SOU 1997:183

3

Till statsrådet och chefen för

Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 17 april 1997 att bemyndiga chefen för Kulturdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att kartlägga hur de nuvarande aktiva arbetsmarknadspolitiska insatserna för yrkesverksamma konstnärer fungerar samt, om så erfordras, lämna förslag till hur de medel som idag används kan användas mer effektivt (Kommittédirektiv 1997:58, Översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrket).

Utredningen har antagit namnet Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen. En kortare redogörelse för utredningsuppdraget och direktiven ges i kapitel 1.

Med stöd av bemyndigandet förordnade statsrådet Marita Ulvskog filosofie doktor Anders Forsman som särskild utredare fr.o.m. den 1 juni 1997.

Som experter förordnades den 1 juni 1997 Karin Backman, utredare, Landstingsförbundet, Tomas Bolme, förbundsordförande, Svenska Teaterförbundet, Peter Curman, förbundsordförande, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Eric De Groat, departementssekreterare, Kulturdepartementet, Nils Johansson, kanslichef, Konstnärsnämnden, Anita Jonsson, enhetschef, Statens kulturråd och Katarina Sjölander, departementssekreterare, Arbetsmarknadsdepartementet. Vidare förordnades fr.o.m. den 18 augusti 1997 Mats Gustafsson, arbetsförmedlingschef, Af Kultur Media, Örebro, Barbro Hjelm, avdelningsdirektör, Arbetsmarknadsstyrelsen, Thomas Nyh, verkställande direktör, Teatrarnas Riksförbund, Anna Santesson, avdelningsdirektör, Arbetsmarknadsstyrelsen samt Ants Viirman, sektionschef, Svenska Kommunförbundet.

Till huvudsekreterare förordnades fr.o.m. den 10 juni 1997 Yvonne Gille. Till biträdande sekreterare förordnades fr.o.m. den 21 maj Ro-

4	SOU 1997:183

bert Sennerdal och fr.o.m. den 1 juni Barbro de Lisle. Fr.o.m. den 1 november 1997 entledigades Barbro de Lisle från uppdraget.

Monica Berglund har varit utredningens assistent.

Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Arbete åt konstnärer. Vårt uppdrag är härmed avslutat.

Stockholm i december 1997

Anders Forsman

Yvonne Gille

SOU 1997:183

5

Innehåll

3AMMANFATTNING

)NLEDNING

1.1	Direktiven .............................................................................	17
1.2	De kulturpolitiska målen.......................................................	18
1.3	De arbetsmarknadspolitiska målen .......................................	19

"AKGRUND

2.1	Tidigare kulturutredningar om arbetsmarknaden .................		21
	2.1.1	Kulturpolitikens inriktning ......................................	21
	2.1.2	Konstnärens villkor ..................................................	24
	2.1.3	Konstnärerna i samhället .........................................	26
2.2	Tidigare utredning om AMS och kulturarbetarna ................		30
	2.2.1 Arbetsförmedling inom vissa yrkesgrupper.............		30

2.2.2 PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet 32

	2.2.3	Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde...................	33
	2.2.4 Teatrarna och svenska folket ...................................		37
	2.2.5	Ersättning vid arbetslöshet och omställning ............	38
2.3	Parallellutredningarna ...........................................................		40

2.3.1 Generellt stöd till konstnärliga och litterära egen-

		företagare .................................................................	40
	2.3.2 Översyn av vissa offentligrättsliga ersättningar.......		40
2.4	AMS och kulturarbetarna .....................................................		41
	2.4.1	Kulturarbetsförmedlingarna växer fram ..................	41
	2.4.2	Utvecklingen i siffror ...............................................	46
	2.4.3	Kulturarbetsförmedlingen och kunderna .................	46

6 )NNEH¥LL

SOU 1997:183

+ONSTN¤RSYRKET

3.1	Vilka är konstnärer?..............................................................	51
3.2	Hur många är konstnärerna? .................................................	54

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

4.1	Arbetslösa eller inkomstlösa .................................................		59
	4.1.1	Ordområdet ..............................................................	60
	4.1.2	Bild- och formområdet.............................................	64
	4.1.3	Tonområdet ..............................................................	68
	4.1.4	Scenområdet.............................................................	73
4.2	Konstnärer om arbetslöshet ..................................................		78
4.3	Teatern och arbetsmarknadspolitiken ...................................		80
	4.3.1	Bakgrund..................................................................	80
	4.3.2	En ny arbetsgivare....................................................	82
4.4	Dansarnas yrkesbyte .............................................................		85
	4.4.1	Utländska förebilder.................................................	86
	4.4.2 Stöd till dansares omstälning ...................................		87
4.5	Konstnären och trygghetssystemen ......................................		88
	4.5.1	Hinder i arbetslöshetsförsäkringen ..........................	89
	4.5.2	Sjukförsäkringen ......................................................	91
	4.5.3	Det nya pensionssystemet ........................................	92
	4.5.4	Socialbidrag och bostadsbidrag ...............................	93
	4.5.5	Konstnärerna och skatterna......................................	94

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

5.1	Bakgrund...............................................................................		97
5.2	Centrumbildningarna i dag .................................................		102
	5.2.1	Författarcentrum ....................................................	104
	5.2.2	Musikcentrum ........................................................	106
	5.2.3	Teatercentrum ........................................................	108
	5.2.4	Översättarcentrum ..................................................	109
	5.2.5	Illustratörscentrum .................................................	110
	5.2.6	Fotograficentrum....................................................	111
	5.2.7	Danscentrum ..........................................................	113

SOU 1997:183			)NNEH¥LL 7
	5.2.8	Konstnärscentrum ..................................................	114
	5.2.9	Filmcentrum ...........................................................	116
	5.2.10	Konsthantverkscentrum .........................................	117
5.3	Sammanfattning och förslag ...............................................		119

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

6.1	Högsta arbetslösheten? .......................................................	123
6.2	A-kassornas fem-i-topp.......................................................	127
6.3	Arbetslöshetens kostnader - passivt stöd ...........................	127

…TG¤RDERNA - GR¤NSSNITTET MELLAN ARBETSMARKNADS OCH KULTURPOLITIKEN

7.1	Målkonflikt arbetsmarknadspolitik - kulturpolitik ............		131
7.2	Åtgärdernas omfattning ......................................................		132
7.3	Åtgärder som konkurrenter .................................................		137
7.4	Många går runt i systemen..................................................		141
	7.4.1	Rundgång i åtgärder ...............................................	141
	7.4.2	Umeå-undersökning om beredskapsarbete	för
		konstnärer...............................................................	142
7.5	Hinder för framgångsrika åtgärder .....................................		143
7.6	Framgångsrika åtgärder - några exempel...........................		145
	7.6.1 Nya marknader för konstnärer ...............................		145
	7.6.2 Skapa kontakter med nya grupper..........................		146
	7.6.3	Konstnären som subjekt .........................................	147
	7.6.4	Hjälp till självhjälp ................................................	148
	7.6.5	Kulturella resursarbeten .........................................	149
	7.6.6	Mot nya marknader ................................................	150
	7.6.7	Kulturpolitisk utveckling .......................................	151

–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

8.1	Efterfrågan på kultur ...........................................................		153
	8.1.1	Produktivitetsfällan slår igen .................................	154
	8.1.2	Arbetsmarknadspolitiken förstärker struktur-

	problemen...............................................................	156
8.2	En kulturpolitisk begränsning av Af Kulturs målgrupp......	158
	8.2.1 Obalansen förstärks från flera håll .........................	159

8 )NNEH¥LL

SOU 1997:183

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

9.1	Arbete åt konstnärer............................................................		161
	9.1.1	Arbetsmarknadspolitikens roll ...............................	163
	9.1.2	Felriktade åtgärder .................................................	165
9.2	Förstärk Af Kulturs roll ......................................................		168
	9.2.1 En särställning för Af Kultur .................................		168
	9.2.2	Begränsa mottagargruppen ....................................	170
	9.2.3	Inför inomkonstnärlig bedömning..........................	170
	9.2.4 Skärpta regler för andra arbetsförmedlingar ..........		171
	9.2.5 Satsning på utbildning och vägledning ..................		172
	9.2.6	Af Kultur Media.....................................................	173
9.3	Förstärk förmedlingen av konstnärernas arbete..................		174
	9.3.1 Förmedling genom Af Kultur ................................		175
	9.3.2	Medel till kulturpolitiken .......................................	177
9.4	En tredje anställningsform inom teatern .............................		179
"ILAGOR
Bilaga 1	Kommittédirektiven ............................................................		181
Bilaga 2	Nordisk yrkesklassificering (NYK) - Svensk grundstan-
	dard, Arbetsmarknadsstyrelsen 1983 ..................................		187
Bilaga 3	AMS´ statistik över arbetslösheten m.m. bland konstnärer 199
Bilaga 4	Arbetslösheten bland etablerade konstnärer .......................		209
Bilaga 5	Förteckning över organisationer och personer utredningen
	samrått med.........................................................................		211

SOU 1997:183

9

Sammanfattning

Utgångspunkter

Mitt uppdrag har varit att göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrket och att analysera den obalans som råder på den konstnärliga arbetsmarknaden. Min utgångspunkt har varit att föreslå åtgärder för att lösa det strukturella problem som en överetablering på konstnärernas arbetsmarknad utgör. Min översyn visar entydigt att detta strukturproblem är omfattande och att arbetsmarknadspolitiken bidrar till att förvärra den. En begränsning av målgruppen för arbetsmarknadspolitiken inom konstnärsområdet är därför nödvändig. Arbetsmarknadspolitiska mål och kulturpolitiska mål måste bägge få genomslag i arbetsmarknadsåtgärderna för att strukturproblemet skall kunna lösas.

Det finns en motsättning mellan arbetsmarknadspolitikens mål och kulturpolitikens mål, men den går att överbr ygga. En förutsättning är att bägge politikområdena definierar konstnärsyrket och konstnärernas arbetsmarknad lika. Då blir båda rollerna tydliga och förstärker varandra. Så sker inte i dag. Problemen har tvärtom till stor del sin grund i att de två politikområdena definierat konstnärernas arbetsmarknad på olika sätt. Detta är också huvudkritiken från konstnärernas organisationer.

Att främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens behov på konst och konstnärer, som är arbetsmarknadspolitikens uppgift kommer lätt i konflikt med kulturpolitikens krav på mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet. Kulturpolitiken skall korrigera marknaden för konst, medan arbetsmarknadspolitiken skall bidra till en anpassning till denna marknad. Kulturpolitikens kärna är konstens kvalitet medan arbetsmarknadspolitiken förhåller sig neutral till konstens kvalitet. Här handlar det om att hitta jobb. Men framför allt att motverka långtidsarbetslöshet.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken med avseende på konstnärsyrket, som den ser ut i dag, dominerar enligt min uppfattning de arbetsmarknadspolitiska målen över de kulturpolitiska.

10 3AMMANFATTNING

SOU 1997:183

3K¤RP !F +ULTURS ROLL

- Ge Af Kultur en särställning inom Arbetsmarknadsverket.

- Begränsa mottagargruppen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturområdet.

- Ge Af Kultur exklusiv rätt att besluta om åtgärder inom kulturområdet.

- Inför en inomkonstnärlig bedömning av Af Kulturs målgrupp och för åtgärder inom kulturområdet.

- Återge AMS kulturarbetsdelegation en starkare roll.

- Fri medelsanvändning och inga volymkrav vid Af Kultur.

- Satsning på vägledning och utbildning .

Af Kultur måste finnas kvar som en del av Arbetsmarknadsverket om det skall vara möjligt att komma tillrätta med strukturproblemen på den kulturella arbetsmarknaden. Den samverkan mellan arbetsmarknadspolitik och kulturpolitik som krävs är bara möjlig att genomföra med Arbetsmarknadsverket som en aktiv part. Af Kultur har under åren byggt upp en stor kompetens inom kulturområdet och arbetar med den flexibilitet som behövs inom denna sektor. Men deras roll behöver förstärkas och deras mandat att handha kulturfrågorna måste tydliggöras inom verket. En särskilt anpassad organisation inom verket med starka Af Kultur-kontor är en nödvändig förutsättning och en garant för att arbetsmarknadsmedel på detta område strikt begränsas till etablerade konstnärer.

Mitt första förslag är därför att bibehålla en organisation som bygger på den särprägel som gäller för denna del av arbetsmarknaden. Den skall vara rikstäckande med ett regionalt ansvar fördelat på de olika kontoren. För att Af Kulturs roll skall bli den sammanhållande kraften inom arbetsmarknadspolitiken måste organisationen på fältet följas upp inom hela organisationen. Jag anser därför att AMS bör återinrätta tjänsten som kulturdirektör med ansvar för innehållet i Af Kulturs verksamhet och med befogenheter att följa upp övriga kontors verksamhet inom kulturområdet. Det kräver en tjänst med direktkontakt till verksledningen och ett uttalat mandat att företräda en strikt tillämpning av konstnärsbegreppet och användningen av åtgärdsmedel.

Af Kulturs uppgift är att motverka en strukturell obalans på arbetsmarknaden. De medel och volymkrav som gäller i övrigt för AMS är avsedda för konjunkturberoende åtgärder och passar dåligt för kultursektorn. Af Kultur bör därför lösgöras från volymkrav. Samtliga förmedlares erfarenhet visar att det är med stöd av otraditionella medel man kan planera åtgärder som passar för kulturarbetsmarknaden.

SOU 1997:183

3AMMANFATTNING 11

Af Kulturs mottagargrupp är ungefär en tredjedel för stor. En konstnärlig utbildning eller erfarenhet i yrket är inte tillräckligt för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden. Det krävs också en kontinuerlig verksamhet som konstnär utan stöd av arbetsmarknadspolitiska medel. Jag avstår från att föreslå fasta kriterier för vilka som skall anses etablerade inom olika konstnärsyrken. Definitionerna måste skilja sig mellan de olika konstnärsyrkena men de bör utgå från utbildning och/eller påvisad aktiv yrkesverksamhet. Det är däremot angeläget att AMS ges befogenheter att ha kriterier av det slaget för denna del av sin verksamhet.

Mottagningen av konstnärer hos Af Kultur bör ske i två etapper: en gränsdragning vid första ingången och en ny prövning efter tre år. Har inte personen haft ett vanligt arbete/verksamhet i sitt yrke under den tiden överförs han eller hon till hemförmedlingen.

Bestämningen av målgruppen och hur den skall definieras liksom användningen av åtgärdsmedlen skall ske i samråd med särskilda inomkonstnärliga nämnder knutna till de fem Af Kultur-kontoren. Dessa nämnder bör ges betydande inflytande, utan att de därför tar över något myndighetsansvar. Dessa nämnder kan bidra till att skapa kontinuitet i åtgärderna och öka arbetsförmedlingens legitimitet bland konstnärerna och deras organisationer. Nämndernas sammansättning bör vara blandad: konstnärsorganisationer, enskilda konstnärer med förtroende bland kolleger och med integritet, liksom recensenter/kritiker. Också centrumbildningarna bör ges representation.

Kulturarbetsdelegationen måste återges den betydelsefulla roll den avsågs ha när den skapades och som den tidigare haft. Kulturarbetsdelegationens uppgift är att fastställa policy för kriterierna för inskrivning vid Af Kultur och ge ramar för hur åtgärderna skall användas. Det är också delegationens uppgift att följa upp rollfördelningen mellan arbetsmarknads- och kulturpolitiken.

%N V¤XANDE STRUKTURELL OBALANS

Jag har inlett beskrivningen av mina krav med förslaget att stärka Af Kultur. Det beror till en del på att det är en förutsättning att målgruppen och åtgärderna begränsas för att återge kulturarbetsförmedlingen dess legitimitet bland konstnärerna. Men framför allt för att det är nödvändigt om man skall lyckas lösa det främsta problemet - överetableringen av konstnärer och de samhälleliga kostnader som följer av den. År 1996 fanns 19 000 konstnärssökande inskrivna vid arbetsförmedlingar. Av dessa var knappt hälften inskrivna vid Af Kultur. Drygt

12 3AMMANFATTNING

SOU 1997:183

hälften fanns vid andra arbetsförmedlingar men fick i stor utsträckning åtgärder riktade mot kulturarbetsmarknaden.

Sett ur ett kulturpolitiskt perspektiv använder arbetsmarknadspolitiken mycket stora belopp. Den bidrar därmed till överetablering av konstnärer och den förstör marknaden för de etablerade konstnärerna.

Och i det långa loppet kostar detta samhället mycket stora resurser samtidigt som de problem som finns på marknaden för konstnärer permanentas. Detta förhållande är ohållbart.

Självfallet måste arbetsmarknadspolitiken lägga resurser på denna växande grupp arbetssökande. Men samtidigt blir det själva kärnpunkten i det problem som orsakat mitt uppdrag - att kultursektorn blivit allt mer beroende av arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken och arbetsmarknadspolitiska medel upprätthåller ett kulturutbud som annars inte skulle finnas.

De arbetslösa får åtgärder inom kultursektorn där deras kompetens tas tillvara. Dessvärre kan dessa åtgärder tränga ut arbetstillfällen för den etablerade kärnan av konstnärer. De fungerar också som en sporre att stanna i yrket trots att den sökande aldrig får några uppdrag inom konsten mellan åtgärderna. I stället hamnar man i en rundgång av åtgärder och arbetslöshet.

Detta visas också av en undersökning som AMS gjort för utredningen. Omkring 5 000 arbetslösa konstnärer trädde in i åtgärder åren 1992-93. Av dessa som lämnade arbetslöshet i samband med åtgärden var 50 % tillbaka i arbetslöshet efter sex månader, 60 % efter ett år; och 80 % efter fem år. Min slutsats blir att många av dessa konstnärer finns utanför kretsen av de etablerade konstnärerna trots att de är inskrivna vid Af Kultur.

En överetablering av konstnärligt verksamma genom aktiva arbetsmarknadsåtgärder drar i hög grad med sig stigande kostnader för passiva bidrag. Arbetsmarknadsåtgärder räcker inte som kvalificering för a-kassa, men de räcker för återinträde i kassan. Eftersom kulturarbetsmarknaden inte räcker till för alla som vill verka på den kommer dessa åtgärder snarare att befästa långtidsarbetslösheten än motverka den. Arbetslöshetsförsäkringen blir en yrkesförsäkring och inte en omställningsförsäkring. Och mängden åtgärder förstärker dessutom den strukturella obalansen på kulturarbetsmarknaden i stället för att motverka den.

Arbetsmarknadsmedlen svarar för en växande andel av statens totala resurser till konst och konstnärer. I dag är proportionerna enligt min mening inte längre rimliga. Mot kulturdepartementets cirka 4 miljarder kronor till kultur svarar arbetsmarknadsdepartementet med 1,3 miljarder kronor - 970 miljoner kr i passivt stöd och 325 miljoner kronor i aktiva åtgärder. Det innebär att 25 % av statens totala satsningar på

SOU 1997:183

3AMMANFATTNING 13

konst sker via arbetsmarknadspolitiken. I ingen annan sektor av arbetsmarknaden är arbetsmarknadspolitiken så dominant. Slår styrningen av dessa medel fel motverkar den hela den statliga kulturpolitiken.

Det är mot den bakgrunden jag lägger mina övriga förslag. Med en gemensam syn på vilka som är konstnärer och vilken deras arbetsmarknad är kan arbetsmarknads- och kulturpolitiken samverka för att stoppa en i dag okontrollerbar kostnadsutveckling. Det krävs insatser från bägge politikområdena för att bryta obalansen. Det ena området kan inte lyckas utan det andra. Därför ligger mina förslag också inom båda dessa områden.

Med mina förslag skulle arbetsmarknadspolitikens totala kostnader inom kultursektorn på sikt reduceras med 225 miljoner kronor i aktiva åtgärder och med ytterligare drygt 650 miljoner kronor i passivt stöd i takt med att den övriga arbetsmarknaden stärks. Av de 225 miljoner kronor som i dag går till inomkonstnärliga åtgärder bör merparten, 200 miljoner kronor, kortsiktigt inriktas på stöd för kulturintresserade att söka sig nya yrkesidentiteter.

Avstår man från de begränsningar jag föreslår kommer kostnaden i arbetsmarknadspolitiken, dvs. såväl aktiva som passiva åtgärder, att fortsätta att öka från nuvarande höga nivå oavsett konjunkturerna på arbetsmarknaden i övrigt. Den strukturella obalans som arbetsmarknadspolitiken bidragit till påverkas obetydligt av dessa konjunktursvängningar.

Det är mot den bakgrunden jag anser det fullt möjligt och ekonomiskt försvarbart att redan nu överföra 80 miljoner kronor till ett antal nya åtgärder i samverkan mellan arbetsmarknadspolitiken och kulturpolitiken för att förstärka förmedlingen av konstnärernas arbete. Åtgärderna ger, om de genomförs fullt ut, en nettobesparing för staten.

!RBETE ¥T KONSTN¤RER

- Af Kultur får ett direktanslag från AMS om 100 miljoner kronor för åtgärder anpassade till konstnärerna.

- Af Kultur får ytterligare 15 miljoner kronor för riktad verksamhet.

- Producentstöd till Dans-Produktion-Service, DPS, om 3 miljoner kronor.

- Ett Rådgivningscenter för dansare inrättas vid Af Kultur i Stockholm och får 2 miljoner kronor i årligt anslag.

- Centrumbildningarnas förmedlande verksamhet får 10 miljoner kronor. Vid fördelningen av stödet skall behovet att återskapa centrumbildningarnas regionala organisation beaktas.

14 3AMMANFATTNING

SOU 1997:183

- En tredje anställningsform inom teatern stöds med 15 miljoner kronor.

- För förstärkning av förmedling av konstnärers arbete och inkomster överförs 50 miljoner kronor från Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet. Pengarna förstärker de åtgärder som föreslås i betänkandet Generella konstnärsstöd.

…TG¤RDER INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN

Dans-Produktion-Service. DPS har varit framgångsrikt i att skapa sysselsättning och publik till professionella koreografer och dansare. Min bedömning är att DPS är en intressant ny form av samverkan och marknadsföring av dans som aktivt medverkar till att bredda marknaden för den nutida dansen. Af Kultur får 3 miljoner kronor att användas för årligt stöd till DPS

Dansares yrkeskarriär slutar tidigt. Det är inte ovanligt att de tvingas avbryta sin yrkeskarriär ännu tidigare på grund av skador. Dansarna har många värdefulla erfarenheter och en kompetens som kan vara till stor nytta på andra arbetsområden. Med en aktiv hjälp att finna nya yrkesvägar minskar omställningstiden med stora kostnader för sjukskrivning och arbetslöshetsersättning. Jag föreslår därför att 2 miljoner kronor anslås för att upprätta ett rådgivningscenter för dansare vid Af Kultur i Stockholm.

Centrumbildningarna bedriver en kvalificerad, inomkonstnärligt genererad förmedling av konstnärligt arbete. Jag föreslår att AMS avsätter maximalt 10 miljoner kronor för att fördela på Centrumbildningarna. En förutsättning för ett centrum skall få anslag är att det också har anslag från Statens kulturråd. AMS kulturarbetsdelegation skall yttra sig över fördelningen av medlen före beslut.

-EDEL TILL KULTURPOLITIKEN

Jag föreslår att 50 miljoner kronor överförs från Arbetsmarknadsdepartementet till Kulturdepartementet för att finansiera åtgärder för förmedling av konstnärernas arbete och för att förstärka deras inkomster.

Konstnärsstödsutredningen har utrett frågan om ett generellt stöd till konstnärer. Utredningens arbete har tydligt visar att konstnärerna föredrar stöd som ökar deras möjligheter att leva av sitt arbete framför generella bidrag. Därmed sammanfaller många av förslagen i den utredningen med min strävan att lösa strukturproblemen på den konst-

SOU 1997:183

3AMMANFATTNING 15

närliga arbetsmarknaden. Om kulturpolitiken förbättrar förmedlingen av konstnärers arbete och ökar deras möjligheter till försörjning minskar trycket på arbetslöshetsförsäkringen och på åtgärdsmedlen inom arbetsmarknadsverket. Jag vill peka på några områden som är särskilt viktiga för att minska trycket på arbetsmarknadspolitiken.

Genom ökade arrangörs- och turnéstöd till musiker, skådespelare och dansare kan dessa utövande konstnärer återfå en del av den arbetsmarknad som gått förlorad under senare år. Allt för ofta har dessa turnéer ersatts av ALU-projekt eller framträdande av andra mindre etablerade konstnärer. En hårdare styrning från AMS av sådana åtgärder i kombination med turnéstöd motverkar amatöriseringen av kulturlivet.

Bildkonstnärens problem är ett försörjningsproblem som i hög grad arbetsmarknadspolitiken tvingas lösa. De utgör också den största gruppen av konstnärer inskrivna vid arbetsförmedlingen, drygt 10 000 år 1996. En utställningsersättning som också omfattar grafisk konst, fotografier, installationer, konsthantverk, formgivning och experimentell konst, bidrar till att fler bildkonstnärer kan få försörjning av sitt yrke. Det är från arbetsmarknadens utgångspunkter den främsta åtgärden för

att förbättra konstnärernas försörjningsmöjligheter. Ett nytt statligt verksamhetsbidrag till organisationer med utställningsverksamhet och ett statligt stöd till förhyrning av utställningslokaler skulle ytterligare bidra till att förmedla resultatet av konstnärens arbete.

Svensk teater är allt för beroende av arbetsmarknadspolitiken. En vikande ekonomi har gjort att teatrarna valt att använda medarbetare som kan få arbetsmarknadspolitiskt stöd. Strukturgrepp som kan återskapa en balans inom teatern där konstnärer återigen kan finna sin försörjning genom ersättning för arbete är angelägna. Ett turnéstöd enligt ovan bidrar till att förbättra möjligheterna till uppdrag för de turnerande fria grupperna. Dessutom stöder jag förslaget om ett särskilt verksamhetsstöd till de fria teatrarna och stöden för ny svensk dramatik.

Parterna inom teatern har lagt fram ett förslag om en tredje anställningsform vars syfte är att avlasta a-kassan och öka de frilansande skådespelarnas trygghet. Men förslaget har också ett kulturpo litiskt mål

– att öka den konstnärliga friheten på teatern genom att underlätta att ta in frilansare på olika former av kontrakt..

De 200 frilansande skådespelare som skall erbjudas tjänstgöring hos de statligt stödda institutionsteatrarna har för närvarande återkommande perioder av arbetslöshet med ersättning från kassan. Genom att de anställs i den föreslagna nya organisationer sker en besparing i a-kassan. Jag föreslår att maximalt 15 miljoner kronor överförs som finansiering av förslaget.

16 3AMMANFATTNING

SOU 1997:183

Med dessa samlade åtgärder finns förutsättningar att bryta den onda cirkeln i konstnärernas arbetsmarknad som innebär att ju mer pengar som satsas på att bereda konstnärer försörjning i sitt yrke desto fler kommer till för att slåss om pengarna så att konstnärernas situation förvärras i stället för att förbättras. Också flödet av ständigt ökade arbetsmarknadsmedel till kultursektorn bryts genom förslagen.

SOU 1997:183

17

1 Inledning

1.1 Direktiven

Utredningen skall göra en översyn av arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrket. Uppdraget är till stora delar ett kartläggningsuppdrag. Utredningen skall kartlägga omfattningen av konstnärernas arbetslöshet, omfattningen av det ekonomiska stödet till konstnärerna vid arbetslöshet - fördelat på passivt stöd och aktiva åtgärder. Dessutom skall utredningen redovisa i vilken utsträckning konstnärer får arbete efter att ha deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och eventuell s.k. rundgång mellan arbete och åtgärder. Utredningen skall dels visa på framgångsrika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som lett till att konstnärer stärkt sin ställning på den ordinarie arbetsmarknaden, dels redovisa eventuella hinder i de arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet för konstnärerna. Det ingår i utredningens uppdrag att föreslå ändringar som minskar sådana hinder och ger en mer effektiv användning av de medel som redan i dag utgår till konstnärsgruppen. Utredningen skall också föreslå hur den mottagargrupp som insatserna riktas till tydligare kan avgränsas.

Utredningen skall också analysera den långsiktiga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft och orsakerna till den relativt sett höga arbetslösheten på kulturområdet. I ett särskilt uppdrag ingår att granska centrumbildningarnas arbetsförmedlande roll. I samtliga kartläggningar och analyser skall jämställdhetsaspekten beaktas särskilt.

Som generellt direktiv för denna utredning liksom för övriga utredningar gäller bl.a. att pröva offentliga åtaganden och regionalpolitiska konsekvenser.

Utredningens förslag skall ta sin utgångspunkt i de övergripande nationella målen för såväl arbetsmarknadspolitiken som kulturpolitiken.

Utredningen har att samråda med arbetsmarknadens parter, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden och Arbetsmarknadsstyrelsen. Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), och andra berörda inom konstnärernas arbetsmarknad skall beredas möjlighet att

18 )NLEDNING

SOU 1997:183

följa utredningen och lämna synpunkter. Utredningen bör också samråda med Konstnärsstödsutredningen (dir. 1996:80).

1.2 De kulturpolitiska målen

Riksdagen antog den 19 december 1996 (prot. 1996/97:49) nya riktlinjer för kulturpolitiken. De b yggde på regeringens förslag till en fortsatt långsiktig kulturpolitik (prop. 1996/97:3) och Kulturutredningen (SOU 1995:84).

Riksdagens beslut innefattade sju mål för den nationella kulturpolitiken. Den skall:

- värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den,

- verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande,

- främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,

- ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,

- bevara och bruka kulturarvet,

- främja bildningssträvanden,

- främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

I kulturpropositionen tar regeringen också upp konstnärernas villkor. Att förbättra de yrkesverksamma konstnärernas villkor är av vital betydelse för att det kulturpolitiska målet om mångfald skall kunna uppfyllas konstaterar regeringen. Regeringen håller fast vid principen att konstnärernas försörjning i största möjliga utsträckning skall baseras på ersättning i direkt anslutning till arbete men menar att detta inte betyder att de selektiva stödformerna spelat ut sin roll. Tvärtom föreslår regeringen på flera områden ett utökat sådant stöd och betonar samtidigt att dessa på sikt skall kompletteras med mer generella former av stöd. Insatserna för att stärka de professionella konstnärerna skall också i framtiden vila på de två huvudprinciperna; ersättning för utfört arbete och direkta stödinsatser. En tredje princip är samråd mellan staten och konstnärerna när det gäller utformningen av och fördelningen av stöden.

Sammanfattningsvis beskrev regeringen statens mål för framtida insatser för konstnärerna på följande sätt. De skall:

SOU 1997:183

)NLEDNING 19

- skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärerna och rika kulturupplevelser för medborgarna,

- skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete,

- anpassa regelverken på alla politikområden så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden,

- ge möjlighet till konstnärligt förnyelse- och utvecklingsarbete genom olika former av direkt konstnärsstöd,

- förbättra möjligheterna till internationellt konstnärligt utbyte.

1.3 De arbetsmarknadspolitiska målen

Arbetsmarknadspolitikens mål behandlades av riksdagen den 12 juli 1996. Såväl regeringen i sin proposition som riksdagen konstaterade då att de mål för arbetsmarknadspolitiken som fastställdes i början av 1960-talet fortfarande gäller i sina huvuddrag. Huvuduppgiften är dels att bidra till att lösa upp strukturella obalanser genom att underlätta och påskynda anpassningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, dels motverka konjunkturellt betingade variationer i sysselsättningen. Dessa stabiliseringspolitiska mål har successivt blivit allt viktigare. Arbetsmarknadspolitikens styrka har varit att den kunnat kombinera det ekonomiskt nödvändiga med det socialt angelägna. De mål som riksdagen antog (1995/96:FiU15) ger arbetsmarknadspolitiken följande inriktning:

- Arbetsförmedlingens huvuduppgift är att tillse att platserna snabbt tillsätts.

- Den enskilde arbetssökande skall genom särskilda insatser rustas för de arbeten som är eller blir lediga.

- Den enskilde arbetslöse skall stå i centrum för insatserna. Målinriktade individuella handlingsplaner skall upprättas som tydliggör den arbetslöses och myndighetens ansvar.

- När det inte finns arbeten på den reguljära arbetsmarknaden eller lämpliga utbildningsinsatser skall arbetsmarknadspolitiken ha möjlighet att på annat sätt förhindra att långtidsarbetslöshet uppstår.

- Arbetsmarknadspolitiken skall ha resurser för att förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Äldre arbetssökande utanför den reguljära arbetsmarknaden skall erbjudas offentligt tillfälligt arbete.

- Kommunernas roll i arbetsmarknadspolitiken skall utvecklas.

- En hållbar omställningsförsäkring vid arbetslöshet skall skapas.

20 )NLEDNING

SOU 1997:183

- Arbetsmarknadspolitiken skall medverka till och påskynda förändringarna av vårt samhälle. Det gäller inte minst i jämställdhetsarbetet och i miljöarbetet.

- De arbetsmarknadspolitiska åtgärdernas utformning skall samordnas bättre på lokal nivå.

SOU 1997:183

21

2 Bakgrund

2.1 Tidigare kulturutredningar om arbetsmarknaden

2.1.1 Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84)

Den statliga Kulturutredningen, som tillsattes år 1993, gjorde en bred utvärdering av 20 års kulturpolitik (SOU 1995:85). Den granskade också konstnärspolitiken under denna period. Utredningen konstaterar att stöd till konstnärlig produktion och strävan att förbättra det konstnärliga skapandets villkor är en av hörnstenarna i den svenska statliga kulturpolitiken sedan lång tid tillbaka. Det speglas särskilt tydligt i några av målen i 1974 års kulturpolitiska beslut. Det gäller målen om yttrandefrihet och konstnärlig och kulturell förnyelse. Ett tredje mål som förutsätter statliga insatser för konstnärerna är att motverka kommersialismens negativa verkningar. Under 1980-talet blev kvalitet i konsten också ett tydligare mål för den statliga kulturpolitiken.

Utredningen konstaterar att den statliga konstnärspolitiken omfattar tre nivåer: insatser som syftar till att göra människor delaktiga i konstnärliga upplevelser, konstpolitiska insatser för att utveckla respektive konstart och mer specifika insatser som direkt tar sikte på att förbättra villkoren för enskilda konstnärer och grupper av konstnärer. Samtidigt konstaterar man att konstnärens villkor inte kan isoleras från utvecklingen i samhället i övrigt. För konstnärer likaväl som för andra medborgare spelar utformningen av och förändringar i socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och skattepolitik en viktig roll. I konstnärspolitiken ligger att i görligaste mån anpassa sådana allmänna system till de speciella förhållandena inom kulturområdet.

Utredningen beskriver följande instrument som använts i det konstnärspolitiska arbetet:

- konstnärlig utbildning,

- ansvar för statliga kulturinstitutioner samt stöd till regionala och lokala kulturinstitutioner och till fria grupper,

- inköp av konstnärliga alster,

- riktat stöd inom vissa branscher,

22 "AKGRUND

SOU 1997:183

- arbetsförmedling och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

- upphovsrättsliga ersättningar,

- offentligrättsliga ersättningar som kompensation för inskränkningar i upphovsrätten m.m.,

- bidrag av olika slag,

- anpassning av skattelagstiftning, sociallagstiftning m.m. så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden,

- stöd till folkbildning, organisationer och arrangörer.

Utredningen redovisar svårigheter att bedöma den samlade effekten av de konstnärspolitiska insatserna eftersom utvecklingen i hög grad också bestäms av andra faktorer i samhället. Man väljer ändå att ge några indikatorer, nämligen antalet konstnärer, arbetsmarknaden och konstnärernas inkomster. När det gäller det centrala kulturpolitiska intresset på detta område - att stimulera kreativitet och förnyelse - är det svårt om inte omöjligt att finna objektiva mått.

För det första kriteriet, antalet konstnärer, konstaterar utredningen att det skett en kraftig tillströmning till de konstnärliga yrkena under 20-årsperioden. Ökningen ligger runt 40 % oavsett om man väljer att se till Folk- och bostadsräkningens (FoB) uppgifter eller medlemsantalet i KLYS-organisationerna. Antalet kvinnor har ökat markant under denna period så att de nu utgör närmare 50 % av samtliga konstnärer.

Ökningen av antalet konstnärer har varit betydligt större än ökningen av antalet arbetstillfällen. Det har lett till en överetablering och en permanent arbetslöshet bland konstnärerna. Obalansen mellan sökande och arbetstillfällen har tredubblats under 1980-talet trots den då starka högkonjunkturen. Det leder utredningen till att beteckna den strukturella arbetslösheten som bestående.

Redan i de kulturpolitiska propositionerna från mitten av 1970-talet betonades behovet av samverkan mellan kultur- och arbetsmarknadspolitik. Denna samverkan har byggts ut under 1980-talet och AMS har givits ett särskilt ansvar för kulturarbetsförmedling. (Prop.

1985/86:138.)

Under samma tid har arbetslösheten ökat kraftigt. År 1974 var den genomsnittliga arbetslösheten bland teateranställda 4 %. År 1985 hade andelen stigit till 9 % och år 1994 var den uppe i över 20 %. Ut- vecklingen för musiker har varit liknande. För författare, bildkonstnärer och tonsättare är utvecklingen svårare att visa eftersom de som egenföretagare inte uppvisar traditionell arbetslöshet. I deras fall är begreppet inkomstlöshet mer relevant när de saknar uppdrag eller avsättning för sina alster.

Också dessa grupper får dock stöd genom arbetsmarknadspolitiken. Det är inte bara kostnaden för arbetslöshetsförsäkringen som stigit

SOU 1997:183

"AKGRUND 23

kraftigt under 20-årsperioden utan också de medel AMS avsätter för åtgärder till arbetslösa/inkomstlösa konstnärer. Volymen på beredskapsarbeten inom den konstnärliga sektorn motsvarade t.ex. 5 miljoner kronor budgetåret 1979/80. Budgetåret 1988/89 uppgick kostnaderna för dessa till 46 miljoner kronor och budgetåret 1994/95 till 80 miljoner kronor.

I Kulturutredningens huvudbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) konstateras att det behövs en samlad konstnärspolitik inom kulturpolitikens ram. En sådan kräver ett samspel mellan olika politikområden och mellan olika myndighetsområden. Några av de mest väsentliga ekonomiska förutsättningarna för såväl det fria konstskapandet som det konstnärliga yrkesutövandet skapas inom upphovs- rätts-, skatte- och arbetsmarknadsområdena.

Ökningen av antalet konstnärer har hela tiden varit större än antalet nya arbetstillfällen. Det har lett till en markant obalans mellan tillgång och efterfrågan, en obalans som Kulturutredningen tror kommer att öka ytterligare. Arbetsmarknaden har också förändrats så att antalet fasta anställningar minskat och korttidsanställningarna i stället ökat. Allt fler konstnärer bedriver därför sin verksamhet i egen regi som företagare eller frilansar och man går i och ur rollen som företagare respektive anställd.

Eftersom dessa yrkesverksamma arbetar med en stark personlig och konstnärlig drivkraft är de beredda till långtgående personliga uppoffringar för att fortsätta i yrket. Det gör att den naturliga utslagningen från marknaden vid en överetablering inte fungerar på just denna arbetsmarknad. Många konstnärer konkurrerar också i sin verksamhet med statligt subventionerade alternativ vilket tvingar ner prissättningen ytterligare med fortsatt ökade problem med försörjningen. Sammantaget ställer detta allt större krav på samhälleliga insatser för denna grupp.

AMS har haft en generös och innovativ hållning till konstnärsområdet och byggt upp en särskild verksamhet riktad till denna grupp. Det har fått till konsekvens att också de fått känna av den ökade tillströmningen till konstnärsyrkena. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har nått en sådan omfattning att de blivit en viktig del av finansieringen av verksamheter inom kulturområdet, t.ex. som stöd för fria grupper och institutioner. Dessa medel är en avsevärd resurs för sysselsättningen på områden som har en strukturell arbetslöshet. Mot den bakgrunden föreslår Kulturutredningen att medel från Arbetsmarknadsverket skall föras över till kulturområdet med kravet att de skall användas för att skapa arbetstillfällen utifrån kulturpolitiska prioriteringar.

Utbildning är ett huvudsakligt instrument inom arbetsmarknadspolitiken menar utredningen och det finns ett stort behov av vidareut-

24 "AKGRUND

SOU 1997:183

bildning inom konstnärsområdet. Den föreslår därför att en del av de arbetsmarknadspolitiska medlen förs över till de konstnärliga högskolorna för att där finansiera en utbyggd fort- och vidareutbildning.

Kulturutredningen föreslår att de selektiva konstnärsstöden förstärks genom ökade anslag.

Utredningen föreslår också att de arbetsmarknadspolitiska insatserna och regelsystemen bättre anpassas till de speciella förhållanden som gäller på det konstnärliga området. Ett sätt att göra det är genom att utnyttja och öka utrymmet för s.k. otraditionella åtgärder.

Utredningen konstaterar också att centrumbildningarna inom konstnärsområdet gör en viktig insats när det gäller att skapa sysselsättning för sina medlemmar. De bör därför få ökade resurser till det arbetsskapande arbetet.

Slutligen betonar Kulturutredningen att de arbetsmarknadspolitiska insatserna för de fria konstnärerna har en särskild kulturpolitisk betydelse och att de därför måste utformas i första hand efter hänsyn till de kulturpolitiska prioriteringarna. Ett sätt skulle vara ett formaliserat samråd mellan Arbetsmarknadsverket och kulturområdet.

2.1.2 Konstnärens villkor (SOU 1990:39)

I juni 1989 tillsatte utbildningsministern en särskild utredare för att kartlägga de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas villkor och utvärdera de statliga insatserna som dittills gjorts för dessa grupper. De konstnärliga och litterära yrkesutövarna har en nyckelroll i kulturlivet ansåg ministern varför det också måste vara ett väsentligt inslag i den statliga kulturpolitiken att värna om konstnärlig yrkesverksamhet och utvecklingsarbete.

Den särskilda utredaren gjorde en definition av de grupper utredningen och en statlig konstnärspolitik borde omfatta. I begreppet konstnär utgick han från de yrkeskategorier som är representerade i KLYS med undantag för journalister och programtjänstemän vid Sveriges Radio. Han konstaterade att det inte finns någon tillförlitlig eller heltäckande statistik över antalet konstnärligt yrkesverksamma. Begreppet konstnär är vagt och det finns ingen enhetlig definition. Utredaren valde att använda sig av två källor för att beskriva omfattningen. Den ena är Folk- och bostadsräkningen från Statistiska centralbyrån (SCB). Den andra är medlemsuppgifterna från KLYS. Bägge visade på en kraftig ökning av antalet konstnärer. FoB har räknat bildkonstnärer, musiker, formgivare, författare och scenkonstnärer sedan 1970-talet.

Tillströmningen till yrket, eller viljan att komma in ett konstnärligt yrke visar sig också i ansökningarna till de konstnärliga högskolorna.

SOU 1997:183

"AKGRUND 25

Antalet sökande till dessa steg med 41 % under 1980-talet. Men också de offentliga utgifterna för kulturen ökade realt under 1980-talet. An- talet arbetstillfällen vid kulturinstitutionerna ökade stadigt och anslagen till kulturen ökade i fasta priser under 1970- och 80-talen. Men tillströmningen till yrket var större varför allt fler konstnärer trots de ökade anslagen fick svårigheter att försörja sig på sitt konstnärliga arbete. Utredaren lade stor vikt vid sysselsättningsfrämjande åtgärder i sina överväganden och förslag. En andra huvudsynpunkt var kvalitetskraven i kulturpolitiken, som han menade måste få väga tyngre än dittills i avvägningarna när det gäller stöd och bidrag. Den tredje huvudsynpunkten betonade det internationella perspektivet på kulturområdet och behovet av ett internationellt kulturutbyte.

När det gäller sysselsättningsfrämjande åtgärder konstaterade utredaren att de arbetsmarknadspolitiska insatserna på kulturområdet fått stor betydelse under 1980-talet. AMS har haft en generös inställning till kulturområdet och banat nya vägar för att skapa arbete åt konstnärer också utanför de reguljära konstmarknaderna. AMS-insatserna har blivit en del av kulturstödet. Därmed har de också fått en annan karaktär än stöden inom andra branscher. De är knappast av övergångsnatur i avvaktan på en konjunkturell uppgång. De är bara till en del inriktade på att slussa de arbetssökande till andra områden med större tillgång på arbete. De är också starkt koncentrerade till storstadsområdena. Det är ofrånkomligt, menade utredaren, att det blir kollision mellan konstnärliga ambitioner och de arbetsmarknadspolitiska kraven t.ex. att arbetslöshet är ett kriterium för beredskapsarbete. För den enskilde konstnären ter sig systemet osäkert och nyckfullt men både kulturpolitiskt och från konstnärens egna utgångspunkter skulle läget vara mycket värre om stödet inte fanns eller var snålare. Samtidigt är det farligt att använda beredskapsarbeten för att hålla igång verksamheter som inte efterfrågas. I stället bör insatserna koncentreras på sådant som kan övergå till att bli självfinansierat eller bidra till att öka efterfrågan. Det viktiga målet för insatserna inom den förmedlande verksamheten bör vara att vidga den konstnärliga arbetsmarknaden.

Men det krävs mer än en generös arbetsmarknadspolitik för att främja sysselsättningen ansåg utredaren. Han föreslog därför ökade produktions- och projektbidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Han föreslog också väsentligt ökade inkomstgarantier till fria konstnärer och via Statens kulturråd väsentligt ökade bidrag till centrumbildningar och främjandeorganisationer. Centrumbildningarna borde få bidrag att utvecklas till rena branschorganisationer och deras regionala enheter borde på motsvarande sätt få regionala stöd.

Regeringens proposition 1989/90:76 Regionalpolitik inför 1990- talet uppmuntrar till projektstöd inom kulturområdet och för att främja

26 "AKGRUND

SOU 1997:183

kulturturism inom ramen för regionala utvecklingsprojekt. I de tre nordligaste länen kan också medlen för särskilda infrastrukturåtgärder användas för kulturprojekt. Genom att utnyttja dessa möjligheter borde man kunna begränsa de arbetsmarknadspolitiska insatserna och öka konstnärernas egen möjlighet till försörjning.

Utredaren lade fram förslag på fler åtgärder för att öka konstnärernas arbetsmarknad. Husartister och Konst där vi bor var aktuella projekt som han ville ge ökat bidrag. Konstnärernas skatter och avgifter och fler bidrag var andra områden han lade förslag inom. Bidrag för unga konstnärer som därmed får en chans att etablera sig, projekt- och resebidrag, fleråriga bidrag och inkomstgarantier var sådana vägar. Utredarens prioritering var ett rejält stöd till några framför ett begränsat stöd till många. Utredaren ville också införa utställningsersättning, ersättning för vidareförsäljning av konstverk och upphovsrättslig avgift på tomkassetter.

Utredaren följde också upp högskoleutbildningarna till de konstnärliga yrkena. Han konstaterade att hälften av alla utbildade i högskolorna har sitt förvärvsarbete någon annanstans än inom yrket vilket relativt sett är vanligare i denna bransch än inom andra yrken. Många försvinner från yrket, sannolikt beroende på svårigheterna att försörja sig. Utredaren ansåg inte heller att arbetslösheten inom kultursektorn beror på att antalet högskoleplatser är för stort, nyrekryteringen var ca 300 per år. Däremot var det en låg andel av de yrkesverksamma som hade högskoleutbildning i sitt yrke. Siffran låg i genomsnitt på 15 % år 1988 (50 % i skådespelaryrket). Rekryteringen sker alltså i stor utsträckning vid sidan om högskolorna medan många som genomgått sådan arbetar med något helt annat. Utredarens slutsats av denna bild var att det fanns en risk att andelen högskoleutbildade skulle sjunka snabbt fram mot sekelskiftet om man inte ökade antagningen till de konstnärliga högskolorna. Utredaren ansåg att en förstärkt högskoleutbildning skulle främja sysselsättningen för kvalificerade konstnärer. Därtill vore det angeläget att ge dessa högskolor tillgång till medel för forskning vilket ytterligare skulle skapa sysselsättning för kvalificerade konstnärer.

2.1.3 Konstnärerna i samhället (SOU 1975:14)

Betänkandet Konstnärerna i samhället (SOU 1975:14), som gjordes av utredningen Kulturrådet diskuterar hur långt samhällets ansvar sträcker sig när det gäller att tillförsäkra konstnärligt verksamma ett rimligt ekonomiskt utbyte av sin verksamhet. De prövade fyra alternativ:

1. Ansvaret gäller alla dem som har fullföljt en konstnärlig utbildning.

SOU 1997:183

"AKGRUND 27

2. Ansvaret gäller alla dem som vid varje tidpunkt yrkesmässigt utövar konstnärlig verksamhet.

3. Ansvaret gäller alla dem som vid varje tidpunkt har accepterats som medlemmar av en facklig organisation inom det konstnärliga området.

4. Ansvaret gäller en av samhället angiven ram för det antal konstnärer som vid varje tidpunkt kan påräkna samhälleligt stöd för sin verksamhet.

Utredningen fann att inget av dessa alternativ kunde vara en utgångspunkt för samhällets insatser på området, bl.a. därför att det inte

är möjligt att fastställa - och låsa - behovet av konstnärer till en viss nivå.

Utredningen förordar i stället en för varje tidpunkt anpassad insats från samhällets sida med utgångspunkt i att uppställda kulturpolitiska mål uppnås.

Utredningen väljer att kategorisera konstnärerna efter KLYS-indel- ningen, dvs. ordkonstnärer, bild- och formkonstnärer, tonkonstnärer och film- och scenkonstnärer. Deras förslag begränsas till de konstnärligt verksamma kulturarbetarna.

Utredningen konstaterar också att det inte går att behandla konstnärerna som en homogen grupp utan varje grupp måste behandlas specifikt. Skillnaderna i villkor är också betydande, bl.a. mellan fritt arbetande konstnärer, egenföretagare, frilansare och anställda. Men trots att åtgärderna måste vara selektiva i den meningen att de skall utformas med hänsyn till de speciella förutsättningarna i varje grupp skall de samtidigt vara uttryck för en helhetssyn på konstnärernas villkor i samhället.

Utredningen diskuterade generella lösningar som konstnärslöner, inkomstgarantier eller ersättningsgarantier men avvisade det. Man menar att det inte är möjligt att föreslå en sådan ”specialtrygghet” för

en begränsad grupp medborgare utan att man på liknande sätt tar ansvar för andra grupper vars arbets- och försörjningsvillkor är osäkra.

Utredningens slutsats blev att enda vägen att förbättra konstnärernas möjligheter att försörja sig är att öka konstnärernas arbetsmarknad både inom traditionella områden och helt nya. Konstnärerna måste som alla andra i första hand få sin utkomst av lön och arvoden/ersättningar inte av stipendier, statliga stöd o.dyl. är utredningens grundtes:

1. Den främsta ersättningsformen är och skall vara genom lön i samband med anställning, arvode i samband med uppdrag, köpeskilling i samband med försäljning och liknande ersättningar för nedlagt arbete.

28 "AKGRUND

SOU 1997:183

2. Till detta kommer ersättningar grundade på upphovsrättsliga anspråk i efterhand och vid vidareförsäljning. Dessa bör förbättras. Ut- redningen anser att dessa medel skall kanaliseras från samhället i form av högre ersättningar till konstnärerna och fler ersättningsformer i stället för genom traditionellt stöd. I vissa fall krävs också en förändrad lagstiftning.

Ett exempel är biblioteksersättningen. En del av den styrs individuellt i relation till utlåningen, en del styrs generellt till gruppen. Det senare fördelas i form av tilläggsstipendier m.m. av Sveriges författarfond. Dessutom finns väl fungerande långtidsstipendier.

Avtalslicenser föreslogs på ytterligare områden. Medlen skulle gå till upphovsmannaorganisationerna och fördelas bl.a. som stipendier. Konstnärsorganisationerna har länge krävt en upphovsrättslig avgift på tomkassetter för att finansiera stöd till upphovsmännen. Det kravet stöddes av utredningen.

Den föreslog också konstnärsfonder med uppgift att fördela stipendier till övriga konstnärsgrupper på samma sätt som Författarfonden delar ut biblioteksersättningen och fler långtidsstipendier på områden som saknar upphovsrättspengar.

3. Viss stipendieverksamhet måste finnas kvar för punktinsatser, tillfälliga ekonomiska svårigheter, konstnärlig förnyelse m.fl.

Sammantaget ville utredningen se direkta stödpengar som ett allmänt uttryck för samhällets uppfattning att konstnären gör en sam-

hällsnyttig insats som bör premieras - inte ersättning för arbete.

4. Skatter- och sociala avgifter. Utredningen betonade att det är viktigt att se över skatte- och socialförsäkringsregler framför allt för de konstnärer som är egenföretagare. Man ville särskilt att man skulle överväga att slopa egenavgiften för dessa.

Eftersom utredningen ansåg att konstnärerna i första hand skall ha sin utkomst genom lön och arvoden/ersättningar gick man igenom olika förslag för att öka och bredda konstnärernas marknad för att den vägen bredda deras försörjning. Utredningen ansåg att det också för självständigt arbetande konstnärer går att finna former för anställning under längre eller kortare tid och gav exempel på detta i sitt förslag:

Kommuner och landsting anställer konstnärer på årskontrakt för uppgifter inom miljöområdet och för arbete inom skolor och andra institutioner, förskolor, fritidshem, grund- och gymnasieskolan. Dessa konstnärer skulle också bidra till skapande verksamhet på pensionärs- och ålderdomshem, sjukhus, inom nykterhetsvård och ungdomsvårdsskolor.

Utredningen konstaterade att förmedlingen av uppdrag inom kulturområdet är splittrad på många olika förmedlingar med olika arbetsmetoder och villkor. Kulturarbetsmarknaden bör ses som en del av

SOU 1997:183

"AKGRUND 29

arbetsmarknaden i stort. Därför bör samhället svara för en kostnadsfri arbetsförmedling för kulturarbetarna i former som är anpassade till förhållandena inom området. Det är viktigt att den inte bara förmedlar utan också aktivt spårar upp och initierar nya arbetsområden. Därför stödde utredningen förslag om särskilda arbetsförmedlingar för kulturarbetare men ansåg också att centrumbildningarna och andra privata förmedlingar behövde finnas kvar som komplement till dessa.

Utredningen beskrev behovet av organisatoriska lösningar för att göra olika former av kulturutbud fysiskt tillgängliga men också för att stimulera människor att aktivt ta del i detta utbud och utveckla egna verksamheter. Genom att förmedla det professionella utbudet och främja amatörismen inom de olika konstområdena i olika lokala aktiviteter blir kulturförmedling ett viktigt medel när det gäller att tillgodose upplevelse-, uttrycks- och kontaktbehov. En sådan kulturförmedling har länge funnits i skolan inom ämnena teckning och musik och i studieförbunden genom deras cirkelverksamhet. Men nu bör man söka nya former och nya kanaler. Också för sådant som faller utanför det traditionella kulturbegreppet. Den skall kanaliseras till de miljöer där människor bor och arbetar men också till rekreationsmiljöer.

Kulturförmedlarna skulle inrikta sitt arbete på att få igång ett aktivt kulturliv i närmiljön och se amatörismen som en central del i aktiviteterna. En sådan kulturförmedling finns och har en betydande omfattning konstaterade utredningen. Den bedrivs i många former både genom frivilliga insatser och på mera yrkesmässig bas genom personer knutna till bildningsförbunden eller institutioner. Uppsökande verksamhet är viktig för att öka deltagandet i det traditionella kulturutbudet. Här hoppades utredningen att stora uppgifter väntar på konstnärerna.

Yrkeskategorier som har kulturförmedlande arbetsuppgifter är: lärare och pedagoger, ungdoms- och fritidsledare, socioterapeuter, socialpedagoger och andra inom institutioner av olika slag. Museianställda, kulturjournalister, bibliotekspersonal och funktionärer inom organisationerna är andra exempel. Parallellt med detta sker kulturförmedling av privatpersoner genom ideellt arbete liksom av konstnärerna själva.

30 "AKGRUND

SOU 1997:183

2.2 Tidigare utredningar om AMS och kulturarbetarna

2.2.1 Arbetsförmedling inom vissa yrkesgrupper (Olaf)

I april 1972 lämnade Kommittén om arbetsförmedling inom vissa yrkesgrupper sitt slutbetänkande Arbetsförmedling inom kulturområdet (Ds In 1972:5). Olaf hade två viktiga utgångspunkter för sitt val av förslag till organisation för kulturarbetsförmedlingen. Det ena var att kulturområdet inte får isoleras från arbetsmarknaden i övrigt. Den andra var att kulturarbetsmarknaden i så många hänseenden skiljer sig från arbetsmarknaden i övrigt att det är ofrånkomligt med någon typ av särarrangemang.

År 1972 fanns redan en viss artist- och musikerförmedling inom den offentliga arbetsförmedlingen i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. Olaf-kommittén konstaterade att det därutöver fanns ett stort antal förmedlingsorgan vilket orsakade en splittring av förmedlingsservicen på kulturområdet. Andra förmedlingsorgan var organisationsförmedlingarna, centrumbildningarna och ett par privata med tillstånd av AMS. Dessutom fanns ett antal vid den tiden olagliga förmedlingar, managers m.fl. De offentliga artistförmedlingarna omfattade underhåll- nings-, restaurang och populärmusiker, sångare, estradartister och skådespelare. Övriga kulturarbetare hänvisades till de vanliga förmedlingskontoren.

Olaf ansåg att det var nödvändigt att förstärka den offentliga förmedlingen på kulturområdet. Det är en mycket speciell arbetsmarknad där en mycket större del av arbetsutbudet sker genom förmedling än inom andra branscher. Uppdragen behöver också ofta samordnas geografiskt och tidsmässigt vilket ställer större krav på förmedlingen. Ibland har också uppdragsgivaren bestämda krav på vem man vill engagera vilket gör arbetet enkelt. I andra fall är det förmedlaren som skall avgöra vilken artist som är bäst lämpad. Det ställer stora krav på kännedom om de olika artisterna och om arbetsmarknaden. Den offentliga arbetsmarknadens svårigheter att leva upp till dessa krav har varit orsaken till att förmedlingen splittrats på så många olika insatser menade Olaf-kommittén. Eftersom denna utredning arbetade under den period när AMS hade ett förmedlingsmonopol fanns en tydlig strävan att minimera behovet av privata arbetsförmedlingar och att stävja förekomsten av olagliga sådana.

Olaf-kommitténs lösning blev ett förslag som innebar dels en kraftig förstärkning av den offentliga arbetsförmedlingen, dels friare former

SOU 1997:183

"AKGRUND 31

för denna. Förslaget innebar att man ville lämna över ansvaret till en särskild statlig stiftelse. Stiftelsens uppgift skulle vara att vara platsförmedlande och att självständigt handlägga vissa beslut och vid behov föreslå Arbetsmarknadsverket att vidta olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som stöd för de sökande. Ansvaret för verksamheten skulle därmed ligga kvar hos Arbetsmarknadsstyrelsen. Gruppen som skulle omfattas av stiftelsens service skulle utökas till att omfatta bildkonstnärer, formgivare, författare, scenartister, musiker och fotografer. AMS skulle ha det slutgiltiga ansvaret att fastslå verksamhetsområdet. Stiftelsens service skulle täcka hela landet och ansvaret skulle utökas från att vara enbart förmedlande till att aktivt spåra upp eller initiera nya arbetstillfällen. Stiftelsen skulle arbeta nära såväl den offentliga arbetsförmedlingen som olika organ inom kulturområdet och man skulle lägga stor vikt vid att bygga upp kontakter med tänkbara uppdragsgivare. Däremot skulle man inte tillåtas ta på sig rollen som arrangör eller producent.

Beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle ligga hos AMS men beredas av stiftelsen.

En förutsättning för att stiftelsen skulle bildas var att all förmedling samlades inom denna. Svenska Musikerförbundets artistförmedling skulle därmed upphöra och uppgå i stiftelsen. Centrumbildningarna däremot skulle vara kvar och också kunna ha kvar sin förmedlande verksamhet. Deras koppling till AMS skulle däremot upphöra. Centrumbildningarna skulle vinna på att stå fria därifrån ansåg man. Däremot skulle det stå stiftelsen fritt att träffa avtal med centrumbildningarna om att viss förmedlande verksamhet skulle skötas av dem. För detta skulle man i så fall ersättas av stiftelsen.

Stiftelsen skulle ha sitt säte i Stockholm men ha fyra regionkontor, som i praktiken skulle sammanfalla med de dittillsvarande expeditionerna för artist- och musikerförmedling. Utredningen bedömde personalbehovet till 96 handläggare varav 49 på deltid och 20 övriga tjänstemän. Kostnaderna bedömdes till 5,9 miljoner kronor per år vilket var en ökning med 4,5 miljoner kronor i förhållande till de 1,4 miljoner kronor som den dåvarande artist- och musikerförmedlingen kostade.

Remissopinionen kring Olaf-förslaget var splittrad. AMS tillstyrkte dock med motiveringen att de speciella förhållandena inom kulturområdet krävde större rörelsefrihet än vad som rymdes inom verkets traditionella verksamhet. Teaterförbundet och KLYS var mer tveksamma men sa ja med villkoret att all förmedling i så fall skulle inordnas i denna stiftelse. Centrumbildningarna ansåg att man i stället skulle decentralisera verksamheten och helt lägga den i kulturarbetarnas egen regi. Statskontoret gick emot förslaget. Man förordade en uppdelning av förmedlingsverksamheten efter den uppdelning man ansåg sig se på

32 "AKGRUND

SOU 1997:183

arbetsmarknaden. En del var lämpad för offentlig arbetsförmedling, en annan för centrumbildningarna och en tredje, som är helt beroende av kulturpolitiken, borde skötas därifrån.

Många remissinstanser var däremot positiva till att arbetsmarknadspolitiska medel skulle kunna användas på kulturområdet. Kulturrådet uttalade t.ex. att det är först när man lyckas samordna arbetsmarknadspolitiska och kulturpolitiska pengar som kulturarbetare kan få tr yggare villkor. Statskontoret var dock fortfarande tveksam till möjligheten att lösa kulturpolitiska problem med arbetsmarknadspolitiska pengar. Författarförbundet hävdade att åtgärder inom kulturområdet skulle ske inom ramen för kulturkompetenta organ. Detsamma ansåg centrumbildningarna.

Särskilt vägande var emellertid Svenska musikerförbundets förklaring att det inte var berett att lägga ned sin förmedling och föra över den till en nybildad stiftelse. Ansvarigt statsråd fann därmed att förutsättningar saknades för att gå vidare med utredningsförslaget. Han tillsatte i stället en interdepartemental arbetsgrupp för att finna en lösning för kulturarbetsförmedlingen.

2.2.2 PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet

Denna arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepartementet hade representation från Utbildningsdepartementet, Arbetsmarknadsstyrelsen och KLYS och den lade fram sitt förslag i september 1975. PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet (Ds A 1975:5). Också denna grupp byggde sina förslag på Olaf-komm itténs två grundförutsättningar; kulturarbetsmarknaden skall vara en del av arbetsmarknaden i övrigt men den behöver särlösningar eftersom den på många sätt ändå är en speciell arbetsmarknad. Gruppen hade ytterligare några grundförutsättningar. Man ville skapa en organisation som ökade tillgången på information om lediga platser och gjorde förmedlingen mer effektiv. Men man ville också underlätta genomförandet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturområdet. Deras genomgång visade att det visserligen också dittills hade gjorts en del sådana åtgärder men att kulturarbetarna fått tillgång till sådana i mycket mindre omfattning än övriga delar av arbetsmarknaden. Till skillnad mot Olaf-kommittén ansåg den här gruppen att en sådan förbättring bäst åstadkoms inom ramen för Ar- betsmarknadsverket.

Samtidigt krävde den höjda ambitionen en avsevärd personalförstärkning och förmedlingen borde vara en specialförmedling i likhet med de dåvarande artist- och musikersektionerna. För det tredje ville

SOU 1997:183

"AKGRUND 33

man åstadkomma ett bättre och närmare samarbete mellan de offentliga förmedlingarna och de övriga förmedlingarna som fanns på marknaden och med kulturområdet i stort.

Gruppens förslag blev alltså: en väsentlig ökning av personalresurserna genom i en första omgång totalt ett 20-tal nya förmedlartjänster och tio biträdesbefattningar. Artist- och musikerförmedlingarna ombildas till kulturarbetarsektioner med uppgift att ge service till samtliga delar av kulturområdet. Man föreslog också en utbyggnad av antalet arbetsförmedlare som placerades på centrumbildningarna och att dessa skulle kunna placeras både centralt och lokalt. Man ville ge stöd till Musikerförbundets platsförmedling under förutsättning att den öppnades för alla och man föreslog en starkare förmedling över nationsgränserna genom Rikskonserter.

För att garantera en fortlöpande kontakt med kulturområdet föreslog man också en delegation för kulturarbetsfrågor vid AMS. Denna delegation skulle biträda vid tillsynen av enskilda förmedlingar och ha en rådgivande funktion i frågor om användningen av arbetsmarknadspolitiska medel på kulturområdet.

Med undantag för statsbidraget till Musikerförbundets förmedling blev detta också regeringens (prop. 1975/76:84) och riksdagens beslut. Grunden till att inte ge bidrag till Musikerförbundets förmedling var bl.a. deras önskan att fortsätta med en ren organisationsförmedling endast öppen för förbundets medlemmar.

2.2.3 Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde (SOU 1985:7)

Också den stora AMS-kommittén, som såg över hela Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde, granskade den särskilda kulturarbetsförmedlingen och övervägde nya organisatoriska former för den. För den skull tillsatte kommittén en särskild beredningsgrupp med representanter för kulturarbetsgivare och för kulturarbetarna genom KLYS. Den gruppen avlämnade ett faktaunderlag, Kulturarbetsförmedling (SOU 1985:9), till AMS-kommittén. Det utgjorde sedan grunden för kommitténs förslag. Såväl beredningsgruppen som kommittén kom fram till att kulturarbetsförmedlingen borde lyftas ut ur Arbetsmarknadsverket och läggas i en fristående stiftelse.

Utgångspunkten för kommittén var att lägga fram ett förslag som var förankrat hos parterna och låg i linje med samhällets mål för den allmänna arbetsmarknadspolitiken. Kommittén utgick från marknadens särart som bl.a. manifesterat sig i den mängd olika förmedlingsorgan som fanns på området, den offentliga, organisationsförmedlingar, cent-

34 "AKGRUND

SOU 1997:183

rumbildningarnas och helt privata förmedlingar. AMS-kommittén beskrev de specifika faktorer som karaktäriserar den kulturella arbetsmarknaden. Yrkena inom området har mycket olika karaktär sinsemellan. De allra flesta anställningarna har en mycket kort varaktighet vilket gör den här delen av arbetsmarknaden osedvanligt förmedlingsintensiv.

Totalt sett råder en permanent brist på arbetstillfällen. Marknaden styrs från två håll, dels av kommersiella impulser, dels av samhällets anslagstilldelning. Koncentrationen av kulturarbetare är vidare starkt markerad till Stockholmsområdet.

De arbetssökande har ett stort personligt engagemang i sitt yrke. De är mycket specialiserade och högt utbildade inom sitt område. Därför är det svårt att erbjuda dem angränsande arbeten och de är inte heller själva särskilt benägna att lämna yrket. Inom få områden är det därför

så angeläget att förmedlaren har en hög kvalitet i sitt arbete. För arbetsgivaren är det helt avgörande att rätt person förmedlas och förmedlingens arbete måste koncentreras på att klara detta. Alternativet är ekonomiska och konstnärliga bakslag för arbets- eller uppdragsgivaren. Många konstnärer har dessutom särskilda servicebehov vid sidan av själva förmedlingen av uppdrag. Det kan handla om reseplanering, skattefrågor, marknadsföring m.m. En del av denna service tillgodoses genom företag som opererar utan tillstånd av AMS för sin förmedlande verksamhet.

Alla dessa faktorer var utgångspunkt för resonemangen inom kommittén och för de slutsatser den drog. Kommittén beskrev också en rad förutsättningar som den ansåg att en arbetsförmedling på kulturområdet måste uppfylla för att fungera. De var: en enhetlig ledningsfunktion, fria och flexibla arbetsformer, personal med särskild sakkunskap om kultursektorn, möjlighet till särskild service mot avgift till de arbetssökande, anknytning till kultursektorn, samarbete mellan de olika typerna av förmedlingar, inflytande för parterna på kulturarbetsmarknaden och flexibilitet att möta förändringar.

Utifrån dessa förutsättningar skissade AMS-kommittén på två olika organisationsformer för förmedlingen. Den ena fanns inom Arbetsmarknadsverket, den andra utanför.

Modellen med fortsatt direkt anknytning till Arbetsmarknadsverket fick arbetsnamnet ”en tjugofemte länsarbetsnämnd”. Den innebar i stora drag att man skulle skapa en särskild ledning direkt under AMS för kulturarbetsförmedlingen. Den skulle ledas av en direktör och en partsammansatt styrelse. Olika intressenter skulle få ett ökat inflytande på alla nivåer. Kulturarbetsförmedlingarna skulle brytas ur den traditionella organisationen och sortera direkt under den nya styrelsen. Fler förmedlingskontor skulle göra organisationen mer heltäckande. Den skulle bedriva förmedling över hela kulturområdet och ha samma

SOU 1997:183

"AKGRUND 35

arbetsmarknadspolitiska medel som tidigare till sitt förfogande. Programförmedling på den kommersiella marknaden skulle avgiftsbeläggas. Antalet yrkesområden skulle snävas in och bara omfatta yrken inom det traditionella kulturområdet. Organisationsförmedlingarna och centrumbildningarna skulle fortsätta sin verksamhet som tidigare. Fördelen med denna modell var lättheten att använda såväl de traditionella arbetsmarknadspolitiska medlen som arbetslöshetsersättningen. Övergången skulle också vara lättare genom att man fortsatte som en del inom Arbetsmarknadsverket.

Den andra huvudmodellen, som kommittén också förordade, innebar att förmedlingen skulle organiseras som en fristående statlig stiftelse. Stiftelsen skulle ha en partssammansatt styrelse och en direktör i ledningen. Den skulle ha ett centralt kansli och regionkontor, som täckte hela landet där själva förmedlingsarbetet skulle utföras. Stiftelsen skulle själv kunna ta vissa beslut om de arbetsmarknadspolitiska medlen och i övrigt skulle besluten fattas av AMS men i ett nära samarbete med stiftelsen. Särskild service vid sidan om förmedlingen skulle erbjudas kunderna mot avgift.

Stiftelsens största fördel var att den med sin friare form lättare skulle kunna anpassa verksamheten med hänsyn till de särskilda behoven på kulturarbetsmarknaden.

Och det var också skälet till att kommittén fastnade för det senare förslaget. Särskilt viktigt för kommittén var att öka ”brukarnas” inflytande och få en inriktning på arbetet som stämmer med deras behov och krav. Och brukarna föredrog stiftelsemodellen. Andra skäl var att en stiftelse skulle ha lättare att möta snabba förändringar och att det rent psykologiskt skulle vara lättare att ge förmedlingsarbetet en ny start i en ny organisatorisk form. Intressenterna skulle också ingå i stiftelsens styrelse och i de rådgivande organ som skulle etableras centralt och regionalt. Stiftelsen skulle också ha ett nära samarbete med organisationsförmedlingarna och med centrumbildningarna. Den skulle dock vara ett arbetsmarknadspolitiskt organ som samverkade med Arbetsmarknadsverket om de arbetsmarknadspolitiska medlen för att bredda arbetsmarknaden för personer med svårigheter att finna sin utkomst i kultursektorn. Stiftelsen skulle dock få vissa egna myndighetsuppgifter när det gäller arbetsmarknadspolitiska medel och arbetslöshetsförsäkringen. Syftet skulle vara att dels få en bättre bevakning av arbetstillfällen inom kulturområdet, dels försöka vidga kulturarbetsmarknaden och skapa nya arbetstillfällen. Förmedlingen skulle vara avgiftsfri med undantag för förmedling av kommersiella program, dvs. dansband och discjockeys o.dyl. Stiftelsen skulle också kunna erbjuda ”överservice” dvs. hjälp med resor, marknadsföring m.m. mot avgift eller förmedla sådan hjälp hos andra företag. Stiftelsen skulle avstå från att bedriva

36 "AKGRUND

SOU 1997:183

verksamhet inom de områden där centrumbildningarna har förmedlingsverksamhet. I gengäld skulle centrumbildningarnas förmedling öppnas för alla som uppfyllde de professionella kraven i yrket, inte bara för medlemmarna. Medlen för stiftelsen skulle utgå direkt från Arbetsmarknadsverket.

De flesta remissinstanser instämde i kommitténs förslag. Ett viktigt undantag utgjorde dock AMS som vid detta tillfälle inte stödde tanken på en fristående stiftelse. AMS lämnade i stället ett eget förslag på en intern omorganisation som skulle förstärka den offentliga arbetsförmedlingen på kulturområdet. Det blev också den linje som ansvarigt statsråd valde i sin proposition (prop. 1985/86:138). Statsrådet ansåg, liksom senare riksdagen, att förutsättningarna för en effektiv förmedling bäst tillgodosågs inom Arbetsmarknadsverket genom att omvandla de dåvarande kulturarbetssektionerna till kulturarbetsförmedlingar med en mer självständig ställning men med nära anknytning till den ordinarie förmedlingen. En organisation inom verket skulle bäst kunna utnyttja de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inom kulturområdet. Statsrådet såg dock också många fördelar med en helt fristående organisation och lämnade dörren öppen för en omprövning om man i ett senare skede vunnit fler erfarenheter på området.

Genom beslutet år 1985 blev kulturarbetsförmedlingar med befogenheter och arbetsuppgifter likställda med arbetsförmedlingskontor i övrigt vilket stärkte kulturförmedlingens ställning inom AMS. Kulturförmedlingen skulle fortsätta att ha ansvar för en region men organisatoriskt knytas till den länsarbetsnämnd där den geografiskt var belägen. Den ansvariga länsarbetsnämnden skulle ha en planeringsgrupp från övriga länsarbetsnämnder i regionen och kulturarbetsförmedlingarna. Det övergripande ansvaret låg hos AMS som fastställde resurser och riktlinjer för verksamheten. AMS´ kulturarbetsdelegation skulle också få ett ökat ansvar för verksamheten. Denna modell skulle också enligt statsrådet innebära ökade möjligheter att pröva olika arbetsmetoder som tar särskild hänsyn till kulturarbetsmarknadens specifika art. Statsrådet betonade också att de arbetsmarknadspolitiska insatserna också fortsättningsvis skulle utformas så att de överensstämmer med kulturpolitiska utgångspunkter och i nära samverkan med centrumbildningarna.

SOU 1997:183

"AKGRUND 37

2.2.4 Teatrarna och svenska folken (Rapport 1993/94:2)

Riksdagens revisorer genomförde år 1993 en granskning av svensk teaters utveckling efter 1974 års kulturpolitiska beslut. I den granskningen ingår också en översyn av det arbetsmarknadspolitiska stödet på teaterområdet. Revisorerna konstaterar att det arbetsmarknadspolitiska stödet till scenområdet växt till omkring 190 miljoner kronor år 1993 och att det blivit ett viktigt sätt att finansiera ordinarie teaterverksamhet både för institutioner och fria grupper. Fyra av tio scenkonstnärer får ungefär halva sin årsinkomst från arbetsmarknadspolitiskt stöd. Det är nästan alla skådespelare utom de fast anställda. Stora delar av skådespelarkåren och de fria grupperna har därmed blivit ekonomiskt beroende av det arbetsmarknadspolitiska stödet.

Det har skett en kraftig ökning av antalet skådespelare som får stöd trots att det samtidigt skett en viss ökning av antalet anställda hos fria grupper och institutionsteatrar. En förklaring kan vara att man allt oftare engagerar per säsong eller pjäs så att man därmed får ersättning längre in på hösten och under fler perioder om året. Många fria grupper och också institutionsteatrar tycks enligt revisorerna planera in ett ”maximalt” arbetsmarknadspolitiskt stöd för sina anställda. Man stämplar t.ex. hela året utom under repetitionsperioder och speldagar. Det totala antalet skådespelare har vuxit med omkring 200 skådespelare per år sedan år 1975. Under samma period har teatrarnas publik minskat. Intresset att spela teater är alltså större än vad marknaden ger utrymme för. Detta kan man enligt revisorerna betrakta på två sätt: antingen gör arbetslöshetsförsäkringen det möjligt för personer och grupper att driva verksamhet som saknar ekonomisk bärkraft och tillräcklig publik, eller också finns det ett behov av grupperna trots att samhället inte lyckats tilldela dem medel som räcker för att bedriva verksamheten kontinuerligt.

Revisorerna menar att det inte är bra för svensk teater att så stor del av verksamheten får arbetsmarknadspolitiska bidrag. Ett skäl är att det därmed sätts upp ett ganska stort antal pjäser med en begränsad kvalitetsprövning som på sikt hotar kvalitetsnivån på all svensk teater. Ett annat skäl är att det ger helt fel signaler till de verksamma. I praktiken har Kulturrådet, arbetsförmedlingarna och regeringen godkänt arbetsmarknadspolitiska stöd som en väg att finansiera teater. När det gäller de fria grupperna har de arbetsmarknadspolitiska stöden blivit minst dubbelt så stora som Kulturrådets stöd till dessa grupper. Riksdagsrevisorerna varnar för att stöden kommer att fortsätta att öka och till-

38 "AKGRUND

SOU 1997:183

strömningen av nya sökande fortsätta samtidigt som arbetsförmedlarna har svårt att hitta andra jobb till de arbetslösa. Överetableringen fortsätter därmed och om fem år kan ytterligare 500 -1 000 arbetslösa på scenområdet fråga efter stöd. Riksdagsrevisorernas slutsats av granskningen blev att kvalifikationskraven för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen borde ses över och stramas åt samtidigt som kontrollen av reglerna skärps.

2.2.5 Ersättning vid arbetslöshet och omställning (SOU 1996:51)

Utredningen om arbetslöshetsförsäkringen, den s.k. Arbom-utredningen behandlade i ett avsnitt också konstnärerna och arbetsmarknadspolitiken. Den konstaterade att kulturarbetsmarknaden på många sätt skiljer sig från den övriga arbetsmarknaden, dels genom att arbetslösheten är dubbelt så hög som den genomsnittliga och det oavsett konjunkturer, dels exploderar utbildningen till området vilket riskerar att ytterligare förstärka obalansen.

Kulturarbetsmarknaden är annorlunda också på andra sätt. De arbetssökande är inte utbytbara inbördes. En anställd eller arbetssökande kan inte självklart bytas ut mot en annan utan det är just en viss persons uttryck eller konstnärliga förmåga som krävs. Marknaden fungerar inte heller fritt utan är till stor del finansierad av offentliga medel som statliga och kommunala bidrag. Men också a-kassa och åtgärdsmedel från AMS är en väsentlig del av arbetsmarknaden.

Utslagningen i branschen sker från två håll: från kulturområdet och från arbetsmarknadspolitiken. I kulturlivet beror utslagningen av två mekanismer: brist på kvalitet och brist på popularitet, som kan vara ett annat sätt att mäta konstnärlig kvalitet men inte ett tillräckligt.

Arbetsmarknadspolitiken styrs av andra regler och kriterier än kulturpolitiken. Där gäller lika regler för alla och att stödet i första hand skall gå till den individ som bäst behöver det. På så vis blir t.ex. arbetslöshetens längd av större vikt än kvaliteten på konstnärens arbete. Om man då antar att det finns ett samband mellan arbetslöshetens längd och den kvalitetsstyrda efterfrågan från marknaden innebär det att ”de sämre” prioriteras inom arbetsmarknadspolitiken vilket i sin tur sänker den kulturella kvaliteten på åtgärderna. En annan negativ effekt av arbetsmarknadspolitikens prioriteringar, enligt Arbom-utredningen, är att individer hålls kvar i yrket trots att kulturlivet slagit ut dem. Därmed blir arbetslöshetsförsäkringen en yrkesförsäkring och inte en omställningsförsäkring för den här gruppen arbetssökande.

SOU 1997:183

"AKGRUND 39

Ett annat utmärkande drag för kulturområdet är att fasta anställningar bara finns på en begränsad del av arbetsmarknaden. Det vanligaste är i stället tidsbegränsade anställningar, kontraktsanställningar och uppdrag. Tendensen går mot allt kortare kontrakt. Också de uppdrag som konstnärer får inom andra områden är oftast bara tillfälliga. Många bedriver egenaktivitet i fria grupper och enmansproduktioner.

Behovet av reservarbetskraft i sektorn är stort på grund av krav på personliga egenskaper och konstnärskap. Men vem skall betala för att upprätthålla en sådan reserv? Nu är a-kassan en regulator för att tillgodose behovet av tillfällig arbetskraft, menar Arbom-utredningen.

Den här situationen beror till stor del på att det finns en brist på respekt för reglerna och synen på omställning hos kulturarbetsförmedlingarna, enligt Arbom. Kulturarbetsförmedlingarnas verksamhet strider mot de grundläggande principerna inom arbetsmarknadspolitiken eftersom man inte stimulerar omställning i tillräckligt hög grad utan tvärtom bidrar till att individer uppmuntras att stanna i yrket. Det är desto allvarligare som omställningsbenägenheten från början är låg i yrken där den egna identiteten i så hög grad avgörs av yrkesidentiteten.

Arbom anser inte heller att kulturarbetsförmedlingen har lyckats begränsa sin verksamhet till dem som har utbildning och/eller yrkeserfarenhet.

Därmed blir arbetslöshetsförsäkringen en yrkesförsäkring för frilansare och underlättar för dem att stanna i yrket. Ersättningen täcker kostnaderna för stillestånd, semester och repetitioner och träning. Det finns t.ex. en praxis att a-kassan betalar för repetitioner fram till fyra veckor före premiär i fria teatergrupper. Detta leder till att konkurrensen snedvrids.

Slutsatsen i utredningen är att arbetsmarknadspolitiken används på fel sätt inom kultursektorn. Den strukturella arbetslösheten måste lösas genom kulturpolitiken och av parterna - inte av arbetsmarknadspolitiken.

Enligt utredningen uppgick kontantstödet inom kultur- och mediaområdet till 500 miljoner kronor och medel för åtgärder på samma område var ca 200 miljoner kronor. Inom kultur- och mediaområdet finns tre arbetslöshetskassor, Teaterförbundets med ca 8 000 medlemmar, Musikernas med 5 500 medlemmar och Journalisternas med ca 15 000 medlemmar. Ett utmärkande drag på denna del av arbetsmarknaden är att ett stort antal av de arbetssökande är egenföretagare eller betraktas som egenföretagare. Ett annat att många är frilansare som har mer eller mindre tillfälliga uppdrag, andra varvar anställningar med uppdrag och eget arbete. Ett problem som Arbom-utredningen noterar är att uppdragstagare inte är något begrepp i arbetslöshetsförsäkringen. Utredningen vill heller inte införa ett sådant begrepp utan menar att

40 "AKGRUND

SOU 1997:183

sådan verksamhet bäst lämpar sig för företagsformen. Men i vissa fall skulle uppdragstagare kunna betraktas som anställda. Men då skall vissa kriterier vara uppfyllda: att man har färre än tre uppdragsgivare och omfattas av kollektivavtal, inte har F-skattesedel och att jobben förmedlas av arbetsförmedlingen samtidigt som det finns en handlingsplan för hur individen långsiktigt skall få jobb. Annars gäller företagarreglerna.

För att som företagare omfattas av arbetslöshetsförsäkringen krävs tolv månaders medlemskap. För att få ersättning måste verksamheten i företaget upphöra - men den kan få vara vilande en period. Ersättningen beräknas på snittinkomsten under tre år.

En bortre gräns i a-kassan skulle drabba kulturarbetare hårt. De nya intjänandereglerna gör också att konstnärer med få långa anställningar får svårare att komma in i systemet. Beredskapsarbeten får inte längre räknas som intjänandetid för a-kassan vilket ytterligare försvårar för

konstnärer. Endast reguljära arbeten räknas som grund för ny period - inte arbeten som hel- eller delfinansieras med arbetsmarknadspolitiska regler.

2.3 Parallella utredningar

2.3.1 Generellt stöd till konstnärliga och litterära egenföretagare (Dir. 1996:80)

Regeringen har i oktober 1996 tillsatt en särskild utredare som skall lämna förslag till ett generellt stöd till främst konstnärliga och litterära egenföretagare. Stödet skall ha ett tydligt kulturpolitiskt syfte. Utredaren skall också redovisa konstnärers och författares ekonomiska förhållanden och också belysa hur konstnärerna påverkas av olika regelverk utanför kulturområdet. Det gäller framför allt skatter och avgifter, socialpolitik och arbetsmarknadspolitik. I mån av behov skall utredaren samråda med Konstnärliga arbetsmarknadsutredningen.

2.3.2 Översyn av vissa offentligrättsliga ersättningsordningar (Dir. 1996:81)

Regeringen har i oktober 1996 tillsatt en särskild utredare med uppgift att utarbeta ett förslag till regelsystem med avseende på en offentligrättslig avgift på vidareförsäljning av konst som inte omfattas av

SOU 1997:183

"AKGRUND 41

något upphovsrättsligt skydd. Utredaren skall dessutom utreda formerna för ersättning till upphovsman för utlåning av fonogram.

2.4 AMS och kulturarbetarna

3AMMANFATTNING

Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS, har haft särskild service på kulturområdet sedan år 1948. Från början gällde den dock endast artistförmedling. Från mitten av 1970-talet har verksamheten omfattat samtliga konstnärsgrupper och samordnats från särskilda förmedlingskontor. Antalet anställda var i början av 1970-talet 15 personer och år 1997 är 93 personer verksamma inom kulturförmedlingen. Fram till år 1991 var centrumbildningarnas förmedlare en del av Arbetsmarknadsverket. Arbetsförmedlingen Kulturs uppgifter är: att samordna förmedlingsinsatserna i regionen, att göra marknadsbedömningar och samverka med intressenterna i regionen, att tillhandahålla ett kompetenscentrum i form av Af Kultur Media, som andra län, kontor och institut kan vända sig till samt att gentemot AMS fungera som en kontaktyta med överblick över kulturarbetsmarknaden och förmedlingsarbetet i regionen.

2.4.1 Kulturarbetsförmedlingarna växer fram

Den offentliga arbetsförmedlingen har haft en särskilt anpassad service på kulturområdet sedan början av 1940-talet. När arbetsförmedlingarna förstatligades år 1948 fanns särskilda artist- och musikerförmedlingar på åtta platser i landet. Dessa behölls vid förstatligandet men efter ett förslag från 1950 års arbetsförmedlingsutredning minskades antalet till fyra; i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Först i slutet av 1960-talet utvidgade Arbetsmarknadsverket sin service gentemot kulturarbetarna genom att placera arbetsförmedlare vid vissa centrumbildningar. Den första centrumbildning som begärde och fick samarbete med Arbetsmarknadsverket var Författarcentrum. I skiftet mellan 1960-talet och 1970-talet hade samarbetet växt ut så att det fanns förmedlare från verket hos Författarcentrum, Teatercentrum, Konstnärscentrum och Filmcentrum i Stockholm, Skånes kulturcentrum i Malmö och Författarcentrum Norr i Umeå. Förutom de tjänster som Arbetsmarknadsverket tillhandahöll bidrog verket också med en del av föreningarnas hyreskostnader, telefon, porto m.m. För Teatercentrum gällde redan från början att man förmedlade färdiga teaterupp-

42 "AKGRUND

SOU 1997:183

sättningar av fria grupper. Utplaceringen av förmedlare vid centrumbildningarna innebar att verket för första gången gav speciell service till andra grupper av konstnärer än musiker och artister.

Vid sidan av den offentliga arbetsförmedling, som skedde direkt av Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS och via centrumbildningarna, fanns också ett antal organisationsförmedlingar som bedrev sin verksamhet med tillstånd av AMS. AMS hade ju förmedlingsmonopol fram till år 1993 varför verket också hade kontroll över den förmedling som skedde vid sidan av verket. Svenska musikerförbundets förmedlingscentral (FMC), var den största med ett kontorsnät över hela landet. På arbetsgivarsidan var Folkparkernas artistförmedling störst. Andra förmedlingar var Föreningen turnerande sällskap, Musiketablissemangens förening, Föreningen svenska festarrangörers artisttjänst. Sveriges nöjesidkares centralförening och Idrottens artistbyrå.

År 1972 utreddes frågan om specialförmedlingar inom Arbetsmarknadsverket av den s.k. Olaf-kommittén. Vid den tiden hade artist- och musikerexpeditionerna totalt elva handläggare i Stockholm, fyra i Göteborg, två i Malmö och en handläggare i Umeå. Därutöver fanns fyra kanslister. Sett tillsammans med de sex handläggarna vid centrumbildningarna speglade det en ganska stor tillväxt under 1960-talet. Av tradition låg förmedling av modeller också inom samma organisation. I mitten av 1970-talet fördes dessa bort från artist- och musikerförmedlingarna för att renodla deras arbete. Därmed minskade också antalet förmedlare i Stockholm till nio medan Umeå fick förstärkning med en medarbetare.

Olaf-kommittén och den därpå följande departementsutredningen ledde till att den offentliga arbetsförmedlingen förstärktes ytterligare. Artist- och musikerförmedlingarna ombildades till kulturarbetarsektioner med uppgift att ge service till samtliga delar av kulturområdet. De grupper, som skulle omfattas av servicen utökades från enbart musiker och artister till att också omfatta bildkonstnärer, formgivare, författare och fotografer. Antalet arbetsförmedlare på centrumbildningarna, både centralt och regionalt ökade också med ett 20-tal tjänster. Skälet till förändringen var att en mycket större del av arbetsutbudet i kultursektorn sker genom förmedling än vad som är fallet i andra branscher. Centrumbildningarna blev kvar med sin förmedlande verksamhet vid sidan om arbetsförmedlingarna.

Ett annat mål var att åstadkomma en organisation som underlättade arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturområdet. De arbetssökande inom kultursektorn hade också tidigare fått tillgång till åtgärder men i mindre omfattning än andra grupper på arbetsmarknaden. Kulturarbetarna utgjorde vid den tiden åtta promille av arbetskraften, enligt Ar- betskraftsundersökningen AKU, men deras andel av dagsverkena inom

SOU 1997:183

"AKGRUND 43

de allmänna beredskapsarbetena låg bara mellan en och två promille. Däremot fick kulturarbetarna ”sin” andel av arbetsmarknadsutbildningarna.

För att garantera en fortlöpande kontakt med kulturområdet inrättades en delegation för kulturarbetsfrågor vid AMS. Denna delegation skulle biträda vid tillsynen av enskilda förmedlingar och ha en rådgivande funktion i frågan om användningen av arbetsmarknadspolitiska hjälpmedel på kulturområdet. Den organisation som upprättades år 1976 gäller i princip än i dag. En särskilt avpassad service till konstnärerna och riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder till kulturområdet etablerades.

Vid den tiden skedde också ett skifte av annat slag. År 1972 var arbetslösheten för kulturarbetare avsevärt lägre än för arbetskraften i dess helhet. År 1974 var den något högre vilket sedan fortsatt gälla. I dagens perspektiv var det dock fråga om mycket marginella förändringar. Andelen deltidssysselsatta var dock högre bland konstnärerna än bland arbetskraften i övrigt.

Tio år senare utgjorde fortfarande de fyra kulturarbetarsektionerna tillsammans med centrumbildningarna stommen i verksamheten. Sektionerna hade ansvar för var sin region. Därutöver fanns särskilda kulturarbetsförmedlare placerade i Växjö, Härnösand, Luleå och Örebro. Vid arbetsförmedlingen i län utan någon särskild kulturarbetsförmedlare fanns kontaktsektioner dit den sökande kunde vända sig för att bli lotsad till en kulturarbetsförmedling. Den volymmässigt största delen av kulturarbetssektionernas förmedling utgjordes fortfarande av dansorkestrar och artister till underhållningssektorn. Inom områdena ord och bild gällde arbetet mer projekt och tillfälliga uppdrag än platsförmedling i traditionell mening. Personalen var vid den här tiden specialiserad på olika konstområden. Inom ordområdet fanns tre tjänster vid arbetsförmedlingarna och lika många vid Författarcentrum. På bildområdet fanns 6,1 tjänster och 3,5 vid centrumbildningarna. Inom scenområdet var 8,75 tjänster placerade vid kulturarbetarsektioner och en vid Teatercentrum. Motsvarande på tonområdet var 13,35 tjänster vid kulturarbetssektioner och 2,5 tjänster vid centrumbildningar. 5,4 av tjänsterna på musikområdet utnyttjades för bokningar och förmedling av dans- och restaurangmusik. Förutom dessa förmedlare fanns 16,8 mer administrativa tjänster samt fyra särskilda kulturarbetsförmedlare i Växjö, Härnösand, Luleå och Örebro, två arbetsvägledare och en särskild rikstäckande tjänst för invandrade kulturarbetare. 1 Totalt antal tjänster inom AMS var 37 och placerade vid centrumbildningarna var ytterligare tio tjänster.

1 Källa: Kulturarbetsförmedling. Faktaunderlag, SOU 1985:9.

44 "AKGRUND

SOU 1997:183

Också AMS-kommittén som arbetade vid mitten av 1980-talet granskade förmedlingens service till konstnärerna och föreslog förändringar. Återigen blev förslaget att lyfta ur denna verksamhet ur arbetsmarknadsverket med hänsyn till den mycket speciella kulturarbetsmarknaden och det faktum att den är osedvanligt förmedlingsintensiv och lika ofta handlar om att ordna projekt och uppdrag som att förmedla traditionella arbeten. Totalt sett råder det också en permanent brist på arbetstillfällen för de yrkesverksamma inom det här området.

Men i stället förstärktes kulturarbetssektionernas ställning i AMS ytterligare. De ombildades till arbetsförmedlingskontor med samma befogenheter och arbetsuppgifter som övriga kontor i landet. Varje förmedling fick fortsatt ansvar för en region men knöts organisatoriskt till länsarbetsnämnden i det län där den geografiskt var belägen. Den ansvariga länsarbetsnämnden organiserar en planeringsgrupp med representanter för övriga länsarbetsnämnder i regionen. Det övergripande ansvaret ligger på AMS som fastställer resurser och riktlinjer för verksamheten. AMS´ kulturarbetsdelegation fick en ökat ansvar för verksamheten. En kulturdirektör var administrativt ansvarig. Riksdagen uttalade också att de arbetsmarknadspolitiska insatserna också fortsättningsvis skall utformas så att de överensstämmer med kulturpolitiska utgångspunkter och sker i nära samverkan med centrumbildningarna. Det ansvariga statsrådet anförde i propositionen 2 att formen med fristående kulturarbetsförmedlingar ger ökade möjligheter att pröva olika arbetsmetoder med särskild hänsyn till förhållandena inom kultursektorn. Verksamheten inom Arbetsmarknadsverket växte ut så att den år 1990 omfattade 60 tjänster.

Nästa förändring inom kulturarbetsförmedlingen genomfördes budgetåret 1992/93. Då beslöt regering och riksdag efter förslag från AMS att minska programförmedlingen inom verket. Efter en försöksperiod med avgiftsbelagd programförmedling av dansorkestrar, discjockeys och populärmusiker gjorde AMS en utvärdering av hela den verksamheten. Det var efter krav från övriga förmedlingar som AMS införde avgifter på prov. De övriga menade att Arbetsmarknadsverkets förmedlingsverksamhet utgjorde illojal konkurrens eftersom den kunde bedrivas gratis med skattemedel medan de själva tvingades ta ut avgifter av arrangörerna. Utvärderingen av försöket med avgiftsbelagd förmedling av populärmusik via arbetsmarknadsverket visade en sjunkande marknad och minskande marknadsandelar. Konsekvensen blev att AMS föreslog att man helt enkelt skulle upphöra med den förmedlingen. Programförmedling skulle visserligen fortfarande vara en del av Af Kulturs service men den skulle endast omfatta de sökande som upp-

2 Prop. 1985/86:138.

SOU 1997:183

"AKGRUND 45

fyller kriterierna för inskrivning vid Af Kultur. Och som en del av servicen vid kontoren skulle den vara avgiftsfri som alla andra tjänster vid förmedlingen. Kriterierna är att den sökande skall ha kunskaper/ kompetens för konstnärligt arbete och vara väl etablerad i sitt yrke genom högskoleutbildning och/eller lång dokumenterad yrkeserfarenhet. Den som söker program av andra än inskrivna vid Af Kultur hänvisas till organisationsförmedlingarna. Af Kultur uppmanades att finna lokala former för samarbete med dessa.

Den andra ändringen i samma riksdagsbeslut gällde centrumbildningarna och byggde också på förslag från AMS. Beslutet innebar att Arbetsmarknadsverkets kostnader för förmedlingsverksamheten vid centrumbildningarna fr.o.m. den 1 juli 1992 fördes över till Kulturdepartementets anslag för centrumbildningarna. Pengarna fördelades sedan av Statens kulturråd. I propositionen angav det ansvariga statsrådet att han precis som AMS ansåg det önskvärt att särskilja de arbetsmarknadspolitiska och de kulturpolitiska målen. Han förutsatte också att samarbetet mellan Af Kultur och centrumbildningarna skulle organiseras på ett sådant sätt att kulturskaparnas ställning på arbetsmarknaden skulle stärkas och att den kompetens som finns hos verkets personal vid centrumbildningarna togs tillvara. Avsikten var att man tillsammans skulle utveckla nya samarbetsformer och efter tre år utvärdera den nya åtskilda organisationen.

Någon sådan utvärdering har inte skett och i praktiken finns inte heller något organiserat samarbete i dag mellan centrumbildningarna och Arbetsmarknadsverket. Det hindrar inte att vissa kontor samarbetar med vissa centrumbildningar eller att dessa ibland får del av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder som t.ex. beredskapsarbeten eller arbetslivsutveckling (ALU).

Därefter har inga centralt beslutade förändringar av kulturarbetsförmedlingarna skett. Det finns fem regionkontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Örebro med i dag ca 80 tjänster. Men vid sidan av dem har ett antal länsarbetsnämnder beslutat om egna länskontor för kulturarbetare. Som regel är de delar av andra specialförmedlingar som Af Expo och Af Utland. Dessa länskontor finns i Uppsala, Halmstad, Norrköping och Luleå. Där finns ytterligare drygt åtta tjänster. Vid övriga arbetsförmedlingar finns kontaktpersoner som tar emot sökanden inom kulturyrkena men som sammanför dem med region- eller länskontoren för åtgärder. Totalt sysselsätter förmedlingsverksamheten inom kultur och media 93 personer under år 1997. Ar- betsförmedlingarna har ansvar för såväl kultursom mediaområdet och heter formellt Af Kultur Media. Eftersom denna utredning endast behandlar den del av verksamheten som berör kultursektorn använder jag fortsättningsvis benämningen Af Kultur för dessa förmedlingar.

46 "AKGRUND

SOU 1997:183

2.4.2 Utvecklingen i siffror

5TVECKLINGEM AV ANTALET ANST¤LLDA INOM ARBETSF¶RMEDLING F¶R KONST N¤RER ¥REN -

	Af Kultur Media	Centrumbildningar
1973	15	6
1976	45	6
1983	49	16
	(3,5 lönebidrag)	(6 lönebidrag)
1986	57	10
1990	60	10
1997	93	-

+OSTNADERNA F¶R !F +ULTUR -EDIA VISSA ¥R TKR

1983/84	1990	1997
8 000	16 300	36 800

5TVECKLINGEN AV KONTANTST¶DET VISSA ¥R MKR

1973/74	1982/83	1992/93	1996
4	43	398	499

2.4.3 Kulturarbetsförmedlingen och kunderna

Af Kultur Media är en särskild organisation för att ge service till arbetssökande. Men därutöver har alla sökande oavsett yrke rätt att få service på förmedlingen på den ort där de bor. Af Kulturs roll är

- att samordna förmedlingsinsatserna i regionen,

- att göra marknadsbedömningar och samverka med intressenterna i regionen,

- att tillhandahålla ett kompetenscentrum i form av Af Kultur Media, som andra län, kontor och institut kan vända sig till,

- att gentemot AMS fungera som en kontaktyta med överblick över kulturarbetsmarknaden och förmedlingsarbetet i regionen.

SOU 1997:183

"AKGRUND 47

Kulturarbetsförmedlingarna har, som alla andra förmedlingskontor två jämbördiga kundgrupper. Den ena är de arbetssökande och den andra är arbetsgivarna. Båda har rätt till service från den offentliga förmedlingen. Många konstnärer väljer att skriva in sig vid arbetsförmedlingen oavsett om de är arbetslösa eller inte just därför att de vill ha en chans att bli sammanförda med en arbets-/uppdragsgivare. Det finns ingen begränsning när det gäller rätten att skriva in sig vid en arbetsförmedling. Var och en som söker arbete eller uppdrag har denna rätt. Den hänger inte samman med eventuell arbetslöshet eller anställningsform. Den förmedlande delen av verksamheten omfattar alla. Däremot kan arbetsförmedlingen aldrig bevilja en åtgärd till andra än arbetslösa. Och vid en prioritering är det den arbetslöse med det största behovet som prioriteras - alltså den som har längsta perioden av arbetslöshet.

Antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen behöver därför inte stämma överens med antalet arbetslösa.

Alla arbetsgivare med intresse av att anställa eller ge uppdrag åt konstnärer är förstås välkomna att vända sig till kulturarbetsförmedlingen. Lika enkelt är det inte för den arbetssökande som vill ha ett jobb i sektorn. Där tillämpar förmedlingarna kriterier för vilka som skall skrivas in. I en skrivelse den 24 april 1992 fastställde AMS´ generaldirektör att ”Inskrivningskriterierna vid Af Kultur är att den sökande skall ha kunskaper/kompetens för konstnärligt arbete och vara väl etablerad i sitt yrke genom högskoleutbildning och/eller lång dokumenterad yrkeserfarenhet”. Dessa kriterier har dock ingen formell ställning och efter en anmälan har Justitieombudsmannen (JO), i ett utslag från den 8 november 1993 fastslagit att förmedlingen inte kan neka en sökande att skriva in sig vid förmedlingen. Därför tillämpas kriterierna huvudsakligen men de är inga absoluta eller formella krav för inskrivning.

Däremot kan förmedlingen bestämma hur den vill bedriva sitt arbete och vilka som skall få del av de särskilt riktade åtgärderna för kulturarbetare. Och där tillämpar arbetsförmedlingen dessa kriterier. Inom området media är målgrupperna journalister, informatörer och multimediaproducenter. För filmare, regissörer och producenter gäller två eller treåriga utbildningar eller professionellt heltidsarbete under minst två år de senaste fyra åren. Grafiska formgivare, layoutare, illustratörer, AD, reklamare och copywriter liksom pressfotografer hör också till gruppen inom media.

För bildkonstnärer och formgivare är kravet högskoleutbildning eller dokumenterad verksamhet som också är kvalitetsbedömd i någon mening. Det innebär t.ex. att ha haft utställning på etablerade gallerier, fått offentliga uppdrag, köpts in av Statens konstråd eller museer. Att

48 "AKGRUND

SOU 1997:183

ha fått statligt konstnärstipendium eller kunna påvisa en ateljéförsäljning av större omfattning räknas också. Ett riktmärke är att man bör ha varit verksam under tre till fem år.

Inom området ton gäller kravet att man gått musikhögskola eller tvåårig musiklinje på folkhögskola eller kyrkomusikerutbildning eller ha arbetat med scenutövande verksamhet minst tre år på heltid de senaste fyra åren. För scenområdet gäller konstnärlig högskoleutbildning, t.ex. teaterhögskola eller Dramatiska institutet. Balettakademin och Svenska Balettskolan är ”godkända” utbildningar för dansare. Om man inte har utbildning skall man ha arbetat och försörjt sig professionellt inom yrket i minst tre av de senaste fyra åren.

Vid två arbetsförmedlingar inom Kultur och Media tar man i dag emot samtliga sökande till kulturyrken utan prövning om de är etablerade i yrket eller ej. Det är Malmö och Göteborg, som anpassats efter den organisation deras länsarbetsnämnder beslutat med enbart yrkesförmedlingar. I den organisationen finns inget alternativ till Af Kultur Media för den som söker till ett kulturyrke. Men också vid dessa kontor särskiljer man de sökande när det gäller beslut om åtgärder.

AMS har i samarbete med Statens kulturråd, konstnärernas organisationer och arbetsgivarorganisationerna inom kultur- och mediaområdet tagit fram ett handlingsprogram för kulturarbetsförmedlingarna. Den utgår från AMS´ syn på sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag som är att tillsätta platser, rusta den enskilde, stimulera efterfrågan och förhindra utslagning och underlätta återgång i arbete.

I handlingsprogrammet beskrivs de vägar kulturarbetsförmedlingen skall använda för att nå dessa mål. De är att

*förebygga arbetslöshet genom information om kraven i yrket, inte minst till ungdomar och andra nytillträdande,

*bearbeta marknaderna för att öka antalet platser/uppdrag,

*presentera kulturskapare vidare och i nya sammanhang,

*stimulera geografisk rörlighet,

*upparbeta utlandskontakter,

*samverka med andra intressenter inom området,

*utveckla vägledning för alternativa yrkeskarriärer.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall ses som en del av strategin och också bidra till dessa mål. Därför gäller enligt programmet först och främst att ingen nyetablering i kulturyrken får ske med hjälp av dessa åtgärder. De insatser som genomförs inom kulturområdet skall ske med maximal arbetsmarknadspolitisk effekt och med hög kvalitet och i samverkan med kulturpolitiken. Arbetsförmedlingen skall bara i undantagsfall själv vara huvudman för projekt och insatser. Viktigt är att inrikta insatserna på att nå nya områden för konstnärers yrkesut-

SOU 1997:183

"AKGRUND 49

övande och att finna gränsöverskridande insatser och otraditionella grepp som annars inte skulle komma till och som breddar konstnären. Också inriktningen av beredskapsarbeten och projekt bestäms i programmet. De skall utformas så att de ger möjlighet till fortsatt anställning eller nya uppdrag, fortsatt arbete med arbetsgivarens egna medel, chans för individen att bli mer synlig, få meriter och referenser eller stimulera individen att lämna storstadsregionerna.

Barriärbrytande projekt som öppnar nya marknader och som stimulerar kulturanvändning på tidigare oprövade områden skall prioriteras. För arbetsmarknadspolitiken beskrivs inriktningen så att den skall uppdatera kunskaper inom yrkesområdet men också ge kunskaper i marknadsföring, ekonomi och juridik för att stärka konstnären på marknaden. Andra områden är utbildning i ny teknik och utbildning för övergång till andra yrkesområden.

För att göra en bedömning av insatsernas resultat på kort och lång sikt skall man göra en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av åtgärderna. Redan vid planering av dem skall man därför upprätta en plan för dokumentation och uppföljning. Varje sökande skall också få en individuell handlingsplan för hur man skall ta sig fram till ett arbete eller på annat sätt öka sin egen försörjningsmöjlighet.

I handlingsprogrammet betonar man också vikten av att sprida sina erfarenheter till andra förmedlingar. En kundundersökning som Ar- betsmarknadsstyrelsen genomförde i januari -februari 1994 visar att kunderna till stor del är nöjda med den service de får av Af Kultur. Undersökningen var uppdelad i två delar, en gällde arbetsgivaren och den andra de arbetssökande.

De sökande som ingick i undersökningen var samtliga anmälda vid de speciella förmedlingskontoren för kulturarbetare. Drygt hälften av dem hade högskoleutbildning. Ungefär lika många var i åldern 36 -54 år, medan en tredjedel var mellan 25 och 35 år. Undersökningen visar att kunderna är flitiga besökare på förmedlingarna. Nästan hälften av de sökande har kontakt flera gånger i månaden med sin förmedlare, huvudsakligen genom personligt besök på kontoret. Den största gruppen finns inom området bild och form. Hälften av dem är beredda att ta jobb eller uppdrag över hela landet även om man av naturliga skäl helst vill ha uppdrag på hemorten. 44 % av de sökande har lämnat in referensmaterial till kataloger och arkiv på arbetsförmedlingen men en fjärdedel av dem vet inte om detta material har använts vid kontakter med arbets-/uppdragsgivare eller inte. På frågan om man har en klar bild av vad Af Kultur kan erbjuda svarar 57 % ja och 40 % nej. Hälften anser att arbetsförmedlaren har god kunskap om deras konstområde men 38 % säger sig inte känna till vad förmedlaren egentligen kan.

50 "AKGRUND

SOU 1997:183

Uppgiften att göra individuella handlingsplaner hade åtminstone år 1994 ännu inte fått genomslag i förmedlingarnas arbete. 74 % uppger att man inte gjort någon sådan. De flesta (71 %) är ändå nöjda med den tid arbetsförmedlaren ägnar åt dem. Frågan är, vad dessa besök ger för hälften säger samtidigt att de inte får bra information om arbeten och uppdrag inom sitt yrke eller tillräckligt stöd för att söka arbeten/uppdrag. I stället uppger den överväganden delen av de sökande att de får sina uppdrag genom egna kontakter. En tredjedel av kunderna söker extraarbeten utanför det egna yrkesområdet, s.k. brödjobb, men hälften säger att de får information om de jobben utanför arbetsförmedlingen.

Också den andra kundgruppen, arbetsgivarna, tillfrågades om sin bild av Af Kultur och Media. Det visar sig att de flesta kulturarbetsgivare har en kontaktperson på arbetsförmedlingen. Denne har dock oftast aldrig besökt företaget, däremot har man ofta personliga kontakter i andra former. I hälften av fallen har man diskuterat olika åtgärder och projekt där förmedlingen är inblandad. 75 % har övervägande positiva erfarenheter av sådana insatser. Mycket få är negativa, 7 %. Arbetsgivarna tycker att det är lätt att få kontakt med rätt person på förmedlingen och att man har en bra kunskap om branschen, 70 %. Men knappt hälften är nöjda med den information de får om arbetsförmedlingens tjänster. Merparten av dem som har erfarenhet av förmedlingen anser att deras tjänster på ett bra sätt utgår från företagets behov. 62 % uppger att de anlitar Af Kultur när de söker personer för uppdrag men här är organisationsförmedlingarna ett starkt alternativ dit man samtidigt vänder sig. 74 % uppger den kanalen.

Åtta av tio säger att de kommer att anlita arbetsförmedlingen vid framtida behov men för inga återkommande samtal i förväg om hur dessa ser ut. 68 % ger Af Kultur ett bra betyg, som sammanfattning av sina erfarenheter.

SOU 1997:183

51

3 Konstnärsyrket

3AMMANFATTNING

Det är omöjligt att med exakthet ange hur många konstnärer som finns. Ett skäl till det är att gränsen mellan etablerade, yrkesverksamma och oetablerade är mycket oklar. Ett annat är att det inte heller finns något enhetligt konstnärsyrke utan gruppen konstnärer är mycket heterogen. En stor skillnad går mellan konstnärer som kan ha anställning och konstnärer som är egenföretagare. Antalet konstnärer varierar i olika undersökningar från omkring 36 000 enligt Folk- och bostadsräkningen (FoB), till 21 000 enligt medlemsstatistiken i KLYS. Min bedömning är att 25 000 yrkesverksamma konstnärer är en rimlig skattning. Det finns ett stort behov av bättre statistik inom konstnärspolitiken.

3.1 Vilka är konstnärer?

I utredningens direktiv konstateras att konstnärerna inte utgör någon homogen grupp och det är i högsta grad sant. Det gör att en undersökning om konstnärernas villkor stöter på en rad metodproblem. Det finns till att börja med ingen allmänt vedertagen definition av begreppet konstnär. Det görs sådana definitioner på många olika sätt varav några berörs nedan.

Vem som är att betrakta som konstnär kan avgöras utifrån kvalitetsnormer. Konstnär är då den vars arbete uppfyller vissa kvalitativa krav inom sitt konstområde. Denna definition förutsätter dock i sin tur en definition av konstnärlig kvalitet. Det finns flera tänkbara mått på sådan kvalitet. Ett indirekt kvalitetsmått utgår från publiken: de scenföreställningar, den bildkonst, den musik, den litteratur etc. som publiken frågar efter uppfyller kraven på kvalitet. Att enbart använda ett sådant kvalitetsbegrepp är dock förenat med stora risker för den konstnärliga utvecklingen och skulle dessutom innebära en genomgripande omorientering av den statliga kulturpolitiken. Ett bärande inslag i denna är sedan länge att stödja konstnärliga yttringar som inte

52 +ONSTN¤RSYRKET	SOU 1997:183
omedelbart får stort publikt gensvar utan först på sikt	- om ens

någonsin - blir mer allmänt erkända och väcker den stora publikens intresse. Om konstnärskap endast bestäms utifrån den publika dragningskraften - eller egentligen marknaden - skulle det kanske inte behövas någon offentlig konstnärspolitik.

En kvalitativ avgränsning av konstnärsyrket måste vila på inomkonstnärliga bedömningar av personer verksamma inom de olika konstområdena. Sådana bedömningar måste i viss mån vara subjektiva och kommer därför alltid att kunna ifrågasättas i det enskilda fallet. Erfarenheten visar dock att kvalificerade bedömare uppvisar ett betydande mått av enighet vid sina bedömningar av konstnärlig kvalitet och att oenigheten alltså begränsar sig till ett jämförelsevis litet antal fall. Man kan givetvis hävda att denna enighet är ett utslag av tidsbundna konventioner som inte håller streck i ett längre perspektiv, men man ställer då samtidigt frågan om det över huvud taget är möjligt att bedöma konstnärlig kvalitet på sin spets. Det är därför, enligt min mening, rimligt att väga in exempelvis erhållna stipendier och bidrag från statliga och andra stipendieorgan i definitioner av vilka som är att betrakta som konstnärer.

Ett annat sätt att definiera vem som skall anses vara konstnär utgår från utbildningen och kan exempelvis ha genomgången konstnärlig högskoleutbildning som kriterium. Då överlåter man åt högskolorna att göra bedömningen av den enskildes konstnärliga förutsättningar. Vid de flesta sådana högskoleutbildningar är konkurrensen om platserna hård, vilket kan tas som intäkt för att de antagna är högt konstnärligt begåvade och denna begåvning förenad med genomgången kvalificerad utbildning bör i de flesta sammanhang kunna anses vara tillräcklig för att kvalificera till gruppen konstnärer. Genomgången konstnärlig utbildning kan emellertid inte ensamt vara kriterium för vilka som är att anse som konstnärer. Av hävd etablerar sig många konstnärer utan att ha en formell utbildning inom området - inom vissa genrer saknas dessutom fortfarande sådan utbildning.

Ett tredje sätt är att låta konstnärerna själva bestämma. Den som väljer att arbeta med en konstnärlig uttrycksform och själv säger sig vara konstnär är det också. Det är sedan upp till individen att söka sin publik och hitta vägar att försörja sig. Ett sådant synsätt är dock svårt att hantera i praktisk konstnärspolitik eftersom den lätt leder till krav på att staten skulle ta ett kulturpolitiskt ansvar för var och en som anser sig vara konstnär - eller uppger sig vara sådan.

Ett fjärde sätt att definiera konstnärer är att utgå ifrån vilka som faktiskt är verksamma inom ett konstnärligt område. De kan vara såväl utbildade konstnärer som autodidakter. Och det faktum att de faktiskt

SOU 1997:183

+ONSTN¤RSYRKET 53

är verksamma inom konstnärliga yrkesområden borde kanske utgöra den viktigaste definitionsgrunden.

Ett femte sätt är att utgå från vilka som är medlemmar i konstnärernas egna organisationer. I Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) samlas merparten av de organisationer som organiserar konstnärer. Deras kriterier för medlemskap bygger på kombinationer av de ovan nämnda definitionerna. För att bevilja medlemskap ställer organisationerna vissa krav som bl.a. kan gälla konstnärlig utbildning, att man försörjt sig på sitt konstnärskap under en längre tid och/eller arbetsprov som bedöms utifrån konstnärliga kriterier av ett slags invalsjury. Detta motsvaras i stort sett av de kriterier som Af Kultur tillämpar vid inskrivning vid sina kontor.

Det finns en ytterligare definition som Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond använde i sin undersökning av kulturarbetares arbetsmarknad och ekonomi (KNUFF, 19771 ). Den definitionen har betydelse för många konstnärer eftersom den också omfattas av skattemyndigheterna. I skatteförvaltningens nu gällande Skatteupplysningar för näringsverksamhet har man nämligen valt denna definition:

”Det saknas allmänt accepterade definitioner av begrepp som kulturarbetare och litterär eller konstnärlig verksamhet. De verksamheter som omfattas av kulturarbete hör i normalfallet till någon av kategorierna bild, ord, ton, scen och etermedia. I fråga om begreppet kulturarbetare har Konstnärsnämnden i samarbete med Sveriges författarfond uppställt följande tre kriterier, nämligen att kulturarbetare

- ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete,

- är yrkeskunniga inom sitt område (dvs. krav på kvalitet),

- ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete (dvs. krav på kontinuitet och/eller kvantitet)”.

Det bör noteras att begreppet kulturarbetare här används synonymt med begreppet konstnär. Kulturarbetare användes ofta under 1960- och 1970-talen som en beteckning för konstnärer och även andra verksamma inom kultursektorn. Senare har begreppet alltmer fallit ur bruk, vilket bl.a. hänger samman med oklarheten om huruvida det skall anses omfatta endast konstnärligt verksamma eller om exempelvis också bibliotekarier och museitjänstemän inbegrips.

Jag har valt att använda den definition av konstnär som bygger på KLYS-förbundens medlemskriterier och som också väl stämmer med de kriterier som används av Af Kultur. Av KLYS-förbunden utelämnar jag dock några förbund vars medlemmar jag inte valt att inkludera i konstnärsyrket. De är Läromedelsförfattarnas förening, Arkitekt-

1 Fria kulturarbetare, ISBN 91-38-72421-9, 1981.

54 +ONSTN¤RSYRKET

SOU 1997:183

förbundet, Svenska Danspedagogförbundet och SIF-klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Svenska Journalistförbundet har medlemmar inom eller nära konstnärsyrket. Kulturjournalisterna utgör en omistlig del av kulturlivet som kritiker, recensenter och debattörer. Det har dock inte varit möjligt för mig att särskilja dessa ur statistiken över journalister i arbetsmarknadspolitiken. De ingår därför inte i mitt statistiska material.

3.2 Hur många är konstnärerna?

Av svårigheten att definiera vem som är konstnär följer ett annat metodproblem, nämligen att fånga in hur många de är. Antalet beror förstås på vilken definition man väljer men alldeles oavsett det finns ingen systematisk och sammanhållen statistik som visar antalet konstnärer. Uppgifterna måste hämtas från olika källor. Folk- och bostadsräkningen följer utvecklingen av antalet yrkesverksamma. Den sista avsåg år 1990 och utgick som tidigare sådana räkningar från de uppgifter medborgarna själva lämnat om sin yrkesverksamhet under en given period. När det gäller konstnärerna innebär det att man i praktiken utgår från den tredje definitionen ovan; konstnären avgör själv. Ett annat sätt att följa utvecklingen av antalet konstnärer är att studera utvecklingen av antalet medlemmar i konstnärernas egna organisationer. En del hittar man i arbetslöshetsstatistiken, andra i förteckningar över sökande till statliga eller kommunala bidrag, andra i förteckningar över antalet som utexaminerats vid en konstnärlig högskola. Många konstnärer återfinns i alla eller flera av dessa källor. Men alla de som klarar sig ekonomiskt på egen hand eller väljer att inte organisera sig faller utanför. I de flesta siffror och tabeller som redovisas här finns därför ett mörkertal. På motsvarande sätt är det inte givet att alla som ingår i statistiken bör betraktas som konstnärer. Tillgängliga uppgifter visar ändå tydliga trender vad gäller antalen där denna osäkerhet spelar mindre roll.

AMS har organiserat sin service till konstnärerna vid särskilda arbetsförmedlingskontor, Af Kultur Media. I deras verksamhet ingår därmed journalister, informatörer och medarbetare i reklambranschen i området ord. Jag väljer att redovisa utvecklingen för samtliga i gruppen. I definitionen av konstnärsyrket väljer jag dock bort journalister, informatörer och reklamare liksom läromedelsförfattare. Förslag och analyser omfattar alltså de övriga yrken som beskrivs nedan.

Som ordkonstnärer räknas huvudsakligen författare, dramatiker och översättare.

SOU 1997:183

+ONSTN¤RSYRKET 55

Som bild- och formkonstnärer räknas huvudsakligen målare, skulptörer, grafiker, textilkonstnärer, tecknare, fotografer, konsthantverkare, formgivare och designer.

Som tonkonstnärer räknas tonsättare, kompositörer, musiker och sångare.

Som scen- och filmkonstnärer räknas alla konstnärer som huvudsakligen arbetar med film, teater, dans, mim och intilliggande konstarter. Här ingår alltså filmare och scenografer likaväl som skådespelare och dansare men dock inte danspedagoger.

Antalet yrkesverksamma konstnärer har ökat stadigt under de senaste 20 åren. Ökningen syns oavsett om man väljer att studera den i Folk- och bostadsräkningen (FoB) eller i konstnärsorganisationernas medlemsstatistik. Enligt FoB var ökningen 33 % exklusive journalisterna mellan åren 1975 och 1990. Det är särskilt kvinnorna som strömmat till konstnärsyrkena under denna period. År 1975 utgjorde kvinnorna 31 % av konstnärerna och år 1990 var deras andel 42 %. Framför allt märks ökningen av antalet kvinnor inom bildområdet där 2 700 kvinnliga bildkonstnärer tillkommit mellan åren 1975 och 1990.

&¶R¤NDRING AV ANTALET KONSTN¤RLIGT YRKESVERKSAMMA ¥REN -

&O"

	Antal	Antal	Antal	Föränd-	Andel		Andel män
	1975	1985	1990	ring i %	kvinnor
				1975-90	1975 o 1990		1975 o 1990
Bild och	17 055	18 719	21 149	19	31	44	69	56
form
Ord, exkl.	701	857	986	41	29	32	71	68
journalister
Scen	2 660	3 207	3 777	42	57	58	43	42
Ton	4 953	6 351	7 361	48	20	27	80	73
Övr. m litt. o.	2 302	3 210	3 618	57	33	42	67	58
konstn.arb.2
Delsumma	27 671	32 344	36 891	33	31	42	69	58
Journalister,	10 946	14 287	16 011	46	32	45	68	55
förlagsred
Bibliotek,	11 014	14 536	14 729	34	73	76	27	24
museitjm
Summa	49 631	61 167	67 631	36	41	50	59	50

2 Kostymmästare, discjockey, sminkör, ateljéchef, rekvisitör.

56 +ONSTN¤RSYRKET

SOU 1997:183

Folk och bostadsräkningen visar att ökningen av antalet konstnärligt yrkesverksamma varit ganska jämn under åren 1975 -1990. Ökningen av antalet journalister, bibliotekarier och museitjänstemän var störst från mitten av 1970-talet och decenniet framåt. På bildområdet har ökningen dock varit större efter år 1985 än före.

!NTAL MEDLEMMAR I KONSTN¤RSORGANISATIONERNA INOM +,93 ¥REN

OCH

	1975	1985	1990	1995
Sveriges Författarförbund	1 528	1 947	2 026	2 243
Konstnärernas Riksorganisation	2 651	3 127	3 345	3 200
Föreningen Svenska Konsthantverkare	289	556	520	483
och Industriformgivare
Föreningen Svenska Tecknare	270	644	880	994
Svenska Fotografernas Förbund	900	1 500	1 165	1 124
Svenska Musikerförbundet	2 780	2 500	4 834	4 560
Föreningen Svenska Kompositörer	280	454	515	567
Av Populärmusik
Svenska Tonkonstnärsförbundet	163	74	96	110
Sveriges Yrkesmusikerförbund			1 678	2 093
Föreningen Svenska Tonsättare	94	131	169	210
Svenska Teaterförbundet	3 350	2 536	3 068	3 783
Svenska Regissörsföreningen	106	151	173	160
Sveriges Dramatikerförbund	330	382	425	500
Oberoende Filmares Förbund			221	320
Summa	12 741	14 002	19 019	20 377

Till detta antal adderas 750 medlemmar i Svenska Konstnärsförbundet. Vilket ger en totalsumma organiserade konstnärer på 21 127 personer.

En jämförelse som gjordes år 1988 i betänkandet Konstnärers villkor3 visar att antalet konstnärer enligt FoB översteg medlemsantalet i KLYS-organisationerna med ungefär 10 000. Den största skillnaden fanns i gruppen formgivare där nära 6 000 fler angivit det som yrke i FoB än vad KLYS-statistiken visade. På motsvarande sätt var författarna mindre än hälften så många i FoB som de var i KLYS medlemsstatistik. Det verkar som om färre själva anser sig vara yrkesverksamma konstnärer än de som organiserat sig i KLYS-förbund. En annan orsak

3 SOU 1990:39.

SOU 1997:183

+ONSTN¤RSYRKET 57

till den bristande överensstämmelsen kan vara att man använder skilda definitioner över vem som ingår i konstnärsgruppen.

En tredje bild av antalet konstnärer får man i statistiken över antalet högskoleutbildade konstnärer. Den utesluter dock ordkonstnärer som ju inte kan föras till en bestämd utbildning.

!NTAL H¶GSKOLEUTBILDADE KONSTN¤RER I HELA LANDET ¥R "ILD MUSIK SCEN %J ORD

Totalt	15 000
varav i Stockholms län	7 440 eller 49,5 %
varav kvinnor	53 %
varav män	47 %
varav förvärvsarbetande	12 500 eller 83 %

Av de 15 000 konstnärerna förvärvsarbetade 12 500 personer eller 83 %. Vad de övriga gjorde framgår inte av denna statistik. I gruppen inte förvärvsarbetande ingår studerande, föräldralediga och arbetslösa.

!NTAL H¶GSKOLEUTBILDADE KONSTN¤RER I HELA LANDET - ¥R 5 "ILD MUSIK SCEN %J ORD

Totalt	14 360
varav kvinnor	6 821 eller 48 %
varav män	7 510 eller52 %
varav ej förvärvsarbetande	3 877 eller 27 %

&¶RV¤RVSARBETANDE H¶GSKOLEUTBILDADE KONSTN¤RER ¥R

Totalt	10 483
varav kvinnor	4 775 eller 46 %
varav män	5 708 eller 54 %
varav egna företagare	1 375 eller 13 %

Andelen av kvinnorna som icke förvärvsarbetar är något högre (30 %) men också bland männen är andelen hög (24 %). Andelen icke förvärvsarbetande var 17 % år 1991 mot 27 % fem år senare. Gruppen

4 Siffror om högskolan, 14, SCB, 1993.

5 Befolkningens utbildning 1996, SCB.

58 +ONSTN¤RSYRKET

SOU 1997:183

högskoleutbildade har inte ökat under de senaste fem åren men de utbildade konstnärerna har fått betydligt svårare att försörja sig. I särskilda undersökningar följer Statistiska centralbyrån (SCB) upp de som examinerats från olika högskolor efter fem år. En sådan uppföljning av de konstnärliga högskoleutbildningarna gjordes 1990 6. Den visade att 87 % av konstnärerna förvärvsarbetade fem år efter utbildningen och att endast 3 % var arbetslösa under den aprilvecka undersökningen genomfördes. Men andelen med tidsbegränsade anställningar var markant högre än för examinerade från andra högskolelinjer, mellan 30 och 50 %. Arbetslösheten hade varit stor i denna grupp. Bland de som utexaminerats från linjen för fri konst hade 44 % varit arbetslösa en längre period efter examen. Flertalet av dem, 80 %, mer än ett år. 75 % av dem som lämnat fotografilinjen och 65 % av dem som lämnade skådespelarlinjen hade också varit arbetslösa, dock för kortare perioder om några månader. Skådespelare, musiker och bildkonstnärer hade också arbetat utanför målyrket i upp till tre år. 61 % av bildkonstnärerna var egenföretagare. Deras medianinkomster låg också 6 -7 000 kronor under medianinkomsten för andra högskoleutbildade i undersökningen. SCB:s uppföljning av de högskoleutbildade konstnärerna visar att de har svårt att ta sig in i yrket direkt efter sin utbildning.

Min erfarenhet efter att ha försökt hitta användbar statistik när det gäller konstnärernas antal, definitioner och uppgifter om deras sysselsättning, arbetslöshet och inkomster är att det saknas en tillfredsställande och systematisk statistik över konstnärer. Regeringen bör därför ge ett uppdrag åt Kulturrådet att med särskilda resurser insamla och bearbeta sådana uppgifter.

Min bedömning av antalet etablerade yrkesverksamma konstnärer ligger runt 25 000. Då har jag tagit hänsyn till antalet organiserade konstnärer men också till att en del av dessa är över 65 år eller av andra skäl inte längre yrkesverksamma. Å andra sidan är inte alla etablerade konstnärer medlemmar i någon organisation. En sammanvägning av dessa faktorer leder till antagandet om 25 000 etablerade konstnärer.

6 Statistiska meddelanden, SCB, U 29 SM 9101.

SOU 1997:183

59

4 Konstnären och arbetsmarknaden

3AMMANFATTNING

Konstnärerna finns inom områdena ord, bild och form, ton och scen. Arbetslösheten är hög i alla grupper. Tre arbetslöshetskassor verkar inom området; Journalisternas, Teaterverksammas och Musikernas. I samtliga har antalet ersättningsdagar vuxit snabbt. Egenföretagande konstnärer har ingen naturligt hemvist i någon a-kassa. Också övriga trygghetssystem är dåligt anp assade till konstnärernas villkor på arbetsmarknaden. Det ökar trycket på arbetsmarknadspolitiken, som för många blir den sista utposten för att klara försörjningen.

4.1 Arbetslösa eller inkomstlösa

Konstnärsyrket är mycket heterogent vilket är ett problem när man skall beskriva arbetsmarknadspolitiken i förhållande till konstnärsyrket. Förutsättningarna skiljer sig mycket mellan upphovsmän och utövare, mellan de som har en marknad för traditionella anställningar, korta eller långa, och de som inte har det. Den största delen av upphovsmännen klassas som egenföretagare i alla välfärdssystem och också inom arbetsmarknadspolitiken. De har ingen möjlighet att bli medlemmar i en arbetslöshetskassa som konstnärer. Redovisningen måste därför ske med en uppdelning mellan dessa områden. Samtidigt är jag medveten om att gränsen mellan skapande och utövande konstnärer inte är skarp. Dels arbetar konstnärer både som skapande och utövande, exempelvis tonsättare och kompositörer som också är musiker. Dels är improviserat skapande inom en del konstformer, som exempelvis jazzen nära förknippat med utövandet. Jag laborerar ändå dels med begreppen utövande konstnärer och skapande konstnärer/upphovsmän, dels med områdena Ord, Bild och form, Ton och Scen. Det senare är den indelning som bl.a. Kulturutredningen valde och som också många arbetsförmedlingar använder i sitt arbete med konstnärsgrupperna.

Exempel på utövande konstnärer är skådespelare, dansare, sångare och andra grupper som gestaltar eller tolkar konstnärliga verk. De flesta

60 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN SOU 1997:183

finns inom områdena Ton och Scen och film. Exempel på skapande konstnärer är författare, bildkonstnärer, tonsättare och dramatiker. Gemensamt för denna grupp är att de huvudsakligen betraktas som egenföretagare. De utövande konstnärerna har i betydligt större utsträckning anställningar och därmed möjlighet att ansluta sig till arbetslöshetsförsäkringen. Det är också för den senare gruppen som traditionell arbetsmarknadspolitik huvudsakligen är avpassad. Det finns två arbetslöshetskassor för utövande konstnärer, Teaterverksammas och Musikernas a-kassor. En tredje kassa inom kulturområdet är Journalisternas a-kassa.

Förhållandena på den konstnärliga arbetsmarknaden skiljer sig också från den traditionella arbetsmarknaden genom att antalet tillsvidareanställningar är mycket få. I stället har många tidsbegränsade anställningar eller kortare uppdrag. Det gör att många utövande konstnärer har återkommande perioder av arbetslöshet.

Åtgärder och förslag måste av naturliga skäl skilja sig mellan olika konstområden men framför allt mellan dem som har möjlighet till anställningar och egenföretagarna. Dessa senare tillhör en grupp som i andra branscher sällan förekommer inom arbetsmarknadspolitiken. På kulturarbetsmarknaden gör de det däremot i hög grad. De konstnärliga egenföretagarnas problem är sällan att de är arbetslösa i traditionell mening. De styr sitt eget skapande. Däremot är de inkomstlösa under perioder av skapande eller för att de har svårt att få avsättning för sina alster. För dem är arbetsmarknadspolitiken en väg att förstärka möjligheterna till försörjning genom åtgärder av olika slag eller genom förmedling av tillfälliga uppdrag.

Av medlemmarna i KLYS kan man starkt förenklat ange fördelningen mellan olika former av anställningar så att drygt 10 000 eller hälften är egenföretagare, 5 500 har tillsvidareanställningar och 5 000 är frilansande uppdragstagare. Många som inte är etablerade försörjer sig i större eller mindre utsträckning som frilansande uppdragstagare inom något konstnärsyrke.

4.1.1 Ordområdet

Det offentliga stödet till bokutgivning är mindre omfattande än stödet till andra konstarter. Dessutom finns ett led mellan den konstnärliga utövaren/författaren och publiken, nämligen förläggaren. Mellan författaren och läsaren finns ännu ett led - bokhandlaren eller bibliotekets inköpare. Den här omvägen till läsaren påverkar tillströmningen till yrket - utan stöd av en förläggare kan man inte etablera sig i yrket professionellt. Det innebär att man som enskild författare inte själv förfo-

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 61

gar över beslutet att bli författare. Utvecklingen av print-on-demand kan förändra detta genom att det blir lättare att publicera sina verk. Den tekniken underlättar också för läsarna att hitta böcker som kanske inte längre finns i bokhandeln. Den ger längre livstid åt den enskilda boken vilket positivt kan påverka författarnas möjligheter att nå ut.

En viktig inkomstkälla för författare, översättare och andra upphovsmän inom det litterära området utgörs av ersättningar som baseras på utlåningen på folk- och skolbiblioteken. Det utgår också ersättning för användningen av bibliotekens referenslitteratur. Ersättningen fördelas av Författarfonden.

I Folk- och bostadsräkningen år 1990 uppgav knappt 1 000 personer i Sverige författare som yrke. Det var en ökning med närmare 300 personer sedan år 1975. Mer än 60 % av dessa författare bodde i någon av de tre storstäderna, de allra flesta i Stockholm, trots att yrket i sig inte innebär beroende av någon lokal arbetsmarknad.

År 1996 hade Författarförbundet 2 400 medlemmar, som är författare eller översättare. Av dem har en del uppnått pensionsåldern, andra har sitt författarskap vid sidan av andra arbeten. Antalet anslutna till författarförbundet har ökat med omkring 500 personer sedan 1970-talet. Dramatikerförbundet hade samma år 540 medlemmar. Svenska Journalistförbundet har 5 900 av sina medlemmar anmälda som medlemmar i KLYS. Det är kulturjournalister vid dagspress, etermedia och vid landets kulturtidskrifter.

!NTAL F¶RFATTARE JOURNALISTER ENLIGT &OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN ¥REN

OCH

		År 1975			År 1990
	Antal	Män	Kvinnor	Antal	Män	Kvinnor
Författare	701	500	201	986	668	318
Journalister, förlagsred	10 946	7 455	3 501	16 011	8 813	7 198

Det finns ingen egentlig utbildning till författare. Den enda högskoleutbildningen inom ordområdet är journalistutbildningen. Intresset för den har ökat kraftigt under de senaste 20 åren och den har också b yggts ut. Nu utbildas drygt 400 studenter varje år. Vid sidan om högskoleutbildningarna finns en rad folkhögskolor som utbildar i journalistik. Dessutom har 13 folkhögskolor skrivarkurser för elever som har intresse av att lära sig skriva bättre. För många handlar det om personlig utveckling men många när säkert också drömmen att bli författare. Dessa skrivarkurser kan i blygsam omfattning ge tillfälliga uppdrag åt etablerade författare som lärare. Också i vanliga skolor efterfrågas

62 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

ibland författare som lärare i skrivarprojekt. I Göteborg finns sedan år 1997 också en utbildning i att göra TV-serier (”såpor”) med ambition av bli högskola. Där utbildas också i att skriva dessa såpor.

Författarnas och översättarnas sidoarbetsmarknad består bl.a. av föreläsningar kring sina verk och sitt författande i skolor, på bibliotek och hos studieförbund m.fl. Huvuddelen av dessa uppdrag förmedlas av Författarcentrum. Neddragningarna inom kommuner och landsting har minskat antalet uppdrag. Decentraliseringen i kommuner och landsting påverkar också författarnas ansträngningar att få sådana uppdrag. Besluten fattas idag mer sällan centralt utan varje skola eller bibliotek beslutar utifrån sina resurser om de skall ta emot en författare. Detta riskerar att fördyra författarbesöken om inte de samordnas så att flera delar på resekostnader och arvoden.

En relativt liten andel av författarna är inskrivna vid arbetsförmedlingen, knappa 10 %. Det beror sannolikt bl.a. på att de har tillgång till en väl fungerande uppdragsförmedling genom Författarcentrum. Ar- betsförmedlingen har också svårt att erbjuda åtgärder inom författarens kärnkompetens vilket minskar intresset att söka sig dit. De författare som har helt andra yrken/arbeten vid sidan om anmäler sig som sökande till sådana yrken och inte som författare. Fler män än kvinnor är inskrivna vid arbetsförmedlingen som författare.

Författare är egenföretagare i sin egenskap av författare. Endast 58 författare fick a-kassa som hel- eller deltidsarbetslös under år 1996 1. Sex personer fick kontant arbetsmarknadsstöd, KAS. 26 författare var anmälda som arbetslösa på hel- eller deltid utan att vara berättigade till någon ersättning.

Dramatikerförbundet har också ett växande medlemsantal, i dag 540 medlemmar. De flesta är frilansare eller har anställningar i institutioner men då inte som dramatiker utan som exempelvis dramaturger och regissörer. Många försörjer sig också i yrken utanför konstnärsvärlden.

Endast omkring 30 dramatiker försörjer sig helt på dramatik. Dramatikerna skriver för film, scen, radioteater och TV. Dramatikerna upplever att allt fler teatrar, inte minst fria grupper, minskat sina beställningar av nyskrivna verk. Den enda ljusningen på arbetsmarknaden är TV-områ- det och det ökande antalet svenska ”såpor”.

Den traditionella arbetsmarknaden för översättare har krympt. Åren 1992-1995 minskade den översatta litterära utgivningen med 25 %. Det har påverkat översättarnas sysselsättningsgrad. Allt färre nya översättare kommer till branschen. Detta är alltså ett yrkesområde utan tillväxt av arbetskraft.

1 I genomsnitt per månad.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 63

Journalister och programtjänstemän inom radio och TV ingår också i Af Kultur och Medias ansvarsområde. 1 072 personer i genomsnitt per månad var arbetslösa i den gruppen och 176 av dem saknade rätt till ersättning. Under år 1996 var varje månad i genomsnitt 3 651 journalister och programtjänstemän inskrivna vid arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 2 119 personer sedan år 1992. Antalet inskrivna har ökat i alla åldersgrupper.

!NDEL UTAN ARBETE I JOURNALISTERNAS A KASSA
0ROCENT
7
6
5
4										1992
										1993
										1994
3										1995
										1996
2
1
0
jan	feb	mars april	maj	juni	juli	aug	sep	okt	nov	dec

64 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

4.1.2 Bild- och formområdet

De allra flesta bildkonstnärer är egenföretagare. I och med att de har ateljéer och omfattande och dyr utrustning blir de egenföretagare i alla offentliga system. Statens konstråd kräver F-skattesedel vid beställning av uppdrag. Att vara företagare är inte något de aktivt valt. De har valt sitt konstnärsyrke. Det gör att många ser den administrativa delen av företagandet som ett besvärande moment i yrkesutövandet som de inte vill lägga mycket tid på. Det finns dock en svag utveckling mot fler tidsbegränsade uppdrag i form av projektanställningar för konstnärer. Riksutställningar har bidragit till det genom att knyta konstnärer till sig i sin produktion. En sådan utveckling mot projekt med pedagogiska inslag skulle bredda bildkonstnärernas arbetsmarknad.

Bildkonstnärerna utgör den enskilt största konstnärsgruppen av anmälda hos arbetsförmedlingen. I Folk- och bostadsräkningen år 1990 uppgav drygt 19 000 svenskar bildkonstnär som sitt yrke. Det var en ökning med omkring 4 400 sedan år 1975. 5 350 konstnärer finns organiserade inom något av KLYS-förbunden vilket är en ökning med 1 240 sedan år 1975. Till det kommer ca 750 medlemmar i Svenska Konstnärsförbundet.

10 3792 bildkonstnärer var inskrivna vid arbetsförmedlingen år 1996. Av dessa är 6 047 målare, skulptörer och 2 387 fotografer. Det innebär att i stort sett hälften av bildkonstnärerna är inskrivna vid arbetsförmedlingen. Bedömer man antalet enligt KLYS-organisatio- nerna skulle nästan alla vara inskrivna vid arbetsförmedlingen. Nu rymmer ju AMS statistik över sökande också de som inte har utbildning eller på annat sätt etablerat sig i yrket varför jämförelsen med Folk- och bostadsräkningen är mer relevant. De inskrivna vid Af Kultur är 4 187.

!NTALET BILDKONSTN¤RER ENLIGT &OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN ¥REN

OCH

		År 1975			År 1990
	Antal	Män	Kvinnor	Antal	Män	Kvinnor
Bildkonstnärer	6621	4781	1840	10114		5574	4540
Formgivare	3485	1836	1599	4180		1641	2539
Fotografer	4519	3778	741	4817		3874	943

2 I genomsnitt per månad.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 65

Att vara inskriven på arbetsförmedlingen innebär inte automatiskt att man är arbetslös. För konstnärernas del inte heller att man söker arbete. Men genom att vara inskriven har man möjlighet att vara med i förmedlingens bildarkiv och på annat sätt få förmedlingens hjälp med en marknadsföring som kan leda till uppdrag.

Eftersom bildkonstnärerna är egenföretagare har de ingen arbetslöshetskassa. Ändå får många ersättning som hel- eller deltidsarbetslösa vid Af Kultur. 984 målare, skulptörer, 342 formgivare och 329 fotografer fick arbetslöshetsersättning 1996 3. 390 personer fick ersättning via KAS medan 1 052 arbetslösa inte fick någon ersättning alls.

De vanligaste kassorna för bildkonstnärer är Handelstjänstemännens, Teaterverksammas, Kommunalarbetarnas och Akademikernas kassor. För fotograferna dominerar Journalisternas kassa med 35 försäkrade. Bildkonstnärerna finns representerade i samtliga arbetslöshetskassor vilket visar i vilken stor utsträckning de är beroende av ”brödjobb” för sin försörjning. Dessa jobb har försvunnit i stor utsträckning under lågkonjunkturen och arbetslösheten har stigit snabbt under 1990-talet bland bildkonstnärerna.

Bildkonstnärerna har därmed drabbats dubbelt av konjunkturnedgången. Bildkonstnärernas egentliga arbetsmarknad har också försämrats kraftigt som en följd av lågkonjunkturen. Konstnärerna är som grupp mycket beroende av byggsektorn eftersom utsmyckning av nya lokaler länge varit den största enskilda inkomstkällan. I och med att byggandet rasat till rekordlåga nivåer har den kanske främsta basen för uppdrag försvunnit för bildkonstnärerna. Det har ytterligare försämrat deras inkomster.

3 I genomsnitt per månad

66 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

!NTALET INSKRIVNA BILDKONSTN¤RER VID ARBETSARBETSL¶SA BILDKONSTN¤RER VID KULTURARBETSF¶RMEDLINGARNA ¥REN -

12000
10000
8000				Kvarstående
6000				sökande
				Arbetslösa
4000
2000
0
1992	1993	1994	1995	1996

De flesta bildkonstnärer, som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa, saknar inkomster eller har låga inkomster när försäljningen går ner eller när de arbetar inför en utställning. Sådana förberedelseperioder är också svåra att kombinera med annat arbete. Den här gruppen har alltså ett stort försörjningsproblem. Det ligger i sig inte något anmärkningsvärt eller alarmerande i att inkomsterna från en verksamhet som i hög grad bygger på uppdrag eller särskilda försäljningstillfällen är ojämna. Problemet för bildkonstnärernas del är snarare att många utställningar inte ger tillräckliga intäkter för att överbr ygga en inkomstlös period inför nästa utställning. Tvärtom torde i många fall utställningar gå med ekonomisk förlust till följd av höga utgifter för lokal, katalog och andra kostnader förknippade med utställningar. Detta är så mycket mer förödande som utställningar av hävd är en integrerad del av bildkonstnärens verksamhet. De utgör en möjlighet att visa sina verk inför en offentlighet, att etablera sig som konstnär eller befästa en redan uppnådd position.

Därtill kommer att konstscenen förändrats i så måtto att allt fler utställningar gäller andra typer av verk än sådana som kan utbjudas till försäljning. Ett ökande antal utställningar avser installationer och andra konstnärliga manifestationer som är bundna till ett visst rum eller rent av till en viss tidpunkt och därmed inte fysiskt lever sedan utställningen avslutats och heller inte låter sig avyttras.

Den största inkomstkällan relaterad till konstnärligt arbete för bildkonstnärer, förutom genom försäljning av sina alster, är stipendier och

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 67

bidrag av olika slag. Staten ger också ersättning i form av utställningsersättning för visning av konstverk i statliga utställningar. Också utställningar i konstföreningarnas regi liksom i några av de större kommunernas ger numera rätt till ersättning enligt avtal. Men när det gäller kommunerna finns inget generellt avtal om sådan ersättning.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har därför kommit att bli en viktig del av försörjningen för många konstnärer. Detta är något som allt fler uppdragsgivare utnyttjar. Också offentliga utsmyckningsuppdrag görs idag i stor utsträckning som beredskapsarbete. Huruvida dessa uppdrag ändå skulle ha blivit av eller om åtgärdspengarna upprätthåller en högre nivå på utsmyckningar än vad som annars skulle gälla går inte att reda ut. Men allt fler uppdrag som tidigare var direkt betalda av uppdragsgivaren betalas nu delvis av AMS. Företrädarna för bildkonstnärerna anser också att detta leder till att priserna på konst totalt sett dumpas. Uppdragsgivare vänjer sig vid lägre kostnader för konstnärligt arbete och konstverk.

Bildkonstnärerna är koncentrerade till storstadsområdena. Enligt Folk- och bostadsräkningen år 1990 var 38 % av bild- och formkonstnärerna bosatta i Storstockholm och 12 respektive 8 % i Stor-Göteborg och Stor-Malmö. År 1975 var den totala andelen 63 % vilket tyder på en viss utflyttning. Men den bilden motsägs av att de flesta nytillkommande i absoluta tal finns i Stockholm. Motsvarande märks också i statistiken från arbetsförmedlingarna. På Af Kultur Media i Stockholm finns 1 600 bildkonstnärer av totalt ca 3 000 inskrivna på kulturkontoren. Även om det finns fler gallerier och andra utställningsmöjligheter i Stockholm påvisar KRO att det är där som medlemmarna har den svåraste försörjningssituationen. Eller som organisationen framhåller: ”Det är i Stockholm vi har vårt verkliga proletariat”.

Ytterligare en utveckling som negativt påverkar framför allt grafiska formgivares och illustratörers arbetsmarknad och ersättningsnivåer är teknikutvecklingen av datorer och mjukvaruprogram till datorer. Med tillgång till enkla grafiska program och s.k. Clipart, kataloger och andra datorprogram med anonymt producerade och internationellt utslätade illustrationer, kan företag själva producera enklare trycksaker m.m. Redan det tar jobb från den här gruppen medarbetare. Det påverkar dessutom prissättningen eftersom köparna jämför arvodeskrav med vad det kostar att själva producera på den egna datorn. Att utnyttja dessa programvaror innebär dessutom att köparen slipper diskussioner om upphovsrätt, royalty, sociala avgifter m.m. Man har en minskande benägenhet att betala merkostnaden för den högre kvaliteten man får genom att anlita professionella yrkesutövare. Det konstnärliga uttryck och den självständiga kommentar som en formgivare eller en tecknare står för får därmed mindre utrymme på marknaden.

68 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Utbildningarna inom bildkonsten har byggts ut sedan 1970-talet. I början av 1970-talet fanns endast tre högskolor med utbildning i fri konst (Konsthögskolan och Konstfackskolan i Stockholm och Valand i Göteborg). Konsthögskolan i Umeå kom till efter riksdagsbeslut 1986. År 1995 omvandlades Konstskolan Forum till en konsthögskola i Malmö som organisatoriskt är knuten till Lunds universitet. Designutbildningar på högskolenivå finns också på en rad orter, bl.a. vid Konstfack i Stockholm och Högskolan för Design och Hantverk i Göteborg. Designhögskolan i Umeå har en mer markerad riktning mot industridesign och designutbildningen vid Lunds Tekniska Högskola är särskilt inriktad på produkter till b yggnader, t.ex. möbler, inredningar och armatur.

För fotografer finns högskolor på två orter, vid Konstfack i Stockholm och Fotohögskolan i Göteborg. Inom filmområdet finns formella utbildningar inom ramen för Dramatiska Institutet och en tvåårig utbildning i film och video vid Göteborgs universitetet.

Utbildningarna är genomgående långa, fyra till fem år. Och antalet sökande stiger. Endast 5 % av de sökande till högskoleutbildningarna antas. Det innebär att de flesta har flera års förberedande studier bakom sig när de börjar sin högskoleutbildning.

Många av dem som inte kommer in på någon högskola försöker ändå försörja sig inom yrket. Det växande antalet folkhögskoleutbildningar och estetiska linjer inom gymnasieskolan talar för fortsatt ökande intresse för bildkonsten i olika former. Det i sin tur ökar trycket på de konstnärliga högskoleutbildningarna. Men många söker sig också till yrket direkt från dessa förberedande konstutbildningar. Den högskoleutbildade konstnären möter därför ökande konkurrens från denna

grupp på arbetsmarknaden. De flesta av de nyinskrivna bildkonstnärerna på ”icke-kulturkontor” inom arbetsförmedlingen är under 24 år vilket tyder på att de saknar högskoleutbildning.

De estetiska gymnasieprogrammen och medialinjerna innebär att det finns behov av lärare med bildkonstnärlig utbildning eller med filmutbildning. Det öppnar en ny arbetsmarknad för denna grupp konstnärer.

Samtidigt bidrar dessa utbildningar i hög grad till att öka obalansen på arbetsmarknaden

4.1.3 Tonområdet

Musikerna är den grupp som ökat mest sedan 1970-talet. Enligt Folk- och bostadsräkningen har antalet musiker ökat från ca 5 000 år 1975 till 7 400 år 1990, dvs. med 2 360 personer. I KLYS har ökningen varit än större. Organisationerna inom tonområdet har ökat med omkring 4 250

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 69

personer sedan år 1975, en ökning med 56 %. 1996 var medlemsantalet i dessa förbund 7 914.

!NTAL MUSIKER ENLIGT &OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN ¥REN OCH

		År 1975			År 1990
	Antal	Män	Kvinnor	Antal	Män	Kvinnor
Musiker	4 953	3 973	980	7 361	5 405	1 958

!NTAL MEDLEMMAR I VISSA +,93 ORGANISTIONER ¥REN OCH

	År 1975	År 1995
Musikerförbundet	2 780	4 560
SKAP	280	567
Tonkonstnärsförbundet	163	140
Symf		2 093
FST	94	210
Summa musiker	3 317	7570

Bland musikerna finns såväl skapande konstnärer som utövande konstnärer. De utövande musikerna har en arbetsmarknad som erbjuder anställningar, om också inte i tillräcklig grad. Drygt 1 200 musiker har dock anställning i någon musik- eller teaterinstitution. De statligt stödda orkesterinstitutionerna sysselsätter omkring 540 musiker. Till det kommer länsmusiken som hittills haft ca 420 musiker anställda. Ytterligare omkring 2 300 personer är anställda som kyrkomusiker. Hälften av alla musiker finns i de tre storstadsområdena.

För de frilansande utövande musikerna har arbetsmarknaden hårdnat under den nuvarande lågkonjunkturen. De grupper och enskilda musiker som tidigare turnerat i kommuner, på skolor och daghem liksom inom vården har fått färre uppdrag. Deras traditionella kanaler till kommuner och landsting bryts upp när kommunerna decentraliserar beslut till de enskilda verksamheterna. Gamla kontaktnät har splittrats. Det tar tid att bygga upp nya samverkansformer med kommuner och landsting och att möta deras ändrade förutsättningar.

Det finns också en stor oro bland musikerna att beslutet att under åren 1998 och 1999 minska anslagen till länsmusiken med 50 miljoner

70 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

kronor. Det kommer att leda till färre anställningar, högre arbetslöshet och att ännu fler frilansande musiker kommer att slåss om de allt för få uppdragen. För att öka arbetstillfällen för frilansande musiker har riksdagen beslutat om ökat statligt stöd till arrangerande musikföreningar fr.o.m. år 1998 med 3,8 miljoner kronor till 14,6 miljoner kronor.

De frilansande musiker som huvudsakligen arbetar mot offentliga arrangörer eller ideella föreningar/klubbar är ofta uppdragstagare. De framgångsrika kommersiella musikerna väljer dock allt oftare att bilda företag. Inom musiken finns ju också några av Sveriges på senare tid mest framgångsrika företag både på den inhemska marknaden och på exportmarknaden. Dessa framgångar är glädjande och ger arbete åt många förutom själva artisten/artisterna. Framgångarna för dessa artister har två sidor; de lockar ännu fler till yrket vilket gör det ännu trängre i portgången och ger ännu större konkurrens om arbetstillfällena. Samtidigt är det just bredden som skapar underlag för nya framgångsrika konstellationer och nya exportintäkter till Sverige.

De utövande musikerna har möjlighet att ansluta sig till en arbetslöshetskassa. Den vanligaste är Musikernas arbetslöshetskassa. Också Teaterverksammas a-kassa har musiker inom teatern liksom inom Sveriges Yrkesmusikerförbund. 2 990 musiker fick ersättning från musikernas a-kassa under 1996. Av dessa var 668 inskrivna vid ett Af Kultur-kontor. 222 musiker vid dessa kontor fick ersättning från Teaterverksammas a-kassa och 200 tillhörde andra kassor utanför konstnärsområdet.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 71

!NDEL UTAN ARBETE I -USIKERNAS A KASSA ¥REN -

Procent

25
20
15
									1992
10									1993
									1994
									1995
									1996
5
0		mars	april	maj	juni	juli
jan	feb						aug	sep	okt	nov	dec

!NTAL MUSIKER SOM ¤R INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLING RESP ARBETSL¶SA ¥REN -

4000

3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1992	1993	1994

1995

1996

Kvars tående s ökande

A rbets lös a

72 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Tonsättare och kompositörer av populärmusik är egenföretagare. De har i den egenskapen ingen rätt till a-kassa men kan ingå i den grupp som genom brödjobb vid sidan om arbetat in en sådan rätt i någon annan kassa eftersom få tonsättare kan leva helt på sitt konstnärliga arbete. Tonsättare och kompositörer är organiserade i Föreningen svenska tonsättare, FST, och Svenska kompositörer av populärmusik, SKAP. Ökningen av antalet medlemmar i bägge organisationerna har varit stor under de senaste 20 åren. Från 91 medlemmar i FST år 1974 till 210 år 1996. I SKAP har medlemsantalet under samma tid fördubblats från 280 till 558.

För tonsättarna inom konstmusiken är det viktigt att de statligt finansierade orkesterinstitutionerna spelar samtida svensk musik. En studie för Konstnärsnämnden av tonsättarnas villkor från år 1996 har hypotesen att endast 10 % av det totala musikutbudet vid dessa institutioner har samtida svenska upphovsmän, dvs maximalt hundra framföranden per år. Exempelvis har länsmusiken en vikande kurva och är nere i endast 1 % nutida svensk musik av sitt utbud.

Sveriges Radio har en strategisk roll för tonsättarna som den i särklass största uppdragsgivaren. I Musikradion P2 har aktiva tonsättare haft framträdande roller som genererat utrymme för den nya musiken. De genomförda och beslutade besparingarna inom Sveriges Radio innebär att samtida svensk musik får mindre utrymme både när det gäller spelningar och via fonogram. Besparingarna leder till minskad spelning av fonogram där upphovsmännen har rätt till ersättning för närstående rättigheter, t.ex. artister genom SAMI och producenter genom IFPI4. För de små privata fonogrambolagen innebär detta att ersättningarna till dem minskar vilket får till konsekvens att de i sin tur måste dra ner på sin utgivning av ny svensk musik.

Musiken är den konstform som har det bäst utvecklade och mest effektiva systemet för uppbörd av upphovsrättsliga ersättningar. Totalt får omkring 3 000 musikaliska upphovsmän regelbunden upphovsrättslig ersättning från STIM. Systemet viktar också värdet av olika musikformer så att den seriösa musiken får en positiv särbehandling. Trots det ger de upphovsrättsliga ersättningarna inte några stora summor till de seriösa tonsättarna. Två tredjedelar har mindre än 20 000 kronor i ersättning från STIM per år. Tonsättare liksom andra verksamma inom tonområdet kan också få statligt konstnärsstöd i form av stipendier och bidrag av Konstnärsnämnden.

4 International Federation of the Phonographic Industry.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 73

4.1.4 Scenområdet

Antalet skådespelare har ökat stadigt under de senaste 20 åren. Det har bl.a. berott på ett utbyggt teaternät som har skapat ungefär 1 000 nya årsarbeten. 5 45 % av dessa kan anses gälla konstnärlig personal, dvs. 450 nya arbetstillfällen. De fria teatergrupperna har nästan fördubblats under perioden, från 29 grupper år 1973 till 56 under år 1996. 6 Det innebär att antalet anställda i dessa också är omkring 200 fler än de var år 1973. Under en period i slutet av 1980-talet var dock antalet anställda i de fria grupperna mer än dubbelt så stort, 585 budgetåret 1988/89. Budgetåret 1995/96 var det totala antalet årsverken vid teaterinstitutioner med statliga bidrag 3 897 och vid fria grupper med statligt stöd uppsakttningsvis 413.

Det har alltså funnits en växande arbetsmarknad för skådespelare som också dragit till sig ny arbetskraft. Vid Folk- och bostadsräkningen angav 2 660 personer år 1975 att de arbetade inom scenområdet. Vid senaste räkningen 1990 hade gruppen ökat till 3 207 personer, en ökning med 20 %. Svenska Teaterförbundet visar en motsvarande utveckling. År 1985 hade förbundet 2 536 och år 1996 fanns 3 068 medlemmar med konstnärliga uppgifter. Hälften av de nya scenkonstnärerna är bosatta i Storstockholm. Det finns en motsvarande koncentration av arbetstillfällen som förklarar denna bild. Stockholm är en teatertät stad men det är också i Stockholm som merparten av produktionen av film

och inspelningar för radio och TV görs.

!NTAL SCENKONSTN¤RER ENLIGT &OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN ¥REN OCH

		År 1975			År 1990
	Antal	Män	Kvinnor	Antal	Män	Kvinnor
Scenkonstnärer	2 660	1 150	1 510	3 777	1 578	2 199

Det är naturligt att 1 200 nya arbetstillfällen innebär nyrekrytering till yrket. Ökningen tycks inte heller vara större än att arbetsmarknaden skulle kunna svälja den. Men det har den inte. Samtidigt som antalet arbetsplatser ökat har arbetslösheten i branschen också ökat. År 1973 var arbetslösheten obetydlig. I början av 1970-talet låg arbetslösheten i a-kassorna på kulturområdet mellan 1,5 och 2,7 % vilket var något lägre än för arbetskraften i sin helhet. År 1983 hade arbetslösheten stigit till 6,9 % i Teaterförbundets a-kassa (av 3 955 medlemmar) och 8,2 i

5 Uppgifter ur SOU 1995:85 Tjugo års kulturpolitik, Tabellbilaga.

6 Gäller grupper med statligt stöd.

74 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Musikerförbundets. 1996 är medlemsantalet totalt 8 607 varav 3 601 i konstnärliga yrken. Arbetslösheten i kassan som helhet var år 1996 17,5 % men för den konstnärliga gruppen 25 %. Merparten, 825 av drygt 900, var inskrivna vid arbetsförmedlingen Kultur och Media.

!NTAL SCENKONSTN¤RER SOM ¤R INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLINGEN RESPEK TIVE ARBETSL¶SA ¥REN -

4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
1992	1993	1994	1995	1996

Kvars tående s ökand e

A rb ets lös a

På teaterarbetsmarknaden har obalansen alltså ökat trots en parallell omfattande utbyggnad av antalet arbetsplatser. Det finns en kulturpolitisk strävan att minska de fasta ensemblerna och i stället skapa flexibilitet genom fler skådespelare på kort- och långtidskontrakt. Budgetåret 1996/97 fanns vid de statliga finansierade talteatrarna 574,5 tillsvidareanställda varav 59 var tjänstlediga. 154 hade kontrakt för hela spelåret, 57 hade korttidskontrakt och 635 hade pjäskontrakt. Detta visar att många också väl etablerade skådespelare, regissörer och dansare har perioder när de behöver nya korta uppdrag eller är arbetslösa i väntan på nästa engagemang. För att teatrarna skall kunna bedriva sin verksamhet är de beroende av att det finns tillgängliga/arbetslösa skådespelare för att kunna besätta roller i planerade pjäser. Det betyder att branschen behöver ett visst mått att reservarbetskraft tillgänglig.

Alla frilansare inom området måste alltså räkna med arbetslöshetsperioder mellan kontrakten vilket påverkar utvecklingen av arbetslösheten i kåren. För skådespelaren/dansaren innebär det en ökad osäkerhet. Det finns inga garantier för att man kommer i fråga för en roll men samtidigt tvekar man att binda upp sig för andra uppdrag för att inte riskera att ”missa chansen” till ett kontrakt med en institutionsteater. På arbetsförmedlingarna uppfattar man också dessa scenkonstnärer snarare

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 75

som formellt än reellt arbetslösa - de har kanske redan ett nytt kontrakt med start inom någon månad klart när de anmäler sig vid förmedlingen. Arbetslöshetsförsäkringens ersättning blir en grundtr ygghet för konstnärerna.

!NDEL UTAN ARBETE I 4EATERVERKSAMMAS A KASSA ¥REN -
Procent
35
30
25
20
15
10							1992
							1993
							1994
5							1995
							1996
0		mars	april	maj	juni	juli
jan	feb						aug	sep	okt	nov	dec

Teatrarnas ekonomiska problem har också lett till att man sökt direkt stöd via arbetsmarknadsverket för att klara en hög ambitionsnivå på antal uppsättningar. Spelåret 1995/96 bidrog länsarbetsnämnderna med totalt nära nio milj. kr till statliga, lokala och regionala teatrar. Upp till 24 % av det totala statliga bidraget kom i ett par fall från länsarbetsnämnden.

De fria teatergrupperna har en stor betydelse lokalt där de finns. Många av dem har också en omfattande turnéverksamhet över hela landet. Gruppernas uppsättningar är också anpassade till turnéerna och till små scener. Många pjäser är sådana att också en bygdegård kan ta emot dem. Det innebär att de fria grupperna, också om de finns i storstäderna, många gånger är de enda med ett teaterutbud tillgängligt för

76 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

glesbygden. Hälften av landets barnteater produceras och spelas av fria grupper.

Teatergrupperna strävar efter att anställa sina medarbetare på helårsbasis men allt färre klarar av det vilket innebär en återkommande arbetslöshetsperiod under sommarmånaderna. Den tiden dras ut allt längre eftersom det utvecklats en praxis som innebär att medlemmarna i Teaterverksammas a-kassa genomför en del av repetitionerna av en ny pjäs medan de fortfarande stämplar som arbetslösa. Detta tillsammans med beredskapsarbeten, rekryteringsstöd, praktikplatser och ALU utgör ett omfattande stöd från arbetsmarknadspolitiken till de fria grupperna. Budgetåret 1994/95 fick 492 personer beredskapsarbete eller rekryteringsstöd för arbete i någon teater-, dans- eller musikgrupp. Totalkostnaden för detta var 11,9 miljoner kronor. I vilken utsträckning repetitioner med a-kassa förekommer finns av naturliga skäl ingen tillgänglig statistik över, varför det ekonomiska värdet av denna form av indirekt stöd inte heller kan anges.

De turnerande fria gruppernas ekonomiska situation försämras i en nedåtgående spiral. Bidragsdelen sjunker och arrangörerna har mindre pengar. Allt fler beställare drar ner på antalet köpta föreställningar. Det innebär att resandet ökar och därmed turnékostnaden per föreställning.

För att möta kravet på billigare föreställningar drar man ner på antalet medverkande per produktion. De större grupperna gör fler produktioner för att sysselsätta alla vilket ökar konkurrensen och försvårar försäljningen ytterligare. Arbetstillfällena minskar också genom att grupperna inte längre har råd att ta in frilansare, t.ex. musiker, dramatiker m.m. Grupperna dramatiserar själva populära barnböcker i stället för att beställa nyskrivet. För att underlätta försäljningen väljer man ”säkra kort” men det sker på bekostnad av kvalitet och utveckling.

Beställarleden förändras också när allt fler kommuner och landsting bygger upp resultatenheter. Det förstärker utvecklingen mot mer administrativt arbete och mer byråkrati. Det finns inte längre en instans i kommunen att vända sig till. Varje enhet måste bearbetas. De fria grupperna möter också en ny konkurrens bl.a. från s.k. ALU-teater med arbetslösa oetablerade skådespelare och amatörer som spelar i skolor och i vården som resultat av ett projekt med arbetslivssutveckling, ALU. Många teatergrupper vittnar om att detta trängt undan ”riktiga” arbetstillfällen för dem.

Arbetsmarknaden för koreografer och dansare är ytterst begränsad. Antalet fast anställda vid de fem fasta balettkompanierna är drygt 140. Fria dansgrupper sysselsätter ett hundratal dansare. 1996 hade Teaterförbundet 616 dansare som medlemmar. Arbetslösheten låg på 22 %.

Eftersom ytterst få dansare har anställning finns ett behov av träningsmöjligheter för frilansare. En aktiv dansare måste ha daglig kompetens-

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 77

bevarande träning. Sådana möjligheter finns i Stockholm, Göteborg och Malmö med ekonomsiskt stöd från Kulturrådet. De hårda fysiska kraven på dansarna med krav på flera timmars träning varje dag försvårar för dansare att försörja sig med annat än dans under perioder av hel- eller deltidsarbetslöshet. Det förekommer att dansare stämplar som arbetslösa på deltid trots att de i praktiken är förhindrade att ta erbjudande om deltidsjobb på grund av sin träning. Det deltidsjobbet skulle förmodligen ”kosta” dem framtida uppdrag inom dansyrket eftersom kraven är så hårda att kompetensen raseras om man upphör med träningen. Träningen är i praktiken ett obetalt arbete för den professionella dansarna.

Utbildningarna till scenområdet har blivit fler under den senaste 20- årsperioden. Skådespelarlinjer finns för närvarande i Stockholm, Göteborg och Luleå. Dansutbildningen låg förr i anslutning till institutionsteatrarna. I dag är de självständiga högskolor, Svenska Balettskolan i Stockholm ger gymnasiekompetens och elevskolorna i Göteborg och Malmö ger grundskolekompetens. Balettakademierna i Stockholm och Göteborg har en treårig yrkesutbildning för dansare. Vid Danshögskolan finns en treårig utbildning för koreografer och en för danspedagoger. Sedan år 1994 finns också en ettårig påb yggnadsutbildning för dansare vid Danshögskolan. Dansare har ett särskilt problem eftersom deras utbildningar är mycket krävande och speciella redan från tidiga barnaår. Arbetet är fysiskt krävande och kroppen håller inte ett helt yrkesliv i aktiv dans. Vid de fasta scenerna pensioneras dansarna vid 40 år. Men deras pension är jämförelsevis låg och frilansarna har ingen sådan trygghet via avtal. Dansare tvingas därför göra ett yrkesbyte mitt

i livet. Genom att deras utbildning varit så koncentrerad kring dans kan det bytet kräva omfattande utbildning/omskolning.

4.2 Konstnärer om arbetslöshet

Det har varit svårt att få fram tillräckliga uppgifter om konstnärernas inkomst- och arbetsförhållanden i befintlig statistik. Konstnärsstödsutredningen och denna utredning beställde därför gemensamt en undersökning via Statistiska centralbyrån (SCB). Som metod valde vi att utgå från registren över personer som sökt/erhållit stipendier och bidrag från Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond under åren 1991 -1995. Urvalsregistret omfattade 13 460 personer. Det finns naturligtvis personer som inte sökt några stipendier eller bidrag under dessa år och som därför inte heller kommit med i undersökningen. Det troliga är att det främst rör sig om nyutbildade eller mycket väletablerade. Å andra sidan

78 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

finns säkerligen personer med i registren som lämnat yrkesverksamheten bakom sig.

För samtliga som ingår i undersökningen har SCB samlat in uppgifter om inkomster från olika register. Dessa visar också i vilken utsträckning a-kassa och kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) varit en del av konstnärernas försörjning. För att få ytterligare kunskaper om konstnärernas inkomst- och arbetsförhållanden genomförde SCB också en enkät till ett mindre urval som totalt omfattade 3 050 personer ur det ursprungliga registret. 2 096 personer besvarade enkäten varför bortfallet i enkäten uppgick till 33 %.

Fördelen med urvalet är att vi når den grupp som är etablerade i kulturpolitikens mening. 87 % av de som svarat på enkäten har varit konstnärligt verksamma mer än fem år. 56 % har en konstnärlig högskoleutbildning.

42 % av samtliga tillfrågade uppgav att de hade möjlighet att arbeta med konstnärlig verksamhet i den utsträckning de önskade. 38 % arbetade deltid med annan verksamhet än sitt konstnärskap, antingen i verksamheter med anknytning till den konstnärliga kompetensen (22 %) eller med något helt annat. Drygt hälften skulle vilja ägna mer tid åt det konstnärliga arbetet men för den övervägande delen var det bristande efterfrågan och dålig privatekonomin som var skälet till att man valde sysslor vid sidan om. Drygt var tredje konstnär uppgav att han eller hon någon gång övervägt att lämna sitt konstnärliga yrke på grund av svårigheterna att finns sin utkomst i det.

I denna grupp väl etablerade konstnärer uppgav 46 % att de varit arbetslösa eller inkomstlösa någon gång under år 1995. 970 av de som svarade på enkäten hade någon gång varit utan arbete och inkomst. Av dem fick 683 någon form av stöd vilket motsvarar cirka 70 %. 254 har svarat nej på frågan om de fick något stöd under arbetslösheten. Ersättning från a-kassan var den vanligaste stödformen. 10 % hade fått ALU- arbete under året och lika många hade haft beredskapsarbete. Var fjärde hade fått en åtgärd mer än en gång under året. Av dem som fick stöd från a-kassan svarade 53 % att de fått kontantstöd för längre tid än fyra månader. För KAS var tiderna något kortare, 44 % hade fått ersättning mer än fyra månader. Ytterligare 34 % fick ersättning under två till tre månader.

Beredskapsarbeten varade i hälften av fallen längre tid än fyra månader medan 44 % av dessa arbeten sträckte sig över två till tre månader.

Konstnärerna fick frågan om de blivit anvisade något annat arbete av arbetsförmedlingen under perioder av arbetslöshet. 854 personer eller 88 % svarade nej på den frågan.

SOU 1997:183 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 79

Även om en del konstnärer för sig själva övervägt att byta yrke för att klara försörjningen har den frågan inte varit uppe i samtal med arbetsförmedlaren. Trots att 720 konstnärer sa sig ha funderat på att byta yrke är det endast 242 personer som uppger att arbetsförmedlingen någon gång informerat dem om möjligheter att byta yrkesinriktning. 1 697 personer eller 81 % av samtliga säger sig aldrig ha fått sådan information.

Undersökningen ger också en bild av konstnärernas inkomster. Konstnärsstödsutredningen redogör för den delen av resultatet. I korthet kan man konstatera att undersökningen ger en bild av att de konstnärligt verksamma ofta har stora ekonomiska problem, att de har svårt att försörja sig på sitt konstnärliga arbete och att de till stor del är beroende av arbetsmarknadspolitiska medel för sin försörjning.

SCB gör regelbundna statistiska beräkningar på ett så kallat storurval. Det är ett obundet slumpmäsigt urval om 350 000 individer ur totala inkomstregistret. På utredningens uppdrag körde SCB registret från Konstnärsnämnden och Författarfonden mot storurvalet. Den körningen ger vid handen att antalet konstnärer i Sverige är 12 300 och att andelen arbetssökande i gruppen är 43 %. Det ger ytterligare en indikation om hur stor den verkliga kärnan av konstnärer är. Och vilka svårigheter också dessa verkligt etablerade har att försörja sig.

4.3 Teatern och arbetsmarknadspolitiken

4.3.1 Bakgrund

Teaterområdet är beroende av arbetsmarknadspolitiska medel i en utsträckning som blivit negativ för branschen och för de yrkesverksamma. Teaterverksammas a-kassa betalade under år 1996 ut 165 miljoner kr i ersättning till arbetslösa. Utbetalningarna ökade med 46 miljoner kr på fem år. Ökningen av ersättningarna från Teaterverksammas a-kassa har pågått sedan mitten av 1970-talet.

Orsakerna till ökningen är flera. En orsak är att ekonomin för såväl statligt stödda institutionsteatrar senaste åren varit så ansträngd att antalet tillsvidareanställda minskar. Antalet frilansare har ökat samtidigt som antalet tillfälligt anställda på teatrarna minskat. Detta gäller även för de fria grupperna. En ytterligare orsak är att rekrytering till branschen ökat främst genom olika former av utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser och genom tillfälliga anställningar inom TV-området och produktionsbolag.

På uppdrag av Statens kulturråd gjorde ordförandena i Teatrarnas Riksförbund och Svenska Teaterförbundet, Lars Edström och Tomas

80 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Bolme en studie om anställningsformerna för de statligt stödda teaterinstitutionernas konstnärliga personal.

I rapporten konstaterar de ett behovet av en tredje anställningsform inom institutionsteatrarna. De konstaterar vidare att en balans mellan anställningstrygghet och rörlighet är angeläget av konstnärliga skäl.

Deras studie pekar på två kompletterande vägar. För det första att arbetsmarknadsparterna skulle kunna träffa överenskommelse om nya avtalsregel för kvalifikation till tillsvidareanställning samt införa fleråriga anställningar som inte leder till tillsvidareanställning.

För det andra att väl etablerade icke fast anställda i stället för arbetslöshet mellan anställningarna ges en anställning i en trygghetsstiftelse.

När lagen om anställningsskydd, LAS, kom år 1974 ansåg såväl arbetsgivare som arbetstagare att den inte kunde tillämpas fullt ut inom teaterområdet. Även om man redan tidigare gått ifrån den praxis som innebar att ensemblerna mer eller mindre byttes ut i samband med ett byte av teaterchef fanns inga fasta anställningar inom teatern. Spelårskontrakt var den tryggaste anställningsformen. Dessa kunde förlängas med ytterligare ett spelår i taget. Efter fem, sex års kontinuerlig spelårsanställning hade skådespelarna dock i praktiken nära nog en fast anställning.

Med lagen om anställningsskydd infördes tillsvidareanställningar på teatrarna. Parterna utnyttjade lagens dispositiva regler när det gäller rätten till tillsvidareanställning och turordningsreglerna för uppsägning för den konstnärliga personalen. Huvudskälet var att den stora frilanssektorn skulle utestängas från teaterinstitutionerna vid en rigorös tilllämpning gav lagen. Turordningsreglerna kunde inte heller utan anpassning förenas med kraven i en konstnärlig verksamhet. Förhoppningen var att avtalet skulle förena önskemålen om ökad anställningstrygghet för skådespelarna och behovet av cirkulation och konstnärlig förnyelse på teatrarna.

Kvalifikationsregeln innebär att den som haft tre års spelårskontrakt på samma teater och erbjöds fortsatt anställning (ej pjäskontrakt) blev tillsvidareanställd. För den som haft fyra årskontrakt vid en institutionsteater gällde kvalifikation för anställning vid den senaste teatern vid erbjudande om fortsatt anställning där.

Så länge var systemet med en fast ensemble och ett relativt stort utrymme för olika anställningar per pjäs, för halvår eller spelår inget stort problem. Under den tiden fanns också ett tämligen stort utrymme för de fast anställda att utnyttja sin avtalsenliga rätt till årsvisa tjänstledigheter för att arbeta vid andra teatrar, film, TV eller radio, vilket gav teatern möjlighet till förnyelse inom ensemblen utan att det gick ut över kontinuiteten.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 81

Med de ekonomiska nedskärningarna har denna naturliga cirkulation av konstnärlig personal delvis stannat av. De anställda har svårt att hitta alternativ per spelår utanför den egna teatern. De frilansande skådespelarna upplever att de stängs ute från de utvecklande uppdragen och att det blir allt svårare att ta sig innanför dörrarna till en teater.

En av de mest utsatta gruppen är de erfarna och väl meriterade skådespelare som saknar fast anställning. Genom kollektivavtalens för institutionsteatrarna kvalifikationsregler för tillsvidareanställning kan dessa ha anställning som längst ett spelår per teater. Får de fortsatt årsanställning vid samma teater skall de ha en tillsvidareanställning. Därför väljer teatrarna andra anställningsformer som pjäsengagemang eller vikariat.

Skådespelarens ökade kvalifikationer reducerar därmed dennes möjligheter att få längre sammanhållna arbetsperioder. Det är inte tillfredsställande ur skådespelarens perspektiv. För teatrarna innebär reglerna att en låst personalsituation i vissa fall till och med kan tvinga fram ett repertoarval som styrs mer av begränsningar i personalhänseende än av konstnärliga ambitioner.

Det finns alltså såväl konstnärliga som sociala skäl ett intresse att hitta nya former som kombinerar social trygghet för skådespelarna med rörlighet för teatrarna och de frilansande skådespelarna. Men det finns också arbetsmarknadspolitiska skäl som talar för en sådan förändring.

Teatrarna, deras huvudmännen, AMS, a-kassan och skådespelarna borde alltså samtliga ha intresse av att finna ett nytt tr ygghetssystem som bättre samordnar behov, resurser och rörlighet än vad som är möjligt i dagens system.

4.3.2 En ny arbetsgivare

De båda utredarna föreslår en lösning som innebär att det bildas en stiftelse där kvalificerade frilansande skådespelare anställs. De statligt understödda teatrarna och andra arbetsgivare kan sedan anställa dessa skådespelare med kontrakt av olika längd. Skådespelarna tar under anställningstiden vid teater eller annan producent tjänstledigt från stiftelsen. Det är möjligt för parterna att träffa överenskommelse om fleråriga anställningar som inte leder till tillsvidareanställningar. Det skulle ge frilansare möjlighet att under längre tid verka vid en teater och tillföra den sin kompetens, kunskap och sina idéer. För ett stort antal skådespelare skulle det föreslagna trygghetssystemet innebära att den utestängning teatrarnas allt svagare ekonomiska situation i kombination med behovet av regler för en begränsad med dock anställ-

82 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

ningstrygghet för en del skådespelare och andra konstnärligt verksamma medfört inte skulle leda till kontinuerliga perioder av arbetslöshet.

I studien konstateras att tillsvidareanställningarna på teatrarna bör bibehållas också på den konstnärliga sidan. Dagens anställningsgrundande kvalificeringsregler skulle kunna ersätts med en bestämd minimikvot fast anställda per teater. Det måste bli upp till parterna på området att avgöra avtalens utformning.

Stiftelsen blir huvudarbetsgivare för skådespelaren. Alla uppdrag, längre såväl som korta fullföljs under formell tjänstledighet utan lön från stiftelsen Den anställde i stiftelsen träffar på vanligt sätt överenskommelse med teater- och andra arbetsgivare om lön och anställningsvillkor under tjänstledigheten. Den tid som frilansaren är anställd i stiftelsen är pensionsgrundande vilket utjämnar skillnaderna i social trygghet mellan anställda och frilansare.

Under perioder när skådespelarna saknar engagemang erbjuder stiftelsen vidareutbildning men har också en förmedlande service för sina anställda. Denna förmedling skall också vara öppen för anställda vid teatrarna och samarbeta med Af Kultur Media.

Parterna föreslår att förslaget skall omfatta 200 skådespelare under en försöksperiod. Dessa skådespelare skall själva söka till stiftelsen. För att komma i fråga för anställning skall frilansaren ha minst sju års sammanlagd anställning i yrket vid teater som är bunden av riksavtalet för statsunderstödda teatrar. Anställningen kan ha varit tillsvidare eller på spelår, korttid eller pjäskontrakt. Av de sju åren skall minst fem år ha inträffat under den senaste 15-årsperioden och minst åtta månader under den senaste treårsperioden.

Den anställde har rätt till anställning i stiftelsen under en tid som motsvarar hälften av kvalifikationstiden till anställning i stiftelsen. Den som kvalificerar sig med åtta års tidigare anställning har rätt till fyra års anställning i stiftelsen. En förutsättning för förlängd anställning är dock att den anställde får engagemang genom stiftelsen som motsvarar i genomsnitt minst fyra månader per år.

Utredarna Lars Edström och Tomas Bolme föreslog en finansiering där institutionerna betalar en grundavgift beräknad på företagens storlek men också en överföring av medel från arbetslöshetsförsäkringen till stiftelsen. De ansåg också att en del av en eventuell tomkassettskatt skulle kunna användas som finansiering.

AMS har tidigare (30 januari 1990) besvarat en begäran om stöd till en sådan stiftelse. AMS konstaterar i det svaret att styrelsen inte kan bilda stiftelser och inte heller föra över medel från arbetslöshetsförsäkringen eftersom verkets roll gentemot kassorna endast är att utöva tillsyn. AMS utgångspunkt var att kulturpolitiken måste ta ansvar för de

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 83

konsekvenser som en önskan om mer flexibla anställningsformer innebär.

Min slutsats efter att ha studerat situationen för frilansande skådespelare och den omfattande och snabbt stigande ökningen av ersättningar från Teaterverksammas a-kassa är att det behövs åtgärder för att komma till rätta med obalansen i teatersektorn. Det är utan tvekan så att gränsen mellan arbetsmarknadspolitik och kulturpolitik redan suddats ut genom den faktiska hanteringen av medel till teatrarna. Arbetslöshetsförsäkringen täcker upp perioder av inkomstlöshet. Åtgärdsmedel till teatrarna har också varit omfattande och bidragit till att teaterproduktioner kunnat bli verklighet. Det är i grunden ett strukturellt problem i branschen som orsakar de otrygga anställningsförhållande. Utan en stor mängd frilansare beroende av tillfälliga anställningar inom teater, film, TV m.m. skulle det av ekonomiska skäl inte kunna produceras gestaltande konstverk inom dessa områden.

Mot den bakgrunden tycker jag att det har ett värde att pröva andra modeller för att ge de mest kvalificerade frilansande skådespelarna en ekonomisk grundtrygghet som medför att de inte belastar a-kassan.

Det är ingen tvekan om att urholkningen av anslagen till institutionsteatrarna i kombination med gällande avtalsregler bidragit till att begränsa teatrarnas val vid anställning. Den av parterna föreslagna trygghetsstiftelsen är väl anp assad för att ge de inom institutionsteatrarna mest erfarna frilansande skådespelarna en social trygghet de i dag saknar.

Den av parterna föreslagna försöksverksamheten är en del av en praktisk lösning för institutionsteatrarna och skådespelarna. Om parterna genom en lösning med fristående organisation för anställningar av frilansare till teatrarna kan lösa knutarna kring anställningsformerna inom teatrarna är det ännu ett gott skäl för mig att tillstyrka en sådan försöksverksamhet.

I ett första skede omfattar försöket endast skådespelare men om det faller väl ut kan verksamheten byggas ut till att också omfatta andra yrkesgrupper, t ex regissörer. Jag utesluter inte att dessa erfarenheter också kan användas för att skapa en motsvarande verksamhet som bidrar till att lösa problem för de fria grupperna.

84 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

4.4 Dansarnas yrkesbyte

3AMMANFATTNING

Dansare har ett fysiskt krävande arbete som innebär hård dagliga träning. Deras yrkeskarriär som dansare upphör tidigt och de behöver därför stöd för omställning till ett nytt yrke mitt i livet. Deras möjligheter att förbereda sig för detta byte under karriären är små varför omställningen ofta innebär långa perioder av arbetslöshet. En särskild insats för att underlätta arbetsbytet har stort socialt värde för dansarna men innebär också kostnadsbesparingar för staten.

Dansare har en lång utbildning med en kort men fysiskt krävande karriär. Det är en yrkesgrupp med relativt sett låga inkomster. Det gäller för den lilla gruppen anställda dansare men i än högre grad för de frilansande dansarna.

År 1997 hade Teaterförbundet 557 dansare som medlemmar vilket är ungefär 90 % av hela kåren. Antalet dansare har i stort sett varit konstant de senaste fem åren. 28 % av dansarna är anställda på institutionsteatrar. Också denna andel har varit konstant under de senaste åren.

Det är i stort sett omöjligt att etablera sig som dansare utan utbildning. Enligt AMS var 4 % eller 25 personer, av dem som anmält sig som arbetssökande som dansare utan yrkesutbildning. 96 procent har alltså minst en treårig yrkesutbildning till dansare. 8 -10 års utbildning är normen för en etablerad yrkesdansare.

Arbetslösheten är också hög inom yrket. År 1996 var totalt 335 dansare arbetslösa, 106 män och 229 kvinnor. 77 % av de frilansande dansarna var någon gång arbetslösa under år 1996. Kvinnorna i yrkeskåren är dubbelt så många som männen och de både tjänar mindre och har hårdare konkurrens om jobben.

Dansare med fast anställning vid en institutionsteater har rätt till statlig tjänstepension före 65 års ålder. För att få full pension tidigare är villkoret att dansaren arbetat heltid i 20 år vid någon av Sveriges institutionsteatrar. Pensionen är 65 % av slutlönen plus ett tillägg på 3 % av basbeloppet. Tjänstepensionen får tas ut mellan 41 och 44 års ålder. Det är fördelaktigt att arbeta till den övre gränsen, 44 år, för att få så hög slutlön som möjligt och därmed ett så bra inkomstunderlag som möjligt för pensionsberäkningen. Oron bland dansarna kring pensionen

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 85

har förstärkts med den föreslagna pensionsreformen som kräver 40 års arbete för att få full pension.

Frilansare lämnar i genomsnitt yrket tidigare än fast anställda. Ekonomiska svårigheter som en följd av brist på uppdrag tillsammans med konstnärlig frustration och stagnation gör att man inte stannar i yrket.

Frilansande dansare har i dag ingen möjlighet att få annan pension än traditionell folkpension och ATP vid 65 års ålder. Eftersom deras inkomster är mycket låga samlar de också in extremt få ATP-poäng.

Frilansarna slutar tidigare än anställda. Deras genomsnittliga tid i yrket är åtta år. 20 % av frilansarna är 21 -25 år gamla. 34 % är mellan 25 -30 år. 20 % är mellan 30 och 35 år och bara 8 % mellan 35 och 45 år. Åldern för yrkesbyten ligger internationellt runt 30 år. Antalet dansare som byter yrke under ett år kan uppskattas till 15 -20 personer.

Dansarna i Sverige har bildat en arbetsgrupp för att ta fram förslag på hur man skulle kunna öka dansarnas tr ygghet i samband med yrkesbytet.7 Varken de anställda dansarna som får pension eller frilansarna klarar sig fram till ordinarie pensionsålder utan ytterligare en yrkeskarriär. Med långa dagliga träningspass och låga inkomster har dansarna små möjligheter att på egen hand förbereda sig för en ny karriär. De saknar också grundutbildning för att studera på högskolenivå direkt efter danskarriären. Arbetsgruppen söker därför vägar att underlätta yrkesbytet. Gruppen har bl.a. studerat utländska förebilder.

4.4.1 Utländska förebilder

The Dancer Transition Resource Centre är statligt subventionerad och startade i Toronto i Kanada år 1985. Förutom statliga och kommunala pengar finansieras centret av både privata och offentliga sponsorer. Dansarna blir medlemmar genom att betala 1 % av inkomsten och arbetsgivaren bidrar med lika mycket. För att få stöd måste man vara medlem, ha arbetat minst sex år och ha fyllt 25 år så vitt man inte måste sluta på grund av skada. Frilansare har kortare kvalificeringstid, tre års medlemskap och 36 månaders arbete.

Vid centret erbjuds man utbildnings- och yrkesvägledning, juridisk och psykologisk rådgivning liksom information om olika vägar för att finna ett nytt yrke. Dansarna kan få stipendier för vidareutbildning till andra yrken under danskarriären eller efter. I samband med sådan utbildning kan dansarna också få extra bidrag för levnadsomkostnader.

7 Förstudie om dansarnas yrkesbyte och Faktorer som påverkar dansarnas ykesbyte, Fay Nenander 1996.

86 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

The Dutch Dancers Resettlement Fund grundades år 1986 med stöd från staten. Grundplåten donerades till en fond som sedan får fortsatt årligt bidrag. Dansarna bidrar själva med 1 % av inkomsten och arbetsgivaren med 1,5 %. Frilansare kan delta men betalar då både sin egen och arbetsgivarens premie. För att få delta i fondens arbete krävs 10 år i yrket och minst 60 premier till fonden. I samarbete med social- och arbetsmarknadsdepartementet får dansarna ett ekonomiskt tillägg till ev andra bidrag. Under de första sex månaderna av en utbildning får man garanterat 100 % av den tidigare lönen, 85 % under påföljande år och 70 % resten av tiden, dock mest de två år man har rätt till a-kassa. Ingen dansare ska behöva gå ner i lön på grund av yrkesbytet. Utbildningskostnaderna är betalda och man får ett räntefritt kapital för att etablera sig på en ny arbetsmarknad under maximalt fyra år.

The Dance Companies Resettlement Fund i Storbritannien grundades år 1973 av nio ledande danskompanier. Fonden finansieras via brittiska Kulturrådet som betalar 5 % av varje dansares lön till fonden.

Dansarna själva betalar ingenting. För att få stöd av fonden skall dansaren vara över 30 år och ha minst sex år som medlem i något av kompanierna och ha minst åtta års yrkesverksamhet som dansare. Fonden ger dansarna finansiellt stöd under vidareutbildning eller för att starta eget. Sedan år 1986 har The Dancers Trust också verksamhet för frilansande dansare. För att omfattas av den måste man ha dansat 10 år och kan då få som mest 5 000 pund i bidrag för vidareutbildning. Bidrag från dessa fonder påverkar inte rätten till andra bidrag.

Career Transition for Dancers grundades år 1985 i New York med stöd av amerikanska Teaterförbundet. Verksamheten finansieras av privata och offentliga sponsorer. För att få stöd skall dansaren ha fyllt 27 år och arbetat minst 100 veckor om året i sju år. Det ekonomiska stödet utgår efter behovsprövning. Dansarna erbjuds också rådgivning, stipendier för utbildning och kostnadsfri telefontjänst.

The Information Centre for Dance in Finland får kontinuerligt stöd av regeringen för att en heltidsanställd dansare som b ygger upp ett center som bl.a. erbjuder rådgivning och hjälp vid dansares yrkesbyte.

4.4.2 Stöd till dansares omställning

Arbetsgruppen för dansares yrkesbyte pekar på en rad behov som behöver uppfyllas för att underlätta för dansarna att göra ett smärtfritt yrkesbyte. Gruppen poängterar att en väl och i god tid planerad omskolning minskar den totala arbetslöshetsperiod som kommer i anslutning till yrkesbytet. För att underlätta för dansarna att finna nya arbetsområden måste man exponera dansarna för världen utanför dansen.

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 87

Förberedande utbildningar för dansarna måste planeras särskilt för den gruppen eftersom deras dagliga träningsbehov gör det svårt för dem att delta i kurser med andra yrkesgrupper.

Den svenska utbildningen har i ett internationellt perspektiv ansetts vara relativt framåttänkande, eftersom den innehåller inslag med yrkesorientering, information om kost och näring, anatomi m.m. Men insatserna är inte tillräckliga för att ge dansarna en tillräckligt bred kunskapsbas för att vara förberedda för yrkesbytet. Ofta saknar de gymnasiekompetens för att studera vidare efter danskarriären utan komplettering.

Så gott som alla dansare har någon gång under sin karriär problem med skador. De förvärras med tiden och ofta föregås yrkesbytet av en period av skador. Denna period med återkommande sjukskrivningar skulle med flexibla regler för ett planerat yrkesbyte kunna användas för utbildning inför yrkesbytet.

Dansarna behöver rådgivning av en person med stor kunskap och erfarenhet från dansyrket för att planeringen av yrkesbytet skall komma igång i god tid. Dansarna vill därför skapa ett svenskt centrum för yrkesbyte av internationell modell. Under de sista yrkesverksamma åren skulle dansarna kunna ingå i ett sådant centrum och börja planeringen för livet efter dansen.

Jag delar arbetsgruppens syn på behovet att en tidig planering av dansarnas yrkesbyte. Jag är övertygad om att individuella handlingsplaner för var och en väsentligt kan korta den tid som yrkesbytet kräver.

Genom att dansaren väntar för länge ökar antalet skador med sjukskrivningar som följd och med dålig framförhållning riskerar dansarna också en lång arbetslöshetsperiod som annars kunde undvikas.

4.5 Konstnärerna och trygghetssystemen

I betänkandet Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) finns en utförlig redogörelse för hur de sociala trygghetssystemen i förhållande till de konstnärliga yrkesutövarna. Då min utredning har många beröringspunkter med den parallella utredningen om konstnärsstöd väljer jag att hänvisa till den för en utförligare beskrivning. Jag vill dock i korthet ange de svårigheter konstnärer har att passa in i dessa system. Det har påverkan på arbetsmarknadspolitiken eftersom den många gånger blir konstnärens sista utpost för sin försörjning. Konstnärernas problem med andra försäkringssystem riskerar att leda till ett större utnyttjande av arbetsmarknadspolitiken än vad som annars skulle vara fallet.

Det finns en rad svårigheter kopplad till socialförsäkringarna som i sig inte gäller enbart konstnärer utan alla uppdragstagare och enmans-

88 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

företagare. Men de blir särskilt uttalade för konstnärer eftersom de generellt sett har låga och ojämna inkomster i sina företag. Och de blandar ”företagande”, uppdrag och anställningar så att deras inkomster består av många olika slag under delvis samma tidsperioder. Detta blir problem i trygghetssystem baserade på inkomstbortfallsprincipen för anställda med en jämn inkomst. Nedan följer en kortfattad beskrivning av några av dessa svårigheter.

4.5.1 Hinder i arbetslöshetsförsäkringen

Arbetslöshetsförsäkringen ändras från 1 januari 1998 8 och det är de nya reglerna som redovisas här. Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Med företagare avses personer som direkt eller indirekt är delägare i näringsverksamhet som de är personligen verksamma i.

Arbetslöshetsförsäkringen består av en grundförsäkring som ersätter nuvarande kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), och en inkomstbortfallsförsäkring. Grundförsäkringen utgår till den som inte är medlem i en a- kassa eller som inte uppfyller villkoren i a-kassan. För att tjäna in rätt till ersättning från a-kassan skall den arbetslösa ha varit medlem i kassan under ett år och uppfylla ett s.k. arbetsvillkor. För att få rätt till ersättning skall man ha förvärvsarbetat under sex månader de senaste tolv månaderna och minst 70 timmar per månad. Tidigare kunde beredskapsarbete anses som arbete för att uppfylla arbetsvillkoret men den möjligheten är nu borttagen. För den som väl fått rätt till ersättning kan dock beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning även fortsättningsvis ge förnyad rätt till ersättning.

För att ha rätt till ersättning skall den arbetslöse stå till arbetsmarknadens förfogande och vara beredd att anta erbjudet arbete.

En företagare anses vara arbetslös när verksamheten i rörelsen upphört annat än tillfälligt. Reglerna innebär att företagaren måste avveckla sin rörelse för att kunna få ersättning. De nya reglerna ger dock företagaren möjlighet att låta rörelsen vara vilande och få ersättning från försäkringen. Detta gäller dock bara en gång.

Arbetslöshetsförsäkringen ger rätt till ersättning även om man har en bisyssla. Men då skall den arbetslösa haft bisysslan vid sidan om sitt heltidsarbete under minst sex månader. Från 29 september 1997 har bestämmelserna om bisyssla skärpts. Inkomsterna från bisysslan får inte överstiga 1 400 kr i veckan i genomsnitt. Om inkomsten är högre skall hälften av den del av inkomsten som överstiger 1 400 kr i veckan redu-

8 Lag om arbetslöshsetsförsäkring, SFS 1997:238

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 89

ceras ersättningen från a-kassan. Vanligare är att verksamheten inte är anmäld som bisyssla och det s.k. brödjobbet inte har varit på heltid. Den praxis som då gäller för en deltidsarbetare som blir arbetslös och som har en rörelse vid sidan om är att verksamheten i rörelsen får omfatta högst tio timmar i veckan om ersättning skall kunna utgå.

Konstnärer är egenföretagare i större utsträckning än andra yrkeskategorier på arbetsmarknaden. De skapande konstnärerna har inga potentiella arbetsgivare där de ens kan försöka få en anställning för sitt skapande. De kan vara försäkrade och få ersättning från företagarnas a- kassa. Men för att få ersättning måste de avsluta sin verksamhet. Det har ingen betydelse om de har inkomst från näringsverksamheten eller inte. Rörelsen måste avvecklas och ateljéer och utrustning avyttras. Det innebär att a-kassa i praktiken inte är någon utväg för en konstnär som

är egenföretagare under en period utan uppdrag.

De nya intjänandereglerna innebär svårigheter för många musiker, skådespelare och dansare. De har många olika arbetsgivare men under korta perioder. Ett exempel från försäkringsenheten på AMS gäller en konstnär som redovisade 22 olika arbetsgivarintyg.

Det finns en specialtillämpning inom teater- och musikområdet som gäller uppräkning av tid. Ett framträdande räknas alltid som minimum åtta timmar oberoende av den faktiska tiden för ett uppträdande. Gaget för det framträdandet kan ge inkomster som skall täcka förberedelsetid och som konstnären skall leva på en längre tid därefter men det räknas ändå bara som en dags arbete när man bedömer intjänandetid i a-kas- san.

Inom Teaterverksammas och Musikernas a-kassor används en omräkningstabell för att omvandla ett gage till dagersättningar. Inkomsten divideras med 102 som är en schablon för timersättningen. Därmed får man fram hur många timmar gaget är ”värt”. Under så lång tid måste konstnären avstå från att stämpla. Konstnärernas organsationer har begärt att samma tabell skall användas för att räkna om inkomster till intjänandetid för a-kassan. Det är rimligt att samma regler gäller för att

få som för att inte få a-kassa. En sådan tillämpning ryms inom det område där Arbetsmarknadsstyrelsen kan besluta som tillsynsmyndighet för kassorna.

En fåtal kulturarbetare har valt att betrakta kulturarbetarverksamheten som en bisyssla till ett heltidsarbete och bedrivit bisysslan under en sammanhängande period om minst fem månader före arbetslösheten.

Då får kulturarbetaren enligt tidigare bestämmelserna fortsätta att bedriva sin verksamhet i oförändrad omfattning även under arbetslösheten utan att arbetslöshetsersättningen minskas. Men många har inte ett heltidsarbete eller har inte anmält sitt konstnärliga arbete som bisyssla. De har ett deltidsjobb och sitt företag.

90 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Detta kan enligt lagstiftningen ändå innebära rätt till a-kassa som ersättning för deltidstjänsten under förutsättning att man inte utökar arbetet i företaget under arbetslösheten. Men den praxis som utvecklats har som riktlinje att den anställning som upphört skall ha omfattat minst 17 timmar och verksamheten i företaget bedrivas under högst tio timmar per vecka. Ett exempel på en författare som haft en 60 % tjänst som lärare och bedrivit sitt författarskap resten av tiden upptäcker då att hans avgifter till arbetslöshetsförsäkringen inte genererar någon rätt till ersättning såvida han inte upphör med sitt författarskap eller drar ner det till högst tio timmar i veckan. Därmed skulle han tvingas utöka sin arbetslöshet för att få ersättning. Detta är ett exempel men en vanlig erfarenhet för egenföretagande konstnärer med brödjobb.

Skapande konstnärer kan lätt hamna i en ”moment-22”-situation. Ett exempel är en bildkonstnär som tjänat in a-kassa på sitt brödjobb och som erbjuds ett utsmyckningsuppdrag men avstår från det. Uppdragsgivaren vill nämligen att konstnären tar betalt som företagare. Eftersom a-kassan i det långa loppet är en säkrare inkomst och värd mera pengar tackar konstnären nej till uppdraget. På det viset genererar systemets brister ökade kostnader.

4.5.2 Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen bygger på inkomstbortfallsprincipen. Försäkringen skall ersätta bortfall av inkomst vid sjukdom. Sjuklönen vid kortare sjukdom betalas av arbetsgivaren. Den som inte omfattas av rätten till sjuklön, t. ex. egenföretagande konstnärer, har rätt till sjukpenning från försäkringskassan under motsvarande tid. Egenföretagaren betalar själv sina försäkringsavgifter som en del av egenavgifterna i företaget. Fr.o.m. 1 januari 1998 skall inte längre någon sjukförsäkringsavgift erläggas för skattefria stipendier. Hittills har sådana utgått trots att stipendiet inte varit någon sjukpenninggrundande inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten är den årliga inkomst man kan antas få för eget arbete som anställd eller som inkomst av annat förvärvsarbete.

Inkomstbestämningen ger problem för konstnärer. Hur påvisar man vilken inkomst som bortfallit för konstnären som styr sin tid själv? Eller för artisten som uppträder en dag mot ett gage, ett gage som också skall täcka träning och förberedelser för framträdandet? Hur lång tid täcker inkomsten och hur ser bortfallet ut? Är man sjuk den dag man skulle ha uppträtt har man förlorat en inkomst och kan få en dagersättning, men en ersättning på 300 -400 kr täcker dåligt ett bortfall av ett gage på kanske 10 000 kronor som skulle ersatt en lång tids förberedelse. Bedömningen av hur man skall räkna görs av den lokala försäk-

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 91

ringskassan. Detta leder till rättsotr ygghet. Den konstnär som står på sig och som har tur att möta en förstående handläggare på kassan får ersättning, den som är svagare eller träffar en mindre tillmötesgående handläggare får inte. Det riskerar att bli en godtycklig behandling. Enligt min mening bör Riksförsäkringsverket (RFV) kunna ge anvisningar som stöder en tillämpning av reglerna som tar hänsyn till gruppens problem.

Vem är arbetstagare, uppdragstagare, företagare? För att huvudregeln om sjuklön skall gälla är en förutsättning att man är tillsvidareanställd eller har en anställning om minst en månad. Under vissa förutsättningar gäller att anställningen varar minst 14 dagar. Det går att lägga ihop tid vid fler kortare anställningar. Men detta blir svårt för många konstnärer som har korta anställningar hos oerhört många olika arbetsgivare.

Uppdragstagare och egenföretagare får i stället sjukpenning via försäkringkassan. För att bedöma vilken sjukpenning man har rätt till måste kassan slå fast den sjukpenninggrundande inkomsten. Kan konstnären inte visa sådan genom anställning eller månadslön ur eget företag går kassan bakåt i tiden och ser vilken inkomst personen haft de senaste åren. På den inkomsten byggs sjukpengen. Många konstnärer med eget företag har små inkomster och stora utgifter för material m.m. Därför har de ofta inget överskott att tala om i sina företag och därmed knappast heller någon inkomst. Stipendier av olika slag är viktiga för deras försörjning. Men t.ex. statens stipendier som utgår för kortare tid än tre år är skattefria och därför inte sjukpenninggrundande.

En annan praktisk fråga gäller när man är arbetsoförmögen. När skulle man ha arbetat, dvs när uppstår inkomstbortfallet? Det är svårt att bedöma för den uppdragstagare som kanske har 14 dagars förberedelse för tre dagars framträdande. Eller när målaren som normalt arbetar får influensa. Det är svårt för den enskilde att visa hur länge man skulle ha levt på ett gage eller vad en försening med en förberedelse till en utställning innebär.

RFV borde ge en beskrivning av denna grupps speciella förhållanden så att kassan får en grund för bedömningar i det enskilda fallet. Huruvida man faktiskt avhåller sig från arbete eller inte ställer samma kontrollkrav på kassan som för alla andra försäkrade.

4.5.3 Det nya pensionssystemet

Riksdagen fattade under våren 1994 ett principbeslut om att införa ett nytt pensionssystem. I det blir pensionen mer inkomstrelaterad och bygger på livsinkomsten i stället för som det nuvarande systemet på de

92 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

15 bästa åren av 30 års inkomster. Det blir ”rakare rör” mellan inkomster och pension. För konstnärer innebär det att yrkeslivets relativa fattigdom accentueras på ålderdomen. Allra allvarligast är att skattefria stipendier inte blir pensionsgrundande. Eftersom de utgjort en så stor del av konstnärernas samlade livsinkomst leder det till att pensionen försämras ytterligare. Detta är något som man måste beakta i den slutliga utformningen av det nya pensionssystemet så länge staten väljer skattefria stipendier som stöd till konstnärer. Annars blir enbart de stipendier som är längre än två år som annars pensionsgrundande.

4.5.4 Socialbidrag och bostadsbidrag

Enligt socialtjänstlagen utgår socialbidrag efter ansökan till den som inte kan tillgodose sin försörjning på annat sätt. Varje enskild kommun kan själv inom vissa ramar bestämma utformning och storlek på bidragen. För de konstnärliga yrkesutövarna görs särskilda bedömningar.

Alla stipendier, beskattade såväl som skattefria räknas om inkomst eftersom de tillgodoser behovet av försörjning. Men det är ofta oklart i vilken utsträckning ett stipendium avser bidrag till försörjning eller skall täcka kostnader för material, ateljéhyra, resor m.m. Konstnärer kan möta kravet att lägga ner sin rörelse eller göra sig av med sin ateljé för att få ekonomiskt bidrag vid en tillfällig svacka. Praxis är dock att de kan få bidrag under en övergångsperiod om de bedöms kunna försörja sig på sin verksamhet på sikt.

Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av den sökandes bidragsgrundande inkomst. Som bidragsgrundande inkomst (BGI) räknas förvärvsinkomst, inkomst av kapital och vissa andra inkomster, bl.a. icke skattepliktiga stipendier som överstiger 3 000 kr per månad. Större stipendier jämställs med förvärvsinkomst eftersom de ger möjlighet till försörjning. Bedömningen av underlaget för bostadsbidragsgrundande inkomst är inte enhetlig över landet. En del försäkringskassor höjer BGI om konstnären uppger att han eller hon har fått stipendium, oavsett om stipendiet är skattefritt eller skattepliktigt. Andra försäkringskassor går strikt efter deklarerade inkomster och efterforskar inte andra intäkter. Denna situation upplevs som godtycklig av konstnären

Det finns en dubbel syn på de skattefria stipendierna. De är inte ersättning för arbete och därmed inte sjukpenning- och pensionsgrundande. Men de är inkomst och underlag för försörjning i förhållande till bidragssystemen ovan och minskar därmed rätten till socialbidrag och bostadsbidrag. Denna bristande kongruens är olycklig och utfaller i varje läge till statens fördel på konstnärens bekostnad. Det är dessutom

SOU 1997:183

+ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN 93

staten som valt denna form för bidrag till konstnärer. Det är angeläget att staten definierar vad ett stipendium innebär utifrån ovan berörda aspekter.

4.5.5 Konstnären och skatterna

Kulturarbetarna särbehandlas i det svenska skattesystemet. Riksskatteverket (RSV), bedömer att konstnärerna har en särställning som företagare, bl.a. beskriver man ett av problemen så här: ”Betecknande för de fria kulturarbetarnas situation är ytterligare att tidsrymden från idé till produkt, från kostnad och arbetsinsats till intäkt ofta kan vara lång. För t.ex. författare och bildkonstnärer är det vanligt att perioder med utgifter men utan inkomst omväxlar med år då man får det ekonomiska utbytet av verksamheten.”

Denna bedömning av konstnärens särställning som företagare har också lett till att dessa näringsidkare får en särbehandling på några områden inom skattesystemet. Dessa redovisas i korthet nedan:

Avdrag för arbetslokal i egen bostad infördes främst för kulturarbetarna, men gäller för alla näringsidkare.

Resor har stor betydelse för verksamheten för många konstnärer och därför tillåts avdrag för arbets- och inspirationsresor som ett naturligt led i verksamheten vid utövande av litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet.

Kvittning mot inkomst av tjänst. Konstnärerna är den enda yrkesgrupp som får kvitta underskott i näringsverksamheten mot inkomst av tjänst även när verksamheten inte är nystartad.

Vid lagervärdering skall lagret av färdiga tavlor värderas lågt. De behöver inte tas upp till mer än H¶GST materialkostnaden. Värdet av det egna arbetet ska inte tas med.

Det är 12 % moms på försäljning av konstverk när konstverken säljs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Momsen är dock bara obligatorisk om beskattningsunderlaget beräknas bli minst 300 000 kronor under ett år. Är beskattningsunderlaget lägre kan konstnären frivilligt momsregistrera sig.

Det var i och med EU-inträdet som Sverige tvingades att ta ut moms

på konstverk. Men Sverige lade till några detaljer i momsreglerna som gör att momsinförandet blir F¶RDELAKTIGT för de allra flesta konstnärerna.

Staten betalar tillbaka mycket mera moms till konstnärerna än vad man får in. Det är bara 12 % moms på konstverken, medan konstnären får tillbaka 25 % moms på alla momsbelagda utgifter i verksamheten. Den som har momsbelagda utgifter på mer än 54 % av intäkterna får moms tillbaka.

94 +ONSTN¤REN OCH ARBETSMARKNADEN

SOU 1997:183

Även konstnärer som har lägre försäljning än 336 000 kronor kan FRIVILLIGT registrera sig för moms. Så en konstnär som har stora under-

skott under ett uppbyggnadsskede kan nu få momsen tillbaka på alla sina utgifter. Man måste binda sig vid att redovisa moms i minst tre år i följd.

De nya momsreglerna innebär en del extra administration för de som skall redovisa moms. För vissa konstnärer upplevs detta som en stor belastning särskilt eftersom kulturområdet inrymmer försäljning med fyra olika momssatser. På konsthantverk (brukskonst) är det 25 % moms. På konstverk är det 12 % moms. På upplåtelser av upphovsrättigheter är det 6 % moms. På framträdanden med egna verk 0 % moms. Gränsdragningen mellan de olika momsslagen är besvärlig.

Om en konstnär under ett år får exceptionellt hög inkomst, t.ex. av en utställning, en bok eller en grammofonskiva som konstnären har arbetat på under många år, kan han eller hon minska marginalskatten genom att i deklarationen begära att få beräkning av statlig skatt enligt reglerna om ackumulerad inkomst. Själva beräkningen är invecklad men den behöver konstnären inte göra själv. Det räcker med att han eller hon begär en sådan beräkning, t.ex. på baksidan av deklarationsblanketten.

Upphovsmannakonto för inkomstutjämning är avsett för konstnärer som har ojämna inkomster av näringsverksamhet av sådant som är upphovsrättsligt skyddat, t.ex. bokutgivning eller alster av bildkonst. Om en konstnär efter 10 års hårt arbete utan nämnvärda inkomster plötsligt får ett utsmyckningsuppdrag för 300 000 kronor kan han sätta in en del av dessa pengar på upphovsmannakonto. Då slipper han betala skatt och egenavgifter på det belopp han sätter in på upphovsmannakontot. Han skattar för pengarna först när han tar ut dem. Bestämmelserna för beräkning av möjlig avsättning till upphovsmannakonto är dock komplicerade.

SOU 1997:183

97

5 Centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet

3AMMANFATTNING

De flesta centrumbildningar har funnits sedan 1970-talet och har en arbets- eller uppdragsförmedlande funktion i någon form. Fem har särskilda medel för en sådan tjänst som ursprungligen fördes över från arbetsmarknadsverket till Statens kulturråd. Förmedlingen är intimt sammankopplad med centrumbildningarnas övriga verksamhet som syftar till att främja respektive konstart. Centrumbildningarna gör med knappa resurser stora insatser för att sprida sina olika konstarter till nya grupper och därmed också förbättra sysselsättningen för sina medlemmar. De mycket omfattande nätverk som centrumbildningarna byggt upp till arrangörer och uppdragsgivare är väl värda att bevara och utveckla.

5.1 Bakgrund

De flesta centrumbildningarna bildades i slutet av 1960- och början på 1970-talet. Undantag är Översättarcentrum som bildades år 1979 och Stiftelsen konsthantverkscentrum (tidigare Centrum för konst & hantverk) som bildades år 1991. De bildades av frilansande yrkesverksamma konstnärer med syftet att främja deras konstarters ställning och därmed också deras egna villkor och arbetsmöjligheter. Mot den bakgrunden var det naturligt att också b ygga upp en uppdragsförmedlande verksamhet.

Den första centrumbildningen var Författarcentrum som också tidigt fick statligt stöd för sin verksamhet via utbildningsdepartementet. Budgetåret 1968/69 uppgick stödet till 75 000 kronor. Författarcentrum stöddes från början av Flyco, Fria litterära yrkesutövarnas centralorganisation. Också de övriga centrumbildningarna stöddes från start av respektive facklig organisation. Allt eftersom de bildades fick de också statligt stöd för verksamheten. Budgetåret 1973/74 uppgick de sammanlagda stödet till centrumbildningarna till 867 000 kronor. De var då

98 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET SOU 1997:183

fem, Författarcentrum, Teatercentrum, Konstnärscentrum, Filmcentrum och Musikcentrum. Sedan år 1974 går bidraget direkt till dessa genom Kulturrådet. Tidigare kanaliserades stödet via de fackliga organisationerna.

Eftersom man redan från början strävade efter att bygga upp en arbets- eller uppdragsförmedling var det naturligt att tidigt söka samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Initiativet från framför allt Författarcentrum ledde till att AMS inrättade särskilda förmedlartjänster som placerades vid centrumbildningarna. AMS stod för kostnaden för dessa tjänster men också för vissa andra kostnader, som del av hyra, telefon o. dyl. Man kunde också använda sig av AMS tjänstebrevsrätt. Författarcentrum fick den första förmedlartjänsten fr.o.m.

1 maj 1968. År 1972 fanns sådan tjänster vid sex centrumbildningar.

Ett flertal statliga utredningar och regeringspropositioner har behandlat centrumbildningarna genom åren. Kulturrådet, som arbetade i början på 1970-talet såg positivt på centrumbildningarnas roll i förmedlingsarbetet inom kulturområdet. 1 Man konstaterar att de arbetsförmedlande uppgifterna varit en viktig del av centrumbildningarnas arbete. Även med en statlig avgiftsfri förmedling inom kulturområdet bör det finnas utrymme för en medverkan från centrumbildningarna ansåg Kulturrådet.

I utredningen Kulturrådets betänkande Konstnärerna i samhället (SOU 1975:14) berörs frågan om arbetsförmedling inom kulturområdet. Där konstaterar utredningen att det behövs en samordning av kulturpolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att skapa tryggare arbetsvillkor för kulturarbetarna. Därför krävs ett nära samarbete med olika organ inom kulturområdet och de arbetsmarknadspolitiska instanserna. Det är i det sammanhanget som centrumbildningarnas och organisationsförmedlingarnas ställning bör ses ansåg Kulturrådet: ”Centrumbildningarna bör även fortsättningsvis spela en aktiv roll när det gäller förmedling av kulturarbetarnas tjänster. Den kännedom om kulturarbetarnas villkor och möjligheter som centrumbildningarna innehar och de erfarenheter de vunnit av sin förmedlingsverksamhet bör tas tillvara. Detta synes lämpligast kunna göras genom att centrumbildningarna bereds möjligheter att arbeta vidare med denna verksamhet.

Vi vill särskilt betona vikten av att ett smidigt samrådsförfarande mellan centrumbildningarna och de egentliga arbetsförmedlingsorganen kan utvecklas då det gäller att genom förhandlingar med myn-

1 Ny kulturpolitik, SOU 1972:66.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 99

digheter, organisationer och andra utveckla medel för nya områden för kulturarbetarnas verksamhet.” 2

Utredningen om arbetsförmedling inom vissa yrkesområdet (Olaf) lämnade ett betänkande Arbetsförmedling inom kulturområdet 1972 (Ds In 1972:5). Också denna utredning behandlade centrumbildningarnas roll för att öka sysselsättningen bland konstnärer. I utredningen diskuterade man en överföring av arbetsförmedling för kulturarbetare till en särskild stiftelse. I det sammanhanget övervägde man också att föra över centrumbildningarnas verksamhet till denna stiftelse. Men man kom fram till att det skulle vara svårt att avskilja den förmedlande delen av verksamheten utan att därmed också minska effekterna av övriga verksamheter och service till medlemmarna. Därför kom man fram till att centrumbildningarna borde fortsätta att med samhälleligt stöd bedriva arbetsförmedling men i samarbete med den offentliga stiftelsen för att undvika dubbelarbete.

Olaf:s förslag bearbetades vidare i en gemensam arbetsgrupp mellan utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementet. Gruppens förslag (Ds A 1975:53) blev så småningom grund för riksdagens beslut om arbetsförmedling på kulturområdet (prop. 1975/76:84).

I departementspromemorian beskrivs centrumbildningarnas roll: ”Denna verksamhetsform har särskilda fördelar för den typ av för-

medling som det här är fråga om. Samtidigt som förmedlaren är anställd i Arbetsmarknadsverket och därigenom har behövlig arbetsmarknadspolitisk utblick och kompetens vad gäller de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen, är han genom den direkta kontakten med övrig inom centrumbildningen verksam personal väl skickad att lösa uppkommande sysselsättningsfrågor. Vid några centrumbildningar har detta system tillämpats i flera år och det fungerar enligt mångas bedömningar väl. Det bör därför kunna utvecklas ytterligare.

Ett särskilt problem vid bedömningen av behovet av arbetsförmedlingsinsatser vid centrumbildningarna är gränsdragningen mellan deras två huvuduppgifter: den kulturförmedlande och den arbets- eller uppdragsförmedlande. Att dra klara gränser mellan dessa två uppgifter torde som inledningsvis nämnts vara ogörligt och heller inte nödvändigt. Inom de flesta av arbetsförmedlingens olika verksamhetsområden måste förmedlare vid behandling av enskilda ärenden syssla med arbetsuppgifter som inte direkt hör till platsförmedling. På samma sätt får de förmedlare som placeras vid centrumbildningarna arbeta med kulturpolitiska frågor i den platsförmedlande verksamheten.” 4

2 SOU 1975:14, s. 312.

3 PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet.

4 Ds A 1975:5, s. 71-74.

100 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET SOU 1997:183

När propositionen (prop. 1975/76:84) lades anförde departementschefen följande:

”Den arbetsform för den offentliga arbetsförmedlingen som placeringen av en tjänsteman vid vissa centrumbildningar innebär är ovanlig och det är enligt min mening förståeligt att den från olika utgångspunkter kan föranleda viss verksamhet, Verksamheten kommer endast en viss grupp av arbetsmarknaden till del, och sannolikt innebär den också att arbetsförmedlingen i viss utsträckning tar på sig uppgifter som inte kan rymmas i begreppet arbetsförmedling i en mera begränsad mening. Jag tror å andra sidan att det är nödvändigt att man på detta område prövar okonventionella vägar med hänsyn till de alldeles speciella egenskaper som kännetecknar denna del av arbetsmarknaden. Jag anser således att den påbörjade verksamheten bör få fortsätta.”

Centrumbildningarna behöll alltså sin ställning som delvis arbetsförmedlande och till en del finansierade av AMS under 1970- och 80- talen. Men i mitten av 1980-talet utreddes arbetsförmedling för kulturarbetare och därmed centrumbildningarnas roll ännu en gång. Nu var det AMS-kommittén som granskade verksamheten. Återigen kom idén om en stiftelse för arbetsförmedling inom kulturområdet upp. Om centrumbildningarna sas följande:

”Utplacering av arbetsförmedlare på centrumbildningarna har varit ett okonventionellt sätt att stödja förmedlingsarbetet inom sektorer som ofta är särpräglade och kräver ett speciellt sätt att arbeta. Centrumbildningarna har utfört ett viktigt arbete för att öka utbudet inom kultursektorn och de bör även i fortsättningen få stöd på den nivå som gäller i dag.

När det gäller formerna för stödet kan det finnas skäl att överväga nya konstruktioner. Den nuvarande kopplingen till arbetsförmedlingen bör upphöra i och med att stiftelsen inrättas och någon motsvarande anordning med gemensamma tjänster bör inte komma till stånd. Hos de förmedlare som tjänstgör vid centrumbildningarna och dess medlemmar uppstår det ett naturligt lojalitetsförhållande till centrumbildningen och det är knappast ändamålsenligt att de har sin anställning hos en annan arbetsgivare” 5

Riksdagens beslut med anledning av kommitténs arbete innebar i princip att den nuvarande formen för kulturarbetsförmedlingar inom arbetsmarknadsverket lades fast. I anslutning till beslutet konstaterades också att centrumbildningarna också i fortsättningen skulle fortsätta sitt arbete på samma sätt som dittills.

Men inom centrumbildningarna fortsatte diskussionerna i ungefär samma riktning som i AMS-kommittén. De anställda förmedlarna inom

5 SOU 1985:7, s. 241-242.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 101

centrumbildningarna kom mer och mer att identifiera sig som en del av dessa och inte som tjänstemän inom arbetsmarknadsverket. Lojalitetskonflikter gick inte helt att undvika och förmedlarna kom att känna allt mindre samhörighet med kollegerna inom de statliga arbetsförmedlingarna. Därför tog centrumbildningarna själva i slutet av 1980-talet initiativ till förhandlingar med AMS om en ny ordning. Man ville själva få ansvaret för förmedlingstjänsterna.

Statens kulturråd gjorde år 1990 en granskning av centrumbildningarnas verksamhet som utmynnade i en rapport Centrumbildningarna på kulturområdet. Man konstaterar också där att erfarenheterna visar att det varit mindre lyckat med denna knytning till två myndigheter, AMS för den förmedlande verksamheten, Kulturrådet för den övriga. Man säger vidare att kopplingen till arbetsmarknadsverket inte heller står i principiell samklang med centrumbildningarnas roll som självständiga och pådrivande organisationer i kulturpolitiken.

Dessa diskussioner och undersökningar slutade i att man uppvaktade berörda departement och att medel fördes över från Arbetsmarknadsverket till kulturrådet. De samlade kostnaderna för Arbetsmarknadsverkets insatser på det här området var budgetåret1989/90 2 270 000 kronor. Det omfattade stöd till Författarcentrum, Teatercentrum, Filmcentrum, Musikcentrum och Fotograficentrum. Konstnärscentrum, som tidigare också haft förmedlare valde att låta denna tjänst återgå till arbetsförmedlingen. Kulturrådet sökte vid samma tillfälle medel för att kunna inrätta en motsvarande ny tjänst hos Danscentrum.

När pengarna år 1992 fördes över till Kulturrådet ingick i överenskommelsen att medlen skulle vara bundna i tre år och användas för förmedlande verksamhet. I AMS hemställan till Arbetsmarknadsdepartementet om att medlen skulle överföras till Centrumbildningarna via Statens kulturråd skriver AMS: ”Överläggningar mellan AMS och företrädare för centrumbildningarna har resulterat i följande principiella överenskommelse: Centrumbildningarnas främsta uppgift skall vara att främja respektive konstområdes ställning vilket förutsätter fortsatt förmedling och information om kulturprogram.” I överenskommelsen säger man att detta är en naturlig arbetsform som hänger nära samman med centrumbildningarnas idéburna kulturbefrämjande arbete. Man slår också fast att centrumbildningarnas förmedlande verksamhet i första hand skall styras av kulturpolitiska mål.

Efter tre år med egen förmedling vid centrumbildningarna skulle en utvärdering göras. Under dessa tre år skulle man också undersöka nya samverkansformer mellan centrumbildningarna och Arbetsmarknadsverket. Några sådana undersökningar har inte gjorts. Inte heller har det skett någon utvärdering efter den första treårsperioden. Däremot har anslagen till centrumbildningarna via Kulturrådet varit frysta sedan år

102 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

1992 vilket i praktiken innebär en successiv neddragning. Det gäller såväl de bidrag som ursprungligen kom från AMS som den bidragsdel som hela tiden kommit från Kulturrådet. Det har inneburit att centrumbildningarna enbart för att ge förmedlarna samma löneutveckling som andra i samhället tvingats dra ner på verksamheten.

Trots detta fortsätter centrumbildningarna med förmedlande verksamhet i någon form. Flera har gjort om sina förmedlartjänster till informatörstjänster för att markera att uppdraget breddats till att informera såväl om konstarten som om medlemmarnas kompetenser. Samtliga centrumbildningar vilar på en medlemsdemokratisk grund och har i första hand ett dokumenterat kulturpolitiskt syfte. Hur verksamheten är uppbyggd skiljer sig dock från konstgren till konstgren. Också resurserna, som delvis beror på hur omfattande medlemskapet är, påverkar givetvis inriktning och verksamhet. De största anslagen har budgetåret 1997 Författarcentrum (1 874 000 kronor) och Teatercentrum (1 742 000 kronor). Minst har Översättarcentrum som får 60 000 kronor.

5.2 Centrumbildningarna i dag

I dag finns tio centrumbildningar med stöd av Statens kulturråd. Det samlade anslagen till dessa tio centrumbildningar är 10 291 000 kronor. Av detta är 2 773 000 kronor ursprungligen överförda till Kulturrådet för den arbetsförmedlande verksamheten. I dag utgår dessa medel till Musikcentrum, Teatercentrum, Filmcentrum, Fotograficentrum och Författarcentrum. I någon mån kan man dock hävda att samtliga centrumbildningar arbetar med förmedlingsverksamhet i någon form. De centrumbildningar, som finns i Stockholm har alla egna lokaler, ofta i anslutning till annan verksamhet inom konstområdet. En utredning gjord av Statens kulturråd år 1990 6 föreslog att man skulle öka samordningen mellan de olika centrumbildningarna för att bli mer effektiv och kunna höja kvaliteten i sin verksamhet. Man föreslog bl.a. gemensam kassa och bokföring och gemensamma lokaler. Detta genomfördes dock aldrig eftersom de olika organisationerna bedömde att deras behov var så skiftande att en sådan lösning inte skulle ge de tänkta rationaliseringsvinsterna.

Varje centrumbildning är unik och uppb yggd för att p assa sina medlemmar och sin konstart. I några fall arbetar man mot grupper, Musikcentrum och Teatercentrum, och förmedlar färdiga program till framför allt icke-kommersiella arrangörer. Detta gäller även Danscent-

6 Statens kulturråd. Centrumbildningarna på kulturområdet, 1990:5.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 103

rum. I andra fall arbetar man mot enskilda medlemmar som får service genom sin centrumorganisation. I enstaka fall, Fotograficentrum och Danscentrum kan intresserade icke-yrkesverksamma få stödmedlemskap.

Samtliga centrumbildningar arbetar direkt mot uppdragsgivare/ arrangörer. De vänder sig i första hand till icke-kommersiella arrangörer. Genom förmedlarnas stora kunskap om respektive konstart och om medlemmarnas professionella och konstnärliga kunnande erbjuder de en heltäckande service till uppdragsgivarna. De har b yggt upp unika kotaktnät till arrangörsleden och vidmakthåller dessa genom kontinuerliga kontakter, arrangörsdagar, kataloger och annan information. Särskilt framträdande är att man b ygger sin verksamhet på existerande strukturer som förutsätter frivilligt arbete. All förmedling är avgiftsfri vilket också varit ett villkor från staten för bidrag.

För den enskilde konstnären innebär centrumbildningens arbete att hans/hennes produkter och kunnande marknadsförs på ett professionellt sätt till rätt uppdragsgivare. Den enskilde medlemmen/gruppen får möjligheter att visa upp sina alster för potentiella uppdragsgivare.

De flesta centrumbildningar ligger också långt framme när det gäller att utnyttja ny teknik för att presentera sina medlemmar. Ett flertal har hemsidor och databaser uppbyggda eller under uppbyggnad. Detta har man klarat med ideellt arbete och små resurser.

Samtliga centrumbildningar har sitt huvudkansli i Stockholm. Några har en regional organisation med verksamhet i andra delar av landet: Författarcentrum, Musikcentrum, Översättarcentrum. Den anställda personalen finns dock uteslutande i Stockholm. Detta innebär naturligtvis en risk för att den regionala obalansen på kulturområdet förstärks genom att kulturutbudet och arbetsmöjligheterna för konstnärer ytterligare koncentreras till Stockholm. Nu finns inga tecken på att centrumbildningarna bidragit till att förstärka denna koncentration. I stället har det varit naturligt att lägga de personella resurserna där antalet medlemmar varit tillräckligt stort för att motivera en särskild förmedlartjänst. Detta har t.o.m. varit ett villkor i tidigare propositioner och utredningar angående centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet.7 Till det kommer att centrumbildningarna inte begränsar sin verksamhet till Stockholmsområdet. Grupperna inom Teater- och Musikcentrum, liksom författarna genomför en stor del av sina program på orter utanför storstäderna och bidrar på det viset till att minska koncentrationen av kulturutbudet. Trots det skulle det vara önskvärt med en bättre regional täckning. Det är i första hand en fråga om till-

7 DsA 1975:5, s. 71-74.

104 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

räckliga medel för att klara meningsfull verksamhet med anställda på mer än en ort.

Utredningen har inte granskat centrumbildningarnas hela verksamhet utan endast den del som rör arbets- och/eller uppdragsförmedling. Det är dock tydligt att den kulturpolitiska verksamheten är intimt förknippad med den förmedlande delen och att det är svårt att skilja dessa åt. Det låg också till grund för beslutet att införliva förmedlartjänsterna med centrumbildningarna i stället för att dessa skulle tillhöra Arbetsmarknadsverket. Det är en ordning som bör bestå. Den nära kopplingen mellan de kulturpolitiska målen och strävandena och förmedlingsverksamheten är betydelsefull för att centrumbildningarna varit så framgångsrika i sina kontaktskapande åtgärder mot arrangörer.

Många centrumbildningar redovisar svårigheter att utveckla verksamheten ytterligare med ständigt krympande resurser. Nya medlemsgrupper, t.ex. teatergrupper för och med invandrare, invandrarförfattare eller konstnärer som vill arbeta i gränslandet mellan olika konstarter behöver i dag stöd på samma sätt som de nu etablerade grupperna behövde när centrumbildningarna bildades på 1970-talet. Många vänder sig till de nuvarande centrumbildningarna som dock saknar resurser för att åta sig vidgade uppdrag.

En annan svårighet för centrumbildningarna är uppdelningen i resultatenheter hos kommuner och landsting, kanske deras viktigaste uppdragsgivare. Det innebär att man måste lägga stora resurser på att bygga upp ständigt nya kontaktnät och att varje uppdrag eller turné kräver mycket mer av insäljning, planering och administration.

5.2.1 Författarcentrun

År 1997 har Författarcentrum 972 anslutna medlemmar fördelade på fyra regioner, Syd, Nord, Öst och Väst. De fyra regionerna är självständiga föreningar som samverkar i en gemensam riksorganisation. Varje organisation har egen styrelse och egna stadgar. Målsättningsparagrafen och medlemskapskriterierna överensstämmer dock i alla föreningar.

Medlemmar inväljs av styrelsen och kravet är att man ska vara yrkesverksam författare och acceptera föreningens målsättning.

Medlemsantalet har stigit kraftigt under senare år. År 1992 var antalet medlemmar 689 och år 1995 var det 886. Att anslutningen har ökat beror till stor del på den försämrade arbetsmarknaden. Många författare som tidigare blev direktbokade behöver i dag Författarcentrums stöd för att få uppdrag. Författarcentrum Öst med säte i Stockholm har den största andelen medlemmar, 477 personer år 1996.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 105

Författarcentrum, som bildades år 1967, är den äldsta centrumbildningen och den som får det största statliga anslaget i dag. Författarcentrum har till uppgift att skapa vidgade kontakter mellan författare och läsare, att föra ut litteraturen i samhället, att motverka kommersialiseringen av kulturlivet och att slå vakt om åsikts- och yttrandefriheten. Författarcentrum skall också i samverkan med kommunala och regionala organ, bibliotek och skolor, föreningar och andra organisationer skapa bättre arbetsmöjligheter och fler arbetstillfällen för författarna och verka för en breddning av kulturutbudet för att nå grupper som tidigare missgynnats.

Författarcentrum har varit pådrivande när det gällt att hitta former för att skapa sysselsättning för författare och bredda deras försörjningsmöjligheter genom läsfrämjande åtgärder. Författarcentrum har just nu ett projekt på lärarhögskolorna där målet är att varje lärarstuderande ska få träffa författare två gånger under sin utbildningstid.

Författarcentrum Öst har förmedlingsverksamhet i egen regi som finansieras av kulturrådet medan övriga regioner har förmedling i samarbete med arbetsförmedlingen. Där finns dock inte förmedlare som enbart handhar författare. Författarcentrum Öst förmedlade 865 uppdrag under år 1986. Till det kommer indirekt förmedling via information och utskick till skolor m.m. som sedan bokar direkt med författaren. Dessutom har samtliga regioner förmedlat uppdrag genom egna projekt för totalt 565 författare. De flesta uppdrag handlar om kortare turnéer till skolor och bibliotek eller föreningar. Längre engagemang i t.ex. en kommun förekommer också.

Författarcentrum ordnar också utbildningar för medlemmarna som ska leda till nya verksamhetsområden och breddat kunnande, t. ex. att skriva för TV eller film, att arbeta i internet. Man arrangerar poesidagar, studiedagar för lärare och rektorer, turnéverksamhet under vissa teman, print-on-demand tillsammans med bokhandeln m.m. Andra projekt är att ordna skrivarläger, sommaruniversitet, barnboksdagar, Skeppsholmsdagen Läs mig men också andra arrangemang där författare presenterar sig själva och sina böcker för bibliotekarier och kulturansvariga från hela landet. Ord mot våld är en novelltävling för ungdomar där priset är deltagandet i en veckas skrivarläger.

Författarcentrum har ett synnerligen rikt nätverk i skolor, bibliotek, kommuner, landsting m.m. Det är främst denna goda kunskap om arrangörer och uppdragsgivare tillsammans med den djupa kunskapen om medlemmarna/författarna som ger tyngd och efterfrågan av Författarcentrums tjänster.

De frysta anslagen innebär att Författarcentrum har svårt att spela den roll som många frågar efter. Basresurserna är för små vilket gör det svårt att planera nya projekt. Decentraliseringen i kommunerna och det

106 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

ökade beroendet av ständiga projektpengar innebär att administrationen tar allt större del av basresurserna.

Ett annat problem som Författarcentrum delar med övriga centrumbildningar är att nätverket av kontaktpersoner bland arrangörer slås sönder och måste b yggas upp på nytt i samma takt som kommuner och landsting decentraliseras. Författarcentrum måste b ygga upp kontakter med exempelvis varje skola eller bibliotek i stället för med en enda ansvarig person.

Besparingarna i kommunerna slår också igenom så att man ser en tydlig trend av minskade uppdrag. För att behålla ambitionsnivån måste Författarcentrum arbeta mer med projekt där man söker bidrag på olika håll och anpassa projekten till nya förutsättningar. Samtidigt riskerar man att nå en punkt när man inte längre förmår leva upp till efterfrågan på författare eftersom kringarbetet blir så mycket tyngre. Det ideella arbetet från författarna själva blir en allt tyngre del av verksamheten men samtidigt också en fara för den. Verksamheten riskerar att falla med eldsjälarna.

5.2.2 Musikcentrum

Musikcentrum är en ideell förening med 750 medlemmar varav 350 är aktiva genom medverkan i föreningens programkatalog år 1997. Medlemskapet är gratis men deltagande i katalogen kostar 150 kronor per katalog.

För medlemskap krävs att man är yrkesverksam musikutövare och har dokumenterad utbildning eller motsvarande meriter. Medlemsökningen har varit ca 100 medlemmar på fem år.

Föreningen har kontor i Stockholm och Göteborg och fast samarbete i Malmö och Östersund. Det finns en riksavdelning och en egen förening; Musikcentrum Väst, som får sina anslag via Musikcentrum i Stockholm.

Föreningen bildades år 1970. Styrelsen utses av årsmötet och ordföranden byts rullande mellan olika genrer. Ett arbetsutskott sköter den löpande verksamheten tillsammans med kansliet som har två tjänster på heltid. I Göteborg finns en tjänst på halvtid och i Malmö delfinansierar Musikcentrum en informatör.

Verksamhetsåret 1995/96 förmedlade Musikcentrum Riks 221 kontrakt/arbetstillfällen för 523 medlemmar. Av dessa program genomfördes 75 utanför Storstockholm och 24 utanför Sverige. Musikcentrum Väst förmedlade 105 uppdrag under budgetåret 1996/97. Från 1 juli 1996 till årsskiftet samma år förmedlades 262 uppdrag.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 107

Musikcentrum Riks genomförde sommaren 1995 fem ambulerande konserter varav tre genomfördes utanför Stockholm. 1996 upprepades det med fyra konserter varav tre utanför Stockholm. I övrigt genomfördes fem konserter varav fyra i Stockholm. Föreningen arrangerade också seminarier och presentationskonserter för att marknadsföra sitt utbud.

I samarbete med Solna kommun initierade Musikcentrum år 1996 fyra musikprogram riktade till psykiskt sjuka för att visa musikens möjligheter vid rehabilitering.

I Malmö genomfördes 22 konserter år 1996. Också Musikcentrum Väst ordnade seminarier och musikarrangemang, t.ex. tre Absolut Väst i samarbete med Nefertiti Jazz. Genom det arrangemanget möter medlemmarna en ny publik men kvällarna blir också träffpunkter för Mu- sikcentrum Västs medlemmar. Medlemstidningen som kommer ut fyra gånger per år är en annan kanal för medlemskontakt.

Musikcentrum Väst har datoriserat sin katalog och sitt medlems- och arrangörskartotek. Det möjliggör god service till såväl medlemmar som arrangörer trots små resurser. Via dataarkivet kan föreningen lätt utforma särskilda kataloger efter arrangörens behov och önskemål. Arkivet kommer också att finnas tillgänglig via Internet från vintern 1997. Därmed får arrangörer ytterligare möjligheter att söka ”rätt” musiker för sina uppdrag. Databasen innehåller också bilder och ljudprov på medlemmarnas musik.

Riksföreningen ger medlemsservice genom programförmedling, genom marknadsföring av katalogen och genom presentationskonserter. Medlemmarna kan utnyttja kontoret i Stockholm för egen administration, kuvert, fax, dator m.m. På kontoret kan man också göra enklare informationsmaterial, som affischer och foldrar. Föreningen hjälper till med att skriva kontrakt för medlemmarna och fungerar som konsulter när medlemmarna har direktkontakter med arrangörer. Man förmedlar inte bara uppdrag utan också direktkontakter med arrangörer. Troligen är det dubbelt så många sådana kontakter som förmedlas och leder till bokningar som reguljära bokningar direkt med Musikcentrum (dvs. ca 450 bokningar).

Föreningen arbetar mot icke-kommersiella arrangörer, kommuner, landsting, bildningsförbund, fackliga organisationer m.fl.

Musikcentrum bedömer att endast 10 % av deras medlemmar är egna företagare. Men andelen är troligen större bland de musiker som arbetar med kommersiella arrangörer.

108 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

5.2.3 Teatercentrum

Teatercentrum kallar sig Sveriges största teater. Det är en intresseorganisation för 44 yrkesverksamma teatergrupper år 1997. För att bli antagen som medlem, måste man visa kvalitet, professionalism och kontinuitet. Teatercentrum organiserar utifrån arbetssättet och formen - grupperna skall vara kollektiv bildade av medlemmarna själva. Företagsformen kan däremot skifta.

De 44 grupperna har 266 medlemmar. Därutöver finns 13 enskilda medlemmar. Indirekt sysselsätter grupperna ytterligare ca 150 produktionsanställda. Medlemsavgiften är 1 300 kronor per årsverke med en maximiavgift om 20 000 kronor per grupp.

Arbetet leds av en styrelse. Det finns fyra anställda på kansliet. Teatercentrum bildades år 1969. Teatergrupperns antal ökade under

1970-talet och nådde sin kulmen i slutet av 1970-talet när Teatercentrum hade 64 grupper som medlemmar. I dag finns färre grupper och alla ingår inte heller i Teatercentrum. Teatercentrum har en dominans av medlemmar som arbetar mot barn och ungdom. Utanför står t.ex. en del av de grupper som huvudsakligen arbetar vid en fast scen. I dag finns dessutom en tendens att allt fler samarbetar i lösare konstellationer för specifika projekt i stället för att bilda grupper. Totalt i Sverige finns ca 70 fria teatergrupper med kontinuerlig verksamhet.

Grupperna är annars väl etablerade och får bidrag från Statens kulturråd och sina hemkommuner och ibland extrapengar för vissa uppsättningar. 60 % av budgeten täcks av bidrag och 36 % av spelintäkter. De fria grupperna har dock inga garanterade bidrag. För budgetåret 1995/96 tilldelades de fria grupperna 31 miljoner kronor. För

dessa pengar gav grupperna 6 000 föreställningar som sågs av 506 000 personer. Nästan 50 % av Sveriges barnteater produceras och spelas av Teatercentrums grupper. Merparten av grupperna turnerar i hela landet.

Genom interna kurser, seminarier och festivaler bidrar man både till att utveckla grupperna professionellt och ger dem forum att möta arrangörer. I samråd med Teaterförbundet är man också förhandlingspart när det gäller prissättning och kollektivavtal.

Förr gjorde man en katalog över grupperna och deras produktioner och listor över skådespelare som sökte jobb m.m. Nu har man omformat förmedlartjänsten till en tjänst som informationssekreterare. Syftet är att skapa intresse för fria grupper och främja en kulturpolitik som gynnar dem. Därför ger man bl.a. ut tidningen Elsa i 15 000 exemplar. Man säljer alltså mer indirekt genom att öka kunskapen om teatrarna.

Teatercentrums grupper har en kulturpolitisk funktion genom att de aktivt söker upp sin publik. Med relativt enkla medel kan de spela i

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 109

bygdegårdar och skolor på orter som aldrig annars skulle kunna ta emot levande teater. Det är dock slitsamt för grupperna att ständigt turnera i synnerhet som de allt mer sällan kan stanna en längre tid på en ort.

Betoningen på teater för barn och ungdom är också viktig. Grupperna spelar teater för hälften av eleverna på grundskolan en gång per år. Utan dessa grupper bleve det sannolikt ingen teater för många av dem.

Teatercentrum ordnar fortbildning genom 14-dagars seminarier där man kan fördjupa sina konstnärliga uttryck. För detta har man fått bidrag från länsarbetsnämnden.

Många frilansare ringer och ber om hjälp av få kontakter och vill lämna uppgifter om sig för att kunna få uppdrag. Det förmedlar man så gott man kan utan att ha någon fast organisation för det. Också allt fler invandrare efterfrågar hjälp att ta sig fram i den svenska kulturbyråkratin. Var finns pengar, var finns lokaler, hur når man arrangörer etc.? Teatercentrum, med sitt unikt stora kontaktnät av arrangörer och organisationer över hela landet. skulle med större resurser kunna spela en aktiv roll gentemot denna nya grupp.

5.2.4 Översättarcentrum

Översättarcentrum bildades år 1979 och är en ideell förening för skön- och facklitterära översättare som arbetar mot de svenska bokförlagen. För medlemskap krävs minst en publicerad litterär översättning i bokform eller ett antal tidskriftsöversättningar som underlag för bedömning av den sökandes kvalifikationer. Medlemmar i Författarförbundets översättarsektion blir medlemmar utan prövning eftersom den redan gjorts av Författarförbundet.

Den service man i första hand givit hittills har varit s.k. termstöd, hjälp med ord och exakta termer. Föreningen har byggt upp ett omfattande bibliotek med lexikon, uppslagsböcker och andra hjälpmedel.

Nu bygger man upp ett elektroniskt nätverk för medlemmarna i samarbete med översättarsektionen inom Författarförbundet.

Översättarcentrum ger ut en tidskrift Med andra ord med fyra nummer per år.

Hittills har man inte haft någon medlemsavgift men en sådan införs fr.o.m. år 1998.

Översättarcentrum verkar över hela landet och man har regelbundna träffar i Lund och Göteborg. Att b ygga nätverk och att träffas är viktigt eftersom översättarjobbet i sig är ensamt.

Under 1980-talet och fram till mitten av 1997 har Översättarcentrum haft en timanställd medarbetare (4 timmar/vecka). Från början var upp-

110 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

draget att vara arbetsförmedlande men det visade sig i praktiken svårt. Förlagen har egna kanaler för att hitta översättare och centrumet hade inte heller tillräckliga resurser att b ygga upp ett alternativ. I mitten av 1990-talet slutade man därför i praktiken med den verksamheten.

Men nu har önskemål om en förmedling av en ny typ av uppdrag i gränslandet mellan litterär- och facköversättning framförts. Olika uppdragsgivare efterlyser översättare till katalogtexter, presentationer, multimediatexter av litterärt och konstnärligt slag. För att möta denna nya efterfrågan håller man på att b ygga upp ett nytt register. I samband med det och att man inför medlemsavgift räknar man med att kunna förbättra servicen till dessa nya uppdragsgivare. Formen blir ett digitalt nätverk i e-postform.

Den nya uppgift Översättarcentrum ser är att visa på de litterära översättarnas roll som kulturbärare i ett internationaliserat samhälle. Det är en uppgift som riktar sig både mot näringslivet och mot skolorna. Genom översättningar av litteratur och genom den kunskap översättarna får kan man bidra till ökad förståelse mellan olika kulturer. Detta kräver dock att översättarna omdefinierar sin yrkesroll för att bredda sin arbetsmarknad.

Föreningen bedriver år 1997 ett projekt Språk över gränserna med 600 000 kronor i bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur. Projektet riktar sig till gymnasieskolor i Stockholm och går ut på att göra gemensamma arbeten med text, film, teater eller poesi under ett läsår. Resultatet skall visas upp för allmänheten. Projektet skall ge uppdrag till översättare som handledare ute i skolorna. För projektet har en projektledare anställts på halvtid under 14 månader.

För att modernisera och utveckla Översättarcentrum har man fått ett beredskapsarbete på halvtid under sex månader. Man utreder nu hur man skall kunna finansiera denna basverksamhet när beredskapstiden gått ut.

Tidningen och hemsidan på Internet sköts utan arvode. Översättarcentrum har haft låg aktivitet och hade kunnat välja att

läggas ner. I stället har man valt utveckling för att möta den nya arbetsmarknaden. Hittills har denna utveckling varit beroende av anslag för projekt och beredskapsarbete från arbetsförmedlingen.

5.2.5 Illustratörscentrum

Illustratörscentrum har 1 150 medlemmar år 1997. Medlemsantalet har ökat stadigt men inte särskilt kraftigt. År 1992 var antalet medlemmar 1 054. För att väljas in som medlem skall man styrka att man är yrkesverksam illustratör genom minst fem publicerade arbetsprover. Kravet

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 111

för medlemskap i Svenska Tecknare, den fackliga organisationen, är tio prover. Det är alltså något lättare för nytillkomna i yrket att bli medlemmar i Illustratörscentrum än i Svenska Tecknare.

Illustratörscentrum har en deltidstjänst på sitt kansli som ansvarar för uppdragsförmedling och kontakter med uppdragsgivare/marknadsföring.

Medlemmarna i Illustratörscentrum erbjuds att lämna in arbetsprover till det bibliotek/arkiv som man håller och som är tillgängligt för potentiella uppdragsgivare. De erbjuds också att delta på de hittills åtta Tecknarmässor som Illustratörscentrum arrangerat för att marknadsföra sina medlemmar och deras yrke.

Illustratörscentrum publicerar också en katalogtidning Svart på Vitt. Katalogen går till tänkbara uppdragsgivare: bokförlag, tidningar, fackpress, reklambyråer etc. De första numren gavs ut med bidrag från AMS men täcks nu helt av Illustratörscentrums egen budget.

Illustratörscentrum har också b yggt upp en databank där ambitionen är att alla medlemmar skall finnas representerade med minst fem bidrag var uppdelade i olika kategorier. I dag är 400 medlemmar representerade i databanken. Föreningen arbetar just nu också med att bygga upp en hemsida där medlemmarna kan presentera sig med tre bilder var. Detta sker utan bidrag.

Illustratörscentrum arbetar aktivt med service mot uppdragsgivare för att bidra till medlemmarnas sysselsättning. Förutom alla besök i biblioteket har man omkring 100 samtal i månaden med förfrågningar från potentiella uppdragsgivare. Totalt under året bedömer man att man förmedlar flera tusen uppdrag till medlemmarna men har inte resurser att föra statistik och kontrakten görs upp direkt mellan medlemmen och uppdragsgivaren.

5.2.6 Fotograficentrum

Fotograficentrum Riks är en ideell förening, som startades år 1974. Föreningen har 355 medlemmar år 1997. Medlemskap beviljas såväl yrkesverksamma fotografer som andra som vill främja svenskt fotografi. Minoriteten av medlemmarna är själva verksamma konstnärer. Majoriteten är verksamma inom närbesläktade områden. De nytillkomna medlemmarna är mestadels unga, ofta studerande som använder föreningen som en kanal in i konstvärlden. Fotograficentrums målsättning är att ”främja kritiskt granskande och konstnärligt gestaltande fotografi genom verksamhet som bidrar till ökat intresse, kännedom och utveckling inom området. Att göra denna fotografi tillgänglig för

112 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

allmänheten och att stödja och initiera debatt och diskussioner om fotografi”.

Föreningen har en anställd medarbetare vid sitt galleri Index i Stockholm. Därutöver försöker man förstärka resurserna med praktikanter och projektanställda vilket är beroende av möjligheterna att få externa bidrag. Föreningen har utnyttjat rekryteringsstöd men också projektpengar från stat och kommun. Föreningen vill få medel till ytterligare en tjänst för att klara arbetsbelastningen. Den nya tjänsten skulle fördelas mellan den ungdomspedagogiska verksamheten, föreningens kulturpolitiska arbete och administration.

De tyngsta uppgifterna för kansliet är att driva galleri Index. Galleri Index ligger centralt i Stockholm och har utvecklats till ett centrum för den fotografiska konstarten och har öppet sex dagar i veckan. Galleriet anordnar utställningar men också diskussionskvällar och seminarier.

Galleriet har ambitionen att dels introducera internationellt fotografi för en svensk publik, dels introducera unga nordiska fotografer. Galleriet har arbetat upp ett gott rykte både i Sverige och internationellt. Genom Fotograficentrums engagemang kan galleriet visa projekt som inte är kommersiellt gångbara. De nationella och internationella kontaktnät som galleri Index givit kommer i hög grad svenska fotografer till godo. Galleriet arrangerar både formella och informella möten mellan producenter vid konsthallar och museer och konstnärer. Föreningen förmedlar också undervisnings- och föreläsningstillfällen för de konstnärer man samarbetar med. Andra förmedlande verksamheter är Index Edition och Index Edition Archive.

Index Edition innehåller i dag verk av närmare 90 huvudsakligen svenska konstnärer. Den visas varje år på galleriet och finns alltid tillgänglig däremellan. År 1997 har den också visats i Malmö och på Norrtälje Konsthall. Varje månad visas ”Månadens val” ur Index Edition på en vägg i galleriets butik och de multiplar som ingår i arkivet säljs till låga priser. De olika verken ingår i Index Edition vartefter den förnyas. Nya verk tillkommer därmed kontinuerligt.

Index Archive är ett särskilt arkiv som innehåller både bild och text om de just nu mest intressanta nordiska konstnärerna. Den är en informationsbas som används flitigt av gästande utställningsproducenter. Genom den har föreningen förmedlat konstnärer till många stora utställningar över hela världen.

Fotograficentrum driver också en ungdomspedagogisk verksamhet. Syftet är att ge ungdomar en ingång till den samtida konsten. Fotografi och video är uttrycksmedel som ungdomar har lätt att relatera till och är därför en bra inkörsport också till samtida konst i vidare mening. Det ungdomspedagogiska arbetet har pågått under åren 1996 och 1997 genom bidrag från Stockholms kommun och Framtidens Kultur. Elever

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 113

från Stockholms skolor besöker dagligen galleriet men allt fler kommer också från exempelvis kringkommunerna och från studieförbund. Föreningen har inlett samarbete med Bildpedagogiska institutionen vid Konstfack som kommer att låta blivande bildlärare komma till galleriet för att öka förståelsen för fotografiet som konstnärligt uttryck.

Fotograficentrum har lokalavdelningar på två orter: Malmö och Örebro. I Göteborg pågår planering för ytterligare en lokalavdelning med egen verksamhet. Också dessa bedriver utställningsverksamhet. Malmö är den lokalavdelning som haft den mest aktiva utställningsverksamheten på senare år. Tillgången till en ALU-anställd under år 1996 betydde mycket för att utveckla arbetet som också riktar sig mot nordiskt samarbete. I Örebro bedrivs utställningsverksamheten i Örebros Konstmuseum.

5.2.7 Danscentrum

Föreningen Danscentrum startade år 1971. Målsättningen är att etablera och stödja dans som konstform. Danscentrum är en mötesplats för danskonstnärer, hyr ut repetitionslokaler och samarbetar med arrangörer och grupper. Danscentrum arrangerar, i samarbete med Balettakademien, daglig träning för professionella dansare i nutida danstekniker och modern balett. Föreningen får också bidrag från Af Kultur för att anlita gästlärare, som ett led i medlemmarnas fortbildning.

Föreningen är både öppen för yrkesverksamma dansare, juridiska personer och intresserade. Medlemsavgiften är 1 000 kronor för juridiska personer, 300 kronor för enskild medlem i Stockholm och Syd och 200 kronor i övriga landet. Stödmedlemmar betalar 150 kronor.För att bli medlem krävs att man är yrkesutbildad inom dansområdet och varit yrkesverksam som dansare under minst ett år. Därutöver finansieras verksamheten med bidrag från Statens kulturråd och kommunalt verksamhetsbidrag. Föreningen ger ut en tidning Nutida Dans.

Kansliet ligger i anslutning till egna träningslokaler som i dag har hög standard. De används för den dagliga träningen och hyrs ut för repetitioner och framtagning av nya produktioner till kraftigt subventionerat pris. Föreningen har för närvarande tre heltidsanställda (en kanslisamordnare och två förmedlare varav en anställts med bidrag från Stockholms läns landsting ).

Danscentrums förmedlingsverksamhet är lika mycket information om dans som förmedling av föreställningar för barn och vuxna.

Föreningen ger ut en årlig utbudskatalog med medlemmarnas dansproduktioner. Drygt 60 produktioner presenteras i denna. Den är det främsta verktyget att sprida information om de produktioner före-

114 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

ningen förmedlar. Men föreningen engagerar sig också aktivt på andra sätt, t.ex. genom att delta i utbudsdagar över hela landet. Vid dessa möter förmedlarna 100-tals arrangörer som får en djupare kunskap om dans som scenkonst. Att samarbeta med festivalarrangörer är ytterligare ett sätt att stärka dansen men också medlemmarnas möjlighet till försäljning av föreställningar. Danscentrum har i sitt register omkring 1 500 dansproducenter, arrangörer, skolor, danspartners m.fl. från hela Sverige ordnade efter sökord som typ av arrangör och län.

Sedan år 1986 driver Danscentrum ett projekt In med Dansen! Det är en särskild förmedling av dansföreställningar i Stockholms län som föreningen subventionerar med hjälp av ett arrangörsstöd från Stockholms läns landsting. Under året 1995/96 förmedlade man 140 föreställningar till sammanlagt 12 kommuner. Nio koreografer/grupper deltog med elva produktioner. Omkring 4 700 barn och ungdomar såg dessa föreställningar. Också i detta projekt har utbudsdagar varit en framgångsrik informationsinsats. Målgrupp har varit kultursekreterare, kulturkommittéer och länsdanskonsulenter. En koreografitävling år 1997 stimulerade till nya produktioner för barn och ungdom.

Danscentrum arbetar också på andra sätt mot arrangörer för att främja danskonsten. En checklista för arrangörer av dansföreställningar skall bryta motståndet hos ovana arrangörer. En handledning om mötet barn och dans skall underlätta för lärare, daghemspersonal och andra att förbereda barnen för föreställningen men ger också tips på hur man kan följa upp föreställningen med egna aktiviteter för att förstärka och fördjupa upplevelsen.

Utöver tillgång till kraftigt subventionerade repetitionslokaler erbjuder Danscentrum sina medlemmar viss produktionsstöd i form av pressregister och pressklipp, videoarkiv, tillgång till videokamera och videoapparater, mallar för kontrakt, prisrekommendation, rådgivning vid bidragsansökningar, framtagning av informationsmaterial etc. Kurser har under åren ordnats i marknadsföring, juridik, turnéteknik m.m.

Danscentrum har en lokalavdelning, Danscentrum Syd i Malmö. Också där arrangeras daglig träning och i samarbete med af Kultur har man haft två veckokurser på heltid med gästlärare och sommarkurs i samarbete med Skånes Dansteater.

5.2.8 Konstnärscentrum

Konstnärscentrum är numera en samverkande organisation med fem fristående föreningar: Konstnärscentrum Syd, Väst, Mitt, Öst och Nord. Konstnärscentrum bildades år 1969 av Konstnärernas Riksorga-

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 115

nisation (KRO), som gav det formen av en stiftelse där medlemskap i KRO automatiskt gav medlemskap i centrumbildningen. Syftet med stiftelsen var att skapa arbetstillfällen åt medlemmarna. Under åren har det varit många diskussioner kring medlemskapet i Konstnärscentrum eftersom KRO i praktiken beslutat över det. Exempelvis fick konsthantverkarna inte vara med när de inte tillhörde KRO. När konsthantverkarna lämnade organisationen halverades i ett slag Konstnärscentrums anslag från Statens kulturråd. Efter påstötning från Kulturrådet, som är bidragsgivare, beslöt KRO:s riksmöte år 1990 att man skulle upplösa stiftelsen och i stället bilda en demokratisk förening. I januari 1995 fick Konstnärscentrum nya stadgar som ideell förening och dagens organisation med fem fristående föreningar.

Konstnärscentrum Syd omfattar fyra län i södra Sverige. Föreningen har 400 medlemmar år 1997. Man delar lokal med KRO och Sveriges Konstföreningars Riksförbund, SKR, i Malmö. Föreningen har ett nära samarbete med kulturarbetsförmedlingen i Malmö. Föreningen samarbetar om bildarkivet och är representerad i förmedlingens referensgrupp. Man arbetar med större utställningsprojekt med syftet att öka konstnärernas kontaktyta för att därmed finna nya marknader för konstnärerna, att visa att de kan annat än att ”bara” måla. Ett exempel är en skulptur- och installationsutställning i Växjö sommaren 1997 och för sommaren 1998 planerar man en utställning i samarbetet med museet i Helsingborg på temat biologisk mångfald. Föreningen skulle vilja göra mer för att hitta ”riktiga” jobb åt konstnärer men saknar resurser. Man har ingen anställd - bara arvoderade styrelseposter.

Konstnärscentrum Väst omfattar västra Sverige och har 400 betalande medlemmar. Föreningen har en egen lokal centralt i Göteborg där man har utställningar och där det finns ett bildarkiv där medlemmarna deltar med pappersbilder på sina verk. För närvarande är kontoret bemannat med en lönebidragsanställd men med ökad självfinansiering av dessa tjänster kommer föreningen inte längre att klara av kostnaderna för denne. Man har också fått en beredskapsarbetare via kommunen för att ordna vandringsutställningar i regionen. Syftet med dem är att nå ut till nya grupper av uppdragsgivare. På varje ort har utställningen modifierats för att ge utrymme för lokala konstnärer. På utställningarna visar man material som kan användas för utsmyckningar och visar på samarbete mellan illustratörer, scenografer och andra närliggande konstnärsgrupper. Föreningen har också gjort en video om utsmyckning som ger idéer om vad man kan göra med hjälp av bildkonstnärer. Lunchträffar med uppdragsgivare är andra sätt att knyta nya kontakter där konstnärer kan komma in som konsulter för utsmyckning vid planerade projekt.

116 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

Konstnärscentrum Mitt omfattar västra Värmland, Dalarna, Närke och Östergötland. Man har tidigare haft en anställd men har inte längre råd med det. Föreningen har 310 medlemmar. Nu b ygger föreningen upp en egen hemsida på Internet. Tidigare gjorde man också kataloger över medlemmarna och bildexempel på deras verk med stöd av arbetsförmedlingen. Detta samarbete har arbetsförmedlingen avbrutit och föreningen har därför inte haft råd att uppdatera katalogen. Konstnärscentrum Mitt ingår inte i förmedlingens referensgrupp men man försöker ändå bygga upp ett samarbete genom att inbjuda arbetsförmedlingen till sina styrelsemöten.

Konstnärscentrum Öst har 380 medlemmar och omfattar Stockholms och Uppsala län samt Gotland. Föreningen har en liten kontorslokal i anslutning till KRO i Stockholm men saknar t.ex. datorutrustning för skrivarbete. Föreningen ger ut en medlemstidning. I Uppsala finns en interaktiv video där alla medlemmar är presenterade. En brist med den är att arbets-/uppdragsgivare måste ta sig till Konstnärscentrum för att ta del av den. Det bildarkiv som föreningen tidigare byggt upp övergick till arbetsförmedlingen i och med att den gemensamma förmedlartjänsten överfördes dit. Föreningen samarbetar sporadiskt med arbetsförmedlingen Kultur och Media i Stockholm och mer aktivt med Uppsalas kulturförmedling.

Konstnärscentrum Nord sträcker sig från Gävle till Kiruna och har 150 medlemmar. Föreningen har ett bra samarbete med arbetsförmedlingen Kultur och Media i Umeå och finns med i deras referensgrupp. Man deltar också aktivt i uppb yggnaden av deras bildarkiv. Föreningen försöker fånga upp konstnärernas idéer och ibland också vara huvudman för projekt där flera konstnärer är inblandade. Föreningen bidrar aktivt till att försöka få statliga bidrag till norrlandskonstnärer för att stärka deras inkomstmöjligheter. Exempel på sådana projekt är Norrländsk information där konstnärer, skådespelare och dansare gemensamt deltog. I projektet Älvdalen - en visa i tid och rum deltog sex konstnärer och föreningen gav stöd för att ordna budgeten för projektet.

I Konstpassagen - en bildvisning vid Norrlands lantbruksskola fick två konstnärer arbete under ett år.

5.2.9 Filmcentrum

Filmcentrum är en ideell förening som bildades år 1968 av en grupp fria filmare. Föreningens syfte är att sprida kort- och dokumentärfilm främst genom att lansera och distribuera svenska och utländska filmer. Föreningen har sju lokalavdelningar och genomför regionala visningsturnéer med konstfilm och videoproduktioner. Föreningen har

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 117

också en omfattande utbildningsverksamhet. Filmcentrum Riks har i dag främst lansering av svensk och utländsk film på programmet men har också som mål att sprida barn- och dokumentärfilm.

Filmcentrum Öst stöder filmare, såväl amatörer som professionella. Just nu arbetar man med att främja videofilm som uttrycksmedel, genom utbildning och olika projekt. Medlemmar kan hyra tid för redigering och också hyra inspelningsutrustning. Föreningen har studiecirklar för ungdomar i video och redigering. Man ger ut kulturtidskriften Film&TV. Föreningen producerar ett kaféprogram för Öppna kanalen. Arbetsmarknadsverket betalar hyran för föreningens lokal och man får också medarbetare genom ALU-projekt.

Filmcentrum Väst är i hög grad inriktad på lokal-TV och arbetar mycket med Öppna kanalen i Göteborg. Föreningen har en studio med sändningsmöjligheter som också är en resurs för andra föreningar som vill föra ut sina budskap via Öppna kanalen. Föreningen producerar också egna program. Sammantaget vill föreningen bidra till ett ökat utbud av lokal-TV och har en omfattande utbildningsverksamhet med det syftet. Föreningen har också arrangerat Exilfilmfestivalen för att lyfta fram filmare i exil.

Filmcentrum Syd arbetar via bildhuset Pandora med kurser, föreläsningar och visningar. Föreningen vill stimulera en icke-kommersiell produktion och samarbetar bl a med Folkets Bio. Man utvecklar multimedia för pedagogiska program för barn och ungdom och söker anslag för att utveckla Framtidens medieverkstad där olika grupper kan utnyttja olika uttrycksmedel, bl.a. genom en animationsverkstad och en öppen videoverkstad.

I Linköping har Filmcentrum en aktiv verksamhet med fyra anställda och nio ALU-anställda. De 200 medlemmarna har tillgång till kameror, redigeringsutrustning, kurser, seminarier och visningar. Filmcentrum finns också i Västerås och i Umeå där Filmcentrum Norr bl.a. arbetat med den internationella filmfestivalen och i nära samarbete med länsfilmkonsulenten.

5.2.10 Konsthantverkscentrum

Det var år 1990 som Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF), bildade Centrum för Konst och Hantverk, sedan år 1996 benämnd Stiftelsen Konsthantverkscentrum. Initiativet till ett konsthantverkscentrum togs således av konsthantverkarna själva. Syftet med stiftelsen var att få till stånd en verksamhet som underlättar för medlemmarna att kunna leva på sitt arbete. Konsthantverkscentrum har 455 anslutna spridda över hela landet år 1997. Det är en ökning med 100

118 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

medlemmar på fem år. De anslutna konsthantverkarna betalar en serviceavgift till Konsthantverkscentrum. Rätt att bli ansluten har den som har examen från Konstfack, Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg eller Designhögskolan i Umeå. Medlemmar i KRO, KIF eller motsvarande organisationer för industridesigner, inredningsarkitekter eller textilkonstnärer har automatiskt rätt att ansluta sig till stiftelsen. De har genomgått de inträdesprov som gäller medlemskap. För övriga gäller att man visar arbetsprover som styrker professionalismen inför Konsthantverkscentrums invalsjury.

Den allra största delen av de anslutna konsthantverkarna bedriver sitt arbete som egenföretagare. Många har svårigheter att få tillräckliga inkomster genom sitt arbete. Av det skälet har Konsthantverkscentrum prioriterat att skapa tillfällen där konsthantverkarna kan visa upp sina alster och få kontakt med en publik. Därför hyr man gemensamma utrymmen vid mässor och utställningar där medlemmarna sedan kan ställa ut. Ett exempel är Formtex-mässan där Konsthantverkscentrum deltar tillsammans med medlemmarna. Den har betytt mycket för många anslutnas försäljning.

De enskilda konsthantverkarna presenteras också i stiftelsens text- och bildarkiv. Det är ett av många sätt för Konsthantverkscentrum att informera om konsthantverkarna, deras verk och om konsthantverket som sådant. Någon direkt förmedling sker inte men genom medverkan i utställningar, mässor och genom bildarkivet skapar man många kontakter med butiker, gallerier, tidningar m.m. Det i sin tur ger arbetstillfällen för konsthantverkarna. Kontakten mellan den enskilde konsthantverkaren och uppdragsgivaren går dock utan att Konsthantverkscentrum är mellanhand.

Konsthantverkscentrum arrangerar också seminarier och utbildningar liksom symposier som ett led i att sprida kunskap om svenskt konsthantverk men också som vidareutbildning för de anslutna.

Konsthantverkscentrum har lokaler i Stockholm och 1,75 tjänst. Ingen person är dock direkt anställd för förmedlingsverksamhet utan den är en integrerad del i hela verksamheten. Centrumet administrerar också, på uppdrag av Statens Kulturråd, den statliga utställningsersättningen till konsthantverkare.

SOU 1997:183

#ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 119

$E OLIKA CENTRUMBILDNINGARNAS ANSLAG FR¥N 3TATENS KULTURR¥D BUDGET ¥RET

Musikcentrum	1 491 000	(671 000)8
Teatercentrum	1 742 000	(547 000)
Danscentrum	1 000 000
Filmcentrum	1 572 000	(552 000)
Konstnärscentrum	570 000
Illustratörscentrum	370 000
Fotograficentrum	1 042 000	(502 000)
Konsthantverkscentrum	570 000
Författarcentrum	1 874 000	(501 000)
Översättarcentrum	60 000
Summa	10 291 000	(2 773 000)

5.3 Sammanfattning och förslag

Centrumbildningarna knöts till arbetsförmedlingen i mitten av 1970- talet för att förstärka arbetsförmedlingen inom kulturområdet. AMS placerade ett antal förmedlare vid centrumbildningarna. Dessa ingick alltså i verkets organisation men var lokaliserade till respektive centrum. AMS svarade för deras del av lokalhyran, för informationsmaterial, telefon, porto m.m. Som mest fick sex centrumbildningar detta stöd från AMS och i mitten av 1980-talet var totalt tio förmedlare och sex lönebidragsanställda utplacerade. AMS kostnad för denna verksamhet var år 1983 1,4 miljoner kronor.

Samtliga utredningar9, som sett över Arbetsmarknadsverkets organisation av arbetsförmedlingen inom kulturområdet, har också granskat centrumbildningarnas förmedlande verksamhet. Samtliga har konstaterat att den fungerat bra och ansett att den bör fortsätta och också byggas ut. Villkoret för att centrumbildningarna skulle få sådana tjänster var att de i övrigt fick statsbidrag från Kulturrådet för sin kulturpolitiska verksamhet och att de representerade ett rimligt stort antal av respektive konstnärsgrupp.

Samtliga utredningar förordade också ett utb yggt samarbete mellan kulturarbetsförmedlingarna inom arbetsmarknadsverket och centrumbildningarna. Men trots det fungerade samarbetet inte friktionsfritt. Det är svårt att skilja på förmedlande arbetsuppgifter och allmänt kultur-

8 Siffror inom parentes det bidrag som ursprungligen överfördes från AMS för förmedlingsverksamhet.

9 Olaf, Ds In 1972:5, Ds A 1975:5, SOU 1985:7,9.

120 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

politiska när man sitter bland yrkesverksamma konstnärer på ett centrum. Vid olika mening mellan arbetsförmedling och centrum hamnade förmedlaren i en lojalitetskonflikt. År 1991 kom AMS, centrumbildningarna och Kulturrådet överens om att de anställda förmedlarna vid centrumbildningarna skulle föras över från Arbetsmarknadsverket till centrumbildningarna, som skulle få bidrag för denna verksamhet genom Kulturrådet. Medel överfördes därför också till Kulturrådet från Arbetsmarknadsdepartementet.

I anslutning till överenskommelsen uttalade parterna att verksamheten skulle utvärderas efter tre år och att förmedlingarna och centrumbildningarna under mellantiden skulle pröva sig fram till andra samverkansformer.

Trots att dessa utredningar pekat på behovet av samarbete och med instämmande från samtliga berörda har något utvecklat samarbete inte etablerats. Samarbete förekommer visserligen om enstaka projekt men inte i samordnat eller kontinuerligt.

Centrumbildningarna är t.ex. inte representerade i AMS kulturarbetsdelegation, som bildades för att förstärka kontakten och samrådet med kulturområdet, andra förmedlingsorgan och Arbetsmarknadsverket. Eftersom förmedlarna inom centrumbildningarna år 1975 var en del av Arbetsmarknadsverket hamnade de utanför delegationen. Detta ändrades inte när förmedlarna bröts loss ur Arbetsmarknadsverket. Trots den gemensamt uttalade viljan till samarbete finns centrumbildningarna endast representerade i två av fem kulturarbetsregioner, Umeå och Malmö.

Erfarenheter visar alltså att det krävs mer än ord och allmän välvilja för att etablera ett fast samarbete. Organisationer som var för sig är hårt arbetsbelastade och med stora kontaktytor för att klara sitt jobb lägger inte resurser på kontakter som inte direkt påverkar det dagliga arbetet. För att återskapa det fruktbärande samarbetet kring förmedlingen av kulturarbetare som tidigare utredningar beskrivit krävs därför ett mer institutionaliserat samarbete.

Min bedömning är att centrumbildningarna, trots kraftigt minskade resurser, gör en utomordentlig insats för att förmedla arbeten och uppdrag till sina medlemmar. De har en unik kunskap om sina respektive konstarter och de konstnärer som är aktiva inom dem. De har också ett betydande kontaktnät mot arrangörer på den icke-kommersiella marknaden som är viktig att ta tillvara. Mot den bakgrunden finner jag det rimligt att man återger centrumbildningarna de resurser för förmedling som de hade i mitten av 1980-talet och att man också räknar upp resurserna med hänsyn till hur respektive konstområde vuxit. Det är angeläget att dessa medel används för att återskapa och utveckla en regional organisation inom centrumbildningarna.

SOU 1997:183 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET 121

En återgång till förmedlare anställda inom Arbetsmarknadsverket men verksamma vid ett centrum tror jag däremot inte vore bra. De problem med lojalitetskonflikter och svårigheter att anpassa sig i två olika kulturer med olika fokus som ledde till att man skilde de anställda åt gäller fortfarande. Däremot har det visat sig att beslutet att överföra medlen för verksamheten till Kulturrådet för fördelning inneburit att verksamheten sakta naggats i kanten och inte fått den utveckling som varit rimlig med hänsyn till utvecklingen inom kulturarbetsmarknaden. Mitt förslag är därför att AMS återigen blir ansvarig för medelstilldelningen för centrumbildningarnas förmedlande verksamhet. Kulturrådet står kvar som anslagsmyndighet för den kulturpolitiska verksamheten inom varje centrum.

Jag är medveten om att det är en nackdel för organisationerna att på detta sätt få två anslagsmyndigheter för verksamheten, en för den förmedlande verksamheten, en för den allmänt kulturpolitiska. Dessa två delar går inte helt att skilja åt men samtidigt innebär det också att de kulturpolitiska övervägandena inom förmedlingsverksamheten ökar vilket är önskvärt. Därför överväger fördelarna enligt min mening. Centrumbildningarna kan på detta sätt återfå resurser för att förstärka sin förmedlande verksamhet och utveckla den efter nya krav. AMS har bättre än Kulturrådet möjlighet att bedöma behovet av de åtgärder för

att bredda sysselsättningen som centrumbildningarna föreslår. AMS känner också till utvecklingen på arbetsmarknaden och kan bedöma de sammanlagda behoven och i vilken utsträckning resurserna behöver öka eller minska på olika områden. Genom att AMS blir anslagsgivande myndighet växer också ett naturligt samråd fram mellan AMS, kulturarbetsförmedlingarna och centrumbildningarna.

En sådan konstruktion har också en annan fördel jämfört med alternativet att föra över ytterligare medel till kulturområdet från AMS. Kontrollen över de totala kostnaderna för kulturarbetsförmedlingen ligger på ett ställe. Därmed undviker man risken att de överförda medlen ”äts upp” i en allmän kulturpolitik medan kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken faller tillbaka på AMS med en sammantagen ökning av de statliga utgifterna som följd.

AMS bör också se över sammansättningen av kulturarbetsdelegationen så att centrumbildningarna bereds representation där. Detta forum är det bästa för att besluta om arbetsfördelningen mellan kulturarbetsförmedlingen och centrumbildningarna inom respektive konstart. Genom tydliga gränslinjer undviks dubbelarbete och förmedlartjänsterna kan fördelas på ett sådant sätt att antalet tjänster totalt sett inte behöver öka. Förutom medel för förmedlare bör AMS ge bidrag för informationsmaterial, bildarkiv och kataloger och annat material som är betydelsefullt i förmedlingsarbetet. Via kulturarbetsdelegationen kan

122 #ENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAMHET

SOU 1997:183

man också besluta var ansvaret för t ex bildarkiv med konstverk skall placeras, hos centrumbildningen eller kulturarbetsförmedlingen. I dag växlar det och ingen har ett heltäckande ansvar. På många områden är det naturliga att arkiven byggs upp av konstnärerna själva via respektive centrum men att de också finns tillgängliga på kulturarbetsförmedlingarna. En förutsättning är förstås att arkiven är öppna också

för dem som inte är medlemmar i centrumbildningen men ändå uppfyller de professionella kraven för medlemskap.

Att centrumbildningarna skall utse representation i kulturarbetsdelegationen ger ytterligare en vinst. Det initierar ett samarbete mellan centrumbildningarna, om inte annat så för att regelbundet föreslå gemensamma representanter och för att ge och ta emot rapporter från delegationen.

Tidigare försök från bl.a. Kulturrådet att öka samarbetet mellan centrumbildningarna har inte varit framgångsrika. De olika centrumbildningarna har föredragit att samorganisera sig med andra inom sin konstart eller i egna lokaler framför att bygga upp något tillsammans. Sannolikt kommer man åtminstone i Stockholm att vidmakthålla denna inställning. Möjligheterna att samlokalisera sig för att samarbeta om resurser kan dock vara lösningen för många regionala avdelningar av centrumbildningarna. Oavsett vilket är jag övertygad om att verksamheten har mycket att vinna på att centrumbildningarna förstärker sina kontaktytor och delar med sig av sina erfarenheter i förmedlingsarbetet till varandra. Det ökar också möjligheterna till gränsöverskridande projekt för att bredda konstnärernas arbetsmarknad.

Jag har inte tagit ställning till centrumbildningarnas verksamhet i andra delar än den rent förmedlande. Kulturrådet, som anslagsgivande myndighet kan ha andra skäl att se över verksamheten. Bristande resurser, som i stor utsträckning ändå bibehållits för förmedlande verksamhet, kan ha lett till svårigheter att följa utvecklingen på andra områden och för andra angelägna kulturpolitiska uppdrag. Ett villkor för att få bidrag för förmedlingsverksamhet bör också fortsättningsvis vara att centrumet har statliga bidrag av Kulturrådet.

3/5

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

3AMMANFATTNING

ARBETSL¶SA KONSTN¤RER INNEB¤R EN KOSTNAD F¶R KONTANT ARBETS MARKNADSST¶D P¥ MILJONER KR !V DESSA ARBETSL¶SA FINNS DRYGT

VID !F +ULTURKONTOR !NDELEN ARBETSL¶SA KONSTN¤RER BEROR P¥ HUR MAN BED¶MER DET TOTALA ANTALET !RBETSL¶SHETEN LIGGER MELLAN

OCH BEROENDE P¥ VILKEN TOTALGRUPP MAN V¤LJER AV DE AR BETSL¶SA VID ARBETSF¶RMEDLINGENS KULTURKONTOR SAKNAR R¤TT TILL A KASSA 6AR FEMTE SAKNAR ALL R¤TT TILL ERS¤TTNING VID ARBETSL¶SHET

(¶GSTA ARBETSL¶SHETEN

!TT ANGE I VILKEN UTSTR¤CKNING KONSTN¤RER ¤R ARBETSL¶SA I PROCENT ¤R INTE M¶JLIGT EFTERSOM DET SOM TIDIGARE FRAMG¥TT INTE FINNS N¥GOT S¤KERT TO TALANTAL KONSTN¤RER ATT UTG¥ I FR¥N

$RYGT ¤R INSKRIVNA P¥ ARBETSF¶RMEDLINGEN SOM S¶KANDE TILL ETT KONSTN¤RSYRKE !V DEM FINNS DRYGT VID !F +ULTUR TOTALT ¤R ARBETSL¶SA OCH AV DEM FINNS CA P¥ KULTURKONTOREN !LLA DESSA ARBETSS¶KANDE KAN RIMLIGEN BARA I BEGR¤NSAD UTSTR¤CKNING VARA I STRIKT MENING ETABLERADE KONSTN¤RER DVS UR DEN GRUPP SOM JAG ENLIGT TIDIGARE REDOVISNING BED¶MT TILL CA $¥ SKULLE I PRAKTIKEN AV ALLA KONSTN¤RER VARA INSKRIVNA VID N¥GON F¶RMEDLING /CH VARA ARBETSL¶SA $ET ¤R INTE RIMLIGT ) ST¤LLET M¥STE M¥NGA AV DE INSKRIVNA S¶KAS BLAND OETABLERADE INTE MINST N¤R DET G¤LLER DE MYCKET UNGA

/M UPPGIFTERNA FR¥N &OLK OCH BOSTADSR¤KNINGEN KAN ANSES RYMMA SAMTLIGA SOM S¤GER SIG VARA KONSTN¤RER SKULLE ARBETSL¶SHETEN VARA

$IAGRAMMET NEDAN VISAR RELATIONEN MELLAN ANTALET +,93 MEDLEM MAR OCH ANTALET INSKRIVNA SOM KONSTN¤RER VID !RBETSF¶RMEDLINGEN DE SENASTE FEM ¥REN

!LLA UPPGIFTER G¤LLER GENOMSNITT PER M¥NAD OCH BEGREPPET KONSTN¤R ¤R H¤R LIKTYDIGT MED INSKRIVEN VID !F SOM I F¶RSTA HAND S¶KANDE TILL KONSTN¤RSYRKE

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

3/5

+ONSTN¤RERNA OCH ARBETSF¶RMEDLINGEN

+,93 MEDL

)NSKRIVNA VID !F

!RBETSL¶SA

)¥TG¤RDER

(UR MAN ¤N V¤LJER ATT BER¤KNA ARBETSL¶SHETEN ¤R DET UPPENBART ATT DEN ¤R MYCKET H¶GRE P¥ DENNA DEL AV ARBETSMARKNADEN ¤N P¥ ARBETS MARKNADEN I SIN HELHET $IAGRAMMET VISAR OCKS¥ ATT DET FINNS FOG ATT ANTA ATT EN DEL AV DE S¶KANDE OCH D¤RMED OCKS¥ AV DEM SOM ¤R I ¥TG¤R DER UTG¶R EN GRUPP AV MINDRE ETABLERADE SOM TR¤NGS P¥ DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADEN 0¥ SPECIALARBETSF¶RMEDLINGARNA F¶R KULTUROMR¥DET TALAR MAN OM UNGA WANNABEES SOM I ¶KANDE UTSTR¤CKNING V¤NDER SIG TILL DESSA F¶RMEDLINGAR "LAND VISSA UNGDOMAR HAR DET T O M BLIVIT STA TUS ATT VARA INSKRIVEN VID EN KULTURARBETSF¶RMEDLING $ET ¤R DET F¶RSTA BEVISET F¶R ATT MAN ¤R ACCEPTERAD SOM MUSIKER BILDKONSTN¤R ELLER SK¥DESPELARE DET YRKE MAN DR¶MMER OM -¥NGA AV DEM HAR UTBILDNING FR¥N N¥GON AV DE ESTETISKA GYMNASIELINJERNA ELLER FR¥N FOLKH¶GSKOLA !NDRA SPELAR I BAND ELLER HAR HAFT N¥GON ROLL I EN FILM ELLER 46 PJ¤S $ERAS ANKNYTNING TILL ARBETSMARKNADEN SKIFTAR MEN ¤R OFTA MYCKET SVAG

3¥ L¤NGE ARBETSMARKNADEN F¶R UNGDOMAR ¤R S¥ M¶RK SOM JUST NU ¤R DET KANSKE OCKS¥ NATURLIGT ATT UNGDOMAR V¤LJER ATT VARA ARBETS S¶KANDE ARBETSL¶SA INOM SINA DR¶MYRKEN #HANSEN ATT F¥ ETT JOBB ¤R ¤ND¥ INTE STOR OAVSETT VAL AV F¶RSTAHANDSYRKE $ET KAN KANSKE TILL OCH MED VARA BRA ATT DE V¤LJER ATT INRIKTA SIG P¥ ETT OMR¥DE SOM KAN GE DEM

3/5	!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

EN MENINGSFYLLD FRITID I AVVAKTAN P¥ ETT JOBB $ET VIKTIGA ¤R DOCK ATT INTE LOCKA IN DEM I ETT YRKESLIV D¤R DET REDAN FINNS EN ¶VERETABLERING

3LUTSATSEN ATT M¥NGA ¤R OETABLERADE STYRKS AV EN RAD ANDRA INDIKA TORER

)NSKRIVNA VID !F +ULTUR RESP ¶VRIGA !F F¶RDELADE P¥ ¥LDER

0ROCENT
	!F+ULTUR
	–VR !F
	…LDERSKATEGORIER

$ET FINNS EN STARK DOMINANS AV M¤NNISKOR UNDER ¥R BLAND DE IN SKRIVNA S¤RSKILT P¥ ¶VRIGA ARBETSF¶RMEDLINGAR %N FJ¤RDEDEL AV ALLA IN SKRIVA ¤R UNDER ¥R - EN KATEGORI D¤R YTTERST F¥ KAN VARA ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER -EN OCKS¥ P¥ DE S¤RSKILDA KULTURARBETS F¶RMEDLINGAR ¶KAR ANDELEN UNGA BLAND DE INSKRIVNA …R VAR

INSKRIVNA UNDER ¥R …R HADE ANTALET ¶KAT TILL PERSONER -EN PROFILEN BLAND DE NYINSKRIVNA P¥ F¶RMEDLINGARNA ¤R S¥DAN ATT DE FLESTA UNDER ANM¤LS TILL EN ALLM¤N ARBETSF¶RMEDLING MEDAN TYNGDPUNKTEN BLAND NYINSKRIVNA P¥ !F +ULTUR LIGGER I ¥LDERSGRUPPEN - ¥R

$EN ST¶RSTA GRUPPEN BLAND DE UNGA P¥ KULTURF¶RMEDLINGEN FINNS IN OM SCEN F¶LJT AV BILDKONSTN¤RER 0¥ ¶VRIGA KONTOR UTG¶RS DE FLESTA UNGA AV BILDKONSTN¤RER OCH D¤REFTER AV FOTOGRAFER

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER	3/5
.YINSKRIVNA ARBETSS¶KANDE INOM KULTUROMR¥DET ¥REN - F¶RDELAT
P¥ ¥LDER !& +ULTUR RESP –VRIGA !F

%NLIGT SAMST¤MMIGA UPPGIFTER ¤R DET INTE ALLTID L¤TT ATT STRIKT TILL¤MPA KRITERIER F¶R ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER &¶R DET F¶RSTA HAR DESSA KRITERIER INGEN FORMELL STATUS VARF¶R ARBETSF¶RMEDLINGEN I PRINCIP INTE KAN HINDRA N¥GON ATT SKRIVA IN SIG VAR DEN VILL $E KRITERIER SOM ANV¤NDS BEST¤MS DESSUTOM AV VARJE KONTOR F¶R SIG ¤VEN OM DET F¶RE KOMMER ETT VISST UTBYTE AV ERFARENHETER N¤R MAN BEST¤MMER KRITERIERNA &¶R DET TREDJE HAR KRITERIERNA INGET KRAV P¥ KONTINUITET I VERKSAMHETEN !TT HA EN RELEVANT KONSTN¤RLIG UTBILDNING ELLER KUNNA DOKUMENTERA TIDIGARE KONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¤R TILLR¤CKLIGT $ESSA KRAV LIKNAR I STORT MEDLEMSKRAVEN F¶R +,93 ORGANISATIONERNA -EN I ARBETSMARKNADS POLITIKEN KAN DE LEDA FEL !TT HA EN VISS UTBILDNING OCH ATT EN PERIOD HA KUNNAT F¶RS¶RJA SIG INOM ETT VISST OMR¥DE INNEB¤R INGEN GARANTI F¶R ATT ALLTID KUNNA HA SIN F¶RS¶RJNING D¤R … ANDRA SIDAN KAN EN ARBETSS¶KANDE SOM VARKEN LEVER UPP TILL UTBILDNINGSKRAV ELLER L¥NG TIDIGARE ERFARENHET VARA MYCKET ATTRAKTIV F¶R ARBETSGIVARE GENOM SIN SPECIELLA F¶RM¥GA

!TT VILJA VARA KONSTN¤R ¤R INTE ETT TILLR¤CKLIGT SK¤L F¶R ATT L¤MNA AN SVARET F¶R SIN F¶RS¶RJNING TILL STATEN $ET FINNS EN KRITIK MOT ARBETSMARK NADSPOLITIKEN ATT DEN F¥TT EN S¥DAN FUNKTION INOM DET KONSTN¤RLIGA OMR¥DET !TT EN G¥NG HA UPPFYLLT KRITERIERNA F¶R ATT SKRIVA IN SIG SOM ARBETSS¶KANDE KONSTN¤R KAN INTE F¥ HINDRA FORTSATTA KRAV P¥ S¥V¤L INDI VIDEN SOM !-3 ATT SE TILL ATT DEN ENSKILDE BEH¥LLER EN ANKNYTNING TILL MARKNADEN - VID SIDAN OM DEN SOM ARBETSMARKNADSVERKET KAN UPPR¤TT

3/5	!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

H¥LLA MED HJ¤LP AV ¥TG¤RDER 5TREDNINGEN %N ALLM¤N OCH SAMMANH¥LLEN ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING KRITISERAR ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶R ATT INTE I TILLR¤CKLIGT H¶G GRAD STIMULERA TILL OMST¤LLNING AV DEN DEL AV ARBETS KRAFTEN SOM HAR SV¥RT ATT FORTL¶PANDE F¶RS¶RJA SIG P¥ KULTURARBETSMARK NADEN 5TREDNINGEN ANSER OCKS¥ ATT ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN I ALLT F¶R H¶G GRAD FUNGERAR SOM EN YRKESF¶RS¤KRING F¶R FRILANSANDE KONSTN¤RER 5TVECKLINGEN INOM DE AKTUELLA A KASSORNA TYDER P¥ ATT DET FINNS FOG F¶R DESSA KRITISKA UTTALANDEN

! KASSORNAS FEM I TOPP

0¥ !F +ULTUR SKRIVS DE ETABLERADE KONSTN¤RERNA IN ELLER ANSLUTS ADMI NISTRATIVT $¤R DOMINERAR OCKS¥ -USIKERNAS OCH 4EATERVERKSAMMAS ARBETSL¶SHETSKASSOR -EN DE FLESTA ANDRA KASSOR ¤R OCKS¥ REPRESENTERADE EFTERSOM M¥NGA ARBETAR IN R¤TT TILL A KASSA I SINA S K BR¶DYRKEN 3T¶RST ¤R 4EATERVERKSAMMAS KASSA MED ARBETSL¶SA -USIKERNAS ¤R NUM MER TV¥ MED ARBETSL¶SA +OMMUNALARBETARNAS KASSA ¤R TREA MED

MEDLEMMAR 0¥ FJ¤RDE PLATS KOMMER !KADEMIKERNAS KASSA MED

ARBETSL¶SA KONSTN¤RER OCH P¥ FEMTE PLATS 3YNDIKALISTERNAS MED

ARBETSL¶SA 6ID KULTURARBETSF¶RMEDLINGARNA FINNS OCKS¥ JOURNALISTER IN SKRIVNA ¤VEN OM DE I DENNA UTREDNING INTE BEHANDLAS SOM EN DEL AV KONSTN¤RSGRUPPEN *OURNALISTERNAS A KASSA HADE ¥R ARBETSL¶SA P¥ HEL ELLER DELTID I GENOMSNITT PER M¥NAD !V DESSA HADE UPPGETT ETT KONSTN¤RLIGT YRKE DRYGT H¤LFTEN SOM BILDKONSTN¤R TECKNARE

) GENOMSNITT ¤R AV ALLA ARBETSL¶SA VID KULTURKONTOREN ¤R MED LEMMAR I N¥GON A KASSA ¤R MED I 4EATERVERKSAMMAS ELLER -USI KERNAS A KASSA AV DE SOM ¤R INSKRIVNA SOM S¶KANDE INOM TONOM R¥DET ¤R INSKRIVNA VID -USIKERNAS A KASSA !V DEM SOM ¤R INSKRIVNA SOM ARBETSL¶SA INOM SCENOMR¥DET ¤R MED I 4EATERVERKSAMMAS A KASSA

!RBETSL¶SHETENS KOSTNADER - PASSIVT ST¶D

$EN TOTALA KOSTNADEN F¶R KONTANTST¶D TILL DE ARBETSL¶SA VID ARBETSF¶R MEDLINGENS S¤RSKILDA KULTURKONTOR OCH SOM BED¶MS SOM ETABLERADE KONSTN¤RER VAR MILJONER KRONOR ¥R $¥ ING¥R INTE DE I '¶TE BORG OCH -ALM¶ SOM R¤KNAS SOM OETABLERADE ) GENG¤LD ING¥R ETABLE RADE KONSTN¤RER SOM AV GEOGRAFISKA SK¤L ¤R INSKRIVNA VID ANDRA KONTOR MEN H¶R TILL I KULTURKONTORENS REGIONANSVAR

3/5 SID FF

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

3/5

"ER¤KNINGARNA F¶R KOSTNADEN F¶R ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN ¤R GJORD S¥ ATT ANTALET ARBETSS¶KANDE PER KASSA ¤R MULTIPLICERAT MED GENOM SNITTSKOSTNADEN PER KASSA !NTALET SOM VARJE M¥NAD F¥R KONTANT ARBETS MARKNADSST¶D +!3 VID KULTURKONTOREN VAR I GENOMSNITT PER M¥NAD

PERSONER I GRUPPEN ETABLERADE KONSTN¤RER ENLIGT !F +ULTURS DEFINI TIONER -ED EN GENOMSNITTLIG DAGPENNING P¥ KRONOR OCH DAGAR PER M¥NAD GER DET EN KOSTNAD P¥ MILJONER KRONOR

+OSTNADEN F¶R MEDLEMMARNA I -USIKERNAS OCH 4EATERVERKSAMMAS A KASSOR VAR ¥R MILJONER KRONOR %TT TECKEN P¥ DEN SNABBA ¶KNINGEN AV ERS¤TTNINGARNA ¤R J¤MF¶RELSEN MED ¥R F¶R DESSA B¥DA KASSOR $¥ VAR DEN SAMMANLAGDA UTBETALNINGEN MILJONER KRONOR …R

VAR ANTALET ARBETSL¶SA SOM FICK ERS¤TTNING OCH ¥R VAR ANTALET !NTALET SOM FICK ERS¤TTNING ¶KADE MED I MUSIKERNAS KASSA OCH MED I DE TEATERVERKSAMMAS $E FLESTA AV DESSA ARBETS L¶SA FINNS INSKRIVNA VID !F +ULTUR MEN INTE ALLA .¥GRA UPPFYLLER KRA VEN TILL A KASSAN MEN INTE TILL !F +ULTUR !NDRA HAR KANSKE AV ANDRA SK¤L VALT ETT ANNAT KONTOR

%RS¤TTNINGSDAGAR I TRE A KASSOR ¥REN -

"ER¤KNINGARNA HAR UTF¶RTS AV !-3

3/5	!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

"ILDEN AV ARBETSL¶SHETEN P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET OCH AV KOSTNADERNA BLIR INTE R¤TTVISANDE OM MAN BARA REDOVISAR DE SOM ¤R INSKRIVNA VID !F +ULTUR /S¤KERHETEN KRING DE ¶VRIGA S¶KANDENA ¤R STOR $ET FINNS INGA UPPGIFTER OM DERAS BAKGRUND ELLER DERAS ANKNYTNING TILL DEN KONSTN¤R LIGA ARBETSMARKNADEN $ET ENDA MAN VET ¤R ATT DE ANM¤LT SIG SOM S¶ KANDE MED ETT KONSTN¤RSYRKE SOM F¶RSTAHANDSVAL /CH DEN H¤R GRUPPEN ¤R ALLTS¥ ST¶RRE ¤N DEN GRUPP SOM FINNS VID !F +ULTUR $ET KAN BERO P¥ ATT DESSA KONTOR ENDAST FINNS I NIO ST¤DER OCH ATT OCKS¥ V¤L ETABLERADE TYCKER SIG F¥ TILLR¤CKLIG SERVICE VID SITT HEMMAKONTOR $E KAN OCKS¥ VARA V¤L ETABLERADE P¥ ARBETSMARKNADEN UTAN ATT HA G¥TT IGENOM KONST N¤RLIGA H¶GSKOLOR ELLER P¥ ANDRA S¤TT UPPFYLLA !F +ULTURS KRITERIER - ELLER HELT ENKELT INTE K¤NNA TILL SPECIALF¶RMEDLINGEN -EN DE KAN OCKS¥ VARA OETABLERADE HA SVAG ANKNYTNING TILL DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARK NADEN MEN MED EN STARK AMBITION ATT KOMMA IN P¥ DEN

/AVSETT VILKET HAR GRUPPEN BETYDELSE EFTERSOM DEN YTTERLIGARE BE F¤STER SV¥RIGHETERNA P¥ EN REDAN SVAG MARKNAD $ET ¤R EN ¶KANDE GRUPP SOM KONKURRERAR P¥ EN MARKNAD SOM REDAN TIDIGARE ¤R I OBALANS /M ARBETSF¶RMEDLINGEN DESSUTOM BIDRAR TILL ATT UNDERL¤TTA F¶R DEM ATT STANNA KVAR I DEN H¤R SEKTORN SP¤S BEKYMREN P¥ ARBETSMARKNADEN P¥ $EN H¤R GRUPPEN ¤R STOR OCH DEN V¤XER SNABBARE ¤N DEN GRUPP SOM H¶R TILL !F +ULTUR

+VARST¥ENDE ARBETSS¶KANDE VID KULTURKONTOR OCH ¶VRIGA KONTOR

KULTURKONT

–VRIGA K

5TREDNINGEN HAR INTE HAFT TILLR¤CKLIG TID F¶R ATT SPECIALSTUDERA DEN H¤R GRUPPEN S¶KANDE SOM FINNS SPRIDD P¥ ¶VER ARBETSF¶RMEDLINGS

!RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER

3/5

KONTOR 0¥ST¥ENDET ATT GRUPPEN GENERELLT SKULLE HA EN S¤MRE ANKNYTNING TILL ARBETSMARKNADEN MOTS¤GS AV DET FAKTUM ATT ARBETSL¶SHETEN INTE ¤R H¶GRE I DENNA GRUPP ¤N BLAND DE SOM DEFINIERAS SOM ETABLERADE INOM KULTURKONTOREN $ET KAN ¥ ANDRA SIDAN OCKS¥ BERO P¥ ATT DEN ORDINARIE ARBETSF¶RMEDLINGEN MER AKTIVT MEDVERKAR TILL ATT DESSA S¶KANDE L¤MNAR KULTURARBETSMARKNADEN OCH F¥R ARBETE INOM ANDRA SEKTORER JUST D¤RF¶R ATT ANKNYTNINGEN TILL KONSTN¤RSYRKET ¤R SVAG

+OSTNADERNA F¶R DENNA GRUPP ARBETSL¶SA KONSTN¤RER ¤R MILJONER KRONOR F¶R A KASSAN OCH MILJONER KRONOR F¶R +!3 -OTSVARANDE SIFFROR F¶R DE ARBETSL¶SA P¥ KULTURF¶RMEDLINGEN ¤R MILJONER KRONOR F¶R A KASSAN OCH MILJONER KRONOR F¶R +!3 ELLER TOTALT

MILJONER KRONOR 6ID EN GROV SAMMANSLAGNING AV SAMMANLAGT ARBETSL¶SA KODA

DE SOM KONSTN¤RER BLIR KOSTNADEN F¶R DET PASSIVA ARBETSMARKNADSST¶DET D¤RMED MILJONER KRONOR

3/5

…TG¤RDERNA - GR¤NSNITTET MELLAN ARBETSMARKNADS OCH KULTUR POLITIKEN

3AMMANFATTNING

!RBETSMARKNADSVERKETS KOSTNADER F¶R ¥TG¤RDER P¥ DEN KULTURELLA AR BETSMARKNADEN ¤R CA MILJONER KRONOR …TG¤RDER AV EN S¥DAN OM FATTNING SKER INTE OBEM¤RKT P¥ EN J¤MF¶RELSEVIS LITEN ARBETSMARKNAD …TG¤RDERNA KONKURRERAR UT RIKTIGA UPPDRAG ELLER DUMPAR PRISERNA P¥ KONSTN¤RLIGT ARBETE 'ENOM ATT ALLT F¶R M¥NGA MED BRISTANDE F¶RANK RING I YRKET F¥R DEL AV ¥TG¤RDERNA BIDRAR DESSA OCKS¥ TILL EN OLYCKLIG AMAT¶RISERING AV KONSTN¤RSYRKENA $ET ¤R OCKS¥ I ANV¤NDNINGEN AV DESSA MEDEL SOM M¥LKONFLIKTEN MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTURPOLITIKEN BLIR SYNLIG !RBETSMARKNADSPOLITIKEN UTG¥R FR¥N INDI VIDENS BEHOV AV ST¶D - INTE VERKSAMHETENS KVALITATIVA NIV¥ 2UND G¥NGEN MELLAN ARBETSL¶SHET OCH ¥TG¤RD ¤R OMFATTANDE %N UNDERS¶K NING VISAR ATT AV KONSTN¤RER SOM F¥TT ETT BEREDSKAPSARBETE ¤R H¤LFTEN TILLBAKA I ARBETSL¶SHET EFTER SEX M¥NADER

-¥LKONFLIKT ARBETSMARKNADSPOLITIK - KULTURPOLITIK

$ET FINNS EN BETYDANDE M¥LKONFLIKT MELLAN DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA M¥LEN OCH DE KULTURPOLITISKA OCH DEN SYNLIGG¶RS I ¥TG¤RDSPOLITIKEN +ONFLIKTEN FRAMG¥R TYDLIGT I DE M¥NGA UTREDNINGAR SOM BER¶RT ARBETS MARKNADS OCH KULTURPOLITIK UNDER DE SENASTE DECENNIERNA OCH SOM JAG TIDIGARE REDOGJORT F¶R $ET ¤R SV¥RT ATT FINNA FORMER SOM F¶RENAR M¥L SOM ¤R SV¥RF¶RENLIGA &R¥GAN ¤R OM DESSA M¥L ¤R GENUINT OF¶RENLIGA ELLER OM DET G¥R ATT FINNA FORMER F¶R SAMVERKAN SOM BRYGGAR ¶VER DEM -IN SLUTSATS ¤R ATT DET ¤R M¶JLIGT ATT SKAPA S¥DANA SAMARBETSFORMER MEN ATT MAN TILL DELS M¥STE L¶SA KONFLIKTEN GENOM ATT ¶VERF¶RA UPPGIFTER DIREKT TILL KULTURPOLITIKEN

…TG¤RDERNA

3/5

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN SKALL ENLIGT NYLIGEN FATTADE RIKSDAGSBE SLUT BL A BIDRA TILL ATT L¶SA STRUKTURELLA OBALANSER ANPASSA UTBUD TILL EFTERFR¥GAN P¥ ARBETSKRAFT OCH F¶RHINDRA ATT L¥NGSTIDSARBETSL¶SHET UPP ST¥R $EN SKALL MEDVERKA TILL OCH P¥SKYNDA F¶R¤NDRINGAR AV SAMH¤LLET $EN SKALL KOMBINERA DET EKONOMISKT N¶DV¤NDIGA MED DET SOCIALT ANGE L¤GNA $EN SKALL FR¤MJA ARBETSKRAFTENS ANPASSNING TILL DEN REGULJ¤RA ARBETSMARKNADENS BEHOV $ET INNEB¤R ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SKALL ANPASSA ARBETSKRAFTEN TILL F¶RH¥LLANDEN P¥ ARBETSMARKNADEN ¶VER VILKA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SJ¤LV INTE R¥DER $ET ¤R INTE HELLER DESS UPPGIFT ATT SKAPA NYA STRUKTURER P¥ ARBETSMARKNADEN $¤REMOT KAN DEN MOTVERKA ARBETSL¶SHET GENOM ATT P¥VERKA EFTERFR¥GAN P¥ ARBETSKRAFT

+ULTURPOLITIKEN SKALL OCKS¥ ENLIGT NYLIGEN FATTADE RIKSDAGSBESLUT BL A FR¤MJA KULTURELL M¥NGFALD KONSTN¤RLIG F¶RNYELSE OCH KVALITET - OCH D¤RIGENOM MOTVERKA KOMMERSIALISMENS NEGATIVA VERKNINGAR

$ET ¤R L¤TT ATT SE ATT ATT FR¤MJA ARBETSKRAFTENS ANPASSNING TILL DEN RE GULJ¤RA ARBETSMARKNADENS BEHOV P¥ KONST OCH KONSTN¤RER ARBETSMARK NADSPOLITIKENS UPPGIFT KOMMER I KONFLIKT MED KULTURPOLITIKENS KRAV P¥ M¥NGFALD KONSTN¤RLIG F¶RNYELSE OCH KVALITET S¤RSKILT SOM DEN SKALL MOTVERKA KOMMERSIALISMENS NEGATIVA VERKNINGAR +ULTURPOLITIKEN AVSER ALLTS¥ ATT KORRIGERA MARKNADEN F¶R KONST MEDAN ARBETSMARKNADSPOLITI KEN AVSER ANPASSNING TILL DENNA MARKNAD +ULTURPOLITIKENS K¤RNA ¤R KONSTENS KVALITET !RBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶RH¥LLER SIG NEUTRAL TILL KONSTENS KVALITET (¤R HANDLAR DET OM ATT HITTA JOBB -EN FRAMF¶R ALLT ATT MOTVERKA L¥NGTIDSARBETSL¶SHET

.¤R DET G¤LLER ARBETSMARKNADSPOLITIKEN MED AVSEENDE P¥ KONST N¤RSYRKET SOM DEN SER UT I DAG DOMINERAR ENLIGT MIN UPPFATTNING DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA M¥LEN ¶VER DE KULTURPOLITISKA -¥LKONFLIKTEN ¤R SV¥RL¶ST MEN KULTURSEKTORN HAR BLIVIT ALLT F¶R BEROENDE AV ARBETS MARKNADSPOLITIKEN *AG DELAR DEN UPPFATTNING SOM MINA F¶REG¥NGARE SOM UTREDARE INOM DETTA OMR¥DE KOMMIT FRAM TILL ARBETSMARKNADS POLITIKEN INOM KULTURSEKTORN M¥STE F¥ EN S¤RST¤LLNING MED DELVIS AN NORLUNDA M¥L ) DESSA M¥STE KULTURPOLITISKA M¥L F¥ GENOMSLAG

…TG¤RDERNAS OMFATTNING

$E ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDERNAS P¥VERKAN P¥ KULTURARBETSMARK NADEN BEROR AV TV¥ FAKTORER $ERAS TOTALA OMFATTNING OCH INRIKTNINGEN P¥ ¥TG¤RDERNA ) DETTA AVSNITT BEHANDLAR JAG OMFATTNINGEN AV ¥TG¤RDERNA 4ABELLEN NEDAN VISAR !F +ULTURS INSATSER F¶R KONSTN¤RER ¥REN -

3OM J¤MF¶RELSE KAN N¤MNAS ATT DET PASSIVA ST¶DET ¶KADE MED

MILJONER KRONOR FR¥N BUDGET¥RET TILL ¥R DVS FR¥N DEN

3/5	…TG¤RDERNA

OBETYDLIGA SUMMAN MILJONER KRONOR - OCH DET FR¥N ETT ¥R I L¥GKON JUNKTUR TILL ETT ¥R I SLUTET AV EN H¶GKONJUNKTUR

!RBETSMARKNADSSTYRELSEN ANSL¥R VARJE ¥R ¥TG¤RDSMEDEL TILL DE FEM REGIONKONTOREN F¶R KULTUR OCH MEDIA 3YFTET ¤R ATT UNDERL¤TTA INSATSER SOM G¥R ¶VER L¤NSGR¤NSER –VRIGA ¥TG¤RDSKOSTNADER SKALL ERS¤TTAS AV DEN S¶KANDES HEML¤N …R VAR DET DIREKTA ANSLAGET MILJONER KRONOR 3EDAN MITTEN AV TALET HAR L¤NSARBETSN¤MNDERNA I '¶TEBORG OCH -ALM¶ OMORGANISERAT SIN VERKSAMHET S¥ ATT D¤R BARA FINNS SPECIALF¶R MEDLINGAR $¤RMED KOMMER ALLA S¶KANDE I KONSTN¤RSYRKENA ETABLERADE S¥V¤L SOM OETABLERADE ATT TILLH¶RA !F +ULTUR -EDIA I DESSA ST¤DER &¶RMEDLARNA F¶RS¶KER DOCK ATT H¥LLA IS¤R VERKSAMHETEN INOM KONTOREN S¥ ATT ENDAST DE ETABLERADE F¥R DEL AV ¥TG¤RDER RIKTADE MOT KULTURARBETS MARKNADEN

!F +ULTURS UTTALADE POLICY ¤R ATT INGA ¥TG¤RDSMEDEL SKALL ANV¤NDAS S¥ ATT DE ST¶DER EN NYREKRYTERING TILL KONSTN¤RSMARKNADEN .¤R DET G¤LLER F¶RDELNINGEN AV MEDEL MELLAN OLIKA TYPER AV ¥TG¤RDER G¤LLER SAMMA REGLER OCH BEGR¤NSNINGAR F¶R !F +ULTUR SOM F¶R ¶VRIGA KONTOR INOM ARBETSMARKNADSVERKET $ET BETYDER ATT ANSLAGEN F¶R OLIKA ¥TG¤RDER SKIFTAR MELLAN ¥REN

!-3 KULTURARBETSDELEGATION BEST¤LLDE UNDER ¥R REDOVISNING AV INOM VILKA OMR¥DEN KULTURARBETARE HAFT BEREDSKAPSARBETE RESPEKTIVE F¥TT REKRYTERINGSST¶D 5NDERS¶KNINGEN VISAR ATT EN TREDJEDEL AV BERED SKAPSARBETENA ANV¤NDES F¶R S¶KANDE INOM SCENOMR¥DET MEDAN REKRYTE RINGSST¶DET VAR VANLIGAST INOM MEDIA FILM OCH ORD ) –REBRO OCH 5ME¥REGIONEN VAR ANDELEN BEREDSKAPSARBETARE INOM BILD OCH FORM

-OTSVARANDE ANDEL I STORSTADSREGIONERNA VAR KNAPPA

3¶KANDE INOM DANS FANNS HUVUDSAKLIGEN I 3TOCKHOLM OCH '¶TEBORG $EN ST¶RSTA GRUPPEN ARBETSGIVARE ¤R KOMMUNER LANDSTING OCH ¶VRIG

OFFENTLIG F¶RVALTNING AV BEREDSKAPSARBETARNA HADE ARBETSGIVARE INOM DE SEKTORERNA &RIA TEATER OCH MUSIKGRUPPER UTGJORDE OCKS¥ EN STOR ARBETSGIVARGRUPP MED AV ALLA BEREDSKAPSARBETARE $EN GE NOMSNITTLIGA TIDEN I BEREDSKAPSARBETE VAR TRE M¥NADER

"UDGET¥RET HAR REGERING OCH RIKSDAG PRIORITERAT VOLYMKRAV P¥ ¥TG¤RDERNA $ET HAR P¥VERKAT ANSLAGSF¶RDELNINGEN …TG¤RDER SOM GER STORA VOLYMER PRIORITERAS -EN F¶RUTOM DESSA ANSLAG F¶R OLIKA TYPER AV ¥TG¤RDER FINNS OCKS¥ M¶JLIGHETER TILL OTRADITIONELLA ¥TG¤RDER SOM F¶R MEDLAREN HAR STOR FRIHET ATT UTFORMA EFTER KUNDENS OCH BRANSCHENS BEHOV $E MEDLEN ¤R DOCK BEGR¤NSADE

!NTALET I ¥TG¤RDER F¶LJER AV NATURLIGA SK¤L ANTALET ARBETSL¶SA MEN ¶VERG¥NGEN TILL MINDRE KOSTSAMMA ¥TG¤RDER HAR BIDRAGIT TILL ATT EN ST¶RRE ANDEL S¶KANDE ¤R I ¥TG¤RD VARJE M¥NAD $EN ST¶RSTA GRUPPEN S¶KANDE P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET I ¥TG¤RD ¥TERFANNS VID ANDRA KONTOR ¤R !& +ULTUR

…TG¤RDERNA

3/5

!NTAL KONSTN¤RSS¶KANDE I ARBETSMARKNADSPOLITISK ¥TG¤RD ¥REN -

!F KULTUR

–VRIGA K

%N J¤MF¶RELSE MELLAN ¥TG¤RDSVOLYMEN F¶R KONSTN¤RER OCH DEN SOM G¤LLER ARBETSL¶SA GENERELLT VISAR ATT KONSTN¤RERNA F¥R ¥TG¤RDER I EN OM FATTNING SOM LIKNAR ANDRA GRUPPER P¥ ARBETSMARKNADEN F¥R 2¤KNAT I ANDEL AV DET TOTALA ANTALET KVARST¥ENDE S¶KANDE ¤R DE SNARAST UNDER REPRESENTERADE

3/5	…TG¤RDERNA

!NDEL I ¥TG¤RDER I PROCENT AV ANTALET KVARST¥ENDE S¶KANDE ¥REN -

%N J¤MF¶RELSE MELLAN F¶RDELNINGEN AV ¥TG¤RDER RIKTADE MOT M¤N OCH KVINNOR VISAR ATT B¤GGE K¶NEN F¥TT ¥TG¤RDER I RELATION TILL SIN ANDEL AV DE S¶KANDE

…TG¤RDERNA	3/5
&¶RDELNING AV ¥TG¤RDER MELLAN M¤N OCH KVINNOR P¥ !F +ULTUR I PROCENT
AV ANTALET S¶KANDE ¥REN -
- ¤ N
+ V IN N O R

+OSTNADEN ¥R F¶R ¥TG¤RDER VIA !F +ULTUR VAR MILJONER KRO NOR $ET ¤R INGET OBETYDLIGT TILLSKOTT TILL DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARK NADEN -EN BILDEN KOMPLICERAS YTTERLIGARE AV DET FAKTUM ATT MER ¤N H¤LFTEN AV ALLA SOM ANM¤LT SIG SOM ARBETSS¶KANDE TILL KONSTN¤RSYRKET FINNS P¥ VANLIGA ARBETSF¶RMEDLINGAR

„VEN ANTALET PERSONER SOM FINNS I ¥TG¤RDER IN MOT KONSTN¤RSARBETS MARKNADEN ¤R ST¶RRE P¥ VANLIGA ARBETSF¶RMEDLINGAR ¤N P¥ !F +ULTUR

4ABELLEN NEDAN REDOVISAR SIFFROR SOM !-3 PRESENTERAT F¶R UTRED NINGEN 3IFFRORNA ¤R DIREKT TAGNA UR !-3 REDOVISNING -IN EGEN BER¤K NING G¤LLER ENBART ANTALET PERSONER I A KASSA OCH +!3 P¥ ¶VRIGA KONTOR "ER¤KNINGEN ¤R RENT PROPORTIONELL UTIFR¥N ANTAL OCH KOSTNADER I PASSIVT ST¶D F¶R INSKRIVNA VID !F +ULTUR

0ASSIVT OCH AKTIVT ST¶D TILL KONSTN¤RER !F +ULTUR SAMT ¶VRIGA KONTOR

	!F		–VRIGA KONTOR		4OTALT
	+ULTUR
	!NTAL	+OSTN MILJ	!NTAL	+OSTN MILJ	!NTAL	+OSTN MILJ
! KASSA
+!3
…TG¤RDER
4OTALT

3/5	…TG¤RDERNA

3OM TABELLEN VISAR R¶R DET SIG OM SAMMANLAGT ARBETSS¶KANDE KONSTN¤RER MED MILJONER KRONOR I PASSIVT ST¶D OCH MILJONER KRONOR I AKTIVA ¥TG¤RDER F¶R KONSTN¤RER DVS SAMMANLAGT MILJARDER KRONOR

%N ¶VERETABLERING AV KONSTN¤RLIGT VERKSAMMA VIA AKTIVA ARBETS MARKNADS¥TG¤RDER DRAR I H¶G GRAD MED SIG STIGANDE KOSTNADER F¶R PAS SIVA BIDRAG !RBETSMARKNADS¥TG¤RDER R¤CKER INTE SOM KVALIFICERING F¶R A KASSA MEN DE R¤CKER F¶R ¥TERINTR¤DE I KASSAN %FTERSOM KULTURARBETS MARKNADEN INTE R¤CKER TILL F¶R ALLA SOM VILL VERKA P¥ DEN KOMMER DESSA ¥TG¤RDER SNARARE ATT BEF¤STA L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN ¤N MOTVERKA DEN !RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN BLIR EN YRKESF¶RS¤KRING OCH INTE EN OMST¤LL NINGSF¶RS¤KRING /CH M¤NGDEN ¥TG¤RDER F¶RST¤RKER DESSUTOM DEN STRUK TURELLA OBALANSEN P¥ KULTURARBETSMARKNADEN I ST¤LLET F¶R ATT MOTVERKA DEN !RBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER I DENNA OMFATTNING I F¶RH¥LLANDE TILL MARKNADEN SOM HELHET SKJUTER S¶NDER STRUKTUREN

!RBETSMARKNADSMEDLEN SVARAR F¶R EN V¤XANDE ANDEL AV STATENS TOTALA RESURSER TILL KONST OCH KONSTN¤RER ) DAG ¤R PROPORTIONERNA ENLIGT MIN MENING INTE L¤NGRE RIMLIGA -OT KULTURDEPARTEMENTETS CA MILJARDER KRONOR TILL KULTUR SVARAR ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET MED MILJAR DER KRONOR - MILJONER KRONOR I PASSIVT ST¶D OCH MILJONER KRO NOR I AKTIVA ¥TG¤RDER $ET INNEB¤R ATT AV STATENS TOTALA SATSNINGAR P¥ KONST SKER VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ) INGEN ANNAN SEKTOR P¥ ARBETSMARKNADEN ¤R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN S¥ DOMINANT

…TG¤RDER SOM KONKURRENTER

$EN STORA OMFATTNINGEN AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER F¥R ¥TER VERKAN P¥ HUR KULTURMARKNADEN FUNGERAR !TT KONSTN¤RER I GE NOMSNITT PER M¥NAD AGERAR P¥ EN S¥ LITEN MARKNAD MED ST¶D AV ARBETS MARKNADSPOLITIKEN G¥R INTE OF¶RM¤RKT F¶RBI -INA TIDIGARE BER¤KNINGAR VISAR ATT MARKNADEN BEST¥R AV ETABLERADE KONSTN¤RER OCH ETT STORT ANTAL ICKE ETABLERADE

-EN DET ¤R SOM JAG TIDIGARE PEKAT P¥ INTE BARA OMFATTNINGEN SOM P¥VERKAR KULTURMARKNADEN UTAN OCKS¥ INRIKTNINGEN P¥ ¥TG¤RDERNA …REN

OCH DOMINERADE BEREDSKAPSARBETEN OCH ARBETSMARKNADS UTBILDNING ¥TG¤RDERNA VID !F +ULTUR $ETSAMMA G¤LLDE ¶VRIGA KONTOR MEN D¤R UTNYTTJADES OCKS¥ EN STOR ANDEL UNGDOMSPRAKTIKPLATSER …R

INF¶RDES ARBETSLIVSUTVECKLING !,5 OCH FR¥N HAR DEN DOMI NERAT BLAND ¥TG¤RDERNA ¤VEN OM BEREDSKAPSARBETEN ARBETSMARKNADS UTBILDNING OCH UNGDOMSPRAKTIK P¥ ¶VRIGA KONTOR FORTFARANDE ¤R VAN LIGA …R ¤R !,5 DEN ¶VERL¤GSET ST¶RSTA ¥TG¤RDSFORMEN P¥ SAMTLIGA KONTOR

…TG¤RDERNA

3/5

!,5 ¤R EN ¥TG¤RD SOM INNEB¤R SV¥RIGHETER P¥ DEN KONSTN¤RLIGA AR BETSMARKNADEN $EN BYGGER P¥ ATT DEN ARBETSL¶SA HAR A KASSA SOM ERS¤TTNING UNDER !,5 ARBETET &R¥N ¥R KAN !,5 ANST¤LLDA OCKS¥ ERS¤TTAS MED +!3 &¶R DEM SOM SAKNAR R¤TT TILL A KASSA ELLER +!3 HAR DET BLIVIT SV¥RARE ATT FINNA RELEVANTA ¥TG¤RDER %NLIGT !-3 REGLER SKALL INGEN HA EN ¥TG¤RD F¶R ARBETSLIVSUTVECKLING !,5 INOM DET YRKE D¤R MAN HAR EN KVALIFICERAD UTBILDNING $ET MINSKAR YTTERLIGARE UTRYMMET F¶R M¶JLIGA ¥TG¤RDER %N SK¥DESPELARE KAN F¥ ETT BEREDSKAPSARBETE SOM SK¥DESPELARE MEN KAN INTE F¥ ETT MOTSVARANDE !,5 JOBB 6ARKEN DE FACKLIGA ORGANISATIONERNA KONSTN¤RERNA SJ¤LVA ELLER !F +ULTUR ANSER ATT ¤R RIMLIGT ATT MAN F¥R EN UTVECKLINGS¥TG¤RD I ETT YRKE D¤R MAN REDAN ¤R FULLT KVALIFICERAD

&¶R BILDKONSTN¤RER OCH F¶RFATTARE ¤R UTVECKLINGEN MOT FLER !,5 ¥T G¤RDER ETT HINDER EFTERSOM DE S¤LLAN HAR A KASSA /LIKA PROJEKT ELLER UTSMYCKNINGSUPPDRAG SOM BEREDSKAPSARBETE ¤R D¤RF¶R DEN VANLIGASTE ¥TG¤RDEN RIKTAD MOT BILDKONSTN¤RER

%NLIGT SAMST¤MMIGA ERFARENHETER FR¥N !F +ULTUR F¶RMEDLINGARNA ¤R DET DE OTRADITIONELLA ¥TG¤RDERNA SOM FUNGERAR B¤ST INOM KULTURSEKTORN -ED DEM KAN ARBETSF¶RMEDLINGEN BIDRA I ST¶RRE PROJEKT MED FLER KONST N¤RER INBLANDADE OCH MED ANDRA INTRESSENTER SOM MEDFINANSI¤RER

5NDER DEN BEGR¤NSADE TID JAG HAFT TILL MITT F¶RFOGANDE HAR JAG DOCK INTE HAFT RESURSER ATT G¶RA N¥GON EGEN UNDERS¶KNING AV UNDANTR¤NG NINGSEFFEKTERNA AV ¥TG¤RDER P¥ DETTA OMR¥DE -IN ANALYS BYGGER P¥ OM FATTANDE SAMTAL MED S¥V¤L KONSTN¤RER DERAS ORGANISATIONER OCH MED F¶RMEDLARNA VID !& +ULTUR OCH VID CENTRUMBILDNINGARNA 3AMTLIGA PEKAR P¥ FLERA NEGATIVA EFFEKTER AV DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤R DERNA

%N S¥DAN NEGATIV EFFEKT ¤R ATT DET BLIR SV¥RARE F¶R KONSTN¤RER OCH GRUPPER AV KONSTN¤RER ATT F¥ RIMLIG ERS¤TTNING F¶R SITT ARBETE N¤R DE KON KURRERAR MED DEM SOM ARBETAR MED ST¶D AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL $EN TEATERGRUPP SOM BEST¥R AV EN STOR DEL !,5 ANST¤LLDA HAR EN DEL AV SINA KOSTNADER T¤CKTA AV STATEN OCH BEH¶VER D¤RF¶R INTE TA UT SAMMA ERS¤TTNING OM DE TURNERAR I EN KOMMUN $ET S¤NKER NIV¥N F¶R VAD ARRANG¶RER ¤R BEREDDA ATT BETALA 3AMMA ERFARENHET G¶R S¥V¤L EN SKILDA MUSIKER SOM MUSIKGRUPPER $ET F¶REKOMMER ATT HELA TEATER ELLER DANSUPPS¤TTNINGAR G¶RS SOM !,5 PROJEKT SOM SEDAN TURNERAR I ETT OM R¥DE MOT BETALNING ELLER GRATIS $ET ¤R UPPS¤TTNINGAR SOM BEST¥R AV AMAT¶RER SNARARE ¤N AV ETABLERADE KONSTN¤RER

$ET FINNS OCKS¥ M¥NGA GODA SK¤L F¶R ARBETSF¶RMEDLINGAR ATT G¶RA DEN TYPEN AV PROJEKT $ET KAN BETYDA MYCKET F¶R EN BYGD ATT SAMLAS RUNT ETT BYGDESPEL &¶R UNGDOMAR SOM ST¥R L¥NGT FR¥N ARBETSMARKNADEN OCH MED M¥NGA PROBLEM KAN KONSTN¤RLIGA PROJEKT VARA MYCKET V¤RDEFULLA !TT EXEMPELVIS S¤TTA UPP EN TEATERPJ¤S GER M¥NGA GODA RESULTAT 5NG

3/5	…TG¤RDERNA

DOMARNA L¤R SIG SAMARBETA I GRUPP DE ¶VAR SIN KREATIVITET DE F¥R ¶KAT SJ¤LVF¶RTROENDE GENOM ATT L¤RA SIG FRAMTR¤DA OCH DE F¥R TR¤NING I ATT TA ANSVAR F¶R SIN DEL I EN HELHET /CH DET GENOM ATT G¶RA N¥GOT SOM DE TYCKER ¤R SP¤NNANDE OCH UTVECKLANDE OCH SOM D¤RF¶R ¤R L¤TT ATT MOTIVERA DEM TILL ATT DELTA I 3¥ L¥NGT ¤R ALLT GOTT OCH V¤L 0ROBLEMEN F¶R KULTUR ARBETSMARKNADEN UPPST¥R OM EN S¥DAN GRUPP S¤LJER SIN F¶REST¤LLNING OCH D¤RMED KONKURRERAR UT ETABLERADE GRUPPER %TT ANNAT PROBLEM ¤R OM DETTA LEDER IN DESSA UNGDOMAR I EN FALSK TRO ATT DE HAR EN YRKESM¤SSIG FRAMTID I BRANSCHEN

+ULTURARBETSF¶RMEDLINGEN I 5ME¥ HAR D¤RF¶R F¶RS¶KT INF¶RA EN REGEL I SIN REGION SOM BEJAKAR DEN H¤R TYPEN AV PROJEKT F¶R ARBETSL¶SA UNDER F¶RUTS¤TTNING ATT MAN INTE TILL¥TS SPELA UPP RESULTATET ANNAT ¤N F¶R PRIVATA GRUPPER

%N ANNAN EFFEKT AV DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDERNA ¤R ATT UPPDRAG HELT FALLER BORT EFTERSOM KONSTN¤RERNAS ARBETEN ERS¤TTS AV BEREDSKAPSARBETEN ELLER !,5 ARBETEN -¥NGA B¥DE KONSTN¤RER OCH ARBETSF¶RMEDLARE INOM KULTUROMR¥DET VITTNAR T EX OM ATT UPPS¤TTNINGAR SOM I EXEMPLET OVAN LETT TILL ATT MAN AVST¥R FR¥N ATT ENGAGERA PROFESSIO NELLA GRUPPER MED H¤NVISNING TILL ATT MAN REDAN HAFT TEATER ELLER MUSIK I SKOLAN ELLER F¶RSKOLAN VIA S K !,5 PROJEKT -EN UNDANTR¤NGNINGEN SKER INTE BARA GENOM ATT OETABLERADE KONSTN¤RER F¥R ¥TG¤RDER INOM KUL TURARBETSMARKNADEN $ET SNEDVRIDER OCKS¥ KONKURRENSEN INOM GRUPPEN AV ETABLERADE KONSTN¤RER

)NOM TEATEROMR¥DET HAR DET BLAND FRIA GRUPPER UTVECKLATS EN PRAXIS ATT MAN S¶KER ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶D F¶R MEDARBETARE I EN PRO DUKTION $EN F¶RS¤MRADE EKONOMIN F¶R GRUPPERNA LEDER TILL ATT ALLT F¤RRE GRUPPER ORKAR H¥LLA EN ENSEMBLE AV HELTIDSANST¤LLDA ) ST¤LLET ANST¤LLS MAN F¶R PJ¤S ELLER S¤SONG $ET LEDER TILL ATT ALLT FLER SK¥DESPELARE BLIR BEROENDE AV A KASSAN F¶R SIN F¶RS¶RJNING -EN MAN UTSTR¤CKER OCKS¥ DEN TID MAN ST¤MPLAR TILL DE F¶RSTA VECKORNA AV REPETITION INF¶R EN PJ¤S F¶R ATT YTTERLIGARE S¤NKA KOSTNADERNA F¶R PRODUKTIONEN 3AMMANTAGET LEDER DETTA TILL ATT DEN GRUPP SOM V¤LJER ATT T¤CKA ALLA SINA KOSTNADER MED BIDRAG FR¥N +ULTURR¥DET KOMMUNER OCH BILJETTINT¤KTER F¥R EN OM¶JLIG PRISKONKURRENS /CKS¥ DE STATLIGT FINANSIERADE TEATERINSTITUTIO NERNA M¤RKER AV DENNA KONKURRENS

"ILDKONSTN¤RER BESKRIVER SV¥RIGHETER ATT F¥ UTSMYCKNINGSUPPDRAG P¥ EN REDAN TIDIGARE KRYMPT MARKNAD -¥NGA G¥NGER ¤R ETT VILLKOR F¶R ATT DE SKALL F¥ UPPDRAGET ATT DE OCKS¥ TAR MED SIG BIDRAG FR¥N !-3 5TSMYCKNINGSUPPDRAG SOM TIDIGARE VAR RIKTIGA UPPDRAG ¤R D¤RF¶R NUMER OFTAST ETT BEREDSKAPSARBETE UNDER N¥GRA M¥NADER 3AMTIDIGT REDOVISAR M¥NGA ARBETSF¶RMEDLARE OCH KOMMUNER ATT KOMMUNERNAS EKONOMISKA L¤GE ¤R S¥ TR¤NGT ATT M¥NGA AV DE H¤R UPPDRAGEN ALDRIG SKULLE HA KOMMIT TILL UTAN BIDRAG FR¥N ARBETSF¶RMEDLINGEN -AN UPP

…TG¤RDERNA

3/5

R¤TTH¥LLER EN H¶GRE AMBITION GENOM ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL ¤N VAD MAN ANNARS SKULLE HA R¥D MED $ETTA RESONEMANG G¤LLER ALLA KONST ARTER MENAR MAN $¤RMED BLIR !RBETSMARKNADSVERKET EN EXTRA BIDRAGS INSTANS F¶R KULTURPOLITIKEN

-EN DET SYNS¤TTET VISAR ¥TERIGEN P¥ M¥LKONFLIKTEN MELLAN KULTURPOLI TIKEN OCH ARBETSMARKNADSPOLITIKEN /M !RBETSMARKNADSVERKET FINAN SIERAR EN ¶KANDE DEL AV DET SOM TIDIGARE VAR ETT ORDINARIE KULTURUTBUD UPPST¥R N¤MLIGEN KONFLIKTEN MED KULTURPOLITIKENS KVALITETSKRAV !R BETSMARKNADSVERKETS BESLUT OM MEDVERKAN TILL EN ¥TG¤RD BYGGER P¥ INDIVIDENS BEHOV AV ST¶D - INTE P¥ MEDBORGARNAS BEHOV AV KULTUR ELLER P¥ N¥GON BED¶MNING AV VILKEN KULTURYTTRING SOM SKALL ST¶DJAS $ET INNEB¤R ATT EN ¥TG¤RD FR¥N !RBETSMARKNADSVERKET SKALL G¥ TILL DEN KONST N¤R SOM HAR ST¶RST BEHOV - INTE TILL DEN SOM HAR MEST ATT BIDRA MED TILL KULTURPOLITIKENS M¥L $EN SOM HAR DEN L¤NGSTA PERIODEN AV ARBETSL¶SHET KAN SJ¤LVFALLET OCKS¥ VARA DEN MEST BEG¥VADE OCH L¤MPADE KONSTN¤REN F¶R ETT UPPDRAG -EN DET KAN OCKS¥ VARA TV¤RTOM $ET ¤R INTE ARBETSF¶R MEDLINGENS SAK ATT TA ST¤LLNING TILL DET $EN STORA OMFATTNING ¥TG¤RDERNA HAR F¥TT INNEB¤R DOCK ATT FR¥GAN INTE BLIR BETYDELSEL¶S I ETT KULTURPOLITISKT PERSPEKTIV

3¤RSKILT BEKYMMERSAMT BLIR DET OM DE SOM F¥R ¥TG¤RDER ¤R OETABLE RADE $¥ RISKERAR UTVECKLINGEN ATT LEDA TILL EN AMAT¶RISERING AV BETY DANDE DELAR AV ARBETSMARKNADEN F¶R KONSTN¤RER $ET ¤R ENLIGT MIN MENING N¶DV¤NDIGT ATT BRYTA DENNA UTVECKLING MED RELATIVT TUNGA ¥TG¤R DER OM INTE F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETERNA F¶R DE ETABLERADE KONSTN¤RERNA SKA SPOLIERAS

!RBETSF¶RMEDLINGEN F¶R KONSTN¤RER HAR EN STARK TYNGDPUNKT P¥ MYCKET UNGA M¤NNISKOR &RAMF¶R ALLT G¤LLER DET UTANF¶R !F +ULTUR %N FJ¤RDEDEL AV ALLA INSKRIVNA ¤R UNDER ¥R DVS CIRKA - PERSONER -YCKET F¥ AV DESSA ¤R I N¥GON RIMLIG MENING ETABLERADE 3J¤LVFALLET ¤R DET ANGEL¤GET ATT UNGA KONSTN¤RER BEREDS M¶JLIGHET ATT ETABLERA SIG I ETT KONSTN¤RSYRKE -EN INTR¤DET TILL ARBETSMARKNADEN F¶R KONSTN¤RER B¶R ABSOLUT INTE G¥ VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN !TT ST¶DJA UNGA KONSTN¤ RERS INTR¤DE I KULTUROMR¥DET ¤R EN UPPGIFT F¶R KULTURPOLITIKEN

5PPGIFTEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ¤R I ST¤LLET ATT ST¤RKA EFTERFR¥ GAN P¥ DE V¤L ETABLERADE KONSTN¤RERNAS ARBETE !RBETSMARKNADSVERKETS INSATSER P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET B¶R D¤RF¶R STARKARE KONCENTRERAS TILL DE ETABLERADE OCH MED ETT TYDLIGARE KULTURPOLITISKT UPPDRAG

3/5	…TG¤RDERNA

-¥NGA G¥R RUNT I SYSTEMET

2UNDG¥NG I ¥TG¤RDER

!-3 HAR P¥ UTREDNINGENS UPPDRAG GJORT STATISTISKA BER¤KNINGAR ¶VER OMFATTNINGEN AV RUNDG¥NG I ¥TG¤RDSSYSTEMEN 0ERIODEN SOM UNDERS¶KTS ¤R AUGUSTI TILL OKTOBER F¶R KULTURARBETARNA

!NALYSEN BYGGER P¥ TV¥ URVAL %TT PROCENTIGT URVAL UR !-3 HISTO RISKA DATABAS D¤R ALLA TRANSAKTIONER SPARS AV PERSONER SOM I F¶RSTA HAND S¶KT ARBETE INOM KULTURSEKTORN H¤R INBEGRIPET MEDIA $ETTA URVAL J¤MF¶RDES MED SAMTLIGA INSKRIVNA FR¥N ALLA YRKESKATEGORIER !NALYSEN KARTL¤GGER TV¥ FL¶DEN FR¥N ARBETSL¶SHET OCH TILL ARBETSL¶SHET - DVS HUR SER FL¶DENA UT F¶R DEM SOM L¤MNAT ARBETSL¶SHET OCH I VILKEN UTSTR¤CK NING ¥TERKOMMER DE I ARBETSL¶SHET

2UNDG¥NGSANALYSENS RESULTAT ¤R SKR¤MMANDE AV DEM SOM L¤MNAT ARBETSL¶SHET BLIR ¥TER ARBETSL¶SA EFTER SEX M¥NADER OCH

EFTER DRYGT ETT ¥R %FTER FEM ¥R HAR DRYGT BLIVIT ARBETSL¶SA P¥ NYTT !-3 STUDIEN DRAR SLUTSATSEN ATT DET FINNS ETT OMFATTANDE ¥TERFL¶DE

TILL ARBETSL¶SHET F¶R KULTURARBETARNA -EN STUDIEN VISAR OCKS¥ ATT DETTA INTE SKILJER SIG FR¥N SITUATIONEN F¶R GENOMSNITTET AV SAMTLIGA YRKESGRUP PER $EN NUVARANDE H¶GA ARBETSL¶SHETEN INNEB¤R ATT !RBETSMARKNADS VERKETS ARBETE I H¶G GRAD HANDLAR OM ATT ADMINISTRERA RUNDG¥NG $E RIKTIGA JOBBEN R¤CKER INTE TILL ALLA $ET ¤R VISSERLIGEN SANT OCKS¥ F¶R ARBETSMARKNADEN I STORT MEN ¤ND¥ SKILJER SIG KONSTN¤RERNAS L¤GE I H¶G GRAD FR¥N SAMTLIGA YRKESGRUPPERS

!NALYSEN AV ARBETSMARKNADEN SOM HELHET VISAR RUNDG¥NGEN BLAND DE- ARBETSL¶SA UNDER TALETS DEPRESSION $EN ARBETSL¶SHETEN ¤R HUVUDSAKLIGEN KONJUNKTURELLT BETINGAD 4ROTS ALLT FINNS DET P¥ SIKT EN L¶SNING F¶R DESSA RUNDG¥NGSOFFER P¥ EN ARBETSMARKNAD D¤R MITT UNDER V¤RSTA DEPRESSION MER ¤N HAR ARBETE ¤VEN OM YTTERLIGARE -

FINNS I ¥TG¤RDER .¤R ARBETSMARKNADEN NORMALISERAS KAN HUVUDDELEN AV RUNDG¥NGEN BRYTAS $ET KVARST¥R VISSERLIGEN STRUKTURELLA PROBLEM ¤VEN H¤R MEN DE R¶R MYCKET BEGR¤NSADE GRUPPER

ARBETSL¶SA KONSTN¤RER I RUNDG¥NG P¥ EN ARBETSMARKNAD SOM BEST¥R AV ETABLERADE OCH ETT STORT ANTAL OETABLERADE KONSTN¤RER UTG¶R PROPORTIONELLT SETT ETT MYCKET ALLVARLIGARE PROBLEM 2UNDG¥NGEN BLAND KULTURARBETARE ¤R MED ANDRA ORD HUVUDSAKLIGEN ETT STRUKTURELLT PROBLEM OCH ETT ALLVARLIGT S¥DANT $E F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETER SOM FINNS P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD R¤CKER INTE UNDER ¶VERSK¥DLIG TID TILL F¶R DESSA KONSTINTRESSERADE I RUNDG¥NG 4V¤RTOM BIDRAR AKTIVA ¥TG¤RDER ¥T DESSA TILL ATT YTTERLIGARE F¶RS¤MRA F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETERNA F¶R DE ETABLERADE VILKET PERMANENTAR STRUKTURPROBLEMEN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD

…TG¤RDERNA

3/5

9TTERLIGARE EN SVAGHET I EN J¤MF¶RANDE ANALYS ¤R ATT KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD ¤R SV¥R ATT J¤MF¶RA MED ¶VRIG ARBETSMARKNAD !RBETSL¶S HET I STATISTIKENS MENING ¤R S¤LLAN GILTIG BLAND KONSTN¤RER 3CEN OCH MUSIK HAR EN FUNGERANDE OM ¤N BEGR¤NSAD KARTL¤GGNING GENOM SINA A KASSOR &¶R GRUPPERNA INOM BILD OCH ORD D¤R EGENF¶RETAGANDE DOMINE RAR PASSAR J¤MF¶RELSERNA ILLA IN %N REDOVISNING AV ARBETSL¶SHET P¥ DESSA OMR¥DEN GER INGEN RELEVANT BILD AV SITUATIONEN -¥TT ¶VER INKOMSTL¶SHET SOM ¤R DET ADEKVATA BEGREPPET P¥ DESSA OMR¥DEN SAKNAS I STOR UTSTR¤CKNING

5ME¥ UNDERS¶KNING OM BEREDSKAPSARBETE F¶R KONSTN¤RER

5ME¥ 5NIVERSITET UTF¶RDE P¥ UPPDRAG AV !-3 EN UTV¤RDERING AV EFFEKTERNA AV BEREDSKAPSARBETEN F¶R KONSTN¤RER INSKRIVNA VID !F +ULTUR DVS DEN SN¤VARE GRUPPEN KONSTN¤RER INOM !-3 5NDERS¶KNINGEN GJORDES SOM EN ENK¤T TILL DE SOM UNDER FJ¤RDE KVARTALET FICK BERED SKAPSARBETE 4OTALT G¤LLDE DETTA PERSONER 3VARSFREKVENSEN VAR

- DVS PERSONER SVARADE

!V GRUPPEN HADE FORMELL UTBILDNING $¤REMOT S¤GS INGET OM VILKEN UTBILDNING DET G¤LLDE - H¶GSKOLA ELLER ANNAN KONSTN¤RLIG UTBILD NING

!V GRUPPEN HADE INGEN INKOMST ALLS AV KONSTN¤RLIG VERKSAM HET UNDER ¥R HADE MINDRE ¤N EN FEMTEDEL AV SIN INKOMST AV KONST %NDAST HADE MELLAN OCH AV INKOMSTEN FR¥N KONSTN¤RLIG VERKSAMHET

!V GRUPPEN HADE REDAN TIDIGARE DELTAGIT I ARBETSMARKNADS ¥TG¤RDER 6ID UNDERS¶KNINGSTILLF¤LLET - APRIL - VAR EN TREDJEDEL TILL BAKA I ARBETSL¶SHET ELLER ¥TG¤RDER $ET HANDLAR OM EN H¶GST BETYDANDE RUNDG¥NG

5ME¥ UTREDARNAS SLUTSATS ¤R BLAND ANNAT

(¤R FINNS EN M¥LKONFLIKT MELLAN ¥ ENA SIDAN INDIVIDEN OCH !RBETS F¶RMEDLINGEN +ULTUR OCH ¥ ANDRA SIDAN DENNA DEL AV ARBETSMARKNADEN I STORT 0ERSONER MED MYCKET L¥G ANDEL AV DEN TOTALA INKOMSTEN FR¥N KUL TURSKAPANDET KAN H¥LLAS KVAR P¥ DENNA MARKNAD MED HJ¤LP AV ARBETS MARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER SOM TILL EXEMPEL BEREDSKAPSARBETE $ETTA F¶RB¤TTRAR INDIVIDENS F¶RS¶RJNINGSSITUATION MEN KAN INVERKA NEGATIVT P¥ DE TOTALA INKOMSTERNA F¶R ALLA KULTURSKAPARE GENOM ATT KONSERVERA ETT

"EREDSKAPSARBETE F¶R KULTURSKAPARE "ARBRO 7IDERSTEDT O 4ARJA 0OKELA 5ME¥ 5NIVERSITET )NSTITUTIONEN F¶R .ATIONALEKONOMI

3E OVAN SID

3/5	…TG¤RDERNA

UTBUDS¶VERSKOTT P¥ ARBETSMARKNADEN %TT L¥NGVARIGT UTBUDS¶VERSKOTT - ¤VEN UNDER H¶GKONJUNKTUR - P¥ DENNA ARBETSMARKNAD KAN LEDA TILL ATT MYCKET L¥GA INKOMSTER KAN BLI ETT VARAKTIGT PROBLEM F¶R KULTURSKAPARE 5ME¥ UNDERS¶KNINGENS MATERIAL TYDER P¥ ATT MELLAN EN TREDJEDEL OCH H¤LFTEN AV DE SOM F¥TT BEREDSKAPSARBETEN VIA !& +ULTUR DVS UR DEN SN¤VARE GRUPP SOM HITTILLS BESKRIVITS SOM DE ETABLERADE KONSTN¤RERNA

RIMLIGEN M¥STE BETRAKTAS SOM OETABLERADE

-IN SLUTSATS ¤R ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET SKAFFAR SIG NYA PROBLEM I TAKT MED ATT DE F¶RS¶KER L¶SA ANDRA $ET ¤R N¶DV¤NDIGT ATT BRYTA DENNA ONDA CIRKEL &¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN HANDLAR DET OM ATT DRASTISKT BEGR¤NSA GRUPPEN KONSTN¤RER TILL DE ETABLE RADE YRKESVERKSAMMA $EN GRUPP SOM ST¥R L¤NGST FR¥N ARBETSMARKNA DEN F¥R MED ARBETSMARKNADSPOLITISKA PRIORITERINGAR MEST ST¶D OCH MEST TID FR¥N ARBETSF¶RMEDLINGEN %N TREDJEDEL AV !& +ULTURS MEDEL F¶R AKTIVA ¥TG¤RDER UTG¶R MILJONER -EN DENNA TREDJEDEL DRAR ENLIGT SAM ST¤MMIGA BED¶MNINGAR BETYDLIGT MER ¤N S¥ -¥NGA HAR G¥TT I V¤XLANDE ¥TG¤RDER I ¥TSKILLIGA ¤R %N TREDJEDEL DRAR TV¥ TREDJEDELAR AV KONTORENS TID OCH PERSONAL $¤RTILL KOMMER ATT ST¤NDIGT ¥TERKOMMANDE AKTIVA ¥TG¤R DER F¶R DESSA I RUNDG¥NG GENERERAR KOSTNADER I ! KASSA OCH +!3 TILL EN FAKTOR AV 0ASSIVT ST¶D R¶R SIG OM TRE G¥NGER S¥ STORA KOSTNADER SOM DE AKTIVA ¥TG¤RDERNA $ET ¤R EN VIKTIG KVOT EFTERSOM AKTIVT ST¶D GENE RERAR PASSIVT I UNGEF¤R DESSA PROPORTIONER

(INDER F¶R FRAMG¥NGSRIKA ¥TG¤RDER

$ET ST¶RSTA HINDRET ¤R ATT KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD I S¥ H¶G GRAD AVVIKER FR¥N ANDRA YRKESGRUPPERS ARBETSMARKNAD !RBETSMARKNADS POLITIKEN ¤R JU F¶RENKLAT UTTRYCKT UTFORMAD UTIFR¥N ATT MAN HAFT EN L¤NGRE ANST¤LLNING BLIVIT ARBETSL¶S F¥R EN OMST¤LLNINGSERS¤TTNING OCH EVENTU ELLT EN ¥TG¤RD F¶R ATT ST¤RKA SIN ST¤LLNING OCH SEDAN ¥TERG¥R TILL EN AN ST¤LLNING &¶R M¥NGA KONSTN¤RER ST¤MMER INTE DENNA MODELL %N DEL KAN VISSERLIGEN F¥ ANST¤LLNINGAR MEN DE G¤LLER OFTA KORTA UPPDRAG !NDRA F¥R UPPDRAG SOM EGENF¶RETAGARE ) INGETDERA FALLET PASSAR MAN IN I SYSTEMET

!RBETSF¶RMEDLARNA P¥ KULTUROMR¥DET HAR BEGR¤NSADE M¶JLIGHETER ATT ANV¤NDA HELA SIN ¥TG¤RDSARSENAL P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET $ET FINNS EN RAD PRAKTISKA HINDER SOM REDOVISAS I DET F¶LJANDE

-¥NGA KONSTN¤RER EFTERFR¥GAR ARBETSMARKNADSUTBILDNING SOM EN ¥T G¤RD SOM BETYDER MYCKET F¶R DERAS M¶JLIGHETER P¥ ARBETSMARKNADEN /CKS¥ INOM DE KONSTN¤RLIGA YRKENA SKER BL A EN TEKNISK UTVECKLING SOM LEDER TILL BEHOV AV FORT OCH VIDAREUTBILDNING $E NYA REGLERNA F¶R UTBILDNINGSBIDRAG HAR DOCK BLIVIT ETT EFFEKTIVT HINDER F¶R DE SKAPANDE KONSTN¤RER SOM SAKNAR A KASSA 5TBILDNINGSBIDRAGET BYGGER I GRUNDEN

…TG¤RDERNA

3/5

P¥ ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN -EN F¶R DEN SOM INTE HAR R¤TT TILL A KASSA BYGGER UTBILDNINGSBIDRAGET P¥ BIDRAGSDELEN I STUDIEL¥NESYSTEMET OCH ¤R

KRONOR PER DAG $ENNA ERS¤TTNING R¤CKER INTE ATT LEVA P¥ S¤RSKILT SOM MAN OFTA OCKS¥ M¥STE RESA TILL UTBILDNING P¥ EN ANNAN ORT ¤N HEM ORTEN 9RKESINRIKTAD FORTBILDNING F¶R YRKESVERKSAMMA KAN INTE FINAN SIERAS S¥ UTAN BLIR I PRAKTIKEN ETT HINDER F¶R KONSTN¤REN ATT F¥ EN UTBILD NING SOM ANNARS KANSKE VORE V¤RDEFULL

-¥NGA KONSTN¤RER F¥R ARVODE AV UPPDRAGSGIVAREN I ST¤LLET F¶R L¶N $ET INNEB¤R ATT MAN UTEST¤NGS FR¥N REKRYTERINGSST¶D EFTERSOM ARBETS MARKNADSPOLITISKA BIDRAG INTE F¥R ANV¤NDAS TILL ARVODERING $ET BEGR¤N SAR M¶JLIGHETEN ATT GE REKRYTERINGSST¶D P¥ EN DEL AV KULTURSEKTORN /CKS¥ I ¶VRIGT INNEB¤R STRUKTUREN P¥ ARBETSMARKNADEN MED M¥NGA KORTA ANST¤LLNINGAR UPPDRAG ATT REKRYTERINGSST¶D HAR EN BEGR¤NSAD ANV¤ND NING

!,5 SOM DE SENASTE ¥REN UNDER TALET VARIT DEN PRIORITERADE ¥TG¤RDEN INNEB¤R SV¥RIGHETER P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD EFTERSOM DEN BYGGER P¥ A KASSA ELLER KONTANT ARBETSMARKNADSST¶D +!3 VILKET M¥NGA P¥ DETTA OMR¥DE SAKNAR

$ET ST¶RSTA HINDER SOM DE VERKSAMMA F¶RMEDLARNA INOM !& +ULTUR BESKRIVER ¤R DEN CENTRALT REGLERADE MEDELSTILLDELNINGEN MED VOLYMKRAV OCH ANSLAG F¶RDELAT P¥ OLIKA TYPER AV ¥TG¤RDER %FTERSOM S¥ M¥NGA ¥TG¤RDER FUNGERAR D¥LIGT F¶R KONSTN¤RER KAN MAN INTE ERBJUDA DET ST¶D SOM B¤ST SKULLE ST¤RKA DERAS ST¤LLNING P¥ ARBETSMARKNADEN $E ST¶RSTA M¶JLIGHETERNA HAR MAN MED HJ¤LP AV DE S K OTRADITIONELLA MEDLEN D¤R MAN FRITT KAN AVG¶RA ANV¤NDNINGEN UTIFR¥N INDIVIDENS OCH BRANSCHENS BEHOV %N ST¶RRE DEL S¥DANA MEDEL OCH INGA VOLYMKRAV ELLER F¶RDEL NINGNYCKLAR MELLAN ¥TG¤RDSTYPER VORE DEN B¤STA ENSKILDA ¥TG¤RDEN F¶R ATT MINSKA HINDREN I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶R KONSTN¤RER

&RAMG¥NGSRIKA ¥TG¤RDER - N¥GRA

EXEMPEL

$E ¥TG¤RDER SOM !RBETSMARKNADSVERKET ERBJUDER DE ARBETSL¶SA SYFTAR TILL ATT ST¤RKA DERAS ST¤LLNING P¥ ARBETSMARKNADEN SOM HELHET „R DET BRIST P¥ ARBETEN I DEN SEKTOR D¤R MAN HITTILLS ARBETAT KAN ¥TG¤RDEN SYFTA TILL ATT HJ¤LPA DEN ARBETSL¶SA ATT ¶VERG¥ TILL ANNAN YRKESVERKSAMHET !LTERNATIVEN ¤R ATT ST¤RKA DEN ENSKILDES KONKURRENSKRAFT P¥ MARKNADEN ELLER ATT MED HJ¤LP AV ¥TG¤RDERNA BREDDA ARBETSMARKNADEN -¥NGA AV DE ¥TG¤RDER SOM G¶RS INOM KULTUROMR¥DET HAR EN ELLER FLER AV DESSA POSI TIVA EFFEKTER !NDRA HAR SOM TIDIGARE BESKRIVITS OCKS¥ NEGATIVA EFFEKTER SOM UNDANTR¤NGNING OCH PRISDUMPNING ) DET F¶LJANDE REDOVISAR JAG

3/5	…TG¤RDERNA

N¥GRA ¥TG¤RDER SOM JAG BED¶MER HAR VARIT FRAMG¥NGSRIKA - N¥GRA ¤R ¤NNU BARA P¥ PLANERINGS ELLER ID©STADIET !TT SKILJA P¥ VAD SOM ¤R BRA ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH VAD SOM ¤R BRA I KULTURPOLITISK MENING ¤R N¤STAN OM¶JLIGT VILKET VISAR ATT DET BRA ARBETSMARKNADSPOLITISKA PROJEK TET OCKS¥ ST¶DER DE KULTURPOLITISKA M¥LEN

.YA MARKNADER F¶R KONSTN¤RER

'ENOM ATT KONSTN¤RER HAR MYCKET ATT TILLF¶RA ¤VEN UTANF¶R DEN TRADITIO NELLA KONSTMARKNADEN ¤R ETT S¤TT ATT ¶KA KONSTN¤RERNAS ARBETSTILLF¤LLEN ATT ST¶DJA S¥DANA PROJEKT %N RAD ¥TG¤RDER HAR VARIT FRAMG¥NGSRIKA I DET ARBETET

+ONSTN¤RER G¶R M¶BLER HETTE EN ARBETSMARKNADSUTBILDNING ¥R

D¤R ELVA BILDKONSTN¤RER I –STERG¶TLAND DELTOG BL A M¥LARE SKULPT¶RER OCH TEXTILKONSTN¤RER 4ILLSAMMANS SKAPADE DE UNDER UTBILDNINGEN FUNK TIONSDUGLIGA M¶BLER SOM OCKS¥ VAR KONSTVERK 5TBILDNINGEN RESULTERADE I EN UTST¤LLNING I ,INK¶PING SAMMA ¥R OCH ¥RET D¤RP¥ OCKS¥ VID -¶BEL M¤SSAN I „LVSJ¶ +ONSTN¤RERNA FICK L¤RA SIG G¶RA M¶BLER VILKET ¶KADE DERAS M¶JLIGHETER ATT F¥ ETT VARAKTIGT ARBETE SOM M¶BELDESIGNER ELLER INKOMSTER FR¥N EN EVENTUELL SERIETILLVERKNING AV M¶BLERNA 'ENOM DEL TAGANDE I M¤SSAN N¥DDE DE EN S¥DAN FRAMTIDA GRUPP AV UPPDRAGSGIVARE

%N SCENOGRAF KONSTN¤R I 5ME¥ FICK SOM BEREDSKAPSARBETE ATT F¤RG S¤TTA OCH UTFORMA KONTORSLOKALER 5PPDRAGET BLEV ETT VIKTIG REFERENS OBJEKT HAR LETT TILL NYA UPPDRAG OCH EN VIDGAD ARBETSMARKNAD

0ROJEKT +ULING DREVS AV !F +ULTUR I 5ME¥ 3YFTET VAR ATT HITTA NYA V¤GAR TILL RIKTIGA JOBB MED EN L¶N SOM KONSTN¤RERNA KAN LEVA P¥ !F +ULTUR VILLE UTNYTTJA DE LOKALA ARBETSF¶RMEDLARNAS KUNSKAPER OM DEN LOKALA ARBETSMARKNADEN I DET ARBETET 4ILLSAMMANS MED LOKALA ARBETS F¶RMEDLARE I '¤VLEBORGS L¤N VALDE PROJEKTGRUPPEN UT F¶RETAG I L¤NET SOM MAN BES¶KTE 3AMMANLAGT BES¶KTE PROJEKTET F¶RETAG I BRANSCHER SOM VAR TYPISKA F¶R L¤NET &¶RETAGSBES¶KEN KOMPLETTERADES MED KON TAKTER MED F¶RETAGARORGANISATIONER FACKLIGA ORGANISATIONER LANDSTING KOMMUNER OCH L¤NSSTYRELSEN 6ID SAMTLIGA BES¶K VISADE PROJEKT GRUPPEN P¥ OLIKA M¶JLIGHETER F¶R KONSTN¤RERS MEDVERKAN $ENNA UPP S¶KANDE VERKSAMHET LEDDE TILL OLIKA UPPDRAG VARAV INOM BILD KONSTOMR¥DET D¤R B¥DE KONSTN¤RER OCH BILDKONSULTER EFTERFR¥GATS 3OM EXEMPEL P¥ UPPDRAG KAN N¤MNAS FYRA M¥NADERS HALVTIDSANST¤LLNING F¶R EN BILDKONSTN¤R MED UTSMYCKNINGSARBETEN VID EN MEKANISK VERKSTAD MEDVERKAN AV EN SK¥DESPELARE OM KROPPSSPR¥K OCH R¶STANV¤NDNING VID EN UTBILDNING P¥ ETT ST¶RRE VARUHUS EN KREAT¶R VID ETT TURISTF¶RETAG F¶R ATT GE F¶RETAGET EN NY IMAGE

…TG¤RDERNA

3/5

4IDNINGEN )D©A STARTADES AV !F +ULTUR I 3TOCKHOLM MEN ¤R NU RIKS T¤CKANDE OCH UTKOMMER FYRA G¥NGER OM ¥RET MED EN UPPLAGA OM

EXEMPLAR 6ARJE NUMMER G¶RS AV NYA REDAKTIONSMEDLEMMAR %NDAST CHEFREDAKT¶REN ¤R ANST¤LLD $E ¶VRIGA FYRA JOURNALISTER OCH EN FORMGI VARE HAR BEREDSKAPSARBETE F¶R ATT G¶RA TIDNINGEN 4IDNINGEN HAR DUBBLA SYFTEN DELS F¥R MEDARBETAREN EN CHANS ATT SKAFFA SIG MERITER OCH REFE RENSOBJEKT DELS HANDLAR TIDNINGEN OM OLIKA S¤TT ATT ANV¤NDA KONSTN¤RER OCH KULTUR I SAMH¤LLE OCH ARBETSLIV 4IDNINGEN ¤R EN ID©KATALOG OM KONSTN¤RERS POTENTIELLA ROLL I ARBETSLIVET 4IDNINGEN S¤NDS TILL BESLUTS FATTARE I N¤RINGSLIV OCH ORGANISATIONER

$¥ LOSSNADE DET ¤R EN BROSCHYR SOM BESKRIVER HUR OLIKA F¶RETAG TAGIT HJ¤LP AV KONSTN¤RER F¶R ATT F¶RB¤TTRA L¶NSAMHETEN -AN SKRIVER PROJEKT D¤R F¶RETAG ¶KAT SIN F¶RS¤LJNING SKOLELEVER SLUTAT VANDALISERA OCH MOB BA OCH D¤R TRADITIONELLA S¶VANDE KONFERENSER F¶RVANDLATS TILL SP¤NNANDE V¤CKARKLOCKOR 3K¥DESPELARE MUSIKER DANSARE OCH BILDKONSTN¤RER HAR DELTAGIT I DE UPPDRAG SOM BESKRIVS "ROSCHYREN SKALL ANV¤NDAS F¶R ATT LOCKA ANDRA F¶RETAG OCH ORGANISATIONER ATT UTNYTTJA KONSTN¤RERS KOMPE TENS OCH KREATIVITET

+UNGLIGA TEKNISKA H¶GSKOLAN I 3TOCKHOLM HAR SEDAN EN TID EN HUSPOET ANST¤LLD .INA "URTON -AN VILL TILLF¶RA EN KONSTN¤RLIG DIMEN SION TILL DEN TEKNISKA VETENSKAPEN OCH VISA ATT TEKNIK OCH KONST KAN BEFRUKTA VARANDRA $ETTA !RTIST IN RESIDENCE KONCEPT KAN UTVECKLAS OCH TILL¤MPAS INOM M¥NGA DELAR AV ARBETSLIVET +ONSTN¤RER SKULLE KUNNA ING¥ I S¥DANA PROJEKT VILKET P¥ SIKT OCKS¥ SKULLE KUNNA BREDDA ARBETS MARKNADEN F¶R KONSTN¤RER

3KAPA KONTAKTER MED NYA GRUPPER

%TT VIKTIGT KULTURPOLITISKT M¥L ¤R ATT N¥ UT MED KULTUREN TILL GRUPPER SOM ANNARS INTE SJ¤LVA SKULLE S¶KA UPP DEN -EN ATT FINNA FORMER D¤R KONST N¤RER KAN VISA UPP SINA VERK ELLER SIN KONST SKAPAR OCKS¥ L¥NGSIKTIGT FLER M¶JLIGHETER ATT F¥ UPPDRAG $¤RF¶R FYLLER ¥TG¤RDER AV DEN TYPEN DUBBLA FUNKTIONER

+ULTURVAGNEN FINNS P¥ )NTERCITY T¥GEN MELLAN -ALM¶ OCH 3TOCKHOLM OCH MELLAN -ALM¶ OCH '¶TEBORG %N VAGN BYGGDES OM OCH UTFORMADES MED EN UTST¤LLNINGSDEL OCH EN BIBLIOTEKSDEL 6AGNEN FINNS P¥ ORDINARIE T¥G OCH GER M¶JLIGHET TILL SPECIALUTST¤LLNINGAR MUSIK OCH L¤SNING I BIBLIOTEKET )NITIATIVET ¤R ARBETSF¶RMEDLINGENS MEN 3* L¤NSSTYRELSERNA LANDSTINGEN 3TATENS KULTURR¥D OCH FLERA PRIVATA F¶RETAG DELTAR SOM FINANSI¤RER +ULTURVAGNEN GER M¶JLIGHET F¶R KONSTN¤RER ATT M¶TA EN NY PUBLIK

3/5	…TG¤RDERNA

+ONSTN¤RER UTFORMAR SOM BEREDSKAPSARBETE ETT NYTT MUSEUM MED ETT TIOTAL SM¥BYGGNADER I EN MUSEIPARK !LMA ,¶W MUSEET UTANF¶R 3UNNE 0ROJEKTET GER ARBETE UNDER BYGGTIDEN MEN SKAPAR OCKS¥ F¶R FRAMTIDEN M¶JLIGHETER F¶R KONSTN¤RER ATT VISA EXPERIMENTELL NUTIDA SVENSK OCH UTL¤NDSK KONST +OMMUN LANDSTING L¤NSSTYRELSE 3TIFTELSEN &RAMTIDENS KULTUR OCH %5 S STRUKTURFOND M¥L B ¤R MEDFINANSI¤RER

+ONSTPASSAGEN ¤R ETT GR¤NS¶VERSKRIDANDE PROJEKT VID ETT .ATURBRUKS GYMNASIUM !VSIKTEN ¤R ATT VISA P¥ NYA M¶JLIGHETER F¶R KONSTN¤RER ATT F¥ ARBETE SOM ALTERNATIV TILL UTSMYCKNINGSUPPDRAG

&¶RFATTAR¶VERFALLET HAR OMFATTAT ALLA FEM .ORRLANDSL¤NEN &¶RFATTARNA HAR HAFT GEMENSAMMA FRAMTR¤DANDEN P¥ BIBLIOTEK TEATRAR OCH ARBETS PLATSER 3YFTET HAR VARIT ATT SKAPA ETT B¤TTRE ARBETSKLIMAT F¶R F¶RFATTARE OCH ARRANG¶RER I .ORRLAND

3AMTAL - EN NORRL¤NDSK F¶RFATTARTURN© F¶R GRUNDSKOLOR OCH GYMNA SIER SOM EN DEL AV EN MANIFESTATION MOT DET V¤XANDE V¥LDET I SAMH¤LLET 0ROJEKTET GAV UPPDRAG ¥T F¶RFATTARE DET GAV UNGDOMAR TILLF¤LLE ATT M¶TA LITTERATUREN OCH DET BIDROG TILL EFTERTANKE KRING ETT VIKTIGT SAMH¤LLS PROBLEM

+ONSTN¤REN SOM SUBJEKT

/FTA OCKS¥ I DEN H¤R UTREDNINGEN SER MAN KONSTN¤REN SOM ETT OBJEKT F¶R ¥TG¤RDER OCH SAMH¤LLELIGA INSATSER -EN I EN TID MED STOR ARBETS L¶SHET OCH OMFATTANDE SAMH¤LLELIGA F¶R¤NDRINGAR KAN KONSTN¤RERNA OCKS¥ VARA MEDVERKANDE SUBJEKT I F¶R¤NDRINGEN %N UNDERS¶KNING FR¥N

.UTEK +ULTUR SOM UTVECKLINGSFAKTOR 2 VISAR P¥ EN RAD KUL TURSATSNINGAR SOM REGIONER GJORT F¶R ATT ST¤RKA SIN KONKURRENSKRAFT OCH ¶KA TILLV¤XTEN $¤R REDOG¶RS F¶R EN METOD ATT P¥VISA SAMBAND MELLAN OLIKA P¥VERKANSFAKTORER F¶R NYF¶RETAGANDE +ORRELATIONEN MELLAN ANTAL KULTURARBETARE OCH NYF¶RETAGANDE VAR I EN SKALA D¤R ¤R MAX V¤RDE +ORRELATIONEN N¤RHET TILL UNIVERSITET OCH NYF¶RETAGANDE VAR MED SAMMA METOD

%N ANNAN RAPPORT +ULTUR SOM LOKALISERINGSFAKTOR )NDUSTRIDEPARTE MENTET $S REDOVISAR ANSTR¤NGNINGAR I 4YSKLAND ATT ANV¤NDA KULTURELLA SATSNINGAR SOM EN AKTIV ¥TG¤RD ATT V¤NDA UTVECKLINGEN I OMR¥DEN MED STAGNATION $EN VISAR M¥NGA FRAMG¥NGSRIKA EXEMPEL P¥ HUR KULTURSATSNINGAR KAN UTVECKLA REGIONER OCH ST¤DER ,¥NGSIKTIGA OCH MEDVETNA S¥DANA SATSNINGAR KAN P¥VERKA KONSTN¤RERNAS ARBETSM¶JLIG HETER OCH !F +ULTUR HAR OCKS¥ ENGAGERAT SIG I DEN TYPEN AV PROJEKT

'E $EGERFORS ETT ANSIKTE ¤R ETT PROJEKT SOM SKALL HJ¤LPA DEN GAMLA BRUKSORTEN ATT V¤NDA NEDG¥NG OCH ARBETSL¶SHET TILL TILLV¤XT OCH OPTI MISM !F +ULTUR INITIERADE MED ETT KULTURSEMINARIUM OCH ARBETS

…TG¤RDERNA

3/5

MARKNADSUTBILDNINGAR D¤R KONSTN¤RER OCH ARKITEKTER TOG FRAM F¶RSLAG TILL ETT MODELLSAMH¤LLE +OMMUNINV¥NARNA FICK SE OCH YTTRA SIG ¶VER ID©ER NA OCH KOMMUNEN K¶PTE SEDAN OPTIONSR¤TT TILL F¶RSLAGEN OCH R¤KNAR MED ATT KUNNA GENOMF¶RA DEM DE N¤RMASTE ¥REN 6ID GENOMF¶RANDET KOMMER NYA ARBETSTILLF¤LLEN ATT SKAPAS L¥NGSIKTIGT F¶R KONSTN¤RER %N PROJEKTLEDARE HAR BEREDSKAPSARBETE F¶R ATT TA FRAM UNDERLAG F¶R BESLUT

$IAKONEN I (¤LLEFORS ¤R FORTS¤TTNING P¥ EN KULTURSATSNING P¥ BOSTADSOMR¥DET +LOCKARSKOGEN I (¤LLEFORS $ET VAR ETT NERSLITET BOSTADSOMR¥DE SOM F¶RSK¶NADES MED HJ¤LP AV KONSTN¤RER OCH SOM EFTER INK¶P AV ETT ANTAL -ILLESSKULPTURER D¶PTES TILL -ILLESPARKEN !F +ULTUR MEDVERKADE I PROJEKTET SOM SEDAN LETT TILL ATT BOSTADSF¶RETAGET P¥ EGEN HAND ANLITAT ETT ANTAL KONSTN¤RER F¶R ATT RUSTA UPP LEKOMR¥DEN REKREA TIONSPLATSER OCH EN DIKTARLUND ) BOSTADSOMR¥DET $IAKONEN MEDVERKAR ETT TIOTAL KONSTN¤RER TILLSAMMANS MED BL A EN LJUSARKITEKT EN F¤RG OCH LJUSS¤TTNING AV BOSTADSHUSEN TILLSAMMANS MED EN OMFATTANDE UTSMYCK NING $ESSA SENARE PROJEKT ¤R RESULTAT AV !F +ULTURS SATSNING P¥ +LOCK ARSKOGEN 0ROJEKTEN HAR BIDRAGIT TILL ATT F¶RB¤TTRA BOSTADSBOLAGETS EKO NOMI &¶RHOPPNINGEN ¤R OCKS¥ ATT KULTURSATSNINGARNA SKALL SKAPA FRAM TIDSTRO I KOMMUNEN

(J¤LP TILL SJ¤LVHJ¤LP

+ULTURF¶RENINGEN +,!2 I -UNKFORS HAR BILDATS SEDAN !F +ULTUR ARRAN GERADE EN TR¤FF MED YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER OCH -UNKFORS KOM MUN 2ESULTATET BLEV ATT KONSTN¤RERNA BILDADE EN KULTURF¶RENING +,!2 D¤R ALLA KONSTN¤RER I KOMMUNEN ING¥R TILLSAMMANS MED TJ¤NS TEM¤N FR¥N KOMMUNEN OCH ETT ANTAL F¶RETAG 4ILLSAMMANS HAR MAN S¶KT OCH F¥TT BIDRAG S¥ ATT MAN I DAG HAR KUNNAT ANST¤LLA ETT ANTAL MEDLEMMAR SOM ARBETAR MED MARKNADSF¶RING AV KONSTN¤RERNA &¶RENINGEN BYGGER UPP ETT N¤TVERK MED LIKNANDE KULTURF¶RENINGAR I %UROPA OCH PLANERAR UTBYTESKONTAKTER MED DESSA 'ENOM !F +ULTURS MEDVERKAN HAR KONST N¤RERNA F¥TT RESURSER ATT SJ¤LVA ST¤RKA SIN ST¤LLNING GENOM ETT AKTIVT SAMARBETE

#ENTRUMBILDNINGARNA F¶RMEDLAR UPPDRAG TILL SINA MEDLEMMAR -EN DE TAR OCKS¥ INITIATIV TILL TR¤FFAR MED ARRANG¶RER PRESENTATIONSMATERIAL OCH ANNAT SOM UNDERL¤TTAR F¶R KONSTN¤RERNA ATT F¥ UPPDRAG

$03 $ANS 0RODUKTION 3ERVICE ¤R ETT SERVICEKONTOR F¶R N¥GRA AV DE B¤STA KOREOGRAFERNA INOM DEN NUTIDA DANSEN $03 ¤R EN RESURS OCH SAMBANDSCENTRAL F¶R ARRANG¶RER OCH PRODUCENTER AV G¤STSPEL OCH FESTI VALER (¤R FINNS INFORMATION OM DE OLIKA KOREOGRAFERNAS F¶REST¤LL NINGAR TURN©ER OCH G¤STSPEL LIKSOM DERAS L¥NGSIKTIGA PLANERING %N VIK TIG UPPGIFT F¶R $03 ¤R ATT L¥NGSIKTIGT MEDVERKA I ARBETET MED ATT BREDDA

3/5	…TG¤RDERNA

OCH ¶KA PUBLIKEN TILL DEN NUTIDA DANSEN $03 BEDRIVS SOM EN TRE¥RIG F¶RS¶KSVERKSAMHET ¥REN - MED EKONOMISKT ST¶D FR¥N +ULTUR 3TOCKHOLM 3TATENS KULTURR¥D OCH !F +ULTUR -EDIA

+ULTURELLA RESURSARBETEN

0ATIENTSERVICE I 3K¥NE - ETT KVALITETSH¶JANDE PROJEKT INOM V¥RD OCH OMSORG ¤R EN ANPASSNING AV DEN S K +ALMARMODELLEN TILL KULTUROM R¥DET 4ANKEN MED PROJEKTET ¤R ATT KONSTN¤RER F¥R M¶JLIGHET ATT UNDER SEX M¥NADER F¥ RESURSANST¤LLNINGAR SOM KVALITETSH¶JARE $E SKALL S¥ L¥NGT M¶JLIGT ARBETA MED S¥DANT SOM LIGGER INOM DERAS YRKE SJUNGA M¥LA SPELA ETC MEN DE SKALL OCKS¥ KUNNA ANV¤NDAS TILL ATT L¤SA TID NINGAR OCH B¶CKER F¶R PATIENTERNA DOKUMENTERA H¤NDELSER OCH AKTIVERA DE GAMLA OCH SJUKA 5NDER TIDEN I PROJEKTET SKALL KONSTN¤RERNA F¥ AKTIV UTVECKLING OCH V¤GLEDNING 3JUKHUS V¥RDHEM OCH SERVICEHUS SKALL F¥ TILLG¥NG TILL DE KONSTN¤RER SOM DELTAR I PROJEKTET GENOM EN BOKNINGS CENTRAL !F +ULTUR OCH SJUKV¥RDSHUVUDM¤NNEN ST¥R F¶R RESURSANST¤LL NINGEN OCH DE OLIKA V¥RDENHETERNA BEST¤LLER MEDVERKAN KOSTNADSFRITT

+ALMARMODELLEN KAN ANV¤NDAS P¥ FLER OMR¥DEN +ULTUR I SKOLAN F¶R UPPRUSTNING AV SKOLORS INRE OCH YTTRE MILJ¶ FORT OCH VIDAREUTBILDNING INOM KULTUROMR¥DET F¶R L¤RARE I GRUNDSKOLAN MEN OCKS¥ SKAPANDE ARBETE D¤R KONSTN¤RER DELTAR I DET ORDNIARIE SKOLARBETET INOM SINA KONSTOMR¥DEN

"UDGET¥RET AVSATTES MILJONER KRONOR F¶R SYSSELS¤TT NINGSINSATSER P¥ KULTUROMR¥DET I DET S K 3ESAM PROJEKTET SOM SKALL BIDRA TILL ATT L¥NGSIKTIGT BEVARA KULTURARVET OCH ¶KA TILLG¤NGLIGHETEN BL A GENOM DIGITALISERING %N UTVECKLING AV MODELLEN SKULLE KUNNA ANPASSAS TILL ANDRA DELAR AV KULTUROMR¥DET %TT EXEMPEL ¤R 5TST¤LLNINGS 3ESAM SOM SKULLE INNEB¤RA ATT T EX BILDKONSTN¤RER SK¥DESPELARE OCH MUSIKER ENGAGERAS UNDER L¤NGRE PERIODER F¶R ATT H¶JA KVALITETEN P¥ UTST¤LLNINGAR INOM DET KULTURHISTORISKA OMR¥DET

-OT NYA MARKNADER

0ROJEKT TIMMAR ¤R ETT OMFATTANDE PROJEKT SOM !F +ULTUR I '¶TEBORG INITIERAT "AKGRUNDEN ¤R EN SNABB ¶KNING AV S¶KANDE TILL KULTUR OCH MEDIAYRKEN I '¶TEBORG "ARA MELLAN MARS OCH MAJ ¥R ¶KADE ANTALET INSKRIVNA S¶KANDE MED PERSONER AV F¶RMEDLINGENS TOTALT ANSES VARA OETABLERADE MED SVAG ANKNYTNING TILL ARBETS MARKNADEN 0ROJEKT TIMMAR SYFTAR TILL ATT MOTVERKA DENNA STR¶M AV NYA S¶KANDE TILL KULTURARBETSMARKNADEN 0ROJEKTET SKER I SAMVERKAN

…TG¤RDERNA

3/5

MED '¶TEBORGS KOMMUN OCH MED EKONOMISKT BIDRAG FR¥N %5 3YFTET ¤R ATT HITTA EN NY OCH B¤TTRE FUNGERANDE METOD I DET DAGLIGA ARBETET MED DE ICKE ETABLERADE ARBETSS¶KANDE 5NDER TIO VECKOR KOMMER DE S¶KANDE ATT F¥ ARBETA AKTIVT MED SINA FRAMTIDSPLANER $EN INLEDANDE FASEN ¤R

TIMMAR D¤RAV NAMNET P¥ HELA PROJEKTET .¤R DEN S¶KANDE ANM¤LER SIG F¥R HAN ELLER HON EN INSKRIVNINGSP¥SE MED UPPMANING ATT ¥TERKOMMA EFTER TIMMAR

6ID DET F¶RSTA M¶TET SAMLAS SEX TILL ¥TTA S¶KANDE EN YRKESVERKSAM KONSTN¤R OCH EN ARBETSF¶RMEDLARE 4ILL M¶TET SKALL DEN S¶KANDE HA F¶R BERETT EN PRESENTATION P¥ - MINUTER OM SIG SJ¤LV OCH SITT KONSTN¤R LIGA ARBETE -USIKER KAN FRAMF¶RA SIN MUSIK SINA VERK BILDKONSTN¤REN SINA M¥LNINGAR SKISSER SKULPTURER ELLER FOTOGRAFIER OSV $EN SOM INTE KOMMIT S¥ L¥NGT F¥R BER¤TTA OM SINA FORMELLA MERITER SINA DR¶MMAR OCH AMBITIONER 'ENOM DENNA F¶RSTA INTRODUKTION VILL F¶RMEDLINGEN VISA ATT MAN TAR DE S¶KANDE P¥ ALLVAR $E TVINGAS OCKS¥ ATT B¶RJA FORMULERA SIG OM SITT ARBETE INTE MINST F¶R SIG SJ¤LVA %FTER DETTA INLEDANDE M¶TE BOKAS ALLA TILL INDIVIDUELLA SAMTAL MED KONSTN¤RER OCH ELLER V¤GLEDARE FR¥N ARBETSF¶RMEDLINGEN ELLER EN SOCIALSEKRETERARE FR¥N KOMMUNEN

5NDER FAS TV¥ TR¤FFAR DEN S¶KANDE EN HANDLEDARE TV¥ G¥NGER I VECK AN (AN ING¥R OCKS¥ I EN GRUPP SOM HELA TIDEN HAR TILLG¥NG TILL YRKES VERKSAMMA KONSTN¤RER ARBETSF¶RMEDLARE OCH SOCIALSEKRETERARE .U PR¶VAS VISIONEN OCH DR¶MMARNA (¥LLER DR¶MMEN )NTE MINST ST¤LLS MAN INF¶R FR¥GAN OM MAN GJORT ETT IDENTITETSVAL ELLER ETT YRKESVAL $E ETABLERADE KONSTN¤RERNA ¤R VIKTIGA F¶R ATT VISA HUR VERKLIGHETEN BAKOM DR¶MBILDEN SER UT

%FTER FEM VECKOR B¶RJAR DEN TREDJE FASEN N¤R MAN ¶VERG¥R TILL ATT PLA NERA FRAMTIDEN .U KANSKE NYA GRUPPER FORMAS BEROENDE P¥ VAD DE OLIKA INDIVIDERNA KOMMIT FRAM TILL .¥GRA KANSKE VILL STARTA OM MED HELT ANDRA YRKESM¥L ANDRA VILL KANSKE G¥ VIDARE MOT EN KONSTN¤RLIG UTBILDNING 9TTERLIGARE ANDRA VILL KANSKE SE SIG OM EFTER ANDRA ARBETEN F¶R SIN F¶RS¶RJNING .¤R PROJEKTET ¤R AVSLUTAT EFTER TIO VECKOR SKALL ALLA HA EN V¤L GENOMARBETAD HANDLINGSPLAN TILL ELLER FR¥N ETT KONSTN¤RSYRKE

3VENSKA *OURNALISTF¶RBUNDET HAR I SINA INVENTERINGAR AV ARBETSL¶SA JOURNALISTER I A KASSAN FUNNIT MEDLEMMAR SOM SEDAN MITTEN AV

TALET INTE HAFT ETT RIKTIGT ARBETE UTAN ENBART G¥TT IN OCH UT I OLIKA ¥TG¤R DER %FTERSOM JAG TROR ATT DEN BILDEN G¤LLER FLERA GRUPPER INOM !F +ULTUR -EDIA BESKRIVER JAG OCKS¥ ETT INITIATIV FR¥N *OURNALISTF¶RBUNDET %FTER STORA ANSTR¤NGNINGAR ATT FINNA KONSTRUKTIVA INSATSER F¶R L¥NGTIDS ARBETSL¶SA UTAN ATT LYCKAS F¶RESL¥R F¶RBUNDET D¤RF¶R EN KRAFTFULL ¥TG¤RD F¶R ATT UTBILDA ¤LDRE ARBETSL¶SA TILL EN SYSSELS¤TTNING D¤R DE KAN F¥ AN V¤NDNING F¶R SINA KUNSKAPER OCH ERFARENHETER OCH SOM KAN LEDA TILL ARBETE I ST¤LLET F¶R UTSLAGNING FR¥N ARBETSMARKNADEN !F +ULTUR -EDIA HAR D¤RF¶R P¥ F¶RSLAG ATT F¶RBUNDET UPPHANDLAT UTBILDNINGSPLATSER I EN

3/5	…TG¤RDERNA

SKR¤DDARSYDD UTBILDNING SOM GER GYMNASIEL¤RAREXAMEN I MEDIA 5TBILDNINGEN MOTSVARAR H¶GSKOLEPO¤NG (ELST SKULLE MAN HA L¥TIT UTBILDNINGEN OMFATTA BEH¶RIGHET I YTTERLIGARE ETT ¤MNE $ETTA F¶R ATT MINSKA RISKEN ATT DEN NYUTBILDADE BLIR ARBETSL¶S IGEN OM DET SNABBT V¤XANDE INTRESSET F¶R MEDIAUTBILDNINGEN SKULLE MINSKA LIKA FORT 2EGLERNA F¶R ARBETSMARKNADSUTBILDNING MEDGER DOCK INTE L¤NGRE UTBILD NING ¤N MOTSVARANDE PO¤NG

+ULTURPOLITISK UTVECKLING

+OMMUNER OCH LANDSTINGEN ANV¤NDER OFTA ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDSMEDEL I EN MEDVETEN KULTURPOLITISK STRATEGI $ET ¤R VANLIGT ATT ¥TG¤RDSMEDEL KOMPLETTERAR KOMMUNENS ELLER LANDSTINGETS EGNA OBUNDNA PROJEKTMEDEL OCH GER ST¶RRE M¶JLIGHETER ATT PR¶VA ANNORLUNDA GREPP OFTA MED EN PEDAGOGISK VINKLING

,ANDSTINGET I 5PPSALA L¤N GJORDE MED ST¶D FR¥N !F +ULTUR EN KONST PEDAGOGISK VANDRINGSUTST¤LLNING 4ING OCH 4ANG OCH ETT PROJEKT 'R¤NSER OCH ,UST SOM HANDLADE OM SEXUELLA ¶VERGREPP INOM OM SORGEN

,ANDSTINGET I +RONOBERG STARTADE ETT TV¤RKULTURELLT CENTRUM SOM GER ARBETE ¥T KONSTN¤RER $¤R FINNS VERKST¤DER OCH ATELJ©ER MED MODERN UTRUSTNING F¶R DATORSERIGRAFI OCH MEDIA ARTES DVS ELEKTRONMUSIKVERK STAD

,ANDSTINGET '¤VLEBORG HAR HAFT EN KULTURSKOLA F¶R VUXNA D¤R PROFES SIONELLA KONSTN¤RER INOM BILD HANTVERK OCH F¶RFATTANDE ARBETAT MED L¥NGTIDSSJUKSKRIVNA OCH ARBETSL¶SA SOM ETT LED I EGET SKAPANDE OCH PER SONLIG UTVECKLING -AN VILL G¥ VIDARE OCH ERBJUDA MOTSVARANDE UTBILD NINGAR TILL GRUPPER ANST¤LLDA INOM LANDSTINGET

3/5

–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

3AMMANFATTNING

%FTERFR¥GAN P¥ KULTUR HAR STAGNERAT SEDAN MITTEN AV TALET %FTER SOM KONSTN¤RLIGT ARBETE SAKNAR DEN RATIONALISERINGSPOTENTIAL SOM FINNS I INDUSTRIELL TILLVERKNING INNEB¤R DET ATT KOSTNADERNA RELATIVT SETT HELA TIDEN ¶KAR %N SVAG UTVECKLING AV OFFENTLIGA BIDRAG TILL KUL TUREN R¤CKER D¤RF¶R INTE F¶R ATT H¥LLA EFTERFR¥GAN UPPE 0RODUKTIVITETS F¤LLAN SL¥R IGEN !RBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶RST¤RKER STRUKTURPROBLE MEN EFTERSOM DEN MEDVERKAR TILL ETT F¶R STORT UTBUD P¥ ARBETSKRAFT I SEKTORN $EN H¥RDARE KONKURRENSEN P¥ EN SMAL SEKTOR LEDER OCKS¥ TILL ATT VILLKOREN F¶R DE KONSTN¤RER SOM KULTURPOLITIKEN V¤RNAR OM F¶R S¤MRAS %N BEGR¤NSNING AV ARBETSF¶RMEDLINGENS SATSNINGAR MOT KONSTN¤RER ¤R D¤RF¶R N¶DV¤NDIG

%FTERFR¥GAN P¥ KULTUR

%FTERFR¥GAN P¥ KULTUR I MYCKET VID MENING HAR UTVECKLATS SVAGT SEDAN SLUTET AV TALET $ENNA EFTERFR¥GAN BEST¥R AV EN KOMBINATION AV STATLIGA LANDSTINGSKOMMUNALA OCH KOMMUNALA RESURSER TILL KULTUR -EN MERPARTEN BEST¥R AV HUSH¥LLENS DVS DEN PRIVATA EFTERFR¥GAN P¥ KULTU RELLT RELATERADE VAROR OCH TJ¤NSTER

4ABELLEN NEDAN VISAR UTVECKLINGEN MELLAN ¥REN OCH ) FASTA PRISER HAR EFTERFR¥GAN P¥ KULTUR ST¥TT STILL +ULTUREFTERFR¥GANS ANDEL AV BRUTTONATIONALPRODUKTEN HAR MINSKAT

–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN		3/5
	3AMH¤LLETS TOTALA KULTURUTGIFTER ¥REN OCH I L¶PANDE PRISER
		–KNING
		I
	3TAT
	,ANDSTING
	+OMMUNER
	(USH¥LLEN
	4OTALT
	–KNING I KONSUMENTPRISINDEX
	–KNING I ".0
	+ULTURUTG I AV ".0

$EN STAGNATION I EFTERFR¥GAN P¥ KULTUR SOM OVANST¥ENDE TABELL VISAR SKULLE NATURLIGTVIS VARA M¶JLIG ATT M¶TA I EN INDUSTRIELLT RELATERAD PRO DUKTION .Y TEKNIK OCH NYA EFFEKTIVARE PROCESSER LEDER I EN H¶GTEKNOLO GISK INDUSTRI TILL ATT ALLT F¤RRE M¤NNISKOR PRODUCERAR ALLT MER %N SNABB PRODUKTIVITETSUTVECKLING MEDF¶R EN L¶NSAM PRODUKTION OCH GODA IN KOMSTER ¤VEN OM V¤RDET AV DEN TOTALA EFTERFR¥GAN BARA BIBEH¥LLER SIN ANDEL AV PRODUKTIONEN 0RISET F¶R EN MODERN BIL I DAG REPRESENTERAR EN MYCKET MINDRE ANDEL AV EN NORMAL ¥RSINKOMST ¤N EN BETYDLIGT S¤MRE BIL GJORDE F¶R ¥R SEDAN

0¥ KONSTENS OMR¥DE ¤R F¶RH¥LLANDET DET MOTSATTA /CH DET LEDER TILL ATT PRISERNA RELATIVT BLIR H¶GRE OCH EFTERFR¥GAN SJUNKER

0RODUKTIVITETSF¤LLAN SL¥R IGEN

%FTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RERNAS TJ¤NSTER KOMMER FR¥N OFFENTLIGA INSTITUTIO NER FR¥N N¤RINGSLIV OCH FR¥N HUSH¥LLEN $EN OFFENTLIGA EFTERFR¥GAN HAR VARIT RELATIVT OF¶R¤NDRAD UNDER DE SENASTE DECENNIERNA VILKET I REALITE TEN INNEB¤R EN VISS MINSKNING FRAMF¶R ALLT UNDER TALET (USH¥L LENS EFTERFR¥GAN HAR REDUCERATS AVSEV¤RT UNDER TALETS DEPRESSION

3TATEN KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGENS SAMMANTAGNA ROLL F¶R KONST N¤RSPOLITIKEN ¤R PARADOXAL /FFENTLIG SEKTOR P¥VERKAR I MYCKET H¶G GRAD B¥DE UTBUDET AV KONSTN¤RER OCH EFTERFR¥GAN P¥ DERAS KONST -AN KAN MED FOG H¤VDA ATT STATEN H¶GST BETYDANDE BIDRAGIT TILL ATT ¶KA UTBUDET AV KONSTN¤RER DE SENASTE FEM TILL TIO ¥REN 3AMTIDIGT HAR STAT KOMMUNER OCH LANDSTING SN¶PT EFTERFR¥GAN P¥ KONST GENOM ATT BEGR¤NSA ANSLAG TILL SCEN OCH TON TILL UPPHANDLING AV BILD ETC 6ISSERLIGEN HAR KULTURSEKTORN KLARAT SIG V¤L N¤R STATEN DRAGIT NER ANSLAGEN F¶R I STORT SETT ALLA VERK

3/5	–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

SAMHETER -EN OCKS¥ OF¶R¤NDRADE ELLER N¥GOT STIGANDE ANSLAG INNEB¤R I PRAKTIKEN EN NEDDRAGNING

) FLERA NUMERA KLASSISKA UPPSATSER FR¥N TALET ANALYSERAR DEN AMERIKANSKE EKONOMIPROFESSORN 7ILLIAM "AUMOL DE PARADOXER SOM UPPST¥R P¥ GRUND AV SKILLNADER I PRODUKTIVITETSTILLV¤XT MELLAN OLIKA PRODUKTIONSSEKTORER 'RUNDTANKEN I DESSA ARTIKLAR ¤R ATT DE TJ¤NSTER DET R¶R SIG OFTAST OM TJ¤NSTER SOM UTF¶RS I L¥GPRODUKTIVA SEKTORER F¶RDYRAS I F¶RH¥LLANDE TILL VAROR SOM PRODUCERAS I INDUSTRIN P¥ GRUND AV STORA SKILLNADER I PRODUKTIVITETSTILLV¤XT S¥ SOM DENNA M¤TS I SLUTLIG PRO DUKTION

2UTINISERAD H¶GPRODUKTIV VERKSAMHET KR¤VER RELATIVT SETT F¤RRE SYS SELSATTA EFTERSOM DEN ST¤NDIGT RATIONALISERAS !V MOTSATT SK¤L KR¤VER L¥GPRODUKTIV VERKSAMHET FLER $ETTA LEDER TILL ATT L¥GPRODUKTIV PRODUK TION AV TJ¤NSTER BLIR ALLT DYRARE I F¶RH¥LLANDE TILL INDUSTRIELLT FRAMST¤LL DA VAROR -ER OCH MER ARBETE F¶RS D¤RF¶R ¶VER FR¥N H¶GPRODUKTIV TILL L¥GPRODUKTIV PRODUKTION N¥GOT SOM P¥ L¥NG SIKT ANTAS LEDA TILL STAGNA TIONSTENDENSER $ESSA HAR IBLAND KALLATS F¶R "AUMOLtS $ISEASE

&¶RSTA G¥NGEN "AUMOL UTVECKLADE SIN ANALYS HANDLADE DET OM EN UNDERS¶KNING AV KULTURINSTITUTIONERNAS EKONOMI I .EW 9ORK /LIKA KULTURSTIFTELSER HADE BEKYMRATS ¶VER ATT OPERAN TEATRAR KONSERTARRAN G¶RER OCH GALLERIER FICK ALLT S¤MRE EKONOMI TROTS GODA TIDER I ¶VRIGT - ¶KAD TILLV¤XT OCH ¶KAD STANDARD (AN F¶RKLARADE DETTA MED RESONE MANGET OVAN +ONSTEN HAR EN HELT ANNAN TEKNISK KARAKT¤R ¤N VARUTILL VERKNING 4EKNISK UTVECKLING G¶R VAROR BILLIGARE +ONST V¥RD OCH OMSORG KAN INTE RATIONALISERAS P¥ SAMMA S¤TT UTAN ATT DE F¶RLORAR SIN MENING

"AUMOLS NU KLASSISKA EXEMPEL G¤LLER EN HORNKVINTETT AV (AYDEN $EN TAR MINUTER ATT SPELA ALLTS¥ ¥TG¥R MANTIMMAR –VERF¶R MAN INDUSTRIELLT T¤NKANDE P¥ DENNA KONSERT B¶R PRODUKTIVITETEN ¶KA ANTINGEN GENOM H¶GRE HASTIGHET ELLER F¤RRE MUSIKER "AUMOLS SLUTSATS ¤R

! HALF HOUR QUINTET CALLS FOR THE EXPENDITURES OF } HOURS FOR ITS PERFORMANCE ANY ATEMPT TO INCREASE PRODUCTIVITY HERE IS LIKELY TO BE VIEWED WITH CONCERN BY CRITICS AND AUDIENCE ALIKE

$ET KANSKE ¤R ON¶DIGT ATT P¥PEKA ATT GRAD AV PRODUKTIVITET ELLER PRO DUKTIVITETSTILLV¤XT INTE ALLS ¤R N¥GOT M¥TT P¥ HUR V¤RDEFULL EN VERKSAMHET ¤R UTAN P¥ DESS TEKNISKA KARAKT¤R

+ONSTN¤RLIG VERKSAMHET ¤R L¥NGT MER ARBETS OCH KUNSKAPSINTENSIV ¤N FLERTALET ANDRA TJ¤NSTER OCH VAROR VI KONSUMERAR $¤RF¶R BLIR DEN SUC CESSIVT MER KOSTSAM ¤N GENOMSNITTET AV KONSUMTIONEN -AN KAN S¤GA ATT DET FINNS EN EKONOMISK TEKNISK LAGBUNDENHET I ATT KONSTEN ST¤NDIGT

4HE -ACROECONOMICS OF 5NBALANCED 'ROWTH

–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

3/5

TYCKS BROTTAS MED KOSTNADSPROBLEM -AN KAN AV "AUMOLS ANALYS OCKS¥ DRA DEN SLUTSATSEN ATT OM BARA DEN KONST ACCEPTERAS SOM FINANSIERAR SIG SJ¤LV P¥ MARKNADEN KOMMER KONSTN¤RSGRUPPEN EFTERHAND ATT TYNA BORT +ONSTEN ¶VERLEVER INTE L¥NGSIKTIGT UTAN EN OFFENTLIG KULTURPOLITIK

6ISST FINNS DET INSLAG AV NY TEKNIK OCH INDUSTRIELL FRAMST¤LLNING OCK S¥ INOM KONSTEN $ET FINNS INDUSTRIELLT FRAMTAGNA B¶CKER FONOGRAM VIDEO 46 SATELLIT FILMINDUSTRI )NTERNET ETC $ET ¤R M¶JLIGT ATT SPELA IN (AYDENS HORNKVINTETT OCH SPELA UPP DEN P¥ GRAMMOFON 46 ELLER FILM )NDUSTRIELL DESIGN KAN F¶RMEDLAS GENOM INDUSTRIVAROR -EDIA KAN F¶RMEDLA BILD $ETTA VIDGAR NATURLIGTVIS MARKNADEN F¶R KONSTEN -EN DET ¤NDRAR INTE I GRUNDEN KONSTENS KOSTNADSDILEMMA ATT KONSTN¤RLIG PRODUKTION ¤R SYNNERLIGEN ARBETS OCH KUNSKAPSINTENSIV

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶RST¤RKER STRUKTURPROBLEMEN

!NTALET ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER I 3VERIGE UTG¶R ENLIGT DE BED¶MNINGAR JAG ANSER DET M¶JLIGT ATT G¶RA CA *AG ¤R MED VETEN OM ATT DETTA P¥ST¥ENDE HAR EN FELMARGINAL P¥ ETT PAR TUSEN 4ILL DENNA GRUPP KOMMER OCKS¥ SOM JAG TIDIGARE P¥PEKAT CA KULTUR JOURNALISTER SOM DET TYV¤RR INTE VARIT M¶JLIGT ATT URSKILJA I MITT STATISTIS KA UNDERLAG

)NOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN FINNS CA INSKRIVNA SOM KONST N¤RER !V DESSA ERH¥LLER PASSIVT ST¶D OCH YTTERLIGARE AKTIVA ¥TG¤RDER INOM KULTURSEKTORN

$ESSA RELATIONER MELLAN DET TOTALA ANTALET KONSTN¤RER OCH ANTALET SOM FINNS INOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ST¤MMER INTE MED MINDRE ¤N ATT ARBETSF¶RMEDLINGEN REKRYTERAR UR EN BETYDLIGT ST¶RRE GRUPP ¤N DE ETABLE RADE KONSTN¤RERNA AV ALLA ETABLERADE KONSTN¤RER ¤R DEFINITIVT INTE INSKRIVNA P¥ ARBETSF¶RMEDLINGEN $ET ¤R EN SLUTSATS SOM BEKR¤FTAS AV S¥V¤L !F +ULTURS F¶RMEDLARE SOM AV KONSTN¤RERNAS EGNA ORGANISATIONER

!TT ARBETSF¶RMEDLINGEN VIA AKTIVA ¥TG¤RDER ¶VERREKRYTERAR IN P¥ KUL TURSEKTORN STYRKS D¤RTILL F¶R DET F¶RSTA AV !-3 ANALYS AV RUNDG¥NGEN I ¥TG¤RDSSYSTEMEN OCH F¶R DET ANDRA AV 5ME¥ UNDERS¶KNINGEN AV BERED SKAPSARBETEN %N TREDJE K¤LLA SOM STYRKER MITT P¥ST¥ENDE ¤R DEN IN KOMSTUNDERS¶KNING UTREDNINGEN L¥TIT 3#" UTF¶RA

5NDERS¶KNINGEN AV RUNDG¥NGEN G¤LLDE CA ARBETSL¶SA KONSTN¤ RER SOM TR¤DDE IN I ¥TG¤RDER ¥REN - !V DESSA SOM L¤MNADE ARBETSL¶SHET I SAMBAND MED ¥TG¤RDEN VAR TILLBAKA I ARBETSL¶SHET EFTER SEX M¥NADER EFTER ETT ¥R OCH EFTER FEM ¥R 4ROTS ATT UNDERS¶KNINGEN G¤LLDE DEN SN¤VARE KRETSEN INSKRIVNA VID !F +ULTUR

3/5	–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

VISAR UNDERS¶KNINGEN ATT M¥NGA AV DESSA KONSTN¤RER FINNS UTANF¶R KRET SEN AV DE ETABLERADE KONSTN¤RERNA 4ROTS ALLT BEST¥R DE ETABLERADE KONST N¤RERNA AV EN BETYDANDE K¤RNA AV PERSONER SOM F¶RS¶RJER SIG P¥ MARK NADEN $ET ¤R DOCK SV¥RT ATT FASTST¤LLA HUR STOR DENNA K¤RNA ¤R

5ME¥UNDERS¶KNINGEN VISAR ATT MELLAN EN TREDJEDEL OCH H¤LFTEN AV DE SOM VIA !F +ULTUR ERH¶LL BEREDSKAPSARBETEN ¥R INTE KUNDE F¶RS¶RJA SIG P¥ SIN KONST UNDER HELA ¥RET %N LIKA STOR ANDEL AV GRUPPEN VAR UNDER DEN I OCH F¶R SIG RELATIVT KORTA PERIOD UNDERS¶KNINGEN G¤LLDE I RUND G¥NG

3#" S UNDERS¶KNING BYGGER P¥ ETT REGISTER ¶VER DE SOM S¶KT KONST N¤RSSTIPENDIUM UNDER ¥REN - "LAND DESSA GJORDES EN ENK¤T OM ARBETE OCH INKOMSTF¶RH¥LLANDEN 3#" G¶R REGELBUNDNA STATISTISKA BER¤KNINGAR P¥ ETT URVAL OM INDIVIDER UR DET TOTALA INKOMST REGISTRET 0¥ UTREDNINGENS UPPDRAG K¶RDE 3#" REGISTRET FR¥N +ONST N¤RSN¤MNDEN OCH &¶RFATTARFONDEN MOT STORURVALET OCH D¤REFTER OCKS¥ MOT !-3 DATABASER $EN K¶RNINGEN GER VID HANDEN ATT DEN TOTALA M¥L GRUPPEN UTG¶RS AV PERSONER DVS OMKRING H¤LFTEN AV DE JAG DE FINIERAT SOM YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER 5RVALET TORDE TILL ALLRA ST¶RSTA DELEN UTG¶RAS AV ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER VILKET BE KR¤FTAS AV DE SOM HAR ATT HANTERA DENNA TYP AV ANS¶KNINGAR

!V DENNA GRUPP VAR INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLINGEN

UPPBAR ! KASSA /CH HADE ARBETSMARKNADSUTBILDNING

$ETTA SKULLE BETYDA - UPPR¤KNAT P¥ HELA KONSTN¤RSKOLLEKTIVETS

- ATT VAR INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLINGEN OCH ATT

UPPBAR ! KASSA %N SVAGHET I J¤MF¶RELSEN G¤LLER UPPBYGGNADEN AV !-3 REGISTER I F¶RH¥LLANDE TILL ENK¤TSVAR OCH INKOMSTUPPGIFTER $E SE NARE ¤R INTE PERIODISERADE P¥ DET S¤TT SOM ARBETSMARKNADSSTATISTIKEN ¤R DVS I GENOMSNITT PER M¥NAD

/M ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER ¤R INSKRIVNA VID ARBETSF¶RMEDLINGEN - ATT J¤MF¶RA DE TOTALT INSKRIVNA BETYDER DET ATT AV ARBETSF¶RMEDLINGEN M¥LGRUPP ¤R MER ¤N TV¥ TREDJEDELAR UTANF¶R DE ETABLERADE KONSTN¤RERNAS KRETS $EN SN¤VARE BER¤KNING SOM JAG ANV¤NT I KAPITEL N¤R DET G¤LLER VILKA SOM F¥R ¥TG¤RDER MOT KULTUROMR¥DET INNE B¤R ATT GRUPPEN SOM BED¶MS SOM KONSTN¤RER INOM !RBETSMARK NADSVERKET SKULLE UTG¶RA PERSONER $ET INNEB¤R DOCK FORTFARANDE ATT RELATIONEN MELLAN DE INSKRIVNA OCH DE VERKLIGT ETABLERADE ¤R ORIMLIG

/M SAMMA PROPORTIONER G¤LLER DE I AKTIVA ¥TG¤RDER BETYDER DET ATT AV

I AKTIVA ¥TG¤RDER ¤R ICKE ETABLERADE OCH RESTERANDE OMKRING

¤R ETABLERADE

–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

3/5

%N KULTURPOLITISK DEFINITION BEGR¤NSAR !F +ULTURS M¥LGRUPP

!LLA DESSA BED¶MNINGAR ¤R RELATIVT SAMST¤MMIGA !V DE KONSTN¤RER SOM ERH¥LLER ¥TG¤RDER VIA !F +ULTUR ¤R CA TV¥ TREDJEDELAR ETABLERADE KONSTN¤RER - EN TREDJEDEL INTE $E AKTIVA ¥TG¤RDER P¥ KONSTN¤RSMARKNA DEN SOM ¶VRIGA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR F¶RMEDLAR G¤LLER I STORT SETT BARA OETABLERADE

!V KONSTN¤RSKODADE I AKTIVA ¥TG¤RDER VIA ABETSMARK NADSPOLITIKEN UTG¶R DE ETABLERADE OMKRING OM MAN UTG¥R FR¥N 3#" UNDERS¶KNINGEN !V MILJONER KRONOR TORDE MINDRE ¤N

MILJONER KRONOR G¥ TILL ETABLERADE KONSTN¤RER

%TT RELATIVT ENTYDIGT OCH SAMST¤MMIGT OMD¶ME FR¥N !F +ULTURF¶R MEDLARNA INNEB¤R ATT TV¥ TREDJEDELAR AV DERAS M¥LGRUPP I ¥TG¤RDER ST¥R N¤RA ELLER P¥ VISST AVST¥ND FR¥N MARKNADEN MEDAN EN TREDJEDEL INTE ALLS FINNS P¥ MARKNADEN $VS AV ¤R CIRKA ETABLERADE KONSTN¤RER

/M MAN H¥RDRAR 3#" UNDERS¶KNINGENS RELATIVT OS¤KRA RESULTAT SKULLE DET D¤RMED FINNAS - KONSTN¤RER D¤RUT¶VER SOM ERH¥LLER ¥TG¤RDER P¥ ¶VRIGA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR

$ET FINNS SJ¤LVFALLET INGEN STOR PRECISION I DESSA TENTATIVA BER¤K NINGAR $E UTG¶R ENDAST ETT ST¶D F¶R DE SLUTSATSER JAG DRAGIT AV ALLT DET KVALITATIVA MATERIAL JAG TAGIT DEL AV UNDER UTREDNINGENS G¥NG $ET VIKTI GASTE HAR F¶R MIG VARIT ALLA DE OTALIGA KONTAKTER JAG HAFT MED KONSTN¤RER OCH ARBETSF¶RMEDLARE OCH DE ERFARENHETER OCH OMD¶MEN DE F¶RMEDLAT 3TATISTIK SOM !-3 OCH 3#" ST¤LLT TILL F¶RFOGANDE HAR UTGJORT EN REFE RENS MOT VILKEN JAG ST¤LLT ALLT DET JAG LYSSNAT TILL FR¥GAT OM OCH H¶RT DISKUTERAS

-IN SLUTSATS ¤R BEST¤MD !RBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ KONSTN¤RERNAS MARKNAD M¥STE MYCKET TYDLIGARE DEFINIERAS UTIFR¥N KULTURPOLITISKA M¥L +ULTURPOLITIKEN OCH ARBETSMARKNADSPOLITIKEN M¥STE BLI ¶VERENS OCH VERKA MOT SAMMA MARKNAD &¶RST D¥ BLIR DET M¶JLIGT ATT SKAPA EN SAM KLANG MELLAN DE TV¥ POLITIKOMR¥DENAS OLIKA ROLLER - OCH MOTS¤TTNINGEN MELLAN DE SKILDA M¥LEN ¶VERBRYGGAS

) DAG GES AKTIVA ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER IN MOT KONSTN¤RERNAS AR BETSMARKNAD I EN OMFATTNING SOM B¶R REDUCERAS MED TV¥ TREDJEDELAR %N KULTURPOLITISKT MOTIVERAD AVGR¤NSNING AV ARBETSF¶RMEDLINGENS AKTIVA ¥TG¤RDER BETYDER ATT MAN B¶R KONCENTRERA ¥TG¤RDERNA TILL I STORLEKSORD NINGEN - IST¤LLET F¶R N¤RA

)ST¤LLET F¶R MILJONER KRONOR I AKTIVA ¥TG¤RDER SKULLE DET D¤RMED HANDLA OM MINDRE ¤N MILJONER KRONOR $ESSA MEDEL M¥STE ¥ ANDRA SIDAN GES EN ST¶RRE EFFEKTIVITET GENOM EN FRIARE ANV¤NDNING 6OLYMKRAV

3/5	–VERUTBUD OCH MINSKANDE EFTERFR¥GAN

F¶R DENNA BEGR¤NSADE GRUPP UTMANAR INTE BARA L¶JET UTAN ¤R DIREKT SKADLIG

/BALANSEN F¶RST¤RKS FR¥N FLERA H¥LL

+ONSTN¤RERNAS ARBETS OCH INKOMSTM¶JLIGHETER HAR SUCCESSIVT BEGR¤N SATS FR¥N TRE H¥LL ELLER KANSKE AV TRE TYDLIGA UTVECKLINGSTENDENSER %FTERFR¥GAN P¥ KONST HAR STAGNERAT DE SENASTE ¥TTA ¥REN OCH KOSTNADERNA HAR INTE H¥LLIT TAKT MED INFLATIONEN +ONSTN¤RLIGT ARBETE ¤R SYNNERLIGEN L¥GPRODUKTIVT -AN KAN RATIONALISERA BILPRODUKTION OCH M¶JLIGEN H¶TORGSKONST MEN INTE KONST AV H¶G KVALITET .¤R KONSTN¤RLIG PRODUK TION INTE ENS H¥LLER TAKTEN MED INFLATIONEN INNEB¤R DET BETYDANDE INKOMSTMINSKNINGAR F¶R KONSTN¤RER - ¤VEN OM ANTALET KONSTN¤RER VORE KONSTANT

-EN ANTALET KONSTN¤RER P¥ MARKNADEN ¤R INTE KONSTANT $ET HAR ¶KAT %N STARKT BIDRAGANDE ORSAK TILL DETTA ¤R ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN LETT TILL EN ¶VERETABLERING P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD 4V¥ TREDJEDELAR AV DE KONSTN¤RER SOM GENOM DESSA ¥TG¤RDER SKAFFAR SIG INKOMSTER ¤R OETABLERADE

$E ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNAS ARBETSVILLKOR HAR F¶R S¤MRATS $ET ¤R EN ¶VERGRIPANDE KULTURPOLITISK UPPGIFT ATT V¤RNA OM KONSTEN OCH KONSTN¤RERNAS ARBETS OCH INKOMSTVILLKOR

-IN UPPGIFT ¤R BEGR¤NSAD *AG L¤GGER F¶RSLAG F¶R ATT MOTVERKA EN AV M¥NGA TENDENSER SOM F¶RS¤MRAT KONSTN¤RERNAS VILLKOR N¤MLIGEN ¶VER ETABLERINGEN AV KONSTN¤RER VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN

%TT YTTERLIGARE BIDRAG TILL EN STRUKTURF¶R¤NDRING ¤R ATT BESPARINGAR GENOM EN BEGR¤NSNING I RUNDG¥NGEN AV OETABLERADE KONSTN¤RER ¤R ATT MEDEL ¶VERF¶RS TILL KULTURPOLITIKEN F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLINGEN AV KONSTN¤RLIGT ARBETE

3/5

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

!RBETE ¥T KONSTN¤RER

3AMMANFATTNING

-ITT UPPDRAG SOM JAG TOLKAR DIREKTIVEN ¤R ATT F¶RESL¥ ¥TG¤RDER F¶R ATT L¶SA ETT STRUKTURELLT PROBLEM MED EN ¶VERETABLERING P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD -IN GENOMG¥NG AV TILLG¤NGLIGT STATISTISKT MATERIAL BEARBETNING AV DETTA MED HJ¤LP AV !-3 OCH !F +ULTUR SAMTAL OCH ¶VERL¤GGNINGAR MED ETT STORT ANTAL PERSONER INOM !F +ULTUR KONSTN¤ RER OCH DERAS ORGANISATIONSF¶RETR¤DARE VISAR ENTYDIGT ATT DETTA STRUK TURPROBLEM ¤R OMFATTANDE %N RAD TIDIGARE UTREDNINGAR HAR KONSTA TERAT SAMMA SAK 0ROBLEMEN HAR SEDAN DESS F¶RV¤RRATS

3ETT UR ETT KULTURPOLITISKT PERSPEKTIV ANV¤NDER ARBETSMARKNADS POLITIKEN MYCKET STORA BELOPP $EN BIDRAR D¤RMED TILL ¶VERETABLERING AV KONSTN¤RER OCH DEN F¶RST¶R MARKNADEN F¶R DE ETABLERADE KONSTN¤ RERNA /CH I DET L¥NGA LOPPET KOSTAR DETTA SAMH¤LLET MYCKET STORA RE SURSER SAMTIDIGT SOM DE PROBLEM SOM FINNS P¥ MARKNADEN F¶R KONST N¤RER PERMANENTAS $ET R¥DANDE SYSTEMET ¤R OH¥LLBART

3OM JAG TIDIGARE FRAMH¥LLIT FINNS DET EN BETYDANDE KONFLIKT MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITISKA OCH KULTURPOLITISKA M¥L OCH DEN BLIR TYDLIG I ¥TG¤RDSPOLITIKEN +ONFLIKTEN HAR BESKRIVITS UTF¶RLIGT I DE M¥NGA UTRED NINGAR SOM BER¶RT DETTA OMR¥DE UNDER DE SENASTE DECENNIERNA !RBETS MARKNADSPOLITIKENS M¥L ATT FR¤MJA ARBETSKRAFTENS ANPASSNING TILL DEN REGULJ¤RA ARBETSMARKNADEN KOMMER I KONFLIKT MED KULTURPOLITIKENS KRAV P¥ M¥NGFALD KONSTN¤RLIG F¶RNYELSE OCH KVALITET

+ULTURPOLITIKENS K¤RNA ¤R KONSTENS KVALITET !RBETSMARKNADSPOLITI KEN F¶RH¥LLER SIG NEUTRAL TILL KONSTENS KVALITET (¤R HANDLAR DET OM ATT FINNA ARBETEN F¶R KONSTN¤RERNA $EN AMBITIONEN SOM ¤R HEDERV¤RD LEDER DESSV¤RRE TILL ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETS

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

MARKNAD F¶RST¤RKER STRUKTURPROBLEMEN IST¤LLET F¶R ATT UNDERL¤TTA STRUK TURANPASSNINGEN

$ET BLIR ¤NNU TYDLIGARE N¤R KULTURSEKTORN INTE L¤NGRE V¤XER 3OM JAG TIDIGARE VISAT HAR EFTERFR¥GAN P¥ KULTUR STAGNERAT DEN SENASTE TIO¥RSPE RIODEN $ESS ANDEL AV BRUTTONATIONALPRODUKTEN HAR TILL OCH MED MINS KAT $ET P¥VERKAR F¶RST¥S SYSSELS¤TTNINGEN F¶R KONSTN¤RER $ENNA STAG NATION I KOMBINATION MED EN FORTSATT NYTILLSTR¶MNING TILL DE KONSTN¤RLI GA YRKENA G¶R ATT DEN STRUKTURELLA OBALANSEN SK¤RPS F¶R VARJE ¥R VILKET OCKS¥ VISAR SIG I STATISTIKEN ¶VER ANM¤LDA OCH ARBETSL¶SA KONSTN¤RER INOM !RBETSMARKNADSVERKET !RBETSL¶SHETEN BLAND KONSTN¤RER ¤R TILL EN DEL OCKS¥ KONJUNKTURELL -EN INTE I S¥ H¶G GRAD I F¶RH¥LLANDE TILL KONST N¤RSYRKET SOM S¥DANT $¤REMOT HAR L¥GKONJUNKTUREN SLAGIT UT KONSTN¤RER FR¥N S K BR¶DJOBB UTANF¶R KONSTN¤RSYRKET $ESSA VAR TIDIGARE VIKTIGA F¶R KONSTN¤RERNAS F¶RS¶RJNING +ONSTN¤RERNA HAR D¤RMED BLIVIT ¤N MER BEROENDE AV ATT DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADEN FUNGERAR

3J¤LVFALLET M¥STE ARBETSMARKNADSPOLITIKEN L¤GGA RESURSER P¥ DENNA V¤XANDE GRUPP ARBETSS¶KANDE -EN SAMTIDIGT LEDER DETTA TILL K¤RNAN I DET PROBLEM SOM ORSAKAT MITT UPPDRAG - ATT KULTURSEKTORN BLIVIT ALLT MER BEROENDE AV ARBETSMARKNADSPOLITIKEN !RBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL UPPR¤TTH¥LLER ETT KULTURUTBUD SOM ANNARS INTE SKULLE FINNAS !RBETSMARKNADSMEDLEN BIDRAR TILL EN F¶R STOR KOSTYM

%TT BETYDANDE ANTAL UTREDNINGAR DE SENASTE DECENNIERNA HAR BEHAND LAT F¶RH¥LLANDET MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIK OCH KULTURPOLITIK F¶R KONSTN¤RER *AG DELAR DEN UPPFATTNING SOM MINA F¶REG¥NGARE SOM UTRE DARE INOM DETTA OMR¥DE KOMMIT FRAM TILL !RBETSMARKNADSPOLITIKEN BIDRAR TILL DEN V¤XANDE OBALANSEN MELLAN TILLG¥NGEN P¥ KONSTN¤RER OCH EFTERFR¥GAN P¥ DERAS KONST

&LERA UTREDARE HAR BETONAT ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN INOM KULTUR SEKTORN OM DEN SKA FINNAS KVAR - M¥STE F¥ EN S¤RST¤LLNING MED DELVIS ANNORLUNDA M¥L D¤R DE KULTURPOLITISKA M¥LEN F¥R ST¶RRE GENOMSLAG %TT ANTAL OLIKA F¶RSLAG HAR PRESENTERATS F¶R ATT ¥STADKOMMA DETTA 6ARJE G¥NG HAR REGERING OCH RIKSDAG VALT ATT UPPDRA ¥T !RBETSMARKNADSSTY RELSEN ATT L¶SA DENNA KNUT INOM VERKET „ND¥ KAN JAG KONSTATERA ATT OBALANSEN INTE BARA ¤R KVAR UTAN OCKS¥ ATT DEN HAR F¶RV¤RRATS -ITT F¶R SLAG PRESENTERAS NEDAN OCH DET INNEB¤R OCKS¥ EN FORTSATT STARK ROLL F¶R !-3 I F¶RH¥LLANDE TILL KONSTN¤RERNA MEN MED TYDLIGARE AVGR¤NSNINGAR MELLAN VAD SOM ¤R ARBETSMARKNADSPOLITIKENS UPPGIFT OCH VAD SOM ¤R KULTURPOLITIKENS $ET ¤R MIN ¶VERTYGELSE ATT ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ENSAM INTE KAN KOMMA TILLR¤TTA MED DEN NUVARANDE OBALANSEN $ET KR¤VS INSATSER AV S¥V¤L ARBETSMARKNADSPOLITIK SOM KULTURPOLITIK

!RBETSMARKNADSPOLITIKENS OCH KULTURPOLITIKENS ROLLER HAR UNDER GANSKA L¥NG TID SAMMANBLANDATS P¥ ETT OLYCKLIGT S¤TT $ET HAR LETT TILL EN

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

¶VERTYGELSE BLAND KONSTN¤RER ATT DE TV¥ M¥LS¤TTNINGARNA INTE G¥R ATT F¶R ENA *AG DELAR INTE DEN UPPFATTNINGEN

+ULTURPOLITIKENS ROLL ¤R ATT GARANTERA M¥NGFALD F¶RNYELSE F¶RYNG RING - KONSTENS UTVECKLING OCH KVALITET N¥GOT SOM INTE ¥LIGGER ARBETS MARKNADPOLITIKEN 4ILL KULTURPOLITIKEN H¶R ATT VIDGA GR¤NSERNA !RBETS MARKNADSPOLITIKENS ROLL ¤R ATT H¥LLA SIG INNANF¶R DESSA GR¤NSER OCH INOM DESSA GR¤NSER FULLG¶RA ARBETSMARKNADSPOLITISKA M¥L $ESSA PRINCIPER KAN MAN TYCKA VARA SJ¤LVKLARA -EN UNDER EN L¤NGRE TID HAR DET FAKTISKT VARIT TV¤RTOM +ULTURPOLITIKEN HAR SN¤VAT AV GR¤NSERNA F¶R KONSTN¤RER !RBETSMARKNADSPOLITIKEN HAR ¶PPNAT GR¤NSERNA OCH I ALLTF¶R H¶G GRAD NYREKRYTERAT EJ KVALIFICERADE KULTURARBETARE TILL KONSTN¤RERNAS ARBETS MARKNAD

-ITT F¶RSLAG BYGGER P¥ ATT EN KOMBINATION AV DESSA M¥L ¤R M¶JLIG %N TYDLIGARE AVGR¤NSNING AV ARBETSF¶RMEDLINGENS ANSVAR OCH UPPDRAG P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD OCH EN F¶RST¤RKNING AV KULTURPOLITISKA INSATSER F¶R ATT F¶RB¤TTRA F¶RMEDLINGEN AV ARBETE ¥T KONSTN¤RER OCH SOM GER EN INKOMSTF¶RST¤RKNING SOM ¶KAR KONSTN¤RERNAS M¶JLIGHETER ATT LEVA AV SITT ARBETE

!RBETSMARKNADSPOLITIKENS ROLL

3AMMANFATTNING

-OTS¤TTNINGEN MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIKENS M¥L OCH KULTURPOLI TIKENS M¥L G¥R ATT ¶VERBRYGGA %N F¶RUTS¤TTNING ¤R ATT B¤GGE POLI TIKOMR¥DENA DEFINIERAR KONSTN¤RSYRKET OCH KONSTN¤RERNAS ARBETS MARKNAD LIKA $¥ BLIR B¥DA ROLLERNA TYDLIGA OCH F¶RST¤RKER VARANDRA !RBETSMARKNADSPOLITIKENS UPPGIFT BLIR D¥ F¶RMEDLING AV KONSTN¤RLIGT ARBETE UTBILDNING OCH BREDDNING AV ARBETSMARKNADEN

%N SAMVERKAN MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTURPOLITIKEN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD M¥STE ENLIGT MIN UPPFATTNING UTG¥ FR¥N TV¥ INSIKTER ELLER PRINCIPER &¶R DET F¶RSTA ETT KLARG¶RANDE AV ATT DE TV¥ OMR¥DENA HAR OLIKA ROLLER UPPGIFTER &¶R DET ANDRA ATT DE TV¥ POLITIKOM R¥DENA DEFINIERAR KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD OCH VILKA SOM ¤R KONST N¤RER P¥ SAMMA S¤TT

$E STRUKTURPROBLEM JAG PEKAT P¥ LIKSOM DE LEGITIMITETSPROBLEM AR BETSMARKNADSPOLITIKEN HAR I RELATION TILL KONSTN¤RERNA SJ¤LVA HAR INTE ATT G¶RA MED ATT DE TV¥ POLITIKOMR¥DENA HAR OLIKA ROLLER "¥DA DESSA ROLLER BEH¶VS OCH ¤R V¤RDEFULLA D¤RTILL I STORT SETT UNIKA I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV OCH DE B¶R BIBEH¥LLAS

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

0ROBLEMEN HAR IST¤LLET SIN GRUND I ATT DE TV¥ POLITIKOMR¥DENA DEFI NIERAT KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD P¥ OLIKA S¤TT $ETTA ¤R OCKS¥ HUVUD KRITIKEN FR¥N KONSTN¤RERNAS ORGANISATIONER -EN MED EN GEMENSAM SYN P¥ VILKA SOM ¤R ETABLERADE KONSTN¤RER OCH VAD SOM ¤R DERAS ARBETS MARKNAD KAN DET SOM TIDIGARE BESKRIVITS SOM EN MOTS¤TTNING MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIKENS M¥L OCH KULTURPOLITIKENS M¥L F¶RENAS

$¥ BLIR KULTURPOLITIKEN TYDLIG $¥ BLIR OCKS¥ ARBETSMARKNADSPOLITI KEN TYDLIG +ULTURPOLITIKEN G¶R SATSNINGAR F¶R ATT KONSTENS KVALITET OCH M¥NGFALD V¤RNAS OCH INTE BLIR ENBART ETT RESULTAT AV DE FRIA MARKNADS KRAFTERNA 0¥ DEN MARKNAD F¶R KONSTN¤RER SOM MARKNADSKRAFTER OCH KULTURPOLITIK FORMAR HAR ARBETSMARKNADSPOLITIKEN SIN GIVNA ROLL UTIFR¥N ARBETSMARKNADSPOLITIKENS M¥L !TT F¶RMEDLA ARBETE F¶R KONSTN¤RER ATT RUSTA ENSKILDA KONSTN¤RER F¶R ARBETEN SOM ¤R ELLER BLIR LEDIGA OCH D¤RI GENOM F¶RHINDRA UTSLAGNING SAMT ATT L¶SA UPP STRUKTURELLA OBALANSER

/M ARBETSMARKNADS OCH KULTURPOLITIKEN ¤R ¶VERENS OM ATT AGERA P¥ SAMMA ARBETSMARKNAD BLIR ARBETSMARKNADSPOLITIKENS ROLL F¶R KONSTN¤ RER TYDLIG

&¶RMEDLING AV KONSTN¤RLIGT ARBETE

5TBILDNING SPETSUTBILDNING F¶R ATT F¶RBEREDA KONSTN¤RERNA F¶R DE GENOMGRIPANDE F¶R¤NDRINGAR SOM NUTIDA KONST GENOMG¥R $ET HANDLAR OM NYA TEKNIKER I TRADITIONELLA KONSTFORMER MEN I H¶G GRAD OCKS¥ OM MULTIMEDIATEKNOLOGINS P¥VERKAN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETS F¶RH¥LLANDEN OCH KRAV FR¥N UPPDRAGSGIVARE

"REDDNING AV MARKNADEN F¶R KONSTN¤RERNAS PRODUKTER

!RBETSMARKNADSVERKET ¤R TYDLIGT I SITT HANDLINGSPROGRAM )NGA AR BETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER SKALL ANV¤NDAS F¶R ATT BIDRA TILL ATT NYA KONSTN¤RER KOMMER IN P¥ KULTURARBETSMARKNADEN -EN REDAN DET INNE B¤R EN SV¥RIGHET 6EM AVG¶R OCH HUR VILKA ARBETSS¶KANDE SOM SKALL ANSES VARA ETABLERADE KONSTN¤RER $EN ARBETSS¶KANDE TYCKER SIG SJ¤LV HA R¤TT ATT AVG¶RA DET OCH ATT F¥ DEN SERVICE SOM VERKETS UPPDRAG RYM MER !F +ULTUR S¤TTER UPP INTERNA KRITERIER SOM BYGGER P¥ UTBILDNING OCH TIDIGARE YRKESERFARENHET -EN DESSA KRITERIER HAR INTE FULLT GENOM SLAG P¥ VERKETS ALLA F¶RMEDLINGSKONTOR $ESSUTOM HAR *USTITIEOMBUDS MANNEN UTTALAT ATT VAR OCH EN HAR R¤TT ATT SKRIVA IN SIG SOM S¶KANDE VAR DEN VILL OCH TILL VILKET YRKE DEN VILL $¤REMOT STR¤VAR !F +ULTUR MOT ATT UPPR¤TTH¥LLA KRAV P¥ PROFESSIONELLT KONSTN¤RSKAP F¶R ATT F¥ DEL AV ¥TG¤R DER INOM KULTURSEKTORN -EN DERAS RESURSER R¤CKER INTE F¶R ATT OCKS¥ BEVAKA ATT ANDRA F¶RMEDLINGAR UPPR¤TTH¥LLER SAMMA STRIKTA GR¤NSDRAG NING -EN VIKTIGARE - DET R¥DER BRISTANDE SAMST¤MMIGHET MELLAN VER KETS OCH KULTURSEKTORNS BED¶MNINGAR OM VAR GR¤NSEN G¥R &¶R EN FRAM TIDA SAMVERKAN ¤R DET EN N¶DV¤NDIG F¶RUTS¤TTNING ATT INOMKONSTN¤RLIGA

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

BED¶MNINGAR F¥R GENOMSLAG P¥ DENNA DEFINITION &¶RST D¥ KAN ARBETS F¶RMEDLINGEN ¥TERF¥ SIN LEGITIMITET P¥ KULTURARBETSMARKNADEN

&ELRIKTADE ¥TG¤RDER

3AMMANFATTNING

!F +ULTURS MEDEL F¶R AKTIVA ¥TG¤RDER ¤R MILJONER KRONOR %N TREDJEDEL AV DESSA G¥R TILL KONSTN¤RER SOM INTE KAN BETRAKTAS SOM ETABLERADE 9TTERLIGARE MILJONER KRONOR G¥R TILL ¥TG¤RDER RIKTADE MOT KULTURARBETSMARKNADEN FR¥N ANDRA KONTOR 4ILLSAMMANS MED DET PASSIVA ST¶DET TILL MOTSVARANDE GRUPP KONSTN¤RER TOTALT MILJONER KRONOR UPPG¥R D¤RMED DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDLEN RIKTADE MOT KULTUROMR¥DET TILL MILJARDER KRONOR $ETTA SKALL ST¤LLAS MOT DE MILJARDER KRONOR SOM DEN STATLIGA KULTURBUDGETEN OMFATTAR 0¥ INGEN ANNAN MARKNAD ¤R PROPORTIONERNA S¥DANA 3L¥R STYRNINGEN AV DESSA MEDEL FEL MOTVERKAR DEN D¤RF¶R HELA DEN STATLIGA KULTURPOLITI KEN

-ED DET ¤R INTE NOG MED PROBLEMET ATT SKILJA P¥ ¥TG¤RDER I ARBETS MARKNADSPOLITIKEN RIKTADE TILL ETABLERADE RESPEKTIVE OETABLERADE KONST N¤RER $ET ANDRA MINST LIKA STORA PROBLEMET ¤R ATT S¥ STORA I STORT SETT OKONTROLLERADE RESURSER G¥R VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN UT P¥ KONST N¤RSMARKNADEN $ENNA VOLYM M¥STE ENLIGT MIN UPPFATTNING MINSKAS 3OM DET NU ¤R BIDRAR ¥TG¤RDERNA TILL ATT ¶KA OBALANSEN VILKET INTE KAN ANSES VARA F¶RENLIGT MED ARBETSMARKNADSPOLITIKENS UPPDRAG

$ET ¤R INTE BARA DEN V¤XANDE DISPROPORTIONEN MELLAN ARBETSMARK NADSMEDEL OCH KULTURPOLITISKA MEDEL SOM BIDRAR TILL FELSTYRNINGEN AV RESURSER /CKS¥ STYRNINGEN AV DESSA OLIKA MEDEL BIDRAR 3TATENS MEDEL TILL KONST OCH KONSTN¤RER VIA KULTURPOLITIKEN REDOVISAS P¥ KRONAN N¤R TILL VAD OCH VEM MEDLEN ANV¤NDS $ET FINNS TYDLIGA M¥L OCH PRIORITERINGAR F¶R VARJE BESLUT OM MEDELSTILLDELNING $ET G¶R ATT HELA DENNA MEDELSAN V¤NDNING ¤R KLART GENOMLYST

.¤R DET G¤LLER AKTIVA ¥TG¤RDER F¶R KONSTN¤RER INOM ARBETSMARKNADS POLITIKEN ¤R DET EFTER ETT HALVT ¥RS ANSTR¤NGNINGAR FR¥N MIN SIDA I STORT SETT OM¶JLIGT ATT F¥ MOTSVARANDE UPPGIFTER )NGEN HAR ¶VERBLICK ¶VER HUR MEDLEN ANV¤NDS OCH I VILKEN OMFATTNING ¥TG¤RDER SOM L¤MNATS P¥VERKAR KULTURPOLITISKA M¥L .U ¤R DET INTE ARBETSMARKNADSVERKETS ANSVARS OMR¥DE I SIG MEN VALEN AV ¥TG¤RDER P¥VERKAR DE FACTO STRUKTUREN P¥ KULTURARBETSMARKNADEN 5TAN H¤NSYN TILL KULTURPOLITIKEN KAN ¥TG¤RDERNA D¤RF¶R MOTVERKA SITT SYFTE - ATT HJ¤LPA ARBETSS¶KANDE INDIVIDER ATT ST¤RKA

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

SIN ST¤LLNING P¥ ARBETSMARKNADEN ) ST¤LLET F¶RV¤RRAS OBALANSEN OCH INDI VIDERNA F¥R DET ¤NNU SV¥RARE

) MITT UPPDRAG ING¥R OCKS¥ ATT V¤RDERA DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDERNA UTIFR¥N RENT ARBETSMARKNADSPOLITISKA M¥L ) VILKEN UTSTR¤CK NING HAR ¥TG¤RDERNA MEDVERKAT TILL ATT DE ARBETSS¶KANDE F¥TT EN FASTARE F¶RANKRING P¥ DEN REGULJ¤RA ARBETSMARKNADEN )NTE HELLER H¤R HAR JAG LYCKATS F¥ EN KLAR BILD $ET JAG VET ¤R ATT RUNDG¥NGEN ¤R BETYDANDE %FTER ETT HALV¥R ¤R H¤LFTEN AV DE SOM F¥TT BEREDSKAPSARBETE TILLBAKA I ARBETS L¶SHET %FTER ETT ¥R ¤R TILLBAKA OCH EFTER FEM ¥R HAR HELA ¥TER V¤NT I ARBETSL¶SHET $ET ¤R NATURLIGT ATT DEN RUNDG¥NGEN UPPST¥R EFTER SOM DET ¤R EN PERMANENT BRIST P¥ ARBETSTILLF¤LLEN UPPDRAG P¥ DENNA DEL AV ARBETSMARKNADEN -EN FR¥GAN ¤R HUR L¤NGE DET ¤R RIMLIGT ATT MED ¥TG¤RDER H¥LLA ARBETSS¶KANDE KVAR I EN F¶R SMAL ARBETSMARKNADSSEKTOR

!F +ULTURS MEDEL F¶R AKTIVA ¥TG¤RDER UTG¶R CA MILJONER KRONOR %N TREDJEDEL AV DESSA G¥R TILL OETABLERADE KONSTN¤RER $E UPPFYLLER KRA VEN ATT EN G¥NG HA GENOMG¥TT EN KONSTN¤RLIG UTBILDNING ELLER UNDER EN PERIOD HA F¶RS¶RJT SIG MED ETT KONSTN¤RLIGT ARBETE -EN D¤REFTER HAR DE INTE LYCKATS ATT AV EGEN KRAFT ETABLERA SIG P¥ KULTURMARKNADEN …R EFTER ¥R ¥TERKOMMER DE I ¥TG¤RDER OCH F¶R M¥NGA ¤R DESSA PERIODER DERAS ENDA TIDER MED KONSTN¤RLIGT ARBETE OCH INKOMSTER AV KONSTN¤RLIGT ARBETE !F +ULTURS MEDARBETARE UPPSKATTAR SJ¤LVA DENNA GRUPP TILL OMKRING EN TREDJEDEL AV SAMTLIGA INSKRIVNA HOS DEM $ETTA VISAR ATT UTBILDNING OCH TIDIGARE ERFARENHET INTE R¤CKER SOM KRITERIUM F¶R ATT SKILJA UT DE ETABLE RADE ELLER YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNA $ET M¥STE TILL ETT KRAV P¥ KONTINUITET I VERKSAMHETEN SOM KRITERIUM F¶R ATT ANSES TILLH¶RA KRETSEN AV ETABLERADE KONSTN¤RER

$ENNA TREDJEDEL AV DE INSKRIVNA VID !F +ULTUR SOM SAKNAR F¶RANK RING P¥ ARBETSMARKNADEN KR¤VER ENLIGT SAMST¤MMIGA BED¶MNINGAR BETYDLIGT MER RESURSER ¤N VAD DERAS ANDEL AV SAMTLIGA INSKRIVNA SKULLE MOTIVERA -¥NGA HAR G¥TT I V¤XLANDE ¥TG¤RDER I ¥TSKILLIGA ¤R %N TREDJE DEL AV DE INSKRIVNA DRAR TV¥ TREDJEDELAR AV F¶RMEDLINGSKONTORENS TID OCH PERSONELLA RESURSER $¤RTILL KOMMER ATT ST¤NDIGT ¥TERKOMMANDE AKTIVA ¥TG¤RDER F¶R DESSA ARBETSL¶SA I RUNDG¥NG GENERERAR KOSTNADER I A KASSA OCH +!3 TILL EN FAKTOR AV

-INA BED¶MNINGAR H¤R BYGGER P¥ !F +ULTUR KONTORENS EGNA ERFA RENHETER +ONSTN¤RERNAS EGNA ORGANISATIONER H¤VDAR SAMST¤MMIGT ATT DET HANDLAR OM EN BETYDLIGT ST¶RRE ANDEL $ET ¤R BAKGRUNDEN TILL !F +ULTURS LEGITIMITETSPROBLEM I RELATIONEN MED KONSTN¤RERNAS ORGANISATIO NER

$ENNA UTVECKLING D¤R ALLT FLER F¥R ¥TG¤RDER MOT KULTURARBETSMARKNA DEN TROTS ATT DE SAKNAR EGENTLIG F¶RANKRING OCH KOMPETENS F¶R OMR¥DET RISKERAR ATT LEDA TILL EN AMAT¶RISERING AV BETYDANDE DELAR AV ARBETSMARK NADEN F¶R KONSTN¤RER $ENNA UTVECKLING M¥STE BRYTAS MED RELATIVT TUNGA

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

¥TG¤RDER OM INTE F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETERNA F¶R DE ETABLERADE KONSTN¤ RERNA SKALL SPOLIERAS "RYTER MAN AMAT¶RISERINGEN OCH ST¤RKER DET KULTURPOLITISKT MOTIVERADE ST¶DET MINSKAR MAN DUBBELT UPP TRYCKET P¥ ARBETSMARKNADS¥TG¤RDER F¶R KONSTN¤RER

)NTR¤DET TILL ARBETSMARKNADEN F¶R KONSTN¤RER B¶R ABSOLUT INTE G¥ VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN $ET ¤R I ST¤LLET KULTURPOLITIKENS UPPGIFT !RBETSMARKNADSPOLITIKEN F¶R KONSTN¤RER SKALL ¤GNAS DE REDAN ETABLE RADE

%FTERFR¥GAN P¥ DE V¤L ETABLERADE KONSTN¤RERNAS ARBETE B¶R ST¤RKAS !-3 INSATSER B¶R BANTAS OCH KONCENTRERAS B¤TTRE VIA ETT STARKARE KULTUR POLITISKT UPPDRAG

!-3 HAR F¶R UTREDNINGENS R¤KNING GJORT EN ¶VERSYN AV OMFATTNINGEN AV ¥TG¤RDER F¶R OETABLERADE KONSTN¤RER D¤R ¥TG¤RDERNA INRIKTAS MOT KUL TURARBETSMARKNADEN 5NDERS¶KNINGEN VISAR ATT AV DE ¥TG¤RDER F¶R S¶KANDE INOM KONSTN¤RSYRKET SOM BESLUTAS VID ALLM¤NNA ARBETSF¶RMED LINGAR RIKTAS MOT KULTURARBETSMARKNADEN $ET ¤R SANNOLIKT I M¥NGA FALL ¥TG¤RDER F¶R ICKE ETABLERADE KONSTN¤RER $E ALLM¤NNA KONTOREN HAR NATURLIGTVIS OCKS¥ ETABLERADE KONSTN¤RER INSKRIVNA %NLIGT PRAXIS INOM !RBETSMARKNADSVERKET SKALL DESSA DOCK OCKS¥ G¶RAS TILLG¤NGLIGA F¶R !F +ULTUR SOM HAR ETT SAMORDNANDE ANSVAR +UNSKAPEN OM I VILKEN UT STR¤CKNING DESSA ¤R ETABLERADE ELLER INTE BRISTER !F +ULTUR HAR INTE RESURSER ATT F¶LJA UPP ALLA SOM AV ANDRA KONTORS G¶RS TILLG¤NGLIGA F¶R DEM EFTERSOM DET I M¥NGA FALL ENBART SKER GENOM EN ADMINISTRATIV RUTIN

$EN TOTALA KOSTNADEN F¶R ¥TG¤RDER F¶R KONSTN¤RER VID ¶VRIGA !F KON TOR UPPG¥R TILL MILJONER KRONOR %NLIGT !-3 BER¤KNINGAR ANV¤NDS

MILJONER KRONOR AV DESSA TILL ¥TG¤RDER P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARK NAD 3AMMANLAGT L¤GGER !-6 D¤RMED MILJONER KRONOR I AKTIVA ¥TG¤RDER TILL KONSTN¤RER -IN BED¶MNING ¤R ATT CA MILJONER KRONOR ¤R ST¶D F¶R OETABLERADE KONSTN¤RER - F¶R INOMKONSTN¤RLIG VERKSAMHET

$ESSA AKTIVA ¥TG¤RDER ¥T OETABLERADE SKAPAR ETT V¤XANDE OCH BE ST¥ENDE INKOMSTPROBLEM F¶R HELA MARKNADEN F¶R KONSTN¤RER VILKET DRABBAR DE ETABLERADE YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RERNA VARS PROBLEM I SIN TUR V¤LTRAS ¶VER P¥ B¥DE KULTUR OCH ARBETSMARKNADSPOLITIKEN

!RBETSMARKNADSPOLITIKEN P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET SKAFFAR SIG NYA PRO BLEM I TAKT MED ATT DE F¶RS¶KER L¶SA ANDRA $ET ¤R N¶DV¤NDIGT ATT BRYTA DENNA ONDA CIRKEL &¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN HANDLAR DET OM ATT BE GR¤NSA GRUPPEN KONSTN¤RER SOM F¥R ¥TG¤RDER P¥ OMR¥DET $ET KR¤VS EN L¥NGSIKTIG L¶SNING F¶R ATT L¶SA DETTA DOMINERANDE STRUKTURPROBLEM

/M CA MILJONER KRONOR G¥R TILL AKTIVA ¥TG¤RDER F¶R KONSTN¤RS S¶KANDE OCH DRYGT MILJONER KRONOR I PASSIVT ST¶D INNEB¤R DET ATT ST¶DET TILL KONSTN¤RER VIA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN UPPG¥R TILL MILJAR DER KRONOR +ULTURDEPARTEMENTETS RESURSER TILL DEN TOTALA KULTURSEKTORN

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

UPPG¥R TILL MILJARDER KRONOR /M EN S¥ STOR ANDEL AV DE SAMMANLAGDA RESURSERNA STYR FEL MOTVERKAR DE DEN STATLIGA KULTURPOLITIKEN M¥L

%N STOR DEL AV ARBETET MED DENNA UTREDNING HAR HANDLAT OM ATT ANALY SERA OBALANSEN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD -IN SLUTSATS AV DETTA ¤R ATT GRUNDPROBLEMET FINNS I SKILDA SYNS¤TT P¥ VAD SOM ¤R KONSTN¤RER NAS ARBETSMARKNAD - ENKLARE UTTRYCKT VILKA SOM ¤R ETABLERADE KONSTN¤ RER -INA F¶RSLAG INNEB¤R ATT DENNA MOTS¤TTNING B¶R KUNNA ¶VERBRYGGAS VILKET JAG TROR ¤R FULLT M¶JLIGT +ONSTN¤RERNAS UPPFATTNING OCH DEN UPP FATTNING JAG FUNNIT BLAND MEDARBETARNA P¥ !F +ULTUR SKILJER SIG INTE ALLT F¶R MYCKET $ENNA DELVIS GEMENSAMMA BILD M¥STE F¥ GENOMSLAG

$E F¶RSLAG JAG L¤GGER UTG¥R FR¥N EN S¥DAN F¶R¤NDRING $E BYGGER OCKS¥ P¥ DE SKILDA ROLLER SOM ¤R DE TV¥ POLITIKOMR¥DENAS RESPEKTIVE UPPDRAG OCH STYRKA

&¶RST¤RK !F +ULTURS ROLL

5TREDNINGENS F¶RSLAG

- 'E !F +ULTUR EN S¤RST¤LLNING INOM !RBETSMARKNADSVERKET

- "EGR¤NSA MOTTAGARGRUPPEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER P¥ KULTUROMR¥DET

- 'E !F +ULTUR EXKLUSIV R¤TT ATT BESLUTA OM ¥TG¤RDER INOM KUL TUROMR¥DET

- )NF¶R EN INOMKONSTN¤RLIG BED¶MNING AV !F +ULTURS M¥LGRUPP OCH F¶R ¥TG¤RDER INOM KULTUROMR¥DET

- …TERGE !-3 KULTURARBETSDELEGATION EN STARKARE ROLL

- &RI MEDELSANV¤NDNING OCH INGA VOLYMKRAV VID !F +ULTUR

- 3ATSNING P¥ V¤GLEDNING OCH UTBILDNING

- "EH¥LL !F +ULTUR -EDIA

%N S¤RST¤LLNING F¶R !F +ULTUR

4ILL SKILLNAD FR¥N TIDIGARE UTREDARE ANSER JAG ATT DET ¤R ANGEL¤GET ATT !F +ULTUR FINNS KVAR SOM EN DEL AV !RBETSMARKNADSVERKET *AG KAN INTE SE ATT DENNA INSTITUTION F¶R N¤RVARANDE KAN ERS¤TTAS $ESS FLEXIBILITET OCH KOMPETENS BEH¶VS P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD -EN JAG SER OCKS¥ EN ANNAN ROLL F¶R !F +ULTUR SOM HITTILLS INTE VARIT LIKA UTTALAD &¶R MIG ¤R EN S¤RSKILD ORGANISATION MED !F +ULTUR KONTOR EN N¶DV¤NDIG F¶RUT S¤TTNING OCH EN GARANT F¶R ATT ARBETSMARKNADSMEDEL P¥ DETTA OMR¥DE STRIKT BEGR¤NSAS TILL ETABLERADE KONSTN¤RER $ET ¤R YTTERLIGARE ETT SK¤L TILL ATT !F +ULTURS ROLL M¥STE SK¤RPAS

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

-ITT F¶RSTA F¶RSLAG ¤R D¤RF¶R ATT BIBEH¥LLA EN ORGANISATION SOM BYG GER P¥ EN S¤RST¤LLNING F¶R DENNA DEL AV ARBETSMARKNADEN -IN BED¶M NING ¤R ATT DEN SKALL VARA RIKST¤CKANDE MED ETT REGIONALT ANSVAR F¶RDELAT P¥ DE OLIKA KONTOREN SOM HITTILLS 0RAKTISKA SK¤L TALAR F¶R ATT KONTOREN OCKS¥ FORTS¤TTNINGSVIS HAR ETT HEML¤N $ET FINNS INGET SJ¤LV¤NDAM¥L I ATT BYGGA UPP EN NY ADMINISTRATION F¶R VERKSAMHETEN $¤REMOT ANSER JAG ATT !F +ULTURS S¤RST¤LLNING M¥STE SK¤RPAS OCH TYDLIGG¶RAS 6ID VARJE TILLF¤LLE N¤R ARBETSF¶RMEDLINGEN F¶R KONSTN¤RER HAR SETTS ¶VER HAR !-3 UTLOVAT ATT F¶RST¤RKA ROLLEN F¶R !F +ULTUR S¥ ATT MAN KLARAR UPPDRAGET ATT F¶RMEDLA ARBETE MED DE SPECIELLA F¶RUTS¤TTNINGAR SOM R¥DER P¥ DENNA ARBETSMARKNAD -EN MAN HAR INTE LYCKATS UPPR¤TTH¥LLA DENNA AMBITION OCH DESSA L¶FTEN $¤RF¶R M¥STE ORGANISATIONEN P¥ F¤LTET F¶LJAS UPP INOM HELA ORGANISATIONEN *AG ANSER D¤RF¶R ATT !-3 B¶R ¥TERUPPR¤TTA TJ¤NSTEN SOM KULTURDIREKT¶R MED ANSVAR F¶R INNEH¥LLET I !F +ULTURS VERKSAMHET OCH MED BEFOGENHETER ATT F¶LJA UPP ¶VRIGA KONTORS VERKSAMHET INOM KULTUROMR¥DET $ET KR¤VER EN TJ¤NST MED DIREKTKONTAKT TILL VERKSLED NINGEN OCH ETT UTTALAT MANDAT ATT F¶RETR¤DA EN STRIKT TILL¤MPNING AV KONSTN¤RSBEGREPPET OCH ANV¤NDNINGEN AV ¥TG¤RDSMEDEL

!F +ULTUR L¶SG¶RS FR¥N VOLYMKRAV OCH DE ANSLAGNA MEDLEN SKALL DO MINERAS AV OTRADITIONELLA MEDEL EFTERSOM SAMTLIGA F¶RMEDLARES ERFAREN HET VISAR ATT DET ¤R MED ST¶D AV DESSA MAN KAN PLANERA ¥TG¤RDER SOM PASSAR F¶R KULTURARBETSMARKNADEN $EN UPPDELNING AV MEDLEN F¶R OLIKA KONJUNKTURBEROENDE ¥TG¤RDER ST¤MMER D¥LIGT MED KULTURSEKTORN D¤R ¥TG¤RDERNA I F¶RSTA HAND M¥STE MOTVERKA STRUKTURFEL P¥ ARBETSMARKNA DEN %TT EXEMPEL P¥ ETT ST¶D INOM KONSTN¤RSOMR¥DET SOM ¤R VIKTIGT F¶R EN KONSTN¤RSGRUPPS M¶JLIGHET ATT ARBETA G¤LLER TILLG¥NG TILL DAGLIG TR¤ NING D¶R DANSARE !TT ST¶DJA S¥DANA TR¤NINGSM¶JLIGHETER ¤R EN VIKTIG SYSSELS¤TTNINGSSKAPANDE ¥TG¤RD F¶R DANSARNA 5TAN DEN M¶JLIGHETEN KAN DE INTE TA UPPDRAG SOM ERBJUDS DEM $ET ¤R NATURLIGT ATT !F +ULTUR TILL SAMMANS MED +ULTURR¥DET TAR ANSVAR F¶R ATT UTVECKLA M¶JLIGHETERNA F¶R DAGLIG TR¤NING F¶R FRILANSDANSARNA

%TT ANNAT EXEMPEL ¤R KOLLEKTIVVERKST¤DERNA !F +ULTUR HAR TIDIGARE ST¶TT KOLLEKTIVVERKST¤DERNA GENOM ATT AKTIVT STYRA UTBILDNING AV KONST N¤RER TILL DESSA $ENNA VERKSAMHET HAR DOCK MINSKAT MEN ¤R ETT VIKTIG ST¶D F¶R M¥LARE SKULPT¶RER OCH FOTOGRAFER

$ET FINNS REDAN M¥NGA GODA EXEMPEL P¥ ¥TG¤RDER D¤R !F +ULTUR AN V¤NT OTRADITIONELLA MEDEL P¥ ETT FRAMG¥NGSRIKT S¤TT ) BESKRIVNINGARNA I KAPITEL VILL JAG PEKA P¥ ¥TG¤RDER SOM RIKTAR SIG MOT NYA MARKNADER MEN OCKS¥ M¶JLIGHETERNA ATT SKAPA KONSTN¤RLIGA RESURSARBETEN I SAMVER KAN MED KOMMUNER OCH LANDSTING OCH MED STATLIGA INSTITUTIONER SOM T EX MUSEER !TT SE KONSTN¤REN SOM SUBJEKT OCH EN RESURS F¶R ATT SKAPA UTVECKLING P¥ EN ORT ELLER EN REGION TJ¤NAR DUBBLA SYFTEN I ARBETSMARK NADSPOLITIKEN $ET GER ARBETE ¥T KONSTN¤REN MEN BIDRAR OCKS¥ TILL SYSSEL

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

S¤TTNINGEN F¶R ANDRA GRUPPER 3¥DANA PROJEKT B¶R KUNNA PLANERAS I SAM ARBETE MED KOMMUNER LANDSTING OCH L¤NSSTYRELSER

.¤R DET G¤LLER ¥TG¤RDER SOM MEDVERKAR TILL EN KULTURPOLITISK UTVECK LING ¤R DET VIKTIGT ATT DE PLANERAS I N¤RA SAMVERKAN MED KONSTN¤RERNA $ET ¤R VIKTIGT ATT BEVAKA ATT ARBETSMARKNADSMEDLEN INTE ERS¤TTER SATS NINGAR SOM KOMMUNER OCH LANDSTING ANNARS SKULLE G¶RA

"EGR¤NSA MOTTAGARGRUPPEN

!F +ULTURS MOTTAGARGRUPP ¤R UNGEF¤R EN TREDJEDEL F¶R STOR *AG HAR REDAN TIDIGARE KONSTATERAT ATT DET INTE R¤CKER ATT HA EN KONSTN¤RLIG UT BILDNING ELLER ERFARENHET I YRKET F¶R ATT R¤KNAS SOM ETABLERAD P¥ ARBETS MARKNADEN $ET KR¤VS OCKS¥ EN KONTINUERLIG VERKSAMHET SOM KONSTN¤R UTAN ST¶D AV ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL *AG AVST¥R FR¥N ATT F¶RESL¥ FASTA KRITERIER F¶R VILKA SOM SKALL ANSES ETABLERADE INOM OLIKA KONST N¤RSYRKEN $EFINITIONERNA M¥STE SKILJA SIG MELLAN DE OLIKA KONSTN¤RS YRKENA MEN DE B¶R UTG¥ FR¥N UTBILDNING OCH ELLER P¥VISAD AKTIV YRKES VERKSAMHET $E NUVARANDE ¤R EN BRA UTG¥NGSPUNKT MED TILL¤GGET OM KONTINUITET I YRKESVERKSAMHETEN $ET ¤R D¤REMOT ANGEL¤GET ATT !-3 GES BEFOGENHETER ATT HA KRITERIER AV DET SLAGET F¶R DENNA DEL AV SIN VERKSAM HET

-OTTAGNINGEN AV KONSTN¤RER HOS !F +ULTUR B¶R SKE I TV¥ ETAPPER EN GR¤NSDRAGNING VID F¶RSTA ING¥NGEN OCH EN NY PR¶VNING EFTER TRE ¥R (AR INTE PERSONEN HAFT ETT VANLIGT ARBETE VERKSAMHET I SITT YRKE UNDER DEN TIDEN ¶VERF¶RS HAN ELLER HON TILL HEMF¶RMEDLINGEN $ET ¤R EN TYP AV REGEL SOM TILL¤MPAS AV ANDRA SPECIALF¶RMEDLINGAR INOM !RBETSMARK NADSVERKET

)NF¶R INOMKONSTN¤RLIG BED¶MNING

"EST¤MNINGEN AV M¥LGRUPPEN OCH HUR DEN SKALL DEFINIERAS LIKSOM ANV¤NDNINGEN AV ¥TG¤RDSMEDLEN OCH INRIKTNINGEN P¥ ARBETSMARKNADS UTBILDNINGEN SKALL SKE I SAMR¥D MED S¤RSKILDA INOMKONSTN¤RLIGA N¤MN DER KNUTNA TILL DE FEM !F +ULTUR KONTOREN $ESSA N¤MNDER B¶R GES BE TYDANDE INFLYTANDE UTAN ATT DE D¤RF¶R TAR ¶VER N¥GOT MYNDIGHETSANSVAR - SOM SJ¤LVFALLET M¥STE LIGGA KVAR HOS ARBETSF¶RMEDLINGEN $ESSA N¤MNDER KAN BIDRA TILL ATT SKAPA KONTINUITET I ¥TG¤RDERNA OCH ¶KA ARBETS F¶RMEDLINGENS LEGITIMITET BLAND KONSTN¤RERNA OCH DERAS ORGANISATIONER

.¤MNDERNA KAN OCKS¥ I DIALOG MED !F +ULTUR SKAPA EN GEMENSAM SYN P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD OCH ¶VRIGA VILLKOR .¤MNDERNAS SAM MANS¤TTNING B¶R VARA BLANDAD KONSTN¤RSORGANISATIONER ENSKILDA KONST

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

N¤RER MED F¶RTROENDE BLAND KOLLEGER OCH MED INTEGRITET LIKSOM RECEN SENTER KRITIKER

+ULTURARBETSDELEGATIONEN M¥STE ¥TERGES DEN BETYDELSEFULLA ROLL DEN AVS¥GS HA N¤R DEN SKAPADES OCH SOM DEN TIDIGARE HAFT +ULTURARBETS DELEGATIONENS UPPGIFT ¤R ATT FASTST¤LLA POLICY F¶R KRITERIERNA F¶R INSKRIV NING VID !F +ULTUR OCH GE RAMAR F¶R HUR ¥TG¤RDERNA SKALL ANV¤NDAS $ET ¤R OCKS¥ DELEGATIONENS UPPGIFT ATT F¶LJA UPP ROLLF¶RDELNINGEN MELLAN ARBETSMARKNADS OCH KULTURPOLITIKEN F¶R ATT UNDVIKA EN NY SAMMAN BLANDNING AV ROLLER OCH UPPGIFTER &¶R ATT F¶RST¤RKA SAMARBETET KRING F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERS ARBETE B¶R DELEGATIONENS SAMMANS¤TTNING F¶R¤NDRAS ELLER UT¶KAS S¥ ATT CENTRUMBILDNINGARNA GES REPRESENTATION

3K¤RPTA REGLER F¶R ANDRA ARBETSF¶RMEDLINGAR

&¶R¤NDRINGEN AV !F +ULTURS ROLL BLIR EMELLERTID MENINGSL¶S OM INTE REGLERNA F¶R ¶VRIGA ARBETSF¶RMEDLINGSKONTOR SK¤RPS !RBETSF¶RMED LINGSKONTOR F¥R INTE UTAN !F +ULTURS MEDVERKAN S¤TTA IN KULTURPOLITISKA ¥TG¤RDER SOM INNEB¤R ATT KONSTPROJEKT ERBJUDS P¥ MARKNADEN - OAVSETT OM DET HANDLAR OM PRIVATA ELLER OFFENTLIGA BEST¤LLARE $ET HAR FRAMF¶R ALLT VID VANLIGA !F KONTOR BEDRIVITS KULTURPOLITIK MED ARBETSMARKNADS MEDEL RIKTADE TILL KULTURARBETARE L¥NGT UTANF¶R DE ETABLERADE KONSTN¤RER NAS KRETS $ETTA KAN VARA AV ANDRA SK¤L V¤L MOTIVERADE ¥TG¤RDER RIKTADE MOT UNGDOMAR $ESSA ¥TG¤RDER M¥STE DOCK UTFORMAS P¥ ETT S¥DANT S¤TT ATT DE INTE LEDER IN I YRKET ELLER TR¤NGER UT ARBETEN F¶R ETABLERADE KONSTN¤ RER

$ET ¤R SV¥RT F¶R DEN ENSKILDE OCH OFTA H¥RT BELASTADE F¶RMEDLAREN VID ETT ALLM¤N !F KONTOR ATT ST¥ EMOT F¶RSLAG OCH KRAV FR¥N S¶KANDE SOM VILL HA ¥TG¤RDER MOT KULTURMARKNADEN 0¥ SAMMA S¤TT ¤R DET SV¥RT ATT F¥ DESSA S¶KANDE ATT AVST¥ FR¥N ATT S¶KA KONSTN¤RLIGA ARBETEN $ET ¤R INTE HELLER !RBETSMARKNADSVERKETS UPPGIFT SOM MYNDIGHET ATT BESLUTA ¶VER ENSKILDA MEDBORGARES YRKESVAL ELLER INRIKTNING $¤REMOT M¥STE DET FIN NAS INTERNA RUTINER INOM VERKET SOM HINDRAR DESSA S¶KANDE FR¥N ATT PRIO RITERAS SOM S¶KANDE TILL KONSTN¤RSYRKE $ET HANDLAR I F¶RSTA HAND OM ATT HA SAMTAL VID INSKRIVNINGEN D¤R MAN ¤R TYDLIG I BESKRIVNINGEN AV SV¥ RIGHETERNA P¥ DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADEN $EN S¶KANDE M¥STE F¥ HJ¤LP ATT HITTA ALTERNATIVA ARBETSOMR¥DEN /CH DETTA ALTERNATIV SKALL ANV¤NDAS I DEN INTERNA REGISTRERINGEN AV UNDER VILKEN KOD DEN S¶KANDE PLACERAS $ET KONSTN¤RLIGA YRKET F¥R ENDAST VARA ANDRAHANDSALTERNATIV I DEN KODNINGEN OM INTE !& +ULTURS F¶RMEDLARE BESLUTAR ANNAT $ETTA KAN LEDA TILL SV¥RIGHETER F¶R ¶VRIGA F¶RMEDLARE I RELATIONEN MED DE S¶KANDE $¤RF¶R M¥STE DET FINNAS EN KONTAKTPERSON TILL !F +ULTUR P¥ VARJE KONTOR SOM TAR HAND OM DE S¶KANDE SOM HAR SV¥RT ATT SJ¤LVA SE

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

ALTERNATIV TILL SIN ¶NSKAN OM ETT KONSTN¤RSYRKE $ESSA KAN BEH¶VA EN S¤RSKILD V¤GLEDNING SOM OCKS¥ INNEFATTAR R¥DGIVNING OM HUR DE SJ¤LVA HITTAR V¤GAR TILL EN KONSTN¤RLIG UTBILDNING VIA DET ORDINARIE UTBILDNINGS SYSTEMET

3ATSNING P¥ UTBILDNING OCH V¤GLEDNING

%N ¥TSTRAMNING AV ANTALET S¶KANDE VID !F +ULTUR OCH OCKS¥ AV ANV¤ND NINGEN AV ¥TG¤RDSMEDEL INNEB¤R INGEN OMEDELBAR BESPARING $E KONST N¤RER SOM SAKNAR ANKNYTNING TILL KULTURARBETSMARKNADEN ELLER HAR EN MYCKET SVAG S¥DAN M¥STE F¥ ¥TG¤RDER SOM HJ¤LPER DEM ATT FINNA SITT ARBETE OCH SIN F¶RS¶RJNING P¥ DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN $ET KOMMER ATT KR¤VA OMFATTANDE INSATSER F¶R V¤GLEDNING OCH OMSKOLNING $ET KAN INNEB¤RA ATT KONTOR MED STOR ANDEL S¶KANDE TILL KONSTN¤RSYRKEN KAN BE H¶VA EXTRA MEDEL I INITITALSKEDET F¶R ATT KLARA DET TRYCK SOM KAN UPPST¥ UNDER F¶R¤NDRINGEN AV TILL¤MPNINGEN 2ESURSER B¶R OCKS¥ AVS¤TTAS F¶R ATT UTVECKLA METODER F¶R INSKRIVNING OCH V¤GLEDNING AV S¶KANDE MED STARK EMOTIONELL KNYTNING TILL KULTUROMR¥DET %XEMPLEN P¥ FRAMG¥NGS RIKA ¥TG¤RDER I KAPITEL HANDLAR OM V¤GLEDNING OCH UTBILDNING MOT ANDRA YRKEN $EN BESPARING P¥ MILJONER KRONOR SOM MINA F¶RSLAG INNEB¤R P¥ KONSTN¤RSOMR¥DET B¶R KORTSIKTIGT ANV¤NDAS F¶R SATSNINGAR P¥ DESSA KULTURELLT INTRESSERADE S¶KANDE

) DAGENS ARBETSMARKNADSL¤GE ¤R DETTA EN SV¥R UPPGIFT F¶R F¶RMED LARNA MEN DEN KOMMER ATT L¤TTA I TAKT MED ATT L¤GET P¥ ARBETSMARKNADEN LJUSNAR 5TSIKTERNA P¥ EN ARBETSMARKNAD D¤R TROTS KRISEN N¤RA MILJONER L¶NTAGARE HAR ARBETE OCH D¤R SATSNINGAR P¥ UTBILDNING - KUNSKAPSLYFTET H¶GSKOLORNA ETC - ¤R MYCKET OMFATTANDE ¤R TROTS ALLT BETYDLIGT LJUSARE )NTE MINST F¶R KULTURINTRESSERADE FINNS M¶JLIGHETER ATT KOMBINERA DETTA INTRESSE MED YRKEN INOM MYCKET BREDA F¤LT

"ETYDANDE ARBETSMARKNADS OCH UTBILDNINGSRESURSER B¶R S¤TTAS IN F¶R ATT LOTSA IN M¤NNISKOR P¥ DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN +ONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD UTG¶R BARA EN OCH DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN

-¶JLIGHETERNA ATT L¶SA KULTURINTRESSERADE M¤NNISKORS F¶RS¶RJ NINGSPROBLEM ¤R S¥LEDES G¥NGER S¥ STORA P¥ DENNA DEL AV ARBETSMARK NADEN

$ET FINNS OCKS¥ OMFATTANDE RESURSER ATT TILLG¥ B¥DE N¤R DET G¤LLER AR BETSMARKNADSPOLITIK OCH UTBILDNINGAR I ¶VRIGT F¶R ATT HJ¤LPA DESSA PER SONER 'ENOM ATT TIDIGT G¶RA S¥DANA INSATSER F¥R INDIVIDEN ETT ST¶D SOM L¥NGSIKTIGT BESPARAR HENNE M¥NGA PROBLEM OCH F¶RS¶RJNINGSSV¥RIGHETER /CKS¥ F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN INNEB¤R DET EN BESPARING P¥ L¥NG SIKT

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

$EN DUBBLA EFFEKTEN AV DESSA F¶RSLAG ¤R ATT OBALANSEN P¥ KONSTN¤ RERNAS ARBETSMARKNAD MILDRAS OCH D¤RMED DEN P¥G¥ENDE ¶VERETABLE RINGEN AV KONSTN¤RER P¥ EN MARKNAD SOM K¤NNETECKNAS AV L¥GA IN KOMSTER 3AMTIDIGT VILL JAG MED ¶VRIGA F¶RSLAG ¶KA EFTERFR¥GAN P¥ KONSTN¤RERS ARBETE VILKET YTTERLIGARE MINSKAR TRYCKET P¥ ARBETSMARK NADS¥TG¤RDER $ETSAMMA G¤LLER F¶RSLAGEN SOM F¶RB¤TTRAR KONSTN¤RERNAS M¶JLIGHETER ATT LEVA P¥ DET ARBETE DE FAKTISKT REDAN UTF¶R

!F +ULTUR -EDIA

$E NUVARANDE SPECIALF¶RMEDLINGARNA P¥ KULTUROMR¥DET HETER EGENTLIGEN !F +ULTUR -EDIA OCH OMFATTAR OCKS¥ F¶RMEDLING AV ARBETE OCH SERVICE TILL JOURNALISTER OCH INFORMAT¶RER *AG HAR VALT ATT INTE OMFATTA JOURNA LISTYRKET I MIN DEFINITION AV KONSTN¤RER I DENNA UTREDNING -EN SOM JAG TIDIGARE HAR KONSTATERAT FINNS INGEN TYDLIG GR¤NS MELLAN JOURNALISTER OCH T EX F¶RFATTARE -¥NGA KULTURJOURNALISTER AGERAR I GR¤NSLANDET MELLAN JOURNALISTIK OCH F¶RFATTARSKAP $ET ¤R OCKS¥ INGEN TVEKAN OM ATT KULTUR JOURNALISTERNA ¤R EN VITAL OCH N¶DV¤NDIG DEL I ETT AKTIVT KULTURLIV

$ERAS ARBETSMARKNAD OCH VILLKOR LIKNAR P¥ M¥NGA S¤TT DE KONSTN¤RS GRUPPER SOM JAG BESKRIVIT $ET ¤R HELLER INGEN TILLF¤LLIGHET ATT !-3 VALT ATT ORGANISERA OMR¥DET TILLSAMMANS MED KULTUROMR¥DET -EDIAARBETS MARKNADEN HAR M¥NGA LIKHETER OCH M¥NGA BER¶RINGSPUNKTER MED KUL TURARBETSMARKNADEN 'R¤NSERNA MELLAN DEM SUDDAS DESSUTOM UT MER OCH MER &OTOGRAFER ARBETAR P¥ B¤GGE MARKNADERNA TECKNARE ILLUSTRAT¶ RER F¶RFATTARE LIKAS¥ 5NDERH¥LLNING OCH INFORMATION G¥R IHOP .YA MEDIA F¶RENAR KOMPETENSER FR¥N OLIKA KONSTN¤RSOMR¥DEN MED JOURNA LISTISK KOMPETENS -OT DEN H¤R BAKGRUNDEN SER JAG OCKS¥ FORTS¤TTNINGS VIS STORA F¶RDELAR MED EN SAMMANH¥LLEN VERKSAMHET F¶R !F +ULTUR -EDIA

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

&¶RST¤RK F¶RMEDLINGEN AV KONSTN¤RERNAS ARBETE

5TREDNINGENS F¶RSLAG

- !F +ULTUR F¥R ETT DIREKTANSLAG FR¥N !-3 OM MILJONER KRONOR F¶R ¥TG¤RDER ANPASSADE TILL KONSTN¤RERNA

- !F +ULTUR F¥R YTTERLIGARE MILJONER KRONOR F¶R RIKTAD VERKSAM HET 0RODUCENTST¶D TILL $ANS 0RODUKTION 3ERVICE $03

- %TT 2¥DGIVNINGSCENTER F¶R DANSARE INR¤TTAS VID !F +ULTUR I 3TOCK HOLM OCH F¥R MILJONER KR I ¥RLIGT ANSLAG

- #ENTRUMBILDNINGARNAS F¶RMEDLANDE VERKSAMHET F¥R MILJONER KRONOR 6ID F¶RDELNINGEN AV ST¶DET SKALL BEHOVET ATT ¥TERSKAPA CENTRUMBILDNINGARNAS REGIONALA ORGANISATION BEAKTAS

- %N TREDJE ANST¤LLNINGSFORM INOM TEATERN F¥R MILJONER KRONOR

- &¶R F¶RST¤RKNING AV F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERS ARBETE OCH F¶R ST¤RKNING AV DERAS INKOMSTER ¶VERF¶RS MILJONER KRONOR FR¥N !RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET 0ENGAR NA F¶RST¤RKER DE ¥TG¤RDER SOM F¶RESL¥S I BET¤NKANDET 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D

-ED H¤NSYN TILL ARBETSMARKNADEN F¶R DE OLIKA GRUPPERNA BETONAR JAG F¶LJANDE ST¶D TILL NY SVENSK DRAMATIK UPPBYGGNAD AV EN PJ¤S BANK F¶RST¤RKT UTST¤LLNINGSERS¤TTNING ETT NYTT STATLIGT ST¶D F¶R UTST¤LL NINGSVERKSAMHET OCH TILL F¶RHYRNING AV UTST¤LLNINGSLOKALER ETT NYTT ST¶D I FORM AV EN KOMPLETTERANDE ARBETSERS¤TTNING F¶R TONS¤TTARE OCH KOMPOSIT¶RER ¶KADE MEDEL TILL BEST¤LLNINGSVERK INOM KONSTMUSIK OCH JAZZ EN F¶RST¤RKNING AV TURN©ST¶D OCH ARRANG¶RSST¶D OCH ETT S¤R SKILT VERKSAMHETSBIDRAG TILL FRIA TEATERGRUPPER OCH ST¶D TILL FILM PRODUKTION

%N BEGR¤NSNING AV AKTIVA ¥TG¤RDER P¥ DET S¤TT JAG F¶RESLAGIT OVAN KOMMER ATT INNEB¤RA EN BETYDANDE MINSKNING AV ! KASSA OCH +!3 I TAKT MED ATT OETABLERADE KONSTN¤RER S¶KER SIN F¶RS¶RJNING P¥ ¶VRIG ARBETSMARKNAD +OSTNADERNA F¶R RUNDG¥NGEN ¤R TV¥ TILL TRE G¥NGER S¥ STOR I A KASSAN SOM I KOSTNADERNA F¶R AKTIVA ¥TG¤RDER

-ED DESSA F¶RSLAG SKULLE ARBETSMARKNADSPOLITIKENS TOTALA KOSTNADER INOM KULTURSEKTORN P¥ SIKT REDUCERAS MED MILJONER KRONOR I AKTIVA ¥TG¤RDER OCH MED YTTERLIGARE DRYGT MILJONER KRONOR I PASSIVT ST¶D I TAKT MED ATT DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN ST¤RKS !V DE MILJONER SOM I DAG G¥R TILL INOMKONSTN¤RLIGA ¥TG¤RDER B¶R MERPARTEN MILJO

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

NER KRONOR KORTSIKTIGT INRIKTAS P¥ ST¶D F¶R KULTURINTRESSERADE ATT S¶KA SIG NYA YRKESIDENTITETER

!VST¥R MAN FR¥N DE BEGR¤NSNINGAR JAG N¤MNT OVAN KOMMER KOSTNA DEN I ARBETSMARKNADSPOLITIKEN DVS S¥V¤L AKTIVA SOM PASSIVA ¥TG¤RDER ATT FORTS¤TTA ATT ¶KA FR¥N NUVARANDE H¶GA NIV¥ OAVSETT KONJUNKTURERNA P¥ ARBETSMARKNADEN I ¶VRIGT $EN STRUKTURELLA OBALANS SOM ARBETSMARK NADSPOLITIKEN BIDRAGIT TILL P¥VERKAS OBETYDLIGT AV DESSA KONJUNKTUR SV¤NGNINGAR 3TATISTIKEN VISAR ENTYDIGT ATT UTVECKLINGEN MOT FLER KONST N¤RER OCH FLER ARBETSL¶SA KONSTN¤RER FORTSATT STADIGT OBEROENDE AV SV¤NGNINGAR I KONJUNKTURER $ET ¤R D¤RF¶R BARA GENOM STRUKTURELLA GREPP SOM DET G¥R ATT P¥VERKA KOSTNADSUTVECKLINGEN P¥ DETTA OMR¥DE

$ET ¤R MOT DEN BAKGRUNDEN JAG ANSER DET FULLT M¶JLIGT OCH EKONO MISKT F¶RSVARBART ATT REDAN NU ¶VERF¶RA MILJONER KRONOR TILL ETT ANTAL NYA ¥TG¤RDER I SAMVERKAN MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTUR POLITIKEN F¶R ATT F¶RST¤RKA F¶RMEDLINGEN AV KONSTN¤RERNAS ARBETE OCH F¶RST¤RKNING AV DERAS INKOMSTER …TG¤RDERNA GER OM DE GENOMF¶RS FULLT UT EN NETTOBESPARING F¶R STATEN

&¶RMEDLING GENOM !F +ULTUR

!RBETSMARKNADSPOLITIKENS STYRKA P¥ KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD ¤R F¶RMEDLING ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH INSATSER F¶R ATT BREDDA MARK NADEN F¶R KONSTN¤RERNAS PRODUKTER &¶R DETTA SKALL !F +ULTUR F¶RVALTA

MILJONER KRONOR I DIREKTANSLAG FR¥N !-3 F¶R AKTIVA ¥TG¤RDER TILL ETABLERADE KONSTN¤RER $ETTA ¤R EN F¶RST¤RKNING J¤MF¶RT MED I DAG EFTER SOM !F +ULTURS M¥LGRUPP SN¤VATS IN $ESSA MEDEL SKALL DISPONERAS FRITT AV !F +ULTUR OCH I N¤RA SAMVERKAN MED DE KONSTN¤RLIGA N¤MNDERNA SOM KNYTS TILL F¶RMEDLINGARNA &¶RMEDLING AV PLATSER BREDDNING AV KONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING F¶R ATT ST¤RKA KONSTN¤RERNA P¥ MARKNADEN SKALL VARA TRE PRIORITERADE OMR¥DEN F¶R ¥TG¤RDERNA

5T¶VER DESSA ALLM¤NNA UPPDRAG SKALL S¤RSKILDA MEDEL TILLF¶RAS !F +ULTUR F¶R F¶LJANDE INSATSER

0RODUCENTST¶D TILL $03

$ANS 0RODUKTION 3ERVICE $03 BEDRIVS F¶R N¤RVARANDE SOM EN F¶RS¶KS VERKSAMHET MED ST¶D FR¥N !F +ULTUR I 3TOCKHOLM 3TATENS KULTURR¥D OCH +ULTUR 3TOCKHOLM $03 ¤R EN FRAMG¥NGSRIK SAMBANDSCENTRAL F¶R ARRAN G¶RER OCH PRODUCENTER AV G¤STSPEL OCH FESTIVALER &¶RS¶KSPERIODEN G¥R UT ¥R OCH UTAN FORTSATT ST¶D RISKERAR VERKSAMHETEN ATT AVBRYTAS $EN UTV¤RDERING SOM HITTILLS GJORTS VISAR ATT $03 VARIT FRAMG¥NGSRIKT I

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

ATT SKAPA SYSSELS¤TTNING OCH PUBLIK TILL PROFESSIONELLA KOREOGRAFER OCH DANSARE -IN BED¶MNING ¤R ATT $03 ¤R EN INTRESSANT NY FORM AV SAM VERKAN OCH MARKNADSF¶RING AV DANS SOM AKTIVT MEDVERKAR TILL ATT BRED DA MARKNADEN F¶R DEN NUTIDA DANSEN !F +ULTUR F¥R MILJONER KRONOR ATT ANV¤NDAS F¶R ¥RLIGT ST¶D TILL $03

3T¶D TILL DANSARES YRKESBYTE

$ANSARES YRKESKARRI¤R SLUTAR TIDIGT N¥GONSTANS I ¥LDRARNA - ¥R $ET ¤R INTE OVANLIGT ATT DE TVINGAS AVBRYTA SIN YRKESKARRI¤R ¤NNU TIDIGARE P¥ GRUND AV SKADOR $ET ¤R ¶NSKV¤RT ATT DANSARE F¥R ST¶D F¶R ATT FINNA EN NY YRKESINRIKTNING EFTER DANSKARRI¤REN $E HAR M¥NGA V¤RDEFULLA ERFAREN HETER OCH EN KOMPETENS SOM KAN VARA TILL STOR NYTTA P¥ ANDRA ARBETS OMR¥DEN -ED EN AKTIV HJ¤LP ATT FINNA NYA YRKESV¤GAR MINSKAR OCKS¥ OMST¤LLNINGSTIDEN MED STORA KOSTNADER F¶R SJUKSKRIVNING OCH ARBETSL¶S HETSERS¤TTNING $ET KR¤VS EN SPECIELL KUNSKAP OM DANSARES UTBILDNING ARBETSSITUATION OCH KVALIFIKATIONER F¶R ATT GE R¥D TILL DANSARE VID YRKES BYTE $ET ¤R S¤RSKILT ANGEL¤GET F¶R ATT N¥ FRAM TILL DANSARNA OCH INLEDA EN PLANERING AV YRKESBYTET REDAN INNAN DANSAREN SLUTAR DANSA F¶R ATT D¤R MED F¶RKORTA OMST¤LLNINGSTIDEN $ET INNEB¤R OCKS¥ MINSKADE KOSTNADER F¶R OMST¤LLNINGEN OM DEN DELVIS KAN P¥B¶RJAS UNDER DEN YRKESVERK SAMMA TIDEN *AG F¶RESL¥R D¤RF¶R ATT MILJONER KRONOR ANSL¥S F¶R ATT UPPR¤TTA ETT R¥DGIVNINGSCENTER F¶R DANSARE VID !F +ULTUR I 3TOCKHOLM %N ANSVARIG HANDL¤GGARE B¶R HA EGEN DANSBAKGRUND

3T¶D TILL #ENTRUMBILDNINGARNA

#ENTRUMBILDNINGARNA BEDRIVER EN KVALIFICERAD INOMKONSTN¤RLIGT GENE RERAD F¶RMEDLING AV KONSTN¤RLIGT ARBETE #ENTRUMBILDNINGARNA VAR TIDI GARE DELVIS KNUTNA TILL !RBETSMARKNADSVERKET GENOM ATT ARBETSF¶RMED LARE VAR PLACERADE D¤R $ETTA AVBR¶TS ¥R !VSIKTEN VAR ATT MAN UNDER EN TRE¥RSPERIOD SKULLE UTV¤RDERA DEN ¥TSKILDA VERKSAMHETEN MEN OCKS¥ UTVECKLA NYA SAMVERKANSFORMER $ETTA HAR INTE GJORTS F¶RR¤N NU -IN GENOMG¥NG AV #ENTRUMBILDNINGARNA VISAR P¥ IMPONERANDE INSATSER F¶R ATT MED MYCKET SM¥ RESURSER F¶RMEDLA KONSTN¤RERS ARBETE 3AMTIDIGT HAR FRYSTA ANSLAG INNEBURIT ATT CENTRUMBILDNINGARNA I PRAKTIKEN KONCENT RERATS TILL STORST¤DERNA FR¥N ATT HA HAFT EN AKTIV VERKSAMHET ¶VER HELA LANDET %TT VIKTIGT SK¤L TILL ATT #ENTRUMBILDNINGARNA B¶R F¥ ¶KADE MEDEL ¤R ATT DE D¤RMED KAN F¶RST¤RKA SIN REGIONALA ORGANISATION

*AG F¶RESL¥R ATT !-3 AVS¤TTER MAXIMALT MILJONER KRONOR F¶R ATT F¶RDELA P¥ #ENTRUMBILDNINGARNA %N F¶RUTS¤TTNING F¶R ETT CENTRUM SKALL

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

F¥ ANSLAG ¤R ATT DET OCKS¥ HAR ANSLAG FR¥N 3TATENS KULTURR¥D 0ENGARNA F¶RDELAS EN G¥NG PER ¥R EFTER ANS¶KAN MED BUDGET OCH VERKSAMHETSPLA NERING FR¥N CENTRUMBILDNINGARNA !-3 KULTURARBETSDELEGATION SKALL YTTRA SIG ¶VER F¶RDELNINGEN AV MEDLEN F¶RE BESLUT

-EDEL TILL KULTURPOLITIKEN

'ENERELLA ST¶D F¶R F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERS ARBETE

*AG F¶RESL¥R ATT MILJONER KRONOR ¶VERF¶RS FR¥N ARBETSMARKNADS DEPARTEMENTET TILL +ULTURDEPARTEMENTET F¶R ATT FINANSIERA ¥TG¤RDER F¶R F¶RMEDLING AV KONSTN¤RERNAS ARBETE +ONSTN¤RSST¶DSUTREDNINGEN HAR UTRETT FR¥GAN OM ETT GENERELLT ST¶D TILL KONSTN¤RER 5TREDNINGENS ARBETE HAR TYDLIGT VISAR ATT KONSTN¤RERNA F¶REDRAR ST¶D SOM ¶KAR DERAS M¶JLIGHE TER ATT LEVA AV SITT ARBETE FRAMF¶R GENERELLA BIDRAG $¤RMED SAMMAN FALLER M¥NGA AV F¶RSLAGEN I DEN UTREDNINGEN MED MITT BEHOV AV ATT L¶SA STRUKTURPROBLEMEN P¥ DEN KONSTN¤RLIGA ARBETSMARKNADEN

/M MAN GENOM KULTURPOLITIKEN F¶RB¤TTRAR F¶RMEDLINGEN AV KONSTN¤ RERS ARBETE OCH ¶KAR DERAS M¶JLIGHETER TILL F¶RS¶RJNING MINSKAR TRYCKET P¥ ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN OCH P¥ ¥TG¤RDSMEDLEN INOM !RBETSMARK NADSVERKET $ET INNEB¤R ATT VERKETS RESURSER KAN ANV¤NDAS F¶R F¶RMED LING OCH ANPASSNING AV ARBETSKRAFTEN SAMT F¶R ATT BREDDA ARBETSM¶JLIG HETERNA P¥ OMR¥DEN UTANF¶R DEN TRADITIONELLA KULTURARBETSMARKNADEN *AG H¤NVISAR TILL DE ¶VERV¤GANDE SOM G¶RS I BET¤NKANDET 'ENERELLA KONSTN¤RSST¶D MEN VILL ¤ND¥ PEKA P¥ N¥GRA OMR¥DEN F¶R ST¶D SOM ¤R S¤RSKILT ANGEL¤GNA UR SYSSELS¤TTNINGSSYNPUNKT

–KAT TURN©ST¶D M M TILL UT¶VANDE MUSIKER OCH SK¥DESPELARE

-¥NGA UT¶VANDE MUSIKER OCH SCENKONSTN¤RER HAR SETT SIN ARBETSMARK NAD KRYMPA 3¥V¤L OFFENTLIGA ARRANG¶RER I KOMMUNER OCH LANDSTING SOM F¶RENINGAR HAR F¥TT ALLT SV¥RARE ATT FINANSIERA G¤STBES¶K AV ENSKILDA MUSIKER MUSIK OCH TEATERGRUPPER &¶RUTOM ATT ARVODENA RELATIVT SETT BLIR H¶GRE I VERKSAMHETER SOM INTE G¥R ATT RATIONALISERA ¶KAR OCKS¥ KRINGKOSTNADERNA F¶R ETT BES¶K 'ENOM ¶KADE TURN©ST¶D KAN DESSA UT ¶VANDE KONSTN¤RER ¥TERF¥ EN DEL AV DEN ARBETSMARKNAD SOM G¥TT F¶RLORAD UNDER SENARE ¥R !LLT F¶R OFTA HAR DESSA TURN©ER ERSATTS AV !,5 PROJEKT ELLER FRAMTR¤DANDE AV ANDRA MINDRE ETABLERADE KONSTN¤RER %N H¥RDARE STYRNING FR¥N !-3 AV S¥DANA ¥TG¤RDER I KOMBINATION MED TURN©ST¶D BIDRAR MOTVERKAR OCKS¥ AMAT¶RISERINGEN AV KULTURLIVET

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

5TST¤LLNINGSERS¤TTNING M M TILL BILD OCH FORMOMR¥DET

5PPHOVSM¤NNEN INOM BILD OCH FORM HAR STORA SV¥RIGHETER ATT F¶RS¶RJA SIG $E UTG¶R DEN ST¶RSTA GRUPPEN AV KONSTN¤RER INSKRIVNA VID ARBETS F¶RMEDLINGEN DRYGT ¥R $E INSKRIVNA VID !F +ULTUR ¤R DRYGT "ILDKONSTN¤RERNA ¤R SNARARE INKOMSTL¶SA ¤N ARBETSL¶SA 3OM EGENF¶RETAGARE KAN DE HELLER INTE VARA MED I N¥GON A KASSA ¤VEN OM M¥NGA HAR ETT MEDLEMSKAP I N¥GON S¥DAN GENOM ARBETE VID SIDAN AV DEN KONSTN¤RLIGA VERKSAMHETEN "ILDKONSTN¤RERNA M¶TER EN MINSKANDE MARKNAD SAMTIDIGT SOM KONKURRENSEN ¶KAR MED EN STADIG TILLSTR¶MNING TILL YRKET $ESSUTOM DRABBAS DE DUBBELT AV L¥GKONJUNKTUREN DELS F¶R SVINNER BR¶DJOBBEN DELS MINSKADE MARKNADEN F¶R UTSMYCKNING I TAKT MED ATT BYGGANDET RASADE

"ILDKONSTN¤RENS PROBLEM ¤R ETT F¶RS¶RJNINGSPROBLEM .¤R DE ARBETAR MED EN UTST¤LLNING HAR DE OFTA INGA INKOMSTER OCH OCKS¥ SV¥RT ATT KOM BINERA SKAPANDET MED ANDRA ARBETEN $¤RF¶R BLIR DET DESTO VIKTIGARE ATT KONSTN¤RERNA SEDAN F¥R M¶JLIGHET ATT ST¤LLA UT SINA VERK OCH D¤RMED OCKS¥ KUNNA F¥ EN F¶RS¤LJNING „VEN OM KONSTN¤REN HITTAR EN LOKAL RISKERAR UTST¤LLNINGEN ATT G¥ MED F¶RLUST P¥ GRUND AV H¶GA LOKAL KOSTNADER OCH ANDRA KOSTNADER F¶RKNIPPADE MED UTST¤LLNINGEN /CH D¥ ST¥R KONSTN¤REN KVAR MED SITT F¶RS¶RJNINGSPROBLEM

%N UTST¤LLNINGSERS¤TTNING SOM OCKS¥ OMFATTAR GRAFISK KONST FOTOGRA FIER INSTALLATIONER KONSTHANTVERK FORMGIVNING OCH EXPERIMENTELL KONST BIDRAR TILL ATT FLER BILDKONSTN¤RER KAN F¥ F¶RS¶RJNING AV SITT YRKE $ET ¤R FR¥N ARBETSMARKNADENS UTG¥NGSPUNKTER DEN FR¤MSTA ¥TG¤RDEN F¶R ATT F¶RB¤TTRA KONSTN¤RERNAS F¶RS¶RJNINGSM¶JLIGHETER %TT NYTT STATLIGT VERKSAMHETSBIDRAG TILL ORGANISATIONER MED UTST¤LLNINGSVERKSAMHET OCH ETT STATLIG ST¶D TILL F¶RHYRNING AV UTST¤LLNINGSLOKALER SKULLE YTTERLIGARE BIDRA TILL ATT F¶RMEDLA RESULTATET AV KONSTN¤RENS ARBETE LIKSOM UT¶KADE MEDEL F¶R VISNINGSERS¤TTNING

6ERKSAMHETSST¶D TILL DE FRIA TEATRARNA

3OM JAG TIDIGARE BESKRIVIT HAR SVENSK TEATER P¥ ETT OLYCKLIGT S¤TT BLIVIT BEROENDE AV ARBETSMARKNADSPOLITIKEN %N VIKANDE EKONOMI HAR GJORT ATT TEATRARNA VALT ATT ANV¤NDA MEDARBETARE SOM KAN F¥ ARBETSMARKNADSPOLI TISKT ST¶D !RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN HAR OCKS¥ BLIVIT EN DEL AV FINANSIE RINGEN AV ARBETE INOM DE FRIA TEATERGRUPPERNA $ET ¤R ANGEL¤GET ATT VIDTA STRUKTURGREPP SOM KAN ¥TERSKAPA EN BALANS INOM TEATERN D¤R KONSTN¤RER ¥TERIGEN KAN FINNA SIN F¶RS¶RJNING GENOM ERS¤TTNING F¶R ARBETE %TT TURN©ST¶D ENLIGT OVAN BIDRAR TILL ATT F¶RB¤TTRA M¶JLIGHETERNA TILL UPPDRAG F¶R DE TURNERANDE FRIA GRUPPERNA $ESSUTOM ST¶DER JAG F¶RSLAGET OM ETT

3/5	–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

S¤RSKILT VERKSAMHETSST¶D TILL DE FRIA TEATRARNA VARS SYFTE ¤R ATT H¶JA KVA LITETEN HOS DESSA GENOM ATT SKAPA UTRYMME ATT ANLITA FLER AKT¶RER OCH OCKS¥ ANDRA YRKESKATEGORIER F¶R SINA UPPS¤TTNINGAR *AG T¤NKER P¥ DRA MATIKER REGISS¶RER OCH MUSIKER TILL EXEMPEL

%TT STATLIGT ST¶D F¶R ATT FRAMF¶RA NY SVENSK DRAMATIK ¶KAR OCKS¥ IN TRESSET F¶R TEATERN HOS PUBLIKEN SAMTIDIGT SOM DET OCKS¥ AKTIVT BIDRAR TILL DRAMATIKERNAS ARBETSMARKNAD $ETSAMMA G¤LLER F¶RSLAGET OM UPP BYGGNAD AV EN DIGITAL PJ¤SBANK D¤R F¶RFATTARNAS MANUS SPRIDS TILL TEATRAR MEN OCKS¥ TILL EN INTRESSERAD L¤SEKRETS

3T¶D TILL KOLLEKTIVVERKST¤DER

3VERIGES OMKRING KOLLEKTIVVERKST¤DER ¤R EN UNIK RESURS F¶R M¥LARE SKULPT¶RER OCH FOTOGRAFER $E HAR TILLKOMMIT P¥ KONSTN¤RERNAS EGNA INITIATIV OCH GER M¶JLIGHET ATT DELA P¥ DYRA UTRUSTNING OCH STORA INVES TERINGAR +OLLEKTIVVERKST¤DERNA FINNS ¶VER HELA LANDET OCH ¤R VIKTIGA M¶TESPLATSER F¶R KONSTN¤RER UTANF¶R STORST¤DERNA +OLLEKTIVVERKST¤DERNA ¤R OFTA OCKS¥ SPECIALISERADE S¥ ATT KONSTN¤RER D¤R KAN F¥ M¶JLIGHET ATT UTBILDA SIG I ARBETSMETODER DE ANNARS INTE SKULLE KUNNA F¥ 'ENOM VERK ST¤DERNA DELAR KONSTN¤RERNA P¥ STORA KOSTNADER VILKET G¶R ATT DE KAN ¥TA SIG OMFATTANDE UTSMYCKNINGSUPPDRAG SOM DE ANNARS KANSKE M¥STE AVST¥ FR¥N 'ENOM DE MINSKADE KOSTNADERNA MEDVERKAR KOLLEKTIV VERKST¤DERNA TILL ATT KONSTN¤REN F¥R EN B¤TTRE EGEN INKOMST AV ETT UPP DRAG $¤RMED ¤R DESSA VERKST¤DER ETT VIKTIGT BIDRAG TILL KONSTN¤RERNAS M¶JLIGHET ATT F¶RS¶RJA SIG P¥ SIN KONST

%N TREDJE ANST¤LLNINGSFORM INOM TEATERN

0ARTERNA INOM TEATERN HAR LAGT FRAM ETT F¶RSLAG OM EN TREDJE ANST¤LL NINGSFORM INOM TEATERN 3YFTET ¤R ATT AVLASTA A KASSAN OCH ¶KA DE FRILAN SANDE SK¥DESPELARNAS TRYGGHET -EN F¶RSLAGET HAR OCKS¥ ETT KULTURPOLI TISKT M¥L - ATT ¶KA DEN KONSTN¤RLIGA FRIHETEN P¥ TEATERN GENOM ATT UN DERL¤TTA ATT TA IN FRILANSARE P¥ OLIKA FORMER AV KONTRAKT %N F¶RUTS¤TTNING ¤R ATT AVTALET SOM REGLERAR ANST¤LLNINGSSKYDDET F¶R¤NDRAS S¥ ATT UPP DRAGSTAGARE KAN HA ANST¤LLNINGAR UPP TILL FEM ¥R UTAN ATT KVALIFICERAS F¶R TILLSVIDAREANST¤LLNING &RILANSARNA HAR SIN GRUNDANST¤LLNING I EN NY BILDAD ORGANISATION OCH F¥R TJ¤NSTLEDIGT F¶R ANDRA UPPDRAG KORTARE ELLER L¥NGA

&¶RSLAGET OMFATTAR ANST¤LLNING AV FRILANSANDE SK¥DESPELARE SOM SKALL ERBJUDAS TJ¤NSTG¶RING HOS DE STATLIGT ST¶DDA INSTITUTIONSTEATRARNA $ESSA SK¥DESPELARE HAR F¶R N¤RVARANDE ¥TERKOMMANDE PERIODER AV

–VERV¤GANDEN OCH F¶RSLAG

3/5

ARBETSL¶SHET MED ERS¤TTNING FR¥N KASSAN MELLAN SINA UPPDRAG !RBETS MARKNADEN BYGGER P¥ ATT DET FINNS TILLG¤NGLIGA FRILANSARE OCH ATT DE F¥R SIN GRUNDTRYGGHET VIA ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN - OCKS¥ UNDER PERIODER AV SPELUPPEH¥LL N¤R DE KNAPPAST ST¥R TILL ARBETSMARKNADENS F¶RFOGANDE I LAGENS MENING $ET ¤R ANGEL¤GET F¶R S¥V¤L KULTURPOLITIKEN SOM F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ATT MAN KAN HITTA L¶SNINGAR P¥ TEATEROMR¥DET SOM L¶SER DEN NEGATIVA CIRKEL AV BEROENDE TILL A KASSAN SOM TEATERN OCH DE TEATERVERKSAMMA HAMNAT I &¶RSLAGEN OVAN OM ST¶D TILL 4EATERCENT RUM ¶KAT TURN©ST¶D OCH VERKSAMHETSBIDRAG TILL FRIA TEATERGRUPPER SYFTAR TILL DETTA

&¶RS¶KSVERKSAMHETEN MED EN TREDJE ANST¤LLNINGSFORM D¤R TEATER OMR¥DET SJ¤LVT TAR ANSVAR F¶R DE SK¥DESPELARE SOM INTE ING¥R I DEN FASTA ENSEMBLEN MEN SOM ¤ND¥ ¤R EN N¶DV¤NDIG F¶RUTS¤TTNING F¶R EN KONST N¤RLIGT RIK TEATER ¤R ETT ANNAT F¶RS¶K $ET INLEDS VID INSTITUTIONSTEATRARNA MEN ERFARENHETERNA D¤RIFR¥N KAN S¤KERLIGEN ANV¤NDAS F¶R ATT SKAPA LIK NANDE ORGANISATIONER F¶R FRIA GRUPPER OCH PRIVATTEATRARNA

-ODELLEN INNEB¤R ATT MAN G¶R REJ¤LA BESPARINGAR I A KASSAN $ETTA INNEB¤R D¥ EN DELFINANSIERING –VRIG FINANSIERING ANSER JAG B¶R SKE VIA KULTURPOLITIKEN OCH JAG F¶RESL¥R ATT MAN F¶R DENNA F¶RS¶KSVERKSAMHET AVS¤TTER TOTALT MILJONER KRONOR PER ¥R I TRE ¥R

%N F¶RUTS¤TTNING F¶R F¶RS¶KSVERKSAMHETEN ¤R ATT PARTERNA L¶SER FR¥GAN OM L¤MPLIG ASSOCIATIONSFORM F¶R DEN NYA ORGANISATIONEN SLUTER ERFORDERLIGA AVTAL

3/5

"ILAGA

+OMMITT©DIREKTIV

–VERSYN AV ARBETSMARKNADSPOLITIKEN I	$IR
F¶RH¥LLANDE TILL KONSTN¤RSYRKET

"ESLUT VID REGERINGSSAMMANTR¤DE DEN APRIL

3AMMANFATTNING AV UPPDRAGET

%N S¤RSKILD UTREDARE TILLKALLAS MED UPPDRAG ATT KARTL¤GGA OMFATTNINGEN AV KONSTN¤RERNAS ARBETSL¶SHET 6IDARE SKALL UTREDAREN ANALYSERA HUR DE NUVA RANDE AKTIVA ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSERNA F¶R YRKESVERKSAMMA KONSTN¤RER FUNGERAR SAMT OM S¥ ERFORDRAS L¤MNA F¶RSLAG TILL HUR DE ARBETS MARKNADSPOLITISKA MEDEL SOM REDAN I DAG UTG¥R TILL KONSTN¤RER EFFEKTIVARE KAN ANV¤NDAS INOM RAMEN F¶R DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶D OCH ¥TG¤RDSSYSTEMEN 5TREDAREN SKALL OCKS¥ GRANSKA CENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE ROLL SAMT L¤MNA F¶RSLAG TILL ¥TG¤RDER SOM TYDLIGARE KAN AVGR¤NSA DEN MOTTAGARGRUPP TILL VILKEN DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSAT SERNA INOM KULTUROMR¥DET RIKTAS $ESSA F¶RSLAG SKALL HA SIN UTG¥NGSPUNKT I DE ¶VERGRIPANDE NATIONELLA M¥LEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTUR POLITIKEN

-¥L F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTURPOLITIKEN

2IKSDAGEN HAR ST¤LLT SIG BAKOM REGERINGENS F¶RSLAG OM ¶VERGRIPANDE M¥L F¶R DEN NATIONELLA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN PROP BET

&I5 RSKR $ESSA M¥L FORMULERAS I TRE PUNKTER

- VAKANSTIDERNA F¶R DE LEDIGA PLATSERNA SKALL H¥LLAS NERE

- L¥NGTIDSARBETSL¶SHETEN SKALL MINSKA

- L¥NGA TIDER UTAN ARBETE SKALL MOTVERKAS

"ILAGA

3/5

!VSIKTEN MED ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ¤R I KORTHET ATT F¶RMEDLA LEDIGA PLATSER OCH ATT GENOM INDIVIDUELLA INSATSER FR¤MJA ARBETSMARKNADENS ANPASSNING TILL DEN REGULJ¤RA ARBETSMARKNADENS BEHOV

2IKSDAGEN HAR OCKS¥ BESLUTAT OM M¥L F¶R DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKENPROP BET +R5 RSKR +ULTURPOLITIKEN SKALL BL A

- V¤RNA YTTRANDEFRIHETEN OCH SKAPA REELLA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ALLA ATT ANV¤NDA DEN

- VERKA F¶R ATT ALLA F¥R M¶JLIGHET TILL DELAKTIGHET I KULTURLIVET OCH TILL KULTURUPPLEVELSER SAMT TILL EGET SKAPANDE

- FR¤MJA KULTURELL M¥NGFALD KONSTN¤RLIG F¶RNYELSE OCH KVALITET OCH D¤RIGENOM MOTVERKA KOMMERSIALISMENS NEGATIVA VERKNINGAR

)NRIKTNINGEN P¥ DE FRAMTIDA INSATSERNA F¶R KONSTN¤RERNA SKALL ENLIGT PROPOSITIONEN OM KULTURPOLITIK BL A SYFTA TILL ATT SKAPA F¶RUTS¤TTNINGAR F¶R ETT AKTIVT KULTURLIV SOM GER ARBETE OCH F¶RS¶RJNING ¥T KONSTN¤RERNA OCH RIKA KULTURUPPLEVELSER F¶R MEDBORGARNA SKAPA S¥DANA VILLKOR F¶R DE PROFESSIO NELLA KONSTN¤RERNA ATT DE KAN BASERA SIN F¶RS¶RJNING P¥ ERS¤TTNING F¶R UTF¶RT KONSTN¤RLIGT ARBETE LIKSOM ATT ANPASSA REGELVERKET P¥ ALLA POLITIKOMR¥DEN S¥ ATT RIMLIGA H¤NSYN TAS TILL KONSTN¤RERNAS SPECIELLA F¶RH¥LLANDEN

2EGERINGEN HAR S¥V¤L I PROPOSITIONEN OM VISSA ¥TG¤RDER F¶R ATT HALVERA ARBETSL¶SHETEN SOM I PROPOSITIONEN OM KULTUR POLITIK UTTALAT SIN AVSIKT ATT SE ¶VER DET ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶D OCH BIDRAGSSYSTEMET I F¶RH¥LLANDE TILL DE VILLKOR SOM G¤LLER F¶R KONSTN¤RSYRKET

+ONSTN¤RERNAS VILLKOR P¥ ARBETSMARKNADEN

+ONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD INOM KULTURSEKTORN AVVIKER FR¥N DE F¶RUT S¤TTNINGAR SOM ARBETSMARKNADSPOLITIKEN UTG¥R IFR¥N !RBETENA ¤R OFTAST TILLF¤LLIGA OCH S¤SONGSBETONADE FASTA ANST¤LLNINGAR ¤R MINDRE VANLIGA $ET FINNS OCKS¥ EN L¥NGVARIG OBALANS MELLAN UTBUD OCH EFTERFR¥GAN P¥ ARBETS KRAFT )NTRESSET F¶R KONSTN¤RLIGA UTBILDNINGAR ¤R MYCKET STORT LIKSOM TILL STR¶MNINGEN TILL KULTUROMR¥DET +ONCENTRATIONEN AV KONSTN¤RER ¤R VIDARE MYCKET FRAMTR¤DANDE I STORSTADSOMR¥DENA

!RBETSL¶SHETEN INOM KULTUROMR¥DET LIGGER P¥ DUBBELT S¥ H¶G NIV¥ SOM F¶R GENOMSNITTET P¥ ARBETSMARKNADEN $EN ¤R H¶G B¥DE I L¥G OCH H¶GKON JUNKTUR

+ONSTN¤RERNA UTG¶R INGEN HOMOGEN GRUPP !RBETSF¶RH¥LLANDEN OCH VILL KOR VARIERAR B¥DE MELLAN DE OLIKA KONSTARTERNA OCH MELLAN DE ENSKILDA KONSTN¤RERNA

3/5

"ILAGA

-¥NGA KONSTN¤RER BETECKNAS INTE SOM ARBETSTAGARE 4ILL DESSA H¶R FRAM F¶R ALLT DE EGENF¶RETAGANDE UPPHOVSM¤NNEN SOM F¶RFATTARE TONS¤TTARE OCH BILD OCH FORMKONSTN¤RER

&ASTA ANST¤LLNINGAR F¶REKOMMER FRAMF¶R ALLT VID EXEMPELVIS TEATER OCH MUSIKINSTITUTIONER $ET VANLIGA ¤R DOCK TIDSBEGR¤NSADE ANST¤LLNINGAR OCH PROJEKTANST¤LLNINGAR SAMT SKILDA TYPER AV UPPDRAG

%N S¤RSKILD GRUPP UTG¶R DANSARNA SOM VARE SIG DE HAR HAFT FAST ANST¤LL NING ELLER EJ KNAPPAST KAN ¤GNA SIG ¥T SIN YRKESVERKSAMHET EFTER ¥RS ¥LDER OCH OFTA H¤NVISAS TILL ARBETSL¶SHET

+OSTNADERNA F¶R DET EKONOMISKA ST¶DET VID ARBETSL¶SHET ¤R BETYDLIGT ST¶RRE ¤N KOSTNADERNA F¶R DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDERNA $ET EKONOMISKA ST¶DET TILL ARBETSS¶KANDE INOM KULTURYRKEN OCH JOURNALISTIKBILD MEDIA SCEN OCH TON UPPSKATTADES AV !RBETSMARKNADSSTYRELSEN!-3 VID TALETS MITT TILL DRYGT EN HALV MILJARD KRONOR P¥ ¥RSBASIS $E ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSERNA F¶R KONSTN¤RER UNDER MOTSVARANDE PERIOD UPPGICK TILL DRYGT MILJONER KRONOR &R¥N +ULTURDEPARTEMENTETS UTGIFTSOMR¥DE UTG¥R F¶R ¥R SAMMANLAGT KR TILL TIO CENT RUMBILDNINGAR INOM OLIKA KONSTOMR¥DEN 'EMENSAMT F¶R CENTRUMBILD NINGAR ¤R FUNKTIONEN SOM SAMARBETSORGAN INFORMAT¶R OPINIONSBILDARE OCH KULTURF¶RMEDLARE 6ISSA ARBETSF¶RMEDLANDE INSATSER BEDRIVS OCKS¥ INOM RAMEN F¶R CENTRUMBILDNINGARNAS VERKSAMHET

!RBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN SKALL F¥ EN TYDLIGARE INRIKTNING AV OMST¤LL NINGSF¶RS¤KRING 2EGERINGENS AMBITION ¤R ATT ANTALET PERSONER SOM G¥R MELLAN ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER OCH ¶PPEN ARBETSL¶SHET S K RUND G¥NG SKALL MINSKA +ONSTN¤RERNAS ARBETSMARKNAD ERBJUDER I M¥NGA FALL ENDAST KORTARE PERIODER AV REGULJ¤RA ANST¤LLNINGAR

5TREDNINGEN OM ERS¤TTNING VID ARBETSL¶SHET OCH OMST¤LLNING DIR

HAR NYLIGEN L¤MNAT SITT SLUTBET¤NKANDE 3/5 %N ALL M¤N OCH SAMMANH¥LLEN ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING 5TREDAREN HAR BL A HAFT I UPPDRAG ATT F¶RESL¥ EN INTEGRERING AV KONTAKT ARBETSMARKNADSST¶D +!3 OCH ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN LIKSOM ATT REGLERNA SKALL UTFORMAS S¥ ATT DE BETONAR F¶RS¤KRINGENS KARAKT¤R AV OMST¤LLNINGSF¶RS¤KRING 5TREDNINGEN KONSTATERAR BL A ATT ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRINGEN FUNGERAR SOM EN YRKES F¶RS¤KRING F¶R FRILANSARE 2EGERINGEN HAR NYLIGEN ¶VERL¤MNAT PROPOSITIONEN

%N ALLM¤N OCH SAMMANH¥LLEN ARBETSL¶SHETSF¶RS¤KRING TILL RIKSDAGEN

2EGERINGEN KONSTATERAR I PROPOSITIONEN OM KULTURPOLITIK ATT FR¥GAN OM TEATERNS F¶RNYELSE ¤R N¤RA F¶RBUNDEN MED FR¥GAN OM ANST¤LLNINGSFORMER INOM TEATERN $ET FINNS ENLIGT PROPOSITIONEN EN KONFLIKT MELLAN ARBETS GIVARNAS BEHOV AV EN R¶RLIG TEATERARBETARK¥R OCH DE ANST¤LLDAS BEHOV AV TRYGGHET OCH RIMLIGA ARBETSF¶RH¥LLANDEN $ET S¤GS VIDARE I PROPOSITIONEN ATT ANSVARET F¶R DENNA FR¥GA LIGGER HOS ARBETSMARKNADENS PARTER 4EATRARNAS 2IKSF¶RBUND OCH 3VENSKA 4EATERF¶RBUNDET HAR P¥ UPPDRAG AV 3TATENS

"ILAGA

3/5

KULTURR¥D UTF¶RT EN STUDIE AV ANST¤LLNINGSFORMERNA F¶R DE STATLIGT ST¶DDA TEATERINSTITUTIONERNAS KONSTN¤RLIGA PERSONAL

5PPDRAGET

5TREDAREN SKALL KARTL¤GGA DEN NUVARANDE OMFATTNINGEN AV KONSTN¤RERNAS ARBETSL¶SHET OCH OMFATTNINGEN AV DET EKONOMISKA ST¶DET TILL KONSTN¤RERNA UPPDELAT P¥ PASSIVT ST¶D OCH AKTIVA ¥TG¤RDER OCH HUR DETTA F¶RH¥LLER SIG TILL ANDRA YRKESGRUPPER 5TREDAREN SKALL VIDARE ANALYSERA DEN L¥NGVARIGA OBALANSEN MELLAN UTBUD OCH EFTERFR¥GAN P¥ ARBETSKRAFT F¶R KONSTN¤RER OCH VILKA ORSAKER SOM KAN FINNAS TILL DEN H¶GA ARBETSL¶SHETEN INOM KULTUR OMR¥DET 5TREDAREN SKALL OCKS¥ REDOVISA I VILKEN UTSTR¤CKNING KONSTN¤RER F¥R ARBETE OCH D¥ I VILKA FORMER OCH INOM VILKA YRKEN EFTER ATT HA DELTAGIT I ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDER FREKVENSEN AV RUNDG¥NG MELLAN ARBETE OCH ¥TG¤RDER $¤RVID SKALL UTREDAREN BEAKTA J¤MST¤LLDHETSASPEKTEN

(¶RNSTENEN I DEN SVENSKA ARBETSMARKNADSPOLITIKEN ¤R ARBETS OCH KOM PETENSLINJEN $EN INNEB¤R ATT EN ARBETSL¶S PERSON SOM INTE DIREKT KAN F¥ ETT ARBETE I F¶RSTA HAND SKALL ERBJUDAS EN UTBILDNING ELLER EN ANNAN L¤MPLIG ¥TG¤RD I SYFTE ATT PERSONEN SKALL F¥ ETT REGULJ¤RT ARBETE 0LATSF¶RMEDLING V¤GLEDNING YRKESINRIKTAD REHABILITERING OCH OLIKA AKTIVA ¥TG¤RDSPROGRAM ¤R DE INSATSER SOM KOMMER I FR¥GA F¶R ATT F¶RVERKLIGA DEN AKTIVA ARBETSMARK NADSPOLITIKEN $ETTA INNEB¤R OCKS¥ ATT EN ARBETSL¶S I PRINCIP SKALL KUNNA VARA TILLG¤NGLIG F¶R HELA DEN ¶VRIGA ARBETSMARKNADEN OM DET INTE G¥R ATT FINNA ARBETSUPPGIFTER INOM DET URSPRUNGLIGA YRKET

5TREDAREN SKALL VISA P¥ FRAMG¥NGSRIKA ARBETSMARKNADSPOLITISKA PRO GRAM SOM HAR LETT TILL ATT KONSTN¤RER HAR F¥TT EN FASTARE F¶RANKRING P¥ DEN REGULJ¤RA ARBETSMARKNADEN SOM HELHET 5TREDAREN SKALL OCKS¥ KARTL¤GGA VILKA HINDER SOM FINNS I DET ARBETSMARKNADSPOLITISKA ¥TG¤RDSSYSTEMET F¶R KONSTN¤RER OCH VID BEHOV F¶RESL¥ ¤NDRINGAR INNEB¤RANDE EN EFFEKTIVARE ANV¤NDNING AV DE MEDEL SOM REDAN I DAG UTG¥R TILL KONSTN¤RSGRUPPEN INOM RAMEN F¶R DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA ST¶D OCH ¥TG¤RDSSYSTEMEN 5TREDA REN SKALL ¤VEN GRANSKA CENTRUMBILDNINGARNAS ARBETSF¶RMEDLANDE VERKSAM HET

5TREDAREN SKALL ¤VEN MOT BAKGRUND AV DEN ¶KANDE TILLSTR¶MNINGEN AV ARBETSS¶KANDE TILL KULTUROMR¥DET F¶RESL¥ HUR DEN MOTTAGARGRUPP SOM DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA INSATSERNA INOM KULTUROMR¥DET RIKTAS TILL TYDLIGARE KAN AVGR¤NSAS

&¶RSLAG FR¥N UTREDAREN SKALL HA SIN UTG¥NGSPUNKT I DE ¶VERGRIPANDE NATIONELLA M¥LEN F¶R ARBETSMARKNADSPOLITIKEN OCH KULTURPOLITIKEN

3/5

"ILAGA

%KONOMISKA RAMAR

) BUDGETPROPOSITIONEN F¶R ¥R ANGES RAMARNA F¶R STATENS INSATSER P¥ DE ARBETSMARKNADSPOLITISKA OCH KULTURPOLITISKA OMR¥DENA F¶R PERIODEN -

&¶RSLAG SOM INTE RYMS INOM DESSA RAMAR SKALL ¥TF¶LJAS AV F¶RSLAG TILL ANNAN FINANSIERING INOM UTGIFTSOMR¥DENA

!RBETETS BEDRIVANDE

5TREDAREN SKALL SENAST DEN OKTOBER L¤MNA EN SLUTLIG RAPPORT 5NDER ARBETETS G¥NG B¶R UTREDAREN I DEN OMFATTNING SOM BED¶MS VARA L¤MPLIG SAMR¥DA MED ARBETSMARKNADENS PARTER 3TATENS KULTURR¥D +ONST N¤RSN¤MNDEN OCH !RBETSMARKNADSSTYRELSEN +ONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA UT¶VARES SAMARBETSN¤MND SAMT ANDRA BER¶RDA ORGANISATIONER INOM KONST N¤RERNAS ARBETSMARKNAD SKALL GES TILLF¤LLE ATT F¶LJA UTREDNINGSARBETET OCH L¤MNA SYNPUNKTER P¥ DETTA

) DEN M¥N DET BEH¶VS SKALL UTREDAREN SAMR¥DA MED 5TREDNINGEN OM GENERELLT ST¶D TILL KONSTN¤RLIGA OCH LITTER¤RA EGENF¶RETAGARE DIR

OCH ANDRA UTREDNINGAR AV BETYDELSE F¶R ARBETET

5TREDAREN SKALL BEAKTA REGERINGENS DIREKTIV DIR TILL SAMTLIGA KOMMITT©ER OCH S¤RSKILDA UTREDARE ATT PR¶VA OFFENTLIGA ¥TAGANDEN 5TREDA REN SKALL OCKS¥ F¶LJA REGERINGENS DIREKTIV TILL KOMMITT©ER OCH S¤RSKILDA UTREDARE OM ATT REDOVISA REGIONALPOLITISKA KONSEKVENSER DIR

J¤MST¤LLDHETSPOLITISKA KONSEKVENSER DIR SAMT ATT REDOVISA KONSEKVENSERNA F¶R BROTTSLIGHETEN OCH DET BROTTSF¶REBYGGANDE ARBETET DIR

+ULTURDEPARTEMENTET

3/5

"ILAGA

.ORDISK YRKESKLASSIFICERING .9+ - 3VENSK GRUNDSTANDARD

!RBETSMARKNADSSTYRELSEN

,ITTER¤RT OCH JOURNALISTISKT ARBETE M M

0ERSONER INOM DENNA YRKESGRUPP UTF¶R SKRIBENTARBETE INFORMERAR OM F¶RETAGS OCH MYNDIGHETERS PRODUKTER OCH VERKSAMHET SAMT PLANERAR OCH REDIGERAR PROGRAM F¶R RADIO OCH 46

*OURNALISTER F¶RFATTARE M FL

5TF¶R JOURNALISTISKT OCH REDAKTIONELLT ARBETE SKRIVER LITTER¤RA VERK REDI GERAR TEXT SAMT GER R¥D I LITTER¤RA FR¥GOR

*OURNALIST

'¶R REFERAT INTERBJUER REPORTAGE ETC ¤R OFTA SPECIALISERAD INOM VISST FACKOM R¥DE KAN BEN¤MNAS T EX REPORTER REDAKT¶R ELLER REDAKTIONSSEKRETERARE

2EDIGERARE

"EARBETAR TEXTMATERIAL TILL TIDNINGAR TIDSKRIFTER BROSCHYRER ETC MED H¤NSYN TILL BL A SPR¥KDR¤KT T¤NKT L¤SEKRETS OCH UTGIVARENS POLICY (IT F¶R ¤VEN REDAKTIONS CHEF

&¶RLAGSREDAKT¶R

'ER R¥D I LITTER¤RA FR¥GOR L¤SER OCH BED¶MER MANUSKRIPT OCH UTL¤NDSKA B¶CKER F¶R ¶VERS¤TTNING GRANSKAR SPR¥KBEHANDLING I MANUSKRIPT OCH ¶VERS¤TTNINGAR REDIGERAR ILLUSTRERADE VERK ETC +AN SOM LEKT¶R VARA SPECIALISERAD P¥ ATT BED¶MA MANUSKRIPT (IT F¶RS ¤VEN BILDREDAKT¶R

2EKLAMREDAKT¶R

5TFORMAR ANNONS OCH REKLAMTEXT SAMT SLAGORD F¶R REKLAM I TIDNINGAR TIDSKRIF TER BROSCHYRER ETC +AN BEN¤MNAS ANNONSBEREDARE ELLER COPYWRITER (IT F¶RS ¤VEN KATALOGREDAKT¶R

4EKNISK REDAKT¶R

5TFORMAR I INFORMATIVT ELLER S¤LJANDE SYFTE TEXT TILL KATALOGER BROSCHYRER OCH ANDRA TRYCKSAKER ANG¥ENDE TEKNISKA PRODUKTER +AN BEN¤MNAS KATALOGMAN

"ILAGA	3/5
	+ORREKTURL¤SARE

'RANSKAR OCH R¤TTAR AVDRAG AV SATT TEXT F¶RE TRYCKNING R¤TTAR IBLAND SPR¥KLIGA FELAKTIGHETER SAMT GRANSKAR TEXT FR¥N TEKNISK GRAFISK SYNPUNKT +AN BEN¤MNAS

KORREKT¶R

&¶RFATTARE

3KRIVER LITTER¤RA VERK F¶R PUBLICERING OCH ELLER F¶R UPPF¶RANDE +AN VARA SPE CIALISERAD SOM T EX EPIKER SKALD ELLER DRAMATIKER (IT F¶RS ¤VEN FILMF¶RFATTARE OCH ANDRA MANUSKRIPTF¶RFATTARE SAMT DRAMATURG SOM L¤SER OCH F¶RESL¥R VERK AV OLIKA F¶RFATTARE

&ILMREDAKT¶R

"EARBETAR INK¶PTA LITTER¤RA VERK SVARAR F¶R SAMORDNING MELLAN F¶RFATTARE RE GISS¶R OCH SK¥DESPELARE UNDER FILMPRODUKTION SAMT ¶VERVAKAR FILMS F¤RDIG ST¤LLANDE

!NDRA INOM

(IT F¶RS JOURNALISTER M FL SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX LEXIKOGRAF ORDBOKSF¶RFATTARE TEKNISK POPUL¤RF¶RFAT TARE TALTIDNINGSREDAKT¶R OCH INL¤SARE AV TALB¶CKER

)NFORMATIONSM¤N

)NFORMERAR OM F¶RETAGS OCH MYNDIGHETERS PRODUKTER VERKSAMHET OCH TJ¤NSTER

02 MAN

3¶KER SKAPA EN POSITIV INST¤LLNING HOS OLIKA M¥LGRUPPER TILL ETT F¶RETAGS ELLER EN ORGANISATIONS VERKSAMHET PRODUKTER OCH TJ¤NSTER UTFORMAR INFORMATIONSMATE RIAL OCH GER MUNTLIG INFORMATION

)NFORMATIONSMAN MYNDIGHET

)NFORMERAR OM MYNDIGHETS VERKSAMHET OCH TJ¤NSTER UTFORMAR INFORMATIONS MATERIAL OCH GER MUNTLIG INFORMATION +AN BEN¤MNAS INFORMATIONSSEKRETERARE

ELLER INFORMATIONSASSISTENT (IT F¶RS ¤VEN INFORMATIONSCHEF OCH PRESSOMBUDS MAN VID MYNDIGHET

!NDRA INOM

(IT F¶RS INFORMATIONSM¤N SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ

0ROGRAMTJ¤NSTEM¤N RADIO 46

0LANERAR OCH REDIGERAR PROGRAM F¶R RADIO OCH TELEVISIONSS¤NDNINGAR OCH INSPELNINGAR

3/5 "ILAGA

0ROGRAMTJ¤NSTEMAN RADIO 46

0LANERAR PROGRAMS INNEH¥LL OCH UPPL¤GGNING REDIGERAR PROGRAM MEDVERKAR OFTA SJ¤LV I PROGRAMMEN 4J¤NSTG¶R IBLAND SOM PROGRAMANNONS¶R +AN VARA PRODUCENT OCH MED UTG¥NGSPUNKT F¶R INH¤MTAT FAKTAMATERIAL PRODUCERA RADIO OCH 46 PROGRAM (IT F¶RS ¤VEN STUDIOMAN SOM SK¶TER F¶RBINDELSEN MELLAN PRODUCENT OCH MEDVERKANDE I STUDION

!NDRA INOM

(IT F¶RS PROGRAMTJ¤NSTEM¤N SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANNAT INDIVIDUALYRKE INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX PRODUCENTER VID ENSKILDA F¶RETAG SOM PRODUCERAR OCH S¤LJER PROGRAM F¶R RADIO OCH 46 ELLER SOM VIDEOKASSETTER SAMT )46 PRODUCENT

–VRIGA INOM

(IT F¶RS PERSONER SOM UTF¶R LITTER¤RT OCH JOURNALISTISKT ARBETE MEN SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA YRKESFAMILJER INOM DENNA YRKESGRUPP

–VERS¤TTARE

–VERS¤TTER TEXT TILL OCH FR¥N FR¤MMANDE SPR¥K +AN SOM TRANSLATOR VARA SPECIA LISERAD P¥ TEXT MED FACKM¤SSIGT INNEH¥LL (IT F¶RS ¤VEN TOLK SOM MUNTLIGT ¶VER S¤TTER SAMTAL F¶REDRAG O D

!NDRA INOM

(IT F¶RS PERSONER SOM UTF¶R LITTER¤RT OCH JOURNALISTISKT ARBETE MEN SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESGRUPPS OLIKA YRKESFAMIL JER T EX TECKENSPR¥KSTOLK D¶VTOLK SAMT INTERVJUARE VID T EX OPINIONSUNDER S¶KNINGAR

"ILAGA

3/5

+ONSTN¤RLIGT ARBETE

0ERSONER INOM DENNA YRKESGRUPP BEDRIVER KONSTN¤RLIGT SKAPANDE OCH REPRODUCERANDE VERKSAMHET ARBETAR MED FORMGIVNING OCH LAY OUT SAMT SKYLTNING OCH ANNAT DEKORATIONSARBETE REGISSERAR SAMT UTF¶R TALROLLER S¥NG OCH DANSUPPTR¤DANDEN M M P¥ SCEN SAMT SPELAR MUSIK

"ILDKONSTN¤RER M FL

5T¶VER KONSTN¤RLIGT SKAPANDE OCH REPRODUCERANDE VERKSAMHET INOM M¥LERI SKULPTUR GRAFIK ETC ILLUSTRERAR B¶CKER TIDSKRIFTER M M TECKNAR AFFISCHER OCH REKLAMBILDER G¶R ID©SKISSER TILL REKLAMTRYCK SAMMAN ST¤LLER RUBRIKER TEXT OCH BILD LAY OUT G¶R MODETECKNINGAR OCH KOM PONERAR BOKOMSLAG

-¥LARE KONSTN¤R

5TF¶R KONSTN¤RLIGA M¥LNINGAR OCH TECKNINGAR KAN VARA STAFFLIM¥LARE OCH M¥LA TAVLOR MURALM¥LARE ELLER MONUMENTALM¥LARE OCH UTF¶RA ARBETEN DIREKT P¥ MUR V¤GG ETC SAMT G¶RA SKISSER I FULL SKALA F¶R T EX V¤VD TAPET GLASM¥LERI OCH MO SAIK DEKORATIONSM¥LARE OCH DEKORERA I FR¤MST ARKITEKTONISKA SAMMANHANG (IT F¶RS ¤VEN TAVELKONSERVATOR

'RAFIKER

5TF¶R ORIGINALTECKNINGAR OCH ¶VERF¶R DEM TILL T EX PL¥T TR¤SNITT ELLER LITOGRAFISK STEN SAMT TAR AVDRAG P¥ PAPPER +AN VARA SPECIALISERAD P¥ H¶GTRYCK T EX TR¤ SNITT DJUPTRYCK T EX KOPPARSTICK ETSNING P¥ PL¥T ELLER TORRN¥LSRADERING ELLER PLANTRYCK T EX LITOGRAFI (IT F¶RS ¤VEN FOTOGRAFIKER SOM ANV¤NDER FOTOGRAFE RING SOM KOMPLEMENT TILL TECKNING SAMT SERIGRAF SOM ARBETAR ENLIGT S K SILKSCREENMETOD

3KULPT¶R

!RBETAR TREDIMENSIONELLT MED F¶REST¤LLANDE ELLER ICKE F¶REST¤LLANDE FORM I LERA GIPS TR¤ METALL STEN ELLER ANDRA MATERIAL (IT F¶RS ¤VEN SKULPTURKONSERVATOR

"OKKONSTN¤R

'¶R F¶RSLAG TILL KONSTN¤RLIG UTFORMNING AV B¶CKER V¤LJER STILSORTER BEST¤MMER SATSYTAS OCH MARGINALS PROPORTIONER TITELS OCH OMSLAGS UTSEENDE SAMT KOMPO NERAR BAND PLANERAR ILLUSTRERADE B¶CKERS UPPL¤GGNING OCH V¤LJER T EX TYPSNITT SOM ANSLUTER TILL RESP TECKNINGSMAN©R

,AYOUTMAN

'¶R SKISSER OCH ARBETSRITNINGAR TILL REKLAMTRYCK TIDNINGAR TIDSKRIFTER M M ST¤LLER SAMMAN RUBRIK TEXT OCH BILD FR¥N S¥V¤L REKLAMM¤SSIG OCH REDAKTIONELL SOM TYPOGRAFISK OCH REPRODUKTIONSTEKNISK SYNPUNKT +AN SOM ART DIREKTOR SVARA F¶R BILDID©ER OCH UTFORMNING AV REKLAMMATERIAL ELLER SOM !$ ASSISTENT TA FRAM UNDERLAG G¶RA SKISSER OCH F¤RDIGST¤LLA ORIGINAL (IT F¶RS ¤VEN ORIGINALARE SOM HUVUDSAKLIGEN IORDNINGST¤LLER ORIGINAL F¶R TRYCK

3/5	"ILAGA
	)LLUSTRATIONSTECKNARE

+OMPONERAR OCH RITAR BOKOMSLAG ILLUSTRATIONER TILL B¶CKER TIDSKRIFTER OCH REKLAMTRYCK TECKNAR TIDNINGSSERIER M M

2EKLAMTECKNARE

2ITAR KUNDSKISSER VID ILLUSTRERING AV LAYOUT SAMT G¶R F¶R TRYCKNING AVSEDDA ORIGINALTECKNINGAR +AN VARA SPECIALISERAD SOM T EX TRYCKSAKSTECKNARE AN NONSTECKNARE PRECISIONSTECKNARE ELLER AFFISCHTECKNARE (IT F¶RS ¤VEN TEKNISK TECKNARE SOM BL A G¶R PERSPEKTIV OCH R¶NTGENTECKNINGAR SOM VISAR KONSTRUK TION OCH FUNKTION HOS MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA PRODUKTER

&ILMTECKNARE

&RAMST¤LLER TECKNAD FILM VANLIGEN REKLAM INSTRUKTIONS OCH SKOLFILM TILLVER KAR MODELLER G¶R IBLAND KONSTN¤RLIG F¶RTEXT TILL SPELFILM +AN BEN¤MNAS ANI MAT¶R

-ODETECKNARE

4ECKNAR MODELLER F¶R MODEJOURNALER G¶R F¶R TILLVERKNING KUNDSKISSER ELLER KATALOGTECKNINGAR MED S¤SONGENS NYA MODELLER OFTA EFTER MODELLKONSTRUKT¶RS ID©ER ILLUSTRERAR MODEREPORTAGE OCH MODEK¥SERIER (IT F¶RS EJ MODEFORMGIVARE

3CENOGRAF

5TFORMAR SCENMILJ¶ SKISSAR F¶RSLAG OCH G¶R MODELLER TILL DEKOR KOSTYMER M M (IT F¶RS ¤VEN KOSTYMTECKNARE

$EKORM¥LARE

-¥LAR DEKORATIONER F¶R TEATER OCH FILM ETC +AN BEN¤MNAS T EX FILMM¥LARE ELLER

TEATERM¥LARE

!NDRA INOM

(IT F¶RS BILDKONSTN¤RER M FL SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX M¶NSTERRITARE SOM RITAR M¶NSTER TILL TYGER TAPETER M M KARIKATYRTECKNARE OCH TATUERARE SAMT F¤RGKONSULENT SOM GER R¥D OM L¤MPLIGA F¤RGS¤TTNINGAR

$EKORAT¶RER TEXTARE

5TF¶R AFF¤RSSKYLTNING OCH TEXTNINGSARBETE

$EKORAT¶R

4ILLVERKAR OCH M¥LAR BLICKF¥NG M M G¶R F¶NSTERSKYLTNINGAR OCH EXPONERAR VAROR I VARUHUS ELLER AFF¤R SAMT G¶R INNEDEKORATIONER

4EXTARE

4EXTAR BOKST¤VER OCH SIFFROR VANLIGEN I SAMBAND MED SKYLTNING DEKORATION OCH REKLAM

"ILAGA 3/5

!NDRA INOM

(IT F¶RS DEKORAT¶RER OCH TEXTARE SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ

&ORMGIVARE M FL

5TFORMAR FR¥N KONSTN¤RLIGA OCH FUNKTIONELLA SYNPUNKTER KONSTF¶REM¥L OCH INDUSTRIPRODUKTER G¶R F¶RSLAG TILL INREDNINGAR AV LOKALER SAMT INTE RI¶RER OCH EXTERI¶RER F¶R FILMINSPELNINGAR M M

+ERAMIKKONSTN¤R GLASKONSTN¤R

3VARAR F¶R FORM F¤RG OCH DEKOR VID FRAMST¤LLNING AV PRODUKTER I KERAMIK ELLER GLAS G¶R RITNINGAR OCH MODELLER TILL OLIKA PRODUKTER LEDER OCH DELTAR I EXPERI MENTVERKSAMHET MED GLASYRER MASSOR OCH TILLVERKNINGSMETODER

)NREDNINGSARKITEKT

2ITAR M¶BLER OCH G¶R F¶RSLAG TILL INREDNING AV HEM OCH OFFENTLIGA LOKALER KOMPONERAR ELLER V¤LJER INREDNINGSDETALJER (IT F¶RS ¤VEN FILMARKITEKT SOM G¶R F¶RSLAG TILL SCENL¶SNINGAR UTARBETAR ARBETSRITNINGAR TILL INTERI¶R OCH EXTERI¶R BYGGEN BEST¤MMER M¶BEL OCH KL¤DF¤RGER F¶R F¤RGFILM ETC SAMT 46 ARKITEKT OCH TEATERARKITEKT SOM G¶R ARBETSRITNINGAR TILL INTERI¶R OCH EXTERI¶RBYGGEN F¶RSLAG TILL M¶BLER OCH ANNAN REKVISITA

)NDUSTRIFORMGIVARE

'¶R F¶RSLAG TILL TEKNISK FUNKTIONELL OCH ESTETISK UTFORMNING AV PRODUKTER HU VUDSAKLIGEN F¶R SERIETILLVERKNING I METALL PLAST OCH LIKNANDE MATERIAL UTFORMAR T EX EXTERI¶RER TILL FORDON REDSKAP MASKINER HUSH¥LLSARTIKLAR OCH PRYDNADS F¶REM¥L UTF¶R IBLAND VISST KONSTRUKTIONSARBETE +AN BEN¤MNAS DESIGNER

4EXTILKONSTN¤R

+OMPONERAR M¶NSTER TILL TYGER G¶R F¤RGSKISSER UTEXPERIMENTERAR OCH G¶R UPP ARBETSBESKRIVNINGAR TILL KONSTV¤VNADER BRODERIARBETEN ETC ARRANGERAR UTST¤LL NINGAR OCH GER R¥D BETR¤FFANDE VAL AV TEXTILIER VID HEMINREDNING (IT F¶RS ¤VEN

TEXTILKONSERVATOR

$ESSINAT¶R

6¤LJER MATERIAL OCH F¤RGSAMMANS¤TTNING M¶NSTERBILDNING V¤VNADSBINDNING OCH BEREDNINGSF¶RFARANDE F¶R OLIKA TYGTYPER

!NDRA INOM

(IT F¶RS FORMGIVARE SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX MODEFORMGIVARE SOM KOMPONERAR OCH IBLAND TECKNAR MO DELLER SAMT KONSTSMED SOM G¶R RITNINGAR OCH TILLVERKAR ORIGINAL SAMT MODELLER TILL KONSTF¶REM¥L I METALL

3/5

"ILAGA

&OTOGRAFER

&OTOGRAFERAR MED STILLBILDSKAMEROR FILMKAMEROR 46 KAMEROR OCH VI DEOKAMEROR (IT F¶RS EJ REPROFOTOGRAF

0ORTR¤TTFOTOGRAF

UTF¶R PORTR¤TTFOTOGRAFERING ORDNAR BELYSNINGS OCH KAMERATEKNISKA F¶RH¥LLAN DEN UTF¶R IBLAND M¶RKRUMSARBETE

2EKLAMFOTOGRAF

5TF¶R VARU INDUSTRI ARKITEKTUR ELLER MODEFOTOGRAFERING F¶R T EX ANNONSER BROSCHYRER AFFISCHER OCH KATALOGER

0RESSFOTOGRAF

5TF¶R NYHETS OCH REPORTAGEFOTOGRAFERING F¶R DAGS OCH VECKOPRESS (IT F¶RS ¤VEN NYHETSFOTOGRAF F¶R ANDRA MEDIA

&ILMFOTOGRAF

5TF¶R HUVUDSAKLIGEN FILMFOTOGRAFERING BEST¤MMER SOM ! FOTOGRAF I SAMARBETE MED REGISS¶R FILMS BILDM¤SSIGA KARAKT¤R +AN SOM " FOTOGRAF TA STILLBILDER SAMT KORTFILMER OCH I ¶VRIGT ASSISTERA ! FOTOGRAF +AN ARBETA SOM DOKUMEN T¤RFOTOGRAF ELLER TRICKFILMFOTOGRAF ANIMATIONSOPERAT¶R

)NSTITUTIONSFOTOGRAF

5TF¶R FOTOGRAFERING VID MYNDIGHET ELLER INSTITUTION +AN SOM T EX SJUKHUSFOTO GRAF FOTOGRAFERA OPERATIONER OBDUKTIONER OCH LIKNANDE ELLER SOM MUSEIFOTOGRAF FOTOGRAFERA INOM MUSEUM ELLER FOTOGRAFERA KULTURHISTORISKT INTRESSANTA ARBETS MOMENT F¶REM¥L OCH BYGGNADER

)NDUSTRIFOTOGRAF

5TF¶R TEKNISK FOTOGRAFERING VID INDUSTRIF¶RETAG I SAMBAND MED KONSTRUKTIONS ARBETE ARBETSSTUDIER OCH LIKNANDE KAN ¤VEN FRAMST¤LLA BILDER I REKLAMSYFTE

46 FOTOGRAF

3K¶TER TELEVISIONSKAMERA I SAMBAND MED INSPELNING ELLER DIREKTS¤NDNING (IT F¶RS ¤VEN VIDEOFOTOGRAF

!NDRA INOM

(IT F¶RS FOTOGRAFER SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX MIKROFILMARE SPECIALISERAD P¥ FOTOGRAFERING AV T EX ARKIV MATERIAL FLYGFOTOGRAF SOM FOTOGRAFERAR FR¥N FLYGPLAN F¶R FRAMST¤LLNING AV KARTOR O D ELLER BILDER F¶R KOMMERSIELLT ¤NDAM¥L SAMT FOTOGRAF SOM P¥ UPPDRAG TAR BILDER F¶R ILLUSTRATION AV T EX B¶CKER OCH BROSCHYRER F¶R ANDRA ¤NDAM¥L ¤N RE KLAM

"ILAGA

3/5

3CENKONSTN¤RER M FL

5TF¶R TALROLLER SAMT S¥NG OCH DANSROLLER M M P¥ SCEN VID FILMINSPEL NINGAR OCH ANDRA FRAMTR¤DANDEN

3K¥DESPELARE

5TF¶R TALROLLER VID T EX TEATERF¶REST¤LLNINGAR ELLER INSPELNINGAR (IT F¶RS ¤VEN RECITAT¶R SOM L¤SER UPP DIKTVERK

-IMARTIST

5TF¶R MIMROLLER GENOM ATT UTTRYCKA SIG MED MINSPEL OCH R¶RELSER (IT F¶RS ¤VEN MIMOGRAF SOM S¤TTER UPP MIMF¶REST¤LLNINGAR

$OCKSPELARE

3PELAR DOCKTEATER GENOM ATT MAN¶VRERA HANDDOCKOR OCH MARIONETTER SAMT L¥NA DEM SIN R¶ST TILLVERKAR DOCKOR

3¥NGARE SERI¶S REPERTOAR

3JUNGER PARTIER UR OPEROR OPERETTER ETC SAMT UTF¶R KONSERT OCH KYRKOS¥NG (IT F¶RS ¤VEN KORIST

0OPUL¤RS¥NGARE

3JUNGER VISOR SCHLAGER JAZZ POP ETC +AN VARA VOKALIST I ORKESTER

$ANSARE

5TF¶R DANSPARTIER VID SCENFRAMTR¤DANDEN M M +AN VID BALETTK¥R VARA PRE MI¤RDANS¶R DANS¶S (IT F¶RS ¤VEN BALETTM¤STARE SOM S¤TTER UPP BALETTER OCH LEDER BALETTK¥R SAMT KOREOGRAF SOM KOMPONERAR BALETTER

6ARIET©ARTIST

5PPTR¤DER P¥ VARIET© ELLER CIRKUS CIRKUSARTIST SOM T EX AKROBAT LINDANSARE JONGL¶R IMITAT¶R CLOWN ELLER ILLUSIONIST

!NDRA INOM

(IT F¶RS SCENKONSTN¤RER M FL SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX STUNTMAN SOM ERS¤TTER SK¥DESPELARE I FARLIGA SEKVENSER SAMT STATIST

-USIKER

+OMPONERAR OCH ARRANGERAR MUSIKALISKA VERK MEDVERKAR I ORKESTRAR ELLER UPPTR¤DER SOM SOLISTER UTF¶R ORGELMUSIK SAMT LEDER F¶RSAMLINGS S¥NG

+OMPOSIT¶R

3KAPAR OCH SKRIVER NED MUSIKALISKA VERK OCH MELODIER HIT F¶RS ¤VEN ARRANG¶R SOM HARMONISERAR OCH ARRANGERAR MELODIER 3KRIVER SOM FILMKOMPOSIT¶R BAK

3/5

"ILAGA

GRUNDS OCH ILLUSTRATIONSMUSIK TILL FILM G¶R UPP DETALJERAD MUSIKLISTA OCH AN PASSAR MUSIKENS L¤NGD TILL BILDSVIT

$IRIGENT

,EDER ORKESTER OCH ELLER K¶R ¤R OFTA ¤VEN REPETIT¶R +ALLAS ¤VEN KAPELLM¤STARE +AN SOM KORM¤STARE VID LYRISK TEATER SVARA F¶R K¶RPARTIERS IN¶VANDE OCH VARA REPETIT¶R F¶R S¥NGSOLISTER (IT F¶RS ¤VEN MUSIKPRODUCENT

+YRKOMUSIKER

3PELAR ORGEL OCH LEDER F¶RSAMLINGSS¥NG VID GUDSTJ¤NST ¶VAR OCH LEDER KYRKO K¶R UNDERVISAR UNGDOM I PSALMS¥NG OCH MUSIK +AN VARA ORGANIST I ETT DISTRIKT ELLER SOM DOMKYRKOORGANIST GE R¥D I FR¥GOR R¶RANDE KYRKOMUSIKERVERKSAMHET INOM STIFT (IT F¶RS ¤VEN KYRKOKANTOR OCH SKOLKANTOR

-USIKER TANGENTINSTRUMENT

3PELAR PIANO ELORGEL CEMBALO ELLER LIKNANDE TANGENTINSTRUMENT

-USIKER B¤LGINSTRUMENT

3PELAR DRAGSPEL BANDONEON CONCERTINA ELLER LIKNANDE B¤LGINSTRUMENT

-USIKER STR¥KINSTRUMENT

3PELAR VIOLIN ALTVIOLIN VIOLINCELL CELLO KONTRABAS ELLER ANNAT STR¥KINSTRUMENT (IT F¶RS ¤VEN KONSERTM¤STARE

-USIKER KN¤PPINSTRUMENT

3PELAR HARPA GITARR BANJO MANDOLIN CITTRA ELLER ANNAT KN¤PPINSTRUMENT

-USIKER TR¤BL¥SINSTRUMENT

3PELAR FL¶JT OBOE KLARINETT FAGOTT SAXOFON ELLER ANNAT TR¤BL¥SINSTRUMENT

-USIKER BLECKBL¥SINSTRUMENT

3PELAR KORNETT TRUMPET VALTHORN ALTHORN BASUN BASTUBA ELLER ANNAT BLECK BL¥SINSTRUMENT

-USIKER SLAGVERKSINSTRUMENT

3PELAR TONF¶R¤NDERLIGA INSTRUMENT S¥SOM CYMBAL XYLOFON MARIMBA KLOCKSPEL OCH PUKOR ELLER BASH¶JDSFASTA INSTRUMENT S¥SOM TRUMMOR RUMBAINSTRUMENT O D

!NDRA INOM

(IT F¶RS PERSONER MED MUSIKALISKT ARBETE MEN SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX ELEKTKRONMUSIKER SAMT NOTSKRI VARE SOM ¶VERF¶R ST¤MMOR I KOMPOSIT¶RS ELLER ARRANG¶RS PARTITUR TILL NOTBLAD F¶R ENSKILDA INSTRUMENT

"ILAGA

3/5

2EGISS¶RER INSPICIENTER M FL

2EGISSERAR F¶REST¤LLNINGAR AV OLIKA SLAG SAMT SVARAR F¶R VISSA TEKNISKA OCH ORGANISATORISKA UPPGIFTER I SAMBAND MED TEATERF¶REST¤LLNINGAR OCH INSPELNINGAR M M (IT F¶RS EJ BELYSNINGSTEKNIKER ELLER INSPEL NINGSTEKNIKER M FL

2EGISS¶R

3¤TTER UPP TEATERF¶REST¤LLNINGAR ETC G¶R KONSTN¤RLIGA L¶SNINGAR OCH V¤LJER MEDVERKANDE LEDER REPETITIONER OCH INSPELNINGAR +AN VARA T EX FILMREGISS¶R TEATERREGISS¶R ELLER 46 REGISS¶R (IT F¶RS EJ DRAMATURG

4EATERPRODUCENT

0LANERAR PROGRAMS INNEH¥LL OCH UPPL¤GGNING KONTAKTAR MEDVERKANDE OCH F¶R BEREDER UPPS¤TTNING AV F¶REST¤LLNING (IT F¶RS ¤VEN FILMPRODUCENT SOM HAR MOT SVARANDE UPPGIFTER I SAMBAND MED FILMINSPELNING SAMT FILMPRODUKTIONSLEDARE

(IT F¶RS EJ 46 PRODUCENT

)NSPICIENT

3VARAR F¶R TEKNISKA OCH VISSA ORGANISATORISKA UPPGIFTER I SAMBAND MED TEATER F¶REST¤LLNING ELLER INSPELNING +AN VARA T EX FILMINSPICIENT TEATERINSPICIENT ELLER 46 INSPICIENT (IT F¶RS ¤VEN SCENF¶RMAN

3CRIPTA

3ER TILL ATT MEDVERKANDES KL¤DSEL MASKERING ETC SAMT OLIKA F¶REM¥LS PLACERING ¤R RIKTIG VID INSPELNINGAR F¶R FILM OCH 46 KALLAR MEDVERKANDE TILL REPETITIONER OCH SKRIVER RAPPORTER OM REPETITIONSTIDER M M +AN BEN¤MNAS PRODUKTIONS ASSISTENT ELLER PRODUKTIONSSEKRETERARE

!TTRIBUT¶R

3VARAR F¶R REKVISITA M¶BLER M M SOM ANV¤NDS VID TEATERF¶REST¤LLNING ELLER INSPELNING

3UFFL¶R

&¶LJER ROLLTEXT UNDER REPETITIONER OCH F¶REST¤LLNINGAR SAMT BIST¥R SK¥DESPELARE VID OS¤KERHET I REPLIKF¶RING

&ILMKLIPPARE

+LIPPER SAMMAN FILMSCENER REDIGERAR BILD OCH DIALOGMATERIAL GER ANVISNINGAR TILL LABORATORIETS LEDNING

!NDRA INOM

(IT F¶RS REGISS¶RER OCH INSPICIENTER M FL SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDI VIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESFAMILJ T EX EJ SPECIALISERADE SCENTEKNIKER OCH

TURN©TEKNIKER P¥KL¤DARE VID TEATER SAMT LJUDEFFEKTARKIVARIE SOM SAMLAR KATA LOGISERAR OCH ARKIVERAR LJUDEFFEKTER

3/5

"ILAGA

–VRIGA INOM

(IT F¶RS PERSONER SOM UTF¶R KONSTN¤RLIGT ARBETE MEN SOM EJ KAN H¤N F¶RAS TILL ANDRA YRKESFAMILJER INOM DENNA YRKESGRUPP

-ASK¶R

3MINKAR OCH KAMMAR SK¥DESPELARE UTFORMAR PORTR¤TT OCH STILRIKTIGA MASKER OCH H¥RUPPS¤TTNINGAR (IT F¶RS ¤VEN SMINK¶R SOM SMINKAR PERSONER F¶RE MED VERKAN I T EX 46 PROGRAM

2EKVISIT¶R

!NSKAFFAR INREDNINGSDETALJER OCH ANNAN UTRUSTNING SOM BEH¶VS F¶R TEATERF¶RE ST¤LLNING ELLER INSPELNING SAMT F¶REST¥R ATTRIBUTF¶RR¥D

+OSTYMM¤STARE

&¶REST¥R KOSTYMF¶RR¥D OCH ATELJ© VID T EX TEATER ELLER FILMBOLAG HANDHAR INK¶P TRANSPORT AV KL¤DER M M I SAMBAND MED F¶REST¤LLNINGAR ELLER INSPELNINGAR P¥ ANNAN ORT (IT F¶RS SAMTLIGA KOSTYMARBETARE VID TEATER OCH 46

$ISCJOCKEY

„R PRODUCENT PROGRAMV¤RD OCH TEKNIKER VID DISKOTEK ANNONSERAR PROGRAMIN SLAG SK¶TER MIKROFONER F¶RST¤RKARE OCH ANNAN TEKNISK UTRUSTNING

!NDRA INOM

(IT F¶RS PERSONER SOM UTF¶R KONSTN¤RLIGT ARBETE MEN SOM EJ KAN H¤NF¶RAS TILL ANDRA INDIVIDUALYRKEN INOM DENNA YRKESGRUPPS OLIKA YRKESFAMILJER T EX ATTRI BUTMAKARE VID TEATER SAMT KONSTHANTVERKARE SOM EJ ¤R BILDKONSTN¤RER

3/5

"ILAGA

!-3t STATISTIK ¶VER ARBETSL¶SHETEN M M

BLAND KONSTN¤RER

&INNS ENDAST I DEN TRYCKTA VERSIONEN

"ILAGA

3/5

"ILAGA

!RBETSL¶SHETEN BLAND ETABLERADE KONSTN¤RER

3TATISTISKA CENTRALBYR¥N 3#" HAR ¥T UTREDNINGEN GJORT EN STATISTISK K¶RNING AV KONSTN¤RER SOM S¶KT MEDEL F¶R +ONSTN¤RSN¤MNDEN OCH &¶RFATTARFONDEN MOT !RBETSMARKNADSSTYRELSEN DATABASER $EN VISAR ATT AV DESSA V¤L ETABLERADE KONSTN¤RER ¤R INSKRIVNING VID ARBETS F¶RMEDLINGEN

!NTAL MAKA STORURVALET

!NTAL MAKA STORURVALET UPPR¤KNAT

!NTAL MAKA !-3

!NTAL MAKA !-3 UPPR¤KNAT

!NDEL ARBETSS¶KANDE MAKA I !-3

)NSKRIVNA !& EN PERIOD

!NTAL DAGAR !& MEDELV¤RDE

+!3 EN PERIOD

!NTAL DAGAR +!3 MEDELV¤RDE

! KASSA EN PERIOD

!NTAL DAGAR ! KASSA MEDELV¤RDE

!RBETSMARKNADSUTBILDNING EN PERIOD

!NTAL DAGAR I UTBILDNING MEDELV¤RDE

–VRIGA INSKRIVNA EN PERIOD

!NTAL DAGAR MEDELV¤RDE

4OTALT ANTAL INSKRIVNA !&

4OTALT ANTAL +!3

4OTALT ANTAL ! KASSA

4OTALT ANTAL ARBETSMARKNADSUTBILDNING

4OTALT ANTAL ¶VRIGA INSKRIVNA

!,5 DATORTEK L¶NEBIDRAG M M

3/5

"ILAGA

&¶RTECKNING ¶VER ORGANISATIONER OCH PERSONER UTREDNINGEN SAMR¥TT MED

!-3 !-3 +ULTURARBETSDELEGATION

!-3 +ULTUR -EDIA '¶TEBORG -ALM¶ 3TOCKHOLM 5ME¥ –REBRO 3TATENS +ULTURR¥D

+ONSTN¤RSST¶DSUTREDNINGEN +U

+ONSTN¤RLIGA OCH ,ITTER¤RA 9RKESUT¶VARES 3AMARBETSN¤MND &¶RENINGEN 3VERIGES +ONSTHANTVERKARE OCH )NDUSTRIFORMGIVARE +ONSTN¤RERNAS 2IKSORGANISATION 3VENSKA &OTOGRAFERNAS &¶RBUND

3VENSKA *OURNALISTF¶RBUNDET -USIKERF¶RBUNDET 4EATERF¶RBUNDET &¶RFATTARF¶RBUNDET 3VENSKA +ONSTN¤RSF¶RBUNDET

!RBETSGRUPPEN F¶R DANSARES YRKESBYTE $ANS 0RODUKTION 3ERVICE +ULTURKANSLIET ).54 )

$ANSCENTRUM &OTOGRAFICENTRUM

&¶RFATTARCENTRUM 2IKS .ORD 3YD –ST )LLUSTRAT¶RSCENTRUM +ONSTHANTVERKSCENTRUM

+ONSTN¤RCENTRUM -ITT .ORD 3YD 6¤ST –ST -USIKCENTRUM

-USIKCENTRUM 6¤ST 4EATERCENTRUM –VERS¤TTARCENTRUM

,ARS %DSTR¶M F D TEATERDIREKT¶R *AAN +OLK F¶RBUNDSDIREKT¶R *OHN (¶GMAN JAZZMUSIKER "J¶RN ,UND©N KONSULT 'UNNAR 3VENSSON F D STATSSEKRETERARE