Innehåll
| Förord | 4 | |
| Inledning | 6 | |
| "ARN I OLIKA MILJ¶ER | ||
| – | Fridhemsskolan, Stockholm | 9 |
| – | Holma skola, Malmö1 | 10 |
| – | Stureskolan, Hedemora | 12 |
| – | Slimminge by skola, Skurup | 14 |
| "ARN T¤NKER P¥ ¤LDRE OCH ¥LDRANDE | ||
| – | Vem är egentligen gammal? | 16 |
| – | Vad gör äldre? Vad gör barn och gamla tillsammans? | 17 |
| – | Ibland behöver mamma och pappa hjälp | 18 |
| – | Riktigt gamla kan verka lite knepiga | 19 |
| – | Hur umgås man på distans? | 20 |
| – | Några känner andra äldre som inte är släkt | 21 |
| – | Hur hade folk det förr? | 22 |
| – | Så tänker barnen på sjukdomar | 23 |
| – | Till livet hör döden | 24 |
| – | Alla blir äldre en dag - vad gör Du när Du blir gammal? | 25 |
| "ILAGA | ||
| – | Några ord om utredningen | 28 |
Teckningar finns endast i den tryckta versionen
3
Förord
Vad tänker barn om äldre människor och vilka tankar har de om sin egen avlägsna ålderdom?
Vilka är deras personliga erfarenheter av möten med äldre, erfarenheter som kommer att finnas med och påverka nya möten genom åren? I detta häfte, en rapport från 5TREDNINGEN OM BEM¶TANDE AV ¤LDRE, förmedlas några inblickar i barns uppfattningar.
Det är viktigt att lyssna till barnens röster om sig själva, om äldre och inte minst, om oss som nu tillhör en “mellangeneration“. I föräldraroller, utbildningssituationer, i massmedia osv. svarar vi för en stor del av de förutsättningar och den påverkan som utvecklar eller hämmar inlevelseförmåga hos barn och ungdom.
Rapporten följer på sitt sätt en tanke i huvudtemat under det förra europeiska äldreåret: 3OLIDARITET MELLAN GENERATIONERNA I slutbetänkandet av Kommittén för Europeiska äldreåret
1993, Gamla är unga som blivit äldre (SOU 1994:39), finns flera intervjuer med vuxna som beskriver minnen av barndomens kontakter med äldre. Nu riktas frågorna direkt till barnen, i svaren finns erfarenheter som blir deras minnen ...
Vid flera av de rådslag som jag genomfört och redovisat som del i mitt utredningsarbete har jag uppmanats att “göra något“ för att barn och ungdom skall få större förståelse för äldre
och lära sig visa inlevelse i bemötande i skilda sammanhang. Någon gång har man vid sådana rådslag målat upp bilder av barn och ungdom som aldrig möter äldre och som för med sig föreställningar som ytterst kan leda till diskriminering och övergrepp. Man har talat om att följderna kan bli synliga när de som vuxna en gång kanske arbetar i uppgifter där äldre är beroende av deras insatser. Uppväxtvillkorens betydelse för sådana möten behöver utforskas och diskuteras mera, men vi vet redan alldeles tillräckligt för att säga att medkänsla grundläggs i barndomens upplevelser.
Glädjande nog visar den här studien att många barn har god och nära kontakt med äldre släktingar.
Intervjuer med knappt 50 barn i åldrarna
Läsningen har givit mig några tankeställare. De handlar om tillgångar. Visst är det en tillgång att även i dessa korta glimtar se proven på barns klokskap? Det finns exempel som visar vad vi i “mellangenerationen“ har anledning att fundera mera över: Varför strör vi så ofta odiskuterade schablonbilder omkring oss? Om barns brist på medkänsla och om åldrandet som en tid av tristess och sjukdom när det finns så många nyanser ... Det är också en tankeställare att se verkligheten med dess stora likheter och olikheter i det lilla och det stora samhället. Och alla dessa förgreningar av släktband över landet och världen - inte alltid lätta och ljusa upplevelser men ändå erfarenheter att ta tillvara! Hur förvaltas de när barnen växer upp?
Än en gång ges också perspektiv på att “äldre“ är ett begrepp som kan förstås på många olika sätt. För vissa är mormors föräldrar de som är “de äldre“. Barnen ser också att äldre är olika - det finns både trevliga kompisar och andra ...
Läs och fundera vidare på hur dessa tankar kan användas och utvecklas - det blir ett nytt FN’s äldreår 1999!
Tack till Charlotte Säfström, alla medverkande barn och de kontakter på respektive skola som underlättat studiens genomförande!
4
Eftersom det ibland funnits skäl att ändra namnen på de medverkande, så har det skett genomgående.
Detta häfte finns också på punktskrift och kassett som kan erhållas från utredningens sekretariat. Detsamma gäller ett litet häfte med upplysningar om materialet på lättläst svenska. Adressen är
Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm (tel.
Helsingborg i september 1997.
Britta Rundström (särskild utredare)
5
Inledning
(UR TROR BARN ATT DET ¤R ATT BLI OCH VARA GAMMAL (UR V¤L K¤NNER DE ¤LDRE (UR SER DE P¥ SIN KOMMANDE ¥LDERDOM I EN AVL¤GSEN FRAMTID
Schablonbilden säger att barn och gamla sällan möts, att det råder främlingskap mellan generationerna. Men är det så? Hur låter barns egna röster om äldre?
Jag träffade 48 slumpvis utvalda barn på fyra skolor i Sverige, för att fråga dem om äldre. På varje skola intervjuades en pojke och en flicka i varje årskull, från sjuåringar till tolvåringar. Skolorna var Fridhemsskolan på Kungsholmen i Stockholm, Holma skola i stadsdelen Hyllie i Malmö, Stureskolan i Hedemora i Dalarna och Slimminge by skola i Skurups kommun i sydligaste Skåne.
För dessa 48 barn är den viktigaste länken mellan gammal och ung släktskapet. De allra flesta har en god och nära kontakt med sina äldre släktingar. Inte bara med mor- och farföräldrar, flera har kontakt med ännu äldre generationer. Få har en nära relation till andra äldre, även om det förekommer.
Hedemorabarnen är de som har närmast till sina släktingar. De allra flesta har minst en äldre i staden och den personen känner de väl och träffar ofta. “Mormor är nästan som en mamma för mig“ säger en av pojkarna. Hedemorabarnen visar att de mött flera sidor av åldrandet. De är de enda som använder ordet demenssjuk, flera av dem träffar demenssjuka äldre släktingar regelbundet. Oftast tillhör den sjuke ännu en generation bakåt, gammelmormor och gammelmorfar.
För Stockholmsbarnen innebär umgänget med äldre släktingar ett slags fristad, stunder då minuterna inte räknas, då tillvaron är mindre stressig. De allra flesta har mormor på ganska nära håll, i någon förort i Stockholm. Flera av Stockholmsbarnen känner också andra äldre. Några barn har aktivt sökt kontakt med äldre på t.ex. servicehus, för att mamma jobbar där, eller av nyfikenhet.
Barnen i Slimminge är en brokig skara. Hälften är infödda bybor, resten är inflyttade, mest från andra delar av Skåne. Familjer väljer att bo på landet för att ge barnen högre livskvalitet. Själva pendlar föräldrarna till jobben. Hälften av barnen har sina äldre i kommunen och träffar dem ganska ofta. Bland barnen i Slimminge finns en ganska utbredd skepsis mot att bli gammal, eftersom de kopplar ihop ålderdom med ensamhet och död.
I Holma i Malmö samlas barn från världens alla hörn. Ofta har de lämnat en äldre generation i hemlandet. Barnens berättelser präglas av både längtan och ett visst främlingsskap men somliga har en mycket nära relation trots avståndet. Några av Holmabarnen har ingen kontakt alls med en eller flera av sina äldre släktingar, vilket skiljer dem från de andra barnen. “Jag har inte ens sett en bild av farmor och farfar“, säger en pojke. Det är också i Holma som det sker mest skärmytslingar mellan barn och gamla. Äldre är ibland personer som står på balkonger och skäller på barn som genar över planteringar.
Mitt huvudintryck av samtalen är att barn och gamla har nära kontakt. Flera barn har äldre som sina förtrogna, somliga ser dem som kunskapsbrunnar. Äldre ger dem en möjlighet att jämföra vår tid med “hur det var förr“. En flicka säger att hon tror att hennes generation kommer att få svårt att acceptera ålderdomen. “Jag tror det blir svårt för oss som är unga nu, vi kommer inte att tycka om att bli gamla, vi lever i ett så högt tempo.“
6
Det finns också en stark medkänsla hos barnen och en vilja att hjälpa till. Men sjukdom och död skrämmer. Många barn är rädda för döden och för dem är ålderdom och död nära sammanlänkade. Flera har personliga erfarenheter av en nära anhörigs död eller av rädsla för att någon ska gå bort. Därför vill de helst inte tänka på att de själva ska bli gamla.
Det är ganska vanligt att sätta ett likhetstecken mellan att vara gammal och att ha tråkigt. När man är gammal varken kan man eller vill man göra samma saker som när man är ung. För den som helst av allt spelar fotboll, verkar det trist att sitta still. “Jag vill inte sitta och mögla i en fåtölj“, säger en flicka. Andra, som kanske har det lite stökigare omkring sig, ser fram emot att bli gamla och få det lite lugnare.
Ensamhet är ett ord som återkommer i barnens berättelser. De har sett ensamma gamla. Men ensamheten värderas olika. Somliga tycker att det verkar skönt, andra vill se till att ha en stor familj som ofta kommer på besök.
“När jag bli gammal kommer jag att känna mig lite ensam och lite rädd för att dö. Jag
kommer att vara lycklig över att ha barn och barnbarn. Jag ska fråga mina barn om jag kan hjälpa till med barnbarnen. “ 0OJKE ¥R
Jag vill tacka barnen som i samtal och teckningar lärt mig mera om bemötande av äldre.
Slimminge by i september 1997
Charlotte Säfström
7
Barn i olika miljöer
FRIDHEMSSKOLAN, STOCKHOLM
0¥ MIN G¥RD FINNS DET EN ITALIENSK TANT SOM ¤R J¤TTESN¤LL (ON BRUKAR PRATA MED MIG OCH BJUDER MIG P¥ KAKOR OCH SAFT (ON BOR SJ¤LV OCH GILLAR MIG MYCKET (ENNES MAN HETTE 4AGE (ON ¤R BRA P¥ ATT BER¤TTA (ON H¥LLER P¥ MED TULPANER I RABATTERNA P¥ G¥RDEN .¤R BARNEN TRAMPAR NER DEM SK¤LLER HON P¥ DEM
0OJKE ¥R
&¶R ¥R SEDAN PR¤GLADES ANS BUSSLINJE AV ¤LDRE DAMER I HATTAR
%TT STENKAST FR¥N BUSSH¥LLPLATSEN LIGGER &RIDHEMSSKOLAN "ARN KORSAR $ROTTNINGHOLMS V¤GEN MEDAN STRESSADE BILF¶RARE K¶R IN OCH UT UR STAN 3KOLAN LIGGER INKL¤MD MELLAN INFARTSLEDERNA V¤STERUT OCH 3 T '¶RANS SJUKHUS (¤R PASSERAR N¤RMARE BILAR VARJE DYGN
/MR¥DET B¶RJADE BEBYGGAS P¥ ALLVAR P¥ TALET 3TADEN EXPANDERADE SNABBT 9TTRE INNERSTADEN FYLLDES MED MODERNA ETTOR OCH TV¥OR D¤R FOLKHEMMETS FAMILJER FLYTTADE IN .¤R BARNEN FL¶G UT BODDE F¶R¤LDRARNA KVAR ) MITTEN AV TALET VAR EN AV TRE F¶RSAMLINGSBOR ¶VER ¥R 3EDAN DESS HAR DET FYLLTS P¥ MED STORA L¤GENHETER F¶R BARNFAMILJERNA 3AMTIDIGT LOCKAR DE SM¥ L¤GENHETERNA UNGA SOM VILL FLYTTA HEM IFR¥N
!NTALET ¤LDRE MINSKAR DRAMATISKT .U UTG¶R DE EN KNAPP FJ¤RDEDEL AV BEFOLKNINGEN INP¥ N¤STA SEKEL TROLIGEN EN SJ¤TTEDEL AV DE BOENDE 6AR FEMTE F¶RSAMLINGSBO ¤R AV UTL¤NDSKT URSPRUNG "ARNS LEK H¶RS P¥ SKOLG¥RDARNA
4ILL &RIDHEMSSKOLAN S¶KER SIG BARN FR¥N ANDRA UPPTAGNINGSOMR¥DEN
På den asfalterade skolgården, några trappsteg upp från myllret vid Fridhemsgatan, där folk skyndar mellan bussar och tunnelbana, leker barn i grupper. Inuti den gula trevåningsbyggnaden i tegel klättrar klassrummen runt den stora ljushallen. Utanför rummen hänger barnens bilder samlade i teman och i ena hörnet finns ett allergiklassrum, långt från hundägarnas jackor.
8
Det hänger en stor men osynlig klocka över huvudena på de barn jag träffar på Fridhemsskolan. På föräldrarnas vänsterarmar sitter ur, vars visare snurrar snabbt, snabbt. Klockorna påminner dem om allt de borde göra nu genast eller för en kvart sedan. Dygnets timmar är inrutade med olika aktiviteter. Den fria tiden, tiden att sitta ner och ta det lugnt, att prata bort en stund, att lyssna till sina barn, tycks nästan obefintlig. Ändå vet barnen att denna möjlighet finns. De ser en klar skillnad mellan olika generationer. Föräldrar är sådana som saknar tid medan farmor och mormor, som hunnit pensioneras, kan slösa med sin. Ibland har de till och med tid i överflöd.
En nioårig flicka känner att hon inte hinner prata så mycket med sina föräldrar. Först jobbar de hela dagarna och sedan är det middagsdags, läxdags, tevedags och senast klockan nio
väntar sängen.
“Mina föräldrar åker och jobbar. De gamla har tid.“ 0OJKE ¥R
Vardagsstressen påverkar barnen. De tycks hungra efter vuxenkontakt, efter att bli sedda och lyssnade till. De talar ingående och inkännande om sina äldre släktingar. Flera av dem har mor- och farföräldrar som gift om sig. Barnen har ibland fått en “låtsasmormor“ eller en “låtsasfarfar“. Det är påtagligt hur få av barnen som nämner någon äldre manlig släkting. Många i den äldre generationen här är kvinnor som lever ensamma efter skilsmässa.
“Farmor bor i Stockholm. Vi träffas ofta. När mamma och pappa jobbar får jag vara med farmor om hon är ledig. Hon är 76 år och har en tobaksaffär. Det är jätteroligt i affären. En gång fick jag lådan till
Farmor och jag är kompisar. Vi brukar tala om saker som jag tycker är jobbiga, hon lyssnar mycket.“ &LICKA ¥R
Några pendeltågsstationer bort har många av barnen sina närmaste släktingar. Avståndet gör det svårt att besöka mormor spontant, åtminstone för de mindre barnen. Det är kanske en förklaring till att flera har kontakt med grannar och andra äldre på nära håll. Pojken i inledningen är kompis med en tant, som gärna berättar om Italien och sin döde svenske man. Den sortens grannrelationer berättar några av Stockholmsbarnen om. Andra söker sig mera aktivt till gamla personer.
“Jag följer med mamma till jobbet, hon arbetar med pensionärer på ett servicehus. Det är roligt att hälsa på där. De brukar berätta saker och de tycker om att lyssna. Flera har rullator.
| På servicehuset är det lite tråkigt. Det går liksom inte att pigga upp dem som bor där.“ | &LICKA |
| ¥R | |
| “Jag känner en gammal. Pappa jobbade för henne. Hon hade det svårt. Vi blev kompisar | |
| och brukade spela spel.“ &LICKA ¥R | |
| “Vi har bott i samma trappuppgång som några äldre och så träffar jag många i | |
| bowlinghallen. Det är jättekul att se dem, de är rätt så pigga och tävlar fortfarande.“ | 0OJKE |
| ¥R | |
“Johanna och jag brukar gå till ålderdomshemmet. Vi tycker det är roligt med de gamla. Vi
träffade Gösta på gården och han frågade om vi inte ville komma upp. Han är 91 år. Han går med kryckor och är klar i huvudet. Jag har känt honom i ett år.“ &LICKA ¥R
När Kungsholmsbarnen träffar sina äldre släktingar gör de ofta “arrangerade“ saker tillsammans. De går med farmor på Gröna Lund. Mormor tar med barnbarnen på bio. Några går och simmar tillsammans.
9
HOLMA SKOLA, stadsdelen Hyllie i MALMÖ
V¤XTE DET RAPS D¤R BOSTADSOMR¥DET (OLMA NU LIGGER 3EDAN KOM BULLDOZERS OCH BYGGKRANAR „NNU ETT AV MILJONPROGRAMMETS OMR¥DEN SKULLE BYGGAS 4IO ¥R SENARE BODDE TRE OCH ETT HALVT TUSEN M¤NNISKOR I NYBYGGDA L¤GENHETER DE FLESTA TV¥OR OCH TREOR (OLMA BLEV ETT OMR¥DE MED L¥G STATUS D¤R EN TREDJEDEL AV L¤GENHETERNA BYTTE NAMNSKYLTAR VARJE ¥R
.U BYTS ¥RLIGEN VAR FEMTE %FTERSOM H¤R ALLTID FINNS LEDIGA L¤GENHETER ¤R (OLMA INK¶RSPORTEN F¶R M¥NGA SOM KOMMER TILL 3VERIGE SOM INVANDRARE ELLER FLYKTINGAR %FTER N¥GOT ¥R FLYTTAR SOMLIGA VIDARE !NDRA STANNAR KVAR OCH BILDAR OMR¥DETS FASTA K¤RNA
'ENOM ¥REN HAR DET ST¥TT M¥NGA EL¤NDESBESKRIVNINGAR AV (OLMA I PRESSEN VANDALISERING ANONYMITET FR¤MLINGSSKAP SOCIALA PROBLEM OCH ST¤NGDA D¶RRAR 3ER MAN I STATISTIKEN KAN (OLMA KARAKT¤RISERAS SOM ETT UTSATT BOSTADSOMR¥DE D¤R ARBETSL¶SHETEN ¤R H¶G OCH UTBILD NINGSNIV¥N ¤R L¥G
&¶R N¥GRA ¥R SEDAN DROG DET KOMMUNALA BOSTADSF¶RETAGET
(OLMA ¤R ETT UNGT OMR¥DE 6AR SJUNDE INV¥NARE ¤R PENSION¤R (¤R BOR M¥NGA BARN FAMILJER ) L¥G OCH MELLANSTADIESKOLAN G¥R BARN PROCENT AV DEM HAR MINST EN F¶R¤LDER FR¥N ETT ANNAT LAND 0¥ SKOLAN ARBETAR MAN AKTIVT F¶R ATT F¥ F¶R¤LDRAR ATT DELTA I SKOLANS AKTIVITETER SOM EN V¤G ATT INTEGRERAS I DET SVENSKA SAMH¤LLET $ET SER HOPPFULLT UT
(OLMABORNA HAR L¤RT SIG VILKA DET ¤R SOM F¥R BETALA F¶R VANDALISERINGEN $E SJ¤LVA $EN SOCIALA KONTROLLEN SOM MAN G¤RNA KALLAR ¶MSESIDIGT H¤NSYNSTAGANDE HJ¤LPER TILL .U ¶KAR BEFOLKNINGEN N¥GOT EFTER EN L¤GSTA NIV¥ ¥R PERSONER …R BODDE
PERSONER I (OLMA
Mellan höghusen i Holma, ett stenkast från Konsumbutiken, ligger skolan som ett platt paket. På utsidan doftar den
I korridorerna går beslöjade flickor sida vid sida med lintottar. I byggnadens hjärta finns bibliotek och matsal. 15 av 100 elever har föräldrar, som båda är födda i Sverige. Resten av barnen är frukter av möten mellan kulturer eller människor som tvingats fly eller velat flytta till Sverige. Orsakerna till att man bor just i Holma är många.
Flera av barnen i Holma har långt till sina släktingar. Fyra av dem som jag möter har sina närmaste i andra länder. Bara två har dem i Holma. Några av barnen uttrycker saknad efter sina äldre långt borta, andra verkar fjärmade från den äldre generationen. I bostadsområdet stöter de på äldre som ibland skäller på dem när de busar eller kliver i planteringar.
En flicka bär på en stark längtan efter farmor. Hon är tolv år och uppvuxen i Gambia. “Jag bodde med farfar och farmor i Gambia. Farmor är som en mamma för mig. Vi gick och handlade mat till huset, vi gick till kyrkan och jag tyckte om att hjälpa henne att laga mat.“ Under tiden bodde hennes pappa i Sverige, så småningom flyttade mamman efter och för två
10
år sedan kom flickan och hennes syskon. Mötet med Sverige var omtumlande. Hon hade inte trott på berättelserna om snön och att havet kunde frysa till is. Farfar dog innan hon lämnade hemlandet: “Kvällen innan begravningen låg han nedbäddad i kistan och alla fick komma och ta farväl av honom. Sedan var det begravning i kyrkan och vi gick till kyrkogården och sände ner kistan. Sist hade vi fest med farmor och försökte pigga upp henne så att hon inte ska känna sig så ensam.“
Efter begravningen för flickan till Sverige. Sedan dess har hon inte träffat sin farmor. “Jag längtar mycket efter henne. Just nu är farmor i England och hälsar på ett av sina andra barn. Hon kanske ska komma hit innan hon åker hem.“
En pojke kom med sin mamma från Ryssland för fem år sedan. Han drömmer om en framtid i Tyskland. Pappan, som är militär, bor kvar i Ryssland. Pojken har aldrig träffat sina farföräldrar, inte ens sett dem på bild. “Ibland undrar jag vilka de är. Men jag träffar inte pappa så mycket heller.“ Varje sommarlov åker han till mormor som bor i en by utanför S:t Petersburg. Där hjälper han henne med trädgården. “Mormor är pensionär och får vänta länge
på sina pengar.“
En tioårig flickas ungerska farmor dog förra året, 81 år gammal. Sista året hälsade de på henne två gånger. Men det var svårt att tala med henne. Flickan kunde bara några ord ungerska. Men mormor bor i Holma, i alla fall vintertid. Så fort vårsolen tittar fram flyttar hon ut i sin kolonistuga några kilometer bort. På vintern ses de flera gånger i veckan. “På lördagarna brukar vi gå till köpcentret, hon går en lång runda, vi spelar spel.“
En åttaåring träffar sin morfar ganska ofta, till och med i skolan. Hennes bror är busig och morfar kommer till skolan för att lugna busiga barn. Hon brukar åka och bada tillsammans med sina morföräldrar. Efteråt fikar de. Hon har ganska sporadisk kontakt med sin pappa. Därför träffar hon inte farmor så mycket heller och farfar bor i en annan stad med sin nya fru.
Nioåringens farmor och farfar är latinamerikaner. Dem träffar flickan när hon är med sin pappa. Men hon tycker att det är lite jobbigt att vara där, att det ibland känns lite pinsamt. Hon vågar inte säga vad hon vill till dem, vågar inte be om saker, utan brukar få vänta tills de frågar.
En ettagluttare är eftertänksam och blyg. Hon sitter tyst långa stunder. Jag försöker locka henne genom att ställa enkla frågor, också då har hon svårt att få ord över läpparna. Hon reagerar inte på orden mormor och farmor. Men när jag frågar om mammas pappa går det bättre. “Jag träffar mammas pappa mest hemma hos oss. Han är snäll. Han kommer ihåg när jag fyller år. Han pratar mycket med mamma och pappa. Jag sitter i hans knä. Det är roligt när han kommer.“
När Holmabarnen talar om andra äldre i bostadsområdet handlar det ibland om att de får skäll, eller att de kort säger “tant Rut är snäll“. Några ser gamla nästan som mystiska varelser som man “smyger på“. Men den sjuårige pojken känner ett äldre grannpar. De bor ett par trappor upp och brukar komma ner med nybakade kakor. “Sedan bakar vi något och ger till dem.“
11
STURESKOLAN, HEDEMORA
&ARMOR BOR GRANNE MED OSS JAG ¤R D¤R N¤STAN VARJE DAG 6I BRUKAR SPELA KORT *AG F¥R SAFT OCH IBLAND GODIS 6I PRATAR MYCKET (ON HAR ONT I BENET OCH HON HALTAR LITE (OS FARMOR F¥R MAN INTE STIMMA &LICKA ¥R
3OMMAREN SMATTRADE FLAGGORNA I VINDEN N¤R (EDEMORA FIRADE ¥RS JUBILEUM SOM STAD (ISTORIEN ¤R N¤RVARANDE I ¤LDRE BYGGNADER NAMN OCH M¤NNISKOR
(EDEMORA ¤R NAVET I KOMMUNEN 3TADEN OMGES AV BRUKSORTERNA ,¥NGSHYTTAN 6IKMANS HYTTAN OCH 'ARPENBERG D¤R DEN TRADITIONELLA SYSSELS¤TTNINGEN TYNAR
3OM MEST I SLUTET AV BODDE PERSONER I KOMMUNEN .U ¤R KOMMUNINV¥NARNA
!RBETSL¶SHETEN DRIVER FR¤MST UNGDOMAR P¥ FLYKTEN $E SOM LYCKAS ETABLERA SIG STANNAR I TRAKTEN GIFTER SIG OCH F¥R BARN $EN ST¶RSTA FLYTTR¶RELSEN SKER INOM KOMMUNEN
5NDER DE GODA ¥REN V¤NDE M¥NGA FLYTTLASS HEM TILL (EDEMORA &YRA AV FEM SOM FLYTTADE IN HADE SINA R¶TTER I STADEN .U S¶KER SIG MEST PENSION¤RER HEM 5NGA SOM G¥R FINA UTBILDNINGAR HAR INTE STORT HOPP ATT F¥ JOBB $ET STORA PROBLEMET ¤R SV¥RIGHETEN ATT F¥ IG¥NG NYA SERVICE OCH TJ¤NSTEJOBB 6AR FEMTE (EDEMORABO ¤R PENSION¤R VAR SJUNDE ¤R F¶DD I ETT ANNAT LAND DE FLESTA AV DEM I &INLAND OCH ¶VRIGA .ORDEN .¥GOT HUNDRATAL ¤R FLYKTINGAR FR¥N FORNA *UGOSLAVIEN
Mellan järnvägsstationen, tingshuset och Stadsparken ligger Stureskolan. Babyboomens barn har sprängt
Av barnen har tio minst en äldre släkting i Hedemora. De andra två har sina närmaste på andra sidan Västmanlandsgränsen. Ett barn som flytt från Bosnien har morfar i Österrike. Ett annat har farfar i Finland och farmor på Kanarieöarna. Några känner en äldre granne. När de själva ska filosofera över att bli äldre en dag, präglas svaren tydligt av deras egna erfarenheter. De flesta barnen jag träffar i Hedemora umgås mycket med sina mor- och farföräldrar. De känner till varandras förtjänster och brister och berättar om det. Närheten mellan gammal och ung är mycket påtaglig.
“Mormor är nästan som en mamma för mig. Jag är hos henne tre gånger i veckan. Vi går på stan, äter och pysslar. Det är bra att prata med henne. Hon lär mig mycket. Morfar är mer den
lite sura typen, men han kan vara rolig. Ibland fiskar vi. Jag har mer respekt för honom.“
0OJKE ¥R
“Jag träffar farmor och farfar varje dag. Farfar och jag spelar kort. Farmor lagar mat med
min syster. Vi hjälper henne att diska när hon är trött. Hon hör inte så bra, så vi följer med henne till sjukhuset. Jag kan prata med dem om viktiga saker.“ 0OJKE ¥R.
“Farmor är snäll och köper saker åt mig. En gång fick jag en jättefin klänning av henne. Jag träffar henne nästan jämt. Jag brukar sova över hos henne. Hon lagar god mat. Jag babblar
mycket och hon har tid att lyssna. Hon behöver lite omväxling för hon är änka. Farmor lärde mig virka.“ &LICKA ¥R
12
“Mormor och morfar bor i Hedemora. När jag åker skidor följer de med, jag sover över där ibland, jag säljer bingolotter till dem. De har mer tid, kan lyssna och spela spel.“ 0OJKE ¥R
“Farmor och farfar bor på landet, utanför stan. De har en gård med kossor. Det är kul att vara där, att hålla på med djuren och sjunga för dem i lagården.“ &LICKA ¥R.
När barnen ska berätta hur de tror att det är att vara gammal, säger många att det är lugnt och stilla, kanske lite ensamt. De vet att ålderdom kan innebära krämpor. Någon gör klar skillnad mellan generationerna, mellan mormor och hennes mamma. De riktigt gamla är lite av en annan sort. En åttaåring vet att gammelmorfar är demenssjuk och att han måste använda rullator för att ta sig fram:
“Min gammelmormor och gammelmorfar bor i ett servicehus. Gammelmorfar orkar inte gå utan sin rullator. Han sitter mest i sin fåtölj och tittar på tv. Vissa dagar är han jättepigg, andra gånger sover han. Gammelmormor går också med rullator. Hon sköter sig och grannen. Det är roligt att hälsa på dem. Gammelmorfar är snart 90 år. När han ligger ner på sängen, tänker jag
på att han kommer att dö. Då tänker jag att det är skönt för honom, men ledsamt för oss när han dör. Han är demenssjuk, han tror att han klyver ved på bondgården.“
Också tolvåringen har erfarenhet av demens: “Morfar bor på ett pensionärshem. Han är 75 år. Han är demenssjuk och springer omkring på nätterna.“
“Pappas morfar är 86 år och lite konstig. Han har bort saker och gömmer pengar på olika ställen, de kan ligga i en kaffeburk och så tror han att någon har tagit dem. Han blir sur om han inte får som han vill. Jag blir lite rädd för honom, jag vågar inte gå dit själv, precis. Pappa
och jag pratar mycket om det, om att vissa gamla blir sura och lite konstiga och glömmer saker.“ &LICKA ¥R
13
SLIMMINGE BY SKOLA, SKURUP
3KURUPS KOMMUN LIGGER DELVIS S¶DER OM LANDSV¤GEN D¤R 3¶DERSL¤TTS B¶RDIGA LERJORDAR BREDER UT SIG NER MOT
3KURUP ¤R EN UTPR¤GLAD PENDLARKOMMUN
3TRAX NORR OM % %UROPAV¤GEN SOM F¶RBINDER
BARN ) BYN FINNS EN FAST K¤RNA AV BYBOR SOM K¤NNER VARANDRA SEDAN GENERATIONER RESTEN ¤R INFLYTTADE DE FLESTA FR¥N ANDRA H¥LL I 3K¥NE
"YN ¤R OMGIVEN AV ¥KRAR OCH EN LEVANDE LANDSBYGD MED G¥RDAR OCH SM¥ BYAR UTSPRIDDA SOM SOCKERBITAR I LANDSKAPET
$RYGT VAR FEMTE KOMMUNINV¥NARE ¤R BARN VAR SJ¤TTE ¤R PENSION¤R (¤R BOR
PERSONER NIV¥N HAR VARIT KONSTANT UNDER TALET „ND¥ FLYTTAS DET GANSKA MYCKET
FLYTTADE PERSONER TILL KOMMUNEN OCH D¤RIFR¥N +NAPPT TRE AV HUNDRA 3KURUPSBOR ¤R UTL¤NDSKA MEDBORGARE
+OMMUNEN F¶RS¶KER SKAKA AV SIG DEN LITE S¶MNIGA K¤NSLAN SOM OMGER TRAKTEN &¶RETAGENS HUS SATSAR P¥ INFORMATIONSTEKNIK 3KOLAN ¤R K¤ND ¶VER HELA LANDET H¤R BEDRIVS UNDERVISNING I SP¥R INDIVIDUELL UNDERVISNING UTAN TRADITIONELL INDELNING I ¥RSKURSER F¶R MORGONDAGENS
SAMH¤LLE
Vid Slimminges enda övergångsställe ligger skolan. Den som kommer söderifrån har då passerat bygatans skånelängor, där stockrosor sommartid klänger mot taknockarna och Kurts lamm bräker i hagen som gränsar till skolgården. Det gamla skolhuset är från seklets början, rundar man huset och kommer in på skolgården ser man tillbyggnaden. Från fotbollsplanen hörs barns röster och klätterställningen mitt på gården är fylld av sexåringar. Av de slumpvis valda barnen som intervjuas har sex sin närmaste äldre släkting i kommunen, fyra av dem har mormor i
När Slimmingebarnen talar om gamla, växer det ofta först fram en schablonbild av en lugn och trygg mormorsfigur som sitter hemma i soffan och bläddrar i sina gamla fotoalbum. Där finns en katt och en kaffekanna på spisen. Ibland går hon ut och pysslar i trädgården. Då och då får hon besök, men ganska ofta är hon ensam. “Men man har så mycket minnen när man är gammal.“ Påpekar en nioårig pojke.
“Farmor och farfar bor i Lund, de har en stuga på landet utanför. På sommaren är jag där mest varje dag. Jag är mest med farmor, vi spelar memory, gör i ordning i trädgårdslandet, jag
hjälper henne, jag tycker om att göra det. Farfar har haft två hjärtattacker, han har tennisarm, ja det är mycket med farfar...“ 0OJKE ¥R.
14
“Jag vet inte hur det är att vara gammal. Skojigt kanske. Jag vill ha det bra. Bo i ett fint
hus. Vill att många kommer och hälsar på mig så jag inte är så ensam. Farmor har en som bor bredvid henne som hon går in och pratar med.“ &LICKA ¥R.
“Det verkar ganska roligt att vara gammal. Man kan behöva vara lite ensam. Jag kommer att läsa tidning, gå och handla, äta våfflor.“ 0OJKE ¥R
“Det är bra att vara gammal. Man kan sitta inne och vila hur mycket man vill. Jag vill ta det
lugnt när jag blir gammal. Jag tänker inte så mycket på det. Jag vill inte bli gammal, det är så kul nu.“ &LICKA ¥R.
En elvaårig flicka ser inte heller fram emot att bli gammal, det skulle vara för minnena i så fall. Hon radar upp ålderdomens nackdelar; man kan inte gå ut så mycket, inte spela fotboll, inte åka rullskridskor. Och så kan man ju dö snart. Hon vill ha liv och rörelse kring sig när hon blir gammal, gärna barn som leker. “Jag förstår inte gamla som inte tycker om barn, de har själva varit barn. Det finns gamla som tittar surt på barn så fort de säger något. En tant i byn som går med käpp, tycker jag synd om för hon snart ska dö, hon kan inte göra så mycket längre.“
“Om man har ont om pengar är det inte så kul att vara gammal. När man är gammal har vissa dåligt med pengar. Morfar har lagom med pengar.“ &LICKA ¥R. När tolvåringen blir
äldre ska han försöka njuta av tillvaron. Han är uppvuxen med djur och djur vill han ha hela livet. “Jag ska försöka dra ut på tiden, så att jag alltid har något jag behöver göra.“
Elvaåringens farmor är busig. Hon är jättekaxig mot alla, till och med mot punkare! Elvaåringen tror att han kommer att bli som farmor. Han tycker att det verkar vara rätt skönt att vara gammal. Man får vila sig. “En dag så dör man och det kvittar av vad. Det behöver man inte bekymra sig om innan.“
En annan elvaåring har upptäckt vilken källa till kunskap gamla människor kan vara. Hans mormor berättar gärna om hur det var förr i tiden. “De hade det mycket svårare då, ändå var de lyckligare än vi är. De brydde sig mer om vänskap än om pengar, som man gör nu.“
15
Barn tänker på äldre och åldrande
Vem är egentligen gammal?
I vimlet på trottoaren blandas alla slags människor. En grupp dagisbarn trängs med en dam med hund, några ungdomar på rullskridskor susar förbi ett par samtalande män i blåställ, några skolflickor med Spice
Hur skiljer barnen unga från gamla? Vilka sorterar de in i kategorin “äldre“ i sin begreppsvärld? Ibland räcker det med att ha fyllt 20 år för att betraktas som stenålders av tioåringen ... När barnen verkligen tänker efter, är det tre tecken de utgår ifrån: Äldre är
gråhåriga, de är rynkiga och går långsamt, ibland med hjälp av käpp eller rullator. “Gamla är såna som levt länge. De är små och långsamma.“ &LICKA ¥R.
“En gammal person är en som inte orkar så mycket. Han kisar lite med ögonen. De kan
vara stränga och säger till barn som leker. Många har käpp. De har ont i ryggen och har käppen för att inte ramla.“ 0OJKE ¥R.
“Man ser lite skrumpen ut när man är gammal.“ &LICKA ¥R.
“Gamla ser olika ut. Håret kan vara grått eller vitt. Många har glasögon, de är rynkiga, en
| del är lite hopsjunkna.“ &LICKA ¥R. | |
| “Gamla har grått hår. De är små och krymper.“ | 0OJKE ¥R. |
| “Gamla är ganska roliga och så är de ofta sjuka.“ | 0OJKE ¥R. |
“Deras munnar ser sura ut fast de är glada. Riktigt gammal är man vid 80 år.“ &LICKA ¥R. Barnens beskrivningar av äldre liknar varandras, oavsett var barnen bor. Men sedan skiljer
sig barnens erfarenheter åt. De allra flesta träffar äldre som de är släkt med, ganska många har en nära och innerlig kontakt. Några av barnen har äldre som sina förtrogna. Det ger bilderna flera dimensioner. Äldre personer har inte bara en “utsida“. De kan också vara förstående kompisar som man litar på. De kan bevara hemligheter och ge råd och tröst. Barnen som anförtror sig till morfar eller farmor, gör det av olika skäl. Ett är att morfar har tid att lyssna. Och tycker någon att mamma eller pappa känns hopplös just nu, kan man vara ganska säker på att den äldre varit med om någon liknande situation. Morfar kan trösta utifrån sina egna erfarenheter.
“Gamla personer är snälla. Om det skulle hända mig något skulle jag gärna fråga en gammal person, som varit med om många saker. Min gammelmorfar kunde jag alltid tala
med. Han hade egna barn och om jag berättade att jag var ledsen för något som hände i skolan kunde han känna igen det och berätta att mamma varit med om samma sak.“ "RITTA ¥R.
“Mormor upptäcker direkt om jag är ledsen och så pratar vi om det. Jag kan inte dölja något för henne. Hon är min kompis.“ 3ABRINA ¥R.
“Morfar träffar jag nästan varje helg. Han är en kompis som man kan prata med om allting.“ "ENNY ¥R.
“Jag går till mormor efter skolan. Hon sover på dagen. Hon har slutat röka och jag får inte härja så mycket. Jag får spela på orgeln när hon sover. Hon tycker om att höra “Flickan i Havanna“. När hon mår dåligt berättar hon det och frågar hur jag mår. Hon förstår hur jag
känner mig och ger råd om vad jag kan göra. Jag berättar för henne när jag är ledsen. Hon sprider inga rykten. Jag kan lita på henne. Hon är min kompis.“ *ULIA ¥R.
16
Vad gör äldre? Vad gör barn och gamla tillsammans?
Ibland är mormor en städande tant. En farmor lagar alltid älsklingsrätter. En farfar spelar gärna fotboll med barnbarnen. Charlotta 11 år säger med stolthet i rösten att hennes farmor är lite galen, de brukar spela bandy tillsammans. Hon har blick för att äldre är olika. Mormor är mer av en fin dam, som bor i en välstädad etagevåning med bibliotek...
De flesta barnen berättar om sina äldre släktingar på ett sätt som visar att vissa uppgifter ses som typiskt kvinnliga eller typiskt manliga. Det är mormor och farmor som lagar mat, diskar och städar; morfar och farfar ägnar sig åt sina jobb utanför hemmet, åt sport och andra fritidssysselsättningar.
Umgänge med äldre kan ibland ställa särskilda krav på barnen. Det är något som kan kännas både bra och samtidigt lite ansträngande. En Stockholmsflicka berättar att hon verkligen försöker vara snäll och trevlig när hon är hos farföräldrarna. Hon brukar skjutsa farfar i rullstolen. En annan flicka säger: “På bussen reser man sig om de har käpp. En del gamla säger till att man ska resa sig, då är det inte lika roligt.“
“Mormor bor i Farsta. Jag träffar henne ofta. Ibland är det jobbigt när hon inte hör vad jag
säger. Hon blir glad när jag kommer. Jag bor i samma hus som farmor och farfar. Ibland känns det bra att ha dem nära.“
“Mormor bor i Tjeckien. Hon jobbar i en kiosk fast hon är pensionär. Hon tycker om att titta på barnfilmer med mig. Hon gör alltid god mat och goda efterrätter.“ &RANK ¥R.
“Mormor städar mycket. Vi får ta godis när som helst när vi är där. Mormor gör nästan alltid plättar. Jag får vara lite lugnare hos mormor.“ 0IERRE ¥R.
“Farmor bor utanför stan, men ganska nära. Vi brukar åka dit nästan varje helg. Pappa är orolig för att hon ska dö, han vill träffa henne så mycket som möjligt. Hon har varit på sjukhuset och fått byta hjärtat, hon är rätt dålig. Vi pratar med henne och ibland hjälper vi henne med maten. Det är ingen annan som kommer och hjälper henne. Hon går till doktorn mycket, jag blir orolig när hon pratar om det. Men mormor brukar bjuda på middag och gå på bio med min bror och mig. Vi är mycket ute i skogen och skärgården. Hon berättar vad blommorna heter.“ 4AGE ¥R.
“Jag är hos mormor nästan varje vecka. Jag brukar sova över där. Vi cyklar på kvällen och
går ut med deras hund. Det är kul att vara med mormor. Man får godis. Hon har berättat om hur det var när hon var liten. Hon har ont i ryggen.“ #HRISTOFFER ¥R.
“Min låtsasmormor är morfars andra fru. Hon är snäll, alltid glad, jag brukar träffa henne nästan varje vecka. Ibland åker vi dit och hälsar på. Ibland sover jag över. Vi bygger snölyktor. Morfar fiskar mest.“ !NNA
17
Ibland behöver mamma och pappa hjälp ...
Relationerna mellan barnbarn och äldre hänger ibland samman med mellangenerationens behov. Många barn berättar om hur de äldre ställer upp som barnvakter. “När mamma är borta
och pluggar är mormor och morfar hos mig. De hjälper mig med läxorna, vi tittar på Skilda världar ett par gånger i veckan. De är jättesnälla. De har ont när de går.“
“Jag bor hos farmor fredag, lördag och söndag udda veckor. Då arbetar pappa. Farfar och farmor bor i Skurup och båda jobbar, men farfar ska snart bli pensionär. Det finns ett rum där barnbarnen sover över. Det är lugnare i Skurup än hemma i Holma.“ *ENS ¥R.
“En helg är jag hos mormor och en hos farmor och farfar. En helg är jag ledig. När jag är hos farmor och farfar åker jag rollerblades i parken, tittar på tv. Ibland hjälper jag dem att städa. Farfar är döv på ett öra och nästan blind på ett öga. Mormor är 60 år. Hon går ut med
hunden, försöker vara aktiv. Hon har brutit armbågen. Jag spelar basket med mormor.“ !LBERT
¥R.
Varje helg åker Antony till farmor och farfar som bor 60 km bort: “De har en dator som jag brukar spela på. Farmor är polsk och svensk och omgift. Min farfar dog och farmor gifte om sig så nu har jag en ny farfar. De arbetar alltid i trädgården och jag hjälper dem, jag planterar blommor och vattnar.“
“Farmor står och säljer i cafeterian när jag tränar fotboll på helgerna. Ibland sover jag över hos henne.“ .ISSE ¥R.
Men ibland blir det grus i maskineriet ... Flera av barnen har dålig kontakt med någon viss äldre anhörig. Det brukar inte handla om att barnen är osams med mormor eller morfar, utan snarare är det barnens föräldrar som har krångliga relationer till sina föräldrar. Ofta vet barnen inte riktigt varför kontakten är så dålig. De anar svårigheter i vuxenvärlden och vill helst inte tala om det. De känner på sig att de bör vara lojala med familjens vuxna när dessa har problem. Ibland har barnen “köpt“ den vuxnes förklaring, det barnet säger, känns som ett eko av föräldrarnas förklaringar.
“Mormor bor i Lund, men vi träffas inte. Hon kom före jul och lämnade julklappar. Jag tror
att mamma och pappa är osams med henne. Jag har aldrig träffat farfar och farmor. Men nu ska pappa åka och hälsa på dem, för farmor ska snart dö.“ ,OUIS ¥R.
“Mamma och mormor umgås inte. Mormor är lite konstig. Hon ljuger och är orättvis.“
!NNA
“Mormor bor två mil härifrån, men vi ses nästan aldrig. Jag vet egentligen inte varför.“
¥R.
Åttaåriga Teres tycker att hennes farfars nya fru struntar i henne. Fast på sätt och vis förstår hon henne. “Monika har egna barnbarn. När jag kommer brukar hon mest sitta och läsa tidningen.“
18
Riktigt gamla kan verka lite knepiga
Riktigt gamla personer kan vara svåra att förstå sig på. Där uppstår ett avstånd som barnen har känt men som det inte är så lätt att berätta om. Det är som om riktigt gamla människor är av en särskild sort.
“Mormors föräldrar lever fortfarande. Mormors mamma har dåligt minne. Ibland förstår jag
inte vad de säger, inte för att de talar danska, jag kan danska, utan för att de mumlar.“ 3UE %LLEN ¥R.
“Min morfars mormor har jag träffat en gång. Hon blev 99 år. Morfars mamma och pappa
lever. Dem har jag bara träffat en gång. De började gråta när jag kom, de hade inte träffat mig tidigare.“ #ISSI ¥R.
“Mormors mamma är 92 år. Hon bor i ett hus där tre av hennes barn bor. Man tar mest hand om henne. Man fikar och tar det lugnt. Det är ganska tråkigt. Hon har grön starr.“ *OZEF ¥R.
De små barnen jag pratade med hade sällan några kritiska kommentarer om sina äldre. Men ju äldre barnen blir, desto oftare reflekterar de över varför en del äldre kan bli gnälliga och trista. Också här går det att höra ekon av föräldrarnas uppfattningar.
“Mormor är ganska långtråkig. Hon har varit hos oss i två dagar och frågar mamma om idiotiska saker. Hon vill att det ska vara städat på hennes sätt.“ (EDVIG ¥R.
“Mormor bor i huset mitt emot oss. Hon är inte så himla rolig, jag går inte dit så ofta. Hon tror att ingen bryr sig om henne. Hon klagar på att vi kommer så sällan. Hon kanske vill att vi
ska vara där oftare. Mamma äter lunch med henne varje dag. Mormor är lite senil, men inte så glömsk. Hon är 84 år.“ $ANIEL ¥R.
“Jag cyklar till mormor. Hon börjar få ont i höfterna. Hon klagar hela tiden, är gnällig. Det är jobbigt. Vi går ner till kiosken och köper godis. Hon vill ha sällskap. Därför har hon en jättesnäll katt. Hon är gnällig om sin katt. På lördagarna ska den ha särskilt fin mat. Mormor
vill bara laga mat, men säger jag att jag vill rita så gör hon det med mig. På sommaren sover jag ofta över hos mormor för hon har en pool.“ 4ERES ¥R.
Andra har lite dåligt samvete för att de inte ses så mycket: “Farmor bor i en handikapplägenhet. Egentligen träffar jag henne jätteofta, men nu var det ett tag sedan. Förr åkte farmor ut till oss, nu orkar hon inte längre. Hennes döttrar handlar till henne. Vi är där och hälsar på för hon är så ensam annars. Mamma hjälper också till när det behövs. Vi sitter och
pratar mycket. Vi dricker saft och äter kakor. Vi talar om intressanta saker. När jag har varit hos tandläkaren brukar jag gå dit.“ +LARA ¥R.
19
Hur umgås man på distans?
Långa avstånd till de äldre ger färre möten och i många fall en ytlig bekantskap. Relationen handlar då ofta om presenter. Mormor blir en avsändare av paket. Så är det för en del av barnen på Kungsholmen men också i Hedemora och i Slimminge.
Bland barnen i Holma finns barn med mycket olika erfarenheter. Några har sina släktingar långt borta, men ändå nära. En flicka med släkten i Polen träffar släkten varje lov. För dem är det viktigt att hålla ihop, trots avståndet. Samma flicka vill flytta till Polen, eller åtminstone studera i Polen, när hon blir vuxen. Den omvända situationen råder för en pojke, som kom med sin mamma från Ryssland. Han har inte ens sett sina farföräldrar på bild. Han drömmer om Tyskland, som är framtidslandet för honom.
“Farfar och farmor är skilda och bor i Stockholm. Farfar har jag träffat
“Mormor och morfar bor i Danmark. Vi ses ett par gånger om året. Vi skriver till varandra. De skickar presenter. Jag har lite problem med att förstå vad de säger. Mormor pysslar mycket
i trädgården. Farmor bor på Västkusten. Hon är pigg. Hon springer runt hela tiden och tar långa promenader, hon går så snabbt så jag har svårt att hinna med.“ 3USANNE ¥R.
“Jag pratar med farmor och farfar i telefon och är hos dem ganska ofta på loven. Farfar brukar vara med ute och spela boll. Han är sportintresserad, rolig, skämtar mycket. Farmor lagar mest mat. Jag vill bli som farfar, som klipper gräset fast han egentligen inte orkar, han
ger sig inte. De blir glada om jag kommer. Det är skönt att vara hos dem och bara koppla av.“ $ANIEL ¥R.
“Farmor och farfar bor i Blekinge. Jag träffade dem i somras. Jag vill att de bor närmare mig. Vi skickar brev och julkort. Jag får presenter av dem.“
“Hela min släkt bor i Polen. Det är en annorlunda atmosfär där, som jag gillar. Vi åker dit varje lov och brukar bo hos mormor och morfar, de bor utanför en stad. Farmor bor några mil bort, i stan. Jag vet inte riktigt vad vi ska göra hos farmor. Där finns inte lika mycket att göra som i stan här i Sverige. Hos mormor och morfar händer det alltid något. Här är det inte lika
som i Polen. Där är det mera fattigt, men bra. I vissa städer är det rikt. På landet är det mer gammaldags.“
20
Några känner andra äldre som inte är släkt
Släktingar är de äldre som barnen främst känner. Då har man någon sorts relation, nästan oavsett avstånd. Men handlar det om andra äldre, bygger relationen på närhet, man är bekant med grannar. De kan vara grannarna tvärsöver gatan, de som bor i granngården eller de som bor i samma trappuppgång. Ett par Stockholmsflickor träffade en mycket gammal man på gården, senare började de hälsa på honom regelbundet på servicehuset.
Många av grannkontakterna är ytliga. Barnen vet inte namnen så noga. Barnen säger: “Vi hälsar på varandra“ eller “vi ses inte så ofta“. Men i några fall har det utvecklats till vänskap.
“Tant Ester har blivit änka. Jag brukar springa över och hjälpa henne. Ibland går jag dit när jag inte har något särskilt för mig. Då brukar Ester bjuda på glass.“ !NNA
“Ernst och Lillie är våra grannar. På vintern bor de i Malmö. När vi kommer med våra hästar brukar de ge hästarna äpple, morot eller bröd och vi får oss också en godisbit. Vi tittar på hennes leksaksdjur och så fikar vi.“ …SA ¥R.
“Lennart är en granne som fiskar. Vi brukar köpa fisk av honom. Sen tittar vi på fiskarna tillsammans. Han är en kompis.“ 0¤R ¥R.
“Jag är hos min granne Elsa ibland. Hon är 94 år och bor själv. Vi skulle sälja bär till henne
och så köpte hon alla bären för en krona. Det var inte vad vi hade tänkt oss. Hon bakar mycket.“ (EDVIG ¥R.
21
Hur hade folk det förr?
Förr i tiden var det mycket som var annorlunda. Det vet de barn som velat fråga och har någon att fråga. De som är beredda att lyssna och reflektera får flera perspektiv på tillvaron. Det gäller inte minst barnen från andra länder. De kan jämföra situationer i Sverige och i hemlandet.
Några av barnen talar lite nostalgiskt om hur det var förr, när folk brydde sig mer om varandra och naturen var renare. Andra har förstått att det var svårare att leva då. Och Jozef, som flytt från Bosnien, har farföräldrar för vilka det smärtar alltför mycket att tala om det som
en gång var.
“I Bosnien brukade de vakta kor, det är inte så kul att prata om förr i tiden.“ *OZEF ¥R. “Ibland när vi ligger och vilar berättar mormor hur det var förr i Sovjet. De hade det fattigt,
trots att morfar körde lastbil. Här i Sverige kan man köpa allt.“ )VAN ¥R.
“Mormor berättar om hur det var förr. Hon kom från Falsterbo. De hade djur ibland på
gården, det verkar som det var roligare då; allting var billigare, men ändå dyrare för dem.“
3ABRINA ¥R.
“Morfar berättar många saker om hur det var förr. Det var mycket finare då, nu skräpar man ner så mycket.“ 0¤R ¥R.
“Mormor och hennes kompis kommer till oss när de är ute och går med hunden. De har berättat om förr i tiden, vad allting kostade och när de trodde att det skulle bli krig.“
¥R.
En elvaåring har morföräldrar som gör resor i trakten med barnbarnen och visar hur det var förr. Galgbacken i Vemmenhög t. ex. – sånt gillar han. “De är jättebra på att berätta historier. Mormor berättar om tomtar och nissar och sånt. Jag lär mig mycket av dom.“
22
Så tänker barnen på sjukdomar
Barnen återkommer ofta till hur kroppen påverkas av ålderdomen, ibland också själen. Demenssjukdomar är skrämmande, när barnen märker att den äldres personlighet har påverkats. Barnen är väl insatta i de gamlas krämpor. Många av dem har erfarenhet av hur cancer och hjärt- och kärlsjukdomar drabbat deras äldre släktingar. Barnen funderar också över hur de vuxna, mamma och pappa, upplever och pratar om de äldres sjukdomar. Jag får intrycket att barnen vet och ser betydligt mera än vad föräldrarna tror. ... “Pappas morfar är 80 år och ligger på ett hem. Han ser inte så bra. Jag träffar honom sällan och det är läskigt att se
att han har blivit annorlunda, tunnhårig, och han sover mest. Jag var lite rädd att han skulle dö, men trodde att han skulle klara det. Han är stark.“ "ENNY ¥R.
“Mammas mamma får inte gå utomhus, hon snubblar lätt och måste vara försiktig. Hon har
käpp. Hon berättar om hur det var när hon var liten, men hon har ganska svårt att prata, det går långsamt.“ %LEONOR ¥R.
“Tant Edit vet inte om det är varmt eller kallt. Ibland har hon mycket kläder på sig, fast det
är sommar. Det är roligt att träffa alla sorters människor, men de är lite svåra att förstå ibland.“ "RITTA ¥R.
“Farmor ligger på ett sjukhem. Hon är gammal. Hon måste ha en rullator. Hon är gammal och gaggig och behöver mycket hjälp. Pappa träffar henne flera gånger i veckan. Ibland följer
jag och min lillebror med. Det är tråkigt där. Jag brukar tänka på att hon är gammal och att jag måste vara snäll mot henne.“ &RANK ¥R.
“Morfar bor i Malmö, men jag träffar honom bara på kalas. Då brukar vi sitta och snacka
en stund. Morfar glömmer rätt mycket. När jag ska fylla år ringer vi dagen innan och påminner honom.“ .ISSE ¥R.
“Förut brukade morfar hålla på att busa, men nu kan han inte det längre, han har ont i hjärtat. Ibland åker han in till sjukhuset på natten.“ 0IERRE ¥R.
“Farmor har cancer i halsen. Nu har hon fått en apparat som gör att hon är bättre. Det är läskigt när gamla blir sjuka. Jag vet inte om jag får träffa henne igen.“ "RITTA ¥R.
“Min farfar fick cancer och jag var jätterädd att han skulle dö. Det var nästan som ett mirakel att han överlevde. Nu är han frisk från det.“ 3USANNE ¥R.
23
Till livet hör döden ...
Livets kretslopp finns med i barnens medvetande. Många har personliga erfarenheter av nära anhörigas död eller allvarliga sjukdomar som kommer att leda till döden. Hotet, att man väntar på döden, är svårt att förstå. De allra flesta tänker på detta med bävan. Att döden kan drabba mitt i en vanlig och trevlig vardag är märkligt och skrämmande. Men det finns också de som ser mer naturligt på döden och som tror att de riktigt gamla kanske längtar efter att få sluta sina dagar. Att berätta minnen om den som dött är en lättnad för flera barn
“Morfar ska dö snart. Han har cancer och tar cellgifter. Jag fick reda på det för en månad
sedan. Jag träffar honom hela tiden. Han vill inte dö, det är hemskt. Han är bara 61 år och har ett nytt barn, som är sju år!“ #HARLOTTA ¥R.
“Min låtsasfarfar fick cancer i magen. Jag satt i hans knä. Jag visste inte att han var sjuk
| innan. Jag minns begravningen. Vi brukade vara mycket i trädgården han och jag.“ | 0ETRA ¥R. |
| “Min morfar dog för två år sedan. Han var med på mitt kalas och sen åkte | han till |
vårdcentralen.“
“Gammelmormor var jättesnäll, hon gav mig saker. Hon dog på ett sjukhus för att hon var gammal. Jag var
“Morfar rökte och hostade mycket. En dag när mormor var ute och handlade fick han
hjärtinfarkt. Jag blev ledsen när mamma ringde och berättade att morfar dött. Nu är mormor sjuk. Hon ligger på lasarettet och har cancer. Jag har hälsat på henne en gång.“ *ENS ¥R.
När sjuårige Lasse ska tala om hur det är att bli gammal, hittar han inget bra svar. Efter en lång paus säger han att han inte vill dö, att det är otäckt att tänka på det. Sedan berättar han att farmor är död och att han och mamma brukar gå och lägga blommor på graven. Det känns sorgligt. Alexandra minns sin gammelfarfar. Han hade lite hår och dog för att han var så gammal. Tolvårige Henriks mormor är också död. Hon var rökare och dog i lungcancer: “Men hon bakade goda chokladmuffins. Jag träffade henne mycket när hon var sjuk. Jag var med på begravningen.“
“Jag kommer ihåg när ambulansen kom. Morfar bodde hos oss och fick en blodpropp i hjärnan. Han dog inne på sjukhuset.“ +LARA ¥R.
“Farfar dog när jag var fem år. Ändå tycker jag att jag kände honom väl, farmor och hennes föräldrar talar så ofta om honom att han nästan känns levande.“
“Jag tror att det är ganska skönt för vissa gamla att veta att snart ska jag dö. Mormor
längtar nog lite efter döden eller så är hon rädd. Det verkar tråkigt, hon är ensam. Det vore bättre om hon hade en katt, eller så.“ *OHANNES ¥R.
24
Alla blir äldre en dag - vad gör Du när Du blir gammal
Den egna ålderdomen då? Tanken på att åldras försöker barnen skjuta undan. “Jag vill vara barn hela livet.“ Särskilt de små tror sig veta att gamla egentligen vill vara unga. Att det syns på dem. Men andra tror att det kommer att bli ganska skönt att bli gammal
Litet tröstande säger Britta, 9 år, “det är nog roligt att få bli gammal. Det händer mycket då också.“
“Om man är gammal och sjuk, kanske man tänker att man har gjort sitt, är man pigg vill man fortsätta leva.“ #HARLOTTA ¥R.
Många tycker annorlunda. När de bedömer hur de kommer att bli som gamla, jämför barnen med vad de tycker är roligt nu. De flesta barn jag träffar gillar liv och rörelse, lek och spring och många av dem omges av äldre som lever ganska lugna och stillasittande liv. Det är få som reflekterar över om gamla väljer en stilla tillvaro eller om krämpor eller brist på ork “tvingar“ gamla ner i fåtöljerna. Många kopplar det stillsamma till tråkighet och därför finns det ett slags trist begränsning i att bli gammal: “Man kan inte springa och busa så mycket.
Någon ska komma och hälsa på så att man får sällskap och prata. Jag är lite rädd för att bli sjuk, att inte må bra.“
“Det verkar jobbigt att vara gammal. Man kan inte direkt springa. Det är trist att man har levt sitt liv. Men mina släktingar är nöjda, fast de inte har levt perfekta liv.“
“Att bli gammal blir nog svårt på ett sätt. Då orkar man inte lika mycket. Man blir sämre.
Vissa äldre är jätterika. Jag vill ha det normalt, ha pengar till det jag behöver. Jag vill behålla kontakten med Polen.“
“Det är nog inte så roligt att vara gammal. Man saknar ungdomskompisar, allt roligt nu, det är svårare att springa runt om man är gammal. Jag vill vara tillräckligt stark för att klara att
laga min egen mat och inte behöva ha en läkare som sköter mej. Jag vill bli gammal i Gambia.“ #ASSANDRA ¥R.
“Man ska vara glad för att man lever, så att man inte tycker att livet är för trist.“ !NTONY
¥R.
Några tycker att det till och med verkar skrämmande att bli gammal. De har sett gamla som de tycker förlorar kontrollen över sina liv, som börjar minnas sämre och som kanske inte längre kan uppträda lika värdigt som tidigare.
“När man är gammal har man inte lika mycket kontroll som när man är ung, man kan ha
problem med minnet. Jag vill ha lugn och ro när jag blir gammal, så inte barnen skriker och har sönder huset. Man kanske känner att man snart ska dö?“ 3UE %LLEN ¥R.
“Det verkar tråkigt att bli gammal. Man har inget att göra. Man väntar på sin grav. Jag vill
ha lugn och ro, ingen ska störa mig. Men jag tror att jag kommer att få oväsen runt mig för jag kommer att bo i stan.“ .IKOLAS ¥R.
“Det verkar tradigt att vara gammal. Man har ont överallt, hela tiden, det har mormor, hon
talar om recept och sånt hela tiden. Jag vill ha det bra när jag blir gammal, men jag vill inte ha ont. Och jag vill inte ha rynkor.“ 3ABRINA ¥R.
25
“Det verkar jobbigt att bli gammal. Man ska snart dö.“ ,OUIS ¥R. Han har få kontakter med äldre. Mamman och mormodern har brutit med varandra och farföräldrarna lever i ett annat land. Han vet att farmodern är döende. Christoffer, däremot, har nära relationer till flera äldre. Han lever i en värld med mycket stim och stoj och ser att ålderdomen ger en hel del nya möjligheter. Christoffer och Åsa, 8 och 9 år, kan se fördelar med att bli gamla även om det är allra roligast just nu. De tänker sig en ålderdom med ett skönt vardagsliv, fina hus och god mat. Våfflor allra helst, tycker Christoffer. Ensamhet är inte något som Åsa uppskattar. Hon vill ha många som hälsar på när hon blir gammal. Men Christoffer tycker att man kan behöva vara lite ensam ...
Olika erfarenheter speglas också i svaren från Alexandra 7 år och Per 12 år:
“Man kan sitta inne och vila hur mycket man vill. Jag vill ta det lugnt när jag blir gammal. Jag tänker inte så mycket på det. Jag vill inte bli gammal, det är så kul nu.“ “Det blir kul att bli gammal om man har pengar och är frisk. Inte om man är ensam.“
Den kanske svåraste frågan barnen fick var hur de föreställer sig sin egen ålderdom. Vad kommer du att göra? Hur vill du ha det? Fram matas ljuva bilder av landsbygd och djur, stora trygga familjer, en vänlig make. Andra utgår ifrån hur de har det idag och sina intressen. De vill fortsätta så också i framtiden.
När jag frågar de mindre barnen vad de tror att de ska göra som gamla, tystnar flera av dem och börjar fundera. Jag försöker hjälpa dem på traven och säger: Klättra i träd? Leka kurragömma? Åka rollerblades? Nej, ropar alla samfällt. Varför inte det? De är rörande eniga att sånt gör inte gamla. Hoppa rep, då? Neej, det går inte för sig. Gjorde gamla människor såna saker skulle de bli betraktade som tokiga. Samma barn tycker att det verkar lite trist att bli gammal. Men så finns de som har en morfar som gör vad som faller honom in. De barnen tycker att det ska bli ganska roligt att bli gamla. De som har sjuka äldre släktingar återkommer mycket till att det är viktigt att få vara frisk och inte behöva hjälp av andra. Att vara hjälplös och t.ex. inte kunna laga sin egen mat som man vill - det är ett särskilt sorgligt perspektiv för några.
Ju äldre barnen är desto mer ovilliga är de att måla upp bilder av framtiden. “När man är gammal vet man att livet snart är slut. Om man är sjuk längtar man efter att dö.“
“Jag ska försöka att inte bli dålig. Om jag blir som farmor, som har cancer eller farfar, som behöver rullator, är det inte så roligt längre.“ "RITTA ¥R.
“Helst skulle jag vilja spela golf, om jag kan. Ibland blir jag rädd när jag tänker på att bli gammal. Då har man ju levt klart.“ "ENNY ¥R.
“Jag vill bo i villa när jag blir gammal. Gå på bilmässa. Åka utomlands. Jag kanske vill köra snowboard när jag blir gammal, det gillar jag nu.“
“Jag vill bo i en lägenhet i stan när jag blir gammal, vill lata mig och titta på teve och se hur det går för alla hockeylag.“ 0IERRE ¥R.
“Jag vill bo på landet eller något varmt ställe, som Grekland. Jag ska ha det jättetrevligt, bada, röra på mig och så ska jag träffa barn och barnbarn mycket.“ *OHANNES ¥R.
Somliga flickor, som sjuåriga Lena, har lagt märke till praktiska svårigheter som uppstår när man blir gammal: “Jag vill bo litet, inte ha för mycket arbete med huset. Jag kommer nog att behöva lite hjälp, mina barnbarn får hjälpa mig. Det kommer de att göra.“
“Det verkar vara jobbigt att vara över 80 år som morfar. När jag blir gammal kommer jag att sitta hemma och göra sånt som jag vill ha gjort. Och så vill jag resa lite till olika länder.
Många pensionärer är ju pigga. Mormor var nyss i Katalonien och red på kameler i bergen.“
.ILS ¥R.
26
“När jag blir gammal vill jag ha ganska mycket pengar, så att jag kan göra något om det
händer mig något. Jag vill bo i ett hus i Sverige, jag är rädd för att det ska bli krig i Bosnien igen.“ *OZEF ¥R.
“Det blir kul att bli gammal om man har pengar och är frisk. Inte om man är ensam. Då måste man ha kompisar i sin egen ålder. Jag vill resa, se mig omkring. Jag behöver inte ha
mycket pengar, först så sparar jag, sen reser jag.“ $ANIEL ¥R
“Att vara gammal är ganska likt hur det är att vara när man är 30 år.“
27
Bilaga
Några ord om utredningen
Utredningsarbetet
Sedan regeringen fattat beslut om att frågor om BEM¶TANDE AV ¤LDRE skulle utredas fick Britta Rundström, kommunalråd i Helsingborg, uppdraget som särskild utredare år 1996.
Företrädare för pensionärsorganisationer, fackliga organisationer, forsknings- och utbildningsinstitutioner, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Socialstyrelsen och Socialdepartementet förordnades att som sakkunniga biträda i utredningsarbetet. Utredaren har även en referensgrupp med företrädare för handikapporganisationerna liksom ett sekretariat.
Utredningsuppdraget (dir. 1995:159) är omfattande. Det har motiverat en förlängning av utredningstiden t.o.m. november 1997. Utredaren skall då presentera sina förslag i ett slutbetänkande.
I uppdraget ingår att
–kartlägga och analysera brister i bemötandet av äldre inom omsorg och vård och i annan offentlig verksamhet,
–belysa vilka faktorer hos personalen som påverkar bemötandet av äldre (exempelvis betydelsen av kön, ålder, utbildning, socioekonomisk och kulturell bakgrund),
–belysa på vilket sätt dessa faktorer hos äldre har betydelse för hur den äldre upplever bemötandet och samtidigt hur den äldre låter sig bemötas,
–kartlägga och analysera faktorer i organisation och struktur som bidrar till brister i kvalitet och bemötande,
–belysa internationella erfarenheter och kunskaper på området,
–beskriva pågående utvecklingsarbete i kommuner och landsting som rör kvalitets-
utveckling och utveckling av innehållet i omsorg och vård.
Bland de uppgifter som särskilt kommenteras i uppdraget finns frågan om äldres möjlighet att flytta till en särskild boendeform i en annan kommun samt frågan om bemötandet av äldre från andra länder.
Hela uppdraget finns återgivet bl.a. som bilaga i delbetänkandet Rätt att flytta
Sedan delbetänkandet Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:51) och rapporten Omsorg med kunskap och inlevelse – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:52) överlämnats till socialministen i april 1997 har utredaren inbjudit till en bred diskussion om bemötande av äldre. Materialet skickades till enskilda, organisationer, myndigheter, verksamheter m.fl. med uppmaningen att presentera synpunkter och förslag på förbättrande förändringar i bemötande av äldre. Det mycket rika och inspirerande material, som blev gensvaret på utredarens inbjudan till diskussion, har sammanställts (stencil, oktober 1997).
28
I det samlade kartläggningsmaterialet ingår också en rapport om bemötandet av äldre från andra länder (SOU 1997:76) samt en sammanställning av goda exempel på utvecklingsarbete i kommuner och landsting (stencil, maj 1997). Den senare utgör ett av flera sätt på vilka utredningen visar hur innehållet i vård och omsorg om äldre är föremål för kvalitetshöjande processer på många håll i landet.
Hittills publicerade skrifter
Delbetänkanden
1.Rätt att flytta – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1996:161)
2.Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:51)
Rapporter av utredningen
Omsorg med kunskap och inlevelse – en fråga om bemötande av äldre (SOU 199752) Barns bilder av äldre – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:147)
Rapport till utredningen
Invandrare i vård och omsorg – en fråga om bemötande av äldre (SOU 199776)
Ovanstående skrifter kan beställas från Fritzes Kundtjänst 106 47 Stockholm, orderfax
Stencil
Kvalitetsutveckling i vård och omsorg om äldre – Exempel från kommuner och landsting (Utredningen om bemötande av äldre, maj 1997)
Tankar och förslag om bemötande av äldre – sammanställning av yttranden över Brister i omsorg – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:51) och Omsorg med kunskap och inlevelse – en fråga om bemötande av äldre (SOU 1997:52). (Utredningen om bemötande av äldre, oktober 1997).
Stenciler enligt ovan samt delbetänkanden och rapporter på kassett, i lättläst sammanfattning och i punktskrift för personer med olika funktionshinder kan beställas från Utredningen om bemötande av äldre, Socialdepartementet, 103 33 Stockholm (fax
29
Övrigt
En intervjustudie redovisad i
Denna skrift kan köpas från Socialstyrelsens Kundtjänst, orderfax
30