Dir. 1997:71
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av socialförsäkringsnämnderna. Regeringen föreslår i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. riktlinjer för förändringar av den nuvarande organisationen av socialförsäkringsadministrationen. I propositionen föreslås bl.a. att allmän försäkringskassas styrelse skall besluta om inrättande av socialförsäkringsnämnder och utseende av ledamöter i dessa. Regeringen anför i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag till preciseringar avseende principer för antalet nämnder inom ett verksamhetsområde, nomineringsförfarandet och nämndernas sammansättning samt nämndernas beslutsbefogenheter. Utredaren skall utarbeta förslag till den nya organisationen.
Vid en allmän försäkringskassa skall det, enligt 18 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL), finnas en eller flera social-
försäkringsnämnder. Nämnderna fattar beslut i vissa typer av ärenden som har stor betydelse för den försäkrade från trygghets- och försörjningssynpunkt samtidigt som ärendena ofta inrymmer betydande inslag av skälighetsbedömning. En socialförsäkringsnämnd skall enligt 18 kap. 21 § AFL besluta i frågor om rätt till bl.a. förtidspension, särskild efterlevandepension, handikappersättning och vårdbidrag.
Dessutom beslutar en socialförsäkringsnämnd om arbetskadelivränta
(enligt 8 kap. 4 § lagen, 1976:380, om arbetsskadeförsäkring), bilstöd
(enligt 3 § lagen, 1988:360, om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade) och assistansersättning (enligt 13 § lagen, 1993:389, om assistansersättning). Efter hand har nämnderna också fått vidgade uppgifter av rättslig karaktär t.ex. omprövningar och återkrav.
Socialförsäkringsnämnderna sammanträder normalt en gång per månad och ärendemängden är i normalfallet 40 och 50 ärenden per sammanträde. På en del håll har ärendemängden varit betydligt större, upp till ca 75 ärenden per sammanträde. Rutinerna för hur ärenden föredras varierar också. Ärendena föredras vanligen i nämnderna av särskilda föredragande.
Vid vissa försäkringskassor föredrar dock handläggande tjänsteman själv sina ärenden.
Regeringen beslutar för närvarande om det totala antalet socialförsäkrings-
nämnder i landet och Riksförsäkringsverket (RFV) beslutar om fördelningen.
I dag finns det 165 nämnder.
En socialförsäkringsnämnd består av sju ledamöter. Ordförande i nämnden utses av regeringen. Nämnden utser inom sig en vice ordförande. RFV utser tre ledamöter samt lika många suppleanter och landstinget eller i förekommande fall kommunen utser tre ledamöter samt lika många suppleanter.
Om en kassas verksamhetsområde bestämts av regeringen enligt 18 kap. 1 § AFL beslutar regeringen om fördelningen mellan landsting respektive mellan landsting och kommun när det gäller val av de tre sistnämnda ledamöterna. De ledamöter och suppleanter som utses av landstinget eller kommunen utses enligt samma principer som gäller för val av ledamot till försäkringskassans styrelse. Av de ledamöter som utses av RFV skulle före den 1 juli 1992 två ledamöter utses efter förslag från arbetstagarsidan och en från den icke offentliga arbetsgivar- och egenföretagarsidan för att tillgodose behovet av kunskap om arbetsmarknadsmässiga förhållanden. Arbetsgivarsidan har dragit sig tillbaka från nämnderna och därför har RFV fått rätt att utse ledamöter i socialförsäkringsnämnderna utan att behöva inhämta förslag från organisationerna. RFV inhämtar dock förslag från arbetstagarsidan.
Kraven på ledamöternas kompetens är dock oförändrade.
En särskild utredare har haft i uppdrag att göra en översyn av socialförsäkringsadministrationens organisationsstruktur (dir.
1995:110). Utredaren överlämnade betänkandet Försäkringskassan Sverige -
Översyn av socialförsäkringens administration (SOU 1996:64) den 30 april 1996. I betänkandet presenterar utredaren bl.a. förslag till att styrelserna för de allmänna försäkringskassorna skall besluta om att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Utredaren anför i betänkandet att regeringen närmare bör precisera principer för inrättandet av nämnder, nomineringsförfarandet och i vilka ärenden nämnderna skall besluta.
Regeringen har i proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. lagt fram förslag som till denna del överensstämmer med utredarens förslag. Regeringen anför vidare i propositionen att den avser att återkomma till riksdagen med förslag till preciseringar avseende socialförsäkringsnämnderna med målsättning att nya regler skall träda i kraft i samband med att reformen genomförs.
En särskild utredare skall ta fram förslag och det beslutsunderlag som krävs för att genomföra de föreslagna ändringarna av socialförsäkringsnämnderna.
Utgångspunkten för uppdraget skall vara att de allmänna försäkringskassornas styrelser från och med den 1 januari 1999 skall besluta att inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa. Från och med denna tidpunkt kommer de allmänna försäkringskassornas styrelser att vara utsedda av regeringen, under förutsättning av riksdagens godkännande av förslagen i propositionen 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m. I samband med ikraftträdandet av de nya reglerna för socialförsäkringsnämnderna den 1 januari 1999 avser regeringen att föreslå en övergångsreglering som möjliggör för de nyvalda styrelserna att besluta om och inrätta socialförsäkringsnämnder och utse ledamöter i dessa.
Inför den föreslagna förändringen av socialförsäkringsnämnderna behöver de principer fastslås som skall vara styrande för bestämmandet av antalet nämnder inom ett verksamhetsområde. Även nomineringsförfarandet, nämndernas sammansättning och de förtroendevaldas roll bör ses över. Det är viktigt att nämnderna har en bred och allsidig sammansättning samtidigt som den lokala förankringen bibehålls. Det är också viktigt att nämnderna har en jämn könsfördelning. De beslutsbefogenheter som en socialförsäkringsnämnd har i dag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och vissa andra författningar bör också ses över. Denna del av översynen bör syfta till att klargöra om de nuvarande beslutsbefogenheterna har en ändamålsenlig karaktär och om ytterligare eller färre ärendeslag bör bli föremål för beslut av socialförsäkringsnämnden. Utredaren skall i samband därmed överväga vilken typ av ärenden som nämnderna i framtiden skall ansvara för.
Utredaren skall också belysa föredragandefunktionen och lämna förslag till utformningen.
Utredaren skall beakta riksdagens behandling av och ställningstagande till propositionen 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredningar om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir.
1994:23) om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir.
1994:124) och om redovisning av konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 september 1997.