Dir. 1997:52
En särskild utredare skall se över formerna för det stöd som ges av myndigheter under Försvarsdepartementet till utvecklandet av totalförsvarskoncept i Central- och Östeuropa. Utredaren skall inledningsvis studera den totalförsvarsrådgivning på regeringsnivå som Sverige ger till Lettland. Om motsvarande insatser kommer att göras i -
i första hand - övriga baltiska länder och Polen, skall även totalförsvarsrådgivningen på regeringsnivå till dessa länder analyseras.
Inom ramen för uppdraget skall utredaren själv verka som rådgivare inom totalförsvarsområdet till nyss nämnda länder, men även verka för lämpliga rådgivningsinsatser från svenska myndigheter och organisationer.
I ett andra steg skall utredaren se över hur övrigt stöd som ges av svenska myndigheter under Försvarsdepartementet bidrar till utvecklandet av totalförsvarskoncept i Central- och Östeuropa. Översynen skall syfta till att ge underlag för att de svenska insatserna skall bli långsiktiga, kostnadseffektiva och koncentrerade. Därvid skall utredaren analysera om man kan finna effektivare sätt att utforma och samordna insatserna än i dag. Analysen skall omfatta totalförsvarsuppbyggnaden och därvid skall en helhetssyn på hot, risker och resursanvändning anläggas
Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 mars 1999.
I 1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97 FöU 1, rskr.
1996/97:109) uppmärksammas särskilt samarbetet i Östersjöområdet. Det är ett starkt svenskt intresse att de baltiska ländernas självständighet, som en del av Östersjöregionens säkerhet och utveckling, stärks i samarbete med andra länder. De så kallade säkerhetsfrämjande insatserna i området har hittills i hög grad inriktats på att stödja de baltiska ländernas uppbyggnad av säkerhetsfunktioner som är normala för en självständig stat. Detta sker både bilateralt och i samverkan mellan flera länder. Ett centralt område är därvid uppbyggnaden av totalförsvarsfunktioner som inkluderar militära organisationer under demokratisk kontroll och med folklig förankring. Utbildnings- och rådgivningsinsatser är en särskilt viktig komponent i detta stöd och har efterfrågats från de baltiska länderna och Polen.
Även inom Partnerskap för fred (PFF) finns program för utvecklandet av dels civil demokratisk kontroll av väpnade styrkor, dels försvarsplanering. Rådgivning inom totalförsvarsområdet har sålunda en PFF-dimension och ingår även i strävandena att stärka samarbetet inom PFF.
Inom Försvarsdepartementets område är ett stort antal myndigheter aktiva inom olika stödjande och kunskapsöverförande verksamheter. Många av dessa aktiviteter ligger inom säkerhetsfrämjandets ram medan andra sker som normala myndighetskontakter i olika former. Då disponibla medel för insatser är begränsade, finns det anledning att se över i vad mån det är möjligt att effektivisera och koncentrera de svenska insatserna.
De säkerhetsfrämjande insatserna finansieras i huvudsak inom utgiftsområde 7 (Utrikesdepartementet). Insatserna bereds av Utrikesdepartementet i samråd med främst Försvarsdepartementet. En interdepartemental grupp under Utrikesdepartementets ordförandeskap samordnar och bereder regeringens beslut och insatserna. Till denna grupp finns en interdepartemental handläggargrupp som förbereder ärendena. Regeringen beslutar i varje enskilt ärende. Denna beredningsform är funktionell och omfattas inte av utredarens uppdrag.
Utredarens första uppgift skall vara att närmare se över och föreslå hur man genom svenska rådgivande insatser så effektivt som möjligt kan bistå Lettlands regering i utvecklingen av ett totalförsvar utgående från aktuella nationella säkerhets- och försvarskoncept. Successivt skall utredarens analys ha en bredare inriktning omfattande möjligheten av totalförsvarsrådgivning på regeringsnivå även till Estland, Litauen och Polen. I arbetet med detta skall utredaren även verka som rådgivare samt verka för att lämpliga rådgivningsinsatser görs från berörda myndigheter och organisationer.
I ett andra steg och sedan erfarenheter erhållits vad gäller dels behov och prioriteringar på baltisk sida, dels effekter av svenska insatser, skall utredaren närmare analysera och föreslå hur övrigt pågående och möjligt framtida svenskt bistånd av myndigheter under Försvarsdepartementet till utvecklandet av totalförsvarskoncept bättre kan utformas, samordnas och koncentreras. Syftet är att uppnå maximal långsiktighet, koncentration och effektivitet, inte minst när det gäller kostnader.
Analysen skall även beakta relevanta stödinsatser från andra länders sida så att inte överlappande insatser genomförs.
Formerna för samordning av stödet skall utredas i samråd med Regeringskansliet (Försvars- och Utrikesdepartementen) och berörda myndigheter. Till utredningen skall knytas en referensgrupp bestående av sakkunniga och experter från de närmast berörda totalförsvarsmyndigheterna och organisationerna. Gruppens syfte skall vara att ge råd, fungera som dialogforum samt följa utredningens fortskridanden. Referensgruppen skall även säkerställa att erfarenheter från tidigare och nu pågående insatser tillvaratas. Referensgruppen skall sammankallas av utredaren minst tre gånger per år. Utredaren skall även utnyttja biståndsteknisk expertis.
Grundtankarna bakom det svenska totalförsvarskonceptet skall vara utgångspunkt för det här aktuella svenska stödet. En helhetssyn på hot, risker och resursanvändning bör även anläggas. Detta innebär att totalförsvarsresurser bör utformas för att också kunna stärka förmågan att hantera svåra påfrestningar på samhället i fred. På samma sätt är beredskapsaspekten en faktor i samhällsplaneringen så att förmågan att möta kriser och krig grundas i fredssamhället. Folkförsvarstanken skall utgöra ett annat element, där utvecklandet av såväl nationell försvarsvilja som demokratisk kontroll av militära organisationer är grundläggande.
Utredarens arbete skall inledas snarast möjligt och delrapportering ske genom fortlöpande kontakter med Försvarsdepartementet. Minst två gånger per år skall en mer genomgripande redovisning av arbetet och dess inriktning göras för den så kallade Östsäk-gruppen under Utrikesdepartementets ordförandeskap. Utredningen skall slutrapporteras senast den 1 mars 1999 då en övergripande utvärdering av arbetet och en inventering av kvarstående behov skall genomföras av Försvarsdepartementet.
För uppdraget gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir.
1994:23), om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124). Förslag som lämnas av den särskilde utredaren skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.