Dir. 1997:49
Distansutbildningskommittén (U 1995:07) skall- i anslutning till sitt ursprungliga uppdrag analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning med hjälp av IT. Uppdraget gäller såväl vanlig undervisning som undervisning på distans.
Regeringen behandlade i budgetpropositionen för år 1997 (prop.
1996/97:1, utgiftsområde 16) i avsnitt 5.8, Informationstekniken -
högskolans roll, den betydelse högskolan har för utvecklingen av informationstekniken i samhället. Här betonades att IT i större utsträckning bör användas av högskolans lärare som ett hjälpmedel för att höja utbildningens kvalitet. Särskilda satsningar föreslogs inom områdena lärarutbildning, pedagogisk användning av IT inom den högre utbildningen samt forskning om IT-pedagogik. Vidare framhölls att distansutbildningen ytterligare bör utvecklas med hjälp av den nya informationstekniken. Regeringen har den 19 december 1996 gett Högskoleverket i uppdrag att fördela sammanlagt 30 miljoner kronor till projekt vid universitet och högskolor för utveckling av informationsteknikanvändningen inom nämnda områden.
Distansutbildningskommittén har enligt sina direktiv (dir.
1995:69) som "huvuduppgift att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder".Genom tilläggsdirektiv (dir. 1996:17) har utredningen även i uppdrag att lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet.
Kommittén skall i anslutning till sitt ursprungliga uppdrag analysera möjligheterna att utveckla den organisation, den pedagogik och de läromedel som universiteten och högskolorna tillämpar respektive använder vid undervisning med hjälp av IT. Uppdraget gäller såväl vanlig undervisning som undervisning på distans.I flera avseenden bör de metoder som används vid distansundervisning med IT som distributionsmedel med fördel kunna komma till användning också inom övrig utbildning, inte minst vid universitet och högskolor.Fokuseringen på de studerandes eget ansvar för lärandet och på möjligheterna att välja den bästa studiemetoden är viktiga förutsättningar för en god distansutbildning och kräver flexibilitet, individanpassning och tillgänglighet från utbildningsanordnarens sida vid utformningen av pedagogik och organisation. Samma krav gäller för den traditionella högskoleutbildningen och bör i högre grad än hittills kunna tillgodoses genom en ökad användning av IT.Allt större vikt bör därför läggas vid att lärare vid universitet och högskolor stimuleras att utvidga och fördjupa sitt pedagogiska kunnande om arbete med IT. Det är troligt att distansutbildning och annan utbildning därvid kan närma sig varandra och att pedagogik, organisation och läromedel i stor utsträckning kan utvecklas gemensamt. Dessutom är det viktigt att blandformer kan utvecklas. Det bör t.ex. i större utsträckning bli möjligt för en student vid en högskola att studera ett ämne eller delar av ett ämne på distans vid en annan högskola. En på detta sätt ökad flexibilitet torde öka möjligheterna såväl att rekrytera nya grupper till högskolan som att bedriva fortbildning och vidareutbildning där, något som är viktigt för övergången till det livslånga lärandet.
Kommittén skall vid fullgörandet av uppdraget samråda med Högskoleverket.
Utredningen skall redovisa denna del av uppdraget i samband med slutredovisning av hela kommittéuppdraget i maj 1998.