Dir. 1997:16
En särskild utredare tillkallas för att analysera miljökonsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige, för unionen som helhet och för kandidatländerna. Relevanta internationella och svenska studier bör tillvaratas.
Europeiska unionen står inför sin femte utvidgning, Tysklands enande oräknat. Sverige ser utvidgningen som ett viktigt steg mot ett enat Europa. Flertalet av de elva stater som har ansökt om medlemskap skiljer sig radikalt från nuvarande medlemmar vad gäller ekonomisk utvecklingsnivå samt institutionell uppbyggnad och traditioner.
Samtidigt fördjupas löpande EU:s politiska och ekonomiska integration, vilket innebär att kandidatländerna har ett mer omfattande regelverk att anpassa sig till än vad som tidigare har varit fallet för nytillkommande länder. EU:s kommande utvidgning är samtidigt en av drivkrafterna bakom den reformprocess som de före detta centralplanerade ekonomierna genomgår.
Vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993 fastslogs förutsättningarna för ett medlemskap i EU, de s.k. köpenhamnskriterierna. Dessa innebär bl.a. att länderna skall ha rättstatens karakteristiska kännetecken, dvs demokrati, respekt för lagarna och mänskliga rättigheter samt skydd och respekt för minoriteters rättigheter, fungerande marknadsekonomier och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.
Medlemskapet förutsätter att kandidatlandet har möjlighet att uppfylla medlemskapets förpliktelser inklusive anslutning till målen om en politisk, ekonomisk och monetär union.
Vid Europeiska rådets möten i Essen, Madrid, Florens och Dublin bekräftades riktlinjerna för nästa utvidgning. Europeiska rådet har vid flera tillfällen deklarerat att medlemskapsförhand-
lingar med Malta och Cypern skall påbörjas sex månader efter regeringskonferensens slut. Samtidigt uttryckte Europeiska rådet i Madrid att strävan är att den inledande fasen av förhandlingarna med kandidatländerna i Central- och Östeuropa skall sammanfalla med förhandlingsstarten för Malta och Cypern. Vad gäller Maltas medlemskapskandidatur har ansökan dragits tillbaka efter regeringsskiftet hösten 1996.
I Europeiska kommissionen pågår arbetet med att färdigställa så kallade länderyttranden (aviser) för de elva kvarvarande kandidatländerna.
Därtill kommer utredningar beträffande utvidgningens effekter på olika sakområden inklusive institutionella konsekvenser. Slutligen pågår arbete med att utreda de finansiella konsekvenserna av utvidgningen.
Sannolikt kommer utredningarna att läggas fram i ett sammanhang under hösten 1997.
En anpassning till EU:s miljöregler i kandidatländerna kan antas ge stora miljöfördelar och bidra till att säkra den biologiska mångfalden även i vårt land. Ett EU-medlemskap kan också skapa resurser till miljöförbättringar och säkra naturvårdsvärden i dessa länder.
Tillnärmningsprocessen kommer att ställa stora krav på kandidatländerna när det gäller att införa, genomföra och kontrollera lagar, normer och standarder. Inte minst vid genomförandet kommer det att krävas betydande resurser för investeringar i bl.a. vatten- och avloppsrening och åtgärder mot luftföroreningar.
Nuvarande EU-länder har vidare en i allt väsentligt gemensam syn på kärnsäkerhetsfrågorna. Kärnkraftverken i Östeuropa bedöms att generellt inte nå upp till samma säkerhetsnivå som de i västvärlden och flera EU-
länder arbetar aktivt för att få till stånd en stängning av de kärnkraftverk som finns i kandidatländerna. Inför ett EU-tillträde kan man förvänta sig att kraven på avstängning av kärnkraftverk i kandidatländerna kommer att öka. Frågan om kärnkraftens fortsatta användning har också starka kopplingar till miljöfrågorna i övrigt eftersom en avveckling av kärnkraft ställer krav på alternativ energiproduktion. Även anpassningen till Euratomfördraget kan förväntas ställa krav på förändringar i de nya medlemsländerna.
Uppdraget är att analysera miljömässiga och därmed förbundna ekonomiska konsekvenser av en utvidgning. Analysen skall utgå från ett scenario där samtliga aktuella kandidatländer upptas som fullvärdiga medlemmar i EU.
Utredaren skall dock, om det med hänsyn till utvidgningsfrågans utveckling förefaller relevant, även analysera konsekvenserna av andra sannolika scenarier. Därvid bör anges vilka områden som ur svensk synpunkt är särskilt viktiga vad gäller vilka krav som skall ställas på kandidatländerna, bl.a. utifrån gällande regelverk inom EU.
Analysen av de konsekvenser som utvidgningen kommer att få skall göras så allsidig som möjligt. EU:s regelverk inom miljöskydds- och naturvårdsområdena skall ligga till grund för bedömningen, i synnerhet de rättsakter som behandlar gränsvärden, miljökvalitetsnormer m.m. i fråga om utsläpp till omgivningen och naturvården inom ramen för arbetet med Natura 2000. Med hjälp av tillgängliga data skall belysas såväl problem som möjligheter i miljöpolitiken för de länder som ansökt om medlemskap i EU och konsekvenserna i dessa avseenden för Sverige, unionen och kandidatländerna.
Utredningen skall särskilt beakta de kandidatländer som i första hand påverkar miljön i Sverige och översiktligt relatera till situationen för övriga kandidatländer.
Utredningen skall redovisa utvidgningens effekter på miljösituationen i Sverige och i Östersjöregionen, särskilt i kandidatländerna, så långt som möjligt i kvantifierbara termer på basis av tillgängliga data.
En utgångspunkt skall vara Naturvårdverkets uppdrag att komma in med en ny upplaga av skriften "Vem förorenar Sverige". En uppdatering och tillämpning av den metod som utvecklades 1990 skall härvid ske.
En annan utgångspunkt för utredaren skall vara den rapport som på Naturvårdsverkets uppdrag har utförts av Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) om miljökonsekvenserna av EU-medlemskap för Estland, Lettland, Litauen och Polen. SEI är ett självständigt forskningsinstitut inrättat av riksdagen 1989.
Ytterligare en utgångspunkt skall vara slutsatserna från det av Naturvårdsverket anordnade seminariet med de baltiska länderna i Saltsjöbaden i november 1996 samt dess uppföljning. En sammanfattande bedömning från seminariet är att dessa länder har börjat processen att närma sig EU:s gemensamma regelverk på miljöområdet. Samtidigt har det blivit uppenbart att det kommer att krävas stora resurser för att uppnå EU:s gemensamma normer på området.
Utredningen skall vidare omfatta en översiktlig bedömning av konsekvenserna av utvidgningen för utvecklingen av det gemensamma miljöarbetet inom EU.
Härvid bör också beaktas konsekvenserna för annat internationellt miljösamarbete, bl.a. arbetet inom ramen för en regional Agenda 21 för Östersjön, Östersjöprogrammet, Helsingforskommissionen (HELCOM), konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP), FN:s ramkonvention om klimatförändringar och den multilaterala uppföljningen till UNCED.
Mot bakgrund av de ändrade säkerhetskrav som kan komma att ställas, skall utredningen analysera vilka konsekvenser ett medlemsskap i EU kommer att få vad gäller minskad eller bibehållen kärnkraftsproduktion i kandidatländerna. Därvid skall bedömas miljökonsekvenserna såväl som kostnaderna av övergången till annan energiproduktion, om kärnkraftsanvändningen som en följd av medlemsskapet kommer att minska.
Utredningen skall också översiktligt analysera konsekvenserna av en tillämpning av Euratomfördraget i kandidatländerna.
Utöver att ge ytterligare underlag för fortsatt arbete inför regeringens ställningstaganden, bör utredningen bidra till att informera och att väcka debatt hos allmänheten, inom näringslivet och organisationer vars ställningstaganden kommer att utgöra en del av underlaget när svenska ståndpunkter skall fastställas. Den skall även kunna utgöra underlag för fortsatta diskussioner inom EU om konsekvenserna av EU:s utvidgning.
Utredaren skall vid genomförandet av sitt uppdrag beakta internationella och svenska studier och konsekvensutredningar på ovan nämnda områden som gjordes inför Sveriges medlemskap i EU. Även Europeiska kommissionens eget utredningsarbete, liksom övrigt internationellt sådant arbete, i den mån det föreligger, bör beaktas.
Utredaren skall även i sitt arbete beakta den pågående regeringskonferensen som avses slutföras under utredningens gång.
Utredaren skall i sitt arbete beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124). Eftersom utredningen inte skall utmynna i några utredningsförslag behöver utredaren inte pröva offentliga åtaganden enligt dir. 1994:23.
Utredaren bör i sitt arbete samråda med en referensgrupp, bl.a.
bestående av de övriga särskilda utredarna och företrädare för berörda departement. Referensgruppen inrättas genom Utrikesdepartementets försorg.
Utredningsarbetet skall redovisas senast den 31 oktober 1997.
Flera svenska utredningar om utvidgningens konsekvenser genomförs under år 1997. Resultatet av de olika utredningarna kommer också att presenteras i en sammanfattande form.