Dir. 1997:132
En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda under vilka former behovet av kvalificerad utredningsverksamhet och långsiktiga analyser med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området bäst kan tillgodoses. I uppdraget ingår att närmare precisera verksamhetsmål, organisationsform och finansiering för en sådan verksamhet.
År 1990 fattade riksdagen beslut om en ny livsmedelspolitik. Reformen innebar bl.a. att konsumenten sattes i centrum för livsmedelspolitiken.
Samma år tillkallade chefen för Jordbruksdepartementet med stöd av regeringens bemyndigande en konsumentberedning med uppgift att följa och utvärdera 1990 års livsmedelspolitiska reform ur ett brett konsumentperspektiv (dir.1990:84). Konsumentberedningen fick därefter tilläggsdirektiv med EU-anknytning vid två tillfällen men beredningens verksamhet var redan från början avsedd att vara tidsbegränsad.
Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. att det svenska jordbruket har inordnats i EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP). Jordbruksstödet inom ramen för CAP motsvarar nära hälften av EG:s budget och utgör den största enskilda utgiftsposten. Jordbruket och CAP får därför särskild betydelse såväl för det enskilda landet som för EU i dess helhet.
Med hänsyn till att CAP behöver reformeras tillsatte regeringen år 1995 en parlamentarisk kommitté med uppgift att från svenska utgångspunkter utarbeta ett samlat förslag till en reformering av CAP och en strategi för reformernas genomförande (dir. 1995:109). I direktiven anges bl.a.
att syftet med reformerna skall vara att marknadsorientera, avreglera och miljöanpassa CAP.
Uppdraget har redovisats i betänkandet Mat & Miljö - Svensk strategi för EU:s jordbruk i framtiden (SOU 1997:102).
Kommittén anser att målen för EG:s jordbrukspolitik måste anpassas till det faktum att livsmedelssituationen i flera avseenden, såväl inom EU som i omvärlden, har förändrats sedan målen fastställdes för 40 år sedan. Marknadsordningarna bör på sikt avskaffas. Kommittén anser vidare att konsumentfrågor, miljöfrågor, djuretiska frågor och frågor om regional utveckling måste få större utrymme i den framtida politiken.
Det svenska EU-medlemskapet har medfört att behovet av utredningar och analyser på det jordbrukspolitiska området har ökat starkt. För att på ett effektivt och aktivt sätt kunna utforma en svensk ståndpunkt och driva denna i nationella och internationella sammanhang, behöver regeringen också kunskap om konsekvenserna av olika reformförslag.
Regeringen behöver också ett aktivt stöd i att ta fram svenska reformförslag i det löpande förhandlingsarbetet i EU. Därför finns behov av en kontinuerlig och kvalificerad utrednings- och forskningsverksamhet som kan bidra med långsiktiga analyser. Av särskilt intresse är analyser som gör det möjligt att bedöma de konsekvenser olika förslag har för jordbruket i andra medlemsländer.
Med forskning avses här i första hand tillämpad forskning. Analyserna bör även innefatta samhällsekonomiska konsekvenser för jordbrukssektorn av förändringar inom miljö-, landsbygds- och regionalpolitiken.
För att kunna fylla den nu angivna uppgiften bör verksamheten även kunna fungera som en nätverksorganisation och knyta samman den kvalificerade utredarkompetens som i dag finns hos departement, myndigheter, universitet och högskolor och bland privata aktörer.
Ett annat område som kan bedömas som eftersatt är uppbyggnad och tillämpning av ekonometriska modeller och andra kvantitativa ekonomiska modeller av jordbrukspolitiskt intresse. En utredningsresurs med den här inriktningen bör också kunna stärka det svenska deltagandet i den internationella debatten på det jordbruksekonomiska området.
Jordbruksekonomiska utredningsorgan finns i flertalet europeiska länder, såsom i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.
Statens Jordbruks- och fiskeriekonomiska institut (SJ&FI) i Danmark ligger organisatoriskt under Ministeriet för livsmedel, lantbruk och fiske. Efter Danmarks inträde i Europeiska gemenskapen tillkom en politisk dimension i institutets arbete. Forskningen inriktades i allt högre grad på att ta fram underlag för policyanalyser.
Jordbruksekonomiska institutet i Finland (MTTL) ligger organisatoriskt under Jord- och skogsbruksministeriet. Institutets verksamhet är inriktad främst på tillämpad forskning. I början av 1990-talet inriktades forskningen allt mer mot EU-relaterade ämnen. I dag fokuseras mycket av arbetet på rapporter och studier som ministeriet behöver inom ramen för sitt EU-arbete.
Utredaren skall överväga i vilka former behovet av kvalificerad utredningsverksamhet och långsiktiga analyser med i första hand samhällsekonomisk inriktning inom det jordbrukspolitiska området bäst kan tillgodoses. Möjligheten till regional redovisning av analysdata bör beaktas. Utredaren skall även beakta hur behovet av forsknings- och utredningsverksamhet beträffande konsument-, miljö- och djuretikfrågor från en jordbruksekonomisk utgångspunkt kan tillgodoses. De förslag som utredaren lägger ska kunna ge flera avnämare möjlighet att tillgodose sina analysbehov inom det jordbrukspolitiska området. Avnämare förutom regeringen kan t.ex. vara andra myndigheter, företag eller olika intresseorganisationer som konsumentorganisationer och lantbrukets organisationer.
Utredaren bör besvara frågan om hur existerande resurser kan fylla det behov som redogjorts för. I uppdraget ingår att närmare precisera verksamhetsmål, organisationsform och finansiering för en sådan verksamhet.
Verksamhetsmålen skall tydligt ange vilka uppgifter som bör prioriteras liksom vilka viktiga mottagare av information som finns.
Utredaren skall föreslå hur denna verksamhet bäst kan organiseras.
Verksamheten skulle t.ex. kunna bedrivas i ett självständigt organ direkt under regeringen eller inordnas inom ramen för verksamheten vid universitet eller högskola. Utredaren skall i detta avseende se över denna typ av verksamhet som i dag bedrivs av Statens jordbruksverk och Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för att utröna i vilken utsträckning deras arbete skulle kunna samordnas med alternativt föras över till ett nytt organ. Verksamheten skulle även kunna organiseras på något annat sätt som utredaren finner lämpligt, t.ex. som ett nätverk mellan berörda organ. För att dra nytta av de erfarenheter som redan har gjorts, sett i ett längre tidsperspektiv, bör utredaren studera verksamheten vid jämförbara organ i andra europeiska länder.
Förhållandena i Danmark och Finland är väl kända.
Utredaren skall bedöma hur stor personal som från saklig synpunkt behövs för att upprätthålla en effektiv verksamhet. En avvägning är nödvändig mellan ren anslagsfinansiering och uppdragsverksamhet. I det fall utredaren lägger förslag till verksamhet som kräver större resurser än vad som i dag avsätts för sådana ändmål skall utredaren också redovisa förslag till finansiering inom utgiftsområdet.
Utredaren skall beakta det forskningsprogram rörande landsbygd och landsbygdsutveckling som utarbetats av bl.a. Forskningsrådsnämnden, Glesbygdsverket, Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Statens institut för regional forskning. Utredaren skall även beakta direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir.1992:50), att pröva offentliga åtaganden, särskilt avseende hur verksamheten skall finansieras (dir.
1994:23), att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser
(dir.1994:124) samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir.1996:49).
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 1998.