1997/98
ERI
Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för verk-
samheten inom den parlamentariska församlingen under 1997. Till redogö-
relsen är fogad en förteckning över av församlingen under perioden antagna
rekommendationer, resolutioner och andra beslut.
Stockholm den 12 mars 1998
På delegationens vägnar
Jan Bergqvist
Anita Melin
1 Riksdagen 1997/98 2 saml. ERI
1997/98:ER1
Albanien, Andorra, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein,
Litauen, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Malta, Moldavien, Nederlän-
derna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz,
Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet,
Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike
1 Europarådets roll i det europeiska samarbetet.......................................4
2 Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1997: möten
och viktigare frågor...................................................................................5
2.1 Möten.............................................................................................5
2.2 Riksdagens delegation...................................................................5
2.3 Utvidgningen, granskning av efterlevnaden av åtaganden.............5
2.4 Politiska frågor...............................................................................6
2.5 Demokrati och mänskliga rättigheter.............................................7
2.6 Sociala och ekonomiska frågor m.m..............................................7
2.7 Toppmötet......................................................................................8
2.8 Besök, seminarier...........................................................................8
2.9 Gästtalare.......................................................................................9
3 Den svenska representationen................................................................9
4 Huvudområden för församlingens verksamhet....................................12
4.1 Granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden... 12
4.2 Politiska frågor.............................................................................13
4.3 Juridiska frågor och mänskliga rättigheter...................................15
4.4 Ekonomi och utveckling..............................................................16
4.5 Sociala frågor, hälso- och familjefrågor.......................................17
4.6 Kultur och utbildning...................................................................17
4.7 Naturvetenskap och teknik...........................................................18
4.8 Miljö, regionalplanering, lokal förvaltning..................................18
4.9 Befolknings- och flyktingfrågor...................................................18
4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling...........................................19
4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten...............19
Bilaga
Förteckning över församlingens beslut....................................................20
Europarådet har i nära femtio år verkat för ett Europa grundat på demokrati,
mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer. Sverige tillhörde
grundarna när Europarådets stadgar undertecknades av tio västeuropeiska
stater i London 5 maj 1949. Sedan dess har det politiska landskapet föränd-
rats och idag är Europarådet med sina fyrtio medlemsländer på väg att upp-
fylla sin alleuropeiska kallelse med nästan alla europeiska stater som med-
lemmar.
Europarådet har tre huvudorgan: ett beslutande och verkställande organ -
ministerkommittén, ett rådgivande organ - den parlamentariska församling-
en, ett organ för samarbete på lokal och regional nivå - den europeiska kon-
gressen för lokala och regionala organ, kommunalkongressen CLRAE. Den
parlamentariska församlingen har för närvarande 286 ledamöter och lika
många suppleanter som utsetts av de 40 medlemsländernas parlament. Dess-
utom deltar med gäststatus parlamentariska delegationer från fyra stater som
ansökt om medlemskap (Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina,
Georgien) och som observatörer parlamentariker från Israel och fr.o.m. 1997
Canada.
Sedan tillkomsten 1949 har den parlamentariska församlingen som debatt-
forum inom Europarådets ram bidragit till att främja fred och frihet, mänsk-
liga rättigheter och social rättvisa i Europa. Även om församlingen i första
hand har en rådgivande funktion har parlamentarikerna varit pådrivande i
många frågor, bl a för tillkomsten av konventioner. Under senare år har den
parlamentariska församlingen tagit initiativ till utvidgningen av Europarådet,
bidragit till att förbereda kandidatländer för medlemskap och bedömt om
villkoren för medlemskap är uppfyllda.
En huvudfråga för den parlamentariska församlingen är att säkerställa att
Europarådets grundläggande värderingar inte försvagas - och därigenom
dess trovärdighet - när medlemsantalet växer. Församlingen följer två vägar
för att stödja de nya medlemsländerna i deras strävan att uppfylla sina åta-
ganden om en demokratisk samhällsutveckling. Man har under 1997 ut-
vecklat granskningsproceduren och inrättat ett nytt utskott, ”monitoring
committee”, som metodiskt och återkommande granskar hur medlemsstater-
na efterlever sina åtaganden och tillämpar Europarådets principer om demo-
krati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Samtidigt stödjer man
utvecklingen av de nya medlemsstaternas lagstiftning och rättsväsende ge-
nom utbildningsprogram, studiebesök, rådgivning till nybildade parlament,
seminarier för lagstiftare. Ministerkommittén har en egen granskningsproce-
dur.
Europarådet som högtidlighåller sitt femtioårsjubileum den 5 maj 1999 står
inför stora utmaningar. Förändringarna i omvärlden ställer nya krav på orga-
nisationen. Frågan om dess inriktning och roll i det europeiska samarbetet
engagerar just nu medlemsstaternas regeringar och parlament och var anled-
ning till det andra toppmötet med deltagande av Europarådets stats- och
regeringschefer vilket ägde rum i Strasbourg 10-11 oktober. Initiativet till
toppmötet kom ursprungligen från den parlamentariska församlingen.
Toppmötets resultat, en deklaration och en handlingsplan som prioriterar fyra
1997/98:ER1
kärnområden för verksamheten samt organisatoriska reformer, får betydelse
också för den parlamentariska församlingens verksamhet.
Europarådets parlamentariska församlings session 1997 var fördelad på fyra
delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg. Delsessionema ägde rum 27-
31 januari, den 21-25 april, den 23-27 juni och den 22-26 september. Stän-
diga utskottet som beslutar å församlingens vägnar mellan delsessionerna
sammanträdde 19 mars, den 28 maj och den 7 november. En s.k. minisession
hölls i Bukarest 26-28 maj med deltagande av ständiga utskottet och tre
fackutskott.
Vid de fyra delsessionema debatterade församlingen rapporter och antog
rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner och direktiv och
gjorde uttalanden i aktuella frågor. De rapporter som lades fram för försam-
lingen och det ständiga utskottet hade förberetts i de 13 fackutskotten som
sammanträtt i Europarådets kansli i Strasbourg, dess kontor i Paris eller i
något av medlemsländerna på inbjudan av respektive lands parlament.
Till talman (president) för församlingen omvaldes vid den första delsessio-
nen den tyska parlamentsledamoten Leni Fischer, kristdemokrat (CDU).
Den svenska delegationen vid 1997 års session bestod av sex ordinarie leda-
möter: Jan Bergqvist (s), ordförande, Anders Björck (m), vice ordförande,
Berit Andnor (s), Göran Magnusson (s), Lisbet Calner (s), Birger Hagård
(m), och sex suppleanter: Sören Lekberg (s), Ingegerd Wämersson (s), Knut
Billing (m), Inga-Britt Johansson (s), Olof Johansson (c), Elisabeth Fleet-
wood (m).
Berit Andnor valdes till vice talman (vicepresident) i den parlamentariska
församlingen för 1997 och medlem av byrån. Församlingen har 18 vice tal-
män. Birger Hagård var under 1997 fortsatt ordförande i utskottet för juridis-
ka frågor och mänskliga rättigheter. Inga-Britt Johansson var ordförande i
utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling.
Delegationen förberedde delsessionerna vid möten i riksdagen. Vid två till-
fällen hölls gemensamma möten med den svenska delegationen till Euro-
parådets kongress för lokala och regionala organ, CLRAE, som består av
kommun- och landstingspolitiker.
Att förbereda kandidatländer för medlemskap och stödja deras demokratiska
utveckling har utgjort en central del av den parlamentariska församlingens
arbete under 1990-talet. Övervakningen av att de numera 40 medlemsländer-
1997/98:ER1
1 * Riksdagen 1997/98 2 saml. ERI
na uppfyller medlemskapets krav på demokrati, mänskliga rättigheter och
rättsstatens principer var under 1997 en prioriterad uppgift som engagerade
parlamentarikerförsamlingen såväl som ministerrådet. Båda har inrättat sär-
skilda övervakningsprocedurer. Även kommunalkongressen CLRAE har en
roll som övervakare av att den lokala självstyrelsen efterlevs.
Församlingen utarbetade under 1995 och 1996 en ny struktur för gransk-
ning innebärande att de grannlaga granskningsuppgiftema som tidigare legat
på tre utskott sammanfördes till ett nyinrättat utskott. Beslut om den nya
kommittéstrukturen togs vid delsessionen i januari 1997. Granskningsut-
skottet (monitoring committee) inledde sin verksamhet i april och tog då över
uppgifter från politiska och juridiska utskotten samt utskottet för förbindelser
med icke-medlemsländer. Det senare upphörde samtidigt och uppgiften att
bereda och bedöma ansökningar om medlemskap samt att utreda förhållan-
den i kandidatländerna övergick till ett underutskott inom politiska utskottet.
Granskningsutskottets 65 ledamöter utses av de politiska grupperna. Dess
möten är inte öppna för andra än ledamöterna. Dess uppgift är att kontinuer-
ligt granska att alla medlemsländerna, nya såväl som gamla, respekterar
Europarådets principer om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och
rättsstatlighet och uppfyller de åtaganden som gjorts i samband med med-
lemskap. Under 1997 granskades Albanien, Estland, Litauen och Tjeckien.
Granskningen berörs närmare i avsnitt 4.1 nedan.
De tre staterna i Kaukasusområdet Armenien, Azerbajdzjan och Georgien
är tillsammans med Bosnien-Hercegovina kandidater till medlemskap i Eu-
roparådet. Deras parlament har gäststatus och deltar i den parlamentariska
församlingens verksamhet. Vitrysslands parlaments gäststatus (sedan 1992)
suspenderades av byrån i januari 1997 på rekommendation av politiska ut-
skottet. Den omedelbara anledningen var att president Lukasjenko efter en
grundlagsstridig folkomröstning avsatte det folkvalda parlamentet och själv
utsåg ett parlament som följaktligen saknar demokratisk legitimitet. Försam-
lingen har upprätthållit vissa kontakter med Vitryssland, bl. a. genom en
hearing i juni 1997.
Den parlamentariska församlingen ägnade under 1997 års session stor upp-
märksamhet åt politiska frågor, både mer långsiktiga aspekter som förberetts
i politiska utskottet och debatter i aktuella frågor som förts upp på dagord-
ningen enligt en ”brådskande procedur”. Situationen i politiska krishärdar
som Albanien, det forna Jugoslavien, Mellanöstern och Cypern har varit
återkommande teman liksom genomförandet av Dayton-avtalet. Församling-
en har lagt tonvikten på civil återuppbyggnad, flyktingsituationen, mänskliga
rättigheter. Utvecklingen i Albanien följdes kontinuerligt av församlingen
genom parlamentarikerdelegationer som rapporterade till delsessionema och
genom valobservation. Vidare har Albanien genom församlingens program
för parlamentariskt samarbete fått bistånd för att främja en demokratisk
utveckling, bl. a. genom utbildning av parlamentariker och parlamentstjäns-
temän. Ett exempel på det parlamentariska biståndet är riksdagens värdskap
1997/98 :ER1
i november 1997 för ett studiebesök av det albanska parlamentets nyutnämn-
de generalsekreterare.
Kärnfrågorna för Europarådet, demokrati och mänskliga rättigheter, återkom
i många olika aspekter av församlingens verksamhet under 1997. Utöver
granskningen inför och efter medlemskap (som berörs i avsnitt 2.4) var det
främst den fortsatta förekomsten av dödsstraff i vissa av medlemsländerna
som var föremål för intensiv bevakning. Årets session inleddes med en de-
batt som föranletts av rapporter om att avrättningar skett i Ryssland och i
Ukraina trots att regeringarna förbundit sig att inte tillämpa dödsstraffet i
avvaktan på att det kan avskaffas genom lagstiftning. Församlingen fortsatte
sin bevakning av att flyktingars och asylsökandes rättigheter beaktas även
under svåra förhållanden och att anslutningen till Europarådets konventioner
om skydd för nationella minoriteter och om historiska minoritetsspråk fort-
skrider. Ett förslag till förbud mot kloning av människor i form av ett
tilläggsprotokoll till konventionen om biomedicin och mänskliga rättigheter
antogs.
En ny domstol för mänskliga rättigheter kommer att inrättas fr.o.m. 1 no-
vember 1998, enligt beslut vid Europarådets toppmöte. Den nya domstolen
blir heltidsarbetande och ersätter både den europeiska kommissionen för
mänskliga rättigheter och den nuvarande domstolen. Den kommer att bestå
av en domare från varje land som tillträtt Europakonventionen. Regeringarna
föreslår domarkandidater medan det är den parlamentariska församlingen
som utser domstolens ledamöter. - Vid val som förrättades i januari 1998
utsåg församlingen kammarrättspresident Elisabeth Palm till svensk ledamot
av domstolen.
Också inom det sociala området bevakades rättigheterna för utsatta grupper.
Församlingen antog bl. a. rekommendationer om åtgärder för att bekämpa
barnarbete och mot utnyttjande av kvinnor genom kvinnohandel och tvångs-
prostitution, om landsbygdskvinnors situation, om förbud mot landminor, om
Tjemobyl-olyckans hälsoeffekter. På det ekonomiska området debatterades
EMU, europeisk luftfartspolitik och verksamheterna inom Europeiska ut-
vecklingsbanken EBRD och Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling OECD. Församlingen har uppdraget att vara parlamentariskt
forum för och granska verksamheten i mellanstatliga regeringsorgan som
OECD och EBRD och har också nära samarbete med FN-organ. Som exem-
pel på parlamentarikerförsamlingens breda verksamhet kan vidare nämnas
rapporterna till församlingen om parlament och media, europeisk kärnsäker-
het, rymdpolitik.
1997/98:ER1
Ett toppmöte med deltagande av Europarådets medlemsstaters stats- och
regeringschefer hölls i Strasbourg den 10-11 oktober. Initiativet kom ur-
sprungligen från den parlamentariska församlingen och församlingspresi-
denten Leni Fischer. Ett syfte med mötet var att fastställa Europarådets in-
riktning efter utvidgningen och dess roll i det nya europeiska samarbetet.
Förslag från den parlamentariska församlingen har inarbetats i deklarationen
och handlingsplanen som blev mötets resultat och som rekommenderar åt-
gärder på fyra för Europarådet centrala områden: demokrati och mänskliga
rättigheter; social sammanhållning; medborgarnas säkerhet; demokratiska
värden och kulturell mångfald. På svenskt initiativ ingår ett förslag till pro-
gram för att tillvarata barns intressen i bred bemärkelse. Även strukturer och
arbetsmetoder skall ses över. Enligt beslut vid toppmötet har en grupp av
”visa personer” under ledning av förre portugisiske presidenten Soarés nyli-
gen tillsatts för att ta sig an frågor som rör Europarådets framtida organisa-
tion och struktur, politiska profil och relationer till andra internationella
organisationer (OSSE, EU) och föreslå reformer. I gruppen ingår den parla-
mentariska församlingens president Leni Fischer. Vid toppmötet togs vidare
det slutliga beslutet om att inrätta en ny domstol för mänskliga rättigheter. En
uppföljning av toppmötets beslut har inletts i ministerkommittén såväl som i
den parlamentariska församlingen.
Europarådets parlamentariska församlings president Leni Fischer besökte
Sverige den 20-21 november på inbjudan av riksdagens talman Birgitta
Dahl. Besöksprogrammet omfattade överläggningar med talmannen och
sammanträffande med representanter för riksdagspartierna, utrikesutskottet
och Europarådsdelegationen samt kabinettssekreteraren och barnombuds-
mannen. Leni Fischer höll ett anförande för riksdagsledamöter och tjänste-
män vid ett möte arrangerat av talmannens kvinnliga nätverk. Under besöket
fördes även samtal om det möte med europeiska talmän i Stockholm den 12-
13 juni 1998 som Birgitta Dahl kommer att vara värd för, ”Conference of
Speakers and Presidents of European Parliamentary Assemblies”. I mötet
som arrangeras i samarbete med Europarådets parlamentariska församling
deltar talmän i de nationella parlamenten i Europarådets medlemsstater och i
parlament med observatörs- eller gäststatus samt presidenterna i ett antal
europeiska interparlamentariska församlingar - utöver Europarådets parla-
mentariska församling Europaparlamentet, Nordatlantiska församlingen,
OSSE:s parlamentariska församling, Västeuropeiska unionens församling,
Beneluxrådet och Nordiska rådet. Mötets tema är ”utmaningar för de natio-
nella parlamenten i ett demokratiskt Europa under utvidgning”.
Finska riksdagens Europarådsdelegation anordnade den 11-13 maj ett se-
minarium till sjöss för parlamentarikerdelegationerna från länderna runt
Östersjön. Teman för seminariet var organiserad brottslighet, olaglig invand-
ring, avskaffande av dödsstraffet, rättigheter och skyldigheter för ickemed-
borgare. Göran Magnusson och Sören Lekberg deltog. Delegationen var
1997/98:ER1
också representerad vid en Europarådskonferens i Stockholm den 22-24
oktober inom ramen för Europarådets Nord-Balt Prison Project om fängelser
och fångvårdspolitik i de baltiska länderna. Svensk arrangör var Kriminal-
vårdsstyrelsen.
Ett stort antal stats-och regeringschefer, parlamentstalmän, chefer för inter-
nationella organisationer och andra ledande internationella personer fram-
trädde vid den parlamentariska församlingens delsessioner. Bland dem fanns
Estlands premiärminister Tiit Vähi, EU-kommissionens ordförande Jacques
Santer, Natos generalsekreterare Javier Solana, Greklands president
Constantinos Stephanopoulos, Bulgariens president Petar Stoyanov, Polens
premiärminister Wlodzimierz Cimoszewicz. Danmarks utrikesminister Niels
Helveg Petersen talade som ordförande i OSSE, Organisationen för säkerhet
och samarbete i Europa. Den europeiska utvecklingsbankens (EBRD) presi-
dent Jacques de Larosiére, ILO:s generaldirektör Michel Hansenne, Interna-
tionella rödakorskommitténs ordförande Comelio Sommaruga, OECD:s
generalsekreterare Donald Johnston gjorde inlägg i debatten om sina respek-
tive organisationer.
I egenskap av ministerrådets ordförande första halvåret 1997 redogjorde
Finlands utrikesminister Tarja Halonen för ministerrådets prioriteringar och
svarade på frågor från församlingens ledamöter. Frankrikes Europaminister
Pierre Moskovici fyllde samma funktion andra hälften av 1997. Talmän som
gästade församlingen var talmannen i Azerbajdzjans nationalförsamling
Aleskerov, schweiziska talmannen Judith Stamm, spanska senatens talman
Barrero Valverde och österrikiska senatens (Förbundsrådet) talman Dr.
Schambeck.
Under 1997 års session hade riksdagen anmält följande valda ombud och
suppleanter till församlingen och dess organ.
Ombud
1. Jan Bergqvist (s), delegationens ordförande
2. Berit Andnor (s)
3. Anders Björck (m), delegationens vice ordförande
4. Göran Magnusson (s)
5. Lisbet Calner (s)
6. Birger Hagård (m)
1997/98:ER1
Suppleanter
1. Sören Lekberg (s)
2. Ingegerd Wämersson (s)
3. Knut Billing (m)
4. Inga-Britt Johansson (s)
5. Olof Johansson (c)
6. Elisabeth Fleetwood (m)
Ombuden och suppleanterna var fördelade dels på det ständiga utskottet, dels
på församlingens 13 fackutskott. Det ständiga utskottet har fullmakt att be-
sluta på församlingens vägnar under perioder då denna ej är samlad. I fackut-
skotten, vilka sammanträder såväl under som mellan församlingens plenar-
möten, bereds ärenden som församlingen har att besluta om. Utgående från
utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer till
ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv. Flertalet utskott har
tillsatt underutskott, vilka i många fall är permanenta från session till session.
Vidare kan ad hoc-utskott utses för en särskild fråga.
Ombuden och suppleanterna var under 1997 års session fördelade på för-
samlingens utskott, underutskott och ad hoc-utskott på sätt som anges nedan
(utskottssuppleanter inom parentes).
Ständiga utskottet: Andnor, Björck (Bergqvist, Billing) samt Hagård och
Inga-Britt Johansson ex offtcio i egenskap av ordförande i utskottet för juri-
diska frågor och mänskliga rättigheter respektive utskottet för jordbruksfrå-
gor och landsbygdsutveckling
Politiska utskottet: Bergqvist, Björck (Andnor, Hagård)
Underutskottet för relationer med icke-medlemsländer: Bergqvist
Utskottet för ekonomi och utveckling: Billing, Calner (Björck, Andnor
t.o.m. 970623, Wämersson fr.o.m. 970624)
Underutskottet för internationella ekonomiska relationer: Billing (Calner)
Underutskottet ”Nord-Syd: Europas roll”: Calner (Billing)
Utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor. Andnor, Fleetwood
(Magnusson, Wämersson)
Underutskottet för barnfrågor: Fleetwood
Underutskottet för den europeiska sociala stadgan och arbetsmarknadsfrågor:
Andnor
Underutskottet för hälsofrågor: Wämersson
1997/98:ER1
10
Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter Hagård, ordfö-
rande, Magnusson (Billing, I-B Johansson)
Underutskottet för mänskliga rättigheter: Hagård (ex officio)
Kultur- och utbildningsutskottet: Fleetwood, Wämersson (Billing,
Bergqvist t.o.m. 970921, Lekberg fr.o.m. 970922)
Underutskottet för det europeiska arkitektur- och konstarvet: Fleetwood
Underutskottet för media: Billing (Wämersson)
Utskottet för naturvetenskap och teknik: O Johansson, Lekberg (Fleet-
wood, Wämersson)
Underutskottet för teknik och energi: Lekberg
Underutskottet för vetenskapspolicy och etik: Lekberg
Utskottet för miljövård, regional planering och kommunala frågor I-B
Johansson, O Johansson (Calner, Lekberg t.o.m. 970921, Bergqvist fr.o.m.
970922)
Underutskottet för regional planering: I-B Johansson
Underutskottet för lokala och regionala myndigheter: I-B Johansson
Utskottet för befolknings- och flyktingfrågor: I-B Johansson, Billing
(Andnor, Wämersson)
Underutskottet för migration: I-B Johansson
Underutskottet för flyktingfrågor: I-B Johansson
Underutskottet för demografi: Billing
Utskottet för procedurfrågor: Magnusson (Bergqvist)
Utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling I-B Johansson,
ordförande (O Johansson)
Underutskottet för fiske: I-B Johansson (ex officio)
Underutskottet för livsmedel: I-B Johansson (ex officio)
Utskottet för förbindelser med de nationella parlamenten och med all-
mänheten: Lekberg (Calner)
Underutskottet för deltagardemokrati: Lekberg
Budgetutskottet: Calner ( Fleetwood)
Utskottet för granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina
åtaganden (”Granskningsutskottet”): Magnusson, Fleetwood, Hagård (ex
officio)
1997/98:ER1
Ad hoc-utskottet för jämställdhet mellan könen: Fleetwood
Ad hoc-utskottet för Tjetjenien: Hagård
Ad hoc-utskottet för det andra toppmötet för stats- och regeringschefer i
Europarådets medlemsländer: Björck
Vid första delsessionen tog församlingen beslut om inrättandet av ett utskott
för granskning av hur medlemsländerna respekterar sina åtaganden, Moni-
toring Committee, (dok. 7722, res. 1115). Det nya utskottet som inledde sin
funktion 25 april, efter andra delsessionen 1997, skall övervaka hur de 40
medlemsländerna rättar sig efter Europarådets stadgar, efterlever Europa-
konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och respekterar de
övriga åtaganden som gjorts i samband med medlemskap. Utskottet består av
65 medlemmar som utses av de fem politiska grupperingarna. (I andra ut-
skott utses medlemmarna av de nationella delegationerna.) Vidare ingår de
politiska och juridiska utskottens ordförande ex officio. Det har tagit över de
granskningsuppgifter som tidigare åvilat politiska och juridiska utskotten och
utskottet för icke-medlemsländer.
Under 1997 behandlade församlingen rapporter om hur fyra nya med-
lemsländer respekterat sina åtaganden: Albanien, Rumänien, Tjeckien, Li-
tauen. Beträffande de tre senare beslöts att den särskilda övervakningsproce-
duren skulle avslutas, med förbehåll för att den skulle kunna återupptas om
påtalade problem inte åtgärdades. Granskningen av Albanien fortsätter.
Vid första delsessionen granskades Albaniens respekterande av sina åta-
ganden (dok 7716, 7738, rek. 1312, res. 1114). Församlingen kritiserade
bristen på framsteg när det gällde att uppfylla de åtaganden som Albanien
gjort vid medlemskapet 1995 och uppmanade regering och opposition att
samarbeta i det fortsatta reformarbetet vilket i första hand borde avse rättsvä-
sendet och förvaltningen. Man beslöt att fortsätta granskningsproceduren och
rekommenderade medlemsländerna att stödja en demokratisk utveckling i
Albanien ekonomiskt och med experthjälp. Församlingen granskade också
Estlands respekterande av sina åtaganden (dok. 7715, 7730, rek. 1313, res.
1117) och beslöt att avsluta den granskning som pågått sedan 1995. Anders
Björck var rapportör för politiska utskottet. I debatten konstaterades att Est-
land sedan 1993 när landet blev medlem av Europarådet gjort betydande
framsteg bl. a. på MR-området men att vissa problem kvarstod. Särskilt
framhölls behandlingen av den ”icke-historiska” ryskspråkiga minoriteten.
Även förhållanden i fängelserna, behandlingen av asylsökande och det fak-
tum att tilläggsprotokollet angående avskaffande av dödsstraffet inte ratifice-
rats kritiserades. Församlingen kommer att fortsätta att följa utvecklingen i
dessa avseenden.
Vid den andra delsessionen granskade församlingen Rumäniens respekte-
rande av sina åtaganden (dok 7795, rek. 1326, res. 1123). Birger Hagård
1997/98:ER1
12
konstaterade i ett inlägg för juridiska utskottet att Rumänien gjort framsteg
när det gällde att uppfylla sina åtaganden sedan landet blev medlem av Euro-
parådet 1993 men pekade samtidigt på behovet av fortsatta reformer av rätts-
väsendet. Församlingen uppmanade Rumänien att revidera strafflagen, för-
bättra förhållanden i fängelser och för barn på institutioner, återlämna be-
slagtagen egendom. Man beslöt att avsluta granskningen av Rumänien men
förbehöll sig rätten att återuppta den vid behov.
Vid den fjärde delsessionen granskade församlingen Tjeckiens (dok. 7898,
rek. 1338) och Litauens respekterande av sina åtaganden (dok. 7896, rek.
1339). Beträffande Tjeckien var församlingens utlåtande genomgående
positivt. Vissa brister i medborgarskapslagstiftningen påpekades, speciellt
beträffande zigenarnas (romer) ställning. Litauens framsteg beträffande
reformer av lagstiftningen fick erkännande medan implementeringen av
lagen mot ekonomisk brottslighet och skyddet för nationella minoriteter
bedömdes vara otillfredsställande. En fortsatt dialog med församlingen förut-
sattes men den formella granskningen avslutades för båda staterna.
Vid den första delsessionen debatterades EU:s regeringskonferens 1996
(dok. 7721, res. 1108). Församlingen önskade förstärkta och klarare förbin-
delser med EU i fråga om skyddet för mänskliga rättigheter, verifikation av
respekten för demokratiska principer och inom den sociala dimensionen, i
enlighet med Europarådets sociala stadga. Konkurrerande granskningsproce-
durer måste undvikas och Europarådets ”monitoring” godkännas. Vidare
betonades att EU-kommissionen snarast borde tillträda Europakonventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna för att undvika att rättstillämpning-
en utvecklades olika i Europa. I en extrainsatt debatt om läget i Förbundsre-
publiken Jugoslavien (dok. 7744, res. 1110), fördömde församlingen rege-
ringen Milosevics vägran att acceptera utfallet av lokalvalen i november
1996 och våldet mot demonstranter och uppmanade myndigheterna till dia-
log med oppositionen och respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska
principer. I en granskning av implementeringen av Daytonavtalet för fred i
Bosnien-Hercegovina (dok. 7733, res. 1116) lyftes den svåra flyktingsitua-
tionen fram och betonades vikten av fortsatt stöd från Europarådet vad gällde
den civila delen av Daytonavtalet. Robert Frowick, chef för OSSE:s mission
i Bosnien, redogjorde för förberedelserna för lokalvalen i juli. Under samma
delsession debatterades även läget på Cypern (dok. 7717, res. 1113). För-
samlingen har följt Cypernfrågan länge. Rapporten (av den avlidne brittiske
ledamoten Lord Finsberg) hade uppmärksammats redan på utskottsstadiet
och föranlett demarcher från Cyperns sida i många Europarådshuvudstäder.
Särskilt kontroversiellt ansågs förslaget att turkcyprioter skall ha möjlighet
att delta i utskottsarbetet inom församlingen när Cypernfrågan diskuteras.
Vid den andra delsessionen uppmärksammades läget i Albanien. Försam-
lingen debatterade en aktuell rapport om den kritiska situationen i Albanien
(dok. 7806, rek. 1328, dir. 532) och rekommenderade Europarådet och med-
lemsländernas regeringar att noga följa utvecklingen, samarbeta med andra
1997/98: ER 1
13
internationella organisationer och sända valobservatörer till de förestående
valen. Inför Europarådets toppmöte 10-11 oktober 1997 hade förslag till den
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för Euro-
parådets stats- och regeringschefer (dok 7786, rek. 1324) förts fram i en
rapport av den förre församlingspresidenten Miguel Angel Martfnez. Debat-
ten visade på stort engagemang för toppmötet och uppslutning kring Euro-
parådets roll. Församlingen antog en omfattande rekommendation till minis-
terkommittén som bl.a. framhåller Europarådets komparativa fördelar och
vikten av en fast avgränsning av ansvarsområden i förhållande till EU och
OSSE.
Vid tredje delsessionen uppmärksammades återigen läget i Bosnien-
Hercegovina, i två rapporter om implementeringen av Daytonavtalet för fred
i Bosnien-Hercegovina (dok. 7842, res. 1130) och om institutioner för skydd
av mänskliga rättigheter i Bosnien-Hercegovina (dok. 7833, rek. 1337). I
den gemensamma debatten konstaterade församlingen att genomförandet av
Daytonavtalet visserligen gjort framsteg men inte tillräckligt och betonade
vikten av civil återuppbyggnad. Alla berörda länder i regionen måste under-
lätta återvändande av flyktingar och framväxten av ett multietniskt samhälle.
Ministerkommittén och medlemsländerna uppmanades att verka för inrättan-
det av en MR-ombudsman för Republika Srpska och säkerställa finansiering-
en av de tre fungerande MR-institutionema i Bosnien och Hercegovina. Gret
Haller, ombudsman för mänskliga rättigheter, och Robert Frowick, chef för
OSSE:s mission i Bosnien, talade under debatten. Den parlamentariska för-
samlingen bekräftade sin avsikt att noga följa utvecklingen i regionen vid
granskningen av Bosnien-Hercegovinas medlemskapsansökan och av Kroa-
tiens uppfyllande av sina åtaganden. Birger Hagård betonade i ett inlägg
kravet på fungerande juridiska instrument för medlemskap. Under samma
session anordnade det politiska utskottet två förhör med representanter för
olika politiska grupperingar i Vitryssland och med parlamentariker från
Mellanöstern.
Vid den fjärde delsessionen återupptogs debatten om läget i Albanien (dok.
7892, res. 1133). Församlingen konstaterade att mycket återstod innan Alba-
nien hade uppfyllt sina åtaganden till Europarådet, bl a när det gällde lag-
stiftning, omorganisation av polis och militär, pressfrihet och att en dialog
mellan regering och opposition var en förutsättning för nationell försoning.
Europarådet borde fortsatt stödja en demokratisk utveckling i Albanien, i
samarbete med OSSE och EU. Birger Hagård framhöll i ett inlägg vikten av
att arbetet med konstitutionen kom igång och att församlingens gransknings-
procedur måste fortsätta. Planeringen inför Europarådets toppmöte 10-11
oktober var en annan fråga som återkom vid delsessionen. I en rapport om
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och
regeringschefer i Europarådet (dok. 7921, rek. 1342) efterlystes bl. a. bättre
möjligheter för ministerkommittén att snabbt reagera vid krissituationer och
påtalades att systemen för övervakning av medlemsländernas åtaganden
behövde stärkas och samordnas. Jan Bergqvist framhöll i ett inlägg behovet
av att anpassa Europarådet till dagens politiska verksamhet. Han betonade
Europarådets roll på det sociala området och angav skydd av barn som den
viktigaste frågan. Församlingen debatterade även skyddet av nationella mi-
1997/98 :ER1
14
noriteter (dok. 7899, rek. 1345) och antog en rekommendation som uppma-
nade till anslutning till existerande konventioner på området (Ramkonven-
tionen om skydd för nationella minoriteter, Konventionen om historiska
minoritetsspråk). Ministerkommittén uppmanades att återuppta arbetet med
ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen rörande kulturella rättigheter.
Frågan om ökat skydd av privatlivet diskuterades i en extrainsatt debatt med
anledning av omständigheterna kring prinsessan Dianas död och ett förslag
från brittiska parlamentariker till en resolution om en europeisk konvention
om skydd för privatlivet (dok. 7897). I debatten framkom viss tveksamhet till
revideringar av Europakonventionen och till utarbetande av nya instrument.
Göran Magnusson framhöll i ett inlägg att även offentliga personer måste
acceptera mediebevakning och menade att skyddet i artikel 8 i Europakon-
ventionen var tillräckligt. Utskottet för juridiska frågor fick i uppdrag att
undersöka möjligheterna att utarbeta en konvention.
Vid den första delsessionen fördes frågan om dödsstraff i Ryssland och Uk-
raina upp på dagordningen i en extrainsatt debatt föranledd av rapporter om
att dödsstraff verkställts trots åtaganden om moratorium. I en gemensam
debatt om de två rapporterna Rysslands respekterande av sitt åtagande inför
medlemskapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok.
7746, res. 1111) och Ukrainas respekterande av sitt åtagande inför medlem-
skapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok. 7745, res.
1112) konstaterades att läget inte förbättrats i de två staterna sedan försam-
lingen senast behandlat dödsstraffets avskaffande i juni 1996. Situationen i
Ukraina var särskilt graverande. Församlingen fördömde Ryssland och Uk-
raina för att de brutit mot sina åtaganden, beklagade de avrättningar som ägt
rum och varnade för att de parlamentariska delegationernas fullmakter kunde
komma att dras in om ytterligare dödstraff verkställdes. Göran Magnusson
betonade i ett inlägg att det var av vikt för Europarådets trovärdighet att
ingångna förpliktelser respekterades.
Under den andra delsessionen debatterades en rapport om handel med
kvinnor och tvångsprostitution i Europarådets medlemsländer (dok. 7785,
rek. 1325). Inga-Britt Johansson som rapportör för utskottet för befolknings-
och flyktingfrågor betonade att det var en fråga om de drabbade kvinnornas
mänskliga rättigheter. Bland de åtgärder som förespråkades var harmonise-
ring av medlemsländernas lagstiftning och bättre samarbete mellan migra-
tionsmyndigheter. Göran Magnusson framhöll i debatten att kvinnohandel
och tvångsprostitution var ett stort socialt problem och argumenterade för
ökad information och utbildning. Magnusson tog senare initiativ till en
medlemsmotion med förslag om en Europarådskampanj mot prostitution. I
den rekommendation som församlingen antog föreslås att en konvention
skall utarbetas, syftande till att samordna åtgärder mot prostitution. I en
debatt om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (dok.
7784, rek. 1323, dir. 530) rekommenderades att Europarådets kommitté mot
1997/98:ER1
15
tortyr borde få större resurser som en följd av det ökade medlemsantalet och
arbetsbördan för kommittén.
Vid den fjärde delsessionen diskuterades en rapport om terrorism och an-
togs en resolution om organisationen av en parlamentarisk konferens för
förstärkning av de demokratiska systemen i Europa och samarbete i kampen
mot terrorism (dok. 7876, res. 1132). Som en av de sista frågorna vid den
fjärde delsessionen debatterades ett förslag att inrätta ett utskott för jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män (dok. 7890). Meningarna var delade. Inge-
gerd Wämersson som talade för socialdemokraterna i delegationen stödde
förslaget och betonade samtidigt att ett jämställdhetsutskott inte fick bli en
angelägenhet enbart för kvinnor. Wämersson framhöll vidare att jämställd-
hetsarbete inte kunde bedrivas i isolering utan måste bli en del av alla ut-
skotts verksamhet. Då församlingen inte var beslutsmässig p.g.a. låg närvaro
fick omröstningen skjutas upp. Beslut om inrättandet av ett jämställdhetsut-
skott togs vid den första delsessionen 1998 (res. 1144, dir. 537/1998). Det
nya utskottet som ersätter ett ad hoc-utskott får till uppgift både att föra in ett
jämställdhetsperspektiv i den parlamentariska församlingen och att verka för
jämställdhet i medlemsländerna.
Vid den första delsessionen uppmärksammades följderna för Europa av en
ekonomisk och monetär union (dok. 7711, res. 1109). I den resolution som
församlingen antog framhålles att en framtida valutaunion inte får leda till att
nya skiljelinjer uppstår i Europa och att de ekonomiska förbindelserna mel-
lan EU-länder och andra länder inte får bli lidande. EU:s medlemsstater
uppmanas att säkerställa den demokratiska kontrollen av EMU och bevaka
att de sociala aspekterna uppmärksammas. Vidare betonas att EMU-projektet
inte får fördröja EU-utvidgningen.
Vid den andra delsessionen debatterade församlingen situationen för civil-
flyget i Europa med utgångspunkt i en rapport av Knut Billing om Europeisk
luftfartspolitik - civilflyget i omvandling och antog en resolution om åtgär-
der för förbättrade lufttransporter (dok. 7778, res. 1124). I sin presentation av
rapporten framhöll Billing de förändrade omständigheterna för civilflyget
under de senaste åren tekniskt, ekonomiskt och marknadsmässigt, fäste upp-
märksamheten på ECAC:s, European Civil Aviation Conference, centrala
roll och underströk vikten av miljöhänsyn och säkerhetsfrågor. Billing påta-
lade också behovet av förbättrade flygförbindelser med Strasbourg. Vidare
debatterades framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa
(dok. 7712, res. 1122) och församlingen bekräftade slutsatserna från en kon-
ferens i Warszawa i maj 1996 om ekonomiska reformer i de nya demokrati-
erna.
Under tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om Europeis-
ka utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet (dok. 7834, rek. 1129) med del-
tagande av bankens president Jacques de Larosiére. Församlingen är parla-
mentariskt forum för banken. Vid samma delsession presenterades en rapport
om Bretton Woods-institutionerna (dok. 7835, res. 1128). Världsbanken och
1997/98:ER1
16
Internationella valutafonden IMF uppmanades bl. a. av församlingen att ta
hänsyn till mänskligarättighetsaspekter i sina utvecklingsstrategier, att främja
det goda ledarskapet (good govemance) och bekämpa korruption.
Under den fjärde delsessionen hölls den sedvanliga ”utvidgade” debatten
om OECD:s verksamhet (dok. 7877, res. 1134) med deltagande av flera
utskott och parlamentariker från OECD-länder utanför Europa. OECD:s
generalsekreterare Donald Johnston höll ett anförande och svarade på frågor
från församlingen som antog en resolution om OECD och världsekonomin. I
en överenskommelse mellan Europarådets medlemsländer och övriga
OECD-länder om årlig granskning har den parlamentariska församlingen fått
rollen som folkvald församling för OECD. Vidare debatterade församlingen
och antog en resolution (dok. 7881, res. 1135) om konsekvenserna för Euro-
pa och världen av den amerikanska kongressens Cuban Liberty and Demo-
cratic Solidarity Act ”Libertad” (den s.k. Helms-Burtonlagen om ameri-
kanska sanktioner mot Cuba).
Vid den tredje delsessionen diskuterade församlingen hälsoeffekterna av
kärnkraftsolyckan i Tjernobyl (dok. 7680, res. 1127). Församlingen uppma-
nade regeringar och internationella organisationer att öka hjälpen till de tre
länder som drabbats av Tjemobyl-katastrofen, Ryssland, Ukraina och Vit-
ryssland, och särskilt uppmärksamma barnens situation.Vid sessionen pre-
senterades också en rapport om bekämpande av barnarbete (dok. 7840, rek.
3336). Med deltagande av ILO:s generaldirektör Michel Hansenne debatte-
rade församlingen utnyttjandet av barns arbete - särskilt tvångsarbete - och
barnprostitution. Den rekommenderade nationella aktionsplaner mot ekono-
misk exploatering av barn, med specialprogram för utvecklingsländerna, och
internationellt samordnade åtgärder mot barnprostitution. I ett inlägg betona-
de Berit Andnor att det behövdes samarbete och åtgärder på många olika
plan och framhöll att barnens intresse måste komma först. Andnor betonade
vidare vikten av realistiska alternativ till barnarbete och relevant utbildning,
t. ex. en kombination av utbildning och lärlingsskap.
Vid första delsessionen diskuterade församlingen minimiålder för rösträtt
(dok. 7724, rek. 1315). Elisabeth Fleetwood talade till stöd för rekommenda-
tionen att införa 18 år som enhetlig rösträttsålder och valbar ålder i alla
medlemsländer vilket också blev församlingens rekommendation.
Vid den tredje delsessionen uppmärksammades den aromanska kulturen
och språket, ett med rumänskan besläktat språk som förekommer i flera
länder i sydöstra Europa. Berörda länder uppmanades att främja fortlevnaden
av kultur och språk (dok. 7728, rek. 1333).
Vid den fjärde delsessionen debatterades och antogs en rekommendation
om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter (dok. 7887, rek. 1346).
1997/98: ER 1
17
Vid första delsessionen debatterades kärnsäkerhet i länderna i Central- och
Östeuropa (dok 7714, rek.1311) och antogs en utförlig rekommendation som
uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet mellan anläggningar i väst och
i öst, sträva efter att alla kärnkraftsländer ratificerar konventionen om kärn-
säkerhet, tillåta inspektioner i ökad utsträckning, stärka säkerheten i länderna
i Central- och Östeuropa genom tekniskt bistånd och öka bidragen till Euro-
peiska utvecklingsbankens EBRD kämsäkerhetskonto.
Den tredje delsessionen uppmärksammade det europeiska samarbetet inom
energisektorn genom en rapport om energistadgeavtalet, Energy Charter
Treaty (dok. 7838, res. 1131). Medlemsländerna uppmanades att snarast
ratificera och implementera avtalet som syftar till att förbättra energisäker-
heten, öka handeln och främja investeringar på energiområdet. Församlingen
fick vidare en rapport om informationsrevolutionen och den snabba tekniska
utvecklingen på kommunikationsområdet, Vetenskapliga och tekniska as-
pekter på den nya informations- och kommunikationstekniken (dok. 7832,
rek. 1332). Den rekommendation som antogs föreslog åtgärder för att ut-
veckla den nya tekniken med säkerställande av mänskliga rättigheter och
demokratiska värden.
Vid den fjärde delsessionen debatterade församlingen förbud mot kloning
av människor ( utkast till tillläggsprotokoll till konventionen om mänskliga
rättigheter och biomedicin) (dok. 7895, dir. 534, yttr. 202) och rekommende-
rade ministerkommittén att snarast anta det föreslagna tilläggsprotokollet om
förbud mot kloning av människor. Med deltagande av ESA:s (European
Space Agency) generaldirektör Antonio Rodota diskuterades europeisk
rymdpolitik (dok. 7875, rek. 1341) och antogs en rekommendation om utök-
ad rymdforskning och ökat internationellt samarbete.
Vid sitt möte 28 maj diskuterade församlingens ständiga utskott en rapport
och antog en rekommendation om en europeisk stadga för Donauområdet
(dok.7797, rek 1330) med syftet att främja Donaus utnyttjande som ett mil-
jövänligare alternativ till landtransporter och att stärka näringslivet i flodom-
rådet. Ständiga utskottet antog vid samma möte även en rekommendation om
upprättandet av en internationell standard för bedömning av industriföretags
miljöpåverkan (dok.7800, rek. 1331).
Vid andra delsessionen debatterade församlingen skydd för och förstärkning
av flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter i Europa (dok. 7783,
rek. 1327) och antog rekommendationer syftande till att garantera flyktingars
och asylsökandes rättigheter genom samarbete mellan medlemsländerna,
koordinering av flyktingpolitik och harmonisering av lagstiftning.
Situationen i länderna i Kaukasusregionen och de stora flyktingsproblemen
uppmärksammades i två rapporter vid andra resp, tredje delsessionema.
1997/98:ER1
18
Konflikter i Transkaukasien (dok. 7793, res. 1119) debatterades mot bak-
grund av att de tre Kaukasusländema Georgien, Armenien och Azerbajdzjan
har gäststatus i den parlamentariska församlingen och har ansökt om med-
lemskap. En rapport om den komplicerade situationen för flyktingar och
tvångsförflyttade i Transkaukasien (dok. 7837, rek. 1335, dir. 533) utgjorde
underlag för en rekommendation som uppmanar de berörda länderna till
förhandlingar för att nå en politiska lösning på de regionala konflikterna, en
förutsättning för en lösning av flyktingproblemet. Vidare borde Europarådets
sociala utvecklingsfond aktiveras i regionen, bl. a. för bistånd till bostads-
byggande.
Vid den fjärde delsessionen debatterades antipersonella landminor och de-
ras humanitära konsekvenser (dok. 7891, rek. 1343) och antogs en rekom-
mendation om totalförbud mot landminor. Internationella rödakorskommit-
téns ordförande Cornelio Sommaruga höll ett anförande i debatten och beto-
nade betydelsen av Ottawa-processen och den traktat om förbud mot per-
sonminor som skulle undertecknas i Ottawa den 3 december 1997.
Ständiga utskottet behandlade vid sitt möte 19 mars en rapport om förbätt-
ring av situationen för kvinnor på landsbygden (rapportörer Inga-Britt Jo-
hansson och den finske ledamoten Juha Korkeaoja) (dok. 7735, rek. 1321)
och antog en rekommendation som förespråkade ökad information, nya
mätmetoder och mer forskning om landsbygdskvinnors situation, åtgärder för
att öka kvinnligt deltagande i beslutsfattande och i det ekonomiska livet och
lagstiftning för ökad tillgång till sociala och kulturella institutioner.
Vid sitt möte 7 november antog det ständiga utskottet en rapport och en
resolution om globala utmaningar för lantbruket inklusive havsodling, fiske
och skogsbruk (dok. 7845, res. 1139). I fråga om förnyelsebara råvaru- och
energikällor hänvisas till den parlamentariska församlingens jordbruksut-
skotts seminarium i Stockholm den 5-6 september 1996.
Vid den andra delsessionen debatterade församlingen och antog en resolution
om den nya kommunikations- och informationsteknikens inverkan på demo-
kratin (dok. 7772, res. 1120, dir. 531) och diskuterade en rapport om former
för medborgardeltagande i representativa demokratier (dok. 7781, res.
1121) som redogjorde för folkomröstningsinstitutets användning i olika
länder.
Ständiga utskottet antog vid sitt möte i november en rapport om parlament
och media av Sören Lekberg (dok. 7905, res. 1142) och en resolution med
förslag till åtgärder för ökad information till allmänheten om parlamentens
verksamhet och för större tillgänglighet för och samarbete med media.
Vid den fjärde delsessionen debatterades en rapport om europeiskt part-
nerskap mellan nationella parlament (dok. 7903, res. 1136). Församlingen
godkände dess förslag till verksamhetsplan för utskottet för kontakter med
nationella parlament och allmänheten.
1997/98:ER1
19
1997/98:ER1
Bilaga
Rekommendationer
Nr
1307 Om drogmissbruk och frågan om legalisering
1308 Om världshandelsorganisationen och sociala rättigheter
1309 Om utbildning av personal som tar emot asylsökande vid gränsstatio-
ner
1310 Om resultat och uppföljning av europeiska naturskyddsåret 1995
(ENCY ’95)
1311 Om säkerheten vid kämkraftanläggningar i länderna i Central- och
Östeuropa
1312 Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden
1313 Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden
1314 Om den nya tekniken och sysselsättningen
1315 Om minimiålder för rösträtt
1316 Om undantagstillståndet i Albanien
1317 Om vaccination i Europa
1318 Om Europarådet och Expo ’98
1319 Om Europarådets organisation av en andra Europakampanj under
1998 för Nord-Syd interdependens och solidaritet
1320 Om utbildning och rådgivning inom jordbruk, fiske och skogsbruk
1321 Om förbättring av situationen för kvinnor på landsbygden
1322 Om statsförvaltningen i ett utvidgat Europa
1323 Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av
tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning
1324 Om församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och rege-
ringschefer i Europarådets medlemsländer
1325 Om kvinnohandel och påtvingad prostitution i Europarådets med
lemsländer
1326 Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden
1327 Om skydd och förstärkning av flyktingars och asylsökandes mänsk-
liga rättigheter i Europa
1328 Om undantagstillståndet i Albanien
20
Om uppföljning av Medelhavskonferensen om befolkning, migration
och utveckling (Palma de Mallorca 15-17 oktober 1996)
Om utkastet till europeisk stadga för Donauområdet
Om upprättandet av en internationell standard för bedömning av
industriföretags miljöpåverkan
Om vetenskapliga och tekniska aspekter på den nya informations-
och kommunikationstekniken
Om den aromanska kulturen och språket
Om flyktingar, asylsökande och tvångsförflyttade inom OSS (Obero-
ende Staters Samvälde)
Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien
Om prioritering av bekämpande av barnarbete
Om fungerandet av institutionerna för skydd av mänskliga rättigheter
i Bosnien-Hercegovina
Om Tjeckiska Republikens åtaganden som medlemsstat
Om Litauens åtaganden som medlemsstat
Om häktnings påverkan på sociala och familjeförhållanden
Om europeisk rymdpolitik
Om den parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmö-
tet för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer
Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvenser
Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och
administrativa befogenheter
Om skyddet av nationella minoriteter
Om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter
Utvidgning av Europeiska Unionen
Tillfälligt skydd för personer som tvingats fly från sina hemländer
Utkast till Kongressens för lokala och regionala organ i Europa
(CLRAE) europeiska stadga för regionalt självstyre
Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
skogsbruk)
Livsmedelstillgången i världen
1997/98:ER1
Bilaga
21
Resolutioner
Nr
1102 Om situationen i Vitryssland
1103 Om situationen i Mellanöstern; den israelisk-palestinska fredspro-
cessen
1104 Om utnämningen av nationella delegationer till den parlamentariska
församlingen
1105 Om sammansättningen av församlingens byrå
1106 Om kvorum i utskotten
1107 Om församlingens utskottsstruktur
1108 Om 1996 års mellanstatliga konferens inom EU
1109 Om konsekvenserna för Europa av en ekonomisk och monetär union
1110 Om situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien
1111 Om Rysslands uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i
Europarådet att införa moratorium på avrättningar
1112 Om Ukrainas uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i
Europarådet att införa moratorium på avrättningar
1113 Om situationen på Cypern
1114 Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden
1115 Om inrättandet av ett utskott i församlingen för granskning av
Europarådets medlemsländers uppfyllande av sina åtaganden
(”Granskningsutskottet”)
1116 Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien-
Hercegovina
1117 Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden
1118 Om Kongressens för lokala och regionala organ i Europa (CLRAE)
preliminära utkast till europeisk stadga för regionalt självstyre
1119 Om konflikterna i Transkaukasien
1120 Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan
på demokratin
1121 Om former för medborgardeltagande i representativa demokratier
1122 Om framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa
1123 Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden
1124 Om europeisk luftfartspolitik - civilflyget i en övergångsperiod
1997/98:ER1
Bilaga
22
Om Kanadas parlaments ansökan om observatörsstatus i parla-
mentariska församlingen
Om OSS (Oberoende Staters Samvälde) och dess inter-
parlamentariska församling
Om hälsoeffekterna av kämkraftsolyckan i Tjemobyl
Om Bretton Woods-institutionemas verksamhet (Världsbanken och
Internationella valutafonden)
Om Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD)
verksamhet
Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien och
Hercegovina
Om energistadgeavtalet
Om organisationen av en parlamentarisk konferens för förstärkning
av demokratiska system i Europa och samarbete i kampen mot
terrorism
Om situationen i Albanien
Om OECD och världsekonomin
Om konsekvenserna för Europa och världen av den amerikanska
kongressens Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act ”Libertad”
(amerikansk sanktionslagstiftning mot Cuba, Helms-Burton-lagen)
Om europeiskt partnerskap mellan nationella parlament inom
församlingen
Europarådets Nord-Syd-centrum: interna reformer, dess roll och
insatser
Främjandet av små och medelstora företag i Central- och Östeuropa
Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
skogsbruk)
Livsmedelstillgången i världen
Bondeorganisationers roll som regeringspartners vid utveckling och
implementering av handlingsprogram
Parlament och media
Arbetsmetoder och mötesfrekvens inom det ständiga utskottet
1997/98:ER1
Bilaga
23
Direktiv (Orders)
Nr
527 Om ungdom och utbildning i fredsprocessen i Mellanöstern och
utvecklingen av kulturellt samarbete med icke-medlemsländer kring
Medelhavet
528 Om de sociala konsekvenserna av kampen mot drogberoende
529 Om församlingens utskottsstruktur
530 Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande
av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraff-
ning
531 Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan
på demokratin
532 Om undantagstillståndet i Albanien
533 Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien
534 Om forskning och kloning av människor
535 Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvensesr
536 Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och
administrativa befogenheter
Yttranden
Nr
199 Om Europarådets budget för budgetåren 1996 och 1997
200 Om utkastet till en europeisk konvention om nationalitet
201 Om församlingens utgifter för budgetåret 1998
202 Om utkast till tilläggsprotokoll till konventionen om mänskliga
rättigheter och biomedicin angående förbud mot kloning av
människor
203 Europarådets budget för budgetåren 1997 och 1998
1997/98:ER1
Bilaga
Eländers Gotab, Stockholm 1998
24