Redogörelse till riksdagen

1997/98:ER1

Från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska församling 1997/98

ER1

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 1997. Till redogörelsen är fogad en förteckning över av församlingen under perioden antagna rekommendationer, resolutioner och andra beslut.

Stockholm den 12 mars 1998

På delegationens vägnar

Jan Bergqvist

Anita Melin

Europarådets medlemsstater 1997

1997/98:ER1

Albanien, Andorra, Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Makedonien (FYROM), Malta, Moldavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, San Marino, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Österrike

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation 1997/98:ER1 avseende Europarådets parlamentariska församlings

session 1997

Innehållsförteckning

1	Europarådets roll i det europeiska samarbetet .......................................		4
2	Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1997: möten
och viktigare frågor ...................................................................................			5
	2.1	Möten.............................................................................................	5
	2.2	Riksdagens delegation....................................................................	5
	2.3	Utvidgningen, granskning av efterlevnaden av åtaganden.............	5
	2.4	Politiska frågor...............................................................................	6
	2.5	Demokrati och mänskliga rättigheter .............................................	7
	2.6	Sociala och ekonomiska frågor m.m. .............................................	7
	2.7	Toppmötet......................................................................................	8
	2.8	Besök, seminarier...........................................................................	8
	2.9	Gästtalare .......................................................................................	9
3	Den svenska representationen................................................................		9
4 Huvudområden för församlingens verksamhet ....................................			12
	4.1	Granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden...	12
	4.2	Politiska frågor.............................................................................	13
	4.3	Juridiska frågor och mänskliga rättigheter ...................................	15
	4.4	Ekonomi och utveckling ..............................................................	16
	4.5	Sociala frågor, hälso- och familjefrågor.......................................	17
	4.6	Kultur och utbildning...................................................................	17
	4.7	Naturvetenskap och teknik...........................................................	18
	4.8	Miljö, regionalplanering, lokal förvaltning ..................................	18
	4.9	Befolknings- och flyktingfrågor...................................................	18
	4.10	Jordbruk och landsbygdsutveckling ...........................................	19
	4.11	Kontakter med nationella parlament och allmänheten ...............	19
Bilaga
Förteckning över församlingens beslut....................................................			20

1 Europarådets roll i det europeiska samarbetet

Europarådet har i nära femtio år verkat för ett Europa grundat på demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer. Sverige tillhörde grundarna när Europarådets stadgar undertecknades av tio västeuropeiska stater i London 5 maj 1949. Sedan dess har det politiska landskapet förändrats och idag är Europarådet med sina fyrtio medlemsländer på väg att uppfylla sin alleuropeiska kallelse med nästan alla europeiska stater som medlemmar.

Europarådet har tre huvudorgan: ett beslutande och verkställande organ – ministerkommittén, ett rådgivande organ – den parlamentariska församlingen, ett organ för samarbete på lokal och regional nivå – den europeiska kongressen för lokala och regionala organ, kommunalkongressen CLRAE. Den parlamentariska församlingen har för närvarande 286 ledamöter och lika många suppleanter som utsetts av de 40 medlemsländernas parlament. Dessutom deltar med gäststatus parlamentariska delegationer från fyra stater som ansökt om medlemskap (Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien-Hercegovina, Georgien) och som observatörer parlamentariker från Israel och fr.o.m. 1997 Canada.

Sedan tillkomsten 1949 har den parlamentariska församlingen som debattforum inom Europarådets ram bidragit till att främja fred och frihet, mänskliga rättigheter och social rättvisa i Europa. Även om församlingen i första hand har en rådgivande funktion har parlamentarikerna varit pådrivande i många frågor, bl a för tillkomsten av konventioner. Under senare år har den parlamentariska församlingen tagit initiativ till utvidgningen av Europarådet, bidragit till att förbereda kandidatländer för medlemskap och bedömt om villkoren för medlemskap är uppfyllda.

En huvudfråga för den parlamentariska församlingen är att säkerställa att Europarådets grundläggande värderingar inte försvagas – och därigenom dess trovärdighet – när medlemsantalet växer. Församlingen följer två vägar för att stödja de nya medlemsländerna i deras strävan att uppfylla sina åtaganden om en demokratisk samhällsutveckling. Man har under 1997 utvecklat granskningsproceduren och inrättat ett nytt utskott, ”monitoring committee”, som metodiskt och återkommande granskar hur medlemsstaterna efterlever sina åtaganden och tillämpar Europarådets principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Samtidigt stödjer man utvecklingen av de nya medlemsstaternas lagstiftning och rättsväsende genom utbildningsprogram, studiebesök, rådgivning till nybildade parlament, seminarier för lagstiftare. Ministerkommittén har en egen granskningsprocedur.

Europarådet som högtidlighåller sitt femtioårsjubileum den 5 maj 1999 står inför stora utmaningar. Förändringarna i omvärlden ställer nya krav på organisationen. Frågan om dess inriktning och roll i det europeiska samarbetet engagerar just nu medlemsstaternas regeringar och parlament och var anledning till det andra toppmötet med deltagande av Europarådets stats- och regeringschefer vilket ägde rum i Strasbourg 10-11 oktober. Initiativet till toppmötet kom ursprungligen från den parlamentariska församlingen. Toppmötets resultat, en deklaration och en handlingsplan som prioriterar fyra

1997/98:ER1

kärnområden för verksamheten samt organisatoriska reformer, får betydelse	1997/98:ER1
också för den parlamentariska församlingens verksamhet.

2 Den parlamentariska församlingens verksamhet under 1997: möten och viktigare frågor

2.1 Möten

Europarådets parlamentariska församlings session 1997 var fördelad på fyra delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg. Delsessionerna ägde rum 27- 31 januari, den 21–25 april, den 23–27 juni och den 22–26 september. Ständiga utskottet som beslutar å församlingens vägnar mellan delsessionerna sammanträdde 19 mars, den 28 maj och den 7 november. En s.k. minisession hölls i Bukarest 26–28 maj med deltagande av ständiga utskottet och tre fackutskott.

Vid de fyra delsessionerna debatterade församlingen rapporter och antog rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner och direktiv och gjorde uttalanden i aktuella frågor. De rapporter som lades fram för församlingen och det ständiga utskottet hade förberetts i de 13 fackutskotten som sammanträtt i Europarådets kansli i Strasbourg, dess kontor i Paris eller i något av medlemsländerna på inbjudan av respektive lands parlament.

Till talman (president) för församlingen omvaldes vid den första delsessionen den tyska parlamentsledamoten Leni Fischer, kristdemokrat (CDU).

2.2 Riksdagens delegation

Den svenska delegationen vid 1997 års session bestod av sex ordinarie ledamöter: Jan Bergqvist (s), ordförande, Anders Björck (m), vice ordförande, Berit Andnor (s), Göran Magnusson (s), Lisbet Calner (s), Birger Hagård (m), och sex suppleanter: Sören Lekberg (s), Ingegerd Wärnersson (s), Knut Billing (m), Inga-Britt Johansson (s), Olof Johansson (c), Elisabeth Fleetwood (m).

Berit Andnor valdes till vice talman (vicepresident) i den parlamentariska församlingen för 1997 och medlem av byrån. Församlingen har 18 vice talmän. Birger Hagård var under 1997 fortsatt ordförande i utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter. Inga-Britt Johansson var ordförande i utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling.

Delegationen förberedde delsessionerna vid möten i riksdagen. Vid två tillfällen hölls gemensamma möten med den svenska delegationen till Europarådets kongress för lokala och regionala organ, CLRAE, som består av kommun- och landstingspolitiker.

2.3 Utvidgningen, granskning av efterlevnaden av åtaganden

Att förbereda kandidatländer för medlemskap och stödja deras demokratiska
utveckling har utgjort en central del av den parlamentariska församlingens
arbete under 1990-talet. Övervakningen av att de numera 40 medlemsländer-	5

na uppfyller medlemskapets krav på demokrati, mänskliga rättigheter och	1997/98:ER1
rättsstatens principer var under 1997 en prioriterad uppgift som engagerade
parlamentarikerförsamlingen såväl som ministerrådet. Båda har inrättat sär-
skilda övervakningsprocedurer. Även kommunalkongressen CLRAE har en
roll som övervakare av att den lokala självstyrelsen efterlevs.
Församlingen utarbetade under 1995 och 1996 en ny struktur för gransk-
ning innebärande att de grannlaga granskningsuppgifterna som tidigare legat
på tre utskott sammanfördes till ett nyinrättat utskott. Beslut om den nya
kommittéstrukturen togs vid delsessionen i januari 1997. Granskningsutskot-
tet (monitoring committee) inledde sin verksamhet i april och tog då över
uppgifter från politiska och juridiska utskotten samt utskottet för förbindelser
med icke-medlemsländer. Det senare upphörde samtidigt och uppgiften att
bereda och bedöma ansökningar om medlemskap samt att utreda förhållan-
den i kandidatländerna övergick till ett underutskott inom politiska utskottet.
Granskningsutskottets 65 ledamöter utses av de politiska grupperna. Dess
möten är inte öppna för andra än ledamöterna. Dess uppgift är att kontinuer-
ligt granska att alla medlemsländerna, nya såväl som gamla, respekterar
Europarådets principer om respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och
rättsstatlighet och uppfyller de åtaganden som gjorts i samband med med-
lemskap. Under 1997 granskades Albanien, Estland, Litauen och Tjeckien.
Granskningen berörs närmare i avsnitt 4.1 nedan.
De tre staterna i Kaukasusområdet Armenien, Azerbajdzjan och Georgien
är tillsammans med Bosnien-Hercegovina kandidater till medlemskap i
Europarådet. Deras parlament har gäststatus och deltar i den parlamentariska
församlingens verksamhet. Vitrysslands parlaments gäststatus (sedan 1992)
suspenderades av byrån i januari 1997 på rekommendation av politiska ut-
skottet. Den omedelbara anledningen var att president Lukasjenko efter en
grundlagsstridig folkomröstning avsatte det folkvalda parlamentet och själv
utsåg ett parlament som följaktligen saknar demokratisk legitimitet. Försam-
lingen har upprätthållit vissa kontakter med Vitryssland, bl. a. genom en
hearing i juni 1997.

2.4 Politiska frågor

Den parlamentariska församlingen ägnade under 1997 års session stor uppmärksamhet åt politiska frågor, både mer långsiktiga aspekter som förberetts i politiska utskottet och debatter i aktuella frågor som förts upp på dagordningen enligt en ”brådskande procedur”. Situationen i politiska krishärdar som Albanien, det forna Jugoslavien, Mellanöstern och Cypern har varit återkommande teman liksom genomförandet av Dayton-avtalet. Församlingen har lagt tonvikten på civil återuppbyggnad, flyktingsituationen, mänskliga rättigheter. Utvecklingen i Albanien följdes kontinuerligt av församlingen genom parlamentarikerdelegationer som rapporterade till delsessionerna och genom valobservation. Vidare har Albanien genom församlingens program för parlamentariskt samarbete fått bistånd för att främja en demokratisk utveckling, bl. a. genom utbildning av parlamentariker och parlamentstjänstemän. Ett exempel på det parlamentariska biståndet är riksdagens värdskap

i november 1997 för ett studiebesök av det albanska parlamentets nyut-	1997/98:ER1
nämnde generalsekreterare.

2.5 Demokrati och mänskliga rättigheter

Kärnfrågorna för Europarådet, demokrati och mänskliga rättigheter, återkom i många olika aspekter av församlingens verksamhet under 1997. Utöver granskningen inför och efter medlemskap (som berörs i avsnitt 2.4) var det främst den fortsatta förekomsten av dödsstraff i vissa av medlemsländerna som var föremål för intensiv bevakning. Årets session inleddes med en debatt som föranletts av rapporter om att avrättningar skett i Ryssland och i Ukraina trots att regeringarna förbundit sig att inte tillämpa dödsstraffet i avvaktan på att det kan avskaffas genom lagstiftning. Församlingen fortsatte sin bevakning av att flyktingars och asylsökandes rättigheter beaktas även under svåra förhållanden och att anslutningen till Europarådets konventioner om skydd för nationella minoriteter och om historiska minoritetsspråk fortskrider. Ett förslag till förbud mot kloning av människor i form av ett tillläggsprotokoll till konventionen om biomedicin och mänskliga rättigheter antogs.

En ny domstol för mänskliga rättigheter kommer att inrättas fr.o.m. 1 november 1998, enligt beslut vid Europarådets toppmöte. Den nya domstolen blir heltidsarbetande och ersätter både den europeiska kommissionen för mänskliga rättigheter och den nuvarande domstolen. Den kommer att bestå av en domare från varje land som tillträtt Europakonventionen. Regeringarna föreslår domarkandidater medan det är den parlamentariska församlingen som utser domstolens ledamöter. – Vid val som förrättades i januari 1998 utsåg församlingen kammarrättspresident Elisabeth Palm till svensk ledamot av domstolen.

2.6 Sociala och ekonomiska frågor m.m.

Också inom det sociala området bevakades rättigheterna för utsatta grupper. Församlingen antog bl. a. rekommendationer om åtgärder för att bekämpa barnarbete och mot utnyttjande av kvinnor genom kvinnohandel och tvångsprostitution, om landsbygdskvinnors situation, om förbud mot landminor, om Tjernobyl-olyckans hälsoeffekter. På det ekonomiska området debatterades EMU, europeisk luftfartspolitik och verksamheterna inom Europeiska utvecklingsbanken EBRD och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD. Församlingen har uppdraget att vara parlamentariskt forum för och granska verksamheten i mellanstatliga regeringsorgan som OECD och EBRD och har också nära samarbete med FN-organ. Som exempel på parlamentarikerförsamlingens breda verksamhet kan vidare nämnas rapporterna till församlingen om parlament och media, europeisk kärnsäkerhet, rymdpolitik.

2.7 Toppmötet

1997/98:ER1

Ett toppmöte med deltagande av Europarådets medlemsstaters stats- och regeringschefer hölls i Strasbourg den 10–11 oktober. Initiativet kom ursprungligen från den parlamentariska församlingen och församlingspresidenten Leni Fischer. Ett syfte med mötet var att fastställa Europarådets inriktning efter utvidgningen och dess roll i det nya europeiska samarbetet. Förslag från den parlamentariska församlingen har inarbetats i deklarationen och handlingsplanen som blev mötets resultat och som rekommenderar åtgärder på fyra för Europarådet centrala områden: demokrati och mänskliga rättigheter; social sammanhållning; medborgarnas säkerhet; demokratiska värden och kulturell mångfald. På svenskt initiativ ingår ett förslag till program för att tillvarata barns intressen i bred bemärkelse. Även strukturer och arbetsmetoder skall ses över. Enligt beslut vid toppmötet har en grupp av ”visa personer” under ledning av förre portugisiske presidenten Soares nyligen tillsatts för att ta sig an frågor som rör Europarådets framtida organisation och struktur, politiska profil och relationer till andra internationella organisationer (OSSE, EU) och föreslå reformer. I gruppen ingår den parlamentariska församlingens president Leni Fischer. Vid toppmötet togs vidare det slutliga beslutet om att inrätta en ny domstol för mänskliga rättigheter. En uppföljning av toppmötets beslut har inletts i ministerkommittén såväl som i den parlamentariska församlingen.

2.8 Besök, seminarier

Europarådets parlamentariska församlings president Leni Fischer besökte
Sverige den 20–21 november på inbjudan av riksdagens talman Birgitta
Dahl. Besöksprogrammet omfattade överläggningar med talmannen och
sammanträffande med representanter för riksdagspartierna, utrikesutskottet
och Europarådsdelegationen samt kabinettssekreteraren och barnombuds-
mannen. Leni Fischer höll ett anförande för riksdagsledamöter och tjänste-
män vid ett möte arrangerat av talmannens kvinnliga nätverk. Under besöket
fördes även samtal om det möte med europeiska talmän i Stockholm den 12–
13 juni 1998 som Birgitta Dahl kommer att vara värd för, ”Conference of
Speakers and Presidents of European Parliamentary Assemblies”. I mötet
som arrangeras i samarbete med Europarådets parlamentariska församling
deltar talmän i de nationella parlamenten i Europarådets medlemsstater och i
parlament med observatörs- eller gäststatus samt presidenterna i ett antal
europeiska interparlamentariska församlingar – utöver Europarådets parla-
mentariska församling Europaparlamentet, Nordatlantiska församlingen,
OSSE:s parlamentariska församling, Västeuropeiska unionens församling,
Beneluxrådet och Nordiska rådet. Mötets tema är ”utmaningar för de nation-
ella parlamenten i ett demokratiskt Europa under utvidgning”.
Finska riksdagens Europarådsdelegation anordnade den 11–13 maj ett se-
minarium till sjöss för parlamentarikerdelegationerna från länderna runt
Östersjön. Teman för seminariet var organiserad brottslighet, olaglig invand-
ring, avskaffande av dödsstraffet, rättigheter och skyldigheter för ickemed-
borgare. Göran Magnusson och Sören Lekberg deltog. Delegationen var	8
	8

också representerad vid en Europarådskonferens i Stockholm den 22–24	1997/98:ER1
oktober inom ramen för Europarådets Nord-Balt Prison Project om fängelser
och fångvårdspolitik i de baltiska länderna. Svensk arrangör var Kriminal-
vårdsstyrelsen.

2.9 Gästtalare

Ett stort antal stats-och regeringschefer, parlamentstalmän, chefer för internationella organisationer och andra ledande internationella personer framträdde vid den parlamentariska församlingens delsessioner. Bland dem fanns Estlands premiärminister Tiit Vähi, EU-kommissionens ordförande Jacques Santer, Natos generalsekreterare Javier Solana, Greklands president Constantinos Stephanopoulos, Bulgariens president Petar Stoyanov, Polens premiärminister Wlodzimierz Cimoszewicz. Danmarks utrikesminister Niels Helveg Petersen talade som ordförande i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Den europeiska utvecklingsbankens (EBRD) president Jacques de Larosière, ILO:s generaldirektör Michel Hansenne, Internationella rödakorskommitténs ordförande Cornelio Sommaruga, OECD:s generalsekreterare Donald Johnston gjorde inlägg i debatten om sina respektive organisationer.

I egenskap av ministerrådets ordförande första halvåret 1997 redogjorde Finlands utrikesminister Tarja Halonen för ministerrådets prioriteringar och svarade på frågor från församlingens ledamöter. Frankrikes Europaminister Pierre Moskovici fyllde samma funktion andra hälften av 1997. Talmän som gästade församlingen var talmannen i Azerbajdzjans nationalförsamling Aleskerov, schweiziska talmannen Judith Stamm, spanska senatens talman Barrero Valverde och österrikiska senatens (Förbundsrådet) talman Dr. Schambeck.

3 Den svenska representationen

Under 1997 års session hade riksdagen anmält följande valda ombud och suppleanter till församlingen och dess organ.

Ombud

1.Jan Bergqvist (s), delegationens ordförande

2.Berit Andnor (s)

3.Anders Björck (m), delegationens vice ordförande

4.Göran Magnusson (s)

5.Lisbet Calner (s)

6.Birger Hagård (m)

Suppleanter

1.Sören Lekberg (s)

2.Ingegerd Wärnersson (s)

3.Knut Billing (m)

4.Inga-Britt Johansson (s)

5.Olof Johansson (c)

6.Elisabeth Fleetwood (m)

Ombuden och suppleanterna var fördelade dels på det ständiga utskottet, dels på församlingens 13 fackutskott. Det ständiga utskottet har fullmakt att besluta på församlingens vägnar under perioder då denna ej är samlad. I fackutskotten, vilka sammanträder såväl under som mellan församlingens plenarmöten, bereds ärenden som församlingen har att besluta om. Utgående från utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv. Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är permanenta från session till session. Vidare kan ad hoc-utskott utses för en särskild fråga.

Ombuden och suppleanterna var under 1997 års session fördelade på församlingens utskott, underutskott och ad hoc-utskott på sätt som anges nedan (utskottssuppleanter inom parentes).

Ständiga utskottet: Andnor, Björck (Bergqvist, Billing) samt Hagård och Inga-Britt Johansson ex officio i egenskap av ordförande i utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter respektive utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling

Politiska utskottet: Bergqvist, Björck (Andnor, Hagård) Underutskottet för relationer med icke-medlemsländer: Bergqvist

Utskottet för ekonomi och utveckling: Billing, Calner (Björck, Andnor t.o.m. 970623, Wärnersson fr.o.m. 970624)

Underutskottet för internationella ekonomiska relationer: Billing (Calner) Underutskottet ”Nord-Syd: Europas roll”: Calner (Billing)

Utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor: Andnor, Fleetwood (Magnusson, Wärnersson)

Underutskottet för barnfrågor: Fleetwood

Underutskottet för den europeiska sociala stadgan och arbetsmarknadsfrågor: Andnor

Underutskottet för hälsofrågor: Wärnersson

1997/98:ER1

Utskottet för juridiska frågor och mänskliga rättigheter: Hagård, ordförande, Magnusson (Billing, I-B Johansson)

Underutskottet för mänskliga rättigheter: Hagård (ex officio)

Kultur- och utbildningsutskottet: Fleetwood, Wärnersson (Billing, Bergqvist t.o.m. 970921, Lekberg fr.o.m. 970922)

Underutskottet för det europeiska arkitektur- och konstarvet: Fleetwood Underutskottet för media: Billing (Wärnersson)

Utskottet för naturvetenskap och teknik: O Johansson, Lekberg (Fleetwood, Wärnersson)

Underutskottet för teknik och energi: Lekberg Underutskottet för vetenskapspolicy och etik: Lekberg

Utskottet för miljövård, regional planering och kommunala frågor: I-B Johansson, O Johansson (Calner, Lekberg t.o.m. 970921, Bergqvist fr.o.m. 970922)

Underutskottet för regional planering: I-B Johansson Underutskottet för lokala och regionala myndigheter: I-B Johansson

Utskottet för befolknings- och flyktingfrågor: I-B Johansson, Billing (Andnor, Wärnersson)

Underutskottet för migration: I-B Johansson Underutskottet för flyktingfrågor: I-B Johansson Underutskottet för demografi: Billing

Utskottet för procedurfrågor: Magnusson (Bergqvist)

Utskottet för jordbruksfrågor och landsbygdsutveckling: I-B Johansson, ordförande (O Johansson)

Underutskottet för fiske: I-B Johansson (ex officio) Underutskottet för livsmedel: I-B Johansson (ex officio)

Utskottet för förbindelser med de nationella parlamenten och med allmänheten: Lekberg (Calner)

Underutskottet för deltagardemokrati: Lekberg

Budgetutskottet: Calner ( Fleetwood)

Utskottet för granskning av medlemsländernas uppfyllande av sina åtaganden (”Granskningsutskottet”): Magnusson, Fleetwood, Hagård (ex officio)

1997/98:ER1

Ad hoc-utskottet för jämställdhet mellan könen: Fleetwood Ad hoc-utskottet för Tjetjenien: Hagård

Ad hoc-utskottet för det andra toppmötet för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer: Björck

4 Huvudområden för församlingens verksamhet

4.1 Granskning av hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden

Vid första delsessionen tog församlingen beslut om inrättandet av ett utskott för granskning av hur medlemsländerna respekterar sina åtaganden, Monitoring Committee, (dok. 7722, res. 1115). Det nya utskottet som inledde sin funktion 25 april, efter andra delsessionen 1997, skall övervaka hur de 40 medlemsländerna rättar sig efter Europarådets stadgar, efterlever Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och respekterar de övriga åtaganden som gjorts i samband med medlemskap. Utskottet består av 65 medlemmar som utses av de fem politiska grupperingarna. (I andra utskott utses medlemmarna av de nationella delegationerna.) Vidare ingår de politiska och juridiska utskottens ordförande ex officio. Det har tagit över de granskningsuppgifter som tidigare åvilat politiska och juridiska utskotten och utskottet för icke-medlemsländer.

Under 1997 behandlade församlingen rapporter om hur fyra nya medlemsländer respekterat sina åtaganden: Albanien, Rumänien, Tjeckien, Litauen. Beträffande de tre senare beslöts att den särskilda övervakningsproceduren skulle avslutas, med förbehåll för att den skulle kunna återupptas om påtalade problem inte åtgärdades. Granskningen av Albanien fortsätter.

Vid första delsessionen granskades Albaniens respekterande av sina åtaganden (dok 7716, 7738, rek. 1312, res. 1114). Församlingen kritiserade bristen på framsteg när det gällde att uppfylla de åtaganden som Albanien gjort vid medlemskapet 1995 och uppmanade regering och opposition att samarbeta i det fortsatta reformarbetet vilket i första hand borde avse rättsväsendet och förvaltningen. Man beslöt att fortsätta granskningsproceduren och rekommenderade medlemsländerna att stödja en demokratisk utveckling i Albanien ekonomiskt och med experthjälp. Församlingen granskade också

Estlands respekterande av sina åtaganden (dok. 7715, 7730, rek. 1313, res. 1117) och beslöt att avsluta den granskning som pågått sedan 1995. Anders Björck var rapportör för politiska utskottet. I debatten konstaterades att Estland sedan 1993 när landet blev medlem av Europarådet gjort betydande framsteg bl. a. på MR-området men att vissa problem kvarstod. Särskilt framhölls behandlingen av den ”icke-historiska” ryskspråkiga minoriteten. Även förhållanden i fängelserna, behandlingen av asylsökande och det faktum att tilläggsprotokollet angående avskaffande av dödsstraffet inte ratificerats kritiserades. Församlingen kommer att fortsätta att följa utvecklingen i dessa avseenden.

Vid den andra delsessionen granskade församlingen Rumäniens respekterande av sina åtaganden (dok 7795, rek. 1326, res. 1123). Birger Hagård

1997/98:ER1

konstaterade i ett inlägg för juridiska utskottet att Rumänien gjort framsteg	1997/98:ER1
när det gällde att uppfylla sina åtaganden sedan landet blev medlem av Euro-
parådet 1993 men pekade samtidigt på behovet av fortsatta reformer av rätts-
väsendet. Församlingen uppmanade Rumänien att revidera strafflagen, för-
bättra förhållanden i fängelser och för barn på institutioner, återlämna beslag-
tagen egendom. Man beslöt att avsluta granskningen av Rumänien men
förbehöll sig rätten att återuppta den vid behov.
Vid den fjärde delsessionen granskade församlingen Tjeckiens (dok. 7898,
rek. 1338) och Litauens respekterande av sina åtaganden (dok. 7896, rek.
1339). Beträffande Tjeckien var församlingens utlåtande genomgående
positivt. Vissa brister i medborgarskapslagstiftningen påpekades, speciellt
beträffande zigenarnas (romer) ställning. Litauens framsteg beträffande
reformer av lagstiftningen fick erkännande medan implementeringen av
lagen mot ekonomisk brottslighet och skyddet för nationella minoriteter
bedömdes vara otillfredsställande. En fortsatt dialog med församlingen förut-
sattes men den formella granskningen avslutades för båda staterna.

4.2 Politiska frågor

Vid den första delsessionen debatterades EU:s regeringskonferens 1996 (dok. 7721, res. 1108). Församlingen önskade förstärkta och klarare förbindelser med EU i fråga om skyddet för mänskliga rättigheter, verifikation av respekten för demokratiska principer och inom den sociala dimensionen, i enlighet med Europarådets sociala stadga. Konkurrerande granskningsprocedurer måste undvikas och Europarådets ”monitoring” godkännas. Vidare betonades att EU-kommissionen snarast borde tillträda Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna för att undvika att rättstillämpningen utvecklades olika i Europa. I en extrainsatt debatt om läget i Förbundsrepubliken Jugoslavien (dok. 7744, res. 1110), fördömde församlingen regeringen Milosevics vägran att acceptera utfallet av lokalvalen i november 1996 och våldet mot demonstranter och uppmanade myndigheterna till dialog med oppositionen och respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. I en granskning av implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien-Hercegovina (dok. 7733, res. 1116) lyftes den svåra flyktingsituationen fram och betonades vikten av fortsatt stöd från Europarådet vad gällde den civila delen av Daytonavtalet. Robert Frowick, chef för OSSE:s mission i Bosnien, redogjorde för förberedelserna för lokalvalen i juli. Under samma delsession debatterades även läget på Cypern (dok. 7717, res. 1113). Församlingen har följt Cypernfrågan länge. Rapporten (av den avlidne brittiske ledamoten Lord Finsberg) hade uppmärksammats redan på utskottsstadiet och föranlett demarcher från Cyperns sida i många Europarådshuvudstäder. Särskilt kontroversiellt ansågs förslaget att turkcyprioter skall ha möjlighet att delta i utskottsarbetet inom församlingen när Cypernfrågan diskuteras.

Vid den andra delsessionen uppmärksammades läget i Albanien. Församlingen debatterade en aktuell rapport om den kritiska situationen i Albanien (dok. 7806, rek. 1328, dir. 532) och rekommenderade Europarådet och medlemsländernas regeringar att noga följa utvecklingen, samarbeta med andra

internationella organisationer och sända valobservatörer till de förestående	1997/98:ER1
valen. Inför Europarådets toppmöte 10-11 oktober 1997 hade förslag till den
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för Euro-
parådets stats- och regeringschefer (dok 7786, rek. 1324) förts fram i en
rapport av den förre församlingspresidenten Miguel Angel Martínez. Debat-
ten visade på stort engagemang för toppmötet och uppslutning kring Euro-
parådets roll. Församlingen antog en omfattande rekommendation till mi-
nisterkommittén som bl.a. framhåller Europarådets komparativa fördelar och
vikten av en fast avgränsning av ansvarsområden i förhållande till EU och
OSSE.
Vid tredje delsessionen uppmärksammades återigen läget i Bosnien-
Hercegovina, i två rapporter om implementeringen av Daytonavtalet för fred
i Bosnien-Hercegovina (dok. 7842, res. 1130) och om institutioner för skydd
av mänskliga rättigheter i Bosnien-Hercegovina (dok. 7833, rek. 1337). I
den gemensamma debatten konstaterade församlingen att genomförandet av
Daytonavtalet visserligen gjort framsteg men inte tillräckligt och betonade
vikten av civil återuppbyggnad. Alla berörda länder i regionen måste under-
lätta återvändande av flyktingar och framväxten av ett multietniskt samhälle.
Ministerkommittén och medlemsländerna uppmanades att verka för inrättan-
det av en MR-ombudsman för Republika Srpska och säkerställa finansiering-
en av de tre fungerande MR-institutionerna i Bosnien och Hercegovina. Gret
Haller, ombudsman för mänskliga rättigheter, och Robert Frowick, chef för
OSSE:s mission i Bosnien, talade under debatten. Den parlamentariska för-
samlingen bekräftade sin avsikt att noga följa utvecklingen i regionen vid
granskningen av Bosnien-Hercegovinas medlemskapsansökan och av Kroa-
tiens uppfyllande av sina åtaganden. Birger Hagård betonade i ett inlägg
kravet på fungerande juridiska instrument för medlemskap. Under samma
session anordnade det politiska utskottet två förhör med representanter för
olika politiska grupperingar i Vitryssland och med parlamentariker från
Mellanöstern.
Vid den fjärde delsessionen återupptogs debatten om läget i Albanien (dok.
7892, res.1133). Församlingen konstaterade att mycket återstod innan Alba-
nien hade uppfyllt sina åtaganden till Europarådet, bl a när det gällde lag-
stiftning, omorganisation av polis och militär, pressfrihet och att en dialog
mellan regering och opposition var en förutsättning för nationell försoning.
Europarådet borde fortsatt stödja en demokratisk utveckling i Albanien, i
samarbete med OSSE och EU. Birger Hagård framhöll i ett inlägg vikten av
att arbetet med konstitutionen kom igång och att församlingens gransknings-
procedur måste fortsätta. Planeringen inför Europarådets toppmöte 10-11
oktober var en annan fråga som återkom vid delsessionen. I en rapport om
parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och
regeringschefer i Europarådet (dok. 7921, rek. 1342) efterlystes bl. a. bättre
möjligheter för ministerkommittén att snabbt reagera vid krissituationer och
påtalades att systemen för övervakning av medlemsländernas åtaganden
behövde stärkas och samordnas. Jan Bergqvist framhöll i ett inlägg behovet
av att anpassa Europarådet till dagens politiska verksamhet. Han betonade
Europarådets roll på det sociala området och angav skydd av barn som den
viktigaste frågan. Församlingen debatterade även skyddet av nationella mi-	14

noriteter (dok. 7899, rek. 1345) och antog en rekommendation som uppma-	1997/98:ER1
nade till anslutning till existerande konventioner på området (Ramkonvent-
ionen om skydd för nationella minoriteter, Konventionen om historiska mi-
noritetsspråk). Ministerkommittén uppmanades att återuppta arbetet med ett
tilläggsprotokoll till Europakonventionen rörande kulturella rättigheter.
Frågan om ökat skydd av privatlivet diskuterades i en extrainsatt debatt med
anledning av omständigheterna kring prinsessan Dianas död och ett förslag
från brittiska parlamentariker till en resolution om en europeisk konvention
om skydd för privatlivet (dok. 7897). I debatten framkom viss tveksamhet till
revideringar av Europakonventionen och till utarbetande av nya instrument.
Göran Magnusson framhöll i ett inlägg att även offentliga personer måste
acceptera mediebevakning och menade att skyddet i artikel 8 i Europakon-
ventionen var tillräckligt. Utskottet för juridiska frågor fick i uppdrag att
undersöka möjligheterna att utarbeta en konvention.

4.3 Juridiska frågor och mänskliga rättigheter

Vid den första delsessionen fördes frågan om dödsstraff i Ryssland och Ukraina upp på dagordningen i en extrainsatt debatt föranledd av rapporter om att dödsstraff verkställts trots åtaganden om moratorium. I en gemensam debatt om de två rapporterna Rysslands respekterande av sitt åtagande inför medlemskapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok. 7746, res. 1111) och Ukrainas respekterande av sitt åtagande inför medlemskapet att införa moratorium på verkställande av dödsstraff (dok. 7745, res. 1112) konstaterades att läget inte förbättrats i de två staterna sedan församlingen senast behandlat dödsstraffets avskaffande i juni 1996. Situationen i Ukraina var särskilt graverande. Församlingen fördömde Ryssland och Ukraina för att de brutit mot sina åtaganden, beklagade de avrättningar som ägt rum och varnade för att de parlamentariska delegationernas fullmakter kunde komma att dras in om ytterligare dödstraff verkställdes. Göran Magnusson betonade i ett inlägg att det var av vikt för Europarådets trovärdighet att ingångna förpliktelser respekterades.

Under den andra delsessionen debatterades en rapport om handel med kvinnor och tvångsprostitution i Europarådets medlemsländer (dok. 7785, rek. 1325). Inga-Britt Johansson som rapportör för utskottet för befolknings- och flyktingfrågor betonade att det var en fråga om de drabbade kvinnornas mänskliga rättigheter. Bland de åtgärder som förespråkades var harmonisering av medlemsländernas lagstiftning och bättre samarbete mellan migrationsmyndigheter. Göran Magnusson framhöll i debatten att kvinnohandel och tvångsprostitution var ett stort socialt problem och argumenterade för ökad information och utbildning. Magnusson tog senare initiativ till en medlemsmotion med förslag om en Europarådskampanj mot prostitution. I den rekommendation som församlingen antog föreslås att en konvention skall utarbetas, syftande till att samordna åtgärder mot prostitution. I en debatt om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (dok. 7784, rek.1323, dir. 530) rekommenderades att Europarådets kommitté mot

tortyr borde få större resurser som en följd av det ökade medlemsantalet och	1997/98:ER1
arbetsbördan för kommittén.
Vid den fjärde delsessionen diskuterades en rapport om terrorism och an-
togs en resolution om organisationen av en parlamentarisk konferens för
förstärkning av de demokratiska systemen i Europa och samarbete i kampen
mot terrorism (dok. 7876, res. 1132). Som en av de sista frågorna vid den
fjärde delsessionen debatterades ett förslag att inrätta ett utskott för jäm-
ställdhet mellan kvinnor och män (dok. 7890). Meningarna var delade. Inge-
gerd Wärnersson som talade för socialdemokraterna i delegationen stödde
förslaget och betonade samtidigt att ett jämställdhetsutskott inte fick bli en
angelägenhet enbart för kvinnor. Wärnersson framhöll vidare att jämställd-
hetsarbete inte kunde bedrivas i isolering utan måste bli en del av alla ut-
skotts verksamhet. Då församlingen inte var beslutsmässig p.g.a. låg närvaro
fick omröstningen skjutas upp. Beslut om inrättandet av ett jämställdhetsut-
skott togs vid den första delsessionen 1998 (res. 1144, dir. 537/1998). Det
nya utskottet som ersätter ett ad hoc-utskott får till uppgift både att föra in ett
jämställdhetsperspektiv i den parlamentariska församlingen och att verka för
jämställdhet i medlemsländerna.

4.4 Ekonomi och utveckling

Vid den första delsessionen uppmärksammades följderna för Europa av en ekonomisk och monetär union (dok. 7711, res. 1109). I den resolution som församlingen antog framhålles att en framtida valutaunion inte får leda till att nya skiljelinjer uppstår i Europa och att de ekonomiska förbindelserna mellan EU-länder och andra länder inte får bli lidande. EU:s medlemsstater uppmanas att säkerställa den demokratiska kontrollen av EMU och bevaka att de sociala aspekterna uppmärksammas. Vidare betonas att EMU-projektet inte får fördröja EU-utvidgningen.

Vid den andra delsessionen debatterade församlingen situationen för civilflyget i Europa med utgångspunkt i en rapport av Knut Billing om Europeisk luftfartspolitik – civilflyget i omvandling och antog en resolution om åtgärder för förbättrade lufttransporter (dok. 7778, res. 1124). I sin presentation av rapporten framhöll Billing de förändrade omständigheterna för civilflyget under de senaste åren tekniskt, ekonomiskt och marknadsmässigt, fäste uppmärksamheten på ECAC:s, European Civil Aviation Conference, centrala roll och underströk vikten av miljöhänsyn och säkerhetsfrågor. Billing påtalade också behovet av förbättrade flygförbindelser med Strasbourg. Vidare debatterades framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa

(dok. 7712, res. 1122) och församlingen bekräftade slutsatserna från en konferens i Warszawa i maj 1996 om ekonomiska reformer i de nya demokratierna.

Under tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om Europeiska utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet (dok. 7834, rek. 1129) med deltagande av bankens president Jacques de Larosière. Församlingen är parlamentariskt forum för banken. Vid samma delsession presenterades en rapport om Bretton Woods-institutionerna (dok. 7835, res. 1128). Världs-

banken och Internationella valutafonden IMF uppmanades bl. a. av försam-	1997/98:ER1
lingen att ta hänsyn till mänskligarättighetsaspekter i sina utvecklingsstrate-
gier, att främja det goda ledarskapet (good governance) och bekämpa kor-
ruption.
Under den fjärde delsessionen hölls den sedvanliga ”utvidgade” debatten
om OECD:s verksamhet (dok. 7877, res. 1134) med deltagande av flera
utskott och parlamentariker från OECD-länder utanför Europa. OECD:s
generalsekreterare Donald Johnston höll ett anförande och svarade på frågor
från församlingen som antog en resolution om OECD och världsekonomin. I
en överenskommelse mellan Europarådets medlemsländer och övriga
OECD-länder om årlig granskning har den parlamentariska församlingen fått
rollen som folkvald församling för OECD. Vidare debatterade församlingen
och antog en resolution (dok. 7881, res. 1135) om konsekvenserna för
Europa och världen av den amerikanska kongressens Cuban Liberty and
Democratic Solidarity Act ”Libertad” (den s.k. Helms-Burtonlagen om
amerikanska sanktioner mot Cuba).

4.5 Sociala frågor, hälso- och familjefrågor

Vid den tredje delsessionen diskuterade församlingen hälsoeffekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl (dok. 7680, res. 1127). Församlingen uppmanade regeringar och internationella organisationer att öka hjälpen till de tre länder som drabbats av Tjernobyl-katastrofen, Ryssland, Ukraina och Vitryssland, och särskilt uppmärksamma barnens situation.Vid sessionen presenterades också en rapport om bekämpande av barnarbete (dok. 7840, rek. 3336). Med deltagande av ILO:s generaldirektör Michel Hansenne debatterade församlingen utnyttjandet av barns arbete – särskilt tvångsarbete

– och barnprostitution. Den rekommenderade nationella aktionsplaner mot ekonomisk exploatering av barn, med specialprogram för utvecklingsländerna, och internationellt samordnade åtgärder mot barnprostitution. I ett inlägg betonade Berit Andnor att det behövdes samarbete och åtgärder på många olika plan och framhöll att barnens intresse måste komma först. Andnor betonade vidare vikten av realistiska alternativ till barnarbete och relevant utbildning, t. ex. en kombination av utbildning och lärlingsskap.

4.6 Kultur och utbildning

Vid första delsessionen diskuterade församlingen minimiålder för rösträtt (dok. 7724, rek. 1315). Elisabeth Fleetwood talade till stöd för rekommendationen att införa 18 år som enhetlig rösträttsålder och valbar ålder i alla medlemsländer vilket också blev församlingens rekommendation.

Vid den tredje delsessionen uppmärksammades den aromanska kulturen och språket, ett med rumänskan besläktat språk som förekommer i flera länder i sydöstra Europa. Berörda länder uppmanades att främja fortlevnaden av kultur och språk (dok. 7728, rek. 1333).

Vid den fjärde delsessionen debatterades och antogs en rekommendation om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter (dok. 7887, rek. 1346).

4.7 Naturvetenskap och teknik

1997/98:ER1

Vid första delsessionen debatterades kärnsäkerhet i länderna i Central- och Östeuropa (dok 7714, rek.1311) och antogs en utförlig rekommendation som uppmanar medlemsstaterna att öka samarbetet mellan anläggningar i väst och i öst, sträva efter att alla kärnkraftsländer ratificerar konventionen om kärnsäkerhet, tillåta inspektioner i ökad utsträckning, stärka säkerheten i länderna i Central- och Östeuropa genom tekniskt bistånd och öka bidragen till Europeiska utvecklingsbankens EBRD kärnsäkerhetskonto.

Den tredje delsessionen uppmärksammade det europeiska samarbetet inom energisektorn genom en rapport om energistadgeavtalet, Energy Charter Treaty (dok. 7838, res. 1131). Medlemsländerna uppmanades att snarast ratificera och implementera avtalet som syftar till att förbättra energisäkerheten, öka handeln och främja investeringar på energiområdet. Församlingen fick vidare en rapport om informationsrevolutionen och den snabba tekniska utvecklingen på kommunikationsområdet, Vetenskapliga och tekniska aspekter på den nya informations- och kommunikationstekniken (dok. 7832, rek. 1332). Den rekommendation som antogs föreslog åtgärder för att utveckla den nya tekniken med säkerställande av mänskliga rättigheter och demokratiska värden.

Vid den fjärde delsessionen debatterade församlingen förbud mot kloning av människor ( utkast till tillläggsprotokoll till konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin) (dok. 7895, dir. 534, yttr. 202) och rekommenderade ministerkommittén att snarast anta det föreslagna tilläggsprotokollet om förbud mot kloning av människor. Med deltagande av ESA:s (European Space Agency) generaldirektör Antonio Rodota diskuterades europeisk rymdpolitik (dok. 7875, rek. 1341) och antogs en rekommendation om utökad rymdforskning och ökat internationellt samarbete.

4.8 Miljö, regionalplanering, lokal förvaltning

Vid sitt möte 28 maj diskuterade församlingens ständiga utskott en rapport och antog en rekommendation om en europeisk stadga för Donauområdet

(dok.7797, rek 1330) med syftet att främja Donaus utnyttjande som ett miljövänligare alternativ till landtransporter och att stärka näringslivet i flodområdet. Ständiga utskottet antog vid samma möte även en rekommendation om upprättandet av en internationell standard för bedömning av industriföretags miljöpåverkan (dok.7800, rek. 1331).

4.9 Befolknings- och flyktingfrågor

Vid andra delsessionen debatterade församlingen skydd för och förstärkning
av flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter i Europa (dok. 7783,
rek. l327) och antog rekommendationer syftande till att garantera flyktingars
och asylsökandes rättigheter genom samarbete mellan medlemsländerna,
koordinering av flyktingpolitik och harmonisering av lagstiftning.
Situationen i länderna i Kaukasusregionen och de stora flyktingsproblemen
uppmärksammades i två rapporter vid andra resp. tredje delsessionerna.	18
	18

Konflikter i Transkaukasien (dok. 7793, res. 1119) debatterades mot bak-	1997/98:ER1
grund av att de tre Kaukasusländerna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan
har gäststatus i den parlamentariska församlingen och har ansökt om med-
lemskap. En rapport om den komplicerade situationen för flyktingar och
tvångsförflyttade i Transkaukasien (dok. 7837, rek.1335, dir. 533) utgjorde
underlag för en rekommendation som uppmanar de berörda länderna till
förhandlingar för att nå en politiska lösning på de regionala konflikterna, en
förutsättning för en lösning av flyktingproblemet. Vidare borde Europarådets
sociala utvecklingsfond aktiveras i regionen, bl. a. för bistånd till bostads-
byggande.
Vid den fjärde delsessionen debatterades antipersonella landminor och de-
ras humanitära konsekvenser (dok. 7891, rek. 1343) och antogs en rekom-
mendation om totalförbud mot landminor. Internationella rödakorskommit-
téns ordförande Cornelio Sommaruga höll ett anförande i debatten och beto-
nade betydelsen av Ottawa-processen och den traktat om förbud mot per-
sonminor som skulle undertecknas i Ottawa den 3 december 1997.

4.10 Jordbruk och landsbygdsutveckling

Ständiga utskottet behandlade vid sitt möte 19 mars en rapport om förbättring av situationen för kvinnor på landsbygden (rapportörer Inga-Britt Jo- hansson och den finske ledamoten Juha Korkeaoja) (dok. 7735, rek. 1321) och antog en rekommendation som förespråkade ökad information, nya mätmetoder och mer forskning om landsbygdskvinnors situation, åtgärder för att öka kvinnligt deltagande i beslutsfattande och i det ekonomiska livet och lagstiftning för ökad tillgång till sociala och kulturella institutioner.

Vid sitt möte 7 november antog det ständiga utskottet en rapport och en resolution om globala utmaningar för lantbruket inklusive havsodling, fiske och skogsbruk (dok. 7845, res. 1139). I fråga om förnyelsebara råvaru- och energikällor hänvisas till den parlamentariska församlingens jordbruksutskotts seminarium i Stockholm den 5–6 september 1996.

4.11 Kontakter med nationella parlament och allmänheten

Vid den andra delsessionen debatterade församlingen och antog en resolution om den nya kommunikations- och informationsteknikens inverkan på demokratin (dok. 7772, res. 1120, dir. 531) och diskuterade en rapport om former för medborgardeltagande i representativa demokratier (dok. 7781, res. 1121) som redogjorde för folkomröstningsinstitutets användning i olika länder.

Ständiga utskottet antog vid sitt möte i november en rapport om parlament och media av Sören Lekberg (dok. 7905, res. 1142) och en resolution med förslag till åtgärder för ökad information till allmänheten om parlamentens verksamhet och för större tillgänglighet för och samarbete med media.

Vid den fjärde delsessionen debatterades en rapport om europeiskt partnerskap mellan nationella parlament (dok. 7903, res. 1136). Församlingen godkände dess förslag till verksamhetsplan för utskottet för kontakter med

nationella parlament och allmänheten.

Förteckning över församlingens beslut

Rekommendationer

1307 Om drogmissbruk och frågan om legalisering

1308 Om världshandelsorganisationen och sociala rättigheter

1309 Om utbildning av personal som tar emot asylsökande vid gränsstationer

1310 Om resultat och uppföljning av europeiska naturskyddsåret 1995 (ENCY ’95)

1311 Om säkerheten vid kärnkraftanläggningar i länderna i Central- och Östeuropa

1312 Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden

1313 Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden

1314 Om den nya tekniken och sysselsättningen

1315 Om minimiålder för rösträtt

1316 Om undantagstillståndet i Albanien

1317 Om vaccination i Europa

1318 Om Europarådet och Expo ’98

1319 Om Europarådets organisation av en andra Europakampanj under

1998 för Nord-Syd interdependens och solidaritet

1320 Om utbildning och rådgivning inom jordbruk, fiske och skogsbruk 1321 Om förbättring av situationen för kvinnor på landsbygden

1322 Om statsförvaltningen i ett utvidgat Europa

1323 Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

1324 Om församlingens bidrag till det andra toppmötet för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer

1325 Om kvinnohandel och påtvingad prostitution i Europarådets med lemsländer

1326 Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden

1327 Om skydd och förstärkning av flyktingars och asylsökandes mänskliga rättigheter i Europa

1328 Om undantagstillståndet i Albanien

1997/98:ER1

Bilaga

1329	Om uppföljning av Medelhavskonferensen om befolkning, migration	1997/98:ER1
	och utveckling (Palma de Mallorca 15–17 oktober 1996)	Bilaga
1330	Om utkastet till europeisk stadga för Donauområdet
1331	Om upprättandet av en internationell standard för bedömning av
	industriföretags miljöpåverkan
1332	Om vetenskapliga och tekniska aspekter på den nya informations-
	och kommunikationstekniken
1333	Om den aromanska kulturen och språket
1334	Om flyktingar, asylsökande och tvångsförflyttade inom OSS (Obero-
	ende Staters Samvälde)
1335	Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien
1336	Om prioritering av bekämpande av barnarbete
1337	Om fungerandet av institutionerna för skydd av mänskliga rättigheter
	i Bosnien-Hercegovina
1338	Om Tjeckiska Republikens åtaganden som medlemsstat
1339	Om Litauens åtaganden som medlemsstat
1340	Om häktnings påverkan på sociala och familjeförhållanden
1341	Om europeisk rymdpolitik
1342	Om den parlamentariska församlingens bidrag till det andra toppmö-
	tet för stats- och regeringschefer i Europarådets medlemsländer
1343	Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvenser
1344	Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och
	administrativa befogenheter
1345	Om skyddet av nationella minoriteter
1346	Om utbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter
1347	Utvidgning av Europeiska Unionen
1348	Tillfälligt skydd för personer som tvingats fly från sina hemländer
1349	Utkast till Kongressens för lokala och regionala organ i Europa
	(CLRAE) europeiska stadga för regionalt självstyre
1350	Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
	skogsbruk)
1351	Livsmedelstillgången i världen

Resolutioner

1102 Om situationen i Vitryssland

1103 Om situationen i Mellanöstern; den israelisk-palestinska fredsprocessen

1104 Om utnämningen av nationella delegationer till den parlamentariska församlingen

1105 Om sammansättningen av församlingens byrå

1106 Om kvorum i utskotten

1107 Om församlingens utskottsstruktur

1108 Om 1996 års mellanstatliga konferens inom EU

1109 Om konsekvenserna för Europa av en ekonomisk och monetär union 1110 Om situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien

1111 Om Rysslands uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i Europarådet att införa moratorium på avrättningar

1112 Om Ukrainas uppfyllande av sitt åtagande inför medlemskap i Europarådet att införa moratorium på avrättningar

1113 Om situationen på Cypern

1114 Om Albaniens uppfyllande av sina åtaganden

1115 Om inrättandet av ett utskott i församlingen för granskning av Europarådets medlemsländers uppfyllande av sina åtaganden (”Granskningsutskottet”)

1116 Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien- Hercegovina

1117 Om Estlands uppfyllande av sina åtaganden

1118 Om Kongressens för lokala och regionala organ i Europa (CLRAE) preliminära utkast till europeisk stadga för regionalt självstyre

1119 Om konflikterna i Transkaukasien

1120 Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan på demokratin

1121 Om former för medborgardeltagande i representativa demokratier 1122 Om framsteg för ekonomiska reformer i Central- och Östeuropa 1123 Om Rumäniens uppfyllande av sina åtaganden

1124 Om europeisk luftfartspolitik – civilflyget i en övergångsperiod

1997/98:ER1

Bilaga

1125	Om Kanadas parlaments ansökan om observatörsstatus i	parla-	1997/98:ER1
	mentariska församlingen		Bilaga
1126	Om OSS (Oberoende Staters Samvälde) och dess inter-
	parlamentariska församling
1127	Om hälsoeffekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
1128	Om Bretton Woods-institutionernas verksamhet (Världsbanken och
	Internationella valutafonden)
1129	Om Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD)
	verksamhet
1130	Om implementeringen av Daytonavtalet för fred i Bosnien och
	Hercegovina
1131	Om energistadgeavtalet
1132	Om organisationen av en parlamentarisk konferens för förstärkning
	av demokratiska system i Europa och samarbete i kampen mot
	terrorism
1133	Om situationen i Albanien
1134	Om OECD och världsekonomin
1135	Om konsekvenserna för Europa och världen av den amerikanska
	kongressens Cuban Liberty and Democratic Solidarity Act ”Libertad”
	(amerikansk sanktionslagstiftning mot Cuba, Helms-Burton-lagen)
1136	Om europeiskt partnerskap mellan nationella parlament inom
	församlingen
1137	Europarådets Nord-Syd-centrum: interna reformer, dess roll och	in-
satser
1138	Främjandet av små och medelstora företag i Central- och Östeuropa
1139	Globala utmaningar för lantbruket (inklusive havsodling, fiske och
	skogsbruk)
1140	Livsmedelstillgången i världen
1141	Bondeorganisationers roll som regeringspartners vid utveckling och
	implementering av handlingsprogram
1142	Parlament och media
1143	Arbetsmetoder och mötesfrekvens inom det ständiga utskottet

Direktiv (Orders)

527Om ungdom och utbildning i fredsprocessen i Mellanöstern och utvecklingen av kulturellt samarbete med icke-medlemsländer kring Medelhavet

528Om de sociala konsekvenserna av kampen mot drogberoende

529Om församlingens utskottsstruktur

530Om förstärkning av den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

531Om den nya kommunikations- och informationsteknikens påverkan på demokratin

532Om undantagstillståndet i Albanien

533Om flyktingar och tvångsförflyttade i Transkaukasien

534Om forskning och kloning av människor

535Om antipersonella landminor och deras humanitära konsekvensesr

536Om utvidgningen av Europarådet: församlingens budgetära och administrativa befogenheter

Yttranden

199Om Europarådets budget för budgetåren 1996 och 1997

200Om utkastet till en europeisk konvention om nationalitet

201Om församlingens utgifter för budgetåret 1998

202Om utkast till tilläggsprotokoll till konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin angående förbud mot kloning av människor

203Europarådets budget för budgetåren 1997 och 1998

Elanders Gotab, Stockholm 1998

1997/98:ER1

Bilaga