Prop.
1997/98:98
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 mars 1998
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås en ändring i stiftelselagens (1994:1220)
bestämmelse om revisorsjäv. Ändringen innebär att det blir möjligt för
den som är revisor i en stiftelse att, i den utsträckning som det är
förenligt med god revisionssed, vid revisionen anlita biträde av någon
som är anställd av stiftaren, förvaltaren, stiftelsen eller ett dotterföretag
för att ha hand om intem revision eller granskning av liknande slag.
Vidare föreslås - bl.a. i syfte att förhindra att stiftelser används som
redskap i ekonomisk brottslighet - dels att stiftelseregistret skall
innehålla uppgift om stiftelseföreträdamas personnummer eller
organisationsnummer, dels vissa ändringar i handelsregisterlagen
(1974:157). De sistnämnda innebär att handelsregistrets uppgifter om
olika slag av näringsidkare skall kompletteras i vissa avseenden. Bl.a.
skall det vid registrering av handelsbolag i vilka en stiftelse med egen
förvaltning är bolagsman antecknas personuppgifter för dem som är
styrelseledamöter i stiftelsen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
I propositionen redovisar regeringen också sina överväganden i en
fråga av helt annat slag, nämligen frågan om det bör införas ett system
för pantsättning av nyttjanderätter. Regeringen lämnar inte något förslag i
den delen.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98
Prop. 1997/98:98
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Lagförslag..........................................................................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).....4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m.................................7
2.3 Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen
(1974:157)...........................................................................8
3 Ärendet och dess beredning............................................................10
4 Anlitande av biträde vid revision i vissa stiftelser..........................11
4.1 Bakgrund...........................................................................11
4.2 Utökade möjligheter för stiftelserevisorer att anlita
biträde vid revisionen.......................................................13
5 Registrering av personnummer eller organisationsnummer för
stiftelseföreträdare...........................................................................18
6 Vissa ändringar i handelsregisterlagen (1974:157).........................20
7 Panträtt i registrerad nyttjanderätt...................................................22
8 Ikraftträdande m.m..........................................................................24
9 F örfattningskommentar er................................................................25
9.1 Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen
(1994:1220).......................................................................25
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m.m...............................28
9.3 Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen
(1974:157).........................................................................28
Bilaga 1 Promemorians lagförslag......................................................31
Bilaga 2 Remissinstanser som yttrat sig över promemorian
Anlitande av biträde vid revision av vissa stiftelser..............33
Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998...........35
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
utfästelse m.m.,
3. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
pensions-
Prop. 1997/98:98
1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § samt 10 kap. 2 och 3 §§
stiftelselagen (1994:1220) skall ha följande lydelse.
Prop 1997/98:98
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
6§
Den kan inte vara revisor som Den får inte vara revisor som
1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,
2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.
16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av
ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,
3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-
företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett
handelsbolag, är bolagsman i företaget,
4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens
förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,
5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende
ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som
avses i 1 -4,
6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder
stiftelsen vid grundbokföringen eller förandet av räkenskaper enligt
3 kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens
kontroll däröver,
7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller,
8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett
dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för
vilka stiftelsen, förvaltaren eller
förvaltaren har ställt säkerhet.
I ett dotterföretag kan inte den
vara revisor som enligt första
stycket inte är behörig att vara
revisor i moderstiftelsen.
En revisor far vid revisionen inte
anlita någon som enligt första och
andra styckena inte är behörig att
vara revisor. Har moderstiftelsen
dotterföretag till stiftelsen eller
I ett dotterföretag får inte den
vara revisor som enligt första
stycket inte är behörig att vara
revisor i moderstiftelsen.
En revisor far vid revisionen inte
anlita någon som enligt första och
andra styckena inte är behörig att
vara revisor. Har stiftelsen,
eller dotterföretaget någon anställd stiftaren, förvaltaren eller ett
i sin tjänst med uppgift att ute- dotterföretag någon anställd i sin
slutande eller huvudsakligen ha tjänst med uppgift att uteslutande
hand om stiftelsens eller dotter- eller huvudsakligen ha hand om
företagets eller bådas interna intern revision eller granskning av
revision, får revisorn dock anlita en liknande slag, får revisorn dock
sådan anställd i den utsträckning anlita en sådan anställd i den
som det är förenligt med god utsträckning som det är förenligt
revisionssed. med god revisionssed.
Prop. 1997/98:98
10 kap.
2§
Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller
förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret
1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att
stiftelsen bildades,
2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev
bokföringsskyldig enligt denna lag.
Anmälan enligt första stycket
skall innehålla uppgift om
stiftelsens postadress och telefon
samt om styrelseledamöternas
namn, bostadsadress, postadress
och telefon eller förvaltarens namn
eller firma, postadress och telefon.
Vid egen förvaltning skall den
vidare innehålla uppgift om den ort
där styrelsen har sitt säte, eller om
säte inte är bestämt, där förvalt-
ningen huvudsakligen utövas. Vid
anknuten förvaltning skall uppgift i
stället lämnas om den ort där
förvaltaren har sitt säte, eller om
säte inte är bestämt, där
förvaltarens egen förvaltning
huvudsakligen utövas eller, om
förvaltaren är ett handelsbolag, där
bolaget har sitt huvudkontor
inrättat.
Anmälan enligt första stycket
skall innehålla uppgift om
stiftelsens postadress och telefon
samt om styrelseledamöternas
namn, personnummer, bostads-
adress, postadress och telefon eller
förvaltarens namn eller firma,
organisationsnummer, postadress
och telefon. Vid egen förvaltning
skall den vidare innehålla uppgift
om den ort där styrelsen har sitt
säte, eller om säte inte är bestämt,
där förvaltningen huvudsakligen
utövas. Vid anknuten förvaltning
skall uppgift i stället lämnas om
den ort där förvaltaren har sitt säte,
eller om säte inte är bestämt, där
förvaltarens egen förvaltning
huvudsakligen utövas eller, om
förvaltaren är ett handelsbolag, där
bolaget har sitt huvudkontor
inrättat.
Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det
är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut
om namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.
3§
Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras
1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts
enligt bestämmelserna i 6 kap.,
2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra
stycket,
3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §
andra stycket eller 23 § andra stycket,
4. när stiftelsen inte längre är registrermgsskyldig enligt denna lag,
samt
5. när stiftelsen är upplöst.
I fall som avses i första stycket 3 I fall som avses i första stycket 3
skall uppgift lämnas om skall uppgift lämnas om
företrädarens namn, bostadsadress, företrädarens namn, person-
postadress och telefon. Har nummer, bostadsadress, postadress
styrelsen eller förvaltaren beslutat och telefon. Har styrelsen eller
att rätten att företräda stiftelsen förvaltaren beslutat att rätten att
samt att teckna dess namn och företräda stiftelsen samt att teckna
firma far utövas endast av två eller dess namn och firma far utövas
flera i förening, skall detta också endast av två eller flera i förening,
anmälas för registrering i skall detta också anmälas för
stiftelseregistret. Någon annan registrering i stiftelseregistret,
inskränkning i rätten att företräda Någon annan inskränkning i rätten
stiftelsen och att teckna dess namn att företräda stiftelsen och att
och firma far inte registreras. teckna dess namn och firma far
inte registreras.
När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall
anmälan göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5
skall anmälan göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. 1
övriga fall skall anmälan göras av styrelsen eller förvaltaren.
Prop. 1997/98:98
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall
senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om person- och
organisationsnummer som anges i 10 kap. 2 § andra stycket och 3 §
andra stycket i paragrafernas nya lydelse.
Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:98
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
31 §'
Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt
hemvist.
Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse skall anmäla stiftelsen
för tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit emot sitt
uppdrag.
Anmälan enligt andra stycket
skall innehålla uppgift om
stiftelsens postadress och telefon
samt om styrelseledamöternas
namn, bostadsadress, postadress
och telefon. Till anmälan skall
fogas bestyrkt kopia av de
handlingar som arbetsgivaren
upprättat avseende stiftelsen samt,
om möjligt, uppgift om storleken
och beskaffenheten av stiftelsens
förmögenhet. När en ändring har
inträtt i något förhållande som
tidigare har anmälts skall detta
genast anmälas till tillsyns-
myndigheten.
Tillsynsmyndigheten skall föra ett
Regeringen eller den myndighet s
föreskrifter om avgifter för tillsyn oc
Anmälan enligt andra stycket
skall innehålla uppgift om
stiftelsens postadress och telefon
samt om styrelseledamöternas
namn, personnummer, bostads-
adress, postadress och telefon. Till
anmälan skall fogas bestyrkt kopia
av de handlingar som arbetsgivaren
upprättat avseende stiftelsen samt,
om möjligt, uppgift om storleken
och beskaffenheten av stiftelsens
förmögenhet. När en ändring har
inträtt i något förhållande som
tidigare har anmälts, skall detta
genast anmälas till tillsyns-
myndigheten,
register över anmälda stiftelser,
om regeringen bestämmer meddelar
h registrering enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall
senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om personummer
som anges i 31 § i dess nya lydelse.
Senaste lydelse 1994:1223.
Härigenom föreskrivs att 4 § handelsregisterlagen (1974:157) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §*
Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:
Enskild näringsidkare:
1. näringsidkarens firma,
2. näringsidkarens fullständiga 2. näringsidkarens fullständiga
namn, personnummer och namn, personnummer eller, om
postadress, sådant saknas, av skattemyndighet
tilldelat registreringsnummer, och
postadress,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets
postadress.
Handelsbolag:
1. bolagets firma, 1. bolagets organisations-
nummer och firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets
postadress,
4. bolagsmännens fullständiga 4. bolagsmännens fullständiga
namn, personnummer och namn, personnummer eller organi-
postadresser, sationsnummer och postadresser
5. om en stiftelse med egen
förvaltning eller en ideell förening
är bolagsman, fullständiga namn,
personnummer och postadresser
för styrelseledamöter och styrelse-
suppleanter i stiftelsen eller före-
ningen,
6. om en stiftelse med anknuten
förvaltning är bolagsman, för-
valtarens namn, organisations-
nummer och postadress samt
fullständigt namn, personnummer
och postadress för en ställföre-
trädare for förvaltaren,
5. av vem och hur firman 7. av vem och hur firman
Prop. 1997/98:98
Senaste lydelse 1994:1225.
tecknas, när ej firman får tecknas av tecknas, när ej finnan får tecknas av
vaije bolagsman ensam, vaije bolagsman ensam,
6. om bolaget utgör kommandit- 8. om bolaget utgör kommandit-
bolag, vilken eller vilka av bolag, vilken eller vilka av
bolagsmännen som är komman- bolagsmännen som är kommandit-
ditdelägare och beloppet av varje delägare och beloppet av varje
sådan bolagsmans utfästa insats. sådan bolagsmans utfåsta insats.
Prop. 1997/98:98
Ideell förening:
1. den firma under vilken föreningen idkar näring,
2. föreningens namn, om det ej 2. föreningens namn, om det ej
sammanfaller med firman, sammanfaller med firman, och
organisationsnummer,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där föreningens styrelse har sitt säte samt
föreningens postadress,
5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras
fullständiga namn, personnummer och postadresser,
6. av vem och hur föreningens namn tecknas, om ej namnet tecknas av
styrelsen ensam.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. En näringsidkare som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad
skall senast den 31 december 1998 till handelsregistret anmäla sådana
uppgifter som anges i 4 § och som inte redan tidigare är införda i
registret. Detta gäller dock inte uppgift om ett handelsbolags eller en
ideell förenings organisationsnummer.
STAREV, en sammanslutning av kommuner och landsting med egna
revisionskontor, begärde i en framställan till Justitiedepartementet den
12 januari 1996 (dnr Ju 96/201) en lagändring eller ett klarläggande
såvitt gäller stiftelselagens (1994:1220) bestämmelse om revisorsjäv
(4 kap. 6 § tredje stycket stiftelselagen) i syfte att göra det möjligt för
revisorer i kommunalt bildade eller förvaltade stiftelser att anlita biträde
av personalen vid kommunens revisionskontor.
För att närmare klargöra behovet av en lagändring och få synpunkter
på hur en sådan skulle utformas höll Justitiedepartementet den 7 maj
1996 en hearing i frågan. I denna deltog bl.a. företrädare för kommunala
och landstingskommunala revisionskontor, revisorssammanslutningar,
Riksrevisionsverket, Kammarkollegiet samt berörda departementet.
Inom Justitiedepartementet har därefter upprättats en promemoria med
förslag till ändring av 4 kap. 6 § stiftelselagen. Promemorians lagförslag
finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning över remiss-
yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet.
Riksenheten mot ekonomisk brottslighet (REKO) har i rapporten
Stiftelser, Ett redskap i ekonomisk brottslighet (1997:4) föreslagit att
stiftelselagen skall ses över i vissa avseenden för att förebygga brott och
begränsa möjligheterna att använda stiftelseformen som ett redskap i
ekonomisk brottslighet. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län i en
skrivelse till Justitiedepartementet den 24 novemberl997 föreslagit vissa
ändringar i stiftelselagen (dnr Ju97/6072).
De båda framställningarna har i vissa delar diskuterats vid en av
Justitiedepartementet anordnad hearing den 11 december 1997. Vid
hearingen deltog bl.a. företrädare för länsstyrelser, brottsbekämpande
myndigheter, Riksskatteverket, Kammarkollegiet m.fl. Deltagarna
lämnade därvid synpunkter bl.a. rörande den fråga som behandlas i
avsnitt 5. Minnesanteckningar från hearingen finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet.
Patent- och registreringsverket har i en framställan till regeringen den
7 maj 1997 föreslagit vissa ändringar bl.a. i handelsregisterlagen
(1974:157). Framställan har remissbehandlats (dnr Ju 97/1771). En
remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet. Vissa delar
av Patent- och registreringsverkets framställan behandlas i avsnitt 6.
I februari 1977 gav dåvarande chefen för Justitiedepartementet efter
regeringens bemyndigande en särskild utredare i uppdrag att utreda
frågorna om överlåtelse och pantsättning av byggnad på annans mark
m.m. Utredningen, som antog namnet Byggnadspantsutredningen, lade i
februari 1984 fram betänkandet Panträtt i registrerad nyttjanderätt (SOU
1984:22). Betänkandet har remissbehandlats men har inte lett till
lagstiftning. I lagutskottets betänkande bet. 1994/95 :LU26 angavs, med
anledning av en riksdagsmotion, att utskottet inte var berett att förorda ett
genomförande av Byggnadspantsutredningens förslag utan att frågan
förutsättningslöst borde övervägas på nytt och att regeringen borde tillse
att så sker i lämpligt sammanhang. Riksdagen gav regeringen detta
Prop. 1997/98:98
10
tillkänna som sin mening (rskr. 1994/95:361). Frågan om införande av ett
pantsystem för byggnad på annans mark behandlas i avsnitt 7.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 5 februari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över lagförslag vilka - frånsett vissa mindre jämkningar av redaktionell
natur - överensstämmer med propositionens lagförslag. Lagrådet har
lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Prop. 1997/98:98
Stiftelselagens regler om revisorer
Enligt 2 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) föreligger s.k. egen
förvaltning av en stiftelse om ett åtagande att förvalta stiftelsens
egendom görs av en eller flera fysiska personer. S.k. anknuten
förvaltning föreligger om förvaltningsåtagandet görs av en juridisk
person, exempelvis en kommun.
En stiftelse skall ha minst en revisor. Om stiftelsen är skyldig att
upprätta årsredovisning - och detta gäller i stort sett samtliga bokförings-
skyldiga stiftelser - skall åtminstone en av revisorerna vara godkänd
revisor eller auktoriserad revisor (se 4 kap. 1 och 4 §§ stiftelselagen).
Enligt 4 kap. 1 § stiftelselagen gäller att, om inte annat sägs i stiftelse-
förordnandet, revisor i en stiftelse med egen förvaltning utses av
stiftelsens styrelse, medan revisor i en stiftelse med anknuten förvaltning
utses av förvaltarens högsta beslutande organ. Särskilda regler gäller för
det fall att förvaltaren är en statlig myndighet eller ett handelsbolag.
Enligt 4 kap. 6 § första stycket stiftelselagen är bl.a. följande obehöriga
att vara revisor i en stiftelse:
1. stiftelsens stiftare eller förvaltare,
/..../
5. den som är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller
beroende ställning till stiftelsen eller förvaltaren eller till någon annan
som avses i 1- 4.
Enligt tredje stycket i samma paragraf far en revisor vid revisionen inte
anlita någon som inte är behörig att vara revisor.
11
1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 98
STAREV:s framställan
STAREV har i en framställan till Justitiedepartementet begärt en
lagändring eller ett klargörande såvitt gäller 4 kap. 6 § tredje stycket
stiftelselagen.
STAREV har anfört att det är vanligt att förtroendevalda utses till
revisorer i kommunala stiftelser. STAREV har vidare hänvisat till att
enligt kommunallagen en förtroendevald inte räknas som företrädare,
anställd eller någon som intar underordnad eller beroende ställning till
kommunen. En förtroendevald är därför, enligt STAREV, inte
diskvalificerad enligt 4 kap. 6 § stiftelselagen att vara revisor i en
kommunal stiftelse. Det är emellertid vanligt att förtroendevalda
revisorer biträds av personal som är anställd vid kommunens eget
revisionskontor. Personalen vid revisionskontoren är såsom anställda av
kommunen, förvaltaren, numera förhindrade att biträda de förtroende-
valda revisorerna vid stiftelserevisionen. Även donationsfonder som
förvaltas av kommuner skall numera ha revisor. Inte heller i dessa kan
förtroendevalda revisorer anlita personal vid ett kommunalt
revisionskontor.
STAREV har gjort gällande att de förtroendevalda revisorerna bör ha
möjlighet att använda personal vid kommunens revisionskontor som
biträde vid revisionen av de stiftelser som kommunen har bildat eller
förvaltar.
Närmare om stiftelselagens bestämmelser om revisorsjäv
Som tidigare har nämnts fordrar stiftelselagen att alla stiftelser har minst
en revisor. Ofta är revisorn en examinerad revisor, dvs. en auktoriserad
eller godkänd revisor. I vissa fall kräver lagen att åtminstone någon av
revisorerna är auktoriserad eller godkänd revisor. Av bestämmelserna i 4
kap. 1 och 4 §§ stiftelselagen följer emellertid att stiftelselagen även
godtar att lekmän deltar i revisionen (”lekmannarevisorer”); i vissa
stiftelser - särskilt de minsta - får samtliga revisorer vara av det slaget.
För alla revisorer gäller dock samma regler; revisorn skall kontrollera
räkenskaperna och styrelsens eller förvaltarens förvaltning (se 4 kap. 9 §
stiftelselagen).
Vid sidan av stiftelselagen innehåller kommunallagen (1991:900)
regler om att kommunfullmäktige skall utse revisor i stiftelser som har
bildats för att handha kommunal verksamhet (se 3 kap. 17 § andra
stycket kommunallagen). Bestämmelsen skall garantera den kommunala
insynen i stiftelsen. De personer som utses är många gånger förtroende-
valda lekmän och ofta torde de se det som en av sina väsentligaste
uppgifter att kontrollera att kommunala aspekter tillgodoses i stiftelsens
verksamhet. Såsom stiftelserevisorer är de emellertid också skyldiga att
ta del i revisionen av stiftelsens redovisning och räkenskaper och är även
i övrigt underkastade stiftelselagens regler.
Det kan antas att många av de lekmän som verkar som revisorer i
stiftelser som har anknytning till en kommun skulle kunna ha stor hjälp
av personalen vid det kommunala revisionskontoret, inte minst vid
revisionen av stiftelsens räkenskaper och redovisning. Av 4 kap. 6 §
Prop. 1997/98:98
12
stiftelselagen följer emellertid att en revisor i en av kommunen bildad
eller förvaltad stiftelse inte far anlita kommunens revisionskontor som
biträde vid revisionen. Revisionskontorets personal är ju anställd hos
kommunen, dvs. av den som har bildat stiftelsen eller är dess förvaltare.
Bestämmelserna i 4 kap. 6 § stiftelselagen är ett utflöde av en allmän
princip att den som kan antas ha svårt att objektivt bedöma ett företags
skötsel inte far vara revisor i företaget (se prop. 1993/94:9 s. 158).
Principen kommer till uttryck på flera ställen i den associationsrättsliga
lagstiftningen, bl.a. 10 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385). Där
föreskrivs bl.a. att den som är anställd hos (det reviderade) bolaget inte
far vara revisor. Där föreskrivs också att revisor inte far anlita en hos
bolaget anställd person att biträda vid revisionen.
Frågan inställer sig om det är befogat att hindra revisorer i stiftelser
som har bildats eller som förvaltas av en kommun att anlita biträde av
exempelvis personalen vid kommunens revisionskontor.
Prop. 1997/98:98
Regeringens förslag: En revisor i en stiftelse ges möjlighet att vid
revisionen anlita biträde av den som är anställd hos stiftelsens stiftare
eller förvaltare för att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om
intern revision eller granskning av liknande slag. Sådant biträde skall
dock bara fa anlitas i den utsträckning det står i överensstämmelse
med god revisionssed.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
med den skillnaden att promemorians förslag var begränsat till anställda
som har hand om intern revision.
Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt
promemorians förslag. Föreningen stiftelser i samverkan har avstyrkt
förslaget.
Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Föreningen
stiftelser i samverkan har anfört att förslagen utgår från att stiftelselagen
medger att den som är förtroendevald i kommunallagens mening tillika
kan utses till revisor i en av kommunen eller landstinget bildad eller
förvaltad stiftelse. Enligt dessa remissinstanser är det tveksamt om detta
är tillåtet enligt stiftelselagens jävsregler eller om det är lämpligt.
Svenska kyrkans centralstyrelse har uttalat att intemrevisorer för att
kunna ha en oberoende ställning måste vara anställda hos ett självständigt
kontrollorgan.
Borås kommun, Helsingborgs kommun, Norrköpings kommun, Gävle
kommun, Skellefteå kommun, Landstinget i Stockholms län, Landstinget i
Jämtlands län, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Kalmar län,
Landstinget i Södermanlands län och STAREV har anfört att den revision
som revisorerna vid kommunernas revisionskontor utför inte bör
betraktas som intern utan som extern revision. För att markera att de
13
kommunala revisionskontoren har en självständig ställning gentemot
kommunens övriga förvaltningar bör orden ”intern revision” i
lagförslaget ersättas med ”revision”.
Skälen för regeringens förslag:
Bör den som är anställd hos en stiftelses förvaltare kunna anlitas som
biträde vid revisionen?
Som vi tidigare har nämnt utgör de nu aktuella bestämmelserna i 4 kap.
6 § stiftelselagen ett utflöde av en allmän princip att den som kan antas
ha svårt att objektivt bedöma ett företags skötsel inte bör fa vara revisor i
företaget. Det är rimligt att de krav på revisionens kvalitet som principen
vill garantera upprätthålls även i fråga om stiftelser som förvaltas av en
kommun. I sådana stiftelser likaväl som i andra är det därför lämpligt att
man iakttar stor restriktivitet i fråga om att anlita biträde av personer som
står förvaltaren nära. Enligt regeringens mening far emellertid den
nuvarande regleringen i 4 kap. 6 § stiftelselagen alltför långtgående
konsekvenser. Uppenbarligen kan den granskningskompetens som finns
på kommunala revisionskontor vara av stor värde vid granskning av
verksamhet som sker i särskilda juridiska personer men som förvaltas av
kommunen. Det kan också antas att tjänstemän vid kommunala
revisionskontor ofta har en tränad förmåga att bidra till granskningen på
ett självständigt och objektivt sätt. Regeringen anser därför att förbudet
mot att anlita biträde av personer som är anställda av stiftelsens
förvaltare bör mjukas upp så att det skapas ett större utrymme för att
involvera kommunala tjänstemän i granskningen av de stiftelser som
kommuner förvaltar.
Samma behov av att vid revisionen ta hjälp av personer som är
anställda av förvaltaren kan också finnas i andra fall, exempelvis när en
stiftelse förvaltas av en bank eller en statlig myndighet. Också i sådana
fall bör det, enligt regeringens mening, skapas ett större utrymme för
stiftelserevisorer att anlita biträde av personer som hos förvaltaren ägnar
sig åt ett självständigt granskningsarbete. En lösning som gäller enbart
för stiftelser som förvaltas av en kommun är således inte lämplig. En
annan sak är att man med hänsyn till att frågan har särskilt stor aktualitet
för stiftelser som förvaltas av kommuner bör välja en lösning som tar
hänsyn till kommunernas förhållanden.
Bör den som är anställd hos den som har bildat stiftelsen kunna anlitas
som biträde vid revisionen?
Enligt nuvarande regler far en stiftelses revisor inte heller anlita biträde
av personer som är anställda hos stiftaren. Vad som nyss har sagts om
revisorns behov av biträde av den som är anställd hos förvaltaren har
relevans även i denna situation. Det finns alltså enligt regeringens
mening ett behov av att öppna ett visst utrymme för stiftelsens revisor att
anlita biträde av personer som ägnar sig åt granskningsarbete hos
stiftaren.
Prop. 1997/98:98
14
Utformningen av en ny reglering
Regeringen anser att man för att lösa det angivna problemet bör bygga
vidare på de bestämmelser som redan i dag ger vissa möjligheter för en
revisor att anlita biträde av den reviderade stiftelsens intemrevisor. I det
följande lämnas en bakgrund till och en beskrivning av dessa
bestämmelser.
En stiftelserevisor skall enligt 4 kap. 9 § stiftelselagen granska
stiftelsens räkenskaper och årsredovisning etc. samt styrelsens eller
förvaltarens förvaltning. I moderstiftelser skall även koncern-
redovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden granskas.
Enligt motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen (se 10 kap. 7 §) skall
(den externe) revisom granska bolagets årsredovisning jämte
räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
I moderbolag skall även koncernredovisningen och koncernföretagens
inbördes förhållanden i övrigt granskas. Den nu angivna och i lagen
reglerade revisionen är avsedd att vara helt oberoende av
företagsledningen. Vid sidan av sådan ”extern” revision förekommer det
i vissa företag ”intern” revision. Den interna revisionen har främst till
syfte att för företagsledningens räkning kontrollera att gällande
föreskrifter om redovisning och medelsförvaltning iakttas. Kontrollen går
som regel ut på att löpande granska och föreslå förbättringar av det
interna kontrollsystemet. Företagsledningen kan också ge intern-
revisionen i uppdrag att utföra olika slags utredningsuppgifter samt att
biträda extemrevisom (se Kedner, Roos, Aktiebolagslagen, del II, kap.
10-19, 5:e uppl. s. 29).
En revisor i ett aktiebolag far ”i den utsträckning det är förenligt med
god revisionssed” som revisorsbiträde anlita sådana bolagets anställda
som har till uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den
interna revisionen (se 10 kap. 4 § aktiebolagslagen). I stiftelselagen finns
en bestämmelse som ger revisom en motsvarande rätt att anlita biträde av
anställda som sysslar med intemrevision i en moderstiftelse och dess
dotterföretag. När det gäller frågan om vad som i denna del är ”förenligt
med god revisionssed” torde man kunna få viss ledning av Föreningen
Auktoriserade Revisorer, FAR:s rekommendation Revisionsprocessen.
Där uttalas i denna del följande. "Revisom har således möjlighet att
förlita sig på intemrevisionens arbete i större eller mindre omfattning
beroende på mtemrevisoremas kompetens, objektivitet och ställning i
företaget respektive koncernen. Vid bedömningen av intemrevisionen
skall revisom lägga särskild vikt vid om den fungerar som ett
självständigt kontrollorgan eller ej" (se FAR:s samlingsvolym, 1998,
s. 831).
Undantagsregler av detta slag bygger uppenbarligen på en avvägning
mellan å ena sidan intresset av att upprätthålla en gentemot
företagsledningen självständig revision och å andra sidan intresset av att
utnyttja den kunskap och kompetens som företagets egna revisions-
enheter besitter. Om en självständig revision kan garanteras, finns det
inte någon anledning att hindra revisorerna från att anlita hjälp av de
företagets anställda som ägnar sig åt intemrevision. Å andra sidan bör
Prop. 1997/98:98
15
företagets anställda inte anlitas som biträde, om detta öppnar en
möjlighet för företagsledningen att påverka revisorernas granskning.
När det gäller stiftelser har lagstiftaren hittills ansett att en undantags-
regel av detta slag bör gälla i fråga om intemrevisorer i den reviderade
stiftelsen - under förutsättning att denna är en moderstiftelse - och dess
dotterföretag. Den motsvarande undantagsregeln i aktiebolagslagen
omfattar även intemrevisorer i det reviderade företagets moderbolag. Det
är naturligt att stiftelselagen på denna punkt avviker från
aktiebolagslagen - och inte tillåter att revisor anlitar biträde av
intemrevisor i det reviderade företagets moderföretag - eftersom en
stiftelse normalt inte kan vara dotterföretag till ett annat företag. Det
ligger emellertid nära till hands att göra jämförelser mellan å ena sidan
det fallet att ett aktiebolag såsom moderbolag utövar ett bestämmande
inflytande över ett dotterföretag och å andra sidan det fallet att
exempelvis en kommun såsom förvaltare har hand om en stiftelse.
Visserligen skiljer sig, såsom en remissinstans har påpekat, förhållandena
i flera avseenden åt mellan stiftelser och aktiebolag. Det kan emellertid
hävdas att de skäl som talar för att dotterföretagets revisor i det
förstnämnda fallet i viss utsträckning skall kunna anlita biträde av
moderbolagets intemrevisorer med samma styrka talar för att revisom i
en stiftelse i motsvarande utsträckning bör kunna anlita biträde av
förvaltarens revisionskontor. Någon omständighet som talar för att
upprätthålla ett absolut förbud mot att stiftelsens revisor anlitar biträde av
förvaltarens intemrevisionskontor finns inte heller.
Den bestämmelse i stiftelselagen som ger revisom rätt att i viss
utsträckning anlita biträde av en moderstiftelses intemrevisor bör alltså,
enligt vår mening, utvidgas till att gälla även intemrevisor hos stiftelsens
förvaltare.
Inte heller en regel som ger stiftelsens revisor möjlighet att i den
omfattning god revisionssed medger anlita biträde av intemrevisorer som
är anställda av stiftaren inger några särskilda betänkligheter. Det bör
alltså även finnas ett motsvarande utrymme att anlita biträde av
intemrevisor hos stiftelsens stiftare.
Enligt den nuvarande lagtexten far en revisor anlita biträde av
intemrevisorer i stiftelsen endast om denna är en moderstiftelse. Det
finns inte något sakligt motiv att begränsa bestämmelsen till
intemrevisorer i stiftelser som är moderstiftelser. Lagen bör därför ändras
så att även intemrevisorer i stiftelser som inte är moderstiftelser kan
anlitas som biträde av stiftelsens revisor.
Särskilt om granskning genom kommunala revisionskontor
Som tidigare har framgått är ett av syftena bakom den nu föreslagna
lagändringen att skapa större utrymme för att involvera kommunala
tjänstemän - framför allt tjänstemän vid kommunala revisionskontor - i
granskningen av kommunalt förvaltade stiftelser. Frågan har uppkommit
om den verksamhet som bedrivs vid kommunala revisionskontor är att
beteckna som ”intemrevision”.
Prop. 1997/98:98
16
Ett flertal remissinstanser har anfört att de kommunala revisions-
kontorens verksamhet inte bör betecknas som intern revision utan som
extern revision. De menar att de kommunala revisionskontorens uppgift
är att biträda de förtroendevalda revisorerna, dvs. de externa revisorerna.
Personalen vid revisionskontoren kan därför, enligt deras mening, inte
sägas uteslutande eller huvudsakligen ha hand om den interna revisionen.
Ordet ”intern” borde därför strykas ur lagtexten.
Enligt 9 kap. 7 § kommunallagen skall kommunens revisorer granska
all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden och
pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om
den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Det kan diskuteras
om denna verksamhet fullt ut motsvaras av vad som i associationsrätten
brukar betecknas som extern revision eller om inte verksamheten även
har inslag av intern revision. Det är emellertid inte nödvändigt att i detta
lagstiftningsärende gå närmare in på den frågan.
I stället bör det göras ett tillägg i den föreslagna lagtexten av innebörd
att stiftelsens revisor får anlita biträde inte bara av den som uteslutande
eller huvudsakligen sysslar med intem revision utan även av den som
sysslar med granskning av liknande slag.
Vi vill i detta sammanhang understryka att det inte är vår avsikt att
revisorer i kommunalt förvaltade stiftelser alltid skall kunna anlita
biträde av kommunala revisionskontor. Det måste i varje särskilt särskilt
fall göras en prövning av om den aktuelle tjänstemannen har en sådan
oberoende ställning och sådana övriga kvalifikationer att det är förenligt
med god revisionssed att anlita honom eller henne.
Förtroendevalda kommunrevisorer som stiftelserevisorer
STAREV har i sin framställan anfört att det är vanligt att de förtroende-
valda kommunrevisorema utses att utföra revision av de stiftelser som
förvaltas av kommunen eller till vilka kommunen har varit stiftare och att
detta inte hindras av stiftelselagens jävsregler. Några remissinstanser har
hävdat att det är tveksamt om denna utgångspunkt äi riktig och att det i
vart fall kan ifrågasättas om det är lämpligt att en förtroendevald
kommunrevisor även fungerar som revisor i en kommunal stiftelse. Det
är vanligt, har det sagts, att de förtroendevalda revisorerna utses bland de
politiker som är aktiva i kommunen; härigenom skulle en jävsliknande
situation föreligga. Särskilt har det påpekats att de förtroendevalda, i
vilkas krets revisorerna ingår, far ersättningen för sina uppdrag
fastställda av kommunen.
Regeringen vill för sin del framhålla att frågan om när någon på grund
av jäv är förhindrad att vara revisor i en stiftelse måste bedömas från fall
till fall. Utgångspunkten måste härvid vara stiftelselagens regler om
revisorsjäv. Dessa innebär bl.a. att den som är anställd av eller på annat
sätt står i beroendeförhållande till stiftaren eller förvaltaren inte kan vara
revisor i en stiftelse. En kommunrevisor som är anställd av kommunen är
alltså alltid diskvalificerad som revisor i en stiftelse som kommunen har
bildat eller förvaltar. Normalt torde dock kommunrevisom inte vara
Prop. 1997/98:98
17
anställd av kommunen. Huruvida kommunrevisom ändå står i ett
beroendeförhållande (i stiftelselagens mening) till kommunen beror
givetvis på förhållandena i det enskilda fallet. Den frågan får avgöras i
rättstillämpningen. Under alla förhållanden kommer den lagändring som
vi föreslår uppenbarligen att vara av stort värde i många fall där det står
helt klart att stiftelsens revisor inte är jävig.
Klart är att den som utses att vara kommunrevisor inte därigenom
automatiskt blir revisor även i en stiftelse som förvaltas av kommunen
eller som kommunen har bildat. Om inte annat föreskrivs i stiftelse-
förordnandet, skall enligt 4 kap. 1 § stiftelselagen en revisor i en stiftelse
med egen förvaltning utses av stiftelsens styrelse och en revisor i en
stiftelse med anknuten förvaltning av förvaltarens högsta beslutande
organ. Stiftelsens revisor har att utföra sitt uppdrag enligt bestäm-
melserna i stiftelselagen.
Regeringens förslag: Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall
bl.a. innehålla uppgift om styrelseledamöternas personnummer eller
förvaltarens organisationsnummer samt uppgift om personnummer för
särskilt bemyndigade företrädare.
Prop. 1997/98:98
REKO-rapportens förslag: I REKO- rapporten har föreslagits att
personnummer respektive organisationsnummer för stiftare, företrädare
och, vid anknuten förvaltning, förvaltare skall registreras.
Länsstyrelsens förslag: Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit
att styrelseledamöternas personnummer skall registreras.
Synpunkter vid Justitiedepartementets hearing: Förslagen om
registrering av personnummer respektive organisationsnummer
tillstyrktes eller lämnades utan erinran av samtliga deltagare.
Bakgrund: 10 kap. stiftelselagen innehåller bestämmelser om
registrering av stiftelser. En stiftelse skall enligt 10 kap. 1 § vara
registrerad om den är skyldig att upprätta årsredovisning enligt stiftelse-
lagen eller om det annars följer av stiftelseförordnandet att den skall vara
registrerad.
Registreringsmyndighet är den länsstyrelse som enligt 9 kap. 1 § skall
vara tillsynsmyndighet för stiftelsen, vanligen länsstyrelsen i det län där
stiftelsen har sitt säte eller där förvaltningen annars utövas.
Enligt 10 kap. 2 § andra stycket stiftelselagen gäller att anmälan för
registrering av en stiftelse skall innehålla uppgift om bl.a. styrelse-
ledamöternas namn, postadress och telefon eller förvaltarens namn eller
firma, postadress och telefon. Vidare gäller enligt 10 kap. 3 § andra
stycket att en anmälan for registrering av en särskilt bemyndigad
företrädare för stiftelsen, utsedd enligt stiftelselagens bestämmelser om
18
detta, skall innehålla bl.a. uppgift om företrädarens namn, bostadsadress,
postadress och telefon.
I motsats till vad som gäller i fråga om registrering av företrädare för
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar finns emellertid inte
några regler om att uppgifter om personnummer respektive organisa-
tionsnummer för styrelseledamöter, förvaltare eller särskilt bemyndigade
företrädare skall tas in i stiftelseregistret.
Uppgifter om stiftelsens stiftare registreras över huvud taget inte i
stiftelseregistret.
Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att stiftelseregistret
saknar person- och organisationsnummer för de personer som har
registrerats försämrar den åsyftade offentligheten kring stiftelsens
förvaltning. Det är t.ex. inte möjligt för länsstyrelserna att tillhandahålla
personnummerutdrag, dvs. bevis om uppdrag som funktionär. Sådana
utdrag kan däremot beställas från Patent- och registreringsverket när det
gäller aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar.
Delgivningsåtgärder forsvåras, eftersom det kan vara svårt att identifiera
de personer genom villka stiftelsen kan delges. Vidare innebär
avsaknaden av krav på personnummer större möjligheter att erhålla
registrering av stiftelser där de uppgivna personerna inte existerar i
verkligheten. Över huvud taget innebär svårigheterna att identifiera
stiftelsens företrädare att möjligheterna att använda stiftelseformen för
ekonomisk brottslighet ökar.
Regeringen delar mot den bakgrunden den bedömning som görs i
REKO-rapporten respektive i länsstyrelsens framställan att stiftelse-
registret bör innehålla uppgifter om personnummer för stiftelse-
företrädarna. Bestämmelserna i 10 kap. stiftelselagen bör därför
kompletteras med ett krav på att anmälan för registrering i stiftelse-
registret skall innehålla uppgift om personnummer för stiftelsens
styrelseledamöter respektive organisationsnummer för förvaltaren samt
personnummer för särskilt bemyndigade företrädare. Motsvarande
ändring bör göras i 31 § lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m. såvitt gäller anmälan om styrelseledamöter i pensions-
eller personalstiftelser.
Som ovan har nämnts behöver det i dag inte alls registreras några
uppgifter rörande stiftaren. Regeringen kan inte heller se att det finns
något större behov av detta och är därför för närvarande inte beredd att
föreslå att sådan registrering införs.
I REKO-rapporten och framställan från länsstyrelsen i Stockholms län
lämnas också andra förslag som syftar till att förhindra missbruk av
stiftelseformen. Regeringen avser att, efter ytterligare beredning,
återkomma angående dessa förslag.
Prop. 1997/98:98
19
Prop. 1997/98:98
Regeringens förslag: I handelsregistret skall, utöver vad som gäller i
dag, antecknas
- organisationsnummer för handelsbolag och ideella föreningar,
- organisationsnummer för juridiska personer som är bolagsmän i
handelsbolag,
-registreringsnummer för enskild näringsidkare som saknar person-
nummer, samt
- om en stiftelse eller en ideell förening är bolagsman i ett
handelsbolag, personuppgifter för styrelseledamöterna i stiftelsen eller
föreningen samt, om stiftelsen har anknuten förvaltning, uppgift om
förvaltaren och företrädare för denne.
Patent- och registreringsverkets förslag: Överensstämmer i
huvudsak med regeringens i nu berörda delar. Patent- och registrerings-
verkets förslag innehåller dock inte några särregler för de fall då den
stiftelse som är bolagsman i ett handelsbolag har anknuten förvaltning.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom en har tillstyrkt
eller lämnat Patent- och registreringsverkets förslag utan erinran.
Datainspektionen har avstyrkt förslaget om registrering av person-
uppgifter för styrelseledamöter i stiftelser som är bolagsmän i
handelsbolag. Eftersom det inte finns någon skyldighet för stiftelserna
eller länsstyrelserna att anmäla förändringar i stiftelsernas styrelser till
Patent- och registreringsverket, blir det enligt inspektionen svårt för
verket att hålla en god registerkvalitet i detta avseende.
Skälen för regeringens förslag:
Registrering av organisationsnummer och registreringsnummer
Handelsbolag erhåller organisationsnummer av Patent- och registrerings-
verket vid registreringen. Ideella föreningar tilldelas efter ansökan
organisationsnummer av skattemyndigheten i det län där föreningen har
sitt säte.
Att uppgift om organisationsnummer för juridiska personer antecknas i
handelsregistret är viktigt för att man säkert skall kunna identifiera den
juridiska personen och för att risken för fel i registret skall kunna
minimeras. Registreringen underlättar också den s.k. registerspaning som
måste göras i ekobrottsutredningar. Det finns emellertid inte något
lagstöd för att i handelsregistret föra in uppgifter om organisations-
nummer för handelsbolag eller ideella föreningar eller för juridiska
personer som är bolagsmän i handelsbolag. Sådana uppgifter tas dock
ändå regelmässigt in i registret. Ett lagstöd för detta bör enligt
regeringens mening införas i 4 § handelsregisterlagen (1974:157).
Vid anmälningar för registrering av en enskild näringsidkare som
saknar svenskt personnummer kräver Patent- och registreringsverket
20
regelmässigt in uppgifter om det registreringsnummer som denne har
tilldelats av skattemyndigheten. Näringsidkaren erhåller ett sådant
nummer av skattemyndigheten genom att lämna in en skatte- och
avgiftsanmälan till myndigheten. Patent- och registreringsverket
registrerar näringsidkaren med detta nummer som identitetsnummer.
Handelsregisterlagen bör ändras på det sättet att forfattningsstöd ges for
denna praxis.
Registrering av handelsbolag med stiftelser eller ideella föreningar som
bolagsmän
Näringsdrivande stiftelser registreras inte längre i handelsregistret. I
stället registreras de i länsstyrelsernas stiftelseregister enligt
bestämmelserna i 10 kap. stiftelselagen. En stiftelse kan emellertid vara
bolagsman i ett handelsbolag och kan i den egenskapen förekomma i
handelsregistret. Det förekommer handelsbolag med enbart stiftelser som
bolagsmän. I sådana handelsbolag kan stiftelseformen användas av
bedragare, ”stiftelsesvindlare”. Handelsregistret innehåller nämligen i
dag inga personuppgifter om styrelseledamöter i eller förvaltare för
stiftelser som är bolagsmän i handelsbolaget. Det är inte heller säkert att
stiftelsen är registrerad i stiftelseregistret, och även om så är fallet
innehåller det registret i dag inte någon uppgift om styrelseledamöternas
personnummer.
Konstruktionen handelsbolag med stiftelser som bolagsmän ger alltså i
dag ett visst utrymme för att bedriva oseriös verksamhet utan att
framträda med egen identitet Vårt ovan redovisade förslag att
stiftelseregistret skall innehålla uppgift om styrelseledamöternas
personnummer löser endast delvis detta problem. Enligt vår uppfattning
bör det därför införas bestämmelser om att vid registrering i
handelsregistret av handelsbolag med stiftelse som bolagsman särskild
uppgift skall lämnas om stiftelsens styrelseledamöter och suppleanter.
Dessa uppgifter bör innefatta styrelseledamöternas fullständiga namn,
personnummer och postadress. Har stiftelsen anknuten förvaltning, bör
registret innehålla uppgift om stiftelsens förvaltare och ställföreträdare
för denne.
Uppgifterna i registret bör primärt bygga på de uppgifter som lämnas i
samband med att handelsbolaget eller bolagsmannen anmäls for
registrering. Ändras det anmälda förhållandet, kommer bolaget enligt
13 § handelsregisterlagen att vara skyldigt att utan dröjsmål anmäla
ändringen till Patent- och registreringsverket. Det finns visserligen en
risk för att därefter skedda förändringar i en stiftelses styrelse ändå inte
anmäls till Patent- och registreringsverket. För att minska risken för att
handelsregistret i detta avseende innehåller felaktiga uppgifter avser
regeringen att i stiftelseförordningen (1995:1280) införa bestämmelser
om ett aviseringsförfarande mellan länsstyrelsen och Patent- och
registreringsverket. Ett sådant förfarande bör innefatta en avisering från
Patent- och registreringsverket till länsstyrelsen i samband med att en
stiftelse registreras som bolagsman i handelsregistret. Om stiftelsen
förekommer i stiftelseregistret, kan länsstyrelsen efter aviseringen
Prop. 1997/98:98
21
anteckna förhållandet i stiftelseregistret och senare, när en styrelse-
ledamot i en sådan stiftelse byts ut, underrätta Patent- och
registreringsverket om detta.
Vad som nu har sagts om stiftelser som bolagsmän i handelsbolag
gäller i stor utsträckning också ideella föreningar. Någon fullständig
registrering av de ideella föreningarna finns inte och de fysiska personer
som står bakom den förening som är antecknad som bolagsman kan
därför vara anonyma. Också styrelseledamöterna i en ideell förening som
är bolagsman i ett handelsbolag bör därför registreras i handelsregistret.
Prop. 1997/98:98
Regeringens bedömning: Det bör inte inrättas något system för
pantsättning av nyttjanderätt.
Bakgrund: Reglerna om inteckning och panträtt gäller endast för
fastigheter och tomträtter. Innehavare av s.k. byggnader på ofri grund -
dvs. byggnader som är belägna på mark som byggnadens ägare varken
äger eller innehar med tomträtt - saknar därför möjlighet att inteckna och
pantsätta egendomen. Kreditvärdet av byggnaden kan därför i praktiken
utnyttjas endast genom s.k. säkerhetsöverlåtelse eller, om byggnaden
används för näringsverksamhet, genom upplåtande av företagshypotek.
Säkerhetsöverlåtelse är en i lagstiftningen inte reglerad form av panträtt
som innebär att ägaren av byggnaden utan tradition överlåter egendomen
till en borgenär till säkerhet för en betalningsskyldighet. Säkerhets-
överlåtelse är godtagen av rättsordningen (se NJA 1952 s. 407) men
anses ofta föra med sig vissa problem. Det har därför sedan länge
framförts önskemål om andra former för pantsättning av byggnader på
ofri grund. Det var med anledning därav som den s.k.
Byggnadspantsutredningen tillsattes med uppgift att skapa ett pantsystem
för byggnad på ofri grund. Utredningen avgav betänkandet Panträtt i
registrerad nyttjanderätt (SOU 1984:22).
Utredningen kunde konstatera att antalet taxerade byggnader på ofri
grund uppgick till cirka 137 000. Flertalet av dessa (115 000) utgjorde
fritidshus, medan ett mindre antal utgjorde permanenthus (10 490)
respektive industrienheter (7 130). Härtill kom ett okänt antal icke
taxerade byggnader på ofri grund (värdegränsen för taxering låg vid den
tiden vid 10 000 kr).
Utredningen löste sin uppgift genom att föreslå en ny lag om ett
registerpantsystem, motsvarande det som gäller för fastigheter och
tomträtt. Pantobjektet skulle enligt förslaget bestå av nyttjanderätten till
marken i förening med byggnad och annan egendom som nyttj ande-
rättshavaren hade där. Det föreslagna systemet byggde på att
inskrivningsmyndigheterna skulle kunna registrera vissa nyttj anderätter,
framför allt bostads-, anläggnings- och lägenhetsarrenden. Registrering
skulle kunna ske efter ansökan. Registreringsförfarandet skulle vara
22
manuellt. Till ansökan skulle fogas en karta över det upplåtna området.
Kartläggning och gränsmarkering skulle utföras av parterna.
En majoritet av remissinstanserna var positiva till utredningens förslag.
Detta gällde framför allt kreditinstituten samt de organisationer som
företrädde nyttjanderättshavama. Flera andra remissinstanser ifrågasatte
behovet. De myndigheter och organisationer som företrädde lantmäteri-
intresset var starkt negativa. Enligt Lantmäteriverket fanns det en risk för
att en lösning av detta slag skulle rasera det gällande systemet för
fastighetsindelning och fastighetsredovisning. Domstolsverket framhöll
att inskrivningsmyndigheterna saknade möjligheter att fullgöra de
tilltänkta arbetsuppgifterna. Riksskatteverket efterlyste en belysning av
vilka skattemässiga effekter förslaget kunde fa.
Riksdagen tog våren 1995 ställning till en motion om bättre
kreditmöjligheter för byggnader på annans mark (mot. 1993/94:1505) och
gjorde därvid ett tillkännagivande i frågan. Lagutskottet uttalade i sitt av
riksdagen godkända betänkande att det är angeläget att förbättra
kreditmöjligheterna för ägare till eller spekulanter på fritidshus på
arrenderad mark (bet. 1994/95:LU26, rskr. 1994/95:361). Utskottet sade
sig dock inte vara berett att förorda ett genomförande av
Byggnadspantutredningens förslag utan ansåg att frågan borde övervägas
förutsättningslöst på nytt. Regeringen borde tillse att så skedde i lämpligt
sammanhang.
Skälen för regeringens bedömning: Innehavare av byggnader på ofri
grund har i dag sämre möjligheter än vanliga fastighetsägare att utnyttja
sin egendom som säkerhet vid upptagande av lån. Oftast torde det också
leda till att lånevillkoren blir sämre. Visserligen har olägenheterna härav
i en del fall kunnat minskas genom att kreditinstitut via innehavarnas
intresseorganisation har erbjudit innehavarna särskilda lån på förmånliga
kreditvillkor (så har skett i fråga om Koloniträdgårdsförbundets
medlemmar). Likväl finns det anledning att noga överväga om
innehavarnas ställning skulle kunna förbättras ytterligare genom
införandet av en ny säkerhetsform.
Byggnadspantutredningens förslag framstår från rättslig synpunkt som
väl genomtänkt men torde ändå, på grund av sin komplicerade karaktär,
vara ägnat att leda till tillämpningsproblem. Förslaget synes också
innebära en risk för en ökad ”privat jorddelning”, dvs. mark kommer i
större utsträckning att bli föremål för privata delningar utan att
lämpligheten av dessa prövas vid en lantmäteriförrättning. På sikt kan
detta leda till markpolitiska olägenheter.
Mot dessa olägenheter måste vägas de positiva effekter som förslaget
skulle kunna fa. Att förslaget skulle ha sådana effekter torde stå helt
klart. Det kan emellertid ifrågasättas om fördelarna kommer att bli
särskilt påtagliga. Väl torde den föreslagna säkerhetsformen, panträtt i
registrerad nyttjanderätt, innebära en viss förbättring i förhållande till
säkerhetsöverlåtelse. Ett genomförande av utredningens förslag torde
därigenom vara ägnat att leda till bättre kreditvillkor för byggnadernas
ägare än de kreditvillkor som kreditinstituten annars skulle erbjuda. Det
står emellertid klart att en panträtt i registrerad nyttjanderätt under alla
förhållanden inte kommer att få samma säkerhetsmässiga valör som
Prop. 1997/98:98
23
panträtt i fast egendom eller tomträtt. Det sammanhänger bl.a. med att
den registrerade nyttj anderätten inte kommer att vara förenad med
samma besittningsskydd till marken som äganderätt eller tomträtt. Det
finns därför knappast anledning anta att byggnadernas ägare normalt
skulle kunna minska sina lånekostnader i någon mera betydande mån
genom att upplåta panträtt i registrerad nyttjanderätt.
I sammanhanget bör också de avgifter som måste tas ut för registre-
ringsförfarandet beaktas. Kostnaderna för att lägga upp och föra ett fullt
utbyggt nyttj anderättsregister bör nämligen, enligt de principer som i dag
gäller för finansieringen av inskrivningsväsendet, bäras av dem som
utnyttjar registret, dvs. nyttjanderättshavama.
Den tveksamhet man således kan ha i fråga om de vinster som
systemet kan ha för byggnadernas ägare medför att det också är svårt att
bedöma i vilken utsträckning systemet kommer att utnyttjas. Det går
därför inte att vara säker på om statens initialkostnader för ett nytt system
över huvud taget kommer att kunna finansieras.
Vid en samlad bedömning har regeringen därför kommit till slutsatsen
att Byggnadspantsutredningens förslag inte bör genomföras.
Inom Justitiedepartementet har övervägts om det finns andra sätt att
genom lagstiftning förbättra kreditmöjligheterna for innehavare av
byggnader på ofri grund. Diskussioner har förts, bl.a. med företrädare för
kreditinstituten. Andra, förenklade, lösningar har övervägts. Det har
emellertid inte framkommit några lösningar som på något avgörande vis
skiljer sig från Byggnadspantsutredningens förslag. Varje säkerhetsform
som avser byggnad på ofri grund ger upphov till komplicerade
sakrättsliga frågor, bl.a. avseende företrädet mellan olika rättsinnehavare
i fastigheten respektive byggnaden. Sådana frågor torde inte kunna lösas
annat än genom det slag av registreringssystem som Byggnadspants-
utredningen föreslog och som vi, enligt vad vi tidigare har redovisat,
anser inte bör genomföras.
Vi är därför för närvarande inte beredda att föreslå något nytt, i lag
reglerat system för pantsättning av nyttj anderätter eller byggnader på ofri
grund. Vi kan inte heller se att det är möjligt att genom något annat slag
av lagändringar förbättra kreditmöjligheterna i de aktuella fallen.
Prop. 1997/98:98
Det är angeläget att den föreslagna lagstiftningen träder i kraft så snart
som möjligt. Ikraftträdandedag bör sålunda vara den 1 juli 1998.
De juridiska personer som vid ikraftträdandet redan är registrerade i
stiftelse- eller handelsregistret bör få en viss tid på sig att göra anmälan
för registrering av person- eller organisationsnummer enligt de nya
bestämmelserna. Regeringen anser att en tid om sex månader är
tillräcklig.
De föreslagna ändringarna torde inte fa några kostnadskonsekvenser
for det allmänna. Kostnaderna för nya registreringsärenden bör
finansieras med registreringsavgifter.
24
Prop 1997/98:98
4 kap.
6§
Den får inte vara revisor som
1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,
2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.
16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av
ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,
3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-
företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett
handelsbolag, är bolagsman i företaget,
4. biträder vid förandet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens
förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,
5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende
ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som
avses i 1-4,
6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder
stiftelsen vid grundbokfönngen eller förandet av räkenskaper enligt
3 kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens
kontroll däröver,
7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller,
8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett
dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för
vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller
förvaltaren har ställt säkerhet.
I ett dotterföretag får inte den vara revisor som enligt första stycket
inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.
En revisor far vid revisionen inte anlita någon som enligt första och
andra styckena inte är behörig att vara revisor. Har stiftelsen, stiftaren,
förvaltaren eller ett dotterföretag någon anställd i sin tjänst med uppgift
att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om intern revision eller
granskning av liknande slag, far revisom dock anlita en sådan anställd i
den utsträckning som det är förenligt med god revisionssed.
Paragrafens första och andra stycken har ändrats något i språkligt
avseende för att stå i närmare överensstämmelse med motsvarande regel i
10 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) i den lydelse som det kapitlet
föreslås fa enligt regeringens nyligen lämnade lagrådsremiss med förslag
till ändringar i aktiebolagslagen.
Skälen för ändringen i tredje stycket har behandlats i avsnitt 4.
Utgångspunkten är liksom tidigare att stiftelsens revisor vid revisionen
inte far anlita biträde av den som själv är obehörig att vara revisor, t.ex.
den som är stiftelsens stiftare eller är anställd hos stiftaren eller
förvaltaren. Genom ändringen i andra meningen har emellertid den
möjlighet som redan tidigare har funnits att i viss utsträckning anlita
biträde av intemrevisor utvidgats.
25
Den nya lydelsen ger stiftelsens revisor möjlighet att anlita biträde av
sådana stiftarens eller förvaltarens anställda som uteslutande eller
huvudsakligen ägnar sig åt intemrevision eller granskning av liknande
slag, dock endast under förutsättning att det i det enskilda fallet står i
överensstämmelse med god revisionssed. Begreppet intemrevision far
här förstås på samma sätt som vid tillämpningen av bestämmelsen i dess
tidigare lydelse. Såsom framgår av lagtextens ”uteslutande eller
huvudsakligen” måste intemrevision vara vederbörandes dominerande
arbetsuppgift. Vad gäller uttrycket ”granskning av liknande slag” är
avsikten med detta att också personalen vid exempelvis en kommuns
revisionskontor i viss utsträckning skall kunna anlitas som biträde av
stiftelsens revisor, även om det inte är intem revision i vanlig mening
som är huvuduppgiften för ett sådant revisionskontor.
I vilken utsträckning det står i överensstämmelse med god revisionssed
att anlita biträde av intemrevisor eller motsvarande granskare far
bedömas mot bakgrund av den praxis och de normer som har utbildat sig
på revisionsområdet. Såsom har uttalats i FAR:s rekommendation
Revisionsprocessen (FAR:s samlingsvolym, 1998, s. 831) måste stor
hänsyn tas till vilken kompetens den anlitade personen har och vilken
ställning han eller hon intar; en grundläggande förutsättning måste vara
att vederbörande också i praktiken står fri i förhållande till stiftarens eller
förvaltarens ledning.
Det bör slutligen påpekas att det förhållandet att stiftelsens revisor
anlitar biträde av en intemrevisor hos stiftaren eller förvaltaren givetvis
inte medför att revisom kan avbörda sig något av ansvaret för stiftelse-
revisionen.
10 kap.
2§
Om inte annat följer av 6 § andra stycket skall en stiftelses styrelse eller
förvaltare anmäla stiftelsen för registrering i stiftelseregistret
1. i fall som avses i 1 § första stycket 2 senast sex månader efter det att
stiftelsen bildades,
2. i övriga fall senast sex månader efter det att stiftelsen blev
bokföringsskyldig enligt denna lag.
Anmälan enligt första stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens
postadress och telefon samt om styrelseledamöternas namn, person-
nummer, bostadsadress, postadress och telefon eller förvaltarens namn
eller firma, organisationsnummer, postadress och telefon. Vid egen
förvaltning skall den vidare innehålla uppgift om den ort där styrelsen
har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där förvaltningen huvud-
sakligen utövas. Vid anknuten förvaltning skall uppgift i stället lämnas
om den ort där förvaltaren har sitt säte, eller om säte inte är bestämt, där
förvaltarens egen förvaltning huvudsakligen utövas eller, om förvaltaren
är ett handelsbolag, där bolaget har sitt huvudkontor inrättat.
Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet, om det
är möjligt. Har styrelsen eller förvaltaren enligt 2 kap. 7 § fattat beslut
om namn för stiftelsen, skall anmälan innehålla uppgift även om namnet.
I paragrafen har införts ett krav på att även personnummer för
styrelseledamöterna (vid egen förvaltning) respektive organisations-
Prop. 1997/98:98
26
nummer för förvaltaren (vid anknuten förvaltning) skall anmälas för
registrering. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 5.
3§
Anmälan för registrering i stiftelseregistret skall genast göras
1. när en föreskrift i stiftelseförordnandet har ändrats eller upphävts
enligt bestämmelserna i 6 kap.,
2. när en ändring har inträtt i något förhållande som avses i 2 § andra
stycket,
3. när någon har bemyndigats att företräda stiftelsen enligt 2 kap. 16 §
andra stycket eller 23 § andra stycket,
4. när stiftelsen inte längre är registreringsskyldig enligt denna lag,
samt
5. när stiftelsen är upplöst.
I fall som avses i första stycket 3 skall uppgift lämnas om företrädarens
namn, personnummer, bostadsadress, postadress och telefon. Har
styrelsen eller förvaltaren beslutat att rätten att företräda stiftelsen samt
att teckna dess namn och firma far utövas endast av två eller flera i
förening, skall detta också anmälas för registrering i stiftelseregistret.
Någon annan inskränkning i rätten att företräda stiftelsen och att teckna
dess namn och firma far inte registreras.
När anmälan enligt första stycket 2 avser byte av förvaltare skall
anmälan göras av den nye förvaltaren. I fall som avses i första stycket 5
skall anmälan göras av den avträdande styrelsen eller förvaltaren. I
övriga fall skall anmälan göras av styrelsen eller förvaltaren.
Enligt 2 kap. 16 § andra stycket och 23 § andra stycket stiftelselagen kan
styrelsen respektive förvaltaren för en stiftelse som är registrerad i
stiftelseregistret bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och
teckna dess firma. En sådan särskilt bemyndigad företrädare skall
anmälas för registrering i stiftelseregistret enligt andra stycket i
förevarande paragraf. I paragrafen har införts ett krav på att, förutom
övriga uppgifter beträffande företrädaren, även personnummer för denne
skall anmälas för registrering.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. En stiftelse som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad skall
senast den 31 december 1998 anmäla sådana uppgifter om person- och
organisationsnummer som anges i 10 kap. 2 § andra stycket och 3 §
andra stycket i deras nya lydelse.
Det har ansetts att lagen bör träda i kraft så snart som möjligt.
Från och med ikraftträdandet skall en registreringsanmälan avseende
en tidigare inte registrerad stiftelse innehålla sådana person- och
organisationsnummer som sägs i paragrafens nya lydelse. Redan
registrerade stiftelser behöver däremot inte omedelbart komplettera de
uppgifter som finns i registret. För sådana stiftelser gäller i stället enligt
punkten 2 i övergångsbestämmelserna att de senast vid utgången av år
1998 skall anmäla kompletterande person- och organisationsnummer-
uppgifter till registreringsmyndigheten. Om någon sådan kompletterande
anmälan inte lämnas, kan ingripande enligt 9 kap. 3 § eller 10 kap. 11 §
stiftelselagen komma i fråga.
Prop. 1997/98:98
27
31 §
Tillsynsmyndighet är länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren har sitt
hemvist. Styrelsen för en pensions- eller personalstiftelse skall anmäla
stiftelsen for tillsyn senast sex månader efter det att styrelsen har tagit
emot sitt uppdrag.
Anmälan enligt andra stycket skall innehålla uppgift om stiftelsens
postadress och telefon samt om styrelseledamöternas namn,
personnummer, bostadsadress, postadress och telefon. Till anmälan skall
fogas bestyrkt kopia av de handlingar som arbetsgivaren upprättat
avseende stiftelsen samt, om möjligt, uppgift om storleken och
beskaffenheten av stiftelsens förmögenhet. När en ändring har inträtt i
något förhållande som tidigare har anmälts skall detta genast anmälas till
tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall föra ett register över
anmälda stiftelser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om avgifter for tillsyn och registrering enligt denna lag.
I paragrafens tredje stycke har införts ett krav på att styrelseleda-
möternas personnummer skall anmälas för registrering.
4§
Handelsregister skall innehålla följande uppgifter om:
Enskild näringsidkare:
1. näringsidkarens firma,
2. näringsidkarens fullständiga namn, personnummer eller, om sådant
saknas, av skattemyndighet tilldelat registreringsnummer, och
postadress,
3. näringsverksamhetens art,
4. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets
postadress.
Handelsbolag:
1. bolagets organisationsnummer och firma,
2. näringsverksamhetens art,
3. det län och den ort där huvudkontoret finns samt kontorets
postadress,
4. bolagsmännens fullständiga namn, personnummer eller organisa-
tionsnummer och postadresser
5. om en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening är
bolagsman, fullständiga namn, personnummer och postadresser för
styrelseledamöter och styrelsesuppleanter i stiftelsen eller föreningen,
6. om en stiftelse med anknuten förvaltning är bolagsman, förvaltarens
namn, organisationsnummer och postadress samt fullständigt namn,
personnummer och postadress for en ställföreträdare för förvaltaren,
7. av vem och hur firman tecknas, när ej firman får tecknas av vaije
bolagsman ensam,
8. om bolaget utgör kommanditbolag, vilken eller vilka av bolags-
männen som är kommanditdelägare och beloppet av varje sådan
bolagsmans utfasta insats.
Prop. 1997/98:98
28
Ideell förening:
1. den firma under vilken föreningen idkar näring,
2. föreningens namn, om det ej sammanfaller med firman, och
organisationsnummer,
3. näringsverksamhetens art.
4. det län och den ort där föreningens styrelse har sitt säte samt
föreningens postadress
5. styrelseledamöternas och, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn, personnummer och postadresser
6. av vem och hur föreningens namn tecknas, om ej namnet tecknas av
styrelsen ensam.
I paragrafen har införts en bestämmelse om att handelsregistret skall
innehålla uppgifter om organisationsnummer för handelsbolag och
ideella föreningar. Av paragrafens nya lydelse följer vidare att det i
registret även skall antecknas organisationsnummer för juridiska
personer som är bolagsmän i handelsbolag. Vidare har det i paragrafen
föreskrivits att handelsregistret skall innehålla registreringsnummer för
sådan enskild näringsidkare som saknar personnummer. Skälen för dessa
ändringar har angetts i avsnitt 6.
I paragrafen har det vidare tagits in en föreskrift om att det vid
registrering av handelsbolag i vilket någon eller några av bolagsmännen
är en stiftelse med egen förvaltning eller en ideell förening även skall
antecknas personuppgifter beträffande styrelseledamöterna i stiftelsen
eller den ideella föreningen. Om en stiftelse med anknuten förvaltning är
bolagsman, skall uppgifter i stället lämnas om förvaltaren samt om en
ställföreträdare för denne. Också denna fråga har behandlats i avsnitt 6.
Vad som avses med egen förvaltning respektive anknuten förvaltning av
stiftelse anges i 2 kap. 2 § stiftelselagen. Enligt 5 § handelsregister-
förordningen (1974:188) skall en ansökan om registrering innehålla de
uppgifter som anges i 4 § handelsregisterlagen. Ändringen i det aktuella
avseendet medför således att det i samband med anmälan för registrering
av handelsbolag i vilket en stiftelse eller en ideell förening är bolagsman
även måste lämnas personuppgifter rörande stiftelsens eller den ideella
föreningens styrelseledamöter respektive stiftelsens förvaltare.
Enligt 13 § handelsregisterlagen skall, om det registrerade förhållandet
i något avseende ändras, detta utan dröjsmål anmälas till Patent- och
registreringsverket. Den bestämmelsen gäller även vid ändring i nu
aktuella förhållanden, t.ex. när styrelsen i en stiftelse som är bolagsman i
ett registrerat handelsbolag förändras.
Det kan tilläggas att handelsregisterlagen innehåller vissa möjligheter
att tillgripa sanktioner mot dem som inte följer lagens bestämmelser om
registrering och ändringsanmälan. Dessa bestämmelser far betydelse
även beträffande de nu aktuella uppgifterna. Innehåller en ansökan om
registrering inte de nödvändiga uppgifterna, skall enligt 13 § Patent- och
registreringsverket förelägga sökanden att avge yttrande eller vidta
rättelse. Om ett sådant föreläggande inte följs, skall ansökan avskrivas.
Försummar någon att göra anmälan, kan straffansvar komma i fråga
enligt 22 § andra stycket.
Prop. 1997/98:98
29
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. En näringsidkare som vid lagens ikraftträdande redan är registrerad
skall senast den 31 december 1998 till handelsregistret anmäla sådana
uppgifter som sägs i 4 § och och som inte redan tidigare är införda i
registret. Detta gäller dock inte uppgift om ett handelsbolags eller en
ideell förenings organisationsnummer.
Efter lagens ikraftträdande gäller de nya bestämmelserna fullt ut vid
nyregistrering av näringsidkare. Redan registrerade näringsidkare har
däremot sex månader på sig för att komplettera förefintliga uppgifter.
Uppgifter om organisationsnummer för ett handelsbolag eller en ideell
förening finns dock redan tillgängliga hos Patent- och registreringsverket
och något krav på komplettering med sådana uppgifter har därför inte
ställts upp.
Prop. 1997/98:98
30
Prop. 1997/98:98
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
6§
Den kan inte vara revisor som
1. är stiftelsens stiftare eller förvaltare,
2. ensam eller tillsammans med andra företräder stiftelsen enligt 2 kap.
16 eller 23 § eller företräder förvaltaren eller, om stiftelsen förvaltas av
ett handelsbolag, är bolagsman i bolaget,
3. ensam eller tillsammans med andra har rätt att företräda ett dotter-
företag till stiftelsen eller till förvaltaren eller, om dotterföretaget är ett
handelsbolag, är bolagsman i företaget,
4. biträder vid föraridet av stiftelsens räkenskaper eller vid stiftelsens
förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens kontroll däröver,
5. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende
ställning till stiftelsen eller till förvaltaren eller till någon annan som
avses i 1-4,
6. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder
stiftelsen vid grundbokföringen eller föraridet av räkenskaper enligt 3
kap. 5 § eller vid stiftelsens förmögenhetsförvaltning eller stiftelsens
kontroll däröver,
7. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses i 1 -4 eller är besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift
med den andres syskon, eller,
8. står i låneskuld till stiftelsen eller förvaltaren eller till ett
dotterföretag till stiftelsen eller till förvaltaren eller har förpliktelser för
vilka stiftelsen, förvaltaren eller dotterföretag till stiftelsen eller
förvaltaren har ställt säkerhet.
I ett dotterföretag kan inte den vara revisor som enligt första stycket
inte är behörig att vara revisor i moderstiftelsen.
En revisor far vid revisionen
inte anlita någon som enligt första
och andra styckena inte är behörig
att vara revisor. Har moder-
En revisor får vid revisionen
inte anlita någon som enligt första
och andra styckena inte är behörig
att vara revisor. Har en stiftare, en
31
stiftelsen eller dotterföretaget
någon anställd i sin tjänst med
uppgift att uteslutande eller
huvudsakligen ha hand om
stiftelsens eller dotterföretagets
eller bådas interna revision, far
revisom dock anlita en sådan
anställd i den utsträckning som det
är förenligt med god revisionssed.
förvaltare, en moderstiftelse eller
ett dotterföretag någon anställd i
sin tjänst med uppgift att
uteslutande eller huvudsakligen ha
hand om intern revision, får
revisom dock anlita en sådan
anställd i den utsträckning som det
är förenligt med god revisionssed.
Prop. 1997/98:98
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 april 1998.
32
Prop. 1997/98:98
Bilaga 2
Remissyttranden har avgetts av Svea hovrätt, Kammarkollegiet,
Revisorsnämnden, Riksrevisionsverket, Svenska kyrkans centralstyrelse,
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Länsstyrelsen i
Stockholms län, Svenska kommunförbundet, Stockholms stad, Borås
kommun, Gävle kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun,
Malmö kommun, Norrköpings kommun, Skellefteå kommun,
Stockholms läns landsting, Jämtlands läns landsting, Örebro läns
landsting, Landstinget i Värmland, Landstinget Skaraborg, Landstinget i
Kalmar län, Landstinget Sörmland, Svenska Bankföreningen, STAREV,
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR, Svenska Revisorssamfundet
SRS och Föreningen Stiftelser i samverkan.
33
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-02-25
Närvarande: f.d. justitierådet Per Jermsten, justitierådet Ingegerd
Westlander, regeringsrådet Marianne Eliason.
Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 1998 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensions-
utfästelse m.m.,
3. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Per Sundberg.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1997/98:98
Bilaga 3
34
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Laila Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1997/98:98 Vissa stiftelserättsliga frågor
m.m.
35
Eländers Gotab 55982, Stockholm 1998