Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 mars 1998
Lena Hjelm- Wallén
Ylva Johansson
(Utbildningsdepartementet)
Prop.
1997/98:93
I propositionen föreslås att en läroplan skall införas för förskolan. Läro-
planen skall till sin struktur vara uppbyggd på samma sätt som övriga
läroplaner. Läroplanen skall ange förskolans värdegrund och uppdrag
samt mål och riktlinjer.
Mål och riktlinjer bör preciseras for normer och värden, utveckling och
lärande, barns inflytande samt förskola och hem. Läroplanen skall vända
sig till alla som arbetar i förskolan samt till arbetslaget.
För familjedaghem skall läroplanen vara vägledande. Allmänna råd bör
utfärdas för familjedaghem samt for öppen förskola.
Vidare föreslås att benämningarna daghem och deltidsgrupp utgår ur
skollagen (1985:1100) och att förskola därmed skall vara den enda be-
nämningen för den verksamheten samt att benämningen integrerad skol-
barnsomsorg utgår ur skollagen.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93
Prop. 1997/98:93
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3
2 Lagtext....................................................................................................4
3 Ärendet och dess beredning....................................................................7
4 Principiella utgångspunkter....................................................................7
5 Förskolans utveckling under 1990-talet...............................................10
6 Benämningarna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 12
6.1 Nuvarande benämningar...........................................................12
6.2 Förskola och fritidshem.............................................................13
7 Läroplanen - struktur och inriktning....................................................14
7.1 Läroplanen.................................................................................14
8 Läroplanens innehåll............................................................................19
8.1 Normer och värden....................................................................20
8.2 Omsorg, lek och lärande............................................................20
8.3 Barns inflytande........................................................................24
8.4 Förskola och hem......................................................................24
8.5 Samverkan.................................................................................24
9 Planering och utvärdering.....................................................................25
10 Allmänna råd......................................................................................25
11 Ekonomiska konsekvenser.................................................................27
12 Författningskommentarer...................................................................27
Bilaga 1 Sammanfattning av kommittén förslag.....................................28
Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över Barnomsorg
och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärlden - Förslag
till läroplan för förskolan (SOU 1997:157).............................................47
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1997...........52
Prop. 1997/98:93
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),
2. godkänner det som regeringen föreslår om en läroplan för förskolan
(avsnitt 7.1).
Prop. 1997/98:93
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 2, 4, 7, 9, 10 och 13 §§ skollagen
(1985:1100)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2
Förskoleverksamheten bedrivs i
form av förskola, som organiseras
som daghem eller deltidsgrupp, i
form av familjedaghem och i form
av kompletterande förskoleverk-
samhet (öppen förskola).
Skolbarnsomsorgen bedrivs i
form av fritidshem, integrerad
skolbarnsomsorg eller familjedag-
hem. För barn mellan tio och tolv
år kan skolbarnsomsorgen även
bedrivas i form av öppen fritids-
verksamhet. Skolbarnsomsorgen
skall ta emot barn under den del av
dagen då de inte vistas i skolan
och under lov.
Om ett barn vårdas på sjukhus
eller i någon annan institution,
skall huvudmannen för institutio-
nen söija för att barnet får tillfälle
att delta i verksamhet som motsva-
rar den som erbjuds i förskola, fri-
tidshem eller integrerad skol-
barnsomsorg.
§
Förskoleverksamheten bedrivs i
form av förskola, familjedaghem
och kompletterande förskoleverk-
samhet (öppen förskola).
Skolbarnsomsorgen bedrivs i
form av fritidshem och familje-
daghem. För barn mellan tio och
tolv år kan skolbarnsomsorgen
även bedrivas i form av öppen fri-
tidsverksamhet. Skolbarnsomsor-
gen skall ta emot bam under den
del av dagen då de inte vistas i
skolan och under lov.
§
Om ett bam vårdas på sjukhus
eller i någon annan institution,
skall huvudmannen för institutio-
nen söija för att barnet får tillfälle
att delta i verksamhet som motsva-
rar den som erbjuds i förskola eller
fritidshem.
Lagen omtryckt 1997:1212.
7§
När vårdnadshavaren har anmält behov av plats inom förskoleverk-
samheten eller skolbarnsomsorgen, skall kommunen erbjuda plats utan
oskäligt dröjsmål.
Prop. 1997/98:93
Kommunen kan fullgöra sin
skyldighet enligt 6 § också genom
att utan oskäligt dröjsmål hänvisa
barnet till en motsvarande plats i
enskild förskola, enskilt fritidshem
eller enskild integrerad skol-
Kommunen kan fullgöra sin
skyldighet enligt 6 § också genom
att utan oskäligt dröjsmål hänvisa
barnet till en motsvarande plats i
enskild förskola eller enskilt fri-
tidshem.
bamsomsorg.
Kommunen skall ta skälig hänsyn till vårdnadshavarens önskemål om
omsorgsform när den erbjuder plats inom förskoleverksamheten eller
skolbarnsomsorgen enligt första eller andra stycket.
9§
Bam som av fysiska, psykiska
eller andra skäl behöver särskilt
stöd i sin utveckling skall anvisas
plats i förskola eller fritidshem,
om inte barnens behov av sådant
stöd tillgodoses på något annat
sätt.
Bam som av fysiska, psykiska
eller andra skäl behöver särskilt
stöd i sin utveckling skall anvisas
plats i förskola, fritidshem eller
integrerad skolbarnsomsorg, om
inte barnens behov av sådant stöd
tillgodoses på något annat sätt.
Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka bam
som behöver anvisas plats enligt första stycket. Kommunen skall verka
för att barnen utnyttjar den anvisade platsen och informera föräldrarna
om verksamheten och syftet med denna.
Om ett bam efter beslut av en kommun vistas i familjehem eller i hem
för vård eller boende i en annan kommun, har den kommun som beslutat
om vistelsen ansvaret för det individuellt behovsprövade stöd enligt
första stycket som bamet kan behöva. Placeringskommunens ansvar upp-
hör om ärendet överflyttas enligt 72 § socialtjänstlagen (1980:620).
För plats i förskola, fritidshem,
integrerad skolbarnsomsorg och
familjedaghem som kommunen
anordnar får skäliga avgifter tas ut
enligt grander som kommunen
bestämmer. Avgifterna får dock
inte överstiga kommunens själv-
kostnader.
10 §
För plats i förskola, fritidshem
och familjedaghem som kommu-
nen anordnar får skäliga avgifter
tas ut enligt grunder som kommu-
nen bestämmer. Avgifterna får
dock inte överstiga kommunens
självkostnader.
För sådana platser i förskola som avses i 9 § får avgift tas ut endast till
den del verksamheten överstiger 15 timmar i veckan eller 525 timmar om
året.
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
13 §
Ett bolag, en förening, en sam-
fällighet, en stiftelse eller en en-
skild individ som yrkesmässigt vill
|
driva en förskola, ett fritidshem |
driva en förskola eller ett fritids- Prop. 1997/98:93 |
Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom av-
tal enligt 5 § andra stycket har överlämnat till en enskild att utföra.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1998.
Regeringen bemyndigade den 22 augusti 1996 statsrådet Johansson att
tillkalla en kommitté med uppdrag att utarbeta ett förslag till gemensamt
måldokument för den obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverk-
samhet och skolbarnsomsorgen (dir. 1996:61). Kommittén antog namnet
Barnomsorg och skolakommittén. Kommittén överlämnade i februari
1997 betänkandet Växa i lärande - Förslag till läroplan för bam och
unga 6-16 år (SOU 1997:21). Förslagen i betänkandet kommer att be-
handlas i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen
inom kort.
Regeringen beslutade den 13 februari 1997 om tilläggsdirektiv till
Barnomsorg och skolakommittén (dir. 1997:30). Kommittén fick i upp-
drag att dels utarbeta förslag till måldokument för den pedagogiska verk-
samheten i förskolan, dels att göra en översyn av skollagen utifrån de
krav integrationen av förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och
utifrån förslagen till nya måldokument. Betänkandet Att erövra omvärl-
den - Förslag till läroplan för förskolan (SOU 1997:157) överlämnades i
november 1997 och har därefter remissbehandlats. En sammanfattning av
förslagen, inklusive kommitténs förslag till läroplan för förskolan, finns i
bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna samt en sammanställ-
ning av remissyttrandena finns i bilaga 2.
Prop. 1997/98:93
Den 1 juli 1996 överfördes ansvaret inom Regeringskansliet för försko-
leverksamheten och skolbarnsomsorgen från Socialdepartementet till
Utbildningsdepartementet. Bakgrunden till denna förändring gavs i rege-
ringsförklaringen samma år, där det lades fast att det livslånga lärandet
skall vara en hörnsten i regeringens politik. Sverige skall kunna konkur-
rera med hög kompetens och förutsättningarna för det skall ges genom en
hög kvalitet i alla skolformer, från förskolan till högskolan. Kvalitet och
likvärdighet skall prägla det svenska skolväsendet för bam och ungdom.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att föra in förskoleverk-
samheten och skolbarnsomsorgen i utbildningssystemet. Den 1 januari
1998 övertog Skolverket tillsynsansvaret för förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen. Lagstiftningen för dessa verksamheter har från
samma datum överförts från socialtjänstlagen (1980:620) till skollagen
(1985:1100).
Regeringen avser dessutom att inom kort föreslå att läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) kompletteras så att den även kan
användas av förskoleklassen och fritidshemmet.
Förskoleverksamheten, varav förskolan är en väsentlig del, men där
även andra verksamhetsformer som familjedaghem och öppen förskola
inryms, har i vårt land byggts upp som en del av familj epolitiken. Mål-
sättningen har varit att förverkliga ett samhälleligt stöd för barns omsorg,
omvårdnad och utveckling med det dubbla syftet att ge föräldrar möjlig-
7
het att förena föräldraskap med förvärvsarbete och att ge bam goda upp-
växtvillkor för utveckling och lärande.
Utbyggnaden av barnomsorgen har inneburit ett stort åtagande för stat
och kommun som nu i princip är genomfört. Den nordiska modellen för
en heldagsomsorg med god kvalitet är av avgörande betydelse för den
generella välfärdspolitiken och en förutsättning for jämställdhet mellan
kvinnor och män och barns goda uppväxtvillkor.
Den sociala miljö och den pedagogiska stimulans som bam möter un-
der barndomsåren påverkar på ett avgörande sätt deras förutsättningar för
utveckling och lärande. Därför har förskoleverksamheten och skol-
barnsomsorgen en viktig pedagogisk uppgift. Genom en integration av
förskola, skola och fritidshem kan förutsättningar skapas för samverkan
och gemensamma synsätt på barns och ungas utveckling och lärande.
Regeringen anser att det nu är viktigt att utveckla förskolans inre ar-
bete och förstärka och tydliggöra förskolans pedagogiska roll.
Detta innebär en perspektivförskjutning som är både viktig och möjlig
att göra, eftersom förskolan genom ett målinriktat och framgångsrikt ar-
bete i dag kan erbjudas det stora flertalet bam. Dessutom ställer sam-
hällsutvecklingen ökande krav på en kunskaps- och kompetensutveck-
ling för individen som kan grundläggas redan i förskolan.
Regeringens avsikt med att göra förskolan till en del av utbildningspo-
litiken är inte att frångå grundläggande principer om förskolans familje-
politiska uppgift. Förskolan skall både kunna erbjuda omsorg och främja
bams utveckling samt vara organiserad så att föräldrar kan förvärvsarbeta
eller studera. Däremot innebär det att det pedagogiska bamperspektivet
blir tydligare - att förskolan i första hand skall vara till för barnets egen
omsorg, utveckling och lärande. Detta innebär att det pedagogiska inne-
hållet skall betonas och förtydligas och sambanden förstärkas med de
skolformer som barnen fortsätter till efter avslutad förskola.
I denna proposition behandlas frågor som rör förskola för bam i åldern
1-5 år. Genom att ge förskolan en läroplan, motsvarande den som finns
inom skolan, som bygger på förskolepedagogisk tradition, vill regeringen
skapa förutsättningar för en förskola som kan inta sin rättmätiga plats
som det första steget i det livslånga lärandet. En läroplan för förskolan
kan leda till att verksamhetens kvalitet utvecklas på en hög och jämn ni-
vå. Läroplanen kan också leda till diskussioner om kunskapsbegreppet i
förskola och skola och stimulera förskolans pedagogiska utveckling. Det
pedagogiska innehållet blir synligt och tillgängligt för alla som berörs av
förskolans verksamhet.
Förskola för alla barn
Allt eftersom förskoleverksamheten byggts ut till full behovstäckning
och en allt större andel bam får del av den, har frågan om de bam som
ställs utanför förskolan blivit allt viktigare. Idag omfattar förskolan cirka
57 procent av alla bam i åldern 1-5 år. Ytterligare cirka 13 procent finns i
familjedaghem. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverk-
samhet för bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om bar-
Prop. 1997/98:93
net har ett eget behov. Alla bam med behov av särskilt stöd har rätt till
förskola, oavsett familjens situation. I en del kommuner erbjuds alla bam
plats i förskola. I andra erbjuds förskoleverksamhet, utöver för bam med
behov av särskilt stöd, endast de bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller
studerar.
Regeringen har med oro kunnat konstatera att bam till arbetslösa i
ökande omfattning utestängs från förskoleverksamheten. I hälften av lan-
dets kommuner får bam behålla platsen i förskoleverksamheten också när
deras föräldrar blir arbetslösa. I hälften av kommunerna mister bamet
platsen direkt eller inom några månader. Detta ger ett intryck av att frå-
gan inte bara ses ur ett kommunalekonomiskt perspektiv, utan även
speglar olika synsätt på den vikt man lägger vid förskoleverksamheten
och dess värde för barnens utveckling och lärande. I en del kommuner
erbjuds arbetslösa föräldrar med tillfälliga behov av barntillsyn särskilda
verksamheter för sina bam. Regeringen anser att det är värdefullt for bam
till arbetslösa föräldrar att fa behålla sina platser i förskoleverksamheten.
Frågan bör dock i första hand lösas av kommunerna själva.
Bampsykiatrikommittén har i betänkandet Det gäller livet - Stöd och
vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU 1998:31) tagit
upp förskolans förebyggande roll. Kommittén föreslår att bam skall fa
möjlighet att vara kvar i samma barngrupp, även när föräldern blir ar-
betslös. När det gäller bam som inte har plats inom barnomsorgen föror-
dar kommittén en generös bedömning av barnets eget behov. Slutligen
föreslår kommittén att möjligheten att jämställa arbetslösa föräldrar med
föräldrar som arbetar, när det gäller kommunernas skyldighet att erbjuda
förskoleplats, bör utredas.
Regeringen ser allvarligt på att vissa grupper av bam, för vilka för-
skolan skulle kunna vara ett stort stöd, riskerar att inte alls få del av den.
Det kan gälla bam med invandrarbakgrund och bam i socialt utsatta om-
råden med hög arbetslöshet, vilket innebär en allvarlig risk för ökad seg-
regering. Storstadskommittén har i delbetänkandet Att växa bland betong
och kojor - Om barns och ungdomars uppväxtvillkor i storstädernas ut-
satta områden (SOU 1997:61) behandlat frågan om de bam som står
utanför den reguljära förskoleverksamheten i de socialt utsatta stadsde-
larna i storstadskommunerna. Kommittén visar att betydligt färre bam far
del av förskolan i dessa områden, jämfört med landet i övrigt. Kommittén
föreslår att en förskola för alla bam i åldern 3-5 år skall inrättas som en
försöksverksamhet under fem år i de socialt utsatta bostadsområdena i
storstäderna. Även Barnomsorg och skolakommittén har pekat på beho-
vet av rätten till förskola för yngre bam.
Att rätten till förskola bör omfatta fler bam förs också fram från olika
håll. En allmän förskola för alla bam från tidig ålder är ett önskemål som
många vill se förverkligat. Regeringen uppfattar detta som ett tecken på
att förskolans värde för barns omsorg, utveckling och lärande har vunnit
erkänsla.
Regeringen anser att det finns mycket som talar för att förskolan borde
erbjudas alla bam. Utan ökade resurser är det dock inte möjligt att med
bibehållen god kvalitet införa en allmän förskola.
Prop. 1997/98:93
Översyn av skollagen
Regeringen anser att den reglering som finns i skollagen för skolan inte i
alla avseenden går att använda för förskola och fritidshem. Förskoleverk-
samheten och skolbarnsomsorgen bär med sig ett nytt perspektiv in i
skollagen, som inte i första hand skall anpassas till skolans. Barnomsor-
gen har under lång tid utvecklats genom i huvudsak målstyrning och
ramlagstiftning. Kommunerna har t.ex. trots att det inte föreligger några
behörighetsbestämmelser för personal i förskola, satsat på en välutbildad
och kompetent personalkår. Mycket av det utvecklingsarbete som gjorts
när det gäller integrationen mellan förskola, skola och fritidshem har
också vuxit fram utan statliga regleringar.
Många frågor återstår att lösa för att skollagens struktur och bestäm-
melser skall återspegla synen på förskolan som det första steget i det
livslånga lärandet. Regeringen gav Barnomsorg och skolakommittén i
uppdrag att överväga vissa frågor som rör förskoleverksamheten och
skolbarnsomsorgen i lagstiftningshänseende. En viktig fråga rörde t. ex.
hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsen-
det för bam och ungdom.
Regeringen anser att en översyn av skollagen, varvid samtliga lagstift-
ningsfrågor kan behandlas i ett sammanhang, kommer att bli nödvändig.
Prop. 1997/98:93
Full behovstäckning
Över en halv miljon förskolebarn finns idag inom förskoleverksamheten,
vilket motsvarar drygt 70 procent av alla bam i åldern 1-5 år. Den vanli-
gast förekommande verksamhetsformen är förskola organiserad som
daghem. I förskoleklassen, som sedan den 1 januari 1998 är en egen skol-
form inom det offentliga skolväsendet, finns över 90 procent av alla sex-
åringar, vilket i princip är samtliga bam som inte börjat årskurs 1 i sko-
lan. Antalet bam i förskoleverksamheten har ökat mycket markant under
1990-talet. Ökningen har skett i förskolan. I familjedaghem har antalet
bam minskat.
Sedan den 1 januari 1995 är kommunerna skyldiga att tillhandahålla
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för bam i åldern 1-12 år, vars
föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om bamet har ett eget behov
av verksamheten. Verksamheten kan också anordnas av enskilda. Cirka
12 procent av platserna i förskolan drivs av annan huvudman än kommu-
nen. Förskoleverksamheten skall tillhandahållas i den omfattning det
behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller bar-
nets eget behov. Plats skall erbjudas så nära barnets eget hem som möj-
ligt och med hänsyn tagen till föräldrarnas önskemål. När föräldrarna har
anmält behov av plats inom förskoleverksamheten skall kommunen er-
bjuda plats utan oskäligt dröjsmål.
Alla kommuner hade inte möjlighet att uppfylla lagens intentioner när
den infördes. Genom en kraftfull utbyggnad är målet om full behov-
10
stäckning, i enlighet med den gällande lagstiftningen, nu i princip nått.
Av de förvärvsarbetande och studerande föräldrarnas bam har ca 85 pro-
cent plats, vilket motsvarar efterfrågan. De som ansöker om plats kan
oftast räkna med att få en sådan inom några månader.
Produktivitet och kvalitet
Den årliga utbyggnaden av förskoleverksamheten och skolbarnsomsor-
gen har aldrig varit så stor som under 1990-talet. Sammantaget fanns det
närmare 170 000 fler bam i förskola och fritidshem år 1996 än 1991 vil-
ket är ett resultat av den nya lagstiftningen i kombination med de ökande
födelsetalen. Antalet inskrivna bam ökade från 622 000 till 790 000, eller
med nästan 30 procent under denna period.
Hela denna utbyggnad har skett inom oförändrade ekonomiska ramar.
Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen kostade lika mycket i
fasta priser - 42 miljarder kronor, år 1991 som år 1996. Timkostnaden
har minskat med 20 procent i förskolan och 22 procent i fritidshemmen
under 1990-talet.
Besparingarna i förskola och fritidshem har åstadkommits framfor allt
genom att personaltätheten minskats och barngrupperna gjorts större,
men även andra åtgärder har vidtagits i syfte att pressa ned kostnader.
Nya avgiftssystem har påverkat barnens närvarotider, modersmålsstödet
har minskat och många öppna förskolor har lagts ned.
Det finns ännu ingen samlad bild av hur kvaliteten påverkats under
denna period. I rapporten Barns villkor i förändringstider konstaterade
Socialstyrelsen år 1993 att den generella kvaliteten fortfarande var god,
men att det fanns ett växande antal kommuner med brister i flera viktiga
avseenden. Sedan dess har inga studier gjorts på nationell nivå som gör
det möjligt att ge ett sammanfattande omdöme om de senaste årens kva-
litetsutveckling i förskola och fritidshem.
Det ligger i Skolverkets uppdrag att utöva tillsyn, uppföljning och ut-
värdering av de verksamheter som överförts till verkets ansvarsområde.
Det är angeläget att Skolverket påbörjar en mer systematisk utvärdering
av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen har gett
Skolverket i uppdrag att presentera en samlad bedömning av förskole-
verksamheten och skolbarnsomsorgen och lämna en redogörelse för ver-
kets planerade insatser och prioriteringar. Särskilt skall utformningen av
tillsynen belysas. Uppdraget skall redovisas senast den 30 oktober 1998.
Avgifterna
Kommunerna har, enligt 2 a kap. 10 § skollagen (1985:1100), rätt att ta
ut skäliga avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (2 a
kap.l0§, skollagen 1985:1100). Förskola skall erbjudas för bam i behov
av särskilt stöd oavsett ålder och den skall vara avgiftsfri upp till 525
timmar om året.
Föräldraavgiftemas genomsnittliga andel av kommunernas totala
bruttokostnad för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har ökat från
Prop. 1997/98:93
11
10 till 15 procent under 1990-talet. Variationerna är stora, från 12 pro-
cent i glesbygdskommuner till 18 procent i förortskommuner. De flesta
kommuner använder sig av inkomstrelaterade avgiftssystem. Så gott som
samtliga kommuner i landet har dessutom någon form av tidsrelaterade
avgifter dvs. avgifterna är beroende av den tid barnen vistas i verksam-
heten.
Regeringen anser att det finns anledning att uppmärksamma avgifterna
inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Av särskilt intresse
är att analysera avgifternas betydelse för utnyttjandet av förskolan samt
hur avgifternas koppling till barnens närvarotider påverkar den pedago-
giska verksamheten.
Prop. 1997/98:93
Enligt 2 a kap. skollagen är förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
den övergripande benämningen på den verksamhet inom barnomsorgen
som bedrivs för bam i åldern 1-12 år. Förskoleverksamhetens uppgift är
att genom pedagogisk verksamhet erbjuda bam fostran och omvårdnad.
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda bam
en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola, som organiseras
som daghem eller deltidsgrupp, i form av familjedaghem och i form av
kompletterande förskoleverksamhet (öppen förskola).
Skolbarnsomsorgen bedrivs i form av fritidshem, integrerad skol-
barnsomsorg eller familjedaghem. För bam i åldem 10-12 år kan skol-
barnsomsorgen bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet.
Begreppet barnomsorg förekommer inte i skollagen och gjorde det inte
heller i socialtjänstlagen, som tidigare reglerade förskoleverksamheten
och skolbarnsomsorgen.
För sexåringar är kommunen skyldig att anordna förskoleklass. Denna
verksamhet tillhör inte förskoleverksamheten, utan är sedan den 1 januari
1998 en skolform inom det offentliga skolväsendet.
Verksamheterna kan beskrivas på följande sätt:
|
Förskoleverksamhet |
Skolbarnsomsorg | |||||
|
Förskola |
Familje- |
Öppen |
Fritids- |
Integrerad |
Familje- |
Öppen |
|
Daghem del- | ||||||
|
tidsgrupp | ||||||
12
Prop. 1997/98:93
Regeringens förslag: Organisationsformerna daghem och deltidsgrupp
utgår ur skollagen (1985:1100) och förskola blir därmed den enda be-
nämningen för den verksamheten. Benämningen integrerad skol-
barnsomsorg utgår ur skollagen.
Kommitténs förslag: Sammanfaller delvis med regeringens förslag.
Kommittén föreslår att begreppen förskoleverksamhet och skolbarnsom-
sorg skall utgå ur skollagen, att begreppen daghem och deltidsgrupp er-
sätts med begreppet förskola och att begreppet integrerad skolbarnsom-
sorg ersätts med fritidshem.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som kommenterat försla-
get är de flesta positiva. Skolverket anser dock att samlingsbegreppet för-
skoleverksamhet och skolbarnsomsorg behöver behållas av praktiska
skäl.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är en viktig
markering att förskola nu etableras som enda benämning för den pedago-
giska verksamhet som bedrivs för bam i åldern 1-5 år i daghem och del-
tidsgrupper. Genom införandet av en läroplan för förskolan kan försko-
lans pedagogiska roll förstärkas och förtydligas. Det finns därför anled-
ning att föra fram förskolan som en enhetlig benämning för verksamhe-
ten.
Deltidsgrupp och daghem är två organisationsformer av förskolan som
egentligen avser olika tider för öppethållande - daghem på heltid och
deltidsgrupp på deltid. I praktiken har deltidsgruppen mest omfattat de
äldre förskolebarnen som varit hemma eller i familjedaghem, medan
daghemmen tagit emot bam från ett år och under hela förskoleåldern. Till
sitt pedagogiska innehåll är daghem och deltidsgrupp likvärdiga verk-
samheter, men anpassade till de förutsättningar som barnens åldrar och
verksamhetens öppethållande ger.
Regeringen anser att organisationsformerna daghem och deltidsgrupp
skall utgå som benämningar ur skollagen och att förskola skall vara den
enda benämningen för dessa verksamheter. I övrigt föreslås inga föränd-
ringar för de verksamheter och benämningar som skollagen anger inom
förskoleverksamheten.
Benämningen integrerad skolbarnsomsorg infördes i lagstiftningen år
1995. Avsikten var att ge en särskild benämning åt den verksamhet som
innebar att fritidshemmen lokalmässigt integrerades i skolan. Att fritids-
hemmen integreras i skolan har blivit allt vanligare och är en utveckling
som sker i allt fler kommuner. Regeringen ser ingen anledning att nu
särskilja benämningarna för fritidshem utifrån hur de lokaliseras. Tvärt-
om är det viktigt att se fritidshemsverksamheten i ett gemensamt sam-
manhang, med läroplanen som det gemensamma måldokumentet. Därför
föreslås att benämningen integrerad skolbarnsomsorg utgår ur skollagen.
Regeringen anser att de övergripande begreppen förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg bör kvarstå i skollagen tills vidare.
Enligt regeringens förslag skall verksamheterna delas in på följande
sätt:
13
|
F örskoleverksamhet |
Skolbarnsomsorg | ||||
|
Förskola |
Familjedag- |
Öppen för- |
Fritidshem |
Familjedag- |
Öppen fri- |
Prop. 1997/98:93
Kort historik
Det första måldokumentet som Socialstyrelsen år 1945 gav ut om för-
skolan, eller bamträdgårdar och daghem som verksamheten då kallades,
var Pedagogiska anvisningar ( RoA nr 27:1945). Året innan hade de
första statliga bidragen införts till denna verksamhet. I anvisningarna
betonades att verksamheterna skulle lägga grunden till en demokratisk
samhällsfostran och utveckla barnens sinnen, fantasi, skaparglädje, upp-
finningsförmåga och en sund och självkritisk in-ställning. År 1959 kom
nya anvisningar som utgick ifrån utvecklingspsykologiska teorier och
som betonade barnens utveckling till självständighet och social anpass-
ning.
I 1968 års Bamstugeutredning gjordes en omfattande utredning om
hela förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Den behandlade in-
gående förskolans mål, inre arbete och organisation, vilket år 1975 re-
sulterade i förskolelagen. I samband med genomförandet av reformen
utarbetade Socialstyrelsen en serie arbetsplaner som vägledning för det
pedagogiska arbetet i förskolan.
I böljan av 1980-talet ökade kraven på tydligare mål och riktlinjer. Se-
dan riksdagen antagit propositionen Förskola för alla bam (prop.
1984/85:209) fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att sammanställa
ett Pedagogiskt program för förskolan (Allmänna råd från Socialstyrelsen
1987:3). Programmet tar sin utgångspunkt i barns uppväxtvillkor, ut-
veckling och socialisation. Det pedagogiska innehållet i förskolan är in-
delat i tre områden: natur, kultur och samhälle. Om arbetssättet sägs att
utveckling och inlärning sker i ett ständigt samspel som skall tas tillvara i
alla situationer under dagen. Det pedagogiska programmet för förskolan
vänder sig dels till kommunernas ledningsorganisation, dels till försko-
lans personal.
Förskolans pedagogiska verksamhet har således aldrig tidigare styrts
av en läroplan i form av en förordning. Statens styrning av förskolan har
hittills, förutom lagstiftning, främst utgjorts av råd och rekommendatio-
ner till kommunerna, som själva utformat egna riktlinjer för verksamhe-
ten. Tidigare statsbidragsregler hade endast en styrande effekt på barn-
omsorgens utbyggnad och organisation.
14
Prop. 1997/98:93
Regeringens förslag: En läroplan skall inforas för förskolan. Förskolans
läroplan skall utformas enligt följande riktlinjer.
Läroplanen skall till sin struktur vara uppbyggd på i huvudsak samma
sätt som övriga läroplaner.
Läroplanen skall ange värdegrunden och förskolans uppdrag.
Läroplanen skall ange mål och riktlinjer för verksamheten.
Läroplanen skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt till
arbetslaget.
Kommitténs förslag: Sammanfaller delvis med regeringens förslag.
Kommittén föreslår därutöver att läroplanens mål skall vara av två slag -
mål att sträva mot och mål att uppnå, att läroplanen skall innehålla rikt-
linjer för förskolläraren och alla som arbetar i förskolan, att läroplanen
skall ha ett avsnitt om förskolechefens/rektors ansvar samt att skolplanen
skall omfatta förskolan.
Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna är
positiva till förslaget om en läroplan för förskolan. Bland dessa ingår
bl.a. Socialstyrelsen, Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund,
Sameskolstyrelsen de flesta av högskolorna, en majoritet av kommunerna
samt flertalet av de förskolor som inbjudits att lämna synpunkter på be-
tänkandet. Många anser att det är bra med en struktur som liknar de läro-
planer som gäller för det offentliga skolväsendet. Förslaget att ge för-
skolläraren ett särskilt ansvar samt att reglera rektors ansvar möter både
positiva och negativa reaktioner.
Landsorganisationen (LO), Svenska kommunalarbetareförbundet
(SKAF) samt Centrum för forskning i lärande vid Luleå tekniska univer-
sitet är negativa till förslaget, som de anser är alltför anpassat till skolans
synsätt. Skolverket, Lärarhögskolan i Malmö, ett antal kommuner m.fl.
anser att skillnaden mellan de två målnivåema är otydlig. Många spon-
tana remissvar är kritiska mot att läroplansförslaget inte omfattar famil-
jedaghem eller öppen förskola, medan andra anser att det är positivt att
dessa verksamheter föreslås fa specifika allmänna råd. Ett antal av in-
stanserna, bl.a. Statens Invandrarverk, LO och flera kommuner påpekar
risken för ökad segregering om inte alla bam får del av förskolan.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att förskolan i lik-
het med skolan skall styras av en läroplan i form av en förordning. Av-
sikten med att införa en läroplan för förskolan är att tydliggöra förskolans
pedagogiska roll. Genom en läroplan skapas bättre förutsättningar för en
förskola med hög och jämn kvalitet.
Ett enhetligt läroplanssystem inom utbildningssektom har också stor
betydelse för den integration som sker mellan förskola och skola. För att
denna process skall fortsätta behövs nationella mål för arbetet med barns
och ungdomars utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.
Det är angeläget att förskolan på ett kvalitativt och professionellt sätt
kan verka inom utbildningssystemet. Det är dock inte avsikten att för-
skolan därmed skall förändras till sin funktion. Förskolan skall fortsätta
15
att vara ett viktigt komplement till föräldrarnas omsorg och fostran. För-
äldrar skall, genom förskolans verksamhet, kunna förena föräldraskap
med förvärvsarbete. Barnen skall ges en trygg, lärorik och utvecklande
verksamhet i ett förtroendefullt samarbete mellan hem och förskola.
Enskilt driven förskola
Läroplanen för förskolan skall gälla för de förskolor som kommunen är
huvudman för. När det gäller förskolor som drivs av enskilda är det
kommunerna som ger tillstånd till verksamheten och som har tillsyn över
den. Tillstånd får beviljas endast om verksamheten uppfyller kravet på
god kvalitet och säkerhet (2 a kap. 13 a §, första stycket skollagen). Lä-
roplanen kommer inte att gälla enskilt drivna förskolor. Den kommer
dock att ligga till grund för bedömningen om den enskilt drivna verk-
samheten uppfyller kvalitetskravet. I detta avseende kommer förskolans
läroplan att ha samma funktion för enskilt drivna förskolor som skolans
läroplan har för fristående skolor.
Läroplanen och familjedaghem
Familjedaghemmen är ett viktigt komplement till förskolan. Verksamhe-
ten bedrivs vanligen huvudsakligen i dagbamvårdamas egna hem. Under
senare år har familjedaghemmens verksamhet ofta organiserats i dag-
bamvårdargrupper, med tillgång till egna lokaler eller öppen förskola.
Detta förstärker möjligheterna för gemensamt arbete och gruppaktiviteter
med barnen.
Regeringen anser att en läroplan för förskolan inte skall gälla för fa-
miljedaghem. Familjedaghemmen är inte tillgängliga för samma regle-
ring, kontroll och utvärdering som förskolan. Däremot skall läroplanen
för förskolan vara vägledande för familjedaghem. Det innebär att famil-
jedaghemmen kan tillämpa delar av läroplanen, utifrån de förutsättningar
som denna verksamhet ger. De avsnitt i läroplanen som behandlar nor-
mer och värden är lika relevanta för familjedaghemmen som för försko-
lan. Läroplanen skall också i övrigt fungera vägledande.
Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det i övrigt för familje-
daghemmen bör finnas riktlinjer för verksamheten i form av allmänna
råd, som utfärdas av Skolverket (kapitel 9, Allmänna råd).
Läroplanens struktur
Med en läroplan intar förskolan sin rättmätiga plats i det livslånga läran-
det. Det pedagogiska innehållet i läroplanen skall vara anpassat till bam i
förskoleåldrarna och till den verksamhet som bedrivs i förskolan. Mål
och riktlinjer skall avse en pedagogisk verksamhet för förskolebarn.
Regeringen anser att förskolans läroplan till sin struktur skall vara
uppbyggd på i huvudsak samma sätt som läroplanerna inom det offentli-
ga skolväsendet. Därigenom kan gemensamma synsätt på barns och ung-
Prop. 1997/98:93
16
as lärande och kunskaper bättre utvecklas. Läroplanerna kan länka i var-
andra så att de gemensamma målen blir tydliga.
I likhet med skolans läroplaner kommer läroplanen för förskolan att
vara av betydligt mindre omfång och mer koncentrerad än det pedago-
giska program som tidigare styrt verksamheten. Läroplanen skall ange de
nationella målen, men inte ge anvisningar om hur målen skall uppnås
eller om arbetssätt och metoder.
Värdegrunden och förskolans uppdrag
Läroplanen skall inledas med den värdegrund som verksamheten skall
bygga på och som övriga delar i läroplanen skall avspegla. Värdegranden
skall utgå från de demokratiska principer som samhället vilar på.
De remissinstanser som kommenterat kommitténs förslag till formule-
ringar av förskolans värdegrund, har varit positiva.
I läroplanen skall finnas ett avsnitt som tar upp förskolans uppdrag.
Förskolan har ett omfattande uppdrag och skall i sin verksamhet arbeta
med barnets allsidiga utveckling. Det pedagogiska arbetet i förskolan
utgår ifrån att det finns ett starkt samband mellan omsorg, fostran och
barnets utveckling och lärande i en verksamhet som tar ansvar för hela
barnet under hela dagen.
Mål
Regeringen ser ett värde i att förskolans läroplan har en med skolans lä-
roplan likartad struktur. Därmed kommer barns och elevers lärande att
kunna ses som obrutna processer från tidig ålder i förskolan och genom
skolsystemet. Därför anser regeringen, i likhet med kommittén, att det
skall finnas mål att sträva mot i förskolans läroplan. Dessa skall ange
inriktningen på vad förskolan skall arbeta mot och sträva efter när det
gäller det enskilda barnets utveckling och lärande. Genom att såväl för-
skolans som skolans läroplaner innehåller mål att sträva mot kan en kon-
tinuitet skapas mellan de båda läroplanerna.
Utöver mål att sträva mot föreslår kommittén att det i läroplanen även
skall finnas mål att uppnå. Dessa mål skall, enligt kommitténs förslag,
uttrycka förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det enskilda
barnets förmåga inom ett antal områden.
Flera remissinstanser, däribland Skolverket, anser att det är svårt att
använda begreppet mål att uppnå på det sätt som kommittén föreslår.
Lärarhögskolan i Malmö är kritisk till otydligheten mellan de två målni-
våema, Göteborgs universitet anser att mål att uppnå blir alltför styrande,
Luleå tekniska universitet talar om ett okritiskt övertagande av skolans
begrepp och flera kommuner är också kritiska till mål att uppnå i försko-
lan.
Begreppet mål att uppnå har tagits över från Lpo 94, men av kommit-
tén givits en annan innebörd, då de föreslås ange vad bam skall ha ut-
vecklat istället för ha uppnått. Att använda samma begrepp i de båda lä-
Prop. 1997/98:93
17
2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93
roplanema, men med förändrad innebörd är, enligt regeringens mening,
inte oproblematiskt. Skillnaden mellan de två målnivåema är otydlig.
Avsikten med mål att uppnå i skolan är att de skall kunna utvärderas
och utgöra grunden för en resultatbedömning. I förskolan är det inte det
enskilda barnets resultat som skall utvärderas och inga betyg eller om-
dömen skall utfärdas. Förskolan är en pedagogisk verksamhet i vilken
bam kan börja vid olika åldrar och delta i under olika lång tid. Förskolan
skall vara trygg, utvecklande och lärorik för alla bam som deltar, utifrån
vars och ens förutsättningar. Av den anledningen anser regeringen att det
inte är lämpligt att använda mål att uppnå i förskolans läroplan.
Sammanfattningsvis anser regeringen att förskolans läroplan skall in-
nehålla endast en typ av verksamhetsmål, nämligen mål att sträva mot
för det enskilda barnets utveckling och lärande. Dessa mål bör kunna
formuleras utifrån kommitténs förslag till såväl mål att sträva mot som
mål att uppnå.
Riktlinjer för dem som arbetar i förskolan
Regeringen anser att riktlinjerna i läroplanen för det målinriktade arbetet
i förskolan skall vända sig till alla som arbetar i förskolan samt till ar-
betslaget. Kommittén har föreslagit att riktlinjerna skall vända sig till alla
som arbetar i förskolan samt till förskolläraren.
En del remissinstanser och merparten av de spontana remissyttrandena
har framhållit att istället för förskolläraren borde arbetslaget ges riktlinjer
i läroplanen. LO betonar vikten av att de som i dag är verksamma inom
barnomsorgen far möjlighet till en meningsfull högre utbildning och
SKAF menar att barnskötare och förskollärare har olika kompetens som
inte är liktydigt med högre och lägre utbildning. Lärarhögskolan i Mal-
mö föreslår att förskolläraren ersätts med arbetslaget. Några remissin-
stanser anser att det borde föras en diskussion om kompetensutveckling
för barnskötare.
Över 100 000 personer är anställda i förskola och fritidshem. Av dessa
har närmare 60 procent utbildning till förskollärare eller fritidspedagog.
35 procent har bamskötarutbildning. Endast 2 procent saknar utbildning
för arbete med bam. I förskolan kan det dessutom finnas personal som
arbetar som resurspersoner i barngrupperna, personal som har hand om
matlagning och städning, vaktmästare m.fl. Vanligtvis är det en förskol-
lärare som är ansvarig för ledningen av förskolan. Med alla som arbetar i
förskolan avses all personal med de olika uppgifter som finns i förskolan.
Regeringen anser att det i läroplanen, utöver riktlinjer för alla som ar-
betar i förskolan, bör finnas riktlinjer som vänder sig till arbetslaget. Per-
sonalen i förskolan arbetar praktiskt taget uteslutande i arbetslag. Ar-
betslagen i förskolan består av minst två, men oftast flera personer som
varaktigt arbetar tillsammans. Vanligtvis har ett arbetslag hand om verk-
samheten för en barngrupp, som oftast är åldersblandad i småbamsgrup-
per 1-3 år och syskongrupper 3-5 år. Helt åldersblandade barngrupper
förekommer, liksom mer åldersindelade. I arbetslagen ingår förskollärare
Prop. 1997/98:93
18
och barnskötare för alla förskoleåldrar. Det förekommer också att fri-
tidspedagoger arbetar i förskolan.
Förskolan har en lång erfarenhet av arbete i arbetslag med olika yrkes-
grupper. Förskollärare och barnskötare arbetar tillsammans och har under
åren i samverkan utvecklat sina yrkesidentiteter, vilket lett till en fruktbar
utveckling av förskolans pedagogiska verksamhet. Arbetslaget ger möj-
ligheter att arbeta temainriktat där olika kunskapsområden kan belysas
utifrån olika perspektiv.
Regeringen förutsätter att kommunens fortbildningsinsatser ger alla i
arbetslaget möjlighet att utveckla sina olika yrkeskompetenser. Rege-
ringen utgår ifrån att kommunerna, liksom hittills, satsar på en välutbil-
dad och erfaren personal i förskolan, som en garanti för hög professiona-
litet i förskolan.
Kommunerna, som har det övergripande ansvaret för den pedagogiska
verksamheten, är enligt regeringens uppfattning, väl medvetna om att ett
bra ledarskap är väsentligt för förskolans verksamhet. Ledningen för för-
skolan är inte reglerad i skollagen, så som rektorsfunktionen är för sko-
lan. Regeringen ser heller ingen anledning att särskilt reglera förskolans
ledning. Ibland kan det te sig naturligt att samordna förskolans lednings-
funktion med skolans. Det är dock en fråga for vaije kommun att besluta
om ledningen för förskolan och regeringen ser ingen anledning att ändra
på detta förhållande. Därav följer att det i läroplanen för förskolan inte
bör finnas något särskilt avsnitt som behandlar rektors/förskolechefens
ansvar.
Regeringen anser att läroplanen för förskolan skall kunna träda i kraft
den 1 augusti 1998.
Prop. 1997/98:93
Regeringens bedömning: I förskolans läroplan bör mål och riktlinjer
preciseras inom följande områden:
- normer och värden
- utveckling och lärande
- barns inflytande
- förskola och hem.
Kommitténs förslag: Sammanfaller i huvudsak med regeringens be-
dömning.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är i huvudsak positi-
va till den föreslagna läroplanens innehåll. Många nämner särskilt läro-
plansförslagets helhetssyn på barns utveckling och lärande samt att le-
kens roll betonas. Riksrevisionsverket (RRV) anser dock att det är svårt
att tolka om förslaget innebär en förändring av förskolans innehåll. Några
instanser är starkt kritiska, däribland LO, SKAF och Centrum för forsk-
ning i lärande vid Luleå tekniska universitet. Huvudkritiken riktar sig
mot att förslaget till läroplan är alltför skolbetonat och därför kan med-
19
verka till ett alltför formaliserat lärande och att omsorgens betydelse inte
framförs tillräckligt i förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Det ankommer på regeringen att
närmare utforma läroplanstexten och fastställa läroplanen. Då det är
första gången som en läroplan införs för förskolan vill vi för riksdagens
information ge vår bedömning av läroplanens innehåll, vilka områden
som läroplanen i huvudsak bör behandla samt motiven för formuleringar
av mål och riktlinjer.
Förskolans uppdrag är att utifrån demokratiska principer ge bam en god
omsorg och fostran samt främja deras utveckling och lärande. Alla som
arbetar i förskolan har ansvar för att i aktiv handling se till att förskolan
omges av goda normer och stödja barnens utveckling till vuxna männi-
skor. Barns moraliska värderingar grundläggs tidigt. Bam tar efter och
införlivar vad de känslomässigt upplever och ser som en norm. Förskolan
har en unik möjlighet att påverka bam och utveckla deras synsätt och
handlingar i positiv bemärkelse. Regeringen vill framhålla förskolans
betydelse för att hos bamen utveckla värden som öppenhet, respekt, soli-
daritet och tolerans.
Förskolans personal skall i det vardagliga arbetet aktivt och medvetet
påverka och stimulera vaije bam med hänsyn till dess mognad och förut-
sättningar. En strävan skall vara att stödja bamen i att utveckla förståelse
för och efter hand omfatta vårt samhälles gemensamma demokratiska
värderingar. Den grandläggande principen om människors lika värde
skall levandegöras och gestaltas i förskolans verksamhet. I förskolan
skall respekten för vår miljö främjas och ett demokratiskt arbetssätt till-
lämpas. Alla som arbetar i förskolan skall aktivt hävda de grundläggande
värden som anges i läroplanen och ta avstånd från uppfattningar som
strider mot dem.
Förskolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsroller. Den
skall därför ge flickor och pojkar möjligheter att utveckla och pröva sin
förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörlighe-
ten över nationsgränserna ställer höga krav på förskolepersonalens för-
måga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. I den
mångkulturella förskolan finns möjligheter för bamen att grundlägga
respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.
Förskolan skall erbjuda bamen en god pedagogisk verksamhet där om-
sorg, fostran och lärande integreras. Förskolan skall vara rolig, trygg och
lärorik. Bams behov av trygghet och kontinuitet skall tillgodoses i för-
skolan.
Prop. 1997/98:93
20
Förskolan har en lång tradition av att i det pedagogiska arbetet ta till-
vara vardagliga situationer för bams utveckling och lärande. Genom lä-
roplanen kommer den kompetens för bams lärande som finns i förskolan
att lyftas fram och få bärkraft. Därtill kan de mål och riktlinjer som läggs
fast i läroplanen fungera som pedagogiska utmaningar för förskolan.
Bam lär i alla sammanhang, såväl i omsorgssituationer som under lek
och temaarbete. Utveckling och lärande är ömsesidigt beroende av var-
andra och bestäms av hur bamet blir bemött, att det är tryggt och att det
känner tillit till sin omgivning. Det tidiga lärandet utgår från kroppen och
känslolivet och utvecklas i nära kontakt och i samspel med andra. Om-
sorgen är nödvändig både för barnets fysiska välbefinnande och för dess
utveckling och lärande. Under förskoleåren skall bamet börja ta ansvar
för sig själv och sitt välbefinnande och lägga grunden till goda levnads-
vanor.
Lekens värde för bams utveckling och lärande har under det senaste
decenniet blivit allt mer uppmärksammat i förskolan. Leken har många
pedagogiska möjligheter. Därför bör ett medvetet bruk av leken ingå i
förskolans pedagogiska verksamhet. Bams egna lekar uppstår spontant
och styrs av tillfälliga ingivelser och idéer. I leken utforskar och erövrar
bamen sin omgivning. I den viktiga rolleken eller låtsasleken tränar sig
bamen att gå in i tänkta sammanhang. Hur samhället fungerar avspeglas i
barnens lekar. De återskapar sina upplevelser och ställer upp hypoteser:
de går till affären, leker familj, går till doktorn. Inlevelse, fantasi, kom-
munikation och förmåga att samarbeta övas och utvecklas. Lek leder till
social kompetens. De sociala lekreglema som samförstånd, ömsesidighet
och turtagande som krävs för att leken skall fortgå, är grundläggande
demokratiska principer. När bamen har tillgång till en stimulerande miljö
och olika material utvecklas leken.
Förskolans syn på kunskap och bams utveckling och lärande skall
präglas av att bamen kan och vill, att de är nyfikna och rika på inneboen-
de förmågor. Det innebär att se bamet som en tänkande individ, som ska-
par mening och innebörd i sina erfarenheter och upplevelser. Det är en
pedagogik som utgår ifrån att se hela bamet i olika situationer under da-
gen.
Kunskap erövras genom lärande. Kunskap är inte något entydigt be-
grepp. I betänkandet Skola för bildning (SOU 1992:94) behandlas kun-
skapssynen utifrån olika kunskapsformer. I betänkandet preciserades fyra
olika former av kunskap: fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet. Kun-
skap beskrivs som ett sätt att göra världen begriplig, vilket utvecklas i ett
växelspel mellan vad man vill uppnå och den kunskap man redan har,
problem man upplever och erfarenheter man gör.
Denna kunskapssyn bör vara utgångspunkt för en diskussion om hur
man såväl inom förskolan som skolan ser på kunskap och bams lärande.
Kunskap och lärande i detta perspektiv blir inte endast relaterade till bar-
net, utan något som skapas och definieras tillsammans med andra. Detta
förutsätter ett aktivt bam som är med och skapar sin egen kunskap och
som därigenom får en positiv uppfattning om sin egen förmåga och driv-
kraft.
Prop. 1997/98:93
21
Språk och matematik
I förskolan skall barnens språkutveckling främjas. Läs- och skrivinlär-
ning är inte något som påbörjas under en speciell fas under uppväxten.
Förmågan att läsa och skriva utvecklas under lång tid och är en del i den
livslånga språk- och kunskapsutvecklingen. När barnets eget intresse för
skriftspråket visar sig är det viktigt för den fortsatta utvecklingen att den-
na lust stimuleras. Bamen börjar ofta spontant visa intresse för läsning
och skrivning. De låtsasläser och låtsasskriver, härmar och prövar i le-
ken sådant som de ser att vuxna gör.
Språkutveckling och identitetsutveckling går hand i hand. Förskolan
bör bidra till att bam med annat modersmål än svenska får möjlighet att
både lära sig svenska och bibehålla och utveckla sitt modersmål.
Förskolan skall även stimulera bams intresse och förståelse för mate-
matiska begrepp. På samma sätt som språket utvecklas genom olika for-
mer av lek och med vuxna som tar tag i barnets spontana lust och intres-
se, börjar bamen sortera, gruppera och jämföra föremål. Ramsräknandet
kan börja tidigt, men det tar tid innan taluppfattningen har utvecklats.
Bamen skall fa stöd av personalen när de visar intresse för att lära sig
matematiska begrepp.
Natur, kultur och samhälle
Bam skall i förskolan grundlägga sina kunskaper om naturen och fa för-
ståelse för allt liv. Bamen lär sig successivt samband och förändringar i
livslopp hos djur, människor och växter och far ökade kunskaper om hur
människan, samhället och naturen påverkar det ekologiska kretsloppet.
Det ökade informationsflödet i samhället gör att bam tidigt nås av olika
budskap om miljöförstöring och ekologisk obalans. Bam behöver positi-
va förebilder och exempel på hur de själva kan påverka miljöfrågorna.
För detta krävs ett väl genomtänkt miljöarbete i förskolan.
Förskolan skall vara öppen mot det omgivande samhället och använda
det som en resurs i det pedagogiska arbetet. Bamen skall få upplevelser
och erfarenheter av olika arbetsplatser och servicefunktioner i närsam-
hället - hur man uträttar olika ärenden, beter sig i trafiken och använder
kommunkationsmedel.
Att lära sig är en skapande process. Kulturella språk som exempelvis
musik finns hos bam och är en naturlig del av deras värld, liksom beho-
vet av att uttrycka sig. De estetiska verksamheterna är grundläggande för
bams förmåga att tolka och förstå vad som händer i omgivningen och att
uttrycka upplevelser och händelser. Bild, film, musik, sång, drama och
dans har språkliga och kommunikativa sidor som har betydelse för bams
läroprocesser.
Våra barnböcker är ett kulturarv som bam skall få riklig del av i för-
skolan. Mycket högläsning utvecklar språk, fantasi och koncen-
trationsförmåga. Genom att berätta, använda rim, ramsor, sagor, drama
och sånger stimuleras bams språkutveckling och lärande. Tillgång till
böcker öppnar och ger perspektiv på omvärlden. Att en bok kan ge kun-
Prop. 1997/98:93
22
skaper och nya upplevelser är viktigt för förskolan att förmedla till bar-
nen.
Förskolan skall även ge bamen möjligheter att ta del av såväl samhäl-
lets kulturutbud, det egna kulturarvet som minoriteternas och invandrar-
barnens kultur. I den mångkulturella förskolan finns bam med olika bak-
grunder. Att stärka bams identitet är ett viktigt uppdrag i förskolan, lik-
som att utveckla bams inlevelseförmåga och respekt för olikheter mellan
människor. Bamen bör ges grundläggande kunskaper om enkel teknik
som används i vardagliga sammanhang. Att använda enkla redskap och
tekniker tillhör förskolans dagliga aktiviteter. Pojkar och flickor skall ges
samma möjligheter att grundlägga dessa kunskaper.
Den nya informationstekniken böljar också komma in i förskolan. Det
finns projekt som visar att bam redan i förskolan kan hantera datorer på
många sätt, t. ex. olika multimediaprogram och program för kommunika-
tion. För bam med funktionshinder kan datom öka förutsättningarna för
ett mer aktivt deltagande i samhällslivet.
Temaarbete i pedagogisk miljö
Den pedagogiska miljön har stor betydelse för bams möjlighet till ut-
veckling och lärande i förskolan. Med ett temainriktat arbetssätt i en kre-
ativ och lustfylld förskolemiljö kan bamen få del av ett mångsidigt och
sammanhängande lärande. I det temainriktade arbetssättet finns inga
ämnesgränser. Verksamheten koncentreras under en längre period kring
ett särskilt område. Temat kan utifrån ett medvetet pedagogiskt förhåll-
ningssätt utvecklas och varieras på olika sätt, med de olika uttrycksmedel
som finns att tillgå.
För att uppfylla läroplanens mål bör miljö, arbetssätt och tillgängligt
material inspirera bam och vuxna att leka, utforska och att tillsammans
göra nya upptäckter. Förskolans verksamhet och miljö bör vara tillgäng-
lig för experiment, skapande och teknik.
Förskolan skall även tillgodose bams behov av vila och lugn och deras
behov av utrymmeskrävande och rörliga lekar. Att utomhusvistelsen sker
i såväl planerad miljö som i utmanande naturmiljö har visat sig vara be-
tydelsefullt för ett gott växande och lärande.
Barn med behov av särskilt stöd
Förskolans ansvar för bam som av fysiska, psykiska eller andra skäl är i
behov av särskilt stöd för sin utveckling, beslutades redan i 1975 års för-
skolelag. Bam med behov av särskilt stöd fick därmed rätt till förskola
före sex års ålder. Kommunen skall genom uppsökande verksamhet ta
reda på vilka bam som behöver erbjudas plats i förskolan och verka för
att bamen utnyttjar den erbjudna platsen samt informera föräldrarna om
verksamheten och syftet med den.
Bam som behöver särskilt stöd för sin utveckling skall ges en god om-
sorg och deras utveckling och lärande skall främjas i förskolan.
Prop. 1997/98:93
23
Alla bam behöver få erfara den tillfredsställelse det ger att fa vara till-
sammans med andra bam på lika villkor, övervinna svårigheter och göra
framsteg. Därför är förskolan en resurs för bam som tillfälligt eller var-
aktigt behöver särskilt stöd.
För bam med behov av särskilt stöd är en generellt god kvalitet i för-
skolan den viktigaste insatsen. Andra insatser som främjar barnens ut-
veckling är handledning till personal som arbetar med bam som är i be-
hov av särskilt stöd. Vissa bam behöver dämtöver andra stödinsatser.
Förskolans verksamheten skall utformas utifrån demokratiska värdering-
ar och med aktning för varje människas egenvärde. Bamen skall själva
ha inflytande i förskolan och deras synpunkter skall efterfrågas.
Personalen i förskolan måste uppmärksamma och lyssna på bamen.
Redan tidigt börjar bam visa att de kan och vill. På sitt eget sätt vill de
vara med och bestämma. Förskolan skall ge både flickor och pojkar
möjlighet att påverka och ha inflytande. Genom att bam får ta ansvar för
olika uppdrag i förskolan växer deras tillit till den egna förmågan. För-
skolans dagliga arbete ger rikliga tillfallen till detta. Flickor och pojkar
behöver också få uttrycka egna åsikter, berätta och vara uppmärksam-
made i gruppen. Att få vara med om att fatta beslut tillsammans med
andra bam och vuxna stärker självkänslan och förmågan att ta konsek-
venser av demokratiskt fattade beslut.
Modema uppväxtvillkor innebär en tillvaro för bam där förskola och
hem skall samverka och vara olika arenor för bamen. Förskolan har en
viktig del i barnens fostran och lärande.
Föräldrasamarbetet är en grundläggande utgångspunkt för förskolans
verksamhet. Samverkan mellan hem och förskola skall bygga på öppen-
het, ömsesidighet och respekt. I förskolan har föräldrar och personal
kontinuerliga samtal om barnets utveckling och lärande. Föräldrasamver-
kan och föräldrainflytande innebär också att det mellan förskola och hem
förs en diskussion om planering och genomförande av förskolans verk-
samhet. Olika bam, olika situationer och olika föräldrar kräver olika för-
hållningssätt från personalens sida. Det är viktigt att det föräldrasamar-
bete som byggs upp i förskolan kan fortsätta med bamet in i försko-
leklassen och in i grundskolan.
När bamen slutar i förskolan kommer de flesta att gå vidare till försko-
leklass och fritidshem. För att en pedagogisk kontinuitet skall vara möjlig
och övergången underlättas för bamen, krävs en aktiv samverkan mellan
Prop. 1997/98:93
24
förskolan, förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Det är i dessa
sammanhang som ett gemensamt synsätt på kunskap och bams lärande
kan utvecklas och förhållningssätten i de olika pedagogiska verksamhe-
terna befrukta varandra. Läroplanerna kan användas som utgångspunkt i
diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan de olika verksamheterna.
Prop. 1997/98:93
Allt fler kommuner har organiserat bam- och ungdomsfrågorna under
samma ledning. Samordningen och integrationen mellan förskoleklass,
skola och fritidshem fortsätter i kommunerna. Regeringen ser denna ut-
veckling som positiv. För att en helhetssyn på bams och ungdomars upp-
växtvillkor, utveckling och lärande skall kunna utvecklas krävs allt mer
ett samlat grepp över dessa frågor.
Skollagen föreskriver inte att förskolan skall ingå i kommunens
skolplan. Det är dock numera vanligt att kommunerna har fört in för-
skoleklassens och fritidshemmens verksamhet i skolplanen. Som en följd
av att kommunerna allt mer utvecklar ett helhetsperspektiv på bam- och
ungdomsfrågor är det naturligt och troligt att även förskolan kommer att
ingå som en del i allt fler kommuners skolplaner. Förskolan har också en
lång tradition av arbete med egna arbetsplaner. Mot bakgrund av denna
utveckling ser regeringen inget behov av att reglera dessa frågor.
När läroplanen införs för förskolan blir den bindande för kommunen
att följa. Utvärderingar av förskolans kvalitet måste ställas i relation till
läroplanens mål. I förskolans läroplan preciseras mål som gör kvalitets-
utvecklingen och utvärderingen av verksamheten viktig. Avsikten med
utvärderingen är inte att kontrollera enskilda bams resultat, utan att få
underlag för en bedömning av den pedagogiska verksamhetens kvalitet.
Denna bedömning kan ligga till grund för hur den pedagogiska verksam-
heten skall utvecklas.
Ett ökande intresse för att genom olika typer av dokumentation synlig-
göra det pedagogiska arbete har utvecklats under senare år inom försko-
lan. Genom dokumentation av det pedagogiska arbetet blir bams utveck-
lings- och läroprocesser möjliga att följa för såväl föräldrar som personal.
Regeringens bedömning: För familjedaghem och för öppen förskola bör
allmänna råd finnas.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: De remissinstanser som kommenterat förslaget
har såväl positiva som negativa synpunkter. Lärarförbundet, Barnom-
budsmannen (BO) och flera kommuner understryker betydelsen av att
25
särskilda riktlinjer utformas för familjedaghem och öppen förskola.
Många spontana remissvar anser att läroplanen även bör omfatta familje-
daghemmen.
Skälen för regeringens bedömning: Familjedaghemmen är ett viktigt
komplement till förskolan. Cirka 13 procent av alla bam i åldern 1-5 år
omfattas av verksamhet i familjedaghem. Av samtliga dagbamvårdare
hade år 1996 ungefar 3 procent förskollärarutbildning, 26 procent hade
bamskötarutbildning och knappt 38 procent hade en utbildning i form av
dagbamvårdarkurs (90-100 timmar). 29 procent av dagbamvårdama sak-
nade utbildning för arbete med bam.
Bams lärande och utveckling är en ständigt pågående process. Bams
behov av omsorg, omvårdnad och trygghet är detsamma, oavsett i vilken
verksamhet de befinner sig. Därför är det nödvändigt att alla som arbetar
med bam har ett medvetet förhållningssätt till sin egen uppgift i förhål-
lande till detta. Familjedaghem kan stå for andra kvaliteter än förskolan.
För föräldrar som av olika skäl föredrar familjedaghemmet för sina bam
är det viktigt att denna valmöjlighet finns. Familjedaghemmen bör ha ett
visst mått av frihet att utveckla och profilera sin verksamhet, utifrån de
olika förutsättningar som olika familjedaghem ger.
Under senare år har dagbamvårdama allt oftare organiserat sig i dag-
bamvårdargrupper, ibland med tillgång till egna lokaler eller öppen för-
skola. Fördelarna med denna organisationsform är flera. Ensamarbetet
minskar och dagbamvårdare kan vikariera för varandra vid sjukdom eller
tillfällig frånvaro. Bamen får tillgång till fler vuxna omkring sig. Möjlig-
heterna till gemensamma gruppaktiviteter med bamen ökar.
Regeringen har tidigare i denna proposition (avsnitt 7.1) anfört att lä-
roplanen för förskolan inte skall gälla, men vara vägledande för familje-
daghem. Regeringen anser att det bör finnas riktlinjer för verksamheten i
form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.
De allmänna råden bör ha sina utgångspunkter i läroplanen for försko-
lan, men vara anpassade till de förutsättningar som familjedaghemmet
ger för bams fostran och omsorg. De allmänna råden bör ge riktlinjerna
för hur familjedaghemmet kan bidra till bams utveckling och lärande.
Öppen förskola
Den öppna förskolan vänder sig till bam som inte är i förskola och kan
också vara ett komplement till familjedaghem. Bamen är inte inskrivna i
den öppna förskolan. Oftast krävs att en vuxen, t.ex. förälder eller dag-
bamvårdare, deltar tillsammans med bamet. Barnets behov av aktiviteter
tillsammans med andra bam är det huvudsakliga syftet med en öppen
förskola. Även föräldrar, dagbamvårdare och andra vuxna ges tillfälle till
kontakter och gemenskap i en öppen förskola. I vissa bostadsområden
har den öppna förskolan mer av en socialt stödjande karaktär. Det före-
kommer att socialtjänst, barnavårdscentral och mödravårdscentral samar-
betar inom den öppna förskolans ram. Verksamheten leds ofta av en för-
skollärare, men även fritidspedagoger, socionomer, socialpedagoger och
barnskötare arbetar i den öppna förskolan.
Prop. 1997/98:93
26
Den öppna förskolan är ett viktigt komplement inom förskoleverksam-
heten. Regeringen anser att det bör finnas riktlinjer för verksamheten i
form av allmänna råd, som utfärdas av Skolverket.
Prop. 1997/98:93
I enlighet med den s.k. finansieringsprincipen skall kommuner och
landsting inte åläggas nya arbetsuppgifter, utan att de samtidigt ges möj-
ligheter att finansiera dessa på annat sätt än med höjda skatter. Om
statsmakterna fattar beslut som medför utgiftsökningar för kommunsek-
torn, bör dessa således finansieras genom en ökning av statsbidragen,
eller genom att staten fattar beslut som möjliggör besparingar. Finansie-
ringsprincipen innebär också att statsbidragen bör minska om kommu-
nerna fråntas skyldigheter eller om de till följd av regelförändringar far
möjlighet att bedriva en mer kostnadseffektiv verksamhet.
Regeringens bedömning är att de förslag som lämnats när det gäller en
läroplan för förskolan inte innebär ökade kostnader för kommunerna.
Förskolans grundläggande uppdrag förändras inte av läroplanen och för-
utsätter inte organisationsförändringar. Ansvar för allmänna råd, kom-
mentarmaterial och övriga insatser för kompetensutveckling i samband
med införandet av läroplanen ingår i de resurser som Skolverket dispone-
rar.
Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
2 a kap.
Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.
Ändringen i 2 j> första stycket innebär att organisationsformerna dag-
hem och deltidsgrupp utgår ur lagen. Skollagen innehåller inte längre
några organisationsformer av förskolan.
Övriga ändringar innebär att integrerad skolbarnsomsorg utgår som
benämning. Verksamheten ingår i stället i benämningen fritidshem.
27
Barnomsorg och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärlden -
Förslag till läroplan för förskolan SOU 1997:157, inleds med en histo-
risk bakgrund om förskolans framväxt. Motivtextema till betänkandets
förslag, en läroplan för förskolan och förändringar i skollagen, behandlar
exempelvis bams utveckling och lärande, synen på kunskap och lärande,
föräldrasamarbete, jämställdhet, förskolan i det mångkulturella samhäl-
let, bam och kultur, bam med behov av särskilt stöd. Bestämmelserna om
förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan redovisas också.
Kommittén föreslår att förskolan skall styras av en läroplan som läggs
fram i betänkandet. Läroplanen skall vara en förordning, vilket är en
garanti för att förskolans verksamhet blir likvärdig. Läroplanen har också
en sådan utformning att den kan användas för tillsyn av likvärdigheten.
Till sin struktur liknar läroplanen skolans läroplaner. Läroplanen inne-
håller grundläggande värden för förskolans arbete, förskolans uppdrag
samt mål och riktlinjer för verksamheten.
Läroplanen föreslås innehålla två typer av mål. Mål att sträva mot an-
ger inriktningen av förskolans pedagogiska verksamhet och uttrycker en
önskad kvalitetsutveckling. Mål att uppnå är mål som uttrycker vad bar-
nen med hänsyn till sina individuella förutsättningar skall ha uppnått när
de lämnar förskolan. Målen beskriver en eftersträvad utveckling av det
enskilda bamet på olika områden. Riktlinjerna för de som arbetar i för-
skolan vänder sig till alla som arbetar i förskolan, förskolläraren och
förskolechef/rektor. Även om förskolläraren har ett särskilt ansvar förut-
sätter läroplanen att riktlinjerna följs av barnskötaren och att barnsköta-
rens kompetens tillvaratas i verksamheten.
Kommittén föreslår att förskolan bildar en egen skolform inom det of-
fentliga skolväsende. Förskolan kan inte ge alla bam lika tillgång till
verksamheten. Kommittén föreslår därför att förskolan ges en egen por-
talparagraf i skollagen. Kommittén menar att undervisning kan definie-
ras som en medveten pedagogisk handling i riktning mot ett mål. Kom-
mittén föreslår att förskollärare som arbetar i förskolan skall användas
för undervisningen i det offentliga skolväsendet (jmf. prop 1997/98:6).
Kommittén föreslår också en reglering av förskolans ledning på samma
sätt som för skolan men tar inte ställning till benämningen av lednings-
funktionen. Kommittén konstaterar att dessa förslag bör kunna genomfö-
ras, men att de i nästa steg leder till att skollagen som helhet bör ses över.
Kommittén föreslår att den öppna förskolan och familjedaghem inte
skall bilda egna skolformer inom det offentliga skolväsendet och att det
utarbetas allmänna råd för den öppna förskolan och familjedaghem. För
bam på sjukhus föreslår kommittén att läroplanen i tillämpliga delar
skall vara vägledande. Kommittén föreslår att fritidshem skall inrymmas
som en frivillig del inom grundskolan och att fritidspedagoger som ar-
betar i fritidshem skall användas för undervisningen i det offentliga skol-
väsendet. Kommittén föreslår att den öppna fritidsverksamheten inte
skall bilda en egen skolform och att allmänna råd utformas för verksam-
heten. I och med att förskola och fritidshem föreslås ingå i det offentliga
skolväsendet omfattas dessa även av bestämmelserna gällande skolplan
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
och fortbildning i skollagen. Kommittén föreslår att begreppen förskole-
verksamhet och skolbarnsomsorg inte skall kvarstå i skollagen samt att
begreppen daghem och deltidsgrupp ersätts med förskola och att begrep-
pet integrerad skolbarnsomsorg ersätts med fritidshem.
Kommittén menar att de direkta kostnader förslagen kan innebära kan
relateras till de eventuella fall där någon förskola inte har förskollärare.
På kort sikt kan inordnandet i skolplanen, den lokala arbetsplanen och
kraven på utvärdering och kvalitetssäkring innebära ökade kostnader.
Särskilda medel för implementering av reformen föreslås.
Kommittén framhåller slutligen att det blir allt viktigare att förskolan
bli tillgänglig för alla bam. Kommittén anser att det är mycket viktigt att
bamen, åren före de skall bölja i förskoleklass, har möjlighet att delta i
en organiserad och planerad pedagogisk verksamhet som leds av profes-
sionell personal, inte minst för bams möjlighet till tvåspråkighet
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
29
Läroplanen gäller för förskolans pedagogiska verksamhet för bam i åld-
rama 1-5 år.
Denna läroplan är förskolans första läroplan, vilket innebär att förskolan
numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade ut-
bildningssystem för bam och ungdom. Läroplanen för förskolan har en
struktur som i stort överensstämmer med skolans läroplaner.
Skollag och läroplan är de centrala styrdokumenten för den pedagogiska
verksamheten i förskolan. Läroplanen anger den värdegrund som verk-
samheten skall utgå från samt mål och riktlinjer.
I läroplanens första del klargörs värdegrunden. I den andra delen redovi-
sas målen för verksamheten i sin helhet, dvs. förskolans uppdrag. Här
anges också vad som speciellt åvilar vaije förskola.
I den tredje delen anges två typer av mål för det enskilda barnets ut-
veckling och lärande samt riktlinjer för arbetet att nå målen. Mål att strä-
va mot anger inriktningen av förskolans pedagogiska verksamhet och
uttrycker en önskad kvalitetsutveckling i förskolan. Mål att uppnå skall
anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det är förskolans och
huvudmannens ansvar att bamet ges möjlighet att uppnå dessa mål. För-
skolans verksamhet skall vara så utformad att alla bam, även bam med
exempelvis funktionshinder och bam med psykosociala svårigheter, skall
kunna delta. Förskolan är dessutom en frivillig pedagogisk verksamhet, i
vilken bam kan börja vid olika åldrar och delta under olika lång tid. Mål
att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i förskolan som i den
obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrelaterade. Dessa mål
skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad utveckling av det en-
skilda barnets förmåga inom ett antal områden. Härigenom kan målen
inte sägas ge uttryck för en viss lägsta nivå som alla bam i förskolan
skall uppnå. Målen har dessutom betydelse för hur resurser skall fördelas
och användas.
I läroplanens tredje del anges också riktlinjer för de som arbetar i för-
skolan. I det konkreta arbetet i barngruppen kan arbetsdelningen mellan
arbetslagets olika personalgrupper - förskollärare och barnskötare - vari-
era. Förskolläraren har dock ett specifikt ansvar för att läroplanen följs.
Även om riktlinjerna ger förskolläraren ett särskilt ansvar är barnsköta-
rens kompetens betydelsefull i förskolans verksamhet. Det är av stor vikt
att alla som arbetar i den pedagogiska verksamheten följer riktlinjerna.
Förskolechefens/rektors övergripande ansvar för att verksamheten i för-
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
30
skolan som helhet inriktas mot att nå det nationella målen anges särskilt i
riktlinjerna.
Läroplanen anger de nationella målen och riktlinjerna för verksamheten i
förskolan. I den kommunala skolplanen skall anges hur verksamheten i
kommunens förskolor skall gestaltas och utvecklas. Särskilt skall framgå
vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att uppnå de mål som satts
upp för förskolan. Läroplanen och skolplanen skall fungera som plane-
ringsunderlag för verksamheten i kommunens förskolor. Det är avgöran-
de för ett genomförande av läroplanen att alla, som arbetar i och/eller
ansvarar för förskolan, är införstådda med läroplanens mål och krav.
Varje förskola skall utforma en lokal arbetsplan där konkreta mål för den
pedagogiska verksamheten skall anges. Såväl den kommunala skolplanen
som den lokala arbetsplanen skall följas upp, utvärderas och utvecklas.
Värdegrunden, målen och riktlinjerna utgör en odelbar enhet. Läropla-
nen kan därför inte användas fragmentariskt eller med fokusering på vis-
sa delar. Enskilda mål skall förstås utifrån läroplanen i sin helhet.
Förskolan vilar på demokratins grund. Verksamheten skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och var
och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för vaije män-
niskas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
En viktig uppgift för förskolans verksamhet är att grundlägga och förank-
ra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människans lika värde oavsett
kön, kulturell, etnisk eller religiös tillhörighet är ett grundläggande värde.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jäm-
ställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden
som skall gestaltas och hållas levande i arbetet med bamen.
Att hävda grundläggande värden ställer krav på att värderingar levan-
degörs och tydligt framträder i förskolans dagliga verksamhet.
Förskolans uppgift innebär också att i samarbete med föräldrarna verka
för att varje bam får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Förskolan skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och därigenom
lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos bamen för deras på
sikt aktiva deltagande i samhällslivet.
Värdegrunden uttrycker ett bestämt förhållningssätt till etik och moral.
Detta förhållningssätt skall prägla verksamheten. Frågor som berör om-
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
31
sorg om och hänsyn till andra människor liksom frågor kring rättvisa och
jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och syn-
liggöras i verksamheten. Bam införlivar etiska värden och normer främst
genom konkreta upplevelser, varför stor vikt måste läggas vid de vuxnas
roll som förebilder. Detta ställer krav på att vuxna äger medvetenhet om
sina egna attityder och värderingar. Vuxnas förhållningssätt till gemen-
samma regler och normer påverkar bams utveckling av förståelse och
respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt
samhälle.
Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i
andra människors situation. Förskolan skall värna omsorgen om indi-
viden och verka för att barnens förmåga till omtanke och omsorg om
andra utvecklas. Verksamheten skall präglas av öppenhet och respekt för
skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barnens uppmärk-
samhet på likheter och olikheter mellan människor skall tas tillvara på ett
konstruktivt sätt. Intresse för och behov av att på olika sätt uttrycka, re-
flektera över samt dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas
och uppmuntras i förskolan. Förskolan har en unik möjlighet att ta till
vara och utveckla barnens förmåga till empati, ansvarskänsla och social
handlingsberedskap på ett sådant sätt att solidaritet och tolerans tidigt
grundläggs. Verksamheten skall förebygga och aktivt motverka alla ten-
denser till kränkande behandling såsom mobbning eller andra former av
respektlöst eller föraktfullt bemötande.
Det sätt på vilket de vuxna i förskolan bemöter pojkar och flickor liksom
vilka krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma bar-
nens uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan har
ett viktigt ansvar för att motverka traditionella könsmönster och köns-
roller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att prö-
va och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stere-
otypa könsroller. Detta ställer krav på att personalen i förskolan äger
medvetenhet om hur egna attityder och värderingar liksom det egna age-
randet och samspelet mellan kvinnor och män bidrar till att forma bar-
nens upplevelse av vad som är adekvat könsrollsbeteende. Förskolan
skall aktivt medverka i samhällets strävan för jämställdhet.
Förskolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de
förs fram. Varje bam skall ges möjlighet att bilda egna uppfattningar och
göra val utifrån de egna förutsättningarna så att delaktighet och tilltro till
den egna förmågan grundläggs och växer. Alla föräldrar skall med sam-
ma förtroende kunna lämna sina bam till förskolan, förvissade om att
bamen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta mot de uppställda målen
för den pedagogiska verksamheten. Omsorg om det enskilda barnets väl-
befinnande, trygghet, utveckling och lärande skall prägla arbetet i för-
32
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
skolan. Hänsyn skall tas till barnens olika förutsättningar och behov, vil-
ket betyder att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt, ej
heller att förskolans resurser skall fördelas lika.
Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som
anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.
Förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. För-
skolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla bam som deltar. För-
måga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och att kunna samarbeta
är viktiga kompetenser i ett samhälle präglat av förändringar. Förskolan
skall erbjuda bamen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till
lek och aktivitet. Den skall inspirera bamen att undersöka och utforska
omvärlden. I förskolan skall bamen möta vuxna som ser barnets möjlig-
heter och som engagerar sig såväl känslomässigt som tankemässigt i
samspelet med det enskilda bamet och barngruppen.
Genom pedagogisk verksamhet skall förskolan erbjuda omsorg och fost-
ran samt främja barnens lärande. Förskolan skall ta hänsyn till att bamen
lever i olika livsmiljöer och att det är med de egna erfarenheterna som
grund bamet söker skapa förståelse, sammanhang och mening. De vuxna
skall ge bamen stöd i att utveckla tillit och självförtroende, uppmuntra
deras nyfikenhet och intressen och stimulera deras vilja och lust att lära.
Att bedriva en pedagogisk verksamhet är i djupare mening en fråga om
att såväl utveckla bams förmågor och bams eget kulturskapande som att
överföra ett kulturarv - värden, traditioner och historia, språk och kun-
skaper - från en generation till nästa.
Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens
fostran, utveckling och växande.
Leken är viktig för bams utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av
leken för att främja barnens utveckling och lärande skall prägla verk-
samheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former
stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation, och förmåga till symbo-
liskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Bamet kan i
den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka känslor,
reflektera och bearbeta sina upplevelser, tankar, intryck och erfarenheter.
I leken kan motorik och rumsuppfattning tränas. Den pedagogiskt me-
ningsfulla leken kräver därför inspiration, ett gott utnyttjande av tid, rum
och material samt ett medvetet förhållningssätt från alla vuxna i försko-
lan. Bamet kan behöva hjälp från de vuxna för att delta i lek samt för att
genomföra det de tänkt och planerat i sin lek.
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
33
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 93
Bamen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verk-
samheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreati-
vitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen
bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i
mer utmanande naturmiljö. Detta kan bidra till att öka barnens välbefin-
nande och ha en positiv inverkan på deras motoriska utveckling och kon-
centrationsförmåga.
Förskolan skall erbjuda bamen en i förhållande till deras ålder och vistel-
setid väl avvägd dagsrytm och miljö där såväl omvårdnad och omsorg,
som vila och andra aktiviteter på ett balanserat sätt vägs samman till ett
rikt och varierat innehåll som tillför nya kunskaper och erfarenheter.
Förskolans uppdrag att främja läroprocesser förutsätter en aktiv diskus-
sion och tydlighet om begreppen kunskap och lärande. Det gäller kun-
skapsbegreppets innebörd och former och vad som är viktig kunskap. Det
gäller även frågan om hur bam lär och aktivt söker och erövrar kunskap
genom, lek, socialt samspel, utforskande, experimenterande och skapan-
de men också genom att iaktta, lyssna, samtala och reflektera.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och iden-
titetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera barnens
språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnens nyfikenhet och
intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan skall bidra till att bam
med ett annat modersmål än svenska far möjligheter att både lära sig
svenska och att bibehålla och utveckla sitt modersmål samt att utveckla
en dubbel kulturtillhörighet.
Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika
former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, kunskaper
som förutsätter och samspelar med varandra. I förskolan skall innehållet
utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att
söka kunskaper. Bamen skall få stimulans och vägledning av vuxna för
att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper
och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter med nödvändighet att olika
språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en
helhet.
Förskolan skall ge bamen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om
sig själva som lärande och skapande individer. De skall fa hjälp att känna
tilltro till sin egen förmåga att tänka själv, att handla, röra sig och att lära
sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter som intellektuella, språkliga, etis-
ka, praktiska, sinnliga och estetiska. Genom att pröva, utforska, tillägna
sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter skall bamen ha möjlig-
het att ge uttryck för hur de erfar olika saker i sin omvärld. I olika ut-
trycksformer skall bamen få uppleva känslor och stämningar. Att skapa
och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, musik,
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
34
drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk
utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja bams ut-
veckling och lärande. Detta inbegriper också att forma och att konstruera
samt att nyttja material och teknik inte minst inom de snabbt växande
utvecklingsområdena multimedia och informationsteknik, såväl i ska-
pande processer som i tillämpning.
Förskolan skall lägga grunden till att bamen på sikt kan tillägna sig de
kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället be-
höver. Verksamheten i förskolan skall härvid bygga på barnens intresse,
nyfikenhet och lust att lära och utgå från deras egna erfarenheter. Bamen
lär främst genom egen aktivitet och i för dem vardagliga sammanhang.
Lärandet skall baseras såväl på samspelet mellan vuxna och bam som på
att bamen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv
del i alla utvecklings- och läroprocesser.
Förskolan skall medverka till att bamen utvecklas till ansvarskännande
individer. Bamen skall fa det stöd och den vägledning som behövs för att
kunna orientera sig i en verklighet med ett stort informationsflöde och en
snabb förändringstakt. De skall få möjligheter att utveckla sin förmåga
att iaktta och reflektera över information, intryck och upplevelser för att
kunna se sammanhang och skapa förståelse och mening. Förskolan skall
vara en levande social miljö som stimulerar bamen att ta initiativ och
som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. De skall ha
möjlighet att fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar både
enskilt och i samarbete med andra bam och vuxna.
Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ren luft,
rent vatten och giftfri jord är grundförutsättningar för mänskligt liv. Ett
ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla för-
skolans verksamhet. Detta innebär bl.a. en medvetenhet om människans
beroende av de samlade ekologiska livsbetingelserna. Förskolan skall
medverka till att bamen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur
och samhälle och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. De skall fa
uppleva konkreta exempel på hur bam och vuxna kan ta ett gemensamt
ansvar för den miljö de själva lever i och kan påverka. Verksamheten
skall hjälpa bamen att forstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så
att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.
Den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på
människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en
kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet
i andras kultur skall bidra till att bamen utvecklar sin förmåga att förstå
och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan är en social
och kulturell mötesplats som både har möjlighet och ansvar att stärka
denna förmåga och förbereda bamen för ett liv i ett alltmer in-
temationaliserat samhälle. Vitaliteten i mångkulturella barngrupper skall
på ett naturligt och meningsfullt sätt användas i det pedagogiska arbetet.
35
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
Genom att bamen får ökade kunskaper om och förståelse för kulturella
likheter och olikheter motverkas fördomar och intolerans.
Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla bam som är in-
skrivna i förskolan. Ett särskilt ansvar måste då tas för att bam som av
olika skäl, tillfälligt eller varaktigt, behöver mer stöd än andra får detta
stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Hänsyn
måste tas till att bamet både påverkar och påverkas av förhållandena i
förskolan. Verksamheten skall planeras utifrån klara mål och genom-
tänkta strategier och metoder. Personalens förmåga att förstå och sam-
spela med bamet och få föräldrarnas förtroende är avgörande för att vis-
telsen i förskolan skall kunna vara ett positivt stöd för bam med svårig-
heter. Detta ställer specifika krav på ledning och personal i fråga om ly-
hördhet, medvetenhet, engagemang och kunskap men också i förmågan
till flexibilitet och beredskap att förändra och anpassa verksamheten med
hänsyn till barnens skiftande behov och villkor. Alla bam skall få känna
växandets glädje och erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg
och övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i
gruppen.
Verksamheten i vaije förskola skall utvecklas så att den svarar mot upp-
ställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Av den
kommunala skolplanen, som också skall omfatta förskolan, skall framgå
hur läroplanen för förskolan skall genomföras. Vid vaije förskoleenhet
skall utformas en lokal arbetsplan, där målen för förskolans verksamhet
anges och konkretiseras. Vaije medarbetare skall vara delaktig i denna
plan. Det är med stöd av observationer, uppföljning och pedagogisk do-
kumentation och med barngruppens och det enskilda barnets intentioner,
behov, intressen, tidigare erfarenheter och kunskaper som grund, som
personalen skall planera och genomföra den konkreta verksamheten i
vaije förskola. Läroplanen för förskolan är utformad så att den kan an-
vändas flexibelt med hänsyn till det enskilda barnets förutsättningar. För
planering, genomförande och uppföljning av arbetet när det gäller det
enskilda barnets utveckling och lärande skall en individuell planering
göras. Den individuella planeringen skall vara ett stöd för personalen,
inte minst i utvecklingssamtalen med barnets föräldrar/vårdnadshavare.
Alla bam skall få sina behov av näring, vila och utevistelse tillgodo-
sedda under den tid de vistas i forskolan.
Den pedagogiska ledningen av förskolan, i förening med det ansvar för
det konkreta arbetet i barngrupperna som förskollärare, barnskötare och
övriga anställda har, utgör förutsättningarna för att förskolans pedago-
giska verksamhet utvecklas mot en bra kvalitet. Detta kräver att målen
ständigt prövas, att processer och resultat dokumenteras, följs upp och
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
36
utvärderas och att nya metoder för sådant arbete prövas och utvecklas.
Detta förutsätter i sin tur ett nära samarbete mellan förskolans personal,
föräldrar och bam. Det förutsätter också samverkan med det omgivande
samhället. Utvärdering kan ha en styrande effekt. Det är därför angeläget
att utveckla och använda perspektiv och metoder för utvärdering som är
tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bi-
drar till en utveckling av det pedagogiska arbetet. Den pedagogiska do-
kumentationen utgör, genom att den synliggör verksamheten i förskolan,
ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksam-
hetens kvalitet och utvecklingsbehov.
Samverkan mellan samhällets olika verksamheter för bam och ungdom;
förskolan, förskoleklassen, grandskolan, jämte motsvarande skolformer,
fritidshemmet, familjedaghemmen och öppna förskolan är nödvändigt.
De gemensamma övergripande målen för de olika verksamheterna har till
syfte att förbättra möjligheterna att utveckla en gemensam syn på bams
utveckling och respekt för bams vilja till lärande.
I denna del behandlas dels förskolans mål för det enskilda bamet och för
samarbetet med föräldrarna, dels riktlinjer för arbetet att nå målen.Mål
och riktlinjer omfattar sex olika avsnitt:
Normer och värden
Utveckling och lärande
Bams inflytande
Förskola och hem
Samverkan med andra skolformer
Förskolechefens/rektors ansvar
I samtliga avsnitt som tar upp förskolans mål för det enskilda bamet an-
ges Mål att sträva mot. I avsnitten Utveckling och lärande och Bams
inflytande finns dessutom Mål att uppnå. Riktlinjerna för personalen i
förskolan anger dels det ansvar för arbetet som åvilar Alla som arbetar i
förskolan, dels det specifika ansvar Förskolläraren har för att läroplanen
följs. I praktiken kommer dock arbetslaget dvs. förskollärare och barn-
skötare att tillsammans planera och genomföra det pedagogiska arbetet
mot de uppställda målen. Avsnittet Förskola och hem anger Mål att strä-
va mot när det gäller föräldrarnas rätt att påverka och vara delaktiga i
förskolans verksamhet samt riktlinjer för personalen. Förskolans ansvar i
anslutning till att bamen lämnar förskolan tas upp i avsnittet Samverkan
med andra skolformer. Det sista avsnittet beskriver Förskoleche-
fens/rektors övergripande ansvar för att verksamheten i förskolan bedrivs
i riktning mot de uppställda målen.
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
37
4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 93
Mål att sträva mot anger inriktningen för förskolans pedagogiska ar-
bete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i förskolan.
Mål att uppnå skall anpassas till det enskilda barnets förutsättningar. Det
är förskolans och huvudmannens ansvar att bamet ges möjlighet att nå
dessa mål. Förskolan är en för bamen frivillig pedagogisk verksamhet.
Bamen kan börja vid olika ålder och delta under olika långa perioder och
bam med behov av särskilt stöd integreras i förskolans barngrupper.
Detta betyder att alla bam inte har samma möjligheter att nå de uppställ-
da målen. Mål att uppnå kan därför inte fullt ut ha samma funktion i för-
skolan som i den obligatoriska skolan utan behöver vara mer personrela-
terade. Dessa mål skall beskriva förskolans ansvar för en eftersträvad
utveckling av det enskilda barnets förmåga på olika områden. Härigenom
kan målen inte sägas ge uttryck för en viss lägsta nivå som alla bam i
förskolan skall uppnå. De mål som anges har inte någon inbördes rang-
ordning. Ej heller är målen av den karaktären att de är gradvis mätbara.
Förskolan skall i det vardagliga arbetet aktivt och medvetet påverka och
stimulera bamen att med hänsyn till ålder och förutsättningar utveckla
förståelse för och efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma demo-
kratiska värderingar.
Mål
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
Förskolan skall sträva efter att vaije bam
• utvecklar medvetenhet om etiska frågor; dvs. vidgar sin förmåga att
upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman
och livsfrågor i vardagen,
• får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt
eget värde för att kunna utveckla förmåga att ta hänsyn och leva sig in
i och förstå andra människors situation samt vilja att hjälpa och bistå
andra människor,
• utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av
kön, social eller etnisk bakgrund och att ingen skall behöva utsättas
för respektlöshet, förtryck eller annan kränkande behandling,
• utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
38
Riktlinjer
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
• visa respekt för den enskilda individen och medverka till att det skapas
ett demokratiskt klimat i barngruppen, där samhörighet och ansvar ut-
vecklas och där bamen får möjlighet till konkret solidariskt handlande,
• i ord och handling stimulera till samarbete och därigenom förebygga
och aktivt motverka våld, trakasserier, utstötning och förtryck av in-
divider eller grupper,
• se konflikter mellan bamen som möjliga inlämingstillfällen och hjälpa
dem att reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
• ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt i vilket
bamen är aktivt delaktiga,
• lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i var-
dagen,
• göra bamen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder
och värderingar som styr deras synpunkter och handlande
• ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den
egna barngruppen.
Den pedagogiska verksamheten skall bedrivas mot givna mål och pla-
neras och genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets intel-
lektuella och sociala utveckling. Miljön skall vara öppen, innehållsrik
och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det
lustfyllda lärandet och ta till vara och stärka barnets intresse för att lära
och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter.
Verksamheten skall bidra till att bamen utvecklar en förståelse för sig
själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust skall utgöra
grunden for den pedagogiska verksamheten. Verksamheten skall utgå
ifrån barnens erfarenheter, intressen behov och åsikter. Flödet av bar-
nens tankar och idéer skall tas till vara och mångfalden i lärandet skall
utnyttjas. Frågor, problemställningar eller områden som aktualiseras i
barngruppen kan belysas och bearbetas i lek och tema/projektarbeten där
barnens egen aktivitet, tankeförmåga, upptäckar- och skaparlust skall
utgöra grunden.
Personalgruppens samlade kompetens skall användas i det pedagogiska
arbetet.
39
Mål
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
Förskolan skall sträva efter att vaije bam
• utvecklar sin identitet och känner trygghet i denna,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust och förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt
för andra kulturer,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, samtala, berätta, reflektera, ställa
frågor, ifrågasätta och ge uttryck för sina uppfattningar om ett pro-
blem, en fråga eller ett fenomen,
• utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och ett intresse för den skrift-
språkliga världen,
• utvecklar förmåga att skapa och kommunicera med hjälp av olika ut-
trycksformer och uttrycksmedel,
• utvecklar sin förmåga att skapa och konstruera i olika material, och
tekniker,
• tillägnar sig och nyanserar innebörder i begrepp, erfar samband och
upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att upptäcka, använda och kommunicera ma-
tematik i meningsfulla situationer,
• utvecklar sin egen kulturskapande förmåga och sitt intresse för att ta
del av närsamhällets kulturutbud,
• förstår att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• utvecklar förståelse for sin egen delaktighet i naturens kretslopp och
tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till människor, samhälle och
natur för att kunna bidra till att ett ekologiskt uthålligt samhälle på sikt
kan förverkligas.
Dessa mål uttrycker vad bamen, med hänsyn till sina individuella för-
utsättningar, skall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansva-
rar för att vaije bam har utvecklat
• sin sociala kompetens, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp med
goda relationer till bam och vuxna, förmåga till inlevelse och samar-
bete med andra och förmåga att hantera konflikter och att forstå och ta
ansvar för gemensamma regler, rättigheter och skyldigheter,
• sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt sin
kompetens och självständighet när det gäller vardagliga praktiska fär-
digheter och göromål, som påklädning, hygien och måltider och sin
förståelse för vikten av att väma om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• sitt talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att ut-
trycka idéer och tankar, lyssna koncentrerat och delta aktivt i samtal i
grupp, förstå symboler och deras kommunikativa värde,
40
• sitt ord- och begreppsförråd, förmåga att leka med ord samt en be-
gynnande förståelse för skriftspråkets konstruktion och dess kom-
munikativa funktioner,
• sin skapande förmåga och sin förmåga att kommunicera upplevelser,
tankar och erfarenheter i en mångfald av andra "språk" och ut-
trycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och dra-
ma,
• sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika ma-
terial och tekniker och sin förmåga att använda enkla verktyg och ar-
betsredskap liksom vissa tekniska hjälpmedel för vardagsliv och
kommunikation,
• viss förståelse för matematik och för grundläggande egenskaper i be-
greppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid
och rum,
• viss förståelse för naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga
fenomen,
• sitt kunnande om växter och djur och deras betingelser.
Riktlinjer
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
• samverka och samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling,
lek och lärande och särskilt uppmärksamma att de bam som av olika
skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling far detta stöd.
• ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att bamen
- utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använ-
da och att utveckla hela sin förmåga,
- upplever att det är meningsfullt och roligt att lära sig nya saker,
- ställs inför nya utmaningar, som stimulerar lusten att enskilt och till-
sammans med andra utforska, experimentera, pröva, finna lösningar
för att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper,
- får stöd och stimulans i sin sociala utveckling,
- ges goda förutsättningar att bygga upp varaktiga relationer och känna
sig trygga i barngruppen,
- får stöd och stimulans i sin språk- och kommunikationsutveckling och
att det enskilda barnets kulturella och språkliga bakgrund härvid re-
spekteras och beaktas,
- ges rika tillfallen att utveckla sin förmåga att bearbeta intryck och
upplevelser, tankar och känslor med hjälp av olika uttrycksmedel,
- får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling,
41
- erbjuds en väl avvägd dagsrytm ifråga om måltider, lek, vila och andra
aktiviteter.
• ta vara på bams vetgirighet, vilja och lust att lära samt stärka bams
tillit till den egna förmågan,
• ge stimulans och särskilt stöd till de bam som befinner sig i svårig-
heter av olika slag,
• väcka, stimulera och stödja bams nyfikenhet och begynnande för-
ståelse för skriftspråk och matematik,
• ge bam möjlighet att uppleva praktisk natur- och kulturvård för att
förstå hur egna handlingar kan påverka miljön,
• ge bam möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som
har betydelse för det dagliga livet, komma i kontakt med olika yr-
kesfunktioner samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet.
I förskolan läggs grunden för att bamen skall förstå och införliva de de-
mokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga.
Personalen skall med stöd av kontinuerliga observationer, samtal och
dokumentation av såväl enskilda bam som barngruppen ta reda på vilka
intentioner, behov och intressen som bamen själva på olika sätt ger ut-
tryck för. Detta underlag skall ligga till grund för utformningen av miljön
och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Barnens sociala ut-
veckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna
handlingar och för miljön i förskolan.
Mål
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
Förskolan skall sträva efter att vaije bam
• har möjlighet att påverka sin situation och får uppleva delaktighet i
förändringsarbete,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för
förskolans miljö,
• utvecklar sin förmåga att förstå demokratiska principer, att handla
efter dessa och att arbeta i demokratiska former.
Dessa mål uttrycker vad bamen, med hänsyn till sina individuella för-
utsättningar, skall ha uppnått när de lämnar förskolan. Förskolan ansva-
rar för att vaije bam har utvecklat sin förmåga
42
• att säga vad de tänker och tycker,
• att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.
Riktlinjer
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
• verka för att det enskilda bamet utvecklar förmåga och vilja till an-
svar och inflytande över den sociala och fysiska miljön i förskolan,
• verka för att vaije bams uppfattningar och åsikter respekteras.
• ta till vara vaije bams förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för
sig själv och för samvaron i barngruppen,
• se till att alla bam får möjlighet att efter ökande förmåga påverka
verksamhetens innehåll och arbetssätt och bli delaktiga i utvärdering
av verksamheten,
• verka för att flickor och pojkar far lika stort inflytande över och ut-
rymme i verksamheten,
• svara för att bamen erbjuds ett varierat arbetssätt där såväl hela barn-
gruppen som organiserade eller spontant bildade smågrupper används
i det pedagogiska arbetet,
• förbereda bamen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och
skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.
Även om föräldrama/vårdnadshavama har det yttersta ansvaret för sina
bams fostran och utveckling har förskolans betydelse som komplette-
rande funktion till föräldraansvaret blivit allt viktigare. Förskolan och
barnens föräldrar har ett härigenom ett ömsesidigt ansvar för att skapa
bästa möjliga förutsättningar för att vaije bam skall kunna utvecklas rikt
och mångsidigt. Förskolans arbete med bamen skall därför ske i ett nära
och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall göras
medvetna om att de har möjlighet att inom ramen för de nationella målen
vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att vaije förskola är
tydlig i fråga om mål, innehåll, arbetsformer samt ömsesidiga rättigheter
och skyldigheter är en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlig-
heter till reellt inflytande och påverkan.
43
Mål
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
Förskolan skall sträva efter att föräldrama/vårdnadshavama
• får reella möjligheter att utöva inflytande på hur målen konkretiseras i
lokala arbetsplaner,
• tar del i och ges möjlighet att kunna påverka verksamhetens planering
och genomförande,
• blir delaktiga i utvärderingar av verksamheten.
Riktlinjer
• tillsammans svara for att alla bam får en väl anpassad och positiv start
i förskolan,
• visa respekt och förståelse för föräldrarna och känna ansvar för att det
utvecklas en nära, och tillitsfull relation mellan förskolans personal
och barnets egen familj.
• ansvara för att varje bam tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare
får en individuellt anpassad introduktion i förskolan,
• i samarbetet med barnens föräldrar fortlöpande informera dem om det
egna barnets trivsel, utveckling och lärande, ta upp frågor, synpunkter
och problem som rör det dagliga arbetet i förskolan samt regelbundet
genomföra planerade utvecklingssamtal med föräldrarna,
• informera om verksamheten i stort, vad man strävar efter och hur man
arbetar för att nå målen,
• hålla sig informerad om det enskilda barnets situation utanför för-
skolan och därvid iaktta respekt för barnets integritet,
• tillsammans med föräldrarna göra en individuell planering för vaije
bam,
• tillsammans med övrig personal utveckla formerna för en aktiv daglig
kontakt med barnens föräldrar,
• informera om och diskutera förskolans normer och regler med för-
äldrarna,
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planeringen och utvär-
deringen av den pedagogiska verksamheten.
44
När bamen slutar i förskolan kommer de att gå vidare till förskoleklas-
sen eller den obligatoriska skolan och många av dem samtidigt också till
fritidshem, verksamheter som i allt större utsträckning integreras såväl
lokal- som verksamhetsmässigt. För att en pedagogisk kontinuitet skall
vara möjlig och övergången underlättas för bamen krävs att de olika
verksamheterna har utvecklat en gemensam pedagogisk grundsyn.
Förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan har ett
gemensamt ansvar för att en samverkan kommer till stånd och att den
omfattar både bamen, föräldrama/vårdnadshavama och personalen. För-
skolan har ansvar för att informera förskoleklassen, den obligatoriska
skolan och fritidshemmet om sin verksamhet. När övergången till de nya
verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att fin-
na former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Förskolan skall
ansvara för att vissa praktiska förberedelser är gjorda och att bamen får
en mental förberedelse och beredskap inför den kommande förändringen.
Tillsammans med barnens blivande förskollärare, lärare och fritidspeda-
goger har personalen i förskolan ansvar för att bamen och föräldrarna
genom besök och andra arrangemang i god tid får kontakt med den bli-
vande förskoleklassen eller grundskolan och det blivande fritidshemmet.
Vid övergången till nya verksamheter skall särskild uppmärksamhet äg-
nas de bam som har behov av särskilt stöd. I samarbete med barnens för-
äldrar är det angeläget att ta ställning till hur kontinuiteten i olika stödin-
satser samt hur ett eventuellt samarbete med landstingskommunala insat-
ser skall kunna upprätthållas.
Som pedagogisk ledare och chef för förskolan har förskolechef/rektor det
övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå
de nationella målen. Förskolechefen/rektom ansvarar för att en lokal ar-
betsplan upprättas samt för att förskolans verksamhet följs upp och ut-
värderas i förhållande till de nationella målen och till målen i kommu-
nens skolplan och förskolans egen arbetsplan. Det åligger förskoleche-
fen/rektor att hålla sig väl informerad om gällande lagstiftning och aktu-
ell utveckling inom förskolans verksamhetsområde.
Förskolechefen/rektom har det yttersta ansvaret för förskolans verk-
samhet och utveckling och därmed inom givna ramar ett särskilt ansvar
för
• att arbetsmiljön i förskolan utformas så att det finns goda förutsätt-
ningar att utveckla en god social gemenskap och att bedriva en god
pedagogisk verksamhet för bamen,
• att det skapas ett klimat där utstötning, trakasserier och mobbning
bland bam och anställda inte förekommer,
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
45
• att det finns lämplig utrustning och nödvändigt material för verk-
samhetens bedrivande såväl inomhus som utomhus,
• att förskolans personal far möjlighet till den kompetensutveckling och
pedagogiska handledning som krävs för att de professionellt skall
kunna utföra sitt uppdrag,
• att det utvecklas former för samarbetet med föräldrar-
na/vårdnadshavama och för information till föräldrarna om verk-
samhetens mål,
• att det i samarbete med hemmet görs en individuell planering for varje
bam,
• att det genomfors regelbundna planerade utvecklingssamtal med för-
äldrarna,
• kontakten mellan förskolan och hemmet om det uppstår problem för
bamet i förskolan,
• hälso-, kost- och säkerhetsfrågor i förskolan,
• resursfördelningen inom förskolan och den förstärkning av resurser
som krävs för att tillgodose behovet av stödåtgärder för enskilda bam,
• att personalen vid behov får tillgång till handledning och konsultation
för arbete med bam i behov av särskilt stöd,
• att förskolan i samarbete med hemmet och, om föräldrarna så önskar,
personal från landstinget och eventuellt andra resurspersoner utarbetar
ett individuellt handlingsprogram för bam i behov av särskilt stöd,
• samarbetet med socialtjänstens individ- och familjeomsorg, barna-
vårdscentralen och landstingskommunala insatser,
• samarbetet med familjedaghemmen och den öppna förskolan,
• att det utvecklas samverkansformer för övergången från förskola till
förskoleklass, obligatorisk skola och fritidshem,
• förskolans samverkan med skola, kultur-, arbets- och övrigt sam-
hällsliv,
• att all personal är förtrogen med de nationella lagar som har nära berö-
ring med förskolans verksamhet samt FN:s Barnkonvention.
Prop. 1997/98:93
Bilaga 1
46
Sammanfattning av remissyttranden över Barnomsorg
och skolakommitténs betänkande Att erövra omvärl-
den - Förslag till läroplan för förskolan (SOU
1997:157)
Remissinstanser: Remissyttranden har inkommit från Statens invand-
rarverk, Socialstyrelsen, Handikappombudsmannen (HO), Barnombuds-
mannen (BO), Jämställdhetsombudsamannen (JämO), Statskontoret,
Riksrevisionsverket (RRV), Statens skolverk, Statens institut för handi-
kappfrågor i skolan (SIH), Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i
Gävle/Sandviken, Linköpings universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Hög-
skolan i Kalmar, Göteborgs universitet, Högskolan i Karlstad, Luleå tek-
niska universitet (Centrum för forskning i lärande), Arbetarskyddsstyrel-
sen, Alingsås kommun, Botkyrka kommun, Gislaveds kommun, Gävle
kommun, Göteborgs stad, Haparanda kommun, Kalix kommun, Kalmar
kommun, Ludvika kommun, Luleå kommun, Lunds kommun, Malungs
kommun, Malmö stad, Ovanåkers kommun, Skurups kommun, Skövde
kommun, Stockholms stad, Sundsvalls kommun, Södertälje kommun,
Uddevalla kommun, Uppsala kommun, Västerviks kommun, Vännäs
kommun, Växjö kommun, Svenska Kommunförbundet, Landsorganisa-
tionen i Sverige (LO), Tjänstemännes Centralorganisation (TCO), Sveri-
ges Akademikers Centralorganisation (SACO), Handikappförbundens
Samarbetsorgan (HSO), Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung-
domar och Vuxna (FUB), Friskolomas Riksförbund, Sveriges Kristna
Råd, Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola (DAKS),
Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen, Daghemmet
Bjällran Vännäs, Förskolan Bullerbyn Kista, Daghemmet Höjden Johan-
neshov, Lilla Ellen Key Spånga, Magnetens förskola Ludvika, Solskenets
förskola Uppsala, Öjaby daghem Växjö, Solrosens förskola Malmö, För-
äldrakooperativet Tetraliten Lund samt Nya Varvets obligatoriska skola
Göteborg.
Dessutom har yttranden inkommit från Svensak kommunalarbetare-
förbundet (SKAF), personalen vid Karlskrona kommuns öppna förskolor,
Skolledarna, Bergvretens Öppna Förskola Enköping, Lillsidans Öppna
förskola Enköping, Läramas riksförbund (LR), Förskollärare vid öppna
förskolan i Boden, Konsumentgillesförbundet, verksamhetsansvariga
förskola 1 - 5 år Örebro, Kommunal Norrbotten sektion 1/klubb 3, La-
holm centrum område 2, Kommunal Norrbotten sektion 1 Luleå, barn-
skötarna i Sörmland, Kommunal Sörmland, Fortbildning AB Brian As-
hley, Unga Ömar, Öppna förskolor Västerås, personalen vid de öppna
förskolorna i Lunds kommun, Tidningen Familjedaghem, Sveriges För-
skollärares Yrkesförening, Körsbärets daghem Lund, Madeleine Rietchel
m.fl., Lärarförbundets Lokalavdelning i Herrljunga, Lärarförbundet As-
kersunds Lokalavdelning, Elsie Hanneryd Härnösand, Marie Niklasson
Helsingborg, Lärarförbundet, Friluftsfrämjandet, barnskötarna i Stig-
tomta, Tängsta daghem och Skräddargården, Mjölby kommun, barnskö-
tarna i Nyköping - daghemmet Oppeby, Vilhelmina kommuns heltidsför-
skolor, personal vid Förskolan Bofinken, Maud Dackeus och Birgitta
Prop. 1997/98:93
Bilaga 2
Schönander, Olof Nyström Vilboksskolan Olofström, Bam- och utbild-
ningsförvaltningen Varbergs kommun, Förskolan Växthuset Umeå, Ia
Thun Floda, förskollärare i Sölvesborgs kommun, Elevens förskola
Smultronet och Lingonet Haparanda, de öppna förskolorna i Uppvidinge
Åseda samt Sameskolstyrelsen.
Allmänna synpunkter på en läroplan för förskolan
En övervägande majoritet av remissinstanser är positiva till en läroplan
för förskolan. De flesta instanser som kommenterar frågan om förordning
är också positiva. RR V kan ställa sig bakom en läroplan för förskolan då
den understödjer en integrering mellan förskola och skola, men anser att
det är svårt att ta ställning till förslagets innehållsmässigt.
Svenska Kommunförbundet välkomnar statens stöd till integrering
mellan förskola, skola och skolbarnsomsorg. Några kommuner menar att
förslaget innebär ökade kostnader, främst för genomförandet.
Yttrandena från de förskolor som inbjudits att delta som remissinstan-
ser är mycket positiva till läroplanen. Många av dem anser att förslaget
bekräftar den verksamhet som de bedriver. Några av förskolorna nämner
särskilt förordning och egen skolform som en positiv förändring. LR an-
ser att förslaget är i rätt riktning, även när det gäller förskolan som en
egen skolform, men att det måste göras klart vilka skolformer som är
obligatoriska och vilka som är frivilliga. Sameskolstyrelsen är positiv till
läroplansförslaget och anser att det bör ligga till grund för en särskild
läroplan för samisk förskola. Sveriges Kristna Råd tillstyrker att ett för-
slag till läroplan utformas.
En helt avvikande mening framförs av Statskontoret och SKAF som
menar att en läroplan för förskolan inte skall införas. Luleå tekniska uni-
versitet anser att förslaget bör omarbetas. SKAF anser att en läroplan gör
förskolan alltför skollik och att omsorgspedagogiken inte görs tillräckligt
viktig i förslaget. LO stöder denna inställning, och anser att det är för
tidigt att fatta beslut om en läroplan för förskolan.
Tillgänglighet
Ett antal remissinstanser t.ex. Statens Lnvandrarverk, Statskontoret, ett
antal högskolor och kommuner, anser att så länge förskolan inte är till för
alla bam finns det en risk för segregation och ökade klyftor i samhället.
Några anser att det vore rimligt med allmän förskola på sikt, men framför
också oro för ökade kostnader för en sådan reform. Botkyrka kommun,
liksom TCO menar att det vore bra om läroplansförslaget bands ihop med
Storstadskommitténs förslag om allmän förskola i storstadsområdena..
TCO tar särskilt upp bam till arbetslösa som ofta ställs utanför förskole-
verksamhet. Statskontoret förespråkar allmän förskola från 3 - 4 års ål-
der. Svenska Montessoriförbundet är positivt till förslaget om en läro-
plan, men menar att förskola från tre år skall prioriteras. De förespråkar
en ”flytande” övergång mellan förskola och skola.
Prop. 1997/98:93
Bilaga 2
48
Läroplan och allmänna råd
Sveriges psykologforbund samt många av de spontana remissvaren anser
att även familjedaghem bör omfattas av läroplanen. Några anser att även
öppen forskola tillhör läroplanens område. Socialstyrelsen anser att dessa
verksamheter bör ha ett motsvarande dokument. BO, Lärarförbundet,
Botkyrka, Herrljunga och Skurups kommuner samt Göteborgs stad un-
derstryker betydelsen av att särskilda riktlinjer utformas för familjedag-
hem och öppen förskola. Skolverket konstaterar att förslaget innebär att
endast 60 procent av alla bam 4 -5 år kommer att omfattas av läroplanen.
Skolverket anser att allmänna råd skall utformas for familjedaghem och
öppen förskola. Waldorfskolefederationen anser att läroplanen borde om-
fatta åldrama 1 - 6 år. Friskolornas Riksförbund saknar enskilda försko-
lor i betänkandet. Förbundet menar att Skolverket bör få ansvaret för till-
ståndsgivning, tillsyn och bidrag för enskilda förskolor.
Läroplanens struktur
Många instanser anser att det är bra med en struktur som liknar de läro-
planer som gäller för det offentliga skolväsendet. Förslaget att ge för-
skolläraren ett särskilt ansvar samt att reglera rektors ansvar möter både
positiva och negativa reaktioner. Några instanser hävdar att ansvarsför-
delningen mellan förskollärare och arbetslag är otydlig i förslaget. Svens-
ka Kommunförbundet, Socialstyrelsen och ett antal kommuner anser att
en så detaljerad styrning som föreslås är olämplig. Några instanser fram-
håller att den förstärkning av förskollärarens roll som föreslås blir kost-
sam.
Flera instanser framfor skäl mot förslaget att förskola och skola skulle
ha gemensamma målnivåer i form av mål att uppnå och mål att sträva
mot. Göteborgs universitet anser t.ex. att det är en risk med alltför sty-
rande uppnåendemål. Skolverket menar att det är svårt att ha uppnåen-
demål i en verksamhet där bam vistas under så skiftande tid och former.
Andra instanser är kritiska till att införa samma typ av mål, men med
olika innebörd i förskola och skola. Några kommuner anser att det är
problematiskt att skillnaderna mellan målnivåema är otydlig, en kritik
som även Skolverket och flera av högskolorna instämmer i. Uppnåen-
demålen liknar strävansmålen alltför mycket, vilket skapar osäkerhet om
målens betydelse.
Synpunkter om mål och riktlinjer
Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna läroplanens
innehåll. Många nämner särskilt förslagets helhetssyn på bams utveck-
ling samt att lekens roll betonas.
Flera av högskolorna har dock synpunkter på innehållet i läroplanen.
ÄR K menar att det är svårt att tolka om förslaget innebär förändringar av
förskolans uppdrag. Malmö lärarhögskola och Högskolan i Kalmar anser
att kunskapssynen är otydlig och att omsorgsuppdraget inte är utrett i
förhållande till pedagogiken. Högskolan i Karlstad välkomnar att lekens
49
Prop. 1997/98:93
Bilaga 2
betydelse framhålls i betänkandet och anser, liksom daghemmet Höjden,
att förslaget ställer berättigade och mer uttalade krav på förskolans inre
arbete. Flera av remissinstanserna, däribland de flesta av förskolorna är
positiva till att leken är så väl synliggjord i förslaget. Solrosens förskola i
Rosengård önskar dock att språket lyfts fram ytterligare i läroplanen.
Centrum för forskning i lärande vid Luleå tekniska universitet anser att
förslaget bör omarbetas och menar att läroplanen innebär ett ojämlikt
möte mellan förskolan och skolan, där formaliserad, traditionell skolun-
dervisning riskerar att ta överhanden. Även Högskolan i Kalmar anser att
läroplanen är alltför skolinriktad, liksom BO som varnar för att skolans
begrepp far för stort genomslag. SIH är positivt till helhetssynen i försla-
get och till förslag om en individuell handlingsplan, men är tveksam till
mål som berör att utveckla talspråk.
SKAF anser att bams behov av helhet och att bam lär sig på så många
olika sätt är otydliggjort. SKAF menar vidare att det vore bättre att tyd-
liggöra vilken slags kompetens bam har nytta av, än att föreskriva att
särskilda yrkesgrupper är lämpligast.
Lärarförbundet är positivt till helheten i förslaget och instämmer också
i stort vad gäller målnivåer och riktlinjer. LR avstår från att kommentera
innehållet.
HSO anser att det kan vara värdefullt med en läroplan och är positivt
till förslaget om individuell planering för det enskilda bamet. Däremot är
HSO skeptiskt till det praktiska genomförandet av en sådan plan, med
erfarenhet från skolan. HO stöder förslaget i princip, men menar att
funktionshindrade måste lyftas fram mer.
Skollagsändringar
Ett stort antal remissinstanser är positiva till förskolan som en egen skol-
form, men de allra flesta som berör skollagsändringar menar att en ge-
nomgripande skollagsöversyn måste genomföras. Svenska Kommunför-
bundet, m.fl. motsätter sig ytterligare regleringar. Arbetarskyddsstyrelsen
menar att förskolan som egen skolform skulle fa omfattande konsekven-
ser för arbetsmiljölagstiftningen, vilket skulle medföra ökade kostnader
inom berörda myndigheter. Även BO påpekar att arbetsmiljölagen bör
gälla som en konsekvens av att förskolan blir en egen skolform. BO me-
nar också att anmälningsplikten i förskolan måste lyftas fram och att sta-
ten bör precisera kvaliteten i förskolan i allmänna råd eller förarbeten till
lag.
Socialstyrelsen stödjer läroplansförslaget och förskolan som en egen
skolform, men motsätter sig en reglering som de uppfattar vara alltför
detaljerad och som begränsar kommunernas självständighet. Ett fåtal
instanser framhåller att behörighetskrav för förskollärare bör införas.
Benämningar
En övervägande del av de instanser som uppmärksammat betänkandets
förslag till förändringar av benämningar i skollagen är positiva till kom-
Prop. 1997/98:93
Bilaga 2
50
mitténs förslag. Skolverket anser dock att ett samlingsbegrepp behövs av
praktiska skäl och föreslår därför att förskoleverksamhet och skol-
barnsomsorg bibehålls i detta syfte.
Genomförande
Betydelsen av fortbildning, tid för planering, reflexion och utvärdering
framhålls särskilt av bl.a. Skolverket, Lärarhögskolan i Malmö samt ett
antal kommuner och förskolor.
Prop. 1997/98:93
Bilaga 2
51
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1998
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peter-
son, Freivalds, Tham, Åsbrink, Schori, Ulvskog, von Sydow, Klingvall,
Pagrotsky, Östros
Prop. 1997/98:93
Föredragande: statsrådet Johansson
Regeringen beslutar proposition 1997/98:93 Läroplan för förskolan
Eländers Gotab 55934, Stockholm 1998
52