Regeringens proposition

1997/98:8

Kyrkomötets sammanträden

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Sundsvall den 11 september 1997

Göran Persson

Marita Ulvskog

(Kulturdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i 29 kap. kyrkolagen (1992:300) för att
möjliggöra genomförandet av principbeslutet om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan. Ändringarna innebär i huvudsak att
kyrkomötet skall kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda
ärenden. Vidare skall kyrkomötets ordinarie sammanträde kunna bölja
vid någon annan tidpunkt än i slutet av augusti månad.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 1997.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 8

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:8

1    Beslut ............................................................................................3

2    Lagtext ............................................................................................3

3    Ärendet och dess beredning.............................................................5

4   Bakgrund..........................................................................................5

5    Den framtida rättsliga regleringen av trossamfunden......................6

5.1  Förslag om ändringar i grundlag och grundläggande

föreskrifter för trossamfunden.................................................6

5.2  Behandling av lagförslagen.....................................................7

6   Gällande bestämmelser om kyrkomötets uppgifter och

sammanträden...................................................................................8

7    Förslag för att möjliggöra kyrkomötets medverkan i

stat-kyrkaarbetet..............................................................................9

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna.........................................12

Bilaga 2 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1997:1..........................13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 11 september 1997............................................................................14

1 Beslut

Prop. 1997/98:8

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i kyrkolagen (1992:300).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300)

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)

dels att 29 kap. 15 § skall upphöra att gälla,

dels att 29 kap. 10, 14, 23 och 24 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

29 kap.

10 §

Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet.

Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom
motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en
biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ
som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Vid extra sammanträde enligt
14 § andra stycket får dock bara de
ärenden behandlas som framgår av
beslutet om sammanträdet.

14 §

Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet skall sammanträda
en gång vaije år med början den en gång varje år med början den
tredje tisdagen i augusti.                tredje tisdagen i augusti (ordinarie

sammanträde). Regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer kan dock besluta att
ordinarie sammanträde skall hållas
vid annan tid.

Vidare skall kyrkomötet samman-
träda for att behandla särskilda
ärenden, om regeringen eller den
myndighet som regeringen bestäm-
mer beslutar om det (extra samman-
träde).

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1997/98:8

23 §

Om det krävs för beredning av ett
ärende, får kyrkomötet medge att ett
utskott sammanträder mellan kyrko-
mötets sammanträden under val-
perioden. Ett sådant medgivande far
dock inte avse längre tid än sex
dagar mellan två sammanträden.

Om det krävs för beredning av ett
ärende, får kyrkomötet medge att ett
utskott sammanträder mellan kyrko-
mötets sammanträden under val-
perioden.

24 §

Ett ärende som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrko-
mötet skall avgöras av kyrkomötet
vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två
månader före sammanträdets början.
I annat fall skall ärendet avgöras
senast vid det därpå följande
sammanträdet.

Ett ärende som riksdagen eller
regeringen överlämnar till kyrko-
mötet skall avgöras av kyrkomötet
vid dess närmaste sammanträde, om
ärendet har överlämnats senast två
månader före sammanträdets början.
I fråga om extra sammanträde
enligt 14 § andra stycket skall dock
ärendet avgöras om det har
överlämnats senast en månad före
sammanträdets början. I annat fall
skall ärendet avgöras senast vid det
därpå följande sammanträdet.

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

3  Ärendet och dess beredning

Inom Kulturdepartementet har utarbetats en promemoria Extra kyrko-
möte, ändrad tid for kyrkomöte m.m. med förslag till ändringar i kyrko-
lagen (1992:300). I arbetet med promemorian deltog en referensgrupp
som hade tillsatts av regeringen med uppgift att biträda i departementet
med vissa förslag till åtgärder för att underlätta det fortsatta stat-
kyrkaarbetet. I referensgruppen ingick företrädare för departementet,
Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Promemorian har remissbe-
handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remiss-
yttrandena finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr Ku97/326/Ky).

Genom skrivelse till 1997 års kyrkomöte (RegSkr 1997:1) har
regeringen inhämtat kyrkomötets yttrande över ett förslag till ändringar i
kyrkolagen avseende kyrkomötets sammanträden som i huvudsak
stämmer överens med promemorieförslaget. Kyrkomötet har tillstyrkt
regeringens förslag (2KL 1997:1, kskr 1997:2). Andra
kyrkolagsutskottets betänkande finns i bilaga 2.

4  Bakgrund

Riksdagen fattade år 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan
staten och Svenska kyrkan m.m. (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12,
rskr. 1995/96:84). Beslutet innebär bl.a. att flera lagar av olika konsti-
tutionell karaktär behöver stiftas, ändras eller upphävas. Reformen är för-
utsatt att träda i kraft den 1 januari 2000.

Till följd av principbeslutet inleddes i början av år 1996 ett omfattande
utredningsarbete på såväl den statliga som den kyrkliga sidan.

Det statliga utredningsarbetet omfattade sex olika utredningar (dir.
1995:162) med uppdrag att ge underlag för de kommande riksdagsbeslut
som krävs för att genomföra reformen. I böljan av april 1997 redovisade
utredningarna sina förslag i sju betänkanden (SOU 1997:41-47). Be-
tänkandena sändes därefter ut på remiss till ett stort antal instanser, bl.a.
samtliga församlingar, pastorat och övriga kyrkliga samfälligheter.

Det kyrkliga utredningsarbetet syftar till att ge underlag för kyrko-
mötets beslut om ett inomkyrkligt regelsystem som skall ersätta huvud-
delen av den nuvarande statliga regleringen av Svenska kyrkan. Det
kyrkliga utredningsarbetet skall avslutas senast den 1 mars 1998.

För att stat-kyrkareformen skall kunna genomföras år 2000, som
förutsatts i principbeslutet, behöver vissa bestämmelser i kyrkolagen
(1992:300) rörande kyrkomötets sammanträden ändras.

Prop. 1997/98:8

1* Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 8

5 Den framtida rättsliga regleringen av
trossamfunden

Prop. 1997/98:8

5.1 Förslag om ändringar i grundlag och grundläggande
föreskrifter för trossamfunden

Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan
förutsätter bl.a. en ny konstitutionell reglering av trossamfundens för-
hållanden. En av de statliga utredningarna - Utredningen om trossam-
fundens rättsliga reglering - har i betänkandet Rättslig reglering (SOU
1997:41) föreslagit föreskrifter om normgivning avseende Svenska
kyrkan och andra trossamfund. Utredningen föreslår att de nuvarande
normgivningsreglema avseende Svenska kyrkan i övergångsbestämmel-
serna till regeringsformen (RF) skall upphävas. I stället skall det föras in
särskilda regler för lagstiftning om Svenska kyrkan och andra
trossamfund i 8 kap. RF. Dessa regler skall utgöra grunden för såväl en
lagstiftning om trossamfund i allmänhet som den särskilda lagregleringen
av Svenska kyrkans förhållanden.

Det har också varit utredningens uppgift att utreda frågan om offent-
lighetsprincipens tillämpning inom Svenska kyrkan efter relations-
ändringen. Till följd av de ändrade relationerna föreslår utredningen vissa
ändringar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Utredningens uppdrag har inneburit att lämna förslag till en allmän
reglering av trossamfundens rättsliga ställning som ger dessa möjlighet
att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som trossamfund.
Avsikten har varit att skapa en särskild rättslig form för trossamfunden.
Utredningen föreslår därför att en särskild lag om trossamfund införs.
Lagen föreslås innehålla vissa allmänna bestämmelser om religionsfrihet
m.m. som gäller alla trossamfund. Vidare föreslår utredningen att det
genom lagen införs en ny rättslig form för trossamfund, benämnd regi-
strerat trossamfund. Som en följd av detta föreslår utredningen också en
ändring i 11 kap. RF som gör det möjligt att överlämna förvaltnings-
uppgifter även till ett registrerat trossamfund.

I överensstämmelse med vad som förutsatts i principbeslutet om
ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan föreslår utredningen
vidare att en särskild lag om Svenska kyrkan skapas. Utgångspunkten har
varit att lagen bara skall innehålla det som är principiellt viktigt och som
uttrycker Svenska kyrkans karaktär samtidigt som Svenska kyrkan själv
skall få reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträckning. Utred-
ningen föreslår därför att det i denna lag meddelas föreskrifter av
grundläggande karaktär om Svenska kyrkans religiösa identitet, organi-
sation, verksamhet och egendom, dvs. föreskrifter om grunderna för
Svenska kyrkan som trossamfund.

För genomförandet av relationsändringen kan även andra ändringar i
grundlag och i grundläggande föreskrifter för Svenska kyrkan komma att
aktualiseras.

5.2 Behandling av lagförslagen

De grundlagsändringar som föreslås för genomförandet av stat-kyrka-
reformen gäller i första hand, som framgått ovan, bestämmelser i 8 och
11 kap. RF, de punkter i övergångsbestämmelserna till RF som avser
Svenska kyrkans förhållanden samt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Grundlagsändring sker genom två likalydande riksdagsbeslut med
mellanliggande val till riksdagen (8 kap. 15 § RF). Enligt samma
bestämmelser skall ärendet anmälas i riksdagen minst nio månader före
valet, såvida inte konstitutionsutskottet (KU) medger undantag. För att
sådant undantag skall medges krävs det att minst fem sjättedelar av KU:s
ledamöter förenar sig om beslutet.

De framlagda förslagen innebär vidare bl.a. att kyrkolagen upphävs
och ersätts med en lag om Svenska kyrkan. Enligt punkt 9 i övergångs-
bestämmelserna till RF skall grundläggande regler om Svenska kyrkan
som trossamfund och om kyrkomötet meddelas i lag, som stiftas, ändras
eller upphävs på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdags-
ordningen. De sistnämnda bestämmelserna stiftas, ändras eller upphävs
enligt huvudregeln på samma sätt som grundlag, dvs. genom beslut av
två riksdagar med val emellan. Någon niomånadersgräns finns dock inte
för ärendets anmälan i riksdagen (8 kap. 16 § RF). De kan emellertid
också stiftas, ändras eller upphävas genom endast ett beslut av riksdagen,
om minst tre fjärdedelar av de röstande - och mer än hälften av
riksdagens ledamöter - förenar sig om beslutet.

Innan sådan lag med grundläggande regler om Svenska kyrkan som
trossamfund och om kyrkomötet stiftas, ändras eller upphävs skall enligt
punkt 9 i övergångsbestämmelserna till RF yttrande av kyrkomötet
inhämtas.

Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund finns
i 2 kap. 1-5 §§ kyrkolagen och om kyrkomötet i 29 kap. 1-13 §§
kyrkolagen. Vid relationsändringen kommer dessa föreskrifter att ersättas
av dels bestämmelser i lagen om Svenska kyrkan, dels ett inomkyrkligt
regelverk.

De aktuella grundlags- och lagändringarna skall, som tidigare nämnts,
träda i kraft den 1 januari 2000. Nästa val till riksdagen äger rum den
tredje söndagen i september 1998. Det innebär att grundlagsändringarna
måste beslutas av riksdagen första gången före detta val och anmälas för
riksdagen senast nio månader dessförinnan. Senast den 19 december

1997 måste sålunda en proposition i ärendet läggas fram. Här bortses
från möjligheten att KU medger undantag från niomånadersregeln.

Ändringarna av de grundläggande föreskrifterna om Svenska kyrkan
måste också enligt huvudregeln beslutas av riksdagen första gången före

1998 års val. Här bortses också från möjligheten att förslagen antas efter
valet genom endast ett beslut av riksdagen, då med kvalificerad majoritet
(3/4).

Vad gäller kyrkomötets medverkan föreligger inte något formellt krav
att kyrkomötet skall höras beträffande grundlagsändringar. I planeringen
av det fortsatta stat-kyrkaarbetet anser regeringen dock, av demokratiska
skäl och med hänsyn till reformens genomgripande konsekvenser för

Prop. 1997/98:8

Svenska kyrkan, att det är nödvändigt att kyrkomötet får tillfälle att yttra
sig över de aktuella grundlagsändringarna.

Som framgått ovan, skall kyrkomötets yttrande alltid inhämtas över
lagförslag som rör de grundläggande reglerna om Svenska kyrkan som
trossamfund och om kyrkomötet.

Det statliga utredningsarbetet redovisades, som tidigare nämnts, i
böljan av april 1997. Omfattningen och karaktären av de framlagda
förslagen motiverade en mycket bred remiss till bortemot 3 400 instan-
ser. Det ansågs inte möjligt att bestämma en kortare remisstid än till den
1 augusti 1997 beträffande de aktuella förslagen om ändring i grundlag
och grundläggande regler för Svenska kyrkan. Därför var det inte heller
möjligt att inhämta yttrande över ett förslag av regeringen från det
ordinarie kyrkomötet i slutet av augusti 1997. För att kyrkomötet skall
kunna höras innan regeringen lägger fram en proposition till riksdagen i
ärendet, vilket skall ske senast den 19 december, måste kyrkomötet ha ett
extra sammanträde under senhösten 1997.

Prop. 1997/98:8

6 Gällande bestämmelser om kyrkomötets
uppgifter och sammanträden

Grundläggande föreskrifter om kyrkomötet finns i 29 kap. kyrkolagen.

Kyrkomötets uppgifter regleras i 10 §. Där sägs att kyrkomötet skall
behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrko-
mötet. Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks
genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som
innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts
av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet. Dessa organ är
kyrkomötets utskott, Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrkomötets
besvärsnämnd.

Ändring av 10 § kräver, förutom att kyrkomötet hörs, det särskilda
beslutsförfarande i riksdagen som gäller for huvudbestämmelserna i riks-
dagsordningen. Det innebär, som tidigare nämnts, två likalydande beslut
av riksdagen med mellanliggande val. Ett enda beslut är också möjligt
men då krävs det att minst tre fjärdedelar av de röstande och att mer än
hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.

Beträffande tidpunkten för kyrkomötets sammanträden föreskrivs i
14 § att kyrkomötet skall sammanträda en gång vatje år med böljan den
tredje tisdagen i augusti. I fråga om längden på kyrkomötets samman-
träden stadgas i 15 § att ett sammanträde skall vara avslutat inom femton
dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar
under en valperiod.

Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet
skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i
något utskott (19 § ). I regel sker beredningen av ett ärende i ett utskott
under den tid då kyrkomötet sammanträder. Enligt 23 § finns dock en
möjlighet for ett utskott att sammanträda mellan kyrkomötets samman-

träden. Om det krävs för beredningen av ett ärende, får nämligen Prop. 1997/98:8
kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets
sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får dock inte
avse längre tid än sex dagar mellan två kyrkomötessammanträden.

Enligt 24 § skall ärenden som överlämnas till kyrkomötet från
riksdagen eller regeringen avgöras vid kyrkomötets nästa sammanträde,
om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets
böljan. Något formellt hinder för kyrkomötet att avgöra ärenden som
överlämnats senare föreligger dock inte.

7 Förslag för att möjliggöra kyrkomötets
medverkan i stat-kyrkaarbetet

Regeringens förslag: Kyrkomötet skall hålla ett extra sammanträde
för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer beslutar om det. Kyrkomötets ordinarie
sammanträde skall hållas vid någon annan tidpunkt än med början den
tredje tisdagen i augusti, om regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer beslutar om det. Bestämmelserna om hur lång
tid kyrkomötet och utskotten får sammanträda upphävs.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med
regeringens.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt prome-
morians förslag eller har inte några erinringar mot dem. Kyrkofondens
styrelse anser att regeringen vid beslut om extra kyrkomöte även bör
besluta om finansieringen av kostnaderna för sammanträdet. Om annan
myndighet beslutar, bör myndigheten i god tid samråda med Kyrko-
fondens styrelse om kostnaderna. Vidare anser styrelsen att en be-
stämmelse bör tas in i kyrkolagen som anger hur lång tid före ett
kyrkomötes början som beslut om ett extra sammanträde eller beslut om
ändrad tid för ordinarie sammanträde skall fattas. Svenska kyrkans
centralstyrelse ser det som naturligt att styrelsen får besluta om tiden för
1999 års kyrkomöte. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
anför synpunkter på tidpunkten för ikraftträdandet.

1997 års kyrkomöte: Kyrkomötet har inte haft några invändningar
mot regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag:

Extra kyrkomöte

Som nämnts i avsnitt 5.2 krävs det för att stat-kyrkareformen skall kunna
träda i kraft den 1 januari 2000 att kyrkomötet har ett extra sammanträde
under hösten 1997.

Av 29 kap. 14 § kyrkolagen framgår att sammanträde med kyrkomötet
kan hållas endast en gång per år, med början den tredje tisdagen i
augusti. Det saknas alltså för närvarande förutsättningar att kalla till ett
extra sammanträde. Det bör skapas en möjlighet att utöver det ordinarie
sammanträdet även kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda
ärenden. Regeringen bör därför få befogenhet att besluta att kyrkomötet
även skall sammanträda vid arman tidpunkt än i augusti för att behandla
särskilda ärenden. Det bör vara möjligt för regeringen att delegera denna
beslutanderätt, exempelvis till Svenska kyrkans centralstyrelse.

Vid ett extra sammanträde bör endast behandlas de ärenden som
föranlett beslutet om sammanträdet. Detta bör framgå av 29 kap. 10 §
kyrkolagen. Det innebär att det inte bör finnas någon allmän motionsrätt
eller rätt att väcka andra ärenden vid ett extra sammanträde. Självklart
bör dock motioner kunna väckas i anledning av de särskilda ärenden som
föranlett det extra sammanträdet.

Som framgått tidigare måste en ändring av 29 kap. 10 § ske genom det
särskilda beslutsförfarande i riksdagen som gäller för huvudbestäm-
melserna i riksdagsordningen. Det innebär antingen två likalydande
beslut med val emellan eller ett beslut fattat med kvalificerad majoritet. I
detta fall krävs av tidsskäl ett beslut av riksdagen med kvalificerad
majoritet.

Den fastställda tidsplanen för stat-kyrkaarbetet kan innebära att
beredningstiden för de frågor som skall kunna överlämnas till ett extra
sammanträde blir kortare än för de ärenden som behandlas vid ordinarie
sammanträde. Föreskriften i 29 kap. 24 § kyrkolagen att kyrkomötet skall
avgöra ett ärende om det har överlämnats senast två månader före
sammanträdets början kan därför bli svår att följa. Med hänsyn härtill bör
den tidpunkten i fråga om extra sammanträde vara en månad före
sammanträdets början.

Det är inte lämpligt att i lagen föreskriva en tidpunkt när ett beslut om
extra sammanträde skall fattas med hänsyn till att det i det fortsatta stat-
kyrkaarbetet kan bli nödvändigt att kalla till sammanträde med kort
varsel. Självklart måste dock beslut fattas i så god tid att nödvändiga
förberedelser för sammanträdet kan vidtas.

Av yttrandet från Kyrkofondens styrelse framgår att finansieringen av
ett extra sammanträde under 1997 kan klaras genom lämpliga omdispo-
neringar inom ramen för den av regeringen beslutade budgeten. Styrelsen
kan för eventuella liknande behov kommande år i sitt budgetförslag tillse
att en erforderlig reserv budgeteras.

Åndrad tid for kyrkomöte m.m.

Innan relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändras den 1 januari
2000 måste kyrkomötet besluta om det inomkyrkliga regelverk som skall
gälla för tiden därefter. Enligt den tidsplan som Svenska kyrkans central-
styrelse har gjort för det inomkyrkliga utredningsarbetet behöver kyrko-
mötet besluta om det nya regelverket redan under våren 1999. Skälet är
att det skall finnas tillräckligt med tid mellan kyrkomötets beslut och

Prop. 1997/98:8

10

ikraftträdandet for information och utbildning om de nya förhållandena
samt uppbyggnad av nya administrativa system inom kyrkan. Därför bör
det finnas en möjlighet för regeringen att besluta att ordinarie samman-
träde skall hållas vid annan tidpunkt än som nu föreskrivs i 29 kap. 14 §
kyrkolagen. Med tanke på den förestående relationsändringen bör det
också vara möjligt för regeringen att delegera beslutanderätten, exempel-
vis till Svenska kyrkans centralstyrelse, beträffande 1999 års kyrkomöte.

För att det skall vara möjligt för kyrkomötet att besluta om det nya
inomkyrkliga regelverket före relationsändringen krävs vissa tillfälliga
övergångsbestämmelser angående kyrkomötets kompetens. Utredningen om
trossamfundens rättsliga reglering har i betänkandet Rättslig reglering
(SOU 1997:41) föreslagit att kyrkomötet vid sammanträde under år 1999,
med avseende på tiden efter relationsändringen, skall ha de befogenheter
som följer av den nya lagen om Svenska kyrkan utan hinder av
bestämmelserna i kyrkolagen.

Enligt tidsplanen för stat-kyrkaarbetet kommer regeringen att med
skrivelse till 1998 års ordinarie kyrkomöte inhämta dess yttrande över de
övriga förslag till lagändringar som krävs för att genomföra stat-kyrka-
reformen. Det gäller förslagen från de fem övriga statliga utredningarna och
rör frågor om begravningsverksamheten, statens medverkan vid betalning
av kyrkoavgift, vården av det kyrkliga kulturarvet, personalfrågorna m.m.

Det kan således förväntas att en osedvanligt stor mängd ärenden kommer
att prövas av såväl 1998 som 1999 års kyrkomöte. Därför kan det antas att
den tillåtna tiden för ett sammanträde, högst 15 dagar, kommer att behöva
överskridas. Det kan även gälla för den tillåtna tiden för sammanträden
under en valperiod, högst 39 dagar. Vidare kan den maximala tiden för ett
utskottssammanträde som hålls mellan två kyrkomötessammanträden, sex
dagar, vara för kort med tanke på det omfattande arbetet. De nämnda
tidsbegränsningarna bör därför upphävas.

Prop. 1997/98:8

11

Förteckning över remissinstanserna

Remissyttranden har avgetts av Uppsala universitet genom Teologiska
fakulteten vid universitetet, Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans
centralstyrelse, Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Växjö, Stiftssty-
relserna i Västerås, Göteborgs och Luleå stift samt Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund.

Prop. 1997/98:8

Bilaga 1

12

Andra kyrkolagsutskottets betänkande

1997:1

Kyrkomötet

Prop. 1997/98.S

Bilaga 2

Kyrkomötet

4

2KL

1997:1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse om extra kyrkomöte m.m. och Central-
styrelsens skrivelse om tillfällig avvikelse från arbetsordningen for kyrkomötet med
anledning av detta. Vidare behandlas två motioner om kyrkomötets sammansättning
och kompetens. Utskottet föreslår att förslagen i regeringens skrivelse tillstyrks, att
Centralstyrelsens förslag antages och att de båda motionerna avslås.

Till utskottet har hänvisats

regeringens skrivelse 1997:1, i vilken begärs kyrkomötets yttrande över regering-
ens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

Centralstyrelsens skrivelse 1997:4, i vilken föreslås att kyrkomötet skall besluta
att anta Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse,

motionen 1997:3 av Bötje Finnstedt, i vilken hemställs att kyrkomötet beslutar att
hos regeringen begära sådan ändring i kyrkolagen att biskoparna erhåller rösträtt i kyr-
komötet samt

motionen 1997:13 av Herbert Sjödin, i vilken hemställs att kyrkomötet anhåller
hos regeringen, att regeringen i den förestående propositionen med förslag till lag om
Svenska kyrkan entydigt klarlägger och fastslår att det reformerade kyrkomötet inom
ramen för sin kompetens kommer att kunna besluta om en inomkyrklig ordning, som
blir rättsligt bindande för stift och församlingar och för Svenska kyrkan som helhet.

Regeringens skrivelse

I regeringens skrivelse RegSkr 1997:1 föreslås ändringar i 29 kap. kyrkolagen
(1992:300) för att möjliggöra genomförandet av principbeslutet om ändrade relationer
mellan staten och Svenska kyrkan. Ändringarna innebär i huvudsak att kyrkomötet
skall kunna hålla ett extra sammanträde for särskilda ärenden. Vidare skall kyrkomö-
tets ordinarie sammanträde kunna hållas vid någon annan tidpunkt än tredje tisdagen i
augusti. Skrivelsens författningsforslag fogas till betänkandet som bilaga 1.

Centralstyrelsens skrivelse

I Centralstyrelsens skrivelse CsSkr 1997:4 föreslås en kyrklig kungörelse om tillfällig
avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för kyrkomö-
tet. Den föreslagna kungörelsen avser att möjliggöra ett extra kyrkomötessammanträ-
de under hösten 1997 och att detta extra sammanträde äger rum under andra tidsmäs-
siga förutsättningar än de som gäller för ett ordinarie sammanträde. Skrivelsens för-
fattningsförslag fogas till betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

I motionen KMot 1997:3 föreslås att kyrkomötet hos regeringen skall begära sådan
ändring i kyrkolagen att biskoparna får rösträtt i kyrkomötet.

I motionen KMot 1997:13 föreslås att kyrkomötet hos regeringen begär att det, i
den förestående propositionen med förslag till lag om Svenska kyrkan, fastslås att det
framtida kyrkomötet skall kunna besluta om en kyrkoordning som blir rättsligt bin-
dande för stift och församlingar och för Svenska kyrkan som helhet.

Med anledning av KMot 1997:3 har Läronämnden avgett yttrande, se bilaga 3. I
yttrandet hänvisas till Läronämndens yttrande Ln 1991:8, se bilaga 4.

Bakgrund

Enligt riksdagens med kyrkomötets tillstyrkan fattade principbeslut år 1995 skall nya
relationer mellan staten och Svenska kyrkan inträda vid årsskiftet 1999/2000. Dessa
nya relationer innebär bl.a. att kyrkan skall få en friare ställning i förhållande till sta-
ten. För att beslutet om nya relationer skall kunna genomföras fordras ändringar såväl
av grundlagar som av andra lagar. Ändring av grundlag kan ske endast genom två
likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande riksdagsval. Vidare skall ärendet
om den tilltänkta grundlagsändringen ha anmälts i riksdagen senast nio månader före
valet, såvida inte riksdagens konstitutionsutskott med kvalificerad majoritet medger
undantag. Riksdagsval äger rum den 20 september 1998. För att ett beslut om grund-
lagsändring skall kunna fattas före år 2000 måste detta således anmälas i riksdagen
senast den 19 december 1997, om inte konstitutionsutskottet på angivet sätt medger
undantag.

Någon bestämmelse finns inte om att kyrkomötet måste höras före beslut om
grundlagsändring. I skrivelsen gör emellertid regeringen bedömningen att det av de-
mokratiska skäl och med hänsyn till reformens genomgripande konsekvenser för
Svenska kyrkan är nödvändigt att kyrkomötet får tillfälle att yttra sig över förslagen
till grundlagsändring. Med hänsyn till att tiden nyligen gått ut för remissyttranden
med anledning av de utredningsbetänkanden där förslag till grundlagsändringar läggs
fram och med bortseende från möjligheten av att riksdagens konstitutionsutskott med
behövlig majoritet skulle medge undantag från niomånadersregeln behöver därför,
enligt regeringens mening, ett extra sammanträde med kyrkomötet äga rum under
senhösten 1997. Lagändringarna avser att medge ett sådant extra sammanträde, som
avses endast få behandla de ärenden som framgår av beslutet om extra sammanträde.

Även med ett extra sammanträde för kyrkomötet bör, enligt regeringens mening,
för sådana extra sammanträden ändring ske av bestämmelsen om att kyrkomötet en-
dast är skyldigt att vid ett visst sammanträde behandla ärenden som regeringen över-
lämnar senast två månader före sammanträdet. Ett beslut om ändring av kyrkolagen -
så att ett extra kyrkomötessammanträde kan hållas - kommer nämligen, på grund av
riksdagens arbetsformer, inte att kunna fattas i sådan tid att regeringen kan avlåta en
skrivelse till kyrkomötet om grundlagsändringarna i enlighet med nu gällande bestäm-
melser och dessutom efter kyrkomötets extra sammanträde avge proposition till riks-
dagen före den 19 december 1997.

Lagändringen förslås också omfatta utökade möjligheter för ett kyrkomötesutskott
att sammanträda under tiden mellan två kyrkomötessammanträden.

Prop. 1997/98:8

Bilaga 2

2KL 1997:1

14

Utöver grundlagsändringar avser regeringen - i enlighet med principbeslutet - att Prop. 1997/98:8
vid det tilltänkta extra sammanträdet med kyrkomötet under senhösten 1997 föreslå Bilaga 2
kyrkomötet ändringar av grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossam- 2KL 1997:1
fund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för Svenska kyrkan.
Sådana ändringar fordrär, förutom yttrande av kyrkomötet, att riksdagen fattar två
likalydande beslut med mellanliggande riksdagsval eller att riksdagsbeslutet sker med
kvalificerad majoritet. Med bortseende från möjligheten av att ändringarna kan ske
genom endast ett sådant riksdagsbeslut och med hänsyn till riksdagens arbetsformer
måste kyrkomötets yttrande även i dessa frågor inhämtas före 1998 års kyrkomöte.
Också för behandling av frågor avseende grundläggande föreskrifter om Svenska kyr-
kan och om kyrkomötet behövs således, enligt regeringen, ett extra sammanträde med
kyrkomötet.

Regeringens förslag innebär vidare att det skall bli möjligt för regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att förlägga kyrkomötets sammanträde till an-
nan tid än augusti månad. Särskilt för 1999 års kyrkomöte förutses behov av ett tidi-
garelagt sammanträde så att det skall löpa tillräcklig tid mellan kyrkomötets beslut om
det nya inomkyrkliga regelverket och ikraftträdandet av detta. Sådan tid behövs för
information och utbildning om de nya förhållandena samt uppbyggnad av nya admi-
nistrativa system inom kyrkan. Med hänsyn till den stora mängd ärenden som kan
förutses till de närmaste årens kyrkomöten föreslår regeringen att den nuvarande be-
gränsningen i tid i fråga om kyrkomötets längd skall upphävas.

Om lagändring kommer till stånd i enlighet med regeringens förslag, behövs - för
det tilltänkta extra kyrkomötessammanträdet - också ändringar i kyrkomötets arbets-
ordning. Centralstyrelsens förslag avser sådana ändringar i form av en kungörelse om
tillfällig avvikelse från arbetsordningen. Avvikelsen innebär att regeringens skrivelser
till ett extra kyrkomötessammanträde under hösten 1997 skall beredas i utskott innan
kyrkomötet inleds samt att kyrkomötets presidium bestämmer motionstid och vilka
utskott som skall bereda skrivelser och motioner. Utskottsbetänkanden skall lämnas
till Centralstyrelsen, som omgående skall överlämna dem till kyrkomötets ledamöter.
Betänkandena skall anmälas vid kyrkomötets första sammanträde i plenum. Vid det
extra kyrkomötessammanträdet föreslås några frågor till Centralstyrelsen inte få stäl-
las. Eventuella reservationer mot ett beslut vid det extra kyrkomötessammanträdet far
närmare utvecklas inom åtta dagar från kyrkomötets slut och skall lämnas till kyrko-
mötets sekreterare. För en kyrkomötesledamot som är förhindrad att delta i hela det
extra kyrkomötessammanträdet skall ordföranden inkalla en ersättare.

Inom ramen för utredningsarbetet om staten och trossamfunden har Utredningen
om trossamfundens rättsliga reglering i betänkandet (SOU 1997:41) Rättslig reglering
lagt fram förslag till en lag om Svenska kyrkan. Utredningen föreslår en bestämmelse
om att kyrkomötet skall vara Svenska kyrkans högsta beslutande organ och att kyrko-
mötet självt skall besluta om sin sammansättning. Centralstyrelsen har i remissyttran-
de över utredningens förslag på denna punkt tillstyrkt detta. Beredning av ärendet
pågår i Regeringskansliet.

Inom ramen för det inomkyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbe-
slutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten har Centralstyrelsen
uppdragit åt utredningsarbetets ledningsgrupp att utreda och lämna förslag beträffande

15

kyrkomötet och dess arbete för tiden efter ändringen av relationer till staten. Utred- Prop. 1997/98:8
ningsförslagen skall föreligga senast den 1 mars 1998.                             Bilaga 2

2KL 1997:1

Utskottet

Utskottet har tagit del av den tidsplan som förutsatts för den fortsatta handläggningen
av kyrka-stat-frågan och tillstyrker regeringens förslag till ändringar i kyrkolagen och
Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från kyrkomö-
tets arbetsordning. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen ansett det
angeläget att inhämta kyrkomötets yttrande över de grundlagsändringar som behövs
inför beslutet om nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten.

Utskottet har särskilt övervägt om ytterligare ändring behövs av 29 kap. 23 § kyr-
kolagen, som behandlar frågan om utskottssammanträden mellan två kyrkomötes-
sammanträden. Utskottet konstaterar att bestämmelsen tillkommit för den situationen
att kyrkomötet beslutat att skjuta upp behandlingen av ett ärende från ett kyrkomötes-
sammanträde till ett annat. Bestämmelsens ordalydelse hindrar emellertid enligt ut-
skottets mening inte att den också tillämpas i en situation - ej förutsedd vid bestäm-
melsens tillkomst - när kyrkolagen ändrats så att ett kort extra kyrkomöte kan hållas.

Beträffande motionen KMot 1997:3 antecknar utskottet att skilda meningar finns
inom utskottet i fråga om biskoparnas rösträtt vid kyrkomötet. Emellertid anser ut-
skottet inte att det finns skäl att, när beredning pågår av ett lagförslag som innebär att
frågan om kyrkomötets sammansättning överlämnas till kyrkomötet självt att besluta
om och utredning pågår inom kyrkan hur denna sammansättning skall utformas, nu
aktualisera frågan om kyrkomötets sammansättning. Motionen KMot 1997:3 skall
därför enligt utskottets mening avslås.

När det gäller motionen KMot 1997:13 vill utskottet framhålla betydelsen av frå-
gan om det framtida kyrkomötets rättsliga kompetens. Det är enligt utskottets mening
angeläget att denna kompetens entydigt klarläggs. Emellertid föreligger det förslag i
kompetenshänseende som motionen hänför sig till för närvarande endast i form av ett
utredningsbetänkande. Detta betänkande har nyligen remissbehandlats, och det fortsat-
ta beredningsarbetet pågår i Regeringskansliet. Enligt regeringens nyss behandlade
skrivelse till kyrkomötet RegSkr 1997:1 avser regeringen att till ett extra kyrkomöte
senare detta år återkomma med bl.a. förslag rörande framtida grundläggande föreskrif-
ter om Svenska kyrkan. Mot denna bakgrund finner utskottet att detta föreslagna extra
kyrkomöte kommer att utgöra ett lämpligare tillfälle för behandling av frågan om kyr-
komötets kompetens. Enligt utskottets mening skall därför motionen KMot 1997:13
nu avslås.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet

1. beträffande kyrkomötets sammanträden

att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag i skrivelsen RegSkr 1997:1,

2. beträffande tillfällig avvikelse från kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4)
med arbetsordning för kyrkomötet

att kyrkomötet antar Centralstyrelsens förslag till kyrklig kungörelse i enlighet
med CsSkr 1997:4,

16

3. beträffande biskoparnas ställning i kyrkomötet
att kyrkomötet avslår motionen KMot 1997:3 samt

4. beträffande kyrkomötets rättsliga kompetens
att kyrkomötet avslår motionen KMot 1997:13.

Prop. 1997/98:8

Bilaga 2

2KL 1997:1

Sigtuna den 21 augusti 1997

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Lars Friedner

Närvarande: Torgny Larsson, ordf., Birgith Wiklund Molberg, Gunnar Lindberg,
Wivi-Anne Radesjö, Tor Frylmark, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Åke Frennby,
Anna-Lena Forsdahl, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelk: .an, Berith Öhmberg,
Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén och Britt Louise Agrell.

Biskopen Bengt Wadensjö och utnämnda biskopen Christina Odenberg har deltagit i
utskottets överläggningar.

Särskilt yttrande av Herbert Sjödin

Beträffande KMot 1997:13 om det reformerade kyrkomötets rättsliga kompetens har
andra kyrkolagsutskottet i sitt betänkande 2 KL 1997:1 formulerat en uppfattning,
som i sak överensstämmer med de synpunkter som framförs i motionen, nämligen att
det framtida kyrkomötets rättsliga kompetens behöver bli entydigt klarlagd.

Det är av största vikt att den regeringsproposition med förslag till lag om Svenska
kyrkan som i december 1997 kommer att föreläggas riksdagen, fastslår att det inom
ramen för det reformerade kyrkomötets kompetens blir möjligt att fatta beslut, som
blir rättsligt bindande för stift och församlingar såväl som för Svenska kyrkan som
helhet.

Emellertid har andra kyrkolagsutskottet uttryckt att frågan om kyrkomötets rättsli-
ga kompetens med fördel kan behandlas vid det extra kyrkomöte som kommer att
hållas i november i år.

Eftersom det rimligen blir svårare att påverka innehållet i en regeringsproposition
ju senare man kommer in i beredningsprocessen borde utskottet enligt min mening ha
behandlat motionen redan under innevarande kyrkomöte, för att kyrkomötet i händelse
av bifall till motionens yrkande måtte ha fatt möjlighet att hos regeringen i god tid
före decemberpropositionen göra den framställning som föreslås i motionen.

Sigtuna den 21 augusti 1997

Herbert Sjödin

17

Utdrag ur RegSkr 1997:1

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1997/98:8

Bilaga 2

2K.L 1997:1

Bilaga 1

Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300).

Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300)

dels att 29 kap. 15 § skall upphöra att gälla,

dels att 29 kap. 10, 14, 23 och 24 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                           Föreslagen lydelse

29 kap.

10 §

Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyr-
komötet.

Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av
kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga
ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Vid extra sammanträde enligt 14 § andra
stycket får dock bara de ärenden behandlas
som framgår av beslutet om sammanträdet.

Kyrkomötet skall sammanträda en gång
varje år med början den tredje tisdagen i
augusti.

Om det krävs för beredning av ett ärende,
får kyrkomötet medge att ett utskott sam-
manträder mellan kyrkomötets sammanträ-
den under valperioden. Ett sådant medgi-
vande får dock inte avse längre tid än sex
dagar mellan två sammanträden

Ett ärende som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av
kyrkomötet vid dess närmaste sammanträ-
de, om ärendet har överlämnats senast två
månader före sammanträdets början. I annat
fall skall ärendet avgöras senast vid det
därpå följande sammanträdet.

14 §

Kyrkomötet skall sammanträda en gång
varje år med böljan den tredje tisdagen i
augusti (ordinarie sammanträde). Rege-
ringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer kan dock besluta att ordinarie
sammanträde skall hållas vid annan tid.

Vidare skall kyrkomötet sammanträda
for att behandla särskilda ärenden, om
regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer beslutar om det (extra
sammanträde).

23 §

Om det krävs för beredning av ett ärende,
får kyrkomötet medge att ett utskott sam-
manträder mellan kyrkomötets sammanträ-
den under valperioden.

24 §

Ett ärende som riksdagen eller regeringen
överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av
kyrkomötet vid dess närmaste sammanträ-
de, om ärendet har överlämnats senast två
månader före sammanträdets början. I fråga
om extra sammanträde enligt 14 § andra
stycket skall dock ärendet avgöras om det
har överlämnats senast en månad före
sammanträdets början. I annat fall skall
ärendet avgöras senast vid det därpå följan-
det sammanträdet.

Denna lag träder i kraft den 1 november 1997.

18

Utdrag ur CsSkr 1997:4                                                      Prop. 1997/98:8

Bilaga 2
Förslag till kyrklig kungörelse om tillfällig avvikelse från 2KL 1997:1
kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) med arbetsordning för
kyrkomötet

Kyrkomötet föreskriver med stöd av 29 kap. 12 § 7 kyrkolagen (1992:300) följande.

1 § Vid sammanträde med kyrkomötet i november 1997 skall bestämmelserna i 2-7

§§ tillämpas i stället för motsvarande bestämmelser i kungörelsen (SKFS
1983:4) med arbetsordning för kyrkomötet.

2 § Om en ledamot är förhindrad att deltaga i kyrkomötessammanträdet skall ord-

föranden, om förhindret avser hela sammanträdet, inkalla ersättare.

3 § Kyrkomötets presidium bestämmer när motioner med anledning av regeringens

skrivelser senast far avlämnas.

4 § Regeringens skrivelser till kyrkomötet skall beredas i utskott innan kyrkomötet

inleds.

Presidiet bestämmer vilket eller vilka utskott som skall bereda en regerings-
skrivelse och med anledning av denna väckta motioner. Presidiet bestämmer
också när utskottsbetänkande i ärendet senast skall avlämnas.

Utskottsbetänkanden skall avlämnas till Centralstyrelsen.
Centralstyrelsen skall omgående tillställa kyrkomötets ledamöter avlämnade
betänkanden.

5 § Avlämnade utskottsbetänkanden anmäls vid första sammanträdet i plenum och

skall bordläggas minst en gång innan de får företas till avgörande.

6 § Om en ledamot i enlighet med 6 kap. 14 § arbetsordningen för kyrkomötet vill

närmare utveckla en reservation mot ett fattat beslut skall ledamoten göra det
skriftligen inom åtta dagar efter kyrkomötets slut. Reservationen skall lämnas
in till kyrkomötets sekreterare.

7 § Några frågor till Centralstyrelsen, som avses i 8 kap. arbetsordningen för kyrko-

mötet, får inte framställas.

Denna kungörelse träder i kraft den 15 oktober 1997 och upphör att gälla den 31 de-
cember 1997.

19

Läronämndens yttrande

1997:2

med anledning av motion om biskoparnas rösträtt i
kyrkomötet

Prop. 1997/98:8

Bilaga 2

2KL 1997:1

Bilaga 3

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1997:3.

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande Ln 1991:8.

Uppsala den 12 augusti 1997

På läronämndens vägnar

GÖRAN BEXELL

Ragnar Persenius

Närvarande: Göran Bexell, vice ordförande, biskop Tord Harlin, biskop Martin Lind,
biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, utn.
biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop
Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biöm Fjärstedt, biskop Henrik
Svenungsson, Birger Olsson, Björn Skogar, Cristina Grenholm, Curt Forsbring,
Anna-Lena Weberup, Catharina Stenqvist, Astrid Andersson Wretmark.

20

Läronämndens yttrande

1991:8

med anledning av motion om biskoparnas ställning i kyrkomötet

Prop. 1997/98:8

Bilaga 2

2KL 1997:1

Bilaga 4

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1991:13.

Läronämnden hänvisar till sitt yttrande 1990:11 med anledning av förslag till förändringar
rörande kyrkomötet och biskopamas ställning i detta.

I detta yttrande framhålls två principer. Den ena principen gäller handläggningen av lärofrå-
gor. Kyrkomötet som helhet har beslutsansvar, men lärofrågorna fordrar särskild och nog-
grann behandling före beslut. Den andra principen gäller biskopamas ansvar för lärofrågor.
Ett särskilt ansvar har i Svenska kyrkans tradition lagts på biskoparna. I vigningsordningen
sägs sålunda att de skall tillse att Guds ord blir rent och klart förkunnat. ”Detta uppdrag kan
inte, vilket också framgår av vigningsordningen, begränsas till endast s k andliga frågor till
skillnad från ett administrativt/juridiskt ledarskap. I det åt biskopen anförtrodda uppdraget
ligger ett helhetsansvar. Det för vår tradition principiellt viktiga är att biskoparnas läroansvar
klart kommer till uttryck i vår kyrkas organisation.”

Utifrån dessa principer kan dock olika slutsatser dras. Läronämndens majoritet fann 1990 att
starka skäl talar för att biskoparna skall bli självskrivna ledamöter i kyrkomötet. I särskilt
yttrande av två ledamöter framfördes dock att majoritetens slutsats snarare var kyrkopolitiskt
än läromässigt motiverad.

Uppsala den 13 augusti 1991

På läronämndens vägnar

BERTIL WERKSTRÖM

Gösta Wrede

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström, ordf., biskop Tord Harlin, biskop Martin
Lönnebo, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop electus Jan Arvid
Hellström, biskop Per-Olov Ahrén, biskop electus Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö,
biskop Gunnar Weman, biskop electus Biörn Fjärstedt, biskop Henrik Svenungsson, Per Erik
Persson, vice ordf., Martin Lind, Caroline Krook, Birger Olsson, Carl-Axel Axelsson, Anita
Franzén, Björn Skogar.

21

Kulturdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von
Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, östros, Messing

Föredragande: statsrådet Ulvskog

Prop. 1997/98:8

Regeringen beslutar proposition 1997/98:8 Kyrkomötets sammanträden.

gotab 55008, Stockholm 1997