Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 5 mars 1998
Göran Persson
Leif Pagrotsky
(Utrikesdepartementet)
I skrivelsen redogör regeringen för det nordiska samarbetet under 1997
mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på
verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet.
Skr.
1997/98:73
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 73
Skr. 1997/98:73
1 Nordisk samverkan för regional utveckling och stabilitet.....................3
2 Nordiskt samarbete - ett stycke in i den nya tiden.................................4
2.1 Kontinuitet och förnyelse............................................................4
2.2 Samarbetet inom Norden............................................................5
2.3 Norden och Europa/EU/EES; Schengen-samarbetet..................6
2.4 Norden och dess närområden......................................................8
2.5 Svenskt ordförandeskap..............................................................9
3 Nordiskt samarbete på sektorsnivå.......................................................11
3.1 Kultur och media.......................................................................11
3.2 Utbildning och forskning..........................................................15
3.3 Miljö..........................................................................................18
3.4 Ekonomi och näring..................................................................20
3.4.1 Energi......................................................................20
3.4.2 Näringspolitiskt samarbete......................................25
3.4.3 Regionalpolitik........................................................25
3.4.4 Jord- och skogsbruk; fiske.......................................26
3.4.5 Bygg- och bostadssamarbete...................................29
3.4.6 Transport, infrastruktur och trafiksäkerhet;
IT-ffågor..................................................................30
3.4.7 Ekonomi och finanspolitik......................................31
3.5 Medborgarpolitik......................................................................32
3.5.1 Arbetsmarknad och arbetsliv...................................32
3.5.2 Socialpolitik och hälsovård.....................................35
3.5.3 Livsmedelsfrågor.....................................................36
3.5.4 Konsumentpolitik....................................................37
3.5.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män.....................40
3.5.6 Lagstiftningssamarbete............................................41
3.5.7 Migrations- och flyktingpolitiska frågor.................43
3.5.8 Ungdomsfrågor........................................................44
3.6 Försvarsrelaterat samarbete.......................................................45
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 5 mars 1998 ...............................................................49
Skr. 1997/98:73
Nordiskt samarbete har med det kalla krigets slut och den fortsatta eu-
ropeiska integrationen fatt en ny och annorlunda dynamik. Det faktum att
tre av fem länder är EU-medlemmar har ökat behovet av samtal, infor-
mationsutbyte och avstämning av ståndpunkter i utrikespolitiska frågor.
Samtidigt integreras de nordiska länderna ekonomiskt allt mer, en ut-
veckling som bl.a. möjliggjorts av att samtliga fem länder tillhör den inre
marknaden, genom direkt EU-medlemskap eller via EES-avtalet. Det
nordiska näringslivets samverkan är mer omfattande än någonsin.
Norden ligger i en av Europas snabbast växande regioner. Med angrän-
sande områden runt Östersjön, i Barentsområdet och i Arktis har Norden
en unik utvecklingspotential. Kombinationen av snabbt växande unga
demokratier och marknadsekonomier runt Östersjön och våra mogna
nordiska välfärdsstater ger en unik möjlighet att skapa tillväxt för syssel-
sättning, välfärd, ekologisk hållbarhet och säkerhet.
Regeringens Norden- och Östersjöpolitik utgår från denna nya politis-
ka verklighet i vår del av Europa. Det nordiska samarbetet och Östersjö-
samarbetet flätas därmed allt tätare samman.
I denna skrivelse till riksdagen redogör regeringen för samarbetet un-
der 1997 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig in-
riktning på verksamheten inom ramen för Nordiska ministerrådet.
I en inledande översikt återges några allmänna utvecklingslinjer. Re-
dovisningen lämnas sedan sektorsvis för verksamheten under 1997 med
utblickar såväl framåt som bakåt i tiden. Redogörelsen avser, så långt
möjligt, ge en bild av hur samarbetet fördelas efter de tre huvudlinjer
längs vilka nordiskt samarbete nu förs vidare: inom-nordiskt samarbete,
Norden-EU/EES och Norden-närområdena.
Skr. 1997/98:73
För svensk del kom arbetsåret 1997 att till en betydande del präglas av
förberedelserna för det ordförandeskap i det nordiska regeringssamarbe-
tet som inletts från årsskiftet 1997-98. Parallellt med att svenska rege-
ringsföreträdare aktivt deltog för kontinuitet i samarbetet under det nors-
ka ordförandeskapet, bedrevs en omfattande intern process med inrikt-
ning på att lägga fram ett genomarbetat och framåtsyftande svenskt pro-
gram för 1998.
Grundvalen för detta program och för verksamheten i stort ligger fast
sedan det nordiska reformarbetet 1995. Regeringen redogjorde i 1997 års
skrivelse (1996/97:149) för detta reformarbete. Det nordiska samarbetet
inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är alltså inriktat på tre
huvudområden:
Samarbete inom Norden: Samarbete som bygger på den värdegemen-
skap som finns mellan de nordiska folken och som far sitt främsta uttryck
i kulturell och språklig gemenskap och en likartad syn på demokrati och
grundläggande sociala rättigheter. Hit hör också samverkan kring sam-
hällsuppgifter där samnordiska lösningar ger fördelar och ett mervärde
framför nationella arrangemang eller bredare internationella lösningar.
Norden och Europa/EU/EES: Samverkan i frågor av betydelse för ar-
betet mom EU/EES, där de nordiska länderna har en värdegemenskap
och sammanfallande intressen.
Norden och dess närområden: Samverkan till förmån för utvecklingen
i Nordens närområden - de tre baltiska länderna, nordvästra Ryssland,
Barentsområdet och Arktis - som bidrag till stabilitet och demokrati i
regionen och till en utveckling i harmoni med miljöhänsyn och urbe-
folkningarnas intressen.
Inom dessa tre dimensioner av nordiskt samarbete skall Nordiska rå-
dets och Nordiska ministerrådets verksamhet utvecklas. På den grunden
har delvis nya mål och prioriteringar formulerats, och till detta har arbets-
former och institutionella arrangemang anpassats.
Men det nordiska samarbetet har också en global dimension. Sveriges
ordförandeprogram lägger tydligt fast ambitionen att vidareutveckla sam-
arbetet som en stabil plattform för konkret samverkan och internationellt
agerande - i närområdet, i Europa och globalt, för att söka nordisk sam-
manhållning och samsyn för ökad slagstyrka.
Nordiska stats- och utrikesministrar fortsatte under verksamhetsåret sin
aktiva och återkommande samverkan, både i distinkt nordiska samman-
komster och i anslutning till andra internationella möten. Det är värt att
notera att utrikesministrarna sammanträffade inte mindre än ett femtontal
gånger under 1997, och håller därmed den nordiska utrikespolitiska dia-
logen levande på högsta nivå. Såväl statsministrarna som utrikes- och
samarbetsministrama hade dessutom överläggningar med sina respektive Skr. 1997/98:73
kollegor från de tre baltiska ländema enligt formeln "fem-plus-tre".
Under 1998 tas nya initiativ från svensk sida för att utveckla det utri-
kespolitiskt orienterade samarbetet. Ett möte mellan de nordiska utrikes-
departementens/-ministeriemas statssekreterare hölls på svensk inbjudan
i februari, med syfte att förstärka dialogen mellan ländema som grund för
aktiv samverkan utåt där ländema finner en gemensam bas.
Den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten i Nordiska rådets regi
fortsatte och intensifierades under verksamhetsåret 1997. I augusti arran-
gerade Nordiska rådet i Helsingfors sin konferens om säkerheten i Nor-
den och Nordens närområden. Utrikes- och försvarsministrar m.fl. från
nordiska och baltiska länder medverkade.
Vid Nordiska rådets session i Helsingfors i november lämnades, som
brukligt sedan ungefär fem år, en utrikespolitisk redogörelse av ordfö-
randelandets utrikesminister. Som ett nytt inslag, vilket ytterligare un-
derstryker det nordiska samarbetets internationalisering och breddning,
lämnade den norske försvarsministern en redogörelse för nordiskt för-
svarsrelaterat samarbete, med de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör
försvarsministrarnas ansvarsområde.
Samarbetet på utrikeshandelsområdet har fortsatt bl.a. genom nordiska
utrikeshandelsministermöten och nordiska handelschefsmöten. Från
svensk sida har initiativ tagits till nordiska samrådsmöten på tjänsteman-
naplanet för inre marknadsfrågor. På svenskt förslag har också beslutats
om att närmare gemensamt studera frågor som gäller elektronisk handel.
Uppdrag har vidare getts till Kommerskollegium att utreda frågan om
kvarstående hinder för handeln mellan de nordiska ländema.
Arbetet med att följa upp och slutföra 1995 års reformarbete har fort-
satt i syfte att förnya och rationalisera samarbetet. Sverige har fortsatt att
verka för att effektivisera den verksamhet som finansieras över Nordiska
ministerrådets budget. Efter överenskommelser i Nordiska ministerrådet
har besparingar på sammanlagt 60 miljoner danska kronor gjorts på bud-
getramen under åren 1996-1998.
Nordiska ministerrådets budget för 1997 uppgick till 703 miljoner
danska kronor. Budgetens viktigaste satsningsområde var kultur-, ut-
bildnings- och forskningssamarbetet som svarade för nära hälften av ut-
gifterna. Andra stora samarbetsområden inom budgetens ram var eko-
nomi- och näringsområdet, medborgarpolitik, miljö- och närområdes-
samarbetet.
Den svenska andelen av Nordiska ministerrådets budget var enligt den
nordiska fördelningsnyckeln 35,6 %, en minskning med drygt tre pro-
centenheter från föregående år. Fördelningsnyckeln beräknas på basis av
respektive lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten.
Under verksamhetsåret slutfördes arbetet med översynen av de nordis-
ka institutioner som finansieras över budgeten. Ett dussintal institutioner
lades ner eller ombildades genom samordning. Uppgifterna för andra
preciserades. En ny nordisk institution inrättades i Stockholm for forsk-
ning och vidareutbildning inom regionalpolitik och samhällsplanering
(NORDREGIO), vilken ersätter tre tidigare verksamheter.
Som ett led i reformarbetet har också översyner gjorts av ansvars- och
kompetensfördelningen inom ministerrådet samt av ministerrådssekre-
tariatets organisation och personalens anställningsvillkor. Beslut med an-
ledning av dessa översyner fattas under 1998.
Efter behandling i Nordiska rådets organ fastställde ministerrådet i no-
vember - helt i enlighet med Nordiska rådets önskemål - budgeten för
1998. Den omsluter efter prisomräkning 716 miljoner danska kronor. Det
största satsningsområdet är fortsatt kultur-, utbildnings- och forsknings-
samarbetet. Ökade insatser görs på ekonomi- och näringsområdet och
inom avsnittet medborgarpolitik. Den svenska budgetandelen minskar
ytterligare till 34,9 %.
Samverkan med ffivilligorganisationema, där Föreningarna Norden
intar en särställning, är ett viktigt inslag i det nordiska samarbetet. Minis-
terrådet har stöttat den verksamhet som bedrivs inom ramen för Nordens
Folkliga Församling, vilken omfattar ett stort antal nordiska frivilliga
organisationer. På det nationella planet har regeringen utvecklat kontak-
terna med Föreningen Norden, både genom samarbete i projektform och
genom att, i enlighet med önskemål som uttalats i riksdagen, lämna ett
särskilt ekonomiskt bidrag för verksamheten vid föreningens informa-
tionsbutik Arena Norden i Stockholm.
Skr. 1997/98:73
Utvecklingen av den europeiska integrationen var en av utgångspunk-
terna för det nordiska reformarbetet. Europafrågorna är som nämnts ett
av huvudområdena för det nordiska samarbetet och de har spelat en
framträdande roll också under verksamhetsåret 1997.
Genom att Sverige och Finland blivit medlemmar i EU är alltså tre
nordiska länder medlemmar i unionen. Island och Norge har ett nära
samarbete genom EES-avtalet. Därmed har de nordiska ländema fått en
mycket nära anknytning till det europeiska samarbetet, som gör att de
nordiska ländema har i långa stycken gemensamma intressen att bevaka
mom ramen för den inre marknaden. Nya möjligheter har därmed öpp-
nats för att använda det reguljära nordiska samarbetet som ett forum för
gemensam genomgång av viktiga Europa-politiska frågor - trots skilda
formella relationer till EU.
Ambitionen att använda sig av det nordiska samarbetet som en platt-
form för nordiskt samråd i aktuella EU/EES-frågor har inneburit att de
blivit en stående punkt på dagordningen för nordiska ministermöten inom
allt fler samarbetssektorer.
Kontaktgruppen med tjänstemän vid de nordiska representationerna i
Bryssel har, tillsammans med företrädare för Nordiska ministerrådets
sekretariat och för ländernas huvudstadsorganisationer, under året ut-
vecklat rutinerna för samverkan med den nordiska samarbetsorganisatio-
nen och för informationsförsörjningen i EU/EES-frågor.
Ett nytt led i denna samverkan var de överläggningar som de nordiska
samarbetsministrama hade med de nordiska EU-ambassadörema i Brys-
sel i mars 1997. Bl.a. beslutades då att inrätta en ordning för prak-
tiktjänstgöring vid EU-representationema för tjänstemän från Nordiska
ministerrådets sekretariat.
Nordiska rådet fortsatte under 1997 sin serie av arrangemang med an-
knytning till Europapolitiken. I februari hölls en konferens med bl.a. de
nordiska chefsförhandlama i regeringskonferensen som inbjudna talare
och debattörer.
Den nordiska passfriheten är en av hörnstenarna i det nordiska samar-
betet. Den har fungerat under fyrtio år och betraktas som en självklarhet
av flertalet medborgare i de nordiska ländema.
Inom EU är, på samma sätt som i Norden, den fria rörligheten för per-
soner ett av kärnområdena inom den inre marknaden. Avskaffandet av
personkontrollen vid gränserna mellan medlemsstaterna har dock inte
kunnat förverkligas, eftersom medlemsstaterna varit oeniga om huruvida
den fria rörligheten enbart gäller EU-medborgare eller också tredje-
landsmedborgare som lagligen vistas inom EU.
För att påskynda avvecklingen av gränskontroller inom EU ingick någ-
ra av EU-ländema 1985 det s.k. Schengenavtalet och antog 1990 en
tillämpningskonvention som innebar att personkontrollerna avvecklas
mellan de deltagande ländema. Det operativa samarbetet inleddes i mars
1995.
I december 1996 anslöt sig Danmark, Sverige och Finland till Scheng-
ensamarbetet. Norge och Island, som formellt inte kan bli medlemmar av
Schengensamarbetet eftersom de inte är EU-länder, fick samtidigt samar-
betsavtal med Schengen med samma materiella innehåll som anslutnings-
avtalen. För att de nordiska ländema skall kunna delta i det operativa
samarbetet krävs, utöver ratificering av dessa avtal, ett separat beslut om
avskaffande av personkontroller vid de inre gränserna. Ett sådant beslut
beräknas kunna fattas av Schengenländema’ under år 2000. Redan från
undertecknandet av anslutnings- och samarbetsavtalen i december 1996
deltar dock de nordiska ländema i det övriga Schengenarbetet, med un-
dantag för att Norge och Island inte deltar i Schengenländemas formella
beslutsfattande.
Den fria rörligheten inom Norden kommer, när systemet verkar fullt
ut, inte enbart att gälla nordiska medborgare utan alla medborgare i
Schengenländema liksom tredjelandsmedborgare som lagligen vistas
inom Schengenområdet. Regeringens proposition (1997/98:42) om god-
kännande av Sveriges anslutning till Schengensamarbetet överlämnades
till riksdagen i december 1997.
Genom Amsterdamfördraget beslutades att Schengensamarbetet, som
f.n. omfattar alla EU-länder utom Storbritannien och Irland, skulle inför-
livas med EU:s regelverk. Därvid klargjorde samtliga nordiska länder det
helt nödvändiga i att den inomnordiska passfriheten kan bibehållas.
Inkorporeringen av Schengenavtalets bestämmelser regleras i ett sär-
skilt protokoll och innebär att Schengensamarbetet kommer att äga rum
inom den vanliga EU-strukturen, dvs. under medverkan av alla EU:s in-
stitutioner enligt de regler som gäller enligt fördragen. Protokollet inne-
Skr. 1997/98:73
håller också bestämmelser som, tillsammans med ett särskilt protokoll Skr. 1997/98:73
om Danmarks ställning, gör det möjligt att säkerställa att den nordiska
passfriheten kan bibehållas inom ramen för det bredare europeiska sam-
arbetet. Samarbetsavtal skall förhandlas fram med Norge och Island på
grundval av de nuvarande samarbetsavtalen med Schengenstatema.
EU:s medlemsstater uttalade i en gemensam förklaring i samband med
Europeiska rådets möte i Amsterdam att de var eniga om att vidta alla
nödvändiga åtgärder för att avtalen med Norge och Island skall kunna
träda i kraft samtidigt med Amsterdamfördraget. Arbetet inom EU med
att förbereda avtalen pågår. Den samlade nordiska ambitionen är att avta-
len skall kunna slutas så snart som möjligt.
Utvecklingen i Nordens närområde och de omvälvande förändringarna
i ländema på andra sidan Östersjön var en av utgångspunkterna för re-
formeringen av det nordiska samarbetet. Samarbetet med närområdet är,
som redan framgått, ett av de huvudsakligen prioriterade områdena för
det nordiska samarbetet, omfattande de tre baltiska ländema, nordvästra
Ryssland, Barentsområdet och Arktis.
Ministerrådet har konstaterat att olika regionala samarbetsorganisatio-
ner och initiativ i Nordens närområden, främst Östersjöstaternas råd, Ba-
rentsrådet och Arktiska rådet, delvis styrs av likartade politiska målsätt-
ningar. Därför är det viktigt att de nordiska insatserna blir strategiskt
nyttiga komplement till andra insatser - bilaterala som multilaterala.
Närområdesprogrammet förverkligas i dialog med respektive samar-
betspartner. Överläggningar på ministernivå äger mm efter behov. De
nordiska samarbetsministrama träffade de baltiska samarbetsministrama i
mars 1997 och i februari 1998. De nordiska statsministrarna hade i sam-
band med Nordiska rådets session i november 1997 ett möte med sina
kollegor från Estland, Lettland och Litauen.
Huvudmålsättningen för programmet är att främja den demokratiska
utvecklingen och övergången till marknadsekonomi. Den översyn som
gjordes av närområdesprogrammet under 1996 utmynnade i en koncent-
ration av de nordiska insatserna till områden där de ger ett mervärde och
bidrar till en bättre samordning med andra insatser.
I ministerrådets budget för 1997, där närområdesprogrammet omfatta-
de 51 miljoner danska kronor, följdes detta upp, bl.a. genom en mer sys-
tematisk satsning på åtgärder som skall främja utvecklingen av demo-
krati. De olika formerna av stipendie- och utbytesordningar är även i
fortsättningen ett av de viktigaste inslagen i närområdesprogrammet som
instrument för ökat mellanfolkligt utbyte. Närområdesprogrammet omfat-
tar vidare verksamheten vid de nordiska informationskontoren i de tre
baltiska ländema och S:t Petersburg, vilka visat sig utgöra ett nyttigt
komplement till de nordiska ländernas utlandsrepresentationer.
Efter förhandlingar mellan Nordiska ministerrådet och ryska myndig-
heter undertecknades i augusti ett avtal om den rättsliga ställningen för
informationskontoret i S:t Petersburg. Därmed är förutsättningarna för att Skr. 1997/98:73
verksamheten skall kunna drivas på ett ändamålsenligt sätt tillrättalagda.
Ett politiskt centralt inslag i programmet är den projektverksamhet som
skall syfta till att stödja de baltiska ländernas närmande till den europeis-
ka integrationen och deras förberedelser för eventuellt EU-medlemskap.
Dessa aktiviteter skall ses i sammanhang med det särskilda initiativ som
hösten 1997 togs av de nordiska utrikesministrarna till en kartläggning av
Estlands, Lettlands och Litauens behov av stöd i fråga om anpassning av
lagstiftning och andra strukturer inom ramen för EU:s tredje pelare.
Den samlade samnordiska satsningen på aktiviteter riktade till närom-
rådet är väsentligt större än själva närområdesprogrammet. En god del
resurser - under 1997 i storleksordningen 50 miljoner danska kronor -
anslogs över olika sektorskapitel i ministerrådets budget, dvs. i stort sett
lika mycket som allokerades inom det särskilda närområdesprogrammet.
Vid sidan av de insatser som görs över ministerrådsbudgeten har de
nordiska finansministrarna beslutat om ett program för att främja inves-
teringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland och Litauen
(Baltiska investeringsprogrammet). Programmet löper till år 2000 och
omfattar totalt ca 170 miljoner ecu.
Under år 1997 inrättades dessutom en särskild ordning inom Nordiska
Investeringsbanken för lån på särskilt förmånliga villkor till finansiering
av miljöprojekt i Nordens närområden. Låneramen uppgår till 100 miljo-
ner ecu. Härutöver finns från år 1996 möjligheter att via Nordiska miljö-
finansieringsbolaget (NEFCO) få lån för miljöinsatser i närområden.
Nordiska ministerrådets program med inriktning på Arktis har förts vi-
dare. Programmet strävar efter att ge samnordiska insatser ett specifikt
mervärde i förhållande till andra aktiviteter visavi Arktis. Arbetet inriktas
bland annat på att utveckla och förbättra urbefolkningarnas förutsättning-
ar för fortsatt bosättning i det arktiska området. Programmet omfattar
vidare polarforskning liksom miljö- och infrastrukturfrågor.
Under senare år har ordförandelandets roll i det nordiska samarbetet
särskilt markerats. Syftet är att säkra en klarare politisk styrning och
samordning.
Under år 1998 innehar alltså Sverige ordförandeskapet i det nordiska
regeringssamarbetet. Detta följer på det norska ordförandeskapet under
år 1997 och avlöses av isländskt ordförandeskap år 1999.
Ordförandeskapet skall vara aktivt och allomfattande. Det innebär att
ordförandelandet har ett särskilt ansvar för att rätt saker kommer på dag-
ordningen vid rätt tillfälle och för att tillsammans med Nordiska minister-
rådets sekretariat verka som motor i samarbetsorganisationen.
Ordförandeskapet skall i princip innehas av samma land i alla samar-
betsorgan samtidigt, och omfatta både det formaliserade samarbetet inom
Nordiska ministerrådets ram och det samarbete som äger rum utanför
denna ram (t.ex. samarbetet inom utrikes-, försvars- bistånds- och han-
delspolitiken).
Sverige har också ansvaret för att nordiskt samråd i internationella frå- Skr. 1997/98:73
gor kommer till stånd, utanför Nordiska ministerrådet, t.ex. inom ramen
för samverkan i internationella organisationer.
Vid öppnandet av Nordiska rådets session i Helsingfors i november
1997 redogjorde statsministern för programmet för det förestående
svenska ordförandeskapet i det nordiska regeringssamarbetet under 1998.
Två breda initiativ skall prägla Sveriges ordförandeskap. De nordiska
ländema bör samverka närmare för ökad sysselsättning liksom för att
göra Norden och dess närområde till en ekologiskt hållbar region. Arbetet
med dessa två initiativ skall vara ömsesidigt förstärkande, få brett ge-
nomslag i regeringssamarbetet och bli en angelägenhet över sektorsgrän-
ser. Arbetet skall också genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.
Detta är två helt centrala verksamhetsfält där det, i båda fallen, bör fin-
nas mer att göra på nordiskt plan och där det finns en tydlig bäring på
nordisk samverkan i relation till närområdet och i det vidare Europa-
samarbetet.
Ordförandeskapet avser också att under 1998 föra vidare ett antal ini-
tiativ som Norge tagit som ordförande under 1997. Dessa gäller bl.a. ge-
mensamma åtgärder för barn och unga, särskilt inom områdena kultur,
utbildning och forskning samt genomförandet av ett nordiskt ministermö-
te kring IT-frågor - Sverige har nu inbjudit till ett sådant möte i mars
1998 .
De frågor i övrigt där Sverige vidare vill bidra till att föra arbetet
framåt under 1998 är bl.a. följande:
- Insatser för ökad språkförståelse inom Norden genom aktiv uppföljning
av rapporten Det umistelige med en ambition att utveckla formerna för
ökat TV-samarbete, allt inom ramen för en fortsatt stark prioritering av
kultur, utbildning och forskning över den nordiska budgeten.
- Utarbetande av en handlingsplan för det nordiska kultursamarbetet.
-Vidgad nordisk samverkan i närområdet för att bidra till att främja de-
mokrati, stabilitet samt ekologisk, ekonomisk och social utveckling för
hela den region som omfattar Norden, Östersjön, Barents och Arktis.
- Förslag till ett nytt nordiskt program för forsknings- och utvecklings-
samarbete.
- Fortsatt energipolitiskt samarbete för att säkra stabil tillgång till energi
samtidigt som energisystemen tillmötesgår kravet på en bärkraftig ut-
veckling i hela Norden och kring Östersjön.
- Nordisk samverkan för att analysera och värdera välfärdssamhällets
utveckling mot bakgrund av den tvärsektoriella genomlysning som gjorts
inom Nordiska ministerrådet under 1996-97.
- Förbättra dialogen om den ekonomiska politiken, där en viktig aspekt är Skr. 1997/98:73
att vidmakthålla och säkra den konsolidering av de offentliga finanserna
som är en förutsättning for en stabil ekonomisk utveckling.
- En nordisk handlingsplan för konsumentpolitiken utarbetas, som kan ge
förutsättningar för bättre genomslag för nordiska ståndpunkter vid ut-
formningen av EU:s konsumentpolitik.
- Ökade insatser för förebyggande och bekämpande av brottslighet, sär-
skilt organiserad brottslighet inklusive mc-kriminalitet, ekonomisk
brottslighet och sexuellt utnyttjande av barn.
- Stärkt samverkan med frivilliga organisationer till förverkligande av det
beredningsarbete som nu pågår inom Nordiska ministerrådet.
- Fortsatt målmedveten satsning på nordisk samverkan inom det försvars-
relaterade området, bl.a. för att förverkliga försvarsministrarnas hand-
lingsprogram för nordiskt försvarsmiljösamarbete.
Arbetet med att förverkliga ordförandeprogrammets mål och intentio-
ner har kommit väl igång efter årsskiftet. Nordiska ministerrådets sekre-
tariat har gjort en särskild genomgång av aktuella projekt som här bör
prioriteras särskilt. Samarbetsministramas möte i juni 1998 kommer att
fungera som en kontrollstation, då man skall kunna konstatera vilka åt-
gärder som kan behöva vidtas under återstoden av verksamhetsåret för att
i samband med Nordiska rådets 50:e session i Oslo kunna lämna en redo-
görelse för arbetet under året och för uppnådda resultat.
Allmänt
Kultursamarbetet hör till de prioriterade områdena inom det nordiska
samarbetet. Nordiska ministerrådet stimulerar kultursamarbetet i Norden
genom insatser på särskilda områden, genom nätverksbildning och sats-
ningar på projekt med stark nordisk profil. Inom ramen för kultursamar-
betet finns två stora fonder, Nordiska kulturfonden och Nordiska film-
och TV-fonden.
Kultursamarbetet på regeringsnivå grundas på ett kulturavtal från år
1972. Satsningen på kultursamarbetet över ministerrådets budget uppgick
år 1997 till ca 138 miljoner danska kronor. Arbetet med en handlingsplan
för kultursamarbetet efter år 2000 påbörjades under 1997. Resultatet skall
presenteras under 1998.
11
Skr. 1997/98:73
Samarbete inom Norden
Tyngdpunkten i kultursamarbetet ligger på samarbetet inom Norden.
Samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns mellan de nordiska
ländema och som manifesteras i den kulturella och språkliga gemenska-
pen.
Satsningarna på kulturområdet innefattar områden som film- och me-
diasamarbete, språksamarbete, konstnärligt samarbete, folkligt kultur-
samarbete, nordisk profilering i utlandet och Nordiska kulturfondens
verksamhet. Den verksamhet som bedrivs vid de nordiska husen i Island
och på Färöarna och vid de nordiska instituten på Grönland och Åland
finansieras över kulturavsnittet i Nordiska ministerrådets budget. Sats-
ningen på barn och unga har drivits vidare med utgångspunkt i hand-
lingsplanen Ett kommande Norden. Att stärka den nordiska identiteten
genom att öka barns och ungdomars deltagande i, kunskap om och intres-
se för nordisk kultur är en angelägen uppgift och insatser erfordras inom
alla sektorer. Samarbetet inom barn och ungdomssektom syftar bl.a. till
att motverka rasism och främlingsfientlighet. Ytterligare en viktig fråga
är att stärka forskningen inom barn- och ungdomskulturen.
Nordiska kulturfonden har inom sin verksamhet gett stöd till projekt
som riktar sig till barn och unga samt konst och kulturförmedling inom
Norden i form av t.ex. festivaler, utställningar och turnéer. Som ett ex-
empel på ett projekt som genererat ytterligare medel kan nämnas Männi-
skor och båtar i Norden. Fondens bidrag på två miljoner danska kronor
medförde att andra instanser bidrog med medel och budgeten uppgår för
närvarande till sex miljoner danska kronor. Insatser har gjorts för att för-
bättra arbetsfördelningen mellan konstkommittéema och fonden. Ett
samrådsmöte mellan representanter för Nordiska rådet, Nordiska minis-
terrådet och Nordiska kulturfonden ägde rum i november 1997 i samband
med rådssessionen i Helsingfors. Vid mötet behandlades bl.a. frågan om
stöd till de tre kulturhuvudstäderna i Norden år 2000, frågan om utbild-
nings- och forskningssektorns stöd samt frågan om fondens utåtriktade
verksamhet. Under år 1997 beviljades projekt till ett belopp av ca 23
miljoner danska kronor. Ca 10% av de medel som omfattas av inkomna
ansökningar tillstyrks. Fonden har gått in för att arbeta mer områdesinrik-
tat och styra ansökningarna till vissa prioriterade områden.
De fyra konstkommittéema, Nordiska litteratur- och bibliotekskom-
mittén (Nordbok), Nordiska musikkommittén (NOMUS), Nordiska konst-
och konstindustrikommittén samt Teater och dans i Norden, har genom
sina nätverk, seminarier och olika stödformer verkat för att sprida kun-
skap om nordisk konst. Måldokument och ramstymingskontrakt upprät-
tades under året med NOMUS och Teater och dans i Norden. Institutet
för samtidskonst har under året påböljat sin verksamhet med utställning-
ar, gästateljeverksamhet och utgivandet av tidskriften SIKSI.
Språket är en av förutsättningarna för att kunna ta del av det gemen-
samma kulturarvet. Nordboks verksamhet kännetecknas av att utveckla
samarbetet på litteratur- och folkbibliotekens område. Översättningsstö-
det, vilket för år 1997 uppgick till 2,4 miljoner danska kronor, bidrar till
12
den nordiska litteraturens tillgänglighet. Under året har också satsningar Skr. 1997/98:73
gjorts för att sammankoppla den nordiska bokhandelns databaser.
NOMUS har inom ramen för sitt uppdrag att fördela bidrag till musik-
livet. Medel har under 1997 beviljats för knappt 20 kompositionsbe-
ställningar, 15 konsertffamföranden/festivaler samt ett antal konferenser,
symposier, seminarier till ett belopp av 2,4 miljoner svenska kronor. En
särskild konferens, Framtida musUtförmedling till barn och ungdom i
Norden hölls i mars 1997 för att uppmärksamma musikinsatser för barn
och ungdom.
Inom området teater och dans har ca 1,5 miljon danska kronor betalats
ut till olika gästspel eller dans-, musik-, teater- och teaterprojekt. Man har
också ordnat seminarier och konferenser i syfte att stärka det nordiska
samarbetet när det gäller teater, musikteater och dans.
I oktober 1997 hölls ett möte mellan ämbetsmannakommittéen på kul-
turområdet, ministerrådssekretariatet och ordförandena i samtliga institu-
tioner. Frågor som behandlades var barn- och ungdomssatsningar inom
kulturområdet, samarbetet med närområdena och insatser mot främlings-
fientlighet och rasism.
I mars 1997 hölls Nordiska rådets temakonferens i Oslo om Nordisk
kultur under internationell press. Konferensen samlade parlamentariker,
forskare och kulturarbetare och hade en bred uppslutning på ministerni-
vå. Frågor som diskuterades på konferensen var bl.a. de små språkens
ställning och kulturen i informationssamhället.
Kulturministrarna höll i juni 1997 ett särskilt möte om samarbetet inom
medieområdet varvid man bl.a. beslutade att förbättra samarbetet på mi-
nisternivå i ett EU-perspektiv. Ett allmänt nordiskt TV-utbyte har under
lång tid diskuterats inom ramen för det nordiska samarbetet. Det är av
stort kulturellt värde att göra det möjligt för invånare i de nordiska län-
dema att få kontakt med varandras kultur och vardag. Ett bra sätt att
åstadkomma detta är att kunna ta del av de nordiska grannländernas TV-
utbud. Detta främjas bäst genom att de nationella TV-bolagen ges goda
möjligheter att utvecklas i den digitala framtiden. De nordiska TV-
bolagen har under 1997 inlett ett arbete för att utarbeta principerna för
samarbetet och gemensamma specifikationer för distribution av digital -
TV. En utgångspunkt för de nordiska insatserna inom mediaområdet är
att satsningar både på nationella produktioner och nordiska samproduk-
tioner är en av förutsättningarna för att de nordiska medierna skall behål-
la ställningarna i den hårdnande konkurrensen.
Under år 1997 gjorde kultur-, utbildnings- och forskningsministrama
ett gemensamt uttalande om upphovsrätt i den digitala miljön. Ministrar-
na framhöll i sammanhanget att det var viktigt att åstadkomma balans
mellan upphovsrättshavamas intressen och det allmännas behov av till-
gång till information. Uttalandet skall ses mot bakgrund av EU-
kommissionens pågående arbete med samma fråga.
Nordiska Film- och TV-fonden stöder produktion och distribution av
film och TV i Norden. Fonden bygger på ett avtal mellan nio nordiska
TV-bolag, fem nationella filminstitut och ministerrådet. Under de senaste
fem åren har fonden stött produktionen av drygt 200 filmer och TV-
serier.
13
Skr. 1997/98:73
Norden och EU/EES
Aktuella EU-frågor anmäls regelbundet på ministerrådets och ämbets-
mannakommitténs möten. Denna uppgift har under 1997 åvilat Sverige.
Hösten 1997 fördes en diskussion angående formerna för en nordisk
hantering av aktuella EU-frågor. Kommissionens aviserade forslag om ett
kulturramprogram var uppe till diskussion.
EU:s mediesamarbete utgår från vissa gemensamma direktiv och stöd-
program. Ministerrådet anser att det nordiska samarbetet är av yttersta
vikt på medieområdet, både i förhållande till EU/EES samt andra inter-
nationella organisationer, i syfte att uppnå gemensamma lösningar på
nationell och nordisk nivå. Ministerrådet vill föra en aktiv politik för att
tillvarata nordiska intressen på medieområdet.
Nordiska ministerrådet har sedan 1982 genomfört ett stort antal kultur-
projekt i utlandet. Det nordiska litteraturåret i Tyskland, Zugvögel, öpp-
nades i mars 1997 i Miinchen för att sedan fortsätta till bl.a. Leipzig,
Munster, Greifswald, Berlin och Schleswig-Holstein. Sammanlagt ett
hundra litterära manifestationer är inplanerade under medverkande av
lika många författare.
I juni 1997 genomfördes en stor kulturfestival - Northern Encounters -
med musik som mittpunkt i Toronto, Kanada. Kring olika musikaliska
inslag grupperades litteraturuppläsningar och konst- och hantverksut-
ställningar. Festivalen engagerade deltagare från samtliga åtta länder runt
Polcirkeln. Fjortonhundra konstnärer medverkade varav två tredjedelar
från de nordiska ländema.
Ett nordiskt kulturutbyte med Sydafrika äger rum under perioden
1996-1999. Projektet är i huvudsak ett utbyte mellan professionella
konstnärer inom samtliga konstkategorier.
Utställningen Vision du Nord, en utställning med nordisk konst, invig-
des i februari 1998 på Musée d’Art Möderne i Paris i närvaro av Sveriges
och Frankrikes kulturministrar. Projektet går ut på att visa modernismens
genombrott i den nordiska konsten.
Norden och dess närområden
Det kulturella samarbetet inom närområdet bedrivs i enlighet med den
kulturplan som antagits av Nordiska ministerrådet, Kulturens tredje pela-
re - 47 rekommendationer för det nordiska kultursamarbetet med Balti-
kum och nordvästra Ryssland. Planen utgår från ett brett kulturbegrepp
och koncentreras till ett fåtal insatsområden. Ett mål är att utbytet skall
vara ömsesidigt och att insatserna även skall nå till regioner där kulturut-
bytet är begränsat. De nordiska informationskontoren deltar i kulturför-
medlande aktiviteter i sina respektive länder. Utöver de kulturaktiviteter
och kulturutbyten som kontoren anordnar inom ramen för sina egna me-
del genomförs särskilda, större projekt. Under våren 1997 hölls exem-
pelvis kulturfestivaler i samtliga baltiska länder. Under en dryg månad
genomfördes kulturevenemang inom litteratur, dans och teater, musik
samt konst, med medverkan av både nordiska och baltiska artister. Inom
14
ramen för det nordiska samarbetet inom museiområdet har ett projekt Skr. 1997/98:73
bedrivits i samarbete med Ryssland och Baltikum om kulturmiljövård
och museiverksamhet.
Allmänt
Utbildning och forskning hör till de prioriterade områdena inom det
nordiska samarbetet.
Det övergripande målet för sektorn är att stärka och utveckla den nor-
diska utbildnings- och forskningsgemenskapen. Styrande för insatserna
inom sektom har under år 1997 varit Nordiska rådets rekommendationer
rörande budgeten för det aktuella året samt det norska ordförandeskapets
prioriteringar för samma år.
Utbildnings- och forskningsssektom är det resursmässigt sett största
nordiska samarbetsområdet. År 1997 disponerade sektom i runda tal nära
200 miljoner danska kronor. Den övervägande delen av medlen går till
generella stödordningar, nätverksaktiviteter, tidsbegränsade projekt och
nordiska institutioner.
Samarbete inom Norden
Språksamarbetet, som i princip berör samtliga sektorer inom det nor-
diska samarbetet, gavs högsta prioritet i reformrapporten Nordiskt sam-
arbete i ny tid från år 1995. En rad förslag i syfte att stärka språksamarbe-
tet har därefter lagts fram i rapporten Det umistelige i juni 1996. Minis-
terrådet tillsatte under år 1997 en särskild arbetsgrupp med representation
även för kultursektorn, med uppgift att dels utarbeta förslag till övergri-
pande policy/riktlinjer för det framtida nordiska språksamarbetet, dels
kartlägga och komma med förslag till en struktur för detta samarbete.
Gruppens förslag väntas föreligga i juni 1998.
Under år 1997 påbörjade en ny institution, Nordens Institut i Finland,
sin verksamhet. Den nya institutionen har till uppgift att i Finland sprida
kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur samt att till det
övriga Norden förmedla kunskap om det finska språket och Finlands
kultur.
Inom sektom arbetar vidare en rådgivande IT-policygrupp. Under år
1997 gjorde kultur-, utbildnings- och forskningsministrama, på rekom-
mendation av gruppen, ett gemensamt uttalande om upphovsrätt i den
digitala miljön. Ministrarna framhöll i sammanhanget att det var viktigt
att åstadkomma balans mellan upphovsrättshavamas intressen och det
allmännas behov av tillgång till information. Uttalandet skall ses mot
bakgrund av EU-kommissionens pågående arbete med samma fråga.
Grundläggande för samarbetet inom skolområdet är den nya hand-
lingsplanen för perioden 1997-2000. Med utgångspunkt i handlingspla-
nen igångsattes under år 1997 ett antal treåriga projekt - ett om kvali-
tetsutveckling och evaluering inom skolan, ett om den nya lärarrollen
15
samt ett projekt, som är en uppföljning av en temakonferens samma år, Skr. 1997/98:73
om matematik, naturvetenskap och teknik inom nordisk undervisning.
Andra viktiga insatsområden i handlingsplanen är mobilitetsprogrammet
Nordplus Jr (för 16-19 åringar och deras lärare), mobilitetsordningen for
Västnorden samt den fortsatta utvecklingen av Nordiska skoldatanätet
(ODIN) i förhållande till det Europeiska skoldatanätet (EUN).
Under år 1997 överlämnade Nordiska rådet, i anslutning till sessionen i
Helsingfors, till Nordiska ministerrådet ett antal rekommendationer rö-
rande det nordiska skolsamarbetet. Bl.a. rekommenderade Nordiska rådet
att Nordiska ministerrådet i planerna för budgetåret 1999 reserverar me-
del för en mobilitetsordning för grundskoleelever (7-16 år), benämnt
Nordplus mini, för en femårsperiod (1999-2003).
Handlingsplanen för samarbete inom folkbildning- och vuxenunder-
visning avser också perioden 1997-2000. Vikt läggs vid livslångt lärande
som grund för att möta framtidens krav inom utbildning och arbetsmark-
nad. Handlingsplanen innehåller ett antal projekt som skall synliggöra det
speciella i de nordiska arbetsformerna. Följande samnordiska projekt har
påbörjats: Folkbildning och arbetsliv, Vidareutbildning inom vuxenpeda-
gogik samt Folkbildning och folkbibliotek. För att underlätta för folkhög-
skoleelever att bedriva studier vid folkhögskolor i annat nordiskt land
finns särskilda elevstipendier.
Ledningsgruppen för nordiskt samarbete inom högre utbildning
(HÖGUT) lade under året fram förslag om inriktningen av sin framtida
verksamhet. Syftet har varit att anpassa HÖGUT :s övergripande uppgif-
ter till de prioriteringar och riktlinjer som varit vägledande för det nor-
diska samarbetet efter år 1995. Nordiska ministerrådet har därefter fast-
ställt nya stadgar för HÖGUT. Mobilitetsprogrammet för studenter och
lärare inom den högre utbildningen i Norden (NORDPLUS) handhas av
HÖGUT. Nuvarande programperiod avser tiden 1996-99. HÖGUT har
för avsikt att revidera NORDPLUS i vissa avseenden.
Nordiska forskningspolitiska rådet har under år 1997 fortsatt sitt arbete
med att tillskapa ett nytt sektorsövergripande forskningspolitiskt pro-
gram. Forskningsansvariga ministrar har, för sin del, godkänt huvudslut-
satsema i programmet som för närvarande är på remiss till de andra mi-
nisterrådssektorema. Nordiska ministerrådets avsikt är att presentera ett
ministerrådsförslag om Nordisk forskningspolitisk strategi till Nordiska
rådet inför dess 50:e session i november 1998. I det sammanhanget
kommer också att behandlas Nordiska Forskarutbildningsakademien som
har hand om mobilitetsordningen inom forskningsområdet, liksom Nor-
diska rådets rekommendation från sessionen i Helsingfors, att Nordiska
ministerrådet skall redovisa hur anslagen till vissa nordiska forsk-
ningsinstitutioner kan dras ned eller fasas ut ur den nordiska budgeten
och konsekvenserna av dessa åtgärder.
Det femåriga Miljöforskningsprogrammet (1993-97) har avslutats un-
der året. Arbetet med avrapportering och publicering av resultaten fort-
sätter under år 1998. Vidare har programmet Arktisk humanistisk forsk-
ning (1993-97) samt forskningsprojektet Nordisk identitet (1994-97) av-
slutats.
16
När det gäller utbildnings- och forskningssektorn i dess helhet har Skr. 1997/98:73
Nordiska ministerrådet beslutat att utarbeta forslag till en samlad strategi
för all verksamhet inom sektorn för en femårsperiod. Strategin, som bl.a.
skall bygga på gällande handlingsplaner, avses också bli presenterat som
ministerrådsforslag till Nordiska rådets 50:e session.
Norden och EU/EES
Utbildnings- och forskningsministrama har även under år 1997 använt
sina möten för samråd om EU-frågor. Bl.a. har utformningen av EU:s
femte ramprogram diskuterats.
Två av EU:s nuvarande utbildningsprogram, Socrates och Leonardo da
Vinci, som avser skola och högre utbildning respektive yrkesutbildning,
avslutas med utgången av år 1999. Nordiska ministerrådet tillsatte mot
den bakgrunden under år 1997 en arbetsgrupp, som skulle diskutera och
utbyta erfarenheter inför nästa generations utbildningsprogram. Euro-
peiska kommissionens arbete med att ta fram ett idédokument om de nya
programmen blev emellertid försenat. Gruppen kommer därför fortsätta
sitt arbete även under första delen av år 1998.
På svenskt initiativ håller nu ett europeiskt skoldatanät på att upprättas.
Samtliga nordiska länder medverkar i projektet.
Nordiska ministerrådets forskningsprogram Norden och Europa syftar
främst till att stärka det nordiska samarbetet inom humaniora och sam-
hällsvetenskap. Denna satsning, som markerar de s.k. mjuka områdena
inom forskningen, har hög prioritet i Norden. Det har hittills varit svårt
för såväl samhällsvetenskap som humaniora att komma med i de europe-
iska forskningsprogrammen.
Norden och närområdet
Nordiska ministerrådets stipendieordningför Baltikum och Nordvästra
Ryssland har utvärderats under år 1997. Det konstateras i utvärderings-
rapporten att stipendieordningen har fungerat väl. Samtidigt förelås dock
vissa förändringar. Nordiska ministerrådet har uppdragit åt styrelsen för
den nordiska stipendieordningen för Baltikum och nordvästra Ryssland
att ge sin syn på hur rapportens förslag till förändringar kan genomföras
inom den nuvarande ordningen.
Ett från början treårigt handlingsprogram Teacher training in the Bal-
tic States 1995-97 beräknas bli avslutat och evaluerat under år 1998. Pro-
grammet, som bygger på de baltiska ministeriernas gemensamma priori-
teringar, är inriktat på utbildning för demokratiskt skolledarskap, språk-
och yrkeslärarutbildning, läroplansutveckling samt användning av IT för
inlärning, kommunikation och distansutbildning. Nordiska ministerrådet
har ställt sammanlagt nio miljoner danska kronor till programmets förfo-
gande.
I december 1997 ägde ett nytt möte rum mellan de nordiska utbild-
nings- och forskningsministrama och deras baltiska kollegor för att dis-
kutera ett nytt samarbetsprogram. Till grund för mötet låg en av de bal-
tiska ministerierna utarbetad lista med gemensamma prioriteringar. Bl.a.
17
2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 73
föreslås från baltisk sida upprättande av en "common educational space Skr. 1997/98:73
in the Baltic-Nordic region", en fortsättning på det tidigare lärarutbild-
ningsprogrammet samt insatser för elever med behov av särskilt stöd.
Förslagen skall övervägas och konkretiseras under år 1998 för att kunna
tas med i närområdesbudgeten för år 1999.
Det s.k. BALTnet-programmet har haft till syfte att bistå utbildnings-
och forskningssektorn i de baltiska staterna vid uppbyggnad av modem
service inom datakommunikation för universitetsområdet liknande den
som NORDUnet har i de nordiska ländema. Projektet har förlängts för
perioden 1997-98 för att också förse mindre högskolor, framför allt lä-
rarutbildande institutioner, med en internationell dataförbindelse.
Andra fleråriga samarbetsprojekt är Nya metoder inom vuxenutbildning
(1996-99) och Ledarutbildning i ideella organisationer (1997-99). Båda
projekten riktar sig till Baltikum och nordvästra Ryssland.
Ministerrådet har för år 1997 anvisat tre miljoner danska kronor för att
inleda forskningssamarbete med nordvästra Ryssland.
De nordiska ländema har mycket gemensamt på miljöområdet. Natur-
och klimatförhållanden är i internationell jämförelse relativt likartade.
Samtliga nordiska länder har höga ambitioner på miljöområdet och har
kommit långt i arbetet med att åtgärda många av de nationella mil-
jöproblemen. Ländema lägger också stor vikt vid att hantera regionala
och globala miljöproblem genom att delta och påverka den internationel-
la miljöpolitiken och särskilt den europeiska miljöpolitiken genom EU.
Det nordiska samarbetet inom miljösektom har som utgångspunkt mål-
sättningarna i den nordiska miljöskyddsstrategin som är fastlagda till år
2000. Det innebär bl.a. att högsta möjliga ambitionsnivå skall gälla för
det nordiska miljösamarbetet i förhållande till miljöarbetet inom EU.
Viktiga EU/EES-frågor tas regelbundet upp på såväl ministermöten som i
ämbetsmannakommitténs möten. Särskild vikt läggs vid att nordiska pri-
oriteringar reflekteras i EU:s miljöhandlingsprogram och att miljöhänsyn
inkluderas i EU:s sektorprogram, bl.a. genom ökad användning av eko-
nomiska styrmedel.
Det tvärsektoriella samarbetet har inbegripit sektorerna för jord- och
skogsbruk, fiske, finans och ekonomi, konsumentfrågor och energi. Ge-
mensamma nordiska strategier har utarbetats för samarbetet med jord-
och skogsbrukssektom samt med fiskesektom. Samarbetet med energi-
sektorn har varit inriktad på de klimatrelaterade energifrågorna. Med
konsumentsektom har samarbetet bl.a. inriktats på frågor om miljö-
märkning och en produktorienterad miljöstrategi i ett konsumentperspek-
tiv.
Miljösektoms budget uppgick totalt till 37,5 miljoner danska kronor
varav ca 14 miljoner danska kronor avser verksamheter i närområdet
inkl. Arktis, bl.a. 10 danska miljoner kronor till NEFCO (Nordiska mil-
jöfinansieringsbolaget).
18
Den särskilda miljölåneordningen (MIL) inom ramen för Nordiska In- Skr. 1997/98:73
vesteringsbankens (NIB) verksamhet har blivit operativ och de första
kreditbesluten som togs under 1997 avsåg dels Vodokanal i Ryssland;
dels låneramar till Lettland och Litauen. I Vodokanal-projektet, som är
en av de största enskilda föroreningskällorna till Östersjön, samverkar
NIB med andra internationella finansinstitut.
För verksamheten inom NEFCO med särskilda investeringsbidrag, den
s.k. mjukgöringsfaciliteten, har miljöministrarna beslutat att en utvärde-
ring skall göras inför beslutet om en eventuell fortsättning efter det att
den treåriga försöksperioden går ut under 1998. En utvärderingsrapport
lämnades av en oberoende utredare i januari 1998.
Miljösektoms projektverksamhet har i huvudsak bedrivits dels i fem
fasta arbetsgrupper, dels i ett antal tvärsektoriella grupperingar. Projekt-
verksamheten under de fasta arbetsgrupperna omfattar hav- och luftfrå-
gor, miljöövervakning och data, natur och friluftsliv, kemikalier samt
renare teknologi. Den har till betydande del varit inriktad på att ta fram
förhandlingsunderlag och förbereda nordiska initiativ i det vidare euro-
peiska och internationella förhandlingsarbetet.
På havs- och luftvårdsområdet har arbetet bl.a. syftat till att ta fram
kunskapssunderlag till förhandlingarna i de internationella konventioner-
na och EU. Hög prioritet har getts åt arbetet att bereda förhandlingsun-
derlag till EU:s försumingsstrategi, liksom till pågående protokollsför-
handlingar om kväve, ammoniak, flyktiga organiska ämnen och om
långlivade organiska miljögifter inom ramen för luftföroreningskonven-
tionen. För de nordiska ländema är det viktigt att protokollen blir effekt-
baserade, vilket innebär att såväl underlaget som förhandlingsarbetet är
komplicerat och att gemensamma nordiska ansträngningar behövs för att
utarbeta relevanta underlag. På havssidan har arbetet inriktats på att ut-
veckla strategier för kostnadseffektiva åtgärder för att begränsa utsläpp
och spridning av näringssalter ( s.k. POPs) och tungmetaller.
Inom arbetsgruppen för miljöövervakning och miljödata har arbetet re-
sulterat i en miljötillståndsrapport om biodiversitet, Biodiversity 2000.
Den kommer att ges ut år 2000 och skall översättas till flera nordiska
språk. I arbetet deltar också representanter för närområdena. Ett nordiskt
naturövervakningsprogram har också tagits fram och även överförts till
Baltikum och nordvästra Ryssland för genomförande i närområdena un-
der åren 1997-2000. Arbetet med miljöindikatorer avrapporterades i form
av en första officiell rapport baserad på ett urval av gemensamt utveckla-
de miljöindikatorer. Arbetet har fortsatt i samarbete med EU:s miljöbyrå
och OECD.
Arbetet inom natur- och friluftsområdet omfattar biologisk mångfald,
landskapsskydd, kulturmiljöer och friluftsliv. Naturvårdsfrågor utgör en
viktig del av miljösektoms samarbete med andra sektorer och för miljö-
arbetet i Arktis och närområdena. Under 1997 påbörjades uppföljningen
av den nordiska handlingsplanen för kulturmiljöer i landskapet, som bl.a.
syftar till att skapa en nordisk plattform och förbättra förutsättningarna
att påverka EU:s arbete med att reformera jordbrukspolitiken och till att
ta initiativ till en integrerad planering för kustområden. För uppföljning
av biodiversitetskonventionen har tillståndet för hotade arter och deras
19
livsmiljöer inventerats och förslag till åtgärder för att skydda dessa tagits Skr. 1997/98:73
fram.
På kemikaliesidan har arbetet inriktats mot att utarbeta faro- och risk-
bedömningar för utvalda kemikalier som underlag för de nordiska län-
dernas agerande inom det internationella kemikaliearbetet i EU/EES,
OECD och FN. Beslut togs under 1997 om att finansiera en nordisk ex-
pert för att medverka inom FN:s miljöprograms (UNEP) sekretariat i
Geneve i det globala förhandlingsarbetet om minskad användning av
POPs.
Som ett led i det nordiska arbetet att förstärka de globala ansträngning-
arna för att minska spridningen av POPs har den integrerade miljööver-
vakningen av kustzoner i Norden särskilt inriktats mot miljögifter i
Nordatlanten. Under 1997 har ett program färdigställts för nordisk natu-
rövervakning av landmiljö som är av betydelse för EU:s program Natura
2000 och är ett underlag till ministerrådets nästa miljötillståndsrapport
över biologisk mångfald i Norden. Ett arbete har också igångsatts för att
ta fram ett program för nordisk naturövervakning i akvatisk miljö.
Inom området renare teknologi har arbetet varit inriktat på att främja
hållbara produktions- och konsumtionsmönster och på att ta fram under-
lag till utformning av EU:s regelverk avseende renare teknologi. Ett sär-
skilt projekt om produktorienterad miljöstrategi har påbörjats i syfte att
främja utveckling, produktion och konsumtion av produkter med mindre
total miljöbelastning under hela livscykeln.
Allmänt
Utvecklingen inom energiområdet i de nordiska ländema och interna-
tionellt har medfört ett ökat behov av nordiskt samarbete om energifrå-
gor. Det gäller särskilt frågor om möjligheterna att utveckla en bärkraftig
energiförsörjning omkring Östersjön och ett samarbete om Östersjöfrå-
gor, förhållandet till klimatfrågan och frågor om den nordiska elmarkna-
den och samspelet med den inre marknaden i EU/EES. Målsättningen är
att främja en effektiv, konkurrenskraftig och miljövänlig energiförsöij-
ningi i Norden och dess närområde. Samarbetet drivs till största delen i
projektform i arbetsgrupper.
Bärkraftig energiförsörjning omkring Östersjön - samarbete med Nor-
dens närområde
Statsministrarna i de nordiska ländema antog i juni 1997 en gemensam
deklaration om en bärkraftig energiförsöijnmg omkring Östersjön, i vil-
ken de uppdrog åt energiministrarna att närmare kartlägga möjligheter Skr. 1997/98:73
och åtgärder som kan vidtas för att främja utvecklingen på området.
Arbetet med att följa upp statsministerdeklarationen pågår inom minis-
terrådet. En utgångspunkt för uppföljningen är det arbete som under se-
nare år genomförts inom ramen för det nordiska energisamarbetet. Det
gäller bl.a. den perspektivstudie av energimarknaden runt Östersjön som
ministerrådet genomför som uppföljning av sin energipolitiska redogörel-
se i september 1996 och Nordiska rådets rekommendation 34/1995. Den-
na studie syftar till att skissera status och framtidsperspektiv för energi-
försöijningen i Östersjöregionen med utgångspunkt i en utveckling mot
ett tätare energisamarbete mellan Norden och de baltiska staterna samt
Östeuropa. Även det arbete som pågår med att utveckla en Agenda 21 för
Östersjöområdet kommer att beaktas i uppföljningen. Förslagen i den
rapport om en Baltic Ring som redovisats vid statsministrarnas i Öster-
sjöländernas möte i Riga kommer att föras vidare.
Energiministrarna kommer under första kvartalet 1998 att slutredovisa
uppdraget. En delrapport överlämnades i november 1997. Slutredovis-
ningen kan väntas peka på angelägna arbetsuppgifter inom det nordiska
samarbetet. Det kan beräknas att flera projekt under våren 1998 kommer
att initieras inom ramen för ministerrådets arbete för att följa upp de för-
slag som kommer att föras fram i redovisningen till statsministrarna.
Nordiska ämbetsmannakommittén för energi har under år 1997 tagit
initiativ till möten på tjäntemannanivå med de baltiska staterna. Dessa
har visat stort intresse för att ta del av de nordiska ländernas erfarenheter
av energisamarbete. Formerna för konkret samarbete kommer att diskute-
ras vidare bl.a. mot bakgrund av uppföljningen av de nordiska statsmi-
nistrarnas deklaration sommaren 1997.
Inom det nordiska energisamarbetet genomförs för närvarande ett nor-
diskt program för utbildning av energiexperter i Baltikum. Syftet med
programmet är att föra in ekonomiskt tänkande i planering, etablering
och drift av energianläggningar. Ett liknande program riktat till nordväst-
ra Ryssland bereds för närvarande inom det nordiska energisamarbetet.
Energirelaterade klimatfrågor
Sedan år 1993 har klimatfrågan varit en del av det nordiska energipoli-
tiska samarbetet. Ministerrådet har lagt särskild vikt vid frågor med an-
knytning till klimatkonventionen. Arbetet har i första hand inriktats på
studier av kostnader för åtgärder och förutsättningar för gemensamt ge-
nomförande mellan de nordiska ländema och Nordens närområde. Ge-
mensamt genomförande innebär att kostnader för åtgärder mot klimatför-
ändringar kan sänkas väsentligt genom att ett land ansvarar för och till-
godoräknas effekter av åtgärder i ett annat land med högre kostnader för
sådana åtgärder.
Ett samarbete om klimatfrågor har sedan år 1997 utvecklats med mil-
jösidan i en gemensam styrgrupp under ministerrådet. En internationell
konferens om gemensamt genomförande och handel med utsläppsrättig-
heter arrangerades våren 1997 inför klimatmötet i Kyoto. Det är angelä-
get att detta arbete förs vidare, och att klimatpolitiska frågor angående
21
t.ex. utformningen och fördelningen av och kostnaderna för reduktions- Skr. 1997/98:73
mål, utformningen av gemensamma åtgärder och styrmedel m.m. stude-
ras i ett nordiskt perspektiv. Hur förändrade förutsättningar för energi-
marknadernas funktion påverkar möjligheterna att uppfylla åtaganden
enligt Kyotoprotokollet kan vara en viktig fråga för fördjupad analys.
Inriktningen av arbetet bör styras av de nordiska ländernas behov och
intressen inför de fortsatta klimatförhandlingama
Visionen om en hållbar energiförsörjning runt Östersjön gör det ange-
läget att arbetet med klimatfrågor inbegriper studier av åtgärder och
kostnadseffekter för ländema i hela regionen.
Inriktningen av det fortsatta arbetet under styrgruppen är alltså beroen-
de av resultatet av de klimatpolitiska överläggningarna i Kyoto i decem-
ber 1997. Ytterligare nordiska samarbetsprojekt bör bedrivas utifrån den-
na utgångspunkt. Ett nordiskt seminarium arrangerades i slutet av febru-
ari 1998 i samband med Nordiska rådets temakonferens i Göteborg. En
samlad arbetsplan för det fortsatta miljörelaterade energisamarbetet
kommer härefter att utarbetas.
De förslag som kommer att föras fram i energiministrarnas rapport
förutses bl.a. beröra miljö- och klimatfrågor, och att därmed ytterligare
bidra till samarbetet på detta område.
Nordiska rådets rekommendation 6/1997 om miljöräkenskaper, energi
samt miljöskatter skall utredas och i samband därmed bör en studie ge-
nomföras angående det nordiska elsamarbetet och elproduktionens på-
verkan på miljön.
Gasmarknadsfrågor
Finländska, danska och svenska energi- och naturgasföretag genomför
inom ramen för EU:s transeuropeiska nätverk (TEN) en studie av möj-
ligheterna att koppla samman de nordiska gasnäten. Studien kommer att
vara färdig under våren 1998.
Ministerrådet har genomfört en kartläggning inom gasområdet med
syfte att utreda naturgasens möjligheter att medverka till reducerande
miljöutsläpp i Norden. Enligt utredningen skulle en naturgasintroduktion,
tillsammans med kompletterande åtgärder inom området för fömybar
elproduktion, energieffektivisering och energibeskattning, avsevärt un-
derlätta de nordiska ländernas ansträngningar att nå de internationella
klimatpolitiska utsläppsmålen. Frågan om ett utbyggt naturgasnät i Nor-
den och närområdet är en huvuddel i statsministrarnas uppdrag till ener-
giministrarna och kommer att följas upp under 1998.
Elmarknadsfrågor
Energiministrarna har kontinuerligt följt utvecklingen på elmarknaden
och kom vid sitt möte i juni 1995 överens om vissa principer för det
nordiska elsamarbetet. Principerna behandlar bl.a. myndigheternas upp-
22
gifter i förhållande till marknadens funktion. Det förutsätts att handeln Skr. 1997/98:73
skall utvecklas med hänsyn till ömsesidighet och de skillnader som finns
vad gäller elsektorns organisation i ländema. Principerna syftar till att
skapa förutsättningar för ländema att tillvarata de ömsesidiga ekonomis-
ka, energimässiga och miljömässiga fördelar som den nordiska elhandeln
innebär.
Samarbetet när det gäller energibeskattning förs vidare i uppföljningen
av statsministerdeklarationen.
Vid statsministrarnas möte inom ramen för Östersjörådet i januari 1998
presenterade elföretagen i Östersjöländerna rapporten om Baltic Ring. I
rapporten föreslås ett antal initiativ i syfte att förverkliga visionen om ett
integrerat elnät kring Östersjön, både när det gäller harmonisering av
legala regelverk och konkreta investeringar i infrastrukturen.
På energiministermötet i augusti 1997 konstaterades att utvecklingen
på den nordiska elmarknaden sker i enlighet med de principer som an-
gavs vid 1995 års möte. Den nordiska elhandeln påverkas av bl.a. skill-
nader i energibeskattning mellan ländema. En kartläggning av energibe-
skattningen har genomförts. I kartläggningen har ingått att undersöka
möjligheterna till en samordning av skatterna. Kartläggningen visar att en
samordning av energibeskattning kan medverka till miljöförbättringar
genom att den nordiska elmarknaden fungerar bättre, men att en harmo-
nisering måste vara internationell för att bli effektiv från miljösynpunkt.
Analysen visar också att området är mycket komplext och att det påver-
kas av energipolitiska, miljöpolitiska, näringspolitiska och statsfmansiella
faktorer. Frågan om samordnade beskattningsregler är också av stor be-
tydelse i perspektivet av en ökad integration av elmarknaden kring Ös-
tersjön.
Energiministrarna önskar att främja internationellt samarbete om an-
vändningen av ekonomiska styrmedel. Som ett led i detta arbete har ett
internationellt seminarium om beskattning på energiområdet arrangerats
under år 1997.
Energieffektivisering
Insatser för energieffektivisering utgör ett centralt inslag i de nordiska
ländernas energipolitik och är ett viktigt område i det nordiska energi-
politiska samarbetet. En strävan i det nordiska samarbetet är att det skall
ha nära anknytning till det arbete som pågår inom EU om bl.a. energi-
märkning och effektiviseringsstandard.
Finland, Norge och Sverige har genomfört omregleringar av elmarkna-
derna. Ministerrådet har tagit initiativ till en utredning som syftar till att
säkerställa att användningen av energi effektiviseras också i den nya
marknadssituationen. Utredningen färdigställdes under år 1997.
Utredningen tar inte ställning till om en omreglerad elmarknad är mer
ändamålsenlig än andra sätt att organisera elmarknaden. Enligt utred-
ningen bör myndigheternas strategier för att säkra energieffektivisering
ändras som en följd av den nya marknadssituationen och den nya rollför-
delningen på elmarknaden. Med utgångspunkt i historiska och faktiska
förhållanden i de enskilda ländema bör myndigheternas insatser, organi-
23
sation och finansiering utformas så att det i kombination med mer mark- Skr. 1997/98:73
nadsdriven energieffektivisering bidrar till ett från samhällssynpunkt gott
utnyttjande av energiresurserna. Myndigheterna bör verka för insatser
som inte står i konflikt med målsättningarna bakom omregleringen av
elmarknaden och etableringen av en gemensam nordisk elmarknad.
Energiforskning
Det nuvarande nordiska energiforskningsprogrammet (NEFP) inleddes
år 1995 och avslutas år 1998. Målet har varit att inom centrala forsk-
ningsområden stärka grundkompetensen vid universitet, högskolor och
andra forskningsinstitutioner samt skapa fungerande forskamätverk mel-
lan ländema. NEFP kompletterar de nordiska ländernas nationella energi-
forskningsprogram och skall bidra till att stärka de nordiska ländernas
internationella konkurrenskraft.
En utvärdering av det nuvarande programmet har genomförts under år
1997. Utvärderingen visar att det nordiska energiforskningsprogrammet
kompletterar och ersätter verksamhet som utförs nationellt. Programmet
stärker dessutom den nordiska identiteten och samhörigheten och ökar
den nordiska konkurrenskraften inom området.
Planering av nästa energiforskningsprogram för perioden 1999-2002
har påböijats och energiministrarna kommer att behandla ett kontrakt vid
sitt möte sommaren 1998. Programmets mål bör fortsatt vara att stärka
grundkompetensen vid universitet, högskolor och andra forskningsinsti-
tutioner inom energiforskningsområden som är av centralt gemensamt
nordiskt intresse, samt att skapa fungerande forskamätverk mellan län-
dema och öka den nordiska konkurrenskraften. Programarbetet bör lik-
som hittills prioritera forskningssamarbeten som kan bidra till en kost-
nadseffektiv minskning av energiförbrukningen och utvecklingen av för-
nybara och miljövänliga energikällor. Programmet bör också inriktas mot
ett ökat forskningssamarbete i hela Östersjöområdet.
E U/EES-frågor
Aktuella energifrågor inom EU/EES utgör numera en stående punkt på
dagordningen vid nordiska möten på minister- och ämbetsmannanivå.
Det gäller förutom frågor om energimarknaderna och energipolitiken
även frågor om den inre marknaden och miljöfrågor som är betydelseful-
la för energiområdet. ALTERNET är ett flerårigt program för att främja
användningen av fömybara energislag. SA VE är ett flerårigt främjande av
effektiv energianvändning m.m.
En uppföljning av de europeiska programmen på nordisk nivå skall
ske. I första hand kommer SA VE- och ALTERNET-programmen att be-
dömas ur en nordisk synvinkel. Det första seminariet om SAVE-
programmet hålls våren 1998.
24
Det övergripande målet för det nordiska näringspolitiska samarbetet är
att bidra till att främja näringslivets konkurrenskraft och därigenom skapa
goda villkor för sysselsättning och tillväxt.
Samarbetet koncentreras till aktuella näringspolitiska problemställ-
ningar i de nordiska ländema, främst på områden där nordiskt samarbete
ger ett nordiskt nyttovärde utöver övriga nationella insatser.
En stor del av det nordiska näringspolitiska samarbetet är inriktat på att
utreda gemensamma problem och utbyta erfarenheter och synpunkter om
aktuella näringspolitiska frågor av gemensamt intresse.
De nordiska näringsministrarna fattade i augusti 1997 beslut om att
godkänna en ändrad strategi för Nordiska industrifonden. Samtidigt god-
kändes mandat för en utredning om gemensamt nordiskt innovations-
samarbete till gagn för näringslivet. Utredningsarbetet, som ska avslutas
till i början av september, står fritt i förhållande till existerande institutio-
ner.
Den gemensamma institutionen inom provnings- och kontrollområdet
NORDTEST har under året ingått kontrakt med Nordiska ministerrådet
om verksamheten för åren 1998-2000. En utvärdering av verksamheten
kommer att äga rum under år 1998.
Allmänt nordiskt näringspolitiskt samarbete äger rum bl.a. på IT-om-
rådet. Vaije lands inriktning på det näringspolitiska området gås igenom.
I februari 1998 hölls ett seminarium om samverkan för regional ut-
veckling, ett resultat av en rapport om bättre samordning av politikområ-
dena näringspolitik, regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik. Den sek-
tors-övergripande rapporten hade tagits fram på svenskt initiativ.
Näringssektoms närområdesaktiviteter inriktas i stor utsträckning på
projektet Nordpraktik, som ger unga representanter för företag från när-
områdena möjlighet att praktisera på företag i Norden. Under år 1998
startar projektet Östjobb, med samma uppläggning som Nordpraktik men
med betydligt färre deltagare och inriktat på nordiska medborgare som
önskar praktisera på företag i närområdena.
Allmänt informationsutbyte om aktuella EU/EES-frågor står regel-
mässigt på dagordningen vid möten på det näringspolitiska området.
Det nordiska regionalpolitiska samarbetet baseras på ett program för
perioden 1995-1999. Under 1997 har tyngdpunkten i arbetet legat på
gränsregionalt samarbete, forsknings- och utredningsarbete, kunskaps-
och erfarenhetsutbyte, och på sektorssamarbete, främst med jordbruks-
sektorn.
De åtta programmen för mellanregionalt samarbete (INTERREG) -
Öresundsregionen (Sverige-Danmark), Ett gränslöst samarbete, Inre
Skandinavien, Nordens Gröna Bälte (Sverige-Norge), Skärgårdssamarbe-
tet (Sverige-Finland), Kvarken/Mitt-skandia, Nordkalotten (Sverige-
Finland-Norge) och Barents (Sverige-Norge-Finland-Ryssland) - som
sammantagna omfattar 1,07 miljarder kronor av offentliga medel, varav
Skr. 1997/98:73
25
hälften kommer från EU:s strukturfonder, har fullt ut kommit igång un- Skr. 1997/98:73
der året.
Målet för INTERREG-programmen är att komplettera nationella åt-
gärder för att bidra till utveckling i dessa regioner, av vilka flertalet är
perifert belägna med gles befolkning, små lokala marknader, långa av-
stånd och besvärligt klimat. Dessutom syftar programmen till att minska
problem och utnyttja möjligheter som följer av att nationalgränser delar
regionerna. Omkring hälften av Nordiska ministerrådets medel till gräns-
regionerna, dvs. ca nio miljoner danska kronor per år, går till medfinansi-
ering av programmen.
I de nordvästra delarna av Norden har samarbetet också intensifierats,
först och främst genom etableringen av Nordiskt atlantsamarbete
(NORA), som förutom Island, Grönland och Färöarna omfattar kustdelen
av Norge. Detta samarbete är främst inriktat på att stärka näringslivsut-
vecklingen i området genom att utreda och initiera projekt i samarbete
mellan två eller flera av partema.
Nordiska ministerrådet bidrar till finansieringen av programmen och
initierar kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsöverföring.
Inom forsknings- och utredningsområdet har samarbetet koncentrerats
kring uppbyggnaden av det ombildade institutet Nordiskt center för regi-
onal utveckling (NORDREGIO).
Det regionalpolitiska samarbetet är definitionsmässigt sektorsövergri-
pande. Ett särskilt treårigt program har bedrivits i samarbete med jord-
brukssektorn. Syftet med programmet är att dels bidra till utvecklingen i
perifera lantbruksregioner i Norden, dels initiera bättre samordning mel-
lan sektorerna på olika nivåer. Det skall utvärderas under 1998.
EU- och EES-frågor har varit ett stående tema på ämbetsmannakom-
mitténs möten. En dominerande fråga under 1997 har varit utformningen
av regelverket för nästa strukturfondsperiod och frågor av gemensamt
nordiskt intresse i detta sammanhang.
Jord- och skogsbruk
Verksamheten inom området jord- och skogsbruk har också under år
1997 bedrivits inom ramen för det handlingsprogram för jord- och
skogsbrukssamarbete 1996-2000, som antogs år 1995. Huvudinriktning-
en av det nordiska samarbetet inom jord- och skogsbrukssektom omfattar
samarbete kring frågor av centralt intresse för Norden, samarbete inom
Nordens närområden och samarbete för att stödja de nordiska ländernas
deltagande i internationella organ.
I handlingsprogrammet lyfts fyra insatsområden fram, vilka huvudsak-
ligen hänför sig till de två första av de ovan nämnda riktlinjerna. In-
satsområdena är kvalitetsproduktion i jordbruket med speciell inriktning
på miljö, förvaltning av genetiska resurser, utveckling av jord- och
skogsbruksberoende regioner samt uthålligt skogsbruk.
26
Det tvärsektoriella samarbetet med såväl miljösektom som regional- Skr. 1997/98:73
politiska sektorn har stärkts och fördjupats genom ett antal samarbetspro-
jekt. Utöver de viktigare politiska åtgärder som här redovisas pågår en
stor mängd projekt och arbeten inom insatsområdena för att uppnå de mål
som satts för vaije område i handlingsprogrammet.
Nordiska ministerrådet (jord- och skogsbruksbruksministrama) lade in-
för Nordiska rådets 49:e session i Helsingfors fram ett förslag till nordisk
handlingsplan för uppföljning av det europeiska toppmötet om livsme-
delssäkerhet. Handlingsplanen antogs av rådet. Denna innebär att det
tvärsektoriella samarbetet med miljö-, livsmedels-, konsument- och fis-
kerisektorema skall utvecklas som en uppföljning av handlingsplanen om
livsmedelssäkerhet. Samrådskommittén för närområdesffågor skall ges i
uppdrag att öka nordisk koordinering, att utreda vilken roll den kan spela
på livsmedelssäkerhetsområdet i närområdena samt att förbereda ett pro-
jekt om organisationsdemokrati och dess betydelse för landsbygden.
Vad gäller samarbetet inom närområdet har insatsområdena avgränsats
till tre prioriterade områden, nämligen förvaltning av genetiska resurser,
utbildning på alla nivåer och forskning samt miljöaspekter knutna till
jord- och skogsbrukssektom.
Samarbetet kring genetiska resurser har bedrivits inom ramen för
Nordiska Genbankens verksamhet. Genbankens arbete i närområdet har
hittills bidragit till att dessa länder kunnat ta sitt ansvar att följa biodi-
versitetskonventionen i en svår ekonomisk situation. Beslut om ytterliga-
re medel till Genbanken för att förstärka dess verksamhet har fattats un-
der år 1997.
Vavilov-institutet i S:t Petersburg hyser unika samlingar av växtgene-
tiskt material. I en första fas leder Nordiska Genbanken en internationell
expertgrupp för att utreda hur Vavilov-institutet skall omstruktureras för
att i fortsättningen kunna fungera effektivt inom snävare ekonomiska
ramar. Den första fasen förväntas utvisa huruvida en långsiktig, rysk fi-
nansiering kan garanteras, vilket är en förutsättning för att vidare nordiskt
stöd skall vara meningsfullt.
Arbetet inom Nordiska Genbanken för husdjur (NGH) utvidgas genom
beslut att för år 1998 tillskjuta nationella medel till NGH förutom de me-
del som anslås från ministerrådet. Arbetet skall bedrivas inom fem olika
prioriterade områden, bl.a. med inriktning på att utveckla samarbetet med
Baltikum.
Nordiska ministerrådet har beslutat att närmare följa upp antibiotika-
och salmonellaffågoma och att utbyta information om situationen i re-
spektive nordiskt land och att sträva efter likartade ambitionsnivåer inom
de nordiska ländema. En särskild arbetsgrupp skall tillsättas för dessa
frågor.
De nordiska skogsministrama antog i juli 1996 riktlinjer för ett inten-
sifierat nordiskt samarbete i den mellanstatliga skogspanel (IPF) som år
1995 upprättades av FN:s kommission för hållbar utveckling.
De nordiska ländema har i IPF arbetat efter dessa riktlinjer, bl.a. ge-
nom att arrangera olika aktiviteter som stöd till skogspanelens arbete och
med att rapportera om nordiska erfarenheter på skogsområdet. IPF:s arbe-
27
te avslutades våren 1997. Detta nordiska samarbete fortsätter i det nya Skr. 1997/98:73
FN-forum om skog (IFF) som skall lämna sin slutrapport till år 2000.
För att fördjupa det nordiska samarbetet på skogsområdet beslutade de
nordiska skogsministrama vid sitt möte i juni 1997 att vidga mandatet för
den nordiska kontaktgruppen för internationell skogspolitik till att om-
fatta även frågor i relation till WTO, en samlad uppföljning av världs-
toppmötet om skogen och EU:s skogsstrategier.
Fiske
Verksamheten inom fiskeområdet under år 1997 har bedrivits inom
ramen för det samarbetsprogram för det nordiska fiskerisamarbetet
1997 - 2000 som antogs av fiskeriministrama i augusti 1996. De över-
ordnade riktlinjer som utgör grunden för det nordiska fiskerisamarbetet
är att bidra till utvecklingen av de nordiska ländernas fiskerinäring, att
skydda de nordiska ländernas ekosystem och att bidra till ett balanserat
uttag av havets levande resurser.
I handlingsprogrammet lyfts fram tre större insatsområden som ger en
närmare inriktning för det nordiska fiskerisamarbetet - förvaltnings-
samarbete, organisations- och sektorssamarbete samt forsknings- och
utvecklingssamarbete. Ett flertal nordiska forskningsprojekt har bedömts
särskilt angelägna ur ett svenskt perspektiv, bl.a. miljömärkning av fisk,
utveckling av förvaltningen av torskfisket i Östersjön, forskningsprojekt
som syftar till kvalitetsförbättringar, m.m. Av intresse är även den studie
om framtidens marknadsförutsättningar för det nordiska fiskerisamarbe-
tet som har påböljats under året. Vidare kan nämnas den internationella
konsensuskonferensen om EU:s femte ramprogram som genomfördes
med stöd av EU i Köpenhamn under hösten 1997. Konferensen syftade
till att ge förslag till forskningsverksamhet med inriktning på hållbar fis-
keproduktion för EU:s konsumenter.
Ett nära tvärsektoriellt samarbete med miljösektom sker inom ramen
for den nordiska miljö- och fiskestrategin som godkändes år 1995. Under
året har avsatts mindre resurser än tidigare, vilket har resulterat i ett mer
begränsat antal forskningsprojekt, bl.a. marin biologisk mångfald samt
stöd till det nordiska seminariet om tvång och legitimitet i fiskeriförvalt-
ningen som hölls i Göteborg i juni 1997.
Vid den ministerkonferens med miljö- och fiskeministrar, som genom-
fördes inom ramen för Nordsjösamarbetet våren 1997, behandlades frå-
gan om ett förbättrat internationellt samarbete inom miljö- och fiskesek-
torema. I den politiska deklaration som antogs, Bergendeklarationen,
behandlas hur försiktighetsprincipen bör tillämpas i fiskeripolitiken i
syfte att skapa ett mer långsiktigt och ekonomiskt hållbart fiske. Det
nordiska samarbetet kommer att spela en roll i samband med uppfölj-
ningen av deklarationen till den femte Nordsjökonferensen som skall
hållas omkring år 2000.
28
Det nordiska samarbetet inom bygg- och bostadsområdet har de senaste
åren varit utsatt för ett stort förändringstryck och det finns en osäkerhet
om samarbetets framtid. Under den föregående programperioden 1992-
1996 genomfördes upprepade minskningar av de ekonomiska ramarna
för samarbetet. Handlingsplanen kunde därför endast delvis genomföras.
Minskningarna träffade främst det byggtekniska och forskningspolitiska
samarbete som bedrevs inom ministerrådets ram. Detta samarbete har nu
i huvudsak avvecklats. Samarbetet har koncentrerats till politiskt priorite-
rade projekt - främst sådana som ministrarna själva har initierat.
Under år 1997 lade bostadsministrama fram en ny handlingsplan av-
sedd att gälla programperioden 1998-2001. I denna prioriterades tre om-
råden: det bostadssociala området, en bärkraftigt utveckling i byggande
och boende och insatser för närområdet.
Resursbehovet under fyraårsperioden beräknades av bostadsministrar-
na till totalt sju miljoner danska kronor utöver nationella medel.
Nordiska rådet har ännu inte tagit ställning till handlingsplanen. Till
följd härav anvisades inte heller några medel för år 1998. Frågan om
godkännande av handlingsplanen har samtidigt hänskjutits till Nordiska
rådets presidium och Nordenutskottet. Nordenutskottet beslöt för sin del i
januari 1998 att inte ta ställning till planen eller till frågan om sektorns
plats i det fortsatta nordiska samarbetet.
Under år 1997 avslutades ett antal av de projekt som påbörjats under
den föregående programperioden. Inom byggområdet färdigställdes en
rapport om ekologiskt nybyggande, stadsförnyelse och bostadsförbätt-
ring. En analys av utvecklingen av byggkostnaderna lades fram. I Balti-
kum genomfördes en praktisk utbildning i trähussanering.
Inom det bostadspolitiska området fullföljdes en monografi över de
rättsregler som reglerar de olika upplåtelseformema i de nordiska länder-
na. Seminarier anordnades om detta ämne och om byggjuridik. Fortsatt
arbete bedrevs på en monografi över erfarenheterna av den nordiska bo-
stadspolitiken och dess instrument, avsedd att användas bl.a. i olika in-
ternationella sammanhang.
Vid det nordiska bostadsmimstermötet i juni 1997 redovisades en av
ministrarna tidigare beslutad studie av drivkrafterna bakom bostadsseg-
regationen i Norden. Bostadsministrama beslöt att driva projektet vidare
genom en andra etapp som skall redovisa goda erfarenheter från kommu-
nernas arbete med att öka integrationen i utsatta bostadsområden. Minist-
rarna beslöt också att påbörja ett projekt om framtidens äldreboende.
Avsikten är att lyfta fram och nyttiggöra de olika ländernas erfarenheter
av skilda sätt att anordna de äldres boende, sett såväl till vilka kvaliteter
som kommer de boende till del som till de boendes och samhällets kost-
nader för olika bostadsalternativ. Båda projekten drivs med tidigare av-
satta medel och kommer att pågå under hela år 1998.
En konsekvens av de redovisade oklarheterna om det fortsatta samarbe-
tet är att bygg- och bostadssamarbetet inom Nordiska ministerrådets ram
under år 1998 i mycket begränsad omfattning kommer att kunna ägnas åt
omvärldsrelaterade frågor och problem. Huvuduppgiften blir att verka för
Skr. 1997/98:73
29
att en samsyn uppnås mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet i Skr. 1997/98:73
frågan om bygg- och bostadssamarbetets framtid. Den utåtriktade verk-
samheten kommer under år 1998 att inriktas på att följa och slutföra de
påböijade eller beslutade samarbetsprojekt för vilka finansiering redan
finns säkrad över tidigare års budget.
Därutöver kommer samarbetet inom ministerrådets ram att i huvudsak
begränsas till ett direkt utbyte av erfarenheter och reformuppslag genom
seminarier som anordnas av de fem berörda ministerierna. I mån av re-
surser kommer inom denna ram att tas upp frågor om en bärkraftig och
ekologiskt hållbar utveckling i bygg- och bostadssektorn. Även möjlighe-
terna att samverka med andra sektorer om kommande nordiska projekt i
närområdet kommer att undersökas.
Samarbetet inom sektorn har under arbetsåret i allt väsentligt fortsatt
planenligt. En arbetsgrupp tillsatt av de nordiska transport- och trafikmi-
nistrama lade i april 1997 fram en rapport - Nordisk infrastruktur - om
den nordiska transportinfrastrukturen och dess särskilda förutsättningar. I
rapporten beskrivs och analyseras de viktigaste transportkorridorema för
vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och - översiktligt - luftfart, inom och
mellan de nordiska ländema samt till de nordiska närområdena. Nya pri-
oriteringar presenteras i rapporten, baserade på nationella planer för in-
vesteringar i infrastrukturen samt EU:s planer och riktlinjer för det tran-
seuropeiska transportnätverket. Transport- och trafikministrama beslöt att
översända rapporten till Nordiska rådet till orientering och för eventuella
kommentarer. Rapporten presenterades vidare på den tredje ministerkon-
ferensen om pan-europeiska transportkorridorer i Helsingfors i juni 1997.
Transport- och trafikministrama beslöt hösten 1997 att starta en kart-
läggning av en eventuell nordisk samverkan vad gäller informationstek-
nikfrågor inom transportområdet.
Under slutet av 1995 bildades en särskild tidsbegränsad miljögrupp
under Nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrågor (NÄT). Un-
der 1997 har informationsutbyte skett med de nordiska ländema. Ett se-
minarium har hållits i Oslo i juni 1997 om transportrelaterade mil-
jöproblem i tätorter. Gruppen har engagerat Transportokonomisk institutt
i Norge för att kartlägga möjligheter för en samnordisk transport och
miljöstatistik. Miljögruppens verksamhet kommer att utvärderas under
1998.
Styrgruppen för nordisk trafiksäkerhet avvecklades i slutet av 1996.
Under NÄT bildades en ad hoc-grupp för trafiksäkerhetsfrågor, som ef-
terträtt styrgruppen. Inom ramen för detta arbete har man utbytt informa-
tion och erfarenheter och diskuterat olika problemställningar rörande
trafiksäkerhetsarbetet. Gruppen har planerat de Nordiska Trafiksäker-
hetsdagar som genomförs år 1998. Arrangemanget äger mm i Köpen-
hamn under mars månad och kommer att behandla hastighetsfrågor uti-
från olika synvinklar.
30
En översyn av överenskommelsen mellan Sverige, Finland, Norge och Skr. 1997/98:73
Danmark om ömsesidigt godkännande av körkort och registrering av for-
don initierades i början av 1996. Översynen av överenskommelsen har
pågått under 1997. Härvid har också Island inträtt i arbetet och besked
väntas från Färöarna och Grönland. Arbetet beräknas bli klart under
1998.
Vad gäller närområdessamarbetet har seminarier för introduktion av
trafiksäkerhetshandbok på ryska genomförts i mars 1997 i Kaunas, Li-
tauen, med deltagare från de tre baltiska ländema och i oktober 1997 i
Pavlovsk, Ryssland, med deltagare från Nordens ryska närområden.
Som en uppföljning av ett initiativ under Norges ordförandeskap pla-
neras ett nordiskt IT-ministermöte på svensk inbjudan. Syftet är bl.a. att
brett belysa Nordens möjligheter att ta vara på de konkurrensfördelar
som våra redan långt framskjutna positioner på IT-området kan erbjuda.
Samarbete inom Norden
De nordiska ekonomi-finansministrarna har ett starkt intresse av en
kontinuerlig dialog om viktiga ekonomisk-politiska frågor. Detta rör så-
väl den ekonomiska politiken i respektive land som den internationella
utvecklingen i stort.
Samarbetet har under 1997 inkluderat nordiska finansministermöten,
Nordiska ämbetsmannakommittén för ekonomin och finanspolitik (ÄK-
Finans), Nordiska finansutskottet, Nordiska baltikumutskottet, Nordiska
konjunkturgruppen, Nordiska budgetchefsmöten och den nordiska äm-
betsmannagruppen för skattefrågor. Vidare kan nämnas arbetsgruppen
för miljöekonomiska frågor som är ett samarbete mellan ÄK-Finans och
ämbetsmannakommittén för miljövårdsfrågor.
Under året presenterades rapporten Budgetkonsolidering i de nordiska
länderna. Rapporten, som är resultatet av ett initiativ under hösten 1996
av Islands och Sveriges statsministrar, behandlar konsolideringen av de
offentliga finanserna i de nordiska ländema. Rapporten visar att konsoli-
deringen har bidragit till starkt fallande räntor, låg inflation och en ök-
ning i investeringar och privat konsumtion. Rapporten belyser vikten av
sunda offentliga finanser som en förutsättning för en god ekonomisk ut-
veckling som i sin tur är avgörande för medborgarnas välfärd.
Norden - EU/EES
Vid båda de nordiska finansministermötena under 1997 behandlades
EU- och EMU-frågor, bl.a. EMU:s inverkan på den nordiska ekonomin
och det nordiska samarbetet. Detta har skett i form av informella diskus-
sioner. Nationella utredningar om EMU såväl som beslut och förberedel-
ser i ämnet i EU-medlemsländema har redovisats.
31
Norden - närområdet
Skr. 1997/98:73
Det nordiska samarbetet i närområdet kanaliseras i huvudsak genom
Nordiska Investeringsbanken (NIB) i Helsingfors. Både Polen och Est-
land är sedan tidigare inkluderade i NIB:s internationella utlåning och
hösten 1996 beslöt de nordiska statsministrarna att upprätta den särskilda
nordiska ordningen för miljöinvesteringslån (MIL) på 100 miljoner ecu
vid NIB. Genom upprättandet av MIL kan NIB medverka i miljöutlåning
till samtliga länder i närområdet.
Det baltiska investeringsprogrammet (BIP) är ett samnordiskt projekt
som administreras av NIB och European Bank for Reconstruction and
Development (EBRD). Syftet är att dels kanalisera tekniskt bistånd, dels
kapital till de baltiska ländema och därigenom skapa gynnsamma förut-
sättningar för lokala investeringar. Ett centralt inslag i BIP har varit upp-
rättandet av nationella investeringsbanker i vaije baltiskt land. BIP var i
den första fasen 1992-1995 på totalt ca 100 miljoner ecu. Baserat på en
utvärdering av BIP:s första tre år beslutade de nordiska ländema om att
avsätta ytterligare 70 miljoner ecu för den andra fasen av programmet
som löper fram till år 2000.
Arbetsmarknad
Ett samarbetsprogram för perioden 1995-2000 ligger till grund för det
nordiska samarbetet på det arbetsmarknadspolitiska området. Samarbets-
programmet framhåller kampen mot arbetslöshet som ett viktigt område
for det nordiska samarbetet. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbets-
lösheten är särskilt prioriterade områden. Ministerrådet har bl.a. tagit
initiativ till studier där ungdomars anknytning till arbetsmarknaden varit i
fokus. Ett annat prioriterat området är en fortsatt utbyggnad av ett nor-
diskt förmedlingssamarbete.
En viktig del av det nordiska samarbetet är att få till stånd erfarenhets-
utväxling och kunskapsspridning mellan de nordiska ländema. Som ett
led i detta arbete har Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) under
året tagit initiativet till fyra konferenser inom arbetsmarknadsområdet.
Konferenserna behandlade skilda ämnen som arbetslöshetsförsäkringen,
styrning av arbetsmarknadspolitiken, erfarenheter av arbetshandikappa-
des situation på arbetsmarknaden samt mobilitet på arbetsmarkanden.
På Nordiska rådets 49:e session i november 1997 var sysselsättningssi-
tuationen i de nordiska ländema uppe till särskild debatt. En redogörelse
för sysselsättningen och sysselsättningspolitiken i de nordiska ländema
hade utarbetats inom NAUT som underlag till debatten. Redogörelsen
innehöll en beskrivning av arbetsmarknadsläget i ländema samt en be-
32
skrivning av de nordiska ländernas arbetsmarknadspolitik och strategi för Skr. 1997/98:73
att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Arbetsliv
Det nordiska samarbetet för en sund och säker arbetsmiljö är baserat på
principerna i den nordiska arbetsmiljökonventionen från år 1989 och på
ministerrådets program för åren 1995-2000 rörande samarbete på arbets-
marknads- och arbetsmiljöområdet.
Arbetsmiljöutskottets centrala aktiviteter består bl.a. i att:
- säkra löpande information och ömsesidigt åsiktsutbyte om EU-
aktiviteter, särskilt för att främja samordning av frågor som har gemen-
samt nordiskt intresse,
- löpande diskutera myndigheternas verksamhet på arbetsmiljöområdet
och främja nordiska analys- och samordningsaktiviteter i syfte att kunna
vidareutveckla ländernas arbetsmiljö, och
- bidra till igångsättningen av forskning och utveckling inom arbets-
livsområdet.
Arbetsmiljöutskottets verksamhet har varit koncentrerat till de politiskt
prioriterade kärnområdena, dvs. samarbetet inom Norden, Norden och
den europeiska integrationen samt Norden och dess närområden
Erfarenheterna har visat att ett mer utvecklat samarbete med de övriga
nordiska ländema inom verksamhetsområdet är viktigt inte bara för det
aktiva arbetsmiljöarbetet och arbetslivets fortsatta utveckling utan även
ifråga om möjligheterna att främja ökad tillväxt, nya arbetstillfällen och
utvecklingen av inre marknadsfrågor.
Det nordiska samarbetet om arbetsrätt under 1997 har som tidigare
bedrivits i Arbetslivs- och arbetsrättsutskottet. Utskottet, som främst är
ett forum för löpande orientering, diskussion och koordinering av nordis-
ka synpunkter inom bl.a. arbetsrättsområdet, fungerar också som ett råd-
givningsorgan till ansvariga ministrar.
Liksom tidigare har utskottet initierat möten och seminarier inom om-
råden av nordiskt gemensamt intresse. Under år 1997 har utskottet disku-
terat tillämpningen av rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett eu-
ropeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper
av gemenskapsföretag för information till samråd med arbetstagare. Vi-
dare har rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet
(föräldraledighetsdirektivet) och frågor om arbetsinflytande i europabo-
lag diskuterats. Ett seminarium har hållits i Oslo där representanter för
arbetsmarknadens parter i Norden har diskuterat löntagares rättigheter
vid företagsöverlåtelser.
Under år 1998 prioriterar utskottet bl.a. samordningen av nordiska
synpunkter för att främja den nordiska modellen för reglering av arbetsliv
och arbetsrätt på europeiskt plan. Initiativ från EU dryftas så tidigt som
möjligt. Vidare inriktas erfarenhetsutbytet och diskussionen på nya an-
33
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 73
ställningsformer bl.a. mot bakgrund av utvecklingen av informationstek- Skr. 1997/98:73
nologin, och på utvecklingen av samarbetet med andra internationella
organisationer, särskilt EU:s Dublininstitut för förbättring av levnads-
och arbetsvillkor samt Internationella arbetsorganisationen (ILO). Sam-
arbete med närområdet är också en central del av arbetet.
Norden - EU/EES
Sedan år 1996 finns en nordisk grupp för samordning av EU/EES-
frågor över hela området arbetsmarknad/arbetsliv. Gruppens mötessche-
ma och uppgifter styrs i huvudsak av dagordningen för de formella
rådsmötena med EU:s arbetsmarknads- och socialministrar.
Den nordiska EU-samordningsgruppen har under år 1997 haft fyra
möten, varvid information lämnats om aktuella frågor i rådsarbetet och
samordning skett av nordiska synpunkter inför aktuellt rådsmöte.
Bland de frågor som dominerat den nordiska samordningsgruppens
mötesdiskussioner under året kan nämnas förberedelserna inför toppmö-
tet om sysselsättning i Luxemburg i november, uppföljningen av Davi-
gnon-rapporten och direktivförslag om deltidsarbete.
De nordiska samarbetsministrama beslutade i mars 1997 att ytterligare
utveckla det nordiska samarbetet. Som en följd därav inbjöds, på svenskt
initiativ, under året till tre nordiska förmöten med de nordiska arbets-
marknadsministrarna. Förmötena, i vilka även Norge och Island var före-
trädda på politisk nivå, ägde rum i omedelbar anslutning till regelbundna
rådsmöten. Vid dessa nordiska förmöten kommenterades den aktuella
dagordningen för rådsmötet. Information utväxlades vidare om de nor-
diska EU-ländemas positioner i enskilda frågor inför rådsmötet.
Sysselsättningsfrågan, förberedelserna inför sysselsättningstoppmötet i
Luxemburg och förslaget till riktlinjer för sysselsättning kom i hög grad
av sätta sin prägel på diskussionerna mellan arbetsmarknadsministrarna
under år 1997.
Norden - närområdet
Samarbetet med närområden i nordvästra Ryssland och de baltiska län-
dema är prioriterade områden inom det nordiska arbetet. Under året star-
tades ett förprojekt inom ramen för Nordiska ministerrådets närområ-
desprogram 1997 för att kartlägga behoven av arbetsmarknadspolitiskt
utvecklingsstöd i det ryska närområdet och utforma ett projekt. Projektet
förväntas starta under 1998.
De nordiska satsningarna i närområdet gäller bl.a. insatser för att fa en
välfungerande arbetsförmedlingsservice och utveckla modeller för ar-
betsmarknadsutbildning. Insatser på arbetsmiljöområdet har blivit alltmer
efterfrågade. Seminarier och kurser i tillsynsfrågor och uppgifter för yr-
kesinspektionen har hållits.
Med vunna erfarenheter av det hittillsvarande samarbetet kommer de
nordiska ländema att stärka samordningen av de olika insatserna i närom-
rådessamarbetet.
34
Samarbete inom Norden
Det nordiska samarbetet inom sektorn leds av ministerrådet för social-
och hälsofrågor samt det tvärsektoriella ministerrådet för narkotikafrågor.
Till grund för det nordiska regeringssamarbetet på social- och hälso-
vårdsområdet finns dels ett samarbetsprogram som löper till år 2000, dels
ordförandeskapets prioriteringar. Samarbetet har till övervägande del
skett inom sektoms sju institutioner och permanenta verksamhet i övrigt.
Även i framtiden kommer tyngdpunkten att ligga på institutionerna. Nya
projekt och samarbetsområden skall enligt samarbetsprogrammet i största
möjliga utsträckning förankras i dessa.
Som en markering av handikappfrågornas tvärpolitiska karaktär inrät-
tades under året ett nordiskt handikappolitiskt råd - ett rådgivande och
policyskapande organ för Nordiska ministerrådet och dess samarbetsor-
gan samt institutioner. Den s.k. sektorsansvarsprincipen, som Sverige
drivit aktivt, har därmed fått ett ökat genomslag i det nordiska handi-
kappsamarbetet. Principen innebär att vaije sektor (arbetsmarknad, tran-
sport, utbildning, etc.) skall beakta handikappfrågorna i sitt arbete.
Ministerrådet för narkotikafrågor har under året godkänt ett samarbets-
program på narkotikaområdet vilket löper till år 2000. Sverige har arbetat
för att få en kraftfull gemensam nordisk linje i det internationella samar-
betet på narkotikaområdet. Som förberedelse inför FN:s generalförsam-
lings specialsession om narkotikafrågor i juni 1998 har Sverige inbjudit
till ett nordiskt ministermöte i maj 1998. Till detta inbjuds även minist-
rar från Estland, Lettland och Litauen.
Norden - EU/EES
Det inomnordiska samarbetet inom social- och hälsovårdssektom är av
stor betydelse bland annat därför att området endast i ringa grad regleras
av EG-lagstiftning. Social- och hälsovårdssektom är i huvudsak en natio-
nell fråg i inom EU.
Samordningen av den sociala tryggheten för personer som flyttar mel-
lan de nordiska ländema regleras dock av EG-rätten. Den kompletteras
med en särskild nordisk konvention som hänvisar till EG-rätten och in-
nebär att dess regler kan tillämpas även på personer som inte har med-
borgarskap i något EES-land och som flyttar mellan de nordiska länder-
na.
Det största antalet fall av konkret tillämpning av EG-rätten om sam-
ordning av den sociala tryggheten, som myndigheterna i de nordiska län-
dema kommer i kontakt med, rör inomnordiska flyttningar. De ansvariga
administrativa myndigheterna har därför under året fullföljt sitt samarbe-
te i syfte att komma fram till gemensamma tolkningar och likartad praxis.
Ett informellt samarbete på departementsnivå har tillkommit i samma
frågor, vilket dock även inriktar sig på gemensam diskussion av idéer och
förslag - på olika stadier i EG:s lagstiftningsprocess - om utveckling av
EG-rätten om social trygghet för personer som flyttar.
35
Aktuella EU/EES-frågor är en stående dagordningspunkt vid möten Skr. 1997/98:73
inom sektom. Samråd sker även inom institutionerna. Samarbetet i lö-
pande frågor sker i allmänhet genom direkta kontakter mellan ländema.
Sverige har fortlöpande informella samråd med de andra nordiska län-
dema både inom ramen för såväl det europeiska som det övriga interna-
tionella samarbetet på social- och hälsovårdsområdet.
Norden - närområdet
För närområdessamarbetet finns en särskild arbetsgrupp, som utväxlar
information, kommer med förslag, fattar beslut om projektmedel och
återkommande rapporterar till Nordiska socialpolitiska kommittén.
Under året har satsningar gjorts på områdena utbildning inom social-,
hälso- och sjukvårdsområdet, social- och hälsostatistik, läkemedelskon-
troll, alkohol-, narkotika och handikappsamarbete samt förebyggande och
hälsofrämjande åtgärder, bl.a. ett omfattande samnordiskt smittskydds-
projekt.
Allmänt
På livsmedelsområdet är det Ämbetsmannakommittén för livsmedels-
frågor (ÄK-Livs) som har ansvar för det nordiska samarbetets förverkli-
gande i praktiken. Utöver principiella frågor, kretsar arbetet kring dels
fleråriga projekt som t.ex. systematisk utvärdering av potentiellt skadliga
komponenter i livsmedel, dels dagsaktuella frågor som olika åtgärder
inom området kontroll av livsmedel och implementering av EG:s regel-
verk. Det yttersta målet är att skydda konsumenten mot hälsofarliga pro-
dukter och fusk i livsmedelshanteringen.
Samarbetet i livsmedelsfrågor är indelat i fem sakområden: toxikologi,
mikrobiologi, kost och näring, lagstiftning och livsmedelskontroll.
Dessutom fungerar samarbetet med de baltiska ländema inom den ge-
mensamma arbetsgruppen NordBalt. Här diskuteras framför allt kontroll-
frågor. I NordBalt deltar de tre baltiska staterna på samma villkor som de
nordiska ländema, med lika många medlemmar och med fullt deltagande
i planering och genomförande av möten och projekt.
Samarbete inom Norden
Under 1997 fortsatte det projekt som undersöker möjligheterna att an-
vända resultaten från kostundersökningar som underlag också för beräk-
ning av intag av tillsatser och naturligt förekommande skadliga ämnen.
Projektet publicerade en rapport över första delen av sitt arbete.
En annan rapport, Merking av mat, beskriver de inkonsekvenser och
svårigheter som möter både konsumenter, myndigheter och producenter
när det gäller märkning av livsmedel. Fortsatt aktivitet i denna fråga, ga-
ranteras genom förslag till projekt som lades fram efter en workshop i
36
Stockholm i september 1997. Ett av förslagen, som avser användning av Skr. 1997/98:73
hälsopåståenden, är redan på väg att förverkligas. Den bas som nu finns
tjänar som ett gott underlag för den kommande nödvändiga och stora
satsningen på att få en övergripande och väl planerad hantering av hela
den komplicerade frågan om märkning av livsmedel.
En stor del av arbetet går ut på undersökning av potentiellt farliga äm-
nen i livsmedel, både hygieniskt och toxikologiskt. Under året har rap-
porter lämnats på båda dessa områden. Särskilt bör nämnas området virus
i livsmedel och dricksvatten. Man har också värderat förpackningsmate-
rial som källa till föroreningar, och fortsatt riskvärderingen av främman-
de ämnen, t.ex. förekomst av klorerade fettsyror.
De nya metoder som leder till att nya livsmedel och ingredienser
framställs genom genmodifiering väcker frågor hos många. Ett nordiskt
nätverk har kontinuerlig beredskap när det gäller regelverk och andra
myndighetsärenden på detta område. Nätverket har sammanställt den
nordiska synen på saken på både engelska och svenska språket.
Vid kontroll av livsmedel uppstår med den inre marknaden och fria
handeln nya problem som snabbt kan tacklas genom det nära samarbete
som finns. Också frågor och problem som gäller import från - och export
till - tredje land behandlas.
Norden i internationellt samarbete
De flesta aktuella livsmedelsfrågor har samtidigt en nordisk och en in-
ternationell sida som växelverkar med varandra. Detta gäller bl.a. samar-
betet inom EU/EES och Codex Alimentarius Commission.
Sedan några år finns ett nordiskt samarbete kring de försäljningsargu-
ment som producenter önskar använda i marknadsföringen och som an-
knyter till hälsa, eller ohälsa, och näringstillstånd hos konsumenten. Frå-
gan är mycket aktuell och världens länder hanterar saken på olika sätt,
vilket ger de nordiska ländema anledning att arbeta för sin syn att kon-
sumenten skall ha ett fritt val och inte bli vilseledd av felaktiga uppgifter.
En stor del av det nordiska samarbetet ägnas åt gemensam tolkning och
implementering av EU/EES-regelverket liksom åt de vägledningar som
myndigheterna skriver för dem som skall använda nya regler och före-
skrifter, dvs. både producenter och lokala tillsynsorgan. När det gäller
nya livsmedel i form av genmodifierade produkter eller ingredienser
deltar Norden, inte minst i utvärdering av säkerhet och utveckling av
mät- och bedömningsmetoder.
Allmänt
Det nordiska samarbetet på det konsumentpolitiska området sker mel-
lan konsumentministrama inom Nordiska ministerrådet. Under minister-
rådet samordnas frågorna av en ämbetsmannakommitté (ÄK-Konsu-
ment). Ansvaret för samordningen inom kommittén delas mellan ordfö-
4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 73
randelandet och det kommande ordförandelandet. Arbetet inom kommit- Skr. 1997/98:73
tén fördelas på tre styrgrupper, en för ekonomi och information, en för
juridiska frågor och en för produktffågor.
I takt med att EU-arbetet har fått en större betydelse har också det
nordiska samarbetet fått en tydligare politisk inriktning. Särskilt gäller
detta för livsmedelspolitiken som blivit mer inriktad på konsumentskydd,
både nationellt och internationellt, men det gäller också för välfärds-
politiken och miljöpolitiken.
Amsterdamfördraget har gett konsumentpolitiken en starkare ställning
inom EU. Detta innebär en bättre plattform för konsumentpolitiska åtgär-
der samt att konsumentfrågor kan beaktas inom andra politikområden. De
nordiska ländema samverkade nära i arbetet för att uppnå detta resultat.
Samarbetet på det konsumentpolitiska området gynnas av den nordiska
språkliga och kulturella gemenskapen. Det har lett till en likartad syn på
konsumentpolitiken i de nordiska ländema. Förhållandet att tre av de
nordiska ländema är medlemmar i EU och att de övriga samarbetar inom
ramen för EES-avtalet präglar i hög grad arbetet. Det är nödvändigt att
man stärker samarbetet på det praktiska men också det politiska planet så
att den nordiska modellen kan bibehållas men också påverka konsument-
politiken inom EU och globalt.
I framtiden kommer konsumentpolitiken att kunna bli ett viktigt in-
strument för välfardsutvecklingen. Konsumenternas situation har föränd-
rats. Det pågår en avreglering av den offentliga sektom, hushållen har fått
nya roller i miljövården och IT-utvecklingen öppnar gränserna ännu mer
än idag.
Samarbete i Norden
Anslaget till konsumentsektom har varit oförändrat, ca 5,6 miljoner
danska kronor.
Konsumtion och miljö är en prioriterad dimension av konsument-
samarbetet. Arbetet under år 1997 har följt konsumentmini stramas pro-
gramförklaring om miljöaspekter i konsumentpolitiken från 1996. Ett
tvärsektoriellt samarbete mellan miljö- och konsumentsektom inleddes
genom ett gemensamt möte mellan de två ämbetsmannakommittéema.
En gemensam arbetsgrupp bildades med uppgift att, i första hand, arbeta
till halvårsskiftet 1998.
Svanmärkningen har haft en fortsatt positiv utveckling. Idag finns kri-
terier för inemot 50 produktgrupper och mer än 1500 svanmärkta produk-
ter säljs på den nordiska marknaden. En utredning har genomförts av de
nationella ordförandena vilken har föreslagit vissa organisatoriska för-
ändringar för att öka effektiviteten på nordisk nivå.
Ett gemensamt program för konsumentforskning har kommit igång
under 1997 med flera temamöten för forskare inom de områden som pri-
oriterats högst. Den önskade utvecklingen av forskamätverk har också
nått långt tack vare ÄK-Konsuments forskningskoordinator. Däremot har
de planerade doktorandprojekten inte haft någon framgång, beroende på
otillräcklig nationell finansiering i tillägg till de 75 000 danska kronor
per år under högst tre år som anslagits från Nordiska ministerrådet.
38
Handlingsplanen för konsumentundervisning i skolan har böijat ge- Skr. 1997/98:73
nomföras under år 1997. Bl.a. har projekt startats om informationstekno-
logi i undervisningen och om erfarenheter av ungas utbildning till för-
medlare av konsumentkunskaper till andra unga i och utanför skolan.
Inom ramen för handlingsprogrammet för finansiella tjänster har ett
antal projekt genomförts, främst om användning av ny teknologi. De har
gällt rådgivning och ökad transparens på försäkringsområdet, pensions-
sparande på mikro- och makronivå, försäkringsföretagens reglering av
sakskador, ansvar och bevisskyldighet vid överföring i elektroniska be-
talningssystem samt banktjänster på lika villkor.
Norden och EU/EES
Det finns åtta nordiska nätverk etablerade som samarbetar i olika pro-
jekt inom områdena finansiella tjänster, standardisering, produktsäkerhet,
konsumenträtt, prismärkning, konsumentundervisning, livsmedel i kon-
sumentperspektiv samt hushållsekonomi och skuldsanering.
Flera av projekten har gällt EU-lagstiftmng. Det gäller till exempel
projekt som under 1997 har avslutats med rapporterna Konsekvenser av
euron för den enskilde konsumenten, Injunctions för the protection of
cross-border consumer interests, Child safety och El-avregleringens kon-
sumenteffekter.
Under verksamhetsåret begärde konsumentministrama hos kommis-
sionären Emma Bonino att konsumentforskning skulle prioriteras i EU:s
femte ramprogram för forskning.
EU-kommissionen har visat stort intresse för konsumentsektoms euro-
peiska nätverk för konsumentundervisning. Nätverkets Måldokument för
konsumentundervisning i skolan samt Handlingsplan för konsument-
undervisning har varit förebild för kommissionens nya initiativ på områ-
det.
En konferens i Finland om skuldrådgivning arrangerades av konsu-
mentsektoms europeiska nätverk för hushållsekonomi och skuldsanering.
Kommissionen var medfinansiär. Konferensen blev en stor framgång
med deltagare från 20 länder.
Norden och närområdena
Konsumentsektom fick 350 000 danska kronor från Nordiska minister-
rådets närområdesanslag under 1997. Fem aktivitetsområden har omfat-
tats av programmet för året.
Inom området produktsäkerhet var ett seminarium om samordning,
tillsyn och dialog med näringslivet planerat att äga rum underår 1997.
Seminariet är uppskjutet till hösten 1998. Ett förprojekt som bl.a. innefat-
tade kartläggning av konsumentorganisationer har genomförts. Inom
området konsumentinformation har ett pilotprojekt påböljats, vilket gäller
produktion av undervisningsmaterial för utbildning av lärare i Lettland.
Ett kontaktmöte mellan berörda parter har hållits om uppläggning av det
fortsatta samarbetet inom området konsumenträttigheter. Inga aktiviteter
genomfördes inom området expert- och studiebesök.
39
Skr. 1997/98:73
Samarbetet inom Norden
Till grund för samarbetet inom jämställdhetsområdet ligger ett pro-
gram för det nordiska jämställdhetssamarbetet för perioden 1995 - 2000.
Programmet kompletteras med en årlig handlingsplan.
Samarbetet ligger väl i linje med den svenska jämställdhetspolitiken.
Arbetet koncentreras till verksamhet som främjar kvinnors och mäns lika
tillgång till de politiska och ekonomiska beslutsprocesserna, kvinnors och
mäns lika ekonomiska ställning och inflytande, inte minst i fråga om lön
- samt ett jämställt arbetsliv. Vidare prioriteras verksamhet som dels för-
bättrar möjligheterna för såväl kvinnor som män att förena föräldraskap
och förvärvsarbete, dels påverkar den europeiska och övriga internatio-
nella utvecklingen på jämställdhetsområdet. För att effektivisera arbetet
inom de prioriterade områdena kommer ministerrådet att verka för att
jämställdhetsaspekter beaktas inom alla politikområden på lokal/regional,
nationell och nordisk nivå.
Två ministermöten ägde rum under 1997. I augusti träffades jämställd-
hetsministrama i Riga och beslutade bl.a. att anta den nordiska hand-
lingsplanen om män och jämställdhet. I december hölls ett extra minis-
termöte i Oslo, dit även de baltiska jämställdhetsministrama var inbjud-
na. Syftet var att besluta om baltiskt-nordiskt samarbete på jämställd-
hetsområdet.
Verksamheten inom Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning
har pågått sedan år 1995. Institutets uppgifter är att inom ramen för det
nordiska samarbetet främja, samordna och stimulera nordisk forskning
samt att informera om forskningsresultat på området. Forskningsresulta-
tet ger ökade kunskaper och möjliggör effektivare insatser på jämställd-
hetsområdet. Det bidrar också till att forma den samnordiska plattform
som är betydelsefull i det internationella samarbetet när det gäller forsk-
ning och utveckling.
Arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv inom det nordiska
samarbetet har fortsatt under året som gått. En strategi för att följa upp
hur ämbetsmannakommittéema skall ta ansvar för jämställdhetsfrågor har
utarbetats. Årliga uppföljningar skall också göras av könsfördelningen
bland ledamöter i nordiska kommittéer, styrelser och andra organ.
Vidare drivs projektet Halva makten? Nordiska kvinnors väg mot de-
mokrati och jämställdhet, som syftar till att följa upp och utvärdera jäm-
ställdhetspolitiken i de nordiska ländema. Arbetsgruppen för projektet
avlämnade en rapport under hösten 1997.
En konferens med temat Kvinnor, arbete och ekonomi hölls i Island i
april 1997. Konferensen var en uppföljning av det nordiska likalönepro-
j ektet och syftade till att analysera vad de omfattande förändringarna i
arbetsmarknads- och ekonomiska politiken innebär för kvinnorna i de
nordiska ländema.
40
Norden - EU/EES
Skr. 1997/98:73
Jämställdhetsarbetet är till stor del knutet till frågor och områden som
är aktuella inom EU/EES, där den nordiska jämställdhetsmodellen är
föremål för stort intresse. De satsningar som fastslagits i det nordiska
samarbetsprogrammet för perioden 1995-2000 är områden som också
behandlas i EU:s jämställdhetsprogram för åren 1996-2000. Ett infor-
mellt erfarenhets- och informationsutbyte sker mellan de nordiska län-
dema i jämställdhetsffågor som är aktuella mom EU.
Norden - närområdet
Ministerrådet har som ovan nämnts beslutat om ett program för närom-
rådessamarbetet inom jämställdhetsområdet fram till år 2000. Till grund
för programmet ligger de erfarenheter som kommit fram under en kart-
läggning av nationella jämställdhetsprojekt inom närområdet.
I augusti arrangerades en baltisk-nordisk konferens i Valmiera, Lett-
land. Syftet var att stödja arbetet för jämställdhet och skapa nya nordisk-
baltiska nätverk som främjar kvinnors ställning.
I S:t Petersburg-området och Barentsregionen har under året pågått ett
samarbete med kvinnogrupper och myndigheter ansvariga för kvinno-
och jämställdhetsfrågor.
En ny handlingsplan
Redan år 1996 antogs ett samarbetsprogram för lagstiftningsområdet.
Detta har varit vägledande för samarbetet under 1997. Samarbetspro-
grammet kompletteras av årliga handlingsplaner där det anges vilka sa-
kområden som skall prioriteras under ett verksamhetsår. Den handlings-
plan som antogs i juni 1997 lyfter fram tio områden av olika karaktär och
med olika politisk dignitet. Vissa områden har relevans endast för lag-
stiftningssamarbetet inom Norden, andra är betydelsefulla för samarbetet
med EU/EES och närområdena.
Handlingsplanen tar upp flera frågor där nordiska initiativ föranletts av
aktuella händelser och massmediai uppmärksamhet. Inom området före-
byggande och bekämpning av kriminalitet nämner handlingsplanen såle-
des särskilt bekämpningen av sådana företeelser som terrorism, organise-
rad brottslighet, kriminalitet i mc-grupper samt sexuellt utnyttjande av
bam. Samtidigt täcker handlingsplanen andra, mindre uppmärksammade
områden som kan vara nog så betydelsefulla för de enskilda nordborna
och de foretag som verkar i Norden. Exempel på sådana områden är
nordisk harmonisering av familjerätten och aktiebolagsrätten.
41
Motorcykelkriminalitet
Skr. 1997/98:73
En särskild arbetsgrupp som tillsatts av Nordiska ämbetsmannakom-
mittén för lagstiftningsfrågor (NÄL) lade i februari 1997 fram en jämfö-
rande studie av gällande rätt och pågående lagstiftningsprojekt när det
gäller bekämpning kriminalitet med anknytning till vissa motorcykel-
klubbar. Rapporten utgör en grund för fortsatt utbyte av information och
erfarenheter på lagstiftningssidan. Vid justitieministermötet i juni antogs
en nordisk handlingsplan för bekämpning av mc-kriminalitet. Denna om-
fattar såväl polisverksamhet som lagstiftning. På svenskt initiativ inför-
des också ett avsnitt om betydelsen av att mobilisera goda krafter på lokal
nivå i kampen mot ett skrämmande fenomen. Det kan handla om ett en-
gagera enskilda människor och ideella föreningar, inte minst alla de mo-
torcykelklubbar som består av laglydiga medlemmar. Sverige har åtagit
sig att utveckla en modell för hur sådana lokala åtgärdsprogram kan ut-
formas.
Som en uppföljning av justitieministrarnas beslut antogs i början av
1998 en gemensam nordisk handlingsplan avseende det operativa poli-
sarbetet i syfte att bekämpa denna typ av brottslighet.
Sexuellt utnyttjande av barn
Ett annat prioriterat område har varit bekämpningen av sexuellt utnytt-
jande av barn i enlighet med Nordiska rådets rekommendation 18/1996.
Där har det förekommit ett fruktbart samarbete mellan ansvariga på äm-
betsmannanivå för socialpolitik respektive lagstiftning, vilket bl.a. resul-
terat i ett brev från Nordiska ministerrådet till de nordiska researrangö-
rerna vilka i brevet uppmanas att ta sitt ansvar för att förhindra att barn
utnyttjas genom s.k. sexturism. Vidare har medel avsatts för att genomfö-
ra en studie av hur behandling som komplement till straffpåföljder kan
minska risken för att pedofiler återfaller i sexualbrottslighet.
Aktiebolagsrätt
På aktiebolagsrättens område förekom fram t.o.m. 1970-talet ett
mycket intensivt nordiskt samarbete. En nordisk rättslikhet på detta om-
råde är betydelsefull för att företagen skall kunna driva verksamhet över
gränserna. Samarbetet klingade av under 1980-talet, men i början på
1990-talet vaknade återigen intresset i samband med översyn av aktiebo-
lagslagstiftningen. I december 1997 hölls på svenskt initiativ ett semina-
rium i Stockholm, vilket blev något av en nytändning. Mötet utmynnade i
att departementen skall ha ett löpande samarbete vid genomförandet av
sina lagstiftningsprojekt och att de nordiska ländema skall verka för en
gemensam linje vid förhandlingar inom EU på bolagsrättens område.
42
Nordiskt samarbete om migrations- och flyktingfrågor
De nordiska regeringarnas samrådsgrupp för flyktingfrågor (NSHF)
har under 1997 års svenska ordförandeskap haft tre möten. I anslutning
till två av dessa har inbjudits till möte på ministernivå. Tid har avsatts för
diskussioner med representanter för FN:s flyktingkommissarie och för
International Organization for Migration. Under 1998 ansvarar Danmark
för ordförandeskapet i samrådsgruppen.
Samrådsgruppens funktion att utbyta information, bidra till gemen-
samma, nordiska hållningar och samstämt internationellt agerande har
vidareförts under året.
Särskilda arbetsgrupper har behandlat olika frågor inför mötena i sam-
rådsgruppen. Inom ramen för dessa har man utbytt information och dis-
kuterat frågeställningar kring återvandring och då främst till Bosnien-
Hercegovina, men även kring verkställighet, ingående av särskilda åter-
tagande avtal samt utsändande av samnordiska utlänningsattachéer. Ge-
mensamma EU- och Schengenrelaterade frågor har behandlats i en sär-
skild arbetsgrupp.
Preliminära resultat av den nordiska, komparativa forskningsstudien
kring mottagande av bosniska flyktingar sett ur ett återvandringsperspek-
tiv, som de nordiska ministrarna på våren 1994 tog initiativ till, har under
året presenterats för samrådsgruppen.
Arbetet i samrådsgruppen har vidare inriktats på att samordna det nor-
diska agerandet i relation till Nordens närområde på det migrationspoli-
tiska området. Till det första ministermötet i april 1997 inbjöds även de
baltiska staternas ministrar med ansvar för asyl- och migrationsfrågor.
Ministrarna diskuterade utvecklingen på det migrationspolitiska området
samt former för vidare utbyte och samarbete mot ökad öppenhet och sä-
kerhet i regionen. De nordiska ländema sade sig även i fortsättningen
vara beredda att stödja reformarbetet i de baltiska staterna.
Den särskilda arbetsgruppen för reformsamarbete med de baltiska sta-
terna har under året erhållit utvidgat mandat till att även omfatta Ryska
federationen, Vitryssland och Ukraina.
Det nordiska utlänningsutskottet, med primärt ansvar för övervakning-
en av hur den nordiska passkontrollöverenskommelsen tillämpas, har
under året haft två samrådsmöten med företrädare för de nordiska länder-
nas utlänningsmyndigheter. Vid mötena utbyts bland annat information
om förestående ändringar i ländernas viseringspolitik. I dessa möten del-
tar även representanter för berörda departement.
Samarbete om invandrares integration
Inom ramen för det nordiska samarbetet på arbetsmarknadsområdet har
ländema bedrivit samverkan i olika former med anknytning till invandra-
res integration och sociala förhållanden i respektive land.
Inom arbetsmarknadssektoms ram arbetar ett särskilt utskott
(Migrationsutskottet) med integrationsfrågor. Sverige är ordförandeland
43
sedan mars 1996. Verksamheten har under året inriktats på erfarenhets- Skr. 1997/98:73
utbyte och gemensamma utredningar om bl.a. rekrytering av invandrare i
offentlig sektor samt en jämförande undersökning om språklig service till
invandrare i de nordiska ländema. Under året har vidare den tionde nor-
diska IMER-konferensen (Internationella migrationsrelaterade- och et-
niska relationer) genomförts i Bergen, liksom ett antal seminarier för er-
farenhetsutbyte och gemensam problemlösning.
Allmänt
Det nordiska samarbetet i ungdomsfrågor bereds inom ramen för Nor-
diska ungdomskommittén, som lyder under kulturministrarna. Nordiska
ungdomskommittén är ministerrådets rådgivande och koordinerade organ
i nordiska och internationella barn- och ungdomspolitiska frågor och in-
nehåller representanter från såväl myndigheter som från ungdomsorgani-
sationer. Kommittén har bl.a. i uppgift att fördela stöd till ungdomars
nordiska samarbete, att koordinera nordisk ungdomsforskning och att
följa upp arbetet med barn- och ungdomspolitiska frågor inom alla Minis-
terrådets sektorer. Budgeten för nordiskt ungdomssamarbete uppgick
under 1997 till cirka fem miljoner danska kronor.
Samarbete inom Norden
En av de viktigaste uppgifterna inom ungdomsområdet är att stödja
ungdomars nordiska samarbete genom bidragsgivning. Detta sker dels
genom ett organisationsstöd till ungdomsorganisationernas nordiska nät-
verk och dels till olika ungdomsprojekt. Under året har riktlinjerna för
bidragsgivningen reviderats, bl.a. har möjligheterna för stöd till otradi-
tionella ungdomsgrupper utvidgats. Kulturministrarna har beslutat att
80 % av ministerrådets budget för ungdomsfrågor skall gå till ungdoms-
stöd.
Det nordiska samarbetet inom ungdomsforskning har varit en priorite-
rad fråga under året. Bl.a. är en särskild ungdomsforskningskoordinator
anställd för att samordna insatser inom detta område. Under året har en
nordisk ungdomsforskningskonferens genomförts. Det bör också noteras
att den nordiska modellen för ungdomsforskningssamarbete nu används
som modell vid utvecklingen av ett liknande samarbete inom Europarå-
det.
Kommittén har under året också arbetat med att konkretisera och ut-
veckla det tvärsektoriella samarbetet i ungdomsfrågor inom minister-
rådet.
Norden och EU/EES
EU:s insatser inom ungdomsområdet berör främst ungdoms- och ung-
domsledarutbyte och huvuddelen av aktiviteterna sker inom programmet
44
Ungdom för Europa. Genom EES-avtalet deltar samtliga nordiska länder Skr. 1997/98:73
i detta program.
En koordinering av det nordiska agerandet i det europeiska ungdoms-
samarbetet sker genom de s.k. Europamöten som årligen anordnas inom
Nordiska ungdomskommittén. Under året har arbetsformerna för dessa
möten utvecklats i syfte att stärka samarbetet i långsiktigt strategiska frå-
gor.
Norden och dess närområden
Utvecklingen av ungdomssamarbetet mellan Östersj östaterna har varit
en prioriterad fråga sedan det finska ordförandeskapet 1996. Efter ett
initiativ inom Nordiska ungdomskommittén arrangerade Finland i samar-
bete med EU-kommissionen i juni 1997 en konferens i Helsingfors om
Östersjösamarbete i ungdomsfrågor. Som en uppföljning av denna konfe-
rens avser Sverige att under juni 1998 genomföra en Östersjökonferens
och ministermöte för ungdomsfrågor.
Sveriges ordförandeskap
Vid ungdomskommitténs möte under november 1997 presenterade
Sverige ett policydokument inför Sveriges ordförandeskap i Nordiska
ministerrådets ungdomskommitté 1998. Huvudinriktningen i policydo-
kumentet var att Sverige vill prioritera insatser för arbetslösa ungdomar
och främjande av idéutveckling och entreprenörskap. Andra områden
som särskilt nämndes i policydokumentet var samarbete i Östersjöområ-
det, demokrati- och inflytandeffågor, koordinering av nordisk ungdoms-
forskning samt utveckling av ett sektorsövergripande och tvärsektoriellt
arbete kring ungdomspolitik samt utveckla effektivare arbetsformer i det
nordiska samarbetet.
Ett nytt område för Nordiska rådet
För första gången i Nordiska rådets 45-åriga historia diskuterades sä-
kerhetspolitiska frågor vid rådets tvådagarskonferens i Helsingfors i au-
gusti 1997 under temat Säkerhet i Norden och Nordens närområde. Björn
von Sydow blev den förste svenske försvarsminister någonsin som tagit
till orda i Nordiska rådet genom sitt inledningsanförande. Genom konfe-
rensen stimulerades dialogen i hithörande frågor mellan berörda parla-
ment och regeringar. Förutom de nordiska ländema deltog även Estland,
Lettland, Litauen, Ryssland, Tyskland och Polen samt representanter från
EU och NATO.
Vid Nordiska rådets 49:e session i november 1997 lämnade den norske
försvarsministern en redogörelse för nordiskt försvarsrelaterat samarbete,
med de säkerhetspolitiska aspekter som tillhör försvarsministrarnas an-
45
svarsområde. Vid den 50:e sessionen i november 1998 är det Sveriges Skr. 1997/98:73
uppgift att lämna motsvarande redogörelse.
Slutet på kalla kriget har gjort det möjligt för de nordiska ländema att
samarbeta kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor med helt nya
förutsättningar. Vaije år hålls två nordiska försvarsministermöten. Nästa
möte hålls i Sverige i april 1998. Vid dessa möten diskuteras aktuella
försvars- och säkerhetspolitiska frågor av gemensamt intresse. Ett aktivt
utbyte mellan de nordiska ländema bidrar bl.a. till kunskapsöverföring
samt möjlighet till att vid behov agera gemensamt i andra fora. För-
svarsministermötena föregås av möten på departementsråds- och stats-
sekreterarnivå. Ett fördjupat tankeutbyte har också utvecklats mellan de
parlamentariska organ och politiska utredningar som i de olika ländema
bereder försvars- och säkerhetspolitiska frågor.
Under hösten 1997 har berörda myndigheter under Försvarsdeparte-
mentet haft i uppdrag att se över olika möjligheter att utöka eller fördjupa
det bilaterala och det multilaterala försvarsrelaterade samarbetet med de
nordiska ländema. Det har bidragit till att ytterligare aktivera samarbetet
inom ett antal försvars- och säkerhetspolitiska områden.
Fredsfrämjande verksamhet
Kärnan i det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet ut-
görs idag främst av verksamhet inom det fredsfrämjande området. Detta
samarbete - det s.k. NordSamFN - startades under 1960-talet med syfte
att samordna nordiska fredsbevarande insatser av traditionell karaktär
inom ramen för FN. För de truppbidragande ländema betydde det rent
praktiskt, att man ställde styrkor till FN:s förfogande och att FN skulle
hantera inriktning, logistik och omkostnader för operationerna. Utveck-
lingen har dock gått mot allt mer komplicerade och varierade operationer.
FN är heller inte längre den enda aktör som genomför sådana operatio-
ner. NATO och Västeuropeiska unionen (VEU) spelar jämte Organisa-
tionen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) sina olika roller inom
området fredsfrämjande verksamhet. NordSamFN ansågs otillräckligt för
den alltmer omfattande fredsfrämjande verksamheten och avvecklades i
och med 1997 års utgång.
Under 1997 etablerades ett nytt forum, NORDCAPS (Nordic Coordina-
ted Agreements for Military Peace Support). Syftet med den nya struktu-
ren är att förbättra de nordiska ländernas förmåga att agera gemensamt
inför beslut om och vid deltagande i fredsoperationer. NORDCAPS bi-
drar till ett intensifierat informationsutbyte och ett fördjupat utbildnings-
och materielsamarbete. När ett beslut har fattats om en gemensam insats
skall NORDCAPS säkerställa att samordningen och igångsättandet blir
effektivt när den nordiska insatsen väl genomförs. Ett exempel på ett
framgångsrikt nordiskt samarbete är den nordisk-baltiska brigaden i
Bosnien.
Nordic Peace är en årligt återkommande övning inom ramen för Part-
nerskap för fred (PFF). Under 1997 stod Norge som värd för övningen
och under 1998 kommer Sverige att anordna en Nordic Peace-övning. De
46
nordiska och de baltiska ländema är inbjudna och övningen kommer att Skr. 1997/98:73
centreras kring civil-militär samverkan i internationella insatser.
Koordinering av minröjning
Sverige utsågs under hösten 1996 till nordisk ”ledande nation” inom
minröjningsområdet. För att förbättra samordningen inom minröjnings-
området har samtliga nordiska länder utsett en nationell minröjningsko-
ordinator sedan juli 1997. Koordinering sker inom områdena forskning,
materielutveckling, industrifrågor, utbildningsfrågor, fredsfrämjande och
humanitära insatser.
Nordiskt försvarsmiljösamarbete
Vid det nordiska försvarsministermötet i november 1997 fastställdes
ett handlingsprogram för nordiskt samarbete för att minska försvarets
skador på miljön. Handlingsprogrammet har utarbetats under svensk
ledning. Det redovisar ett antal samarbetsområden och anger bl.a. att
Norge leder arbetet med bistånd till stater i närområdet och att Danmark
leder arbetet med försvarsmiljöpolicy. F-inland ska leda arbetet med mil-
jömål och Sverige arbetet med miljöfarliga anläggningar.
Under norsk ledning utarbetas f.n. en handlingsplan för försvarsmiljö-
biståndet till staterna i det nordiska närområdet. Genom att diskutera för-
svarsmiljöfrågoma gemensamt i Norden och genom att samnordiskt driva
försvarsmiljöfrågoma nationellt och internationellt kommer miljön i
Norden och kring Östersjön att förbättras.
Försvarsmateriel
Ett ramavtal om nordiskt försvarsmaterielsamarbete undertecknades i
december 1994. Avtalet innebär bl.a. att befintliga resurser skall kunna
användas mer effektivt. Dessutom finns sedan år 1995 ett säkerhets-
skyddsavtal mellan 'änderna. Sedan 1997 innehar Norge ordförandeska-
pet i den ledningsgrupp som etablerats på departementsnivå. På myndig-
hetsnivå finns det även en koordineringsgrupp. Under denna finns det för
närvarande ett tjugotal olika förundersökningsgrupper som bereder möj-
liga samarbetsprojekt.
Samarbete med Estland, Lettland och Litauen
Sverige har, tillsammans med Danmark, Finland och Norge, sedan
1992 lämnat stöd inom Försvarsdepartementets område till Estland,
Lettland och Litauen. De tre ländema håller alla på att bygga upp försvar,
gränsbevakning och andra säkerhetsfunktioner. De nordiska ländema
stödjer på olika sätt upprättandet av för en stat normala säkerhetsfunktio-
ner.
Man samarbetar också omkring uppbyggandet av en gemensam baltisk
bataljon (BALTBAT) för fredsfrämjande verksamhet. Under 1997 har
47
även ett samarbete påbörjats för att upprätta en för de baltiska staterna Skr. 1997/98:73
gemensam marin enhet (BALTRON).
Arbete pågår även för att upprätta en gemensam baltisk försvarshög-
skola i Estland. Enligt plan kommer den baltiska försvarshögskolan att ta
emot de första eleverna till hösten 1999. De nordiska ländema förväntas
bidra med bl.a. utrustning och lärare.
Flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningsprogram
I samband med Nordiska rådets 49:e session presenterade Sverige ett
initiativ rörande ett flerårigt nordiskt säkerhetspolitiskt forskningspro-
gram. Under vintern och våren 1997-1998 förs en dialog med de nordiska
ländema rörande tänkbara intressanta forskningsprojekt inom det säker-
hetspolitiska faltet. Under hösten 1998 planeras de reella forskningspro-
jekten att starta.
48
Skr. 1997/98:73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Anders-
son, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Pagrotsky
Regeringen beslutar skrivelse 1997/98:73 Nordiskt samarbete 1997
49
Eländers Gotab 55970, Stockholm 1998