Prop.
1997/98:33
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 16 oktober 1997
Thage G Peterson
Thomas Östros
(F inansdepartementet)
I propositionen föreslås att det skall bli lättare för den som startar
näringsverksamhet att fa en F-skattsedel.
Vidare föreslås vissa justeringar i skattebetalningslagen (1997:483)
och därmed sammanhängande lagstiftning som riksdagen antog strax
före sommaren. Dessa berör bl.a. reglerna för beräkning av ränta.
I propositionen föreslås dessutom att skatteregisterlagen (1980:343)
ändras så att uppgift om delägare i enkelt bolag och partrederi skall få
registreras i det centrala skatteregistret.
Slutligen föreslås vissa justeringar i lagen (1983:1092) med regle-
mente för Allmänna pensionsfonden.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 33
Prop. 1997/98:33
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4
2 Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483)...........................................................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m.........................14
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente for Allmänna pensionsfonden........................15
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).. 17
2.5 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................18
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:356) om
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).....................................20
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:524) om
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)..........................................21
2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.....................................................25
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring..............................................................26
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott................................................................30
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.......................................................31
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring.......................................................33
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter............................35
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn.................................36
2.15 Förslag till lagom ändring i tullagen (1994:1550)...........37
3 Ärendet och dess beredning............................................................38
4 Utfärdande av F-skattsedel..............................................................39
4.1 Bakgrund...........................................................................39
4.2 Överväganden och förslag................................................39
5 Skatteregisterlagen..........................................................................41
6 Allmänna pensionsfonden...............................................................42
7 Ekonomiska konsekvenser..............................................................43
8 Författningskommentar...................................................................44
8.1 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................44
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m.........................47
8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna pensionsfonden........................47
8.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)47
8.5 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200).........................................................................48
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).....................................48
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)..........................................48
8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt.....................................................48
8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring..............................................................49
8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott................................................................50
8.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring.......................................................50
8.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring.......................................................50
8.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter............................51
8.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn.................................51
8.15 Förslaget till lag om ändring i tullagen (1994:1550)........51
Bilaga 1 Lagrådsremissens förslag.................................................52
Bilaga 2 Lagrådets yttrande............................................................73
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 16 oktober 1997................................................................................78
Prop. 1997/98:33
Prop. 1997/98:33
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
6. lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen
(1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
7. lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
8. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
9. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
10. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
11. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
12. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
13. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris
regleringsavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat
barn,
15. lag om ändring i tullagen (1994:1550).
Prop. 1997/98:33
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7, 9 och
14 §§, 10 kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 8 och
10 §§ samt rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5, 8
och 9 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 8 a § samt
närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och
betalning av
1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket
taxeringslagen (1990:324),
2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster,
4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller
avgift som avses i 1-5 samt förseningsavgift enligt
fastighetstaxeringslagen (1979:1152), och
7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-6.
Lagen gäller inte när skatt
enligt mervärdesskattelagen
skall tas ut för varor vid import.
I sådant fall gäller tullagen
(1994:1550).
4§
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller
utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den
som är skyldig att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig
att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är
betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som
har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på
grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till
skattemyndigheten.
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt
enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
Prop. 1997/98:33
3. den som utan att vara
skattskyldig här i landet har fatt
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7
eller 8 §, och
4. den som skattemyndigheten
enligt 23 kap. 3 § har beslutat
skall svara för redovisning och
betalning av skatt som hänför sig
till verksamhet som bedrivs
genom enkelt bolag eller part-
rederi.
3. den som utan att vara
skattskyldig här i landet har fatt
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7
eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten
enligt 23 kap. 3 § har beslutat
skall svara för redovisning och
betalning av skatt som hänför sig
till verksamhet som bedrivs
genom enkelt bolag eller part-
rederi, och
5. delägare i handelsbolag
som enligt 2 kap. 20 § lagen om
handelsbolag och enkla bolag
har ålagts betalningsskyldighet
för skatt.
4 kap.
Särskild A-skatt betalas av den
skattskyldige efter beslut av
skattemyndigheten. Sådant be-
slut far meddelas endast beträff-
ande den som inte har fått en F-
skattsedel och tillämpas endast
beträffande sådan ersättning för
vilken det inte skall göras
skatteavdrag enligt 5 kap.
Beslut om särskild A-skatt far
överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade
slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast
skatteavdrag görs.
Särskild A-skatt betalas av den
skattskyldige efter beslut av
skattemyndigheten. Sådant be-
slut far meddelas endast beträff-
ande den som inte har fått en F-
skattsedel.
meddelas under förutsättning att
En F-skattsedel skall, om inte
annat följer av 8, 10 eller 11 §,
7§
En F-skattsedel skall, om inte
annat följer av 8, 10 eller 11 §,
efter ansökan utfärdas för den
som bedriver eller kan antas
komma att bedriva näringsverk-
samhet här i landet.
efter ansökan utfördas for den
som uppger sig bedriva eller ha
för avsikt att bedriva närings-
verksamhet här i landet, såvida
det inte finns skälig anledning
att anta att näringsverksamhet
varken bedrivs eller kommer att
bedrivas.
Prop. 1997/98:33
5 kap.
2§
Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från
kontant ersättning för arbete.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
1. pension,
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1
mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt
ersättning som avses i tredje stycket samma moment,
4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen,
5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings-
verksamhet,
6. undantagsförmåner och så-
dant periodiskt understöd eller
sådan liknande periodisk utbetal-
ning för vilken givaren enligt
23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag, och
7. behållning på pensions-
sparkonto som skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första
stycket j kommunalskattelagen
på grund av att pensions-
sparavtalet har upphört att gälla
eller att behållningen tagits i
anspråk vid utmätning, konkurs
eller ackord.
Om den som tar emot er-
sättning för ett utfört arbete har
en F-skattsedel utan villkor
enligt 4 kap. 9 § eller åberopar
en F-skattsedel med sådant
6. undantagsförmåner och så-
dant periodiskt understöd eller
sådan liknande periodisk utbetal-
ning för vilken givaren enligt
23 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag,
7. behållning på pensions-
sparkonto som skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första
stycket j kommunalskattelagen
på grund av att pensions-
sparavtalet har upphört att gälla
eller att behållningen tagits i
anspråk vid utmätning, konkurs
eller ackord, och
8. annan kontant ersättning
som utgår med anledning av
tjänsten.
§
Om den som tar emot er-
sättning för ett utfört arbete har
eller åberopar en F-skattsedel
utan villkor enligt 4 kap. 9 §
eller åberopar en F-skattsedel
villkor trots att det är uppenbart
att arbetet har utförts under
sådana forhållanden att den som
utfört arbetet är att anse som
anställd hos den som betalar ut
ersättningen för arbetet, skall
utbetalaren skriftligen anmäla
detta till skattemyndigheten.
med sådant villkor, trots att det
är uppenbart att arbetet har
utförts under sådana förhåll-
anden att den som utfört arbetet
är att anse som anställd hos den
som betalar ut ersättningen för
arbetet, skall utbetalaren skrift-
ligen anmäla detta till skatte-
myndigheten.
Prop. 1997/98:33
9§
Skatteavdrag skall inte göras från
1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,
2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för
svenska dödsbon,
3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i
Sverige,
4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt
undantagen från beskattning i Sverige,
5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är
mindre än 1 000 kronor,
6. ränta på ett konto för klientmedel,
7. ränta som betalas ut till- 7. ränta som betalas ut till-
sammans med ett annat belopp,
om det är okänt för utbetalaren
hur stor del av utbetalningen
som utgör ränta och utbetalaren
därför skall redovisa hela
beloppet i kontrolluppgift enligt
3 kap. 22 § sista stycket lagen
om självdeklaration och kon-
trolluppgifter, eller
sammans med ett annat belopp,
om det är okänt för utbetalaren
hur stor del av utbetalningen
som utgör ränta och utbetalaren
därför skall redovisa hela
beloppet i kontrolluppgift enligt
3 kap. 22 § sjätte stycket lagen
om självdeklaration och kon-
trolluppgifter, eller
8. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna
kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
14 §
Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett
avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har
betalats in till skattemyndigheten, skall den som har gjort skatte-
avdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.
Återbetalning som grundas på
ett beslut om ändrad beräkning
av preliminär skatt i samband
med konkurs eller utmätning
enligt 8 kap. 27 eller 28 § skall
göras till konkursboet respektive
kronofogdemyndigheten.
10 kap.
30 §
Den som är skattskyldig för
import av varor skall redovisa
den utgående skatten för impor-
ten på det sätt som gäller för
tull.
Utgående skatt som avser sådana gemenskapsintema förvärv som
anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200)
skall redovisas särskilt.
Prop. 1997/98:33
För hög F - ska 11 eller
särskild A - s ka 11
Om debiterad F-skatt eller
särskild A-skatt överstiger den
slutliga skatten, skall den preli-
minära skatten sättas ned med
mellanskillnaden.
I kap.
För hög preliminär
skatt
13 §
Om debiterad preliminär skatt
tillsammans med andra belopp
som skall tillgodoräknas den
skattskyldige enligt 14 § andra
stycket 1 överstiger den slutliga
skatten, med tillägg enligt 14 §
andra stycket 2, skall den
debiterade preliminära skatten
sättas ned med mellanskillnaden.
12 kap.
Ansvar för delägare i handels-
bolag
8a§
Skattemyndigheten beslutar
om ansvar för delägare i han-
delsbolag enligt 2 kap. 20 §
lagen (1980:1102) om handels-
bolag och enkla bolag avseende
skatt enligt denna lag.
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som
har redovisats i en skattedek-
laration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till skatte-
myndigheten enligt 10 kap. 18,
* kap.
4§
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skattedek-
laration skall ha betalats senast
samma dag som deklarationen
skall ha kommit in till skatte-
myndigheten enligt 10 kap. 18,
19 eller 22 §. 19 eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som
exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha
betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden
efter redovisningsperioden.
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
Prop. 1997/98:33
6§
Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig
skatt skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter
det att 90 dagar har gått från beslutsdagen.
Skatt som har bestämts genom
omprövningsbeslut eller beslut
om debiteringsåtgärd enligt 11
kap. 20 § eller till följd av dom-
stols beslut skall ha betalats se-
nast den förfallodag som infaller
närmast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen. Slutlig
skatt behöver dock inte betalas
före den tidpunkt som anges i
första stycket.
Skatt som har bestämts genom
omprövningsbeslut eller beslut
om debiteringsåtgärd enligt 11
kap. 20 § skall ha betalats senast
den förfallodag som infaller
närmast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen. Detsam-
ma gäller beslut om debitering
av skattetillägg och försenings-
avgift samt skattemyndighetens
beslut om ansvar enligt 12 kap.
Slutlig skatt behöver dock inte
betalas före den tidpunkt som
anges i första stycket.
Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och
26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt
den 12 och 26 i övriga månader.
Skattemyndigheten far besluta att betalning skall ske en annan dag
än som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl.
19 kap.
Om betalning inte sker i rätt
tid, skall ränta, för tid efter den
dag skatten senast skulle ha
betalats till dess ränta skall
beräknas enligt 9 §, beräknas
efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procenten-
heter. Till den del skatten inte
överstiger 10 000 kronor skall
dock ränta beräknas efter en
räntesats som motsvarar bas-
räntan.
8§
Om betalning inte sker i rätt
tid, skall ränta, för tid efter den
dag skatten senast skulle ha
betalats till dess ränta skall
beräknas enligt 9 §, beräknas
efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procenten-
heter.
10
10 §
Kostnadsränta påförs varje månad.
Prop. 1997/98:33
Om bestämmelserna i 4, 5, 7
och 8 §§ medför att ränta skall
beräknas efter en räntesats som
är högre än basräntan, skall den
högsta räntesatsen ersättas med
en räntesats motsvarande bas-
räntan på ett belopp upp till och
med 10 000 kronor. Om den
skattskyldige betalar en del av
skatteskulden, skall den delen
anses vara den på vilken den
högsta kostnadsräntan skulle ha
beräknats.
Kostnadsränta beräknas inte efter den dag betalning har skett eller
statens fordran på skatten har preskriberats.
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas
första gången när det gäller
a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,
b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som
avser redovisningsperioden januari
c) annan skatt: på skatt som
avser det beskattningsår som
gått ut närmast före den 1
januari 1999.
4.
En skattskyldig som för
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt
som uppbärs enligt uppbörds-
1998,
c) annan skatt: på skatt som
avser det beskattningsår som
gått ut närmast före den 1
januari 1999,
4) uppgiftsskyldighet enligt 10
kap. 33 §: på uppgifter som
avser första kalenderkvartalet
1998.
4. Vid tillämpningen av
bestämmelserna om återkallelse
av en F-skattsedel i 4 kap. 13 §
5 skall hänsyn tas också till
brister i redovisning eller betal-
ning av skatt eller avgift som
uppbärs enligt uppbördslagen,
lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbets-
givare eller enligt mervärdes-
skattelagen (1994:200).
En skattskyldig som för
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt
eller avgift som uppbärs enligt
lagen, lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen (1994:200) har vid
återbetalning enligt 18 kap. 1-4
§§ i den nya lagen rätt att få
tillbaka bara vad som överstiger
skulden samt ränta och avgift
som är hänförlig till skulden.
5. Vid utgången av oktober
1997 upphör följande lagar att
gälla:
a) uppbördslagen, som dock,
om inte annat följer av 7 eller 8,
fortfarande skall tillämpas i
fråga om preliminär skatt för tid
före den 1 januari 1998 samt
slutlig, kvarstående och tillkom-
mande skatt avseende 1998 eller
tidigare års taxeringar samt
avgift eller ränta på sådan skatt,
och
b) lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
som dock, om inte annat följer
av 8, fortfarande skall tillämpas i
fråga om arbetsgivaravgifter för
utgiftsåret 1997 och tidigare år
samt avgift eller ränta på dessa.
8. Vid tillämpning av bestäm-
melserna om begränsning av
rätten till återbetalning i 68 § 5
mom. uppbördslagen och 25 §
lagen om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare skall
hänsyn tas också till skyldighet
att betala skatt enligt den nya
lagen.
uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen har vid återbetalning
enligt 18 kap. 1-4 §§ i den nya
lagen rätt att få tillbaka bara vad
som överstiger skulden samt
ränta och avgift som är hänförlig
till skulden.
5. Vid utgången av oktober
1997 upphör följande författ-
ningar att gälla:
a) uppbördslagen, som dock,
om inte annat följer av 7 eller 8,
fortfarande skall tillämpas i
fråga om preliminär skatt för tid
före den 1 januari 1998 samt
slutlig, kvarstående och tillkom-
mande skatt avseende 1998 eller
tidigare års taxeringar samt
avgift eller ränta på sådan skatt,
b) lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
som dock, om inte annat följer
av 8, fortfarande skall tillämpas i
fråga om arbetsgivaravgifter för
utgiftsåret 1997 och tidigare år
samt avgift eller ränta på dessa
oc/t
c) Riksskatteverkets föreskrif-
ter m.m. (RSFS 1982:4) om läns-
styrelses inventering hos krono-
fogdemyndighet.
8. Bestämmelserna om beslut-
ande myndighet i 2 kap. 1-3 §§ i
den nya lagen tillämpas från och
med den 1 januari 1998 även i
fråga om beslut avseende ar-
betsgivare enligt uppbördslagen
och lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna om begränsning av
rätten till återbetalning i 68 § 5
mom. uppbördslagen och 25 §
lagen om uppbörd av social-
Prop. 1997/98:33
12
9. Bestämmelserna om betal-
ningsskyldighet för företrädare
för juridisk person i 12 kap.
tillämpas från ikraftträdandet
även i fråga om innehållen skatt,
arbetsgivaravgifter och mer-
värdesskatt som tas ut enligt
uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, lagen (1968:430)
om mervärdeskatt eller mer-
värdesskattelagen. Detsamma
gäller i fråga om avgiftstillägg,
skattetillägg, ränta och dröjs-
målsavgift enligt nämnda lagar.
Äldre bestämmelser om betal-
ningsskyldighet för företrädare
gäller fortfarande i fråga om mål
om sådan betalningsskyldighet
som anhängiggjorts före ut-
gången av år 1997.
avgifter från arbetsgivare skall
hänsyn tas också till skyldighet
att betala skatt enligt den nya
lagen.
9. Bestämmelserna om betal-
ningsskyldighet för företrädare
för juridisk person och delägare
i handelsbolag i 12 kap.
tillämpas från ikraftträdandet
även i fråga om innehållen skatt,
arbetsgivaravgifter och mer-
värdesskatt som tas ut enligt
uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, lagen (1968:430)
om mervärdeskatt eller mer-
värdesskattelagen. Detsamma
gäller i fråga om avgiftstillägg,
skattetillägg, ränta och dröjs-
målsavgift enligt nämnda lagar.
Äldre bestämmelser om betal-
ningsskyldighet för företrädare
för juridisk person och delägare
i handelsbolag gäller fort-
farande i fråga om mål om sådan
betalningsskyldighet som an-
hängiggjorts före utgången av år
1997.
Prop. 1997/98:33
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
13
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om förmåns-
berättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och övergångs-
bestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda lag skall
ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
november 1997. Äldre föreskrif-
ter gäller fortfarande i fråga om
avgiftstillägg för utgiftsåret 1997
och tidigare år.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
november 1997. Äldre föreskrif-
ter gäller fortfarande i fråga om
fordringar på
1. slutlig skatt enligt upp-
bördslagen (1953:272),
2. avgifter enligt lagen
(1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
och
3. avgiftstillägg för utgiftsåret
1997 och tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
14
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§2
Riksförsäkringsverket skall varje år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfalligheter
samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller
därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens
förvaltning tilläggspensionsav-
gifter som erläggs av andra
arbetsgivare än som har nämnts
under 1, såvitt de avser månad
med ett avgiftsunderlag som
överstiger 20 gånger det bas-
belopp som gäller enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
samt
2. till andra fondstyrelsens
förvaltning tilläggspensionsav-
gifter som erläggs av andra
arbetsgivare än som har nämnts
under 1, såvitt de avser ett
avgiftsunderlag som per år
överstiger 240 gånger det bas-
belopp som gäller enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
samt
3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensions-
avgifter,
4. till första-tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och enligt lagen om
sjömansskatt (1958:295) fördel-
ade på respektive fondstyrelse
med en andel som motsvarar den
andel av tilläggspensionsavgift-
ema som förs till var och en av
4. till första-tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmän pen-
sionsavgift fördelade på
respektive fondstyrelse med en
andel som motsvarar den andel
av tilläggspensionsavgiftema
som förs till var och en av fond-
styrelserna.
fondstyrelserna.
Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas
rätt att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast-
ningen av de medel som styrelsen förvaltar.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
1 Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1994:1749.
15
2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för
avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga
om penningmedel som förs till Allmänna pensionsfonden enligt 3 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Prop. 1997/98:33
16
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att
punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. De nya föreskrifterna i 2 3. De nya föreskrifterna i 2
kap. 2 § tillämpas från och med kap. 2 § tillämpas från och med
den 1 januari 1998. den 1 januari 1998. Äldre före-
skrifter skall dock fortfarande
tillämpas i fråga om 1998 och
tidigare års taxeringar.
Prop. 1997/98:33
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
17
2 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 33
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen
(1994:200) och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1997:502) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
5 §'
En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1
eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om
1. ersättningen,
2. skattens belopp för varje skattesats,
3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan
uppgift genom vilken de kan identifieras,
4. transaktionens art,
5. platsen för varans mottagande,
6. den skattskyldiges registre-
ringsnummer eller, då den skatt-
skyldige inte är registrerad, hans
person- eller organisationsnum-
mer om det finns ett sådant och
annars en likvärdig uppgift, och
6. den skattskyldiges registre-
ringsnummer till mervärdesskatt
eller, då den skattskyldige inte är
registrerad, hans person- eller
organisationsnummer om det
finns ett sådant och annars en
likvärdig uppgift, och
7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av skattskyldig-
heten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till återbetalning.
En faktura eller jämförlig handling som utfärdas enligt 2 § 3 skall
innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat
eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på
fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som
anges i första stycket 3, 4, 6 och 7.
Bestämmelserna i första stycket 3-5 far frångås då fråga är om en
faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.
2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till
ända senast vid utgången av
1997. Detsamma gäller för redo-
visningsperiod som på grund av
bestämmelserna i 14 kap. 8 §
tredje stycket slutar under
januari 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till
ända senast vid utgången av år
1997 och för periodiska sam-
manställningar som avser tid
före utgången av år 1997.
Detsamma gäller för redovis-
ningsperiod som på grund av
Senaste lydelse 1997:502.
18
bestämmelserna i 14 kap. 8 §
tredje stycket slutar under
januari 1998.
Prop. 1997/98:33
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
19
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen
(1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4. Riksskatteverket
årligen lämna besked beträffande
de fartyg ombord på vilka de
anställda skall fa sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och skatt-
ereduktion enligt 2 § 4 mom.
andra - fjärde styckena upp-
bördslagen (1953:272) samt
beträffande vilket fartområde
som fartyget går i (klassifi-
cering). Därvid skall ett fartyg
anses gå i fj ärrfart, om det
huvudsakligen går i sådan fart.
Riksskatteverkets beslut far inte
Anvisningar
till 49 §
skall 4.
Riksskatteverket skall
årligen lämna besked beträffande
de fartyg ombord på vilka de
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och skatte-
reduktion enligt 11 kap. 11 §
andra och tredje styckena skatte-
betalningslagen (1997:483) samt
beträffande vilket fartområde
som fartyget går i (klassifi-
cering). Därvid skall ett fartyg
anses gå i fj ärrfart, om det
huvudsakligen går i sådan fart.
Riksskatteverkets beslut far inte
överklagas. överklagas.
En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg
som avses i punkt 1 anvisningarna rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin närings-
verksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för Riksskatte-
verket vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
20
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)’ i
paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha
följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7§
För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföre-
tag, företag som enligt 3 § 12 a
mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som få-
mansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som
avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt upp-
gift om företagsledare i dessa
företag.
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmansföre-
tag, företag som enligt 3 § 12 a
mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomst-
skatt skall behandlas som få-
mansföretag, fåmansägt handels-
bolag och dotterföretag som
avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter, uppgift
om företagsledare i dessa företag
samt uppgift om delägare i en-
kelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd far
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, upp-
gift om innehav av skattsedel på
preliminär skatt, uppgifter om
beslut om återkallelse av F-skatt-
sedel med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som be-
hövs för att bestämma skatt
enligt skattebetalningslagen
(1997:483), lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt, upp-
gift om innehav av skattsedel på
preliminär skatt, uppgifter om
beslut om återkallelse av F-skatt-
sedel med angivande av skälen
för beslutet, uppgifter som be-
hövs för att bestämma skatt
enligt skattebetalningslagen,
lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands
bosatta, lagen (1990:912) om
Lagen omtryckt 1983:143.
21
nedsättning av socialavgifter,
mervärdesskattelagen och lagen
(1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt på ackumu-
lerad inkomst samt uppgifter om
redovisning, inbetalning och
återbetalning av sådana skatter
eller avgifter.
framställt förslag till beslut om
Prop. 1997/98:33
anstånd med att lämna deklaration,
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt
uppgifter om redovisning, in-
betalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt
beskattning.
5. Uppgift om ansökan om
uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att
betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt
uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-
ningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och
andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt
uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om själv-
deklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos
kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att
en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om
skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om
betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skatt-
sedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, del värde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fanget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter
som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som
behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om
tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
22
15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats for bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum for fullmakten samt
kontots nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar for vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt
tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om
biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackförenings-
avgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672)
om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för
riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena
lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete
på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda
lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion, uppgifter för
bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års
taxeringar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bo-
sättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och
koncembalansomslutning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 §
lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, upp-
skovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall
reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av
bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller
bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5
och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verk-
ställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är
fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företags-
rekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företagsrekon-
struktion.
Prop. 1997/98:33
23
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-
marknadspolitiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum för
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt
vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfällen samt de
tidsperioder som uppgifterna avser.
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot
kostnader för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat
gälla och datum för förändring av lönesumma samt om sjuk-
penninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser den
försäkrades personnummer och datum för inkomstanmälan.
Prop. 1997/98:33
24
2.8
Prop. 1997/98:33
Härigenom föreskrivs att 70 § lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
70 §'
Ett överklagande av ett beslut om fastställande av skatt enligt denna
lag inverkar inte på skyldigheten att betala den skatt som beslutet
avser.
Återbetalning av skatt enligt
61 § skall ske även om det beslut
som föranleder återbetalningen
inte har vunnit laga kraft. Om
hovrätten fastställt skatten till ett
lägre belopp än den enligt 64 § 1
mom. förordnade gransknings-
myndigheten medgett eller yrkat,
far dock återbetalning inte ske
om granskningsmyndigheten an-
mäler hinder mot detta. I
sistnämnda fall far skatte-
myndigheten efter ansökan av
dödsbo eller skattskyldig medge
återbetalning, varvid bestäm-
melserna i 49 § 2 mom. sista
stycket uppbördslagen
(1953:272) om ställande av
säkerhet skall tillämpas.
Återbetalning av skatt enligt
61 § skall ske även om det beslut
som föranleder återbetalningen
inte har vunnit laga kraft. Om
hovrätten fastställt skatten till ett
lägre belopp än den enligt 64 § 1
mom. förordnade gransknings-
myndigheten medgett eller yrkat,
far dock återbetalning inte ske
om granskningsmyndigheten an-
mäler hinder mot detta. I
sistnämnda fall får skatte-
myndigheten efter ansökan av
dödsbo eller skattskyldig medge
återbetalning, varvid bestäm-
melserna i 17 kap. 3 § första
stycket skattebetalningslagen
(1997:483) om ställande av
säkerhet skall tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Senaste lydelse 1996:253.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 13 kap. 3 §, 14 kap. 3 § och
15 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring1 samt punkt 8 av
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
2a§2
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning
från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk
juridisk person anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om
ersättningen avser arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren
och arbetstagaren träffat överenskommelse om att ersättningen skall
hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall som inkomst
av annat förvärvsarbete också anses ersättning som utgör skattepliktig
inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och som,
utan att anställningsförhållande förelegat, utbetalas av fysisk person
bosatt utomlands eller utländsk juridisk person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan skattepliktig intäkt som avses i 11 kap. 2 § första
stycket tredje meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning
för arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-
skattesedel antingen när ersätt-
ningen bestäms eller när den be-
talas ut,
2. till mottagare som har en A-
skattesedel eller som saknar
skattsedel på preliminär skatt om
ersättningen tillsammans med
annan ersättning för arbete från
samma utbetalare under in-
komståret kan antas komma att
understiga 10 000 kronor och
utbetalaren är en fysisk person
eller ett dödsbo samt vad som
utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven närings-
verksamhet,
1. till mottagare som har en F-
skattsedel antingen när ersätt-
ningen bestäms eller när den be-
talas ut,
2. till mottagare som har en A-
skattsedel eller som saknar skatt-
sedel på preliminär skatt om
ersättningen tillsammans med
annan ersättning för arbete från
samma utbetalare under in-
komståret kan antas komma att
understiga 10 000 kronor och
utbetalaren är en fysisk person
eller ett dödsbo samt vad som
utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven närings-
verksamhet,
1 Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1996:1213.
26
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av
grupperingen.
Prop. 1997/98:33
Om i fall som avses i tredje
stycket 1 mottagaren har både en
F-skattesedel och en A-skatte-
sedel. räknas ersättningen som
inkomst av annat förvärvsarbete
bara om F-skattesedeln skrift-
ligen åberopas.
Om i fall som avses i tredje
stycket 1 mottagaren har en F-
skattsedel med villkor enligt
4 kap. 9 § skattebetalningslagen
(1997:483), räknas ersättningen
som inkomst av annat förvärvs-
arbete bara om F-skattsedeln
skriftligen åberopas.
13 kap.
Äger den försäkrade icke
komma i åtnjutande av förtids-
pension enligt vad i 2 § stadgas
men skulle han hava varit
berättigad till tilläggspension i
form av ålderspension, därest
han uppnått sextiofem års ålder
det år då pensionsfallet inträffar,
skall hel förtidspension utgå
med belopp motsvarande vad
den försäkrade i sådant fall
skulle hava erhållit i ålders-
pension, beräknad enligt 12 kap.
2 § första och andra styckena.
3§3
Kan den försäkrade inte få
fortidspension enligt 2 § men
skulle ha varit berättigad till
tilläggspension i form av ålders-
pension om han uppnått sex-
tiofem års ålder det år då
pensionsfallet inträffar, skall hel
förtidspension utges med belopp
motsvarande vad den försäkrade
i sådant fall skulle ha erhållit i
ålderspension, beräknad enligt
12 kap. 2 § första stycket och
12 kap. 2 § andra stycket i
styckets lydelse före den 1
januari 1998.
14 kap.
Barnpension för ett barn utgör
för år räknat, 30 procent av hel
förtidspension beräknad enligt
13 kap. 2 och 3 §§, som den
försäkrade var berättigad till
eller skulle ha erhållit om rätt till
sådan pension hade inträtt vid
tidpunkten för dödsfallet, eller,
om den försäkrade var berättigad
till ålderspension, av sådan pen-
sion beräknad enligt 12 kap. 2 §
första och andra styckena. Är
flera barn berättigade till barn-
pension efter den försäkrade,
3§4
Barnpension för ett barn utgör
för år räknat, 30 procent av hel
förtidspension beräknad enligt
13 kap. 2 och 3 §§, som den
försäkrade var berättigad till
eller skulle ha erhållit om rätt till
sådan pension hade inträtt vid
tidpunkten för dödsfallet, eller,
om den försäkrade var berättigad
till ålderspension, 30 procent av
sådan pension beräknad enligt 12
kap. 2 § första stycket och 12
kap. 2 § andra stycket i styckets
lydelse före den 1 januari 1998.
3 Senaste lydelse 1974:784.
4 Senaste lydelse 1988:881.
27
ökas det nämnda procenttalet
med 20 for varje barn utöver det
första. Det sammanlagda barn-
pensionsbeloppet fördelas därvid
lika mellan barnen.
Är flera barn berättigade till
barnpension efter den för-
säkrade. ökas det nämnda
procenttalet med 20 för varje
barn utöver det första. Det
sammanlagda bampensionsbe-
loppet fördelas därvid lika
mellan barnen.
Prop. 1997/98:33
15 kap.
Om en försäkrad är svensk
medborgare och född under
något av åren 1896-1914, skall
vid tillämpning av 12 kap. 2 §
första stycket talet trettio utbytas
mot talet tjugu. Beträffande en
sådan försäkrad tillämpas inte
bestämmelserna i 12 kap. 2 §
andra stycket.
Om en försäkrad är svensk
medborgare och född under
något av åren 1915-1923, skall
vid tillämpning av 12 kap. 2 §
första och andra styckena talet
trettio utbytas mot talet tjugu
ökat med ett för varje år som den
försäkrade är född senare än år
1914. Dessutom skall för varje
år, som den försäkrade är född
senare än år 1914, en ökning
som i 12 kap. 2 § andra stycket
sägs ske med en tiondel av det
antal år, för vilket den försäkrade
till följd av underlåten avgifts-
betalning inte tillgodoräknats
pensionspoäng.
1 §5
Om en försäkrad är svensk
medborgare och född under
något av åren 1896-1914, skall
vid tillämpning av 12 kap. 2 §
första stycket talet trettio utbytas
mot talet tjugo.
Om en försäkrad är svensk
medborgare och född under
något av åren 1915-1923, skall
vid tillämpning av 12 kap. 2 §
första stycket och 12 kap. 2 §
andra stycket i styckets lydelse
före den 1 januari 1998 talet
trettio utbytas mot talet tjugo
ökat med ett för varje år som den
försäkrade är född senare än år
1914. Dessutom skall för varje
år, som den försäkrade är född
senare än år 1914, en ökning
som anges i 12 kap. 2 § andra
stycket i styckets lydelse före den
1 januari 1998 ske med en
tiondel av det antal år, för vilket
den försäkrade till följd av
underlåten avgiftsbetalning inte
tillgodoräknats pensionspoäng.
8. Om en kvinna, som avses i punkt 5 och är född under något av
åren 1930-1944 samt har rätt till tilläggspension i form av
änkepension enligt äldre bestämmelser, för samma månad får
tilläggspension i form av ålderspension, utges änkepensionen endast i
den mån den överstiger ålderspensionen. Kvinnan har dock alltid rätt
5 Senaste lydelse 1981:692.
28
till änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med
tilläggspensionen i form av ålderspension, motsvarar viss andel av
summan av kvinnans tilläggspension i form av ålderspension och den
tilläggspension för mannen som avses i 14 kap. 3 § i dess äldre
lydelse. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58
procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år
1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan
är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av
åren 1935-1944. Med stöd av denna regel far emellertid inte utbetalas
tilläggspension i form av änkepension med högre belopp än vad som
följer av 14 kap. 3 § i dess äldre lydelse.
Prop. 1997/98:33
Vid tillämpning av bestäm-
melserna i första stycket skall,
om kvinnan uppskjuter uttaget
av ålderspension till en senare
tidpunkt än från och med den
månad då hon fyller 65 år,
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om rätt
därtill hade inträtt från och med
nämnda månad. Vidare skall, då
kvinnan gjort undantagande från
försäkringen för tilläggspension,
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om undan-
tagande inte skett. Motsvarande
skall gälla då pensionspoäng
enligt 11 kap. 6 § första stycket
inte tillgodoräknats kvinnan på
grund av underlåten avgifts-
betalning.
Vid tillämpning av bestäm-
melserna i första stycket skall,
om kvinnan uppskjuter uttaget
av ålderspension till en senare
tidpunkt än från och med den
månad då hon fyller 65 år,
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om rätt
därtill hade inträtt från och med
nämnda månad. Vidare skall, då
kvinnan gjort undantagande från
försäkringen för tilläggspension,
hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av ålderspension
som skulle ha utgått om undan-
tagande inte skett. Motsvarande
skall gälla om bestämmelserna i
11 kap. 6 § första stycket om
tillgodoräknande av pensions-
poäng vid underlåten eller brist-
ande avgiftsbetalning har till-
lämpats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
29
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:33
Vid tillämpning av 3 § skall,
då pensionspoäng enligt 11 kap.
6 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
på grund av underlåten avgifts-
betalning inte tillgodoräknats
den försäkrade, hänsyn tas till
den tilläggspension, som skulle
ha utgetts om avgift erlagts.
Därvid skall inte beaktas sådan
tilläggspension i form av änke-
pension, omställningspension
eller särskild efterlevandepen-
sion som skulle ha utgetts om
avgift erlagts.
4§’
Vid tillämpning av 3 § skall,
då pensionspoäng enligt 11 kap.
6 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
på grund av underlåten eller
bristande avgiftsbetalning inte
tillgodoräknats den försäkrade
till fullo, hänsyn tas till den
tilläggspension, som skulle ha
utgetts om full avgift erlagts.
Därvid skall inte beaktas sådan
tilläggspension i form av änke-
pension, omställningspension
eller särskild efterlevandepen-
sion som skulle ha utgetts om
full avgift erlagts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Senaste lydelse 1988:884.
30
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § och 6 kap. 1 § lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
5§2
För den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring utgörs livränteunderlaget av hans sjukpenning-
grundande inkomst enligt 3 kap. 2 § nämnda lag vid den tidpunkt från
vilken livräntan skall utges eller den inkomst som då skulle ha utgjort
hans sjukpenninggrundande inkomst, om försäkringskassan hade känt
till samtliga förhållanden.
Vid tillämpningen av första
stycket gäller följande avvikelser
från bestämmelserna i 3 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring. Vid
beräkningen skall också andra
skattepliktiga förmåner än
pengar beaktas. Med inkomst av
anställning likställs kostnads-
ersättning som inte enligt 10 §
uppbördslagen (1953:272) un-
dantas vid beräkning av preli-
minär A-skatt. Semesterlön och
semesterersättning skall medräk-
nas utan den begränsning som
anges i 3 kap. 2 § tredje stycket
lagen om allmän försäkring.
Inkomst i form av skattepliktiga
förmåner skall värderas på det
sätt som är föreskrivet för
beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen om allmän
försäkring.
Vid tillämpningen av första
stycket gäller följande avvikelser
från bestämmelserna i 3 kap. 2 §
lagen om allmän försäkring. Vid
beräkningen skall också andra
skattepliktiga förmåner än
pengar beaktas. Med inkomst av
anställning likställs kostnads-
ersättning som inte enligt 8 kap.
19 eller 20 § skattebetalnings-
lagen (1997:483) undantas vid
beräkning av skatteavdrag. Se-
mesterlön och semesterersätt-
ning skall medräknas utan den
begränsning som anges i 3 kap.
2 § tredje stycket lagen om
allmän försäkring. Inkomst i
form av skattepliktiga förmåner
skall värderas på det sätt som är
föreskrivet för beräkning av
pensionsgrundande inkomst en-
ligt lagen om allmän försäkring.
6 kap.
1 §3
Är någon som har rätt till livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt
berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtids-
pension eller efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän
1 Lagen omtryckt 1993:357.
2 Senaste lydelse 1996:1064.
3 Senaste lydelse 1988:882.
31
försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett
livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.
Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4
kap. och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, far
livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den
delpension som utgått för samma tid.
Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt
system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.
Prop. 1997/98:33
Om den försäkrade till följd av
underlåten avgiftsbetalning ej
har tillgodoräknats pensions-
poäng enligt 11 kap. 6 § lagen
om allmän försäkring för år efter
det då arbetsskadan har inträffat,
skall vid tillämpning av denna
paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn
tas till den tilläggspension som
skulle ha utgått om avgift hade
erlagts.
Om bestämmelserna i 11 kap.
6 § första stycket lagen om
allmän försäkring om tillgodo-
räknande av pensionspoäng vid
underlåten eller bristande av-
giftsbetalning har tillämpats för
år efter det då arbetsskadan har
inträffat, skall vid tillämpning av
denna paragraf och 4 kap. 4 §
hänsyn tas till den tilläggs-
pension som skulle ha utgivits
om full avgift hade erlagts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
32
Härigenom föreskrivs att 4 och 12 §§ lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För att någon skall vara försäkrad för delpension fordras vidare att
han från och med det år då han fyllde 45 år har varit förvärvsverksam i
sådan utsträckning att han för minst tio år har tillgodoräknats
pensionsgrundande inkomst för tilläggspension enligt 11 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Vid tillämpning av första
stycket skall i förekommande fall
tas hänsyn även till år, för vilket
den förvärvsarbetande skulle ha
tillgodoräknats pensionsgrund-
ande inkomst om han inte hade
underlåtit att erlägga tilläggs-
pensionsavgift.
12 §2
För en försäkrad som avses i 6 § utgörs pensionsunderlaget av
skillnaden mellan hans genomsnittliga förvärvsinkomst före
arbetstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han efter
arbetstidsminskningen kan antas ha tills vidare. Därvid tillämpas 8 §
och 9 § andra stycket. Vid denna beräkning skall dock bortses från en
minskning av arbetstiden som överstiger 10 timmar per arbetsvecka i
förhållande till den försäkrades
beviljats.
Den försäkrades genomsnitt-
liga förvärvsinkomst före arbets-
tidsminskningen beräknas med
ledning av dels de pensions-
poäng för tilläggspension som
han har tillgodoräknats för de
närmaste fem åren före arbets-
tidsminskningen, dels det bas-
belopp som gällde vid arbetstids-
minskningen. Därvid skall till-
läggas en pensionspoäng för
varje år. Har inkomsten något år
understigit vad som motsvarar
arbetstid innan delpension först
Den försäkrades genomsnitt-
liga förvärvsinkomst före arbets-
tidsminskningen beräknas med
ledning av dels de pensions-
poäng för tilläggspension som
han har tillgodoräknats för de
närmaste fem åren före arbets-
tidsminskningen, dels det bas-
belopp som gällde vid arbetstids-
minskningen. Därvid skall till-
läggas en pensionspoäng för
varje år. Har inkomsten något år
understigit vad som motsvarar
1 Senaste lydelse 1981:695.
2 Senaste lydelse 1994:742.
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 33
|
en pensionspoäng för det året, |
en pensionspoäng för det året, Prop. 1997/98:33 skall den försäkrade i stället |
Avviker försäkrads inkomst efter arbetstidsminskningen väsentligt
från vad som kan anses vanligt för arbetet i fråga eller från vad som
kan motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda
arbetsförhållanden eller förändrade arbetsuppgifter, skall vid
beräkning av denna inkomst bortses från sådana avvikelser.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
34
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 17 § lagen (1984:151) om punkt-
skatter och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:33
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för skatt-
skyldig som är juridisk person
och som inte betalat in skatt i
den tid och ordning som anges i
2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och
2 §§ gäller 12 kap. 6 § första,
andra och fjärde styckena, 7 §,
12 § första stycket och 13 §
skattebetalningslagen (1997:483.
5 kap.
17 §'
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för skatt-
skyldig som är juridisk person
och som inte betalat in skatt i
den tid och ordning som anges i
2 kap. 6-9 §§ samt 5 kap. 1 och
2 §§ gäller 12 kap. 6 § första,
andra och fjärde styckena, 7 §,
12 § första stycket och 13 §
skattebetalningslagen
(1997:483).
Beskattningsmyndigheten
beslutar om ansvar för delägare
i handelsbolag enligt 2 kap. 20 §
lagen (1980:1102) om handels-
bolag och enkla bolag avseende
skatt enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen
skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i
handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997.
Senaste lydelse 1997:492.
35
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:773) om särskilt pen-
sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handi-
kappat barn skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av
det antal vårdår som föräldern räknas till godo. Till grund för
beräkningen av pensionstillägget får läggas högst femton vårdår.
Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
1. har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av
kalenderåret,
2. har tillgodoräknats pensionspoäng,
3. skulle ha tillgodoräknats
pensionspoäng om tilläggspen-
sionsavgift hade betalats inom
föreskriven tid,
3. inte har tillgodoräknats
pensionspoäng på grund av
bristande eller underlåten av-
giftsbetalning,
4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från
försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagrummets
lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.
För år efter det då föräldern fyllt 64 år far vårdår inte tillgodoräknas
honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. 1 § tredje
stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under
vilken han fyllt 65 år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
36
Prop. 1997/98:33
Härigenom föreskrivs att 38 § tullagen (1994:1550) skall ha
följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Nuvarande lydelse
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för en
tullskyldig som är juridisk per-
son och som inte har betalat in
tull i rätt tid och ordning gäller
12 kap. 6 § första, andra och
fjärde styckena, 7 §, 12 § första
stycket och 13 § skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Hos den som har blivit ålagd
betalningsskyldighet far indriv-
ning ske i samma ordning som
gäller för tull enligt 37 §.
38 §'
I fråga om betalningsskyl-
dighet för företrädare för en
tullskyldig som är juridisk per-
son och som inte har betalat in
tull i rätt tid och ordning gäller
12 kap. 6 § första, andra och
fjärde styckena, 7 §, 12 § första
stycket och 13 § skattebetal-
ningslagen (1997:483).
Tullmyndigheten beslutar om
ansvar för delägare i handels-
bolag enligt 2 kap. 20 § lagen
(1980:1102) om handelsbolag
och enkla bolag avseende tull
enligt denna lag.
Hos den som har blivit ålagd
betalningsskyldighet får indriv-
ning ske i samma ordning som
gäller för tull enligt 37 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Den nya bestämmelsen
skall dock inte tillämpas i mål om betalningsskyldighet för delägare i
handelsbolag som anhängiggjorts före utgången av år 1997.
Senaste lydelse 1997:505.
37
I budgetpropositionen for 1998 (prop. 1997/98:1) aviserade regeringen
att den avsåg att förelägga riksdagen ett förslag som syftade till att det
skulle bli lättare för den som startar näringsverksamhet att få F-
skattsedel. Budgetpropositionen överlämnades till riksdagen den 19
september 1997.
Regeringen lägger nu fram ett förslag till förändringar i reglerna om
utfärdande av F-skattsedlar som har utarbetats inom Finans-
departementet. Synpunkter på förslaget har under hand hämtats in från
Riksskatteverket.
Strax innan 1996/97 års riksmöte avslutades beslutade riksdagen om
ett nytt system för skattebetalningar m.m. (prop. 1996/97:100, bet.
1996/97:SkU23, rskr. 1996/97:276, SFS 1997:483 m.fl.). Under
arbetet med den närmare utformningen av de administrativa rutinerna
för det nya systemet har Riksskatteverket uppmärksammat vissa regler
som bör justeras. Vi kommer därför att i detta sammanhang också
föreslå några sådana justeringar. Vi föreslår även ett antal
följdändringar i anslutning till den nya lagen, skattebetalningslagen
(1997:483). Synpunkter på ändringarna har under hand hämtats in från
Riksförsäkringsverket.
Vidare har uppmärksammats att det nya systemet påverkar
medelstilldelningen till Allmänna pensionsfonden. Regeringen tar i
detta sammanhang därför även upp ändringar som rör fördelningen av
medel mellan andra och tredje fondstyrelserna. Frågan har beretts
gemensamt med Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevi-
sionsverket och Riksgäldskontoret. Synpunkter har också under hand
hämtats in från Allmänna pensionsfonden.
Regeringen behandlar slutligen en framställning från Riksskatte-
verket om ändring i skatteregisterlagen (1980:343). Datainspektionen
har yttrat sig över framställningen (dnr Fi97/2226).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 september 1997 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Övriga lagförslag
faller inte inom Lagrådets granskningsområde eller är av sådan
beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. I denna
proposition läggs inte fram något förslag till ändring av
bestämmelserna om företrädare för staten vid ackord och
skuldsanering m.m. Regeringen avser att förelägga riksdagen förslag i
dessa frågor i ett senare sammanhang.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 2.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Lagrådets
synpunkter behandlas i författningskommentarerna till de lagrum som
Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har också lett
till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.
Prop. 1997/98:33
38
Reglerna om F-skattsedel infördes den 1 april 1993 (prop.
1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29, rskr. 1991/92:292, SFS 1992:680
m.fl.). Syftet med förändringen var bl.a. att åstadkomma klara och
enkla regler i fråga om skyldigheten att göra skatteavdrag och betala
sociala avgifter på ersättningar till uppdragstagare. Det är numera
arbets- eller uppdragstagarens skattsedel som avgör om arbets- eller
uppdragsgivaren skall göra preliminärskatteavdrag och betala sociala
avgifter. Skattsedeln avgör däremot inte till vilket inkomstslag en viss
ersättning skall hänföras vid taxeringen. Skattsedeln avgör inte heller
det arbetsrättsliga förhållandet.
Det finns två typer av skattsedlar på preliminär skatt, A-skattsedel
och F-skattsedel. F-skattsedeln är avsedd för fysiska och juridiska
personer som bedriver eller kan antas komma att bedriva
näringsverksamhet. En fysisk person som har en F-skattsedel betalar
själv sin preliminära skatt och sina sociala avgifter i form av
egenavgifter. Har mottagaren av ersättning för arbete en A-skattsedel
skall i stället den som betalar ut ersättningen göra skatteavdrag för
betalning av den preliminära skatten och betala sociala avgifter i form
av arbetsgivaravgifter. Ansökan om F-skattsedel görs hos
skattemyndigheten.
Prop. 1997/98:33
Regeringens förslag: Det skall bli lättare för den som startar
verksamhet att få en F-skattsedel. En F-skattsedel skall efter ansökan
utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva
näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att
näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas.
Skälen för regeringens förslag: Vid årsskiftet 1997/98 ersätts
uppbördslagen (1953:272, UBL) av en ny lag om betalning av skatter
och avgifter, skattebetalningslagen (1997:483, SBL). Enligt 4 kap. 7 §
SBL skall en F-skattsedel efter ansökan utfärdas för den som bedriver
eller kan antas komma att bedriva näringsverksamhet. Bestämmelsen
har förts över från 33 b § första stycket UBL.
Som en grundläggande förutsättning för att en F-skattsedel skall
utfärdas gäller således att det skall vara fråga om näringsverksamhet. I
21 § kommunalskattelagen (1928:370) definieras begreppet närings-
verksamhet som yrkesmässig självständigt bedriven förvärvs-
verksamhet.
Vid prövning av en ansökan om F-skattsedel gör skattemyndigheten
en preliminär bedömning av om den skattskyldiges inkomster vid
taxeringen kommer att behandlas som inkomst av tjänst eller inkomst
39
av näringsverksamhet. Bedöms verksamheten vara inkomst av tjänst
skall någon F-skattsedel inte utfardas. Detta medför att arbets- eller
uppdragsgivaren skall göra skatteavdrag för betalning av den
preliminära skatten samt betala sociala avgifter.
Den nuvarande ordningen för utfärdande av F-skattsedlar har fun-
gerat mycket väl. Viss kritik har dock riktats mot villkoren för att fa
en F-skattsedel. De som startar eget företag har ibland alltför svårt att
fa F-skattsedel beroende på att vissa skattemyndigheter tolkat bestäm-
melserna restriktivt och bl.a. krävt att företaget redan innan det startar
skall kunna uppge ett visst antal uppdragsgivare. Om inte tillräckligt
många uppdragsgivare uppgivits har verksamheten bedömts inte vara
näringsverksamhet.
Som nyss sagts är villkoren för att utfärda en F-skattsedel direkt
knutna till begreppet näringsverksamhet. En eventuell förändring i
näringsverksamhetsbegreppet kommer automatiskt att fa genomslag i
tilldelningen av F-skattsedlar. Näringsverksamhetsbegreppet har under
lång tid mejslats ut i praxis. Riksskatteverket har startat ett projekt
som syftar till att kartlägga nuvarande praxis särskilt med avseende på
självständighetskriteriet. Regeringen anser att ett sådant arbete är
angeläget.
Enligt Riksskatteverket är det så gott som uteslutande i samband
med fysiska personers ansökningar om F-skattsedel som det kan
uppstå problem. Av statistikuppgifter som Riksskatteverket tagit fram
framgår det att 40 343 fysiska personer ansökte om F-skattsedel under
1996. Av dessa nekades 1 510 personer F-skattsedel, varav 488
personer på grund av att förutsättningarna för näringsverksamhet inte
ansågs vara uppfyllda. Detta innebär att endast 1,21 % av ansök-
ningarna avslogs med motiveringen att det inte var fråga om
näringsverksamhet. För första halvåret 1997 var motsvarande siffror
26 513 ansökningar och 818 avslag, varav 312 stycken eller 1,18 % på
grund av att det inte var fråga om näringsverksamhet.
I praktiken är det således ett mycket litet antal personer som vägras
F-skattsedel. För den enskilde individen är emellertid frågan av
väsentlig betydelse. Med de rättsverkningar som är knutna till F-
skattsedeln är det svårt för en näringsidkare att få uppdrag om han
eller hon inte har en F-skattsedel.
När det gäller utfärdandet av F-skattsedlar för aktiebolag och
ekonomiska föreningar behöver skattemyndigheten inte mer ingående
utreda om dessa bedriver eller har för avsikt att bedriva närings-
verksamhet. I dessa fall är det tillräckligt med en enkel ansökan. En
mer ingående prövning är i princip aktuell enbart om den juridiska
personen fatt sin F-skattsedel återkallad (prop. 1991/92:112 s. 92). För
enskilda personer görs däremot i vissa fall en mer omfattande
utredning för att bedöma om F-skattsedel skall utfärdas eller inte.
Detta gäller särskilt när det kan vara svårt att avgöra om en nystartad
verksamhet kan betraktas som näringsverksamhet eller inte. Det
avgörande är hur verksamheten faktiskt har bedrivits. Den bedöm-
ningen kan göras först i efterhand. Det är således först efter någon tid
och ofta inte förrän i samband med taxeringen som det går att
Prop. 1997/98:33
40
konstatera om verksamheten har bedrivits under sådana former att den
är att hänföra till näringsverksamhet.
På grund av den osäkerhet som kan råda vid bedömningen av om en
verksamhet är näringsverksamhet eller inte och i syfte att underlätta
för egenföretagare i ett inledande skede bör reglerna för att få F-
skattsedel bli mer generösa. Med en mer generös utformning av reg-
lerna uppnår man även en mer lika behandling av de olika företags-
formerna. Redan när systemet med F-skattsedel infördes uttalades det
dessutom i lagens förarbeten att man borde vara relativt generös när
det gäller möjligheten att utfärda F-skattsedel (prop. 1991/92:112
s. 80).
Att föreslå att alla som ansöker om en F-skattsedel skall fa en sådan
vore dock att sträcka sig för långt. Det måste finnas en möjlighet för
skattemyndigheten att vägra utfärda F-skattsedel i de fall där det
framgår att den uppgivna verksamheten inte är näringsverksamhet.
Regeringen anser att en mer ändamålsenlig ordning är att F-
skattsedel far utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för
avsikt att bedriva näringsverksamhet, såvida det inte finns skälig
anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer
att bedrivas. Regeringen föreslår en sådan ordning.
Förslaget innebär inte någon ändring av begreppet näringsverk-
samhet, men gör att det blir lättare att fa en F-skattsedel eftersom en
sådan skall utfardas om det inte finns skäl anta att det varken bedrivs
eller kan komma att bedrivas näringsverksamhet. Skäl till sådant
antagande kan finnas om sökanden inte lämnat tillräckliga uppgifter
om verksamheten eller inte lämnat några uppgifter alls. Att ansökan
om F-skatt skall göras på särskild blankett bör lämpligen anges i
förordningsform. Det bör ankomma på Riksskatteverket att fastställa
formulär för blanketter som används vid ansökan.
Med den föreslagna utformningen av reglerna blir det än viktigare
än i dag att skattemyndigheten i samband med utfärdandet av F-
skattsedel informerar sökanden om att bedömningen är preliminär och
att en annan bedömning kan göras senare t.ex. vid taxeringen. Det kan
vara lämpligt att skattemyndigheterna, liksom många av dem gör
redan nu, genom samtal eller besök följer upp de som nyligen fatt F-
skattsedel i syfte att kontrollera att den bedrivna verksamheten är
näringsverksamhet.
Förslaget föranleder ändringar i 4 kap. 7 § SBL.
Prop. 1997/98:33
Regeringens förslag: Uppgift om delägare i enkelt bolag och
partrederi skall få registreras i det centrala skatteregistret.
Riksskatteverkets förslag överensstämmer med regeringens.
Datainspektionen har inget att erinra mot förslaget.
41
Skälen for regeringens förslag: Uppgift om enkla bolag och
partrederier far i dag registreras i det centrala skaderegistret. De far
också tilldelas organisationsnummer enligt 2 § lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning for juridiska personer m.fl. Ed enkelt bolag är
dock inte någon juridisk person och därmed inte skadskyldigt. Varje
delägare skall redovisa och betala sin andel av bolagets skader och
avgifter.
Av 23 kap. 3 § skadebetalningslagen (1997:483) framgår ad
skademyndigheten efter ansökan av samtliga delägare i ed enkelt
bolag eller partrederi skall kunna besluta ad en viss delägare tills
vidare skall svara för redovisning och betalning av avdragen skad,
arbetsgivaravgifter och mervärdesskad som hänför sig till
verksamheten, och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frågor
som rör sådan skad. Om den utsedda representanten inte fullgör dessa
skyldigheter ansvarar även övriga delägare.
Samtliga beskadningsbeslut för en skadskyldig kommer ad debi-
teras eller krediteras personens skadekonto. För ad skademyndigheten
skall kunna avgöra om representanten sköd sina åligganden för
bolaget eller partrederiet måste dessa debiteringar och krediteringar
särskiljas från skadetransaktioner som inte rör bolaget. Denne måste
därför tilldelas ed skadekonto under sid registreringsnummer som
representant. Skademyndigheten måste dessutom registrera uppgifter
om samtliga delägare i bolaget. Skälet till deda är ad samtliga delägare
måste ansöka om registrering och ad skademyndigheten skall ha
möjlighet ad kräva de andra delägarna om inte representanten fullgör
sina skyldigheter. Det är oklart om registrering av delägare i enkla
bolag och partrederier med nuvarande regler far ske i det centrala
skaderegistret. Enligt regeringens mening bör sådan uppgift fa
registreras. Uppgiften kan inte anses integritetskänslig och är nöd-
vändig för ad skademyndigheten skall kunna sköta sin verksamhet.
Bestämmelser om ad uppgift om delägare i enkla bolag och part-
rederier far registreras bör tas in i 7 § skaderegisterlagen (1980:343).
Prop. 1997/98:33
Regeringens förslag: Fördelningen av medel mellan andra och tredje
fondstyrelsen skall utgå från arbetsgivarens avgiftsunderlag per år,
dvs. arbetsgivarnas totala årslönesumma. Till andra fondstyrelsen
skall de tilläggspensionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare
med en årslönesumma på minst 240 basbelopp. Årslönesumman skall
avse det år som föregåft inkomståret.
Skälen för regeringens förslag: Skaftekontosystemet kommer i
viss mån ad påverka medelstilldelningen till Allmänna pensions-
fonden. Bestämmelser om Allmänna pensionsfonden finns i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. I lagens
2 § regleras hur Riksförsäkringsverket skall fördela influtna tilläggs-
42
pensionsavgifter mellan första, andra och tredje fondstyrelserna. Till
första fondstyrelsens förvaltning överförs tilläggspensionsavgifter som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfalligheter
samt av bolag, föreningar och stiftelser i vilka staten, kommuner eller
därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande. Till
andra fondstyrelsen överförs tilläggspensionsavgifter från andra
arbetsgivare som har ett avgiftsunderlag som per månad överstiger 20
basbelopp. Tilläggspensionsavgifter som erläggs av övriga arbets-
givare överförs till tredje fondstyrelsen.
Skattekontosystemet påverkar fördelningen mellan andra och tredje
fondstyrelsen på så sätt att det kommer att bli svårt att fördela medlen
på grundval av de månatliga redovisningarna. Det är därför nöd-
vändigt att finna en annan grund för fördelningen. En ändrad fördel-
nings grund bör i likhet med den nuvarande utgå från arbetsgivarens
avgiftsunderlag. Regeringen föreslår därför att fördelningen utgår från
avgiftsunderlaget per år i stället för avgiftsunderlaget per månad.
Detta innebär att andra fondstyrelsen skall erhålla de medel som
erläggs av arbetsgivare med en årslönesumma på minst 240 bas-
belopp. Vid bestämmandet av vilka arbetsgivare som omfattas bör
man kunna utgå från föregående års redovisning. Riksskatteverket kan
därvid i förväg märka ut vilka arbetsgivare som är aktuella. Nystartade
företag far under första året hänföras till tredje fonden. Förslaget torde
endast innebära en marginell förändring i fördelningen mellan andra
och tredje fondstyrelsen.
Förslaget föranleder ändringar i 2 § lagen med reglemente för
Allmänna pensionsfonden.
Prop. 1997/98:33
Det kan inte uteslutas att de ändrade reglerna om utfärdande av F-
skattsedel leder till en marginell ökning av de slutliga uppbörds-
förlustema vad gäller skatter och avgifter. Å andra sidan bör de
förbättrade möjligheterna att starta verksamhet leda till en viss
minskning av utnyttjandet av olika bidragssystem. Eftersom de nu
nämnda effekterna måste antas bli mycket små och dessutom kan
förväntas till större eller mindre del ta ut varandra står det enligt
regeringens mening klart att de sammantagna statsfinansiella effekt-
erna av förslagen är försumbara.
43
Prop. 1997/98:33
1 kap.
I ett nytt andra stycke klargörs att tullagen (1994:1550) skall tillämpas
när mervärdesskatt skall betalas for varor vid import.
4§
I en ny punkt 5 i tredje stycket anges i förtydligande syfte att med
skattskyldig likställs en delägare i ett handelsbolag som enligt 2 kap.
20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag har ålagts
betalningsansvar för skatt. Att beslut om betalningsskyldighet för
delägare i handelsbolag fattas av skattemyndigheten framgår av
12 kap. 8 a §.
4 kap.
5§
Ändringen har gjorts för att skattemyndigheten skall kunna utfärda
särskild A-skatt för den som skall betala förmögenhetsskatt eller
fastighetsskatt.
7§
Frågan om utfärdande av F-skattsedel har behandlats i avsnitt 4.2.
Syftet med den föreslagna ändringen av bestämmelsen är att göra det
lättare för den som startar en verksamhet att fa en F-skattsedel. För att
en F-skattsedel skall utfärdas räcker det med att sökanden lämnar
uppgifter som visar att han eller hon har för avsikt att bedriva
näringsverksamhet. Att ansökan om F-skatt skall göras på särskild
blankett bör lämpligen anges i förordningsform. Det bör ankomma på
Riksskatteverket att fastställa formulär för blanketter som används vid
ansökan. Det är enbart i det fall skattemyndigheten har skälig
anledning att anta att det varken är eller kommer att vara fråga om
näringsverksamhet som en F-skattsedel skall vägras. Här avses bl.a.
det fallet att det av sökandes uppgifter framgår att verksamheten inte
kan betraktas som näringsverksamhet eller att sökanden inte lämnat
föreskrivna uppgifter.
5 kap.
2§
En ny punkt 8 i andra stycket har införts för att skatteavdrag skall
kunna göras från bl.a. avgångsvederlag, skadestånd enligt lagen
(1982:80) om anställningsskydd och liknande ersättningar som utgör
skattepliktig intäkt av tjänst. Dessa ersättningar utgör som regel inte
ersättning för arbete och kan därför inte med paragrafens nuvarande
lydelse bli föremål för skatteavdrag. Enligt 2 kap. 3 § lagen
44
(1981:691) om socialavgifter skall arbetsgivaravgifter betalas på
denna typ av ersättning.
7§
Genom ändringen kan också den som betalar ut ersättning för arbete
till någon som åberopar en F-skattsedel utan att faktiskt ha en sådan
göras solidariskt ansvarig för skatten enligt 12 kap. 3 §.
9§
I punkt 7 har en felaktig hänvisning till sista stycket i lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter rättats.
74
I ett nytt andra stycke har tagits in en bestämmelse motsvarande den
som redan finns i 18 kap. 3 § fjärde stycket.
10 kap.
W
Ändringen är en följd av att ett nytt andra stycke förs in i 1 kap. 1 §.
II kap.
13 §
Med paragrafens nuvarande utformning skall nedsättning av
preliminär skatt göras endast om debiterad F-skatt eller särskild A-
skatt överstiger den slutliga skatten. Preliminär skatt kan emellertid
även betalas genom skatteavdrag. Även denna form av skatt och andra
belopp som skall beaktas enligt 14 § andra stycket 1 och 2 bör ingå
vid en jämförelse mellan slutlig och debiterad preliminär skatt.
Paragrafen och rubriken närmast före paragrafen har därför
formulerats om.
12 kap.
Paragrafen som är ny har införts på inrådan av Lagrådet. Den ordning
beträffande källskatter och arbetsgivaravgifter som sedan länge
tillämpats i praktiken slås här fast, nämligen att skattemyndigheten har
rätt att fastställa betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag
enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag.
Bestämmelserna avses gälla också i fråga om mervärdesskatt.
Skattemyndigheten kan således ålägga en delägare i ett handelsbolag
betalningsskyldighet avseende handelsbolagets källskatter, arbets-
givaravgifter och mervärdesskatt.
15 kap.
12 §
Paragrafen slopas som en följd av att ett nytt andra stycke förs in i
1 kap. 1 §.
Prop. 1997/98:33
45
16 kap.
4§
Ändringen har gjorts för att klargöra vad som avses med ursprunglig
förfallodag enligt 19 kap. 7 §.
6§
I paragrafen har ett tillägg gjorts för beslut om debitering av
skattetillägg och förseningsavgift. Sådana beslut kan fattas separat och
inte enbart genom omprövningsbeslut. Detsamma gäller skatte-
myndighetens beslut om ansvar enligt 12 kap. Samtidigt har orden
”eller till följd av domstols beslut” tagits bort. Ett beslut från domstol
omfattas av begreppet debiteringsåtgärd enligt 11 kap. 20 §.
19 kap.
8§
Ändringen är en följd av tillägget i 19 kap. 10 §.
70 f
I skattekontosystemet är det inte möjligt att direkt avgöra vilka
skatteskulder ett underskott består av eftersom det inte finns någon
automatisk avräkningsordning i systemet. För att man inte skall
tvingas att fördela ett underskott på olika skatter bör ett underskott
som inte överstiger 10 000 kr behandlas på ett och samma sätt
oberoende av hur det har uppkommit. På ett sådant underskott bör den
lägsta kostnadsräntan alltid beräknas, dvs. räntan bör i dessa fall
beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan. Om olika
räntesatser är tillämpliga skall vid betalning av en del av skatteskulden
i första hand den delen anses vara betald på vilken den högsta
kostnadsräntan skulle ha beräknats. Bestämmelser om detta har tagits
in i ett nytt andra stycke.
Ändringen motsvarar delvis förslaget i 19 kap. 2 § i lagrådsremissen
men har kompletterats.
Punkt 1 d av övergångsbestämmelserna
I en ny punkt föreskrivs att skattebetalningslagens bestämmelser om
periodisk sammanställning skall börja tillämpas första gången på
uppgifter som avser första kalenderkvartalet 1998.
Punkt 4 av övergångsbestämmelserna
Ändringen innebär att även den som har brustit i sin redovisning eller
betalning av skatter och avgifter enligt uppbördslagen, lagen om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller mervärdesskattelagen
kan få sin F-skattsedel återkallad.
Punkt 5 c av övergångsbestämmelserna
Riksskatteverkets föreskrifter m.m. om länsstyrelses inventering hos
kronofogdemyndighet har utfärdats med stöd av 10 och 44 §§ i den
numera upphävda medelsförvaltningskungörelsen (1964:886). Efter-
som författningen med bemyndigande för Riksskatteverket att ge
Prop. 1997/98:33
46
föreskrifter har upphört att gälla kan verket inte besluta om att Prop. 1997/98:33
upphäva föreskriften. Det måste i stället göras genom lag.
Punkt 8 av övergångsbestämmelserna
Tillägget innebär att reglerna i skattebetalningslagen om vilken
myndighet som skall fatta beslut även skall gälla for tidigare år när
uppbördslagen och lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall tillämpas om beslutet rör arbetsgivare.
Punkt 9 av övergångsbestämmelserna
Bestämmelsen har kompletterats med en regel om betalnings-
skyldighet for delägare i handelsbolag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
Bestämmelserna har kompletterats med en regel om vad som skall
gälla i fråga om slutlig skatt och avgift som fortfarande skall uppbäras
enligt bestämmelserna i uppbördslagen eller lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
2J
Ändringen i första stycket punkt 2 föranleds av att fördelningen av
medel mellan andra och tredje fondstyrelsen skall utgå från arbets-
givarens avgiftsunderlag per år i stället för avgiftsunderlaget per
månad (se avsnitt 7). Till andra fondstyrelsen skall de tilläggspen-
sionsavgifter överföras som erläggs av arbetsgivare med en årslöne-
summa på minst 240 basbelopp.
Ändringarna i första stycket punkt 4 är en följd av att sjömans-
skattelagen upphör att gälla vid utgången av 1997 och att rubriken till
lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter föreslås ändrad i
budgetpropositionen (prop. 1997/98:1) till lagen om allmän pensions-
avgift.
Punkt 3 av övergångsbestämmelserna
Tillägget innebär att samma myndighet skall fatta beslut i taxerings-
ärenden och i ärenden om debitering av slutlig, kvarstående eller
tillkommande skatt för år 1998 och tidigare års taxeringar.
47
8.5
Förslaget till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200)
Prop. 1997/98:33
11 kap.
I paragrafen regleras vilka uppgifter som en faktura skall innehålla. I
punkt 6 fanns rörande registreringsnumret tidigare en hänvisning till
14 kap. 24 §. När 14 kap. upphävdes slopades även hänvisningen.
Genom det nu gjorda tillägget klargörs att det är registreringsnumret
till mervärdesskatt som skall anges.
Punkt 2 av övergångsbestämmelserna
I punkten anges att mervärdesskattelagens bestämmelser skall
tillämpas för periodiska sammanställningar som avser tid fore
utgången av år 1997. För tiden därefter gäller de nya bestämmelserna i
skattebetalningslagen.
8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:356) om
ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Punkt 4 av anvisningarna till 49 §
I punkten har en felaktig hänvisning till uppbördslagen (1953:272)
rättats.
8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:524) om
ändring i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343)
7§
I punkt 1 har tagits in en bestämmelse om att registrering av delägare i
enkla bolag och partrederier skall fa ske i det centrala skatteregistret.
I punkt 3 har SFS-numret till skattebetalningslagen tagits bort
eftersom detta anges redan i punkt 2.
8.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt
70 §
I paragrafen har en felaktig hänvisning till uppbördslagen rättats till.
48
3 kap.
Ändringarna i tredje stycket är enbart av terminologisk art.
I förde stycket har i förtydligande syfte an getts att det skall vara
fråga om en F-skattsedel med villkor enligt 9 kap. 4 §
skattebetalningslagen som skall ha åberopats för att ersättningen skall
räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.
Prop. 1997/98:33
13 kap.
3§
I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt
den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. Innebörden av
detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum fortfarande skall
tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund
av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats
pensionspoäng.
Språket i paragrafen har vidare moderniserats.
14 kap.
3§
I paragrafen anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall tillämpas enligt
den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998. De äldre
föreskrifterna i nämnda lagrum skall fortfarande tillämpas såvitt avser
år före år 1998 för vilka den försäkrade på grund av utebliven
betalning av tilläggspensionsavgift inte tillgodoräknats pensions-
poäng. Vidare har, i förtydligande syfte, den tillämpbara procentsatsen
30 upprepats.
15 kap.
1J
Ändringen i paragrafens första stycke är en följdändring.
I paragrafens andra stycke anges att 12 kap. 2 § andra stycket skall
tillämpas enligt den lydelse stycket hade fram till den 1 januari 1998.
Innebörden av detta är att de äldre föreskrifterna i nämnda lagrum
fortfarande skall tillämpas såvitt avser år före år 1998 för vilka den
försäkrade på grund av utebliven betalning av tilläggspensionsavgift
inte tillgodoräknats pensionspoäng.
Punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Ändringen i andra stycket har gjorts på grund av att bestämmelserna i
II kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring
och innebär således inte någon ändring i sak.
49
4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 33
4§
Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 §
första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär
således inte någon ändring i sak.
Prop. 1997/98:33
4 kap.
5§
Ändringarna i andra stycket föranleds av att uppbördslagen ersatts av
skattebetalningslagen och att skyldigheten att betala preliminär A-
skatt ersatts av en skyldighet att vidkännas skatteavdrag för betalning
av den preliminära skatten.
6 kap.
1J
Ändringen har gjorts på grund av att bestämmelserna i 11 kap. 6 §
första stycket har ändrats. Ändringen är en följdändring och innebär
således inte någon ändring i sak.
4§
I paragrafens första stycke anges att kravet för att vara försäkrad för
delpension också är att den försäkrade från och med det år denne fyllt
45 år skall ha varit förvärvsverksam i sådan utsträckning att denne för
minst tio år tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst för till-
Läggspension. Kravet innebär således att pensionsgrundande inkomst
skall ha fastställts för den försäkrade under minst tio år. Sådan
inkomst fastställs om summan av inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete överstiger det för det aktuella året gällande
basbeloppet, oavsett om den försäkrade erlagt någon tilläggs-
pensionsavgift eller inte. Andra stycket i paragrafen har därför tagits
bort.
I paragrafens andra stycke har en ändring gjorts på grund av att
bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är
en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak.
50
5 kap.
17 §
1 ett nytt andra stycke anges att beskattningsmyndigheten har rätt att
fatta beslut om betalningsskyldighet for delägare i handelsbolag enligt
2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har
tagits in sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen
(1997:483) borde finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har
rätt att ålägga en delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I
skattebetalningslagen togs en sådan bestämmelse in i ny paragraf,
12 kap. 8 a §. En motsvarande bestämmelse bör inforas även på
punktskatteområdet.
Prop. 1997/98:33
4§
Ändringen i andra stycket punkt 3 har gjorts på grund av att
bestämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket har ändrats. Ändringen är
en följdändring och innebär således inte någon ändring i sak.
38 §
I ett nytt andra stycke anges att tullmyndigheten har rätt att fatta beslut
om betalningsskyldighet för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 §
lagen om handelsbolag och enkla bolag. Bestämmelsen har tagits in
sedan Lagrådet ansett att det i skattebetalningslagen (1997:483) borde
finnas en uttrycklig bestämmelse om vem som har rätt att ålägga en
delägare i ett handelsbolag betalningsskyldighet. I skattebetalnings-
lagen togs en sådan bestämmelse in i en ny paragraf, 12 kap. 8 a §. En
motsvarande bestämmelse bör införas även på tullområdet.
51
Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)
dels att 15 kap. 12 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 och 4 §§, 4 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 2, 7 och 9 §§, 10
kap. 30 §, 11 kap. 13 §, 16 kap. 4 och 6 §§ och 19 kap. 2 och 8 §§
samt rubriken närmast före 11 kap. 13 § och punkterna 1, 4, 5 och 8 av
övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §
Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och
betalning av
1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket
taxeringslagen (1990:324),
2. avgift enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,
4. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
5. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
6. skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller
avgift som avses i 1-5 samt förseningsavgift enligt fastighets-
taxeringslagen (1979:1152), och
7. ränta på skatt, skattetillägg eller avgift som avses i 1-6.
Lagen gäller inte när skatt
enligt mervärdesskattelagen
skall tas ut för varor vid import.
1 sådant fall gäller tullagen
(1994:1550).
4§
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
1. avgift och avgiftsskyldig,
2. belopp som skall dras från ersättning för arbete, ränta eller
utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt) och den
som är skyldig att göra sådant avdrag, samt
3. skattetillägg, förseningsavgift och ränta och den som är skyldig
att betala skattetillägg, avgift eller ränta.
Med skatt likställs
1. belopp som någon annan än den skattskyldige är betalnings-
skyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
52
debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om
handelsbolag och enkla bolag, och
2. belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på
grund av ett senare beskattningsbeslut skall betalas in igen till
skattemyndigheten.
Med skattskyldig likställs
1. handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de
skatter som anges i 1 §,
2. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt
enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
3. den som utan att vara
skattskyldig här i landet har fått
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7
eller 8 §, och
4. den som skattemyndigheten
enligt 23 kap. 3 § har beslutat
skall svara för redovisning och
betalning av skatt som hänför sig
till verksamhet som bedrivs
genom enkelt bolag eller part-
rederi.
3. den som utan att vara
skattskyldig här i landet har fått
en F-skattsedel enligt 4 kap. 7
eller 8 §,
4. den som skattemyndigheten
enligt 23 kap. 3 § har beslutat
skall svara för redovisning och
betalning av skatt som hänför sig
till verksamhet som bedrivs
genom enkelt bolag eller part-
rederi, och
5. delägare i handelsbolag
som enligt 2 kap. 20 § lagen om
handelsbolag och enkla bolag
har ålagts betalningsskyldighet
för skatt.
4 kap.
Särskild A-skatt betalas av den
skattskyldige efter beslut av
skattemyndigheten. Sådant be-
slut får meddelas endast
beträffande den som inte har fått
en F-skattsedel och tillämpas
endast beträffande sådan er-
sättning för vilken det inte skall
göras skatteavdrag enligt 5 kap.
Beslut om särskild A-skatt får
överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade
Särskild A-skatt betalas av den
skattskyldige efter beslut av
skattemyndigheten. Sådant be-
slut får meddelas endast be-
räffande den som inte har fått en
F-skattsedel.
meddelas under förutsättning att
slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast
skatteavdrag görs.
En F-skattsedel skall, om inte
annat följer av 8, 10 eller 11 §,
efter ansökan utfardas för den
som bedriver eller kan antas
komma att bedriva
7§
En F-skattsedel skall, om inte
annat följer av 8, 10 eller 11 §,
efter ansökan utfardas för den
som bedriver eller uppger sig ha
for avsikt att bedriva närings-
näringsverksamhet här i landet.
verksamhet här i landet, såvida
det inte finns skälig anledning
att anta att näringsverksamhet
varken bedrivs eller kommer att
bedrivas.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
5 kap.
Skatteavdrag skall, om inte
annat följer av 3-5 §§, göras från
kontant ersättning för arbete.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
2§
Skatteavdrag skall, om inte
annat följer av 3-5 §§, göras från
kontant ersättning för arbete
eller från annan kontant er-
sättning som betalas ut med
anledning av tjänsten.
1. pension,
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
3. sådan ersättning vid sjukdom eller olycksfall som avses i 32 § 1
mom. första stycket e och g kommunalskattelagen (1928:370) samt
ersättning som avses i tredje stycket samma moment,
4. sjukpenning och annan ersättning som avses i punkt 11 av
anvisningarna till 22 § och punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen,
5. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i
näringsverksamhet,
6. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan
liknande periodisk utbetalning för vilken givaren enligt 23 §
kommunalskattelagen är berättigad till avdrag, och
7. behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1
mom. första stycket j kommunalskattelagen på grund av att
pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i
anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord.
Om den som tar emot
ersättning för ett utfört arbete har
en F-skattsedel utan villkor
enligt 4 kap. 9 § eller åberopar
en F-skattsedel med sådant
villkor trots att det är uppenbart
att arbetet har utförts under
sådana förhållanden att den som
utfört arbetet är att anse som
anställd hos den som betalar ut
ersättningen för arbetet, skall
utbetalaren skriftligen anmäla
detta till skattemyndigheten.
7§
Om den som tar emot
ersättning för ett utfört arbete har
eller åberopar en F-skattsedel
utan villkor enligt 4 kap. 9 §
eller åberopar en F-skattsedel
med sådant villkor trots att det är
uppenbart att arbetet har utförts
under sådana förhållanden att
den som utfört arbetet är att anse
som anställd hos den som betalar
ut ersättningen för arbetet, skall
utbetalaren skriftligen anmäla
detta till skattemyndigheten.
54
9§
Skatteavdrag skall inte göras från
1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,
2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för
svenska dödsbon,
3. ränta eller utdelning till fysiska personer som inte är bosatta i
Sverige,
4. ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt
undantagen från beskattning i Sverige,
5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är
mindre än 1 000 kronor,
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
6. ränta på ett konto för klientmedel,
7. ränta som betalas ut
7. ränta
tillsammans med ett annat
tillsammans
som betalas ut
med ett annat
belopp, om det är okänt för
utbetalaren hur stor del av
belopp, om det är okänt för
utbetalaren hur stor del av
utbetalningen som utgör ränta
och utbetalaren därför skall
redovisa hela beloppet i
kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 §
sista stycket lagen om själv-
deklaration och kontrollupp-
gifter, eller
8. ränta eller utdelning som
utbetalningen som utgör ränta
och utbetalaren därför skall
redovisa hela beloppet i
kontrolluppgift enligt 3 kap. 22 §
sjätte stycket lagen om själv-
deklaration och kontrollupp-
gifter, eller
ett utländskt företag skall lämna
kontrolluppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter.
10 kap.
30 §
Den som är skattskyldig för
import av varor skall redovisa
den utgående skatten för
importen på det sätt som gäller
för tull.
Utgående skatt som avser sådana gemenskapsintema förvärv som
anges i 1 kap. 1 § första stycket 2 mervärdesskattelagen (1994:200)
skall redovisas särskilt.
11 kap.
För hög F - s kat t eller
särskild A- skatt
Om debiterad F-skatt eller
särskild A-skatt överstiger den
slutliga skatten, skall den
preliminära skatten sättas ned
med mellanskillnaden.
För hög preliminär
skatt
13 §
Om debiterad preliminär skatt
tillsammans med andra belopp
som skall tillgodoräknas den
skattskyldige enligt 14 § andra
stycket 1 överstiger den slutliga
skatten, med tillägg enligt 14 §
andra stycket 2, skall den
debiterade preliminära skatten
sättas ned med mellanskillnaden.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
en skatte-
dag som
16 kap.
4§
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som
skall redovisas i en skatte-
deklaration skall ha betalats
senast samma dag som
deklarationen skall ha kommit in
till skattemyndigheten enligt
10 kap. 18, 19 eller 22 §.
Avdragen skatt, arbetsgivar-
avgifter och mervärdesskatt som
har redovisats i
deklaration skall ha betalats
senast samma
deklarationen skall ha kommit in
till skattemyndigheten enligt
10 kap. 18, 19 eller 22 §.
Den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som
exklusive gemenskapsintema förvärv och import för beskattningsåret
beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor skall dock ha
betalat avdragen skatt och arbetsgivaravgifter, som skall redovisas i en
skattedeklaration, senast den 12, i januari senast den 17, i månaden
efter redovisningsperioden.
Mervärdesskatt som har redovisats i en särskild skattedeklaration
enligt 10 kap. 32 § första stycket skall ha betalats samma dag som
deklarationen skall ha kommit in till skattemyndigheten.
6§
Skatt som skall betalas enligt ett grundläggande beslut om slutlig
skatt skall ha betalats senast den förfallodag som infaller närmast efter
det att 90 dagar har gått från beslutsdagen.
Skatt som har bestämts genom
omprövningsbeslut eller beslut
om debiteringsåtgärd enligt 11
kap. 20 § eller till följd av
domstols beslut skall ha betalats
senast den förfallodag som
infaller närmast efter det att 30
dagar har gått från beslutsdagen.
Slutlig skatt behöver dock inte
betalas före den tidpunkt som
anges i första stycket.
Skatt som har bestämts genom
omprövningsbeslut eller beslut
om debiteringsåtgärd enligt 11
kap. 20 § skall ha betalats senast
den förfallodag som infaller
närmast efter det att 30 dagar har
gått från beslutsdagen. Det-
samma gäller beslut om
skattetillägg och försenings-
avgift samt skattemyndighetens
beslut om ansvar enligt 12 kap.
och om ansvar för bolagsman i
handelsbolag. Slutlig skatt
behöver dock inte betalas före
den tidpunkt som anges i första
stycket.
Med förfallodag enligt första och andra styckena avses den 17 och
26 januari, den 12, 17 och 26 augusti, den 12 och 27 december samt
den 12 och 26 i övriga månader.
56
Skattemyndigheten får besluta att betalning skall ske en annan dag Prop. 1997/98:33
än som anges i första och andra styckena, om det finns särskilda skäl. Bilaga 1
19 kap.
2§
Ränteberäkningen skall grun-
das på den sammanlagda
skatteskuld eller skattefordran
enligt denna lag som den
skattskyldige har varje dag.
Ränteberäkningen skall grun-
das på den sammanlagda
skatteskuld eller skattefordran
enligt denna lag som den
skattskyldige har varje dag. Till
den del den sammanlagda
skatteskulden inte överstiger
10 000 kronor beräknas
kostnadsränta efter en räntesats
som motsvarar basräntan.
Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 §
beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till
och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000
kronor.
Om betalning inte sker i rätt
tid, skall ränta, för tid efter den
dag skatten senast skulle ha
betalats till dess ränta skall
beräknas enligt 9 §, beräknas
efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procent-
enheter. Till den del skatten inte
överstiger 10 000 kronor skall
dock ränta beräknas efter en
räntesats som motsvarar
basräntan.
8§
Om betalning inte sker i rätt
tid, skall ränta, för tid efter den
dag skatten senast skulle ha
betalats till dess ränta skall
beräknas enligt 9 §, beräknas
efter en räntesats som motsvarar
basräntan plus 15 procent-
enheter.
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. Lagen tillämpas
första gången när det gäller
a) F-skatt och särskild A-skatt: på skatt som avser inkomståret 1998,
b) skatt som skall redovisas i en skattedeklaration: på skatt som
avser redovisningssperioden januari 1998,
c) annan skatt: på skatt som
avser det beskattningsår som
gått ut närmast före den 1
januari 1999.
c) annan skatt: på skatt som
avser det beskattningsår som
gått ut närmast före den 1
januari 1999,
d) uppgiftsskyldighet enligt 10
kap. 33 §: uppgifter som avser
första kalenderkvartalet 1998.
57
4.
4. Vid tillämpningen av
bestämmelserna om återkallelse
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
En skattskyldig som för
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt
som uppbärs enligt uppbörds-
lagen, lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen (1994:200) har vid
återbetalning enligt 18 kap. 1-
4 §§ i den nya lagen rätt att få
tillbaka bara vad som överstiger
skulden samt ränta och avgift
som är hänförlig till skulden.
5. Vid utgången av oktober 1997 upphör följande lagar att gälla:
a) uppbördslagen, som dock, om inte annat följer av 7 eller 8,
fortfarande skall tillämpas i fråga om preliminär skatt för tid före den
1 januari 1998 samt slutlig, kvarstående och tillkommande skatt
avseende 1998 eller tidigare års taxeringar samt avgift eller ränta på
sådan skatt, och
av en F-skattsedel i 4 kap. 13 §
5 skall hänsyn tas också till
brister i redovisning eller
betalning av skatt eller avgifi
som uppbärs enligt uppbörds-
lagen, lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare eller enligt mer-
värdesskattelagen (1994:200).
En skattskyldig som för
tidigare år eller redovisnings-
perioder står i skuld för skatt
eller avgift som uppbärs enligt
uppbördslagen, lagen om upp-
börd av socialavgifter från
arbetsgivare eller mervärdes-
skattelagen har vid återbetalning
enligt 18 kap. 1^1 §§ i den nya
lagen rätt att fa tillbaka bara vad
som överstiger skulden samt
ränta och avgift som är hänförlig
till skulden.
b) lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som dock,
om inte annat följer av 8, fortfarande skall tillämpas i fråga om
arbetsgivaravgifter för utgiftsåret 1997 och tidigare år samt avgift eller
ränta på dessa.
Detsamma gäller Riksskatte-
verkets föreskrift (RSFS 1982:4)
om länsstyrelses inventering hos
kronofogdemyndighet.
8. Vid tillämpning av
bestämmelserna om begräns-
ning av rätten till återbetalning i
68 § 5 mom. uppbördslagen och
25 § lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
skall hänsyn tas också till
skyldighet att betala skatt enligt
den nya lagen.
8. Bestämmelserna om
beslutande myndighet i 2 kap.
1-3 §§' ^en nya lagen tillämpas
från och med den 1 januari 1998
även i fråga om beslut avseende
arbetsgivare enligt uppbörds-
lagen och lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare.
Vid tillämpningen av bestäm-
melserna om begränsning av
58
rätten till återbetalning i 68 § 5
mom. uppbördslagen och 25 §
lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
skall hänsyn tas också till
skyldighet att betala skatt enligt
den nya lagen.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
59
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m. att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (1997:517) om ändring i nämnda
lag skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
november 1997. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om avgiftstillägg för
utgiftsåret 1997 och tidigare år.
Föreslagen lydelse
Denna lag träder i kraft den 1
november 1997. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande i
fråga om fordringar på slutlig
skatt enligt uppbördslagen
(1953:272) och avgift som
uppbärs enligt lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare samt för
avgiftstillägg för utgiftsåret 1997
och tidigare år.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
60
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden1 skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2. till andra fondstyrelsens
förvaltning
tilläggspensionsavgifter som er-
läggs av andra arbetsgivare än
som har nämnts under 1, såvitt
de avser ett avgiftsunderlag som
per år överstiger 240 gånger det
basbelopp som gäller enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt
förvaltning övriga tilläggs-
2§2
Riksförsäkringsverket skall varje år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter
samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller
därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens
förvaltning
tilläggspensionsavgifter som er-
läggs av andra arbetsgivare än
som har nämnts under 1, såvitt
de avser månad med ett
avgiftsunderlag som överstiger
20 gånger det basbelopp som
gäller enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring samt
3. till tredje fondstyrelsens
pensionsavgifter,
4. till första-tredje
styrelsernas förvaltning
sionsavgifter enligt
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter och enligt lagen om
sjömansskatt (1958:295) för-
delade på respektive fondstyrelse
med en andel som motsvarar den
andel av tilläggs-
pensionsavgiftema som förs till
var och en av fondstyrelserna.
Vad som sägs i första stycket 1-4 gäller med den begränsning som
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsernas
rätt att rekvirera medel hos Riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras
avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.
fond-
pen-
lagen
4. till första-tredje fond-
styrelsernas förvaltning pen-
sionsavgifter enligt lagen
(1994:1744) om allmänna egen-
avgifter fördelade på respektive
fondstyrelse med en andel som
motsvarar den andel av tilläggs-
pensionsavgiftema som förs till
var och en av fondstyrelserna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
' Lagen omtryckt 1991:1857.
2 Senaste lydelse 1994:1749.
61
2. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 2 gäller fortfarande för
avgifter som belöper på tid före ikraftträdandet.
3. Äldre föreskrifter i 2 § första stycket 4 gäller fortfarande i fråga
om penningmedel som förts till Allmänna pensionsfonden enligt 3 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
62
Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324) att
punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1997:494) om ändring
i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3. De nya föreskrifterna i 2 3. De nya föreskrifterna i 2
kap. 2 § tillämpas från och med kap. 2 § tillämpas från och med
den 1 januari 1998. den 1 januari 1998. Äldre
föreskrifter skall dock tillämpas i
fråga om 1998 och tidigare års
taxeringar.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
63
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m.
dels att 2 - 5 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 och 7 §§, och
närmast före 1 § en ny rubrik med lydelsen ”Inledande bestämmelse”
samt närmast före 2, 4 och 6 §§ nya rubriker av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Föreslagen lydelse
Ackord
Beslut om att anta förslag om
ackord eller godta förslag om
frivillig skuldsanering fattas av
skattemyndigheten i det län där
gäldenärens hemortskommun är
belägen. Om gäldenären saknar
hemortskommun i landet fattas
beslutet av Skattemyndigheten i
Stockholms län.
2§'
Beslut om att anta förslag om
ackord fattas av den skatte-
myndighet som är behörig enligt
2 kap. 1-3 och 5 §§ skatte-
betalningslagen (1997:483).
Den skattemyndighet som
anges i första stycket får uppdra
åt en kronofogdemyndighet att
fatta beslut om att anta förslag
om ackord.
3§2
Förslag om ackord far antas Förslag om ackord far antas
om det kan anses fördelaktigt för om det kan anses fördelaktigt för
det allmänna. det allmänna och om annan
åtgärd inte behövs från allmän
synpunkt.
Ackordsförslag som inte framställts i konkurs eller enligt lagen
(1996:764) om företagsrekonstruktion far antas endast om övriga
borgenärer som ackordet angår godkänner det.
Förslag om frivillig skuld-
sanering får godtas om
förutsättningarna för skuld-
sanering enligt skuldsanerings-
lagen (1994:334) är uppfyllda.
1 Senaste lydelse 1994:345.
2 Senaste lydelse 1996:779.
64
Skuldsanering
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
I ett ärende om ackord skall
kronofogdemyndigheten beredas
tillfälle att yttra sig, om det inte
kan anses obehövligt.
Beslut enligt denna lag far inte
överklagas.
4§
Beslut om nedsättning av
fordran och beslut om att godta
förslag om frivillig skuld-
sanering fattas av krono-
fogdemyndigheten i den region
där gäldenärens hemorts-
kommun är belägen. Om
gäldenären saknar hemorts-
kommun i landet fattas beslutet
av Kronofogdemyndigheten z
Stockholm.
5§
Beslut om nedsättning av
fordran far fattas och förslag om
frivillig skuldsanering får godtas
om förutsättningarna för
skuldsanering enligt skuld-
saneringslagen (1994:334) är
uppfyllda. Beslut om nedsättning
av fordran får dock fattas endast
om de övriga borgenärer som
skuldsaneringen angår gör
motsvarande eftergift.
Övriga bestämmelser
6§
De föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna lag
meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer.
7§
Beslut enligt denna lag får inte
överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ackordsförslag
som har framställts och ansökan om frivillig skuldsanering som har
gjorts före ikraftträdandet.
65
5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 33
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen
(1994:200) och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1997:502) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
11 kap.
5§'
En faktura eller jämförlig handling skall i de fall som anges i 2 § 1
eller 2 och 2 a § innehålla uppgift om
1. ersättningen,
2. skattens belopp för varje skattesats,
3. utställarens och mottagarens namn och adress eller någon annan
uppgift genom vilken de kan identifieras,
4. transaktionens art,
5. platsen för varans mottagande,
6. den skattskyldiges
registreringsnummer eller, då
den skattskyldige inte är
registrerad, hans person- eller
organisationsnummer om det
finns ett sådant och annars en
likvärdig uppgift, och
6. den skattskyldiges
registreringsnummer till mer-
värdesskatt eller, då den
skattskyldige inte är registrerad,
hans person- eller organisations-
nummer om det finns ett sådant
och annars en likvärdig uppgift,
och
7. övrigt som kan ha betydelse för bedömningen av
skattskyldigheten och mottagarens avdragsrätt eller rätt till
återbetalning.
En faktura eller jämförlig handling som utfardas enligt 2 § 3 skall
innehålla uppgift om den utgående skatt som säljaren har redovisat
eller skall redovisa för gjorda skattepliktiga uttag av tjänster på
fastigheten. Handlingen skall dessutom innehålla de uppgifter som
anges i första stycket 3, 4, 6 och 7.
Bestämmelserna i första stycket 3-5 far frångås då fråga är om en
faktura eller jämförlig handling som upptar endast ett mindre belopp.
2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till
ända senast vid utgången av
1997. Detsamma gäller för
redovisningsperiod som på
grund av bestämmelserna i 14
kap. 8 § tredje stycket slutar
2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om redo-
visningsperioder som gått till
ända senast vid utgången av
1997 och för periodiska
sammanställningar som avser tid
före utgången av 1997.
Detsamma gäller för redo-
Senaste lydelse 1997:502.
66
under januari 1998.
visningsperiod som på grund av
bestämmelserna i 14 kap. 8 §
tredje stycket slutar under
januari 1998.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
67
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 49 §
kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse enligt lagen
(1997:356) om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4. Riksskatteverket
Anvisningar
till 49 §
skall 4. Riksskatteverket skall
fa sjöinkomst-
49 § och
enligt 2 § 4
fjärde styckena
årligen lämna besked beträffande
de fartyg ombord på vilka de
anställda skall
avdrag enligt
skattereduktion
mom. andra -
uppbördslagen (1953:272) samt
beträffande vilket fartområde
som fartyget går i (klassi-
ficering). Därvid skall ett fartyg
anses gå i Q ärrfart, om det
huvudsakligen går i sådan fart.
Riksskatteverkets beslut far inte
överklagas.
årligen lämna besked beträffande
de fartyg ombord på vilka de
anställda skall få sjöinkomst-
avdrag enligt 49 § och
skattereduktion enligt 11 kap.
11 § andra och tredje styckena
skattebetalningslagen
(1997:483) samt beträffande
vilket fartområde som fartyget
går i (klassificering). Därvid
skall ett fartyg anses gå i
fjärrfart, om det huvudsakligen
går i sådan fart. Riksskatte-
verkets beslut far inte över-
klagas.
En redare skall före den 1 oktober varje år till Riksskatteverket
lämna uppgift för nästkommande år om sådana svenska handelsfartyg
som avses i punkt 1 anvisningarna rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall använda i sin
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av betydelse för
Riksskatteverket vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken uppgift lämnats, är redaren
skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
68
Härigenom föreskrivs att 7 § skatteregisterlagen (1980:343)' i
paragrafens lydelse enligt lagen (1997:524) om ändring i lagen
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
7§
För fysisk och juridisk person far, utöver de uppgifter som anges i 5
och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmans-
företag, företag som enligt 3 §
12 a mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter samt
uppgift om företagsledare i dessa
företag.
1. Sådana uppgifter om
ägarförhållandena i fåmans-
företag, företag som enligt 3 §
12 a mom. tredje stycket lagen
(1947:576) om statlig
inkomstskatt skall behandlas
som fåmansföretag, fåmansägt
handelsbolag och dotterföretag
som avses i 2 kap. 16 § lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter, uppgift
om företagsledare i dessa företag
samt uppgift om delägare i
enkelt bolag och partrederi.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat
sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller 14
kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får
anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om
beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med
anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt,
uppgift om innehav av skattsedel
på preliminär skatt, uppgifter om
beslut om återkallelse av F-
3. Uppgift om registrering av
skyldighet att betala skatt,
uppgift om innehav av skattsedel
på preliminär skatt, uppgifter om
beslut om återkallelse av F-
skattsedel med angivande av
skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma
skatt enligt skattebetalningslagen
(1997:483), lagen (1991:586)
om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen
skattsedel med angivande av
skälen för beslutet, uppgifter
som behövs för att bestämma
skatt enligt skattebetalnings-
lagen, lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta, lagen
Lagen omtryckt 1983:143.
69
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt
uppgifter om redovisning,
inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
framställt forslag till beslut om
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
anstånd med att lämna deklaration,
(1990:912) om nedsättning av
socialavgifter, mervärdesskatte-
lagen och lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt
på ackumulerad inkomst samt
uppgifter om redovisning,
inbetalning och återbetalning av
sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt
beskattning.
5. Uppgift om ansökan om
uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att
betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt
uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra
deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskatt-
ningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild
självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och
andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt
uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och
uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos krono-
fogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en
person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller
företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuld-
sanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om
betalningsinställelse.
10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.
11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedels-
försändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.
12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande
samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde,
taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och
tidpunkt för fanget för fastighet som ägs eller innehas av personen,
andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter
som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som
behövs för värdering av bostad på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om
tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 §
taxeringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.
70
15. Uppgift om postgiro- och bank gironummer, om personen är
näringsidkare samt, om fullmakt lämnats for bank- eller postgiro att ta
emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt
kontots nummer och typ.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit
sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal-
skattelagen (1928:370).
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.
18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan
beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och
belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för
levnadskostnader.
19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt
tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1988:263) och lagen (1979:561) om
biluthyrning.
20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fack-
föreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen
(1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på
bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion
för riskkapitalinvesteringar, uppgifter enligt 6 § första och andra
styckena lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för
byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion
enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion,
uppgifter för bestämmande av skattereduktion enligt lagen
(1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan
skattereduktion.
21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av
bosättningsland.
22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2
kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontroll-
uppgifter, totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och
koncembalansomslutning för koncemmoderföretag.
23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 §
lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,
uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall
reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av
bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller
bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5
och andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.
25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter,
verkställande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte
är fulltalig eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om
företagsrekonstruktion och fusion samt uppgifter från handels- och
föreningsregistret om firmatecknare, revisor och företags-
rekonstruktion.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
71
26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt
alkohollagen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.
27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbets-
marknads-politiska åtgärder samt utbetalt belopp och datum for
utbetalningen.
28. Uppgifter från Generaltullstyrelsen om debiterad mervärdesskatt
vid import, exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de
tidsperioder som uppgifterna avser.
29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om forsäkring mot kostnader
for sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller
personnummer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat
gälla och datum for förändring av lönesumma samt om
sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete såvitt avser
den försäkrades personnummer och datum for inkomstanmälan.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 1
72
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-10-13
Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet
Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.
Enligt en lagrådsremiss den 25 september 1997 (Finansdeparte-
mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över
forslag till
1. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
2. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
Allmänna pensionsfonden,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande
statliga fordringar m.m.,
6. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
7. lag om ändring i lagen (1997:356) om ändring i lagen
(1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
8. lag om ändring i lagen (1997:524) om ändring i lagen
(1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Ingrid Engquist.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
1 kap. 4 §
1 tredje stycket räknas under olika punkter upp personer som skall
likställas med skattskyldig. Uppräkningen utvidgas enligt förslaget
med en ny punkt 5 avseende delägare i handelsbolag som enligt
2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
(HBL) har ålagts betalningsskyldighet för skatt. I författnings-
kommentaren sägs att det rör sig om en ändring i förtydligande syfte
och att det av bestämmelsen följer att beslut om betalningsskyldighet
för bolagsmän i handelsbolag fattas av skattemyndigheten.
Enligt 2 kap. 20 § HBL svarar bolagsmännen solidariskt för
bolagets förpliktelser. Avsikten med den ifrågavarande föreskriften i
skattebetalningslagen är tydligen att klargöra att skattemyndigheten
har rätt att fastställa sådan betalningsskyldighet för bolagsmännen och
därigenom tillskapa exekutionstitlar mot dem. Enligt Lagrådets
mening kan lagändringen ifrågasättas från två utgångspunkter. För det
första är det tveksamt i vad mån fråga är om ett förtydligande och inte
Prop. 1997/98:33
Bilaga 2
73
en materiell ändring. - För det andra kan den åsyftade innebörden -
dvs. att skattemyndigheten skall ha rätt att fastställa betalnings-
skyldigheten - inte anses framgå av den föreslagna föreskriften.
Frågan om skattemyndighet är behörig att fastställa betalnings-
skyldighet enligt 2 kap. 20 § HBL vad gäller skatt har diskuterats
sedan lång tid. Olika meningar har framförts bl.a. beroende på vilken
typ av skatt det gällt. Vad beträffar källskatt och arbetsgivaravgifter
har Regeringsrätten i rättsfallet RÅ 1990 ref. 50 funnit att skatte-
myndigheten har behörighet att meddela fastställelsebeslut mot en
bolagsman (se också RÅ 1981 Ba 3 och JO:s ämbetsberättelse
1982/83 s. 369-371). När det å andra sidan gäller mervärdesskatt har i
olika sammanhang uttalats att skattemyndigheten saknar behörighet att
fastställa en bolagsmans betalningsskyldighet och att detta i stället
skall ske genom dom eller utslag i mål om betalningsföreläggande, på
samma sätt som gäller beträffande civilrättsliga fordringar i allmänhet
(se NJA 1994 s. 231 samt JK:s beslut den 1 augusti 1979, dnr 278-79-
40; jfr NJA 1976 s. 230). Det finns emellertid också uttalanden av
motsatt innebörd (se SOU 1987:10 s. 321 f. och prop. 1995/96:170
s. 147).
Mot denna bakgrund hade det enligt Lagrådets mening - oavsett
vad som kan anses vara gällande rätt - varit värdefullt om forslaget,
när nu frågan avses att slutligen regleras, belysts ytterligare bl.a. ge-
nom en remissbehandling. Med hänsyn till att den föreslagna ord-
ningen tillämpats i praktiken sedan länge beträffande källskatter och
arbetsgivaravgifter vill Lagrådet dock inte motsätta sig att en lag-
reglering nu sker i huvudsak enligt forslaget. Som Lagrådet tidigare
anfört ger emellertid den föreslagna bestämmelsen inte något klart
uttryck for vad som åsyftas. Om skattemyndighet skall ges rätt att
besluta om betalningsskyldighet i förevarande fall bör en uttrycklig
bestämmelse härom införas i lagen.
19 kap. 2 och 8 §§
I remissen föreslås att den nuvarande bestämmelsen i 8 § om en lägre
räntenivå (basränta) avseende for sent betald skatt till den del skatten
inte överstiger 10 000 kr skall upphöra att gälla. I stället infors i 2 §
första stycket en regel av innebörd att kostnadsränta skall beräknas
efter en räntesats motsvarande basräntan till den del den sammanlagda
skatteskulden uppgår till högst 10 000 kr. Förslaget motiveras med att
det i skattekontosystemet inte är möjligt att direkt avgöra vilka
skatteskulder ett underskott består av. För att man inte skall tvingas att
fördela ett underskott på flera skatter bör enligt författningskom-
mentaren ett underskott behandlas på ett och samma sätt oberoende av
hur det uppkommit.
Lagrådet inser att svårigheter kan uppkomma när räntereglema
skall tillämpas på en skattskyldig vars underskott består av skatte-
skulder for vilka gäller olika ränteberäkningsregler. Såvitt Lagrådet
kan förstå innebär emellertid de föreslagna ändringarna en lösning på
problemet endast i de fall då den sammanlagda skatteskulden un-
Prop. 1997/98:33
Bilaga 2
74
derstiger 10 000 kr. Till den del skuldbeloppet överstiger 10 000 kr
synes reglerna om ränteberäkning även framdeles förutsätta att under-
skottet i förekommande fall kan fördelas på olika skatter.
Tilläggas kan vidare att lagtexten inte ger klart besked om vilken av
flera skatteskulder som skall omfattas av den förmånliga basräntan.
Antag exempelvis att en fysisk person, som har en inte förfallen
skatteskuld enligt 5 § på 45 000 kr, samtidigt har en förfallen skatte-
skuld på 15 000 kr. För dessa skulder gäller tre olika räntenivåer. Det
framgår inte hur förmånsbeloppet i 2 § första stycket skall fördelas
mellan dessa skulder.
Med hänsyn till att de föreslagna ändringarna synes underlätta
tillämpningen i åtminstone en del fall vill Lagrådet inte motsätta sig
att dessa genomförs. Den nya bestämmelsen i 2 § första stycket bör
dock förtydligas. Lagrådet finner det vidare angeläget att ränte-
beräkningsreglema ses över med inriktning på att åstadkomma ett
enklare system.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m.
I första stycket föreskrivs för närvarande att förslag om ackord far
antas, om det kan anses fördelaktigt för det allmänna. I lagråds-
remissen föreslås det ytterligare villkoret för godkännande av ett
ackordsförslag att annan åtgärd inte behövs från allmän synpunkt.
Avsikten med detta tillägg är enligt författningskommentaren att göra
det tydligt att det inte enbart handlar om en ekonomisk jämförelse
mellan utfallet av ett ackord och utfallet av ett exekutivt förfarande.
Som exempel på omständigheter som kan föranleda att ett ackords-
förslag inte antas, trots att det är till fördel för det allmänna i snävt
ekonomisk mening, nämns i lagrådsremissen att företagsledningen har
förfarit brottsligt eller på annat sätt illojalt mot samhället, liksom att
förutsättningar finns för att ådöma företagsledaren näringsförbud.
Också andra omständigheter sägs kunna inverka på bedömningen,
t.ex. att konkurrensförhållandena är sådana att det framstår som
stötande att godta ackordsförslaget.
Den nya bestämmelsen har utformats i överensstämmelse med ett
förslag av Riksskatteverket, trots att detta förslag under remissbehand-
lingen kritiserats från flera håll för att inte ge tillräcklig ledning för
bedömningen om ett ackordsförslag skall antas eller ej. Att bestäm-
melsen inte gavs en annan utformning motiverades med att denna
utformning överensstämde med vad som gäller på andra rättsområden
och fick anses lämplig även i detta sammanhang. Några exempel på
förebilder i lagar på andra rättsområden lämnades dock inte.
Lagrådet delar uppfattningen under remissbehandlingen att den nya
bestämmelsen från lagteknisk synpunkt inte är tillfredsställande ut-
formad. I stället för att återspegla syftet med bestämmelsen väcker det
Prop. 1997/98:33
Bilaga 2
75
föreslagna tillägget bl.a. frågan vilka andra åtgärder än godkännande
av ett ackordsförslag som "behövs" från allmän synpunkt.
Bestämmelsens nuvarande lydelse ger enligt Lagrådets mening
visst utrymme for tolkningen att det inte kan anses fördelaktigt för det
allmänna att anta ett ackordsförslag, om denna lösning med hänsyn till
att gäldenären har förfarit klandervärt eller av annan anledning
framstår som stötande. För att denna innebörd skall komma till
tydligare uttryck bör det framgå av lagtexten att det rör sig om dels en
renodlat ekonomisk bedömning, dels en lämplighetsbedömning med
hänsyn till gäldenärens personliga förhållanden och andra omstän-
digheter.
Med hänvisning till det anförda förordar Lagrådet att 3 § första
stycket ges följande lydelse:
"Förslag om ackord far antas, om det kan anses ekonomiskt
fördelaktigt för det allmänna och det inte med hänsyn till
gäldenärens personliga förhållanden eller av annan anledning
framstår som olämpligt från allmän synpunkt."
4§
Enligt förslaget till ändring av paragrafen flyttas uppgiften att före-
träda staten som borgenär vid skuldsanering enligt skuldsane-
ringslagen (1994:334) från skattemyndigheten till kronofogde-
myndigheten. Sistnämnda myndighet tilläggs borgenärsfunktionen
också vid det i lagrådsremissen beskrivna första oreglerade steget av
skuldsanering och far därvid möjlighet att under vissa förutsättningar
helt eller delvis efterge statens fordran på skatt.
Den föreslagna ordningen innebär, som framhålls i remissen, att
kronofogdemyndigheten far dubbla roller vid skuldsanerings-
forfarandet, nämligen dels som borgenärsforeträdare, dels som hand-
läggande och beslutande myndighet. Vidare skall enligt förslaget
statens borgenärsfunktioner delas upp på två myndigheter. Skatte-
myndigheten skall sålunda i princip ha kvar borgenärsfunktionen bl.a.
vid ackord (2 §). Överflyttningen till kronofogdemyndighet av
borgenärsfunktionen vid skuldsanering motiveras med att den nuvar-
ande ordningen med kronofogdemyndigheten som skuldsanerings-
myndighet och skattemyndigheten som borgenärsforeträdare medfört
åtskilligt dubbelarbete.
De principiella betänkligheter som kan resas mot att kronofogde-
myndigheten far en dubbelroll är enligt Lagrådets mening inte av den
arten att Lagrådet har anledning att motsätta sig förslaget. Lagrådet
har inte heller anledning att ifrågasätta att den föreslagna ordningen
innebär en effektivitetsvinst vad gäller skuldsaneringsarbetet. Vad
som möjligen kan diskuteras är om det är lämpligt att på föreslaget
sätt dela upp statens borgenärsfunktioner på två myndigheter.
Åtminstone i teorin kan beträffande en och samma gäldenär sam-
tidigt uppkomma frågan om ackord eller skuldsanering skall tillämpas.
Det är angeläget att utvecklingen på området följs så att åtgärder kan
Prop. 1997/98:33
Bilaga 2
76
vidtas om den föreslagna ordningen visar sig ge upphov till problem i
praktiken.
6§
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att meddela de föreskrifter som
behövs för tillämpningen av lagen. Av den allmänna motiveringen
framgår att bemyndigandet ansetts nödvändigt bl.a. för att Riks-
skatteverket skall kunna ange riktlinjer för när en skattemyndighet
med stöd av 2 § andra stycket skall uppdra åt en kronofogdemyndighet
att fatta beslut om att anta förslag till ackord.
I remissen sägs inget om hur bemyndigandet förhåller sig till reg-
lerna om normgivning i 8 kap. regeringsformen. Det framgår således
inte om bemyndigandet tar sikte på materiella föreskrifter och - i så
fall - hur delegeringens lagenlighet bedömts med hänsyn till reglerna i
8 kap. 3 och 7 §§ regeringsformen. Har avsikten emellertid varit att
bemyndigandet skall avse endast verkställighetsföreskrifter eller andra
föreskrifter som regeringen kan meddela med stöd av 8 kap. 13 §
regeringsformen, kan det sättas i fråga om bemyndigandet är nöd-
vändigt. Saken bör enligt Lagrådets mening klarläggas under det
fortsatta lagstiftningsarbetet.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
Prop. 1997/98:33
Bilaga 2
77
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1997
Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Tham, Åsbrink, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Östros, Messing
Föredragande: statsrådet Östros
Prop. 1997/98:33
Regeringen beslutar proposition 1997/98:33 Utfärdande av F-
skattsedel, m.m.
78
gotab 55238 Stockholm 1997