Prop.
1997/98:22
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 september 1997
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I propositionen lägger regeringen fram förslag som syftar till att skydda
borgenärer med säkerhet i företagshypotek i samband med att de
aktiebolag som inte före utgången av år 1997 har anmält beslut om
höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kronor upplöses. När
egendom i vilken förtagshypotek gäller övergår från ett aktiebolag till
dess aktieägare på grund av att bolaget har upplösts, skall en borgenär
som har företagshypotek i bolagets verksamhet till säkerhet för sin
fordran under en övergångstid behålla den förmånsrätt i egendomen som
följer med företagshypoteket. Borgenären skall vidare ha rätt att söka
betalning ur egendomen trots att fordran inte är förfallen till betalning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22
Prop. 1997/98:22
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3
2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).............4
3 Ärendet och dess beredning..............................................................6
4 Bakgrund...........................................................................................6
4.1 1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385)............6
4.2 Allmänt om företagshypotek..............................................7
4.3 Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av
aktiebolag............................................................................9
5 Behovet av ändrade regler...............................................................11
6 Reglernas utformning......................................................................12
7 Ikraftträdande..................................................................................16
8 Kostnader........................................................................................16
9 Författningskommentar...................................................................17
Bilaga 1 Promemorians lagförslag.........................................................20
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser m.m....................................21
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag....................................................22
Bilaga 4 Lagrådets yttrande....................................................................24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september
1997.........................................................................................................25
Prop. 1997/98:22
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).
1 * Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22
Prop. 1997/98:22
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det i
övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag
skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15. Om ett företagshypotek har
upplåtits i ett aktiebolags verk-
samhet och den intecknade verk-
samheten och egendom som
omfattas av företagshypoteket
därefter övergår från aktiebolaget
till dess aktieägare enligt punkten
6, tillämpas bestämmelserna i 2
kap. 3 § första stycket lagen
(1984:649) om företagshypotek.
Bestämmelserna tillämpas också i
sådana fall där verksamheten och
egendomen därefter övergår från
det upplösta aktiebolagets
aktieägare till ett handelsbolag
eller ett aktiebolag som aktie-
ägarna är delägare i eller till en
ekonomisk förening som de är
medlemmar i.
Borgenären förlorar sin rätt
enligt första stycket, om han inte
inom den tid som anges i tredje
stycket väcker talan mot för-
värvaren om betalning ur egen-
domen och anmäler detta till
inskrivningsmyndigheten.
Talan och anmälan enligt andra
stycket skall ske inom sex månader
från det att det upplösta
aktiebolagets styrelse eller
förvärvaren har underrättat
borgenären om aktiebolagets
avregistrering och senast inom
arton månader från
avregistreringen.
Vad som sägs om förvärvaren
gäller också hans dödsbo.
16. Om ett företagshypotek har Prop. 1997/98:22
upplåtits i en verksamhet som har
drivits av ett aktiebolag som har
upplösts enligt punkten 6, har
borgenären rätt att söka betalning
ur egendom som omfattas av
hypoteket trots att hans fordran inte
är förfallen till betalning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Riksdagen beslutade i juni 1994 att gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital
i privata aktiebolag skulle höjas från 50 000 kr till 100 000 kr (se SFS
1994:802). De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1995. Enligt
punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars aktiekapital
understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år 1997 har anmält
beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr avregistreras
och därmed anses upplöst.
Frågan om vilken verkan upplösningen av ett aktiebolag får for
företagshypotek som har gällt i det upplösta aktiebolagets verksamhet
behandlades inte i samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen.
Svenska Bankföreningen har i en skrivelse som inkom till
Justitiedepartementet den 12 juni 1997 påpekat att det finns en risk att
banker och andra innehavare av företagshypotek kan komma att lida
rättsförluster, om frågan om vad som skall gälla beträffande
förmånsrätten för företagshypotek efter ett aktiebolags upplösning inte
regleras i lag.
Inom Justitiedepartementet har det därefter utarbetats en promemoria
med förslag som syftar till att skydda innehavare av företagshypotek i
den aktuella situationen. Promemorian har behandlats vid ett remissmöte
den 25 augusti 1997. De myndigheter och organisationer som inbjudits
till remissmötet har dessutom beretts tillfälle att yttra sig skriftligen.
Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. En förteckning över de
remissinstanser som har yttrat sig över promemorian och en förteckning
över deltagarna i remissmötet finns i bilaga 2. Minnesanteckningar från
remissmötet finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju97/2929).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 4 september 1997 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet, vars
yttrande finns i bilaga 4, har föreslagit en ändring i lagtexten.
Regeringen har följt Lagrådets förslag.
Prop. 1997/98:22
4.1 1994 års ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385)
Sedan den 1 januari 1995 gäller att aktiekapitalet i privata aktiebolag
skall uppgå till minst 100 000 kr i stället för som tidigare minst 50 000
kr (se prop. 1993/94:196, bet. 1993/94:LU32, rskr. 1993/94:422 och
SFS 1994:802). Tidigare bildade bolag har dock medgetts en treårig
övergångstid. Detta innebär att ett bolag som har ett aktiekapital
understigande 100 000 kr trots detta kan bestå som juridisk person till
utgången av år 1997.
Enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall ett aktiebolag vars
aktiekapital understiger 100 000 kr och som inte före utgången av år
1997 har anmält beslut om höjning av aktiekapitalet till minst 100 000 kr
avregistreras och skall därmed anses upplöst. Av punkten 5 i
övergångsbestämmelserna följer att en sådan avregistrering kan komma
till stånd även vid en tidigare tidpunkt än punkten 6 föreskriver, under
förutsättning att aktieägarna, styrelsen och den verkställande direktören
begär det före utgången av oktober 1997. Sedan bolaget har avförts ur
aktiebolagsregistret svarar aktieägarna, styrelseledamöterna och den
verkställande direktören solidariskt för bolagets förpliktelser. För en
aktieägare som inte har varit styrelseledamot eller verkställande direktör
gäller dock detta ansvar endast i förhållande till hans eller hennes andel i
aktiekapitalet. Det avregistrerade bolagets tillgångar övergår till
aktieägarna och dessa inträder i bolagets ställe som part i de avtal som
bolaget har slutit med tredje man. I den mån bolaget enligt lag eller
annan författning har varit skyldigt att vidta åtgärd eller lämna uppgift
skall detta i stället fullgöras av styrelsen.
De angivna bestämmelserna överensstämmer i sak med de
övergångsbestämmelser som tillkom med anledning av att lägsta tillåtna
aktiekapital år 1973 höjdes från 5 000 kr till 50 000 kr (se punkterna 4
och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen, 1973:303, om ändring i
lagen, 1944:705, om aktiebolag i deras lydelse enligt SFS 1981:460).
Det kan förutses att ett inte obetydligt antal verksamheter som hittills
har bedrivits i aktiebolagsform efter utgången av år 1997 kommer att
drivas i annan form, t.ex. under enskild firma eller såsom handelsbolag.
Särskilda skatteregler har tillkommit för att underlätta detta (se lagen,
1996:761, om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek).
4.2 Allmänt om företagshypotek
Regler om företagsinteckning och företagshypotek finns i lagen
(1984:649) om företagshypotek.
Företagshypotek är en form av företrädesrätt. Det medför bl.a. särskild
förmånsrätt enligt 5 § förmånsrättslagen (1970:979) och berättigar till
betalning ur hypoteksegendomen i konkurs eller vid utmätning.
En näringsidkare som vill upplåta företagshypotek i sin
näringsverksamhet har rätt att få inskrivning i verksamheten av ett visst
penningbelopp (företagsinteckning). Bevis om inskrivningen kallas
företagshypoteksbrev (se 1 kap. 2 §). Ett företagshypotek upplåts genom
att näringsidkaren överlämnar företagshypoteksbrevet som säkerhet för
en fordran (se 1 kap. 3 §).
Ett företagshypotek gäller i näringsidkarens lösa egendom i den mån
egendomen hör till den intecknade verksamheten. Viss egendom är
undantagen, bl.a. kassa- och banktillgodohavanden (se 2 kap. 1 §). Om
Prop. 1997/98:22
1** Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 22
verksamheten överlåts, gäller hypoteket i överlåtarens fordran på Prop. 1997/98:22
ersättning såvitt denna avser egendom som omfattades av hypoteket vid
överlåtelsen (se 2 kap. 2 §).
Den principiella utgångspunkten är att företagshypoteket omfattar
endast egendom som tillhör den näringsidkare som har upplåtit
hypoteket. I princip upphör företagshypoteket att gälla om den
intecknade verksamheten övergår i en ny ägares hand. Det finns dock
undantag från denna huvudregel. Ett undantag är att, om en näringsidkare
avlider, dödsboet utan vidare träder i hans ställe som näringsidkare (se 1
kap. 4 § andra stycket). Ett annat undantag är reglerna om den s.k.
förföljelserätten i 2 kap. 3 och 4 §§. Dessa regler har följande innebörd.
Om den intecknade verksamheten överlåts och det i överlåtelsen ingår
egendom som omfattas av företagshypotek, gäller hypoteket i denna
egendom hos förvärvaren. Om förvärvaren överlåter egendomen eller
upplåter särskild rätt i denna eller om egendomen skadas eller tas i
anspråk genom expropriation eller liknande förfarande, omfattar
hypoteket förvärvarens fordran på ersättning (s.k. surrogation).
Hypoteket ger företräde till betalning framför ett företagshypotek i
samma egendom som grundar sig på upplåtelse av förvärvaren (se 2 kap.
3 § första stycket).
Förföljelserätten är emellertid förenad med en tidsmässig begränsning.
Borgenären förlorar sin rätt om han inte inom sex månader från det
överlåtaren eller förvärvaren har underrättat honom om överlåtelsen och
senast inom arton månader från det verksamheten frånträddes väcker
talan mot förvärvaren om betalning ur egendomen och anmäler detta till
inskrivningsmyndigheten (se 2 kap. 3 § andra stycket).
Bestämmelserna tillämpas också om den intecknade verksamheten och
egendom som omfattas av företagshypotek övergår till någon annan
genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av
någon annan anledning än näringsidkarens död (se 2 kap. 4 §).
Någon förföljelserätt anses däremot inte föreligga då ett aktiebolags
tillgångar övergår i någon annans hand genom skifte eller fusion (se
Walin, Om företagshypotek, 1995, s. 110, även NJA 1990 s. 3). I dessa
situationer har borgenärerna ansetts vara tillräckligt skyddade genom
reglerna i 13 och 14 kap. aktiebolagslagen, vilka för ändamålet
föreskriver ett kungörelseförfarande och betalning av kända skulder eller
avsättning av medel för sådan betalning.
En borgenär som har företagshypotek till säkerhet för sin fordran har
ett särskilt skydd genom de bestämmelser som finns i 2 kap. 7 § om rätt
till förtida betalning ur egendomen. Bestämmelserna innebär att
borgenären i vissa situationer har rätt att begära betalning ur egendomen
trots att fordrans förfallotidpunkt ännu inte har inträtt. En sådan rätt till
förtida betalning inträder bl.a. om den intecknade verksamheten eller en
väsentlig del av den överlåts eller upphör eller övergår till någon annan
genom skifte av handelsbolags tillgångar eller genom bodelning av annan
anledning än näringsidkarens död. En rätt till förtida betalning inträder
också om egendomen till följd av vanvård eller naturhändelse eller av
någon annan därmed jämförlig orsak försämras eller minskas så att
säkerhetens värde går ned väsentligt.
4.3 Företagshypotekshavares ställning vid upplösning av Prop. 1997/98:22
aktiebolag
Fråga har uppkommit om vilken verkan reglerna om upplösning av
aktiebolag får för innehavare av de företagshypotek som har gällt i det
upplösta aktiebolagets verksamhet. Fordringarna kan visserligen alltid
göras gällande mot styrelsen eller, med vissa begränsningar, aktieägarna.
Men kan någon förmånsrätt göras gällande på grund av
företagshypoteket?
I samband med 1994 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes inga
ändringar i lagstiftningen om företagshypotek. Förarbetena innehåller
inte heller några uttalanden om vilken verkan upplösningen av ett
aktiebolag får för borgenärer med företagshypotek som säkerhet.
I anslutning till 1973 års ändringar i aktiebolagslagen gjordes den
bedömningen att en ändring av företagsform inte rubbade säkerhet i form
av företagsinteckning (se nedan). I den nu gällande lagen om
företagshypotek är emellertid den principiella utgångspunkten att ett
företagshypotek upphör att gälla, om den intecknade verksamheten
övergår i en ny ägares hand. Detta har bekräftats i bl.a. rättsfallet NJA
1990 s. 3, som gällde en fråga om företagsintecknings bestånd efter
övergång till annan av en persons hela förmögenhet (s.k.
universalsuccession). Högsta domstolen konstaterade att ett företags-
hypotek som hade beviljats i ett dotterbolag hade upphört att gälla sedan
dotterbolaget genom fusion uppgått i moderbolaget.
Den angivna utgångspunkten får anses gälla även vid den
äganderättsövergång som sker när ett företag går över från en
företagsform till en annan. Endast beträffande en typ av
universalsuccession innehåller lagen särskilda bestämmelser som innebär
att företagshypoteket består. Enligt 1 kap. 4 § andra stycket gäller
nämligen att, om en näringsidkare avlider, dödsboet skall träda i hans
ställe som näringsidkare.
Mot bakgrund av lagstiftningens utformning och 1990 års rättsfall
måste slutsatsen bli att, om ett aktiebolag upplöses enligt 1994 års
bestämmelser och den intecknade egendomen därvid övergår på bolagets
aktieägare, detta påverkar företagshypotekets bestånd.
En annan fråga är om företagshypoteket likväl kan åberopas enligt
bestämmelserna om förföljelserätt. Särskilda bestämmelser om detta
finns, som har framgått ovan, i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen om företags-
hypotek. Äganderättsövergång i samband med upplösning av aktiebolag
omfattas emellertid inte av ordalydelsen i dessa bestämmelser. Positivt
stöd för att tillämpa bestämmelserna analogt i den nu aktuella situationen
saknas.
Frågans bedömning i tidigare lagstiftningsärende
I sammanhanget kan också erinras om hur frågan om företagshypoteks
ställning bedömdes i samband med det lagstiftningsarbete som skedde på
1970-talet när gränsen för lägsta tillåtna aktiekapital höjdes från 5 000 till
50 000 kr. Frågan diskuterades då dels i förarbetena till den ändring som
år 1973 gjordes i 1944 års aktiebolagslag och genom vilken lägsta tillåtna
aktiekapital bestämdes till 50 000 kr (se prop. 1973:168 s. 17 och 18),
dels i förarbetena till vissa ändringar som år 1975 gjordes i lagen
(1966:454) om företagsinteckning (se prop. 1975/76:12 s. 35 f.).
Lagen om företagsinteckning innehöll bestämmelser som liknar de
bestämmelser om företagshypotek och förföljelserätt som nu finns i lagen
om företagshypotek. 1 prop. 1973:168 kom föredragande statsrådet till
slutsatsen att en företagsinteckning inte rubbades av att ett aktiebolag
avregistreras. En ändring av företagsform var, sades det, inte att anse
som överlåtelse av verksamhet. Överföringen av aktiebolagets
egendomsmassa till aktieägarna betecknades i stället som ett slag av
universalsuccession. I prop. 1975/76:12 vidhöll föredragande statsrådet
uppfattningen att det var fråga om ett slag av universalsuccession som
inte rubbade företagsinteckningen. Men han påpekade samtidigt att
ytterligare ett led tillkom om verksamheten därefter drevs vidare såsom
handelsbolag, nämligen övergången från aktieägarkollektivet till ett
handelsbolag. Denna äganderättsövergång utgjorde inte en
universalsuccession utan fick närmast bedömas som ett tillskott till
bolag. Effekten av detta var att företagsinteckningen upphörde att gälla i
verksamheten och att borgenärerna endast kunde göra gällande en
förföljelserätt i den konkreta egendom som hade förts över från
aktieägarkollektivet till handelsbolaget. Dessa konsekvenser ansågs i och
för sig inte vara något avgörande skäl för att överväga en ändring i de
1973 beslutade övergångsbestämmelserna till aktiebolagslagstiftningen.
Det konstaterades dock att vissa praktiska inskrivningsrättsliga
komplikationer skulle uppstå i och med att inskrivningsböckema enbart
skulle redovisa företagsinteckningama under det avregistrerade
aktiebolagets firma och att detta någon gång kunde leda till rättsförluster.
Föredragande statsrådet anslöt sig därför slutligen till förslaget från
utredningen angående företagsinteckning att borgenärerna borde
tillgodoses genom regler om förföljelserätt och rätt att begära förtida
uppsägning av inteckningslån.
I lagen om företagsinteckning infördes därför särskilda bestämmelser
om förföljelserätt vid upplösning av aktiebolag. Bestämmelserna var
tillämpliga dels vid äganderättsövergången från aktiebolaget till
aktieägare, dels vid en äganderättsövergång från aktieägare till
handelsbolag. Vidare infördes en bestämmelse om att borgenären i en
sådan situation skulle ha rätt till förtida betalning ur egendomen.
En konsekvens av 1975 års lagstiftning blev att företagsinteckningen
inte längre ansågs bestå orubbad efter aktiebolagets avregistrering;
borgenärernas rätt skulle ju i stället vara en förföljelserätt. Frågan om
borgenärerna kunde hävda en sådan rätt på grund av 10 § lagen om
företagsinteckning (motsvarande 2 kap. 3 § i lagen om företagshypotek)
i vart fall gentemot aktieägarna när dessa drev verksamheten vidare
såsom enskild firma diskuterades inte. Det förhållandet att man införde
en särskild bestämmelse om förföljelserätt som gällde även i denna
situation får emellertid uppfattas så att man inte ansåg att den dittills
gällande lagstiftningen gav någon sådan rätt i dessa fall.
Prop. 1997/98:22
10
Slutsats om rättsläget
Prop. 1997/98:22
Mot den nu angivna bakgrunden far övervägande skäl anses tala för att
ett företagshypotek över huvud taget inte kan göras gällande efter det att
det aktiebolag som upplåtit företagshypoteket har avregistrerats.
Regeringens förslag: Det skall införas lagregler som skyddar borgenärer
med säkerhet i företagshypotek i samband med att det aktiebolag i vars
verksamhet företagshypoteket gäller upplöses.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i promemorians
förslag eller inte haft några invändningar.
Skälen för regeringens förslag: Av punkterna 5 och 6 i
övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen
följer att aktiebolagets borgenärer efter bolagets avregistrering kan göra
sina fordringar gällande gentemot det upplösta bolagets styrelse och, med
vissa begränsningar, aktieägare. För borgenärerna kan det emellertid
också vara av stor betydelse att de fortfarande är tillförsäkrade den
förmånsrätt som de har haft i bolagets egendom. Såsom har framgått av
tidigare avsnitt kan det antas att företagshypotek som gäller i verksamhet
bedriven av ett aktiebolag som upplöses enligt övergångsbestämmelserna
till 1994 års ändringar i aktiebolagslagen upphör att gälla i och med
avregistreringen. Borgenären kan inte ens göra gällande någon sådan
förföljelserätt som annars kan göras gällande vid överlåtelse av
verksamhet.
Företagshypotekshavama har haft vissa möjligheter att tillgodose sina
intressen genom de bestämmelser om likvidation som har tagits in i
punkten 4 i övergångsbestämmelserna till 1994 års ändringar i
aktiebolagslagen. Dessa bestämmelser har gett bl.a. borgenärerna rätt att
t.o.m. den 31 mars 1997 begära att bolag med aktiekapital som
understiger 100 000 kr försätts i likvidation. Härigenom har
företagshypotekshavama kunnat framtvinga en avveckling av bolagets
skulder där företagshypoteket kunnat beaktas. Ofta torde emellertid
sådana likvidationsförfaranden för såväl borgenärer som bolag ha
framstått som opraktiska och kostsamma sätt att avveckla bolaget. Under
alla förhållanden står möjligheten att framtvinga likvidation inte längre
öppen.
I det praktiska rättslivet torde företagshypotekshavama normalt ändå
kunna tillgodose sina intressen ganska väl. Lån och krediter som har
lämnats med företagshypotek som säkerhet är ofta förenade med villkor
som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten om den
lämnade säkerheten inte längre är betryggande. Om ett företagshypotek
upphör att gälla på grund av att det aktiebolag i vars verksamhet
11
inteckningen har gällt upplöses, bör det därför i flertalet fall vara möjligt
för företagshypotekshavama att avveckla skuldförhållandet. Mot
bakgrund härav torde förhandlingssituationen vara sådan att, om
verksamheten skall drivas vidare i annan företagsform, ny säkerhet
kommer att upplåtas i verksamheten i dess nya form. Det kan därför
förutsättas att företagshypotekshavamas mellanhavanden med bolag som
upplöses enligt de nu berörda bestämmelserna i stor utsträckning
kommer att lösas genom frivilliga uppgörelser.
Det måste trots detta antas att det kommer att inträffa ett antal fall där
frivilliga uppgörelser inte kommer till stånd. I dessa fall kan
avregistreringen av aktiebolaget leda till rättsförluster för enskilda
företagshypotekshavare. Det bör därför införas lagregler som tillvaratar
företagshypotekshavamas intressen i samband med att de aktiebolag som
inte kommer att höja sitt aktiekapital till 100 000 kr upplöses.
Prop. 1997/98:22
Regeringens förslag: När egendom i vilken företagshypotek gäller
övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare på grund av att bolaget
avregistreras, skall borgenären under en övergångstid efter
avregistreringen behålla den förmånsrätt i egendomen som följer med
företagshypoteket. Detsamma skall gälla om egendomen därefter övergår
till ett handelsbolag eller ett aktiebolag som aktieägarna i det upplösta
aktiebolaget är delägare i eller till en ekonomisk förening som de är
medlemmar i. Denna rätt skall dock upphöra om borgenären inte inom
sex månader från det att han underrättades om avregistreringen och
senast arton månader efter avregistreringen väcker talan mot den som har
övertagit verksamheten om betalning ur egendomen och underrättar
inskrivningsmyndigheten om detta.
Borgenären skall vidare ha rätt att söka betalning ur egendomen trots
att fordran inte är förfallen till betalning.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,
dock att promemorieförslaget inte omfattar det fallet att egendom övergår
från aktieägarna i det upplösta aktiebolaget till ett annat aktiebolag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt godtagit
förslaget. Finansinspektionen har dock ifrågasatt om en förföljelserätt
inte också borde gälla om aktieägarna överför egendomen till andra
juridiska personer än handelsbolag och ekonomiska föreningar.
Skälen för regeringens förslag: Det enklaste sättet att skydda
borgenärernas rätt kan synas vara att utforma lagstiftningen så att
företagshypoteket utan vidare belastar verksamheten hos den som har
övertagit verksamheten efter avregistreringen. En sådan lösning skulle
emellertid vara förenad med olika svårigheter. Enligt inskrivnings-
registret skulle företagshypoteket fortfarande avse det upplösta
aktiebolagets näringsverksamhet trots att företagshypoteket de facto
skulle ge förmånsrätt i en näringsverksamhet som drivs av ett annat
12
rättssubjekt. Ett gravationsbevis avseende den näringsidkare som
övertagit verksamheten skulle å andra sidan inte uppta företagsinteck-
ningar som skrivits in i det avregistrerade aktiebolagets
näringsverksamhet. Möjligheten att med hjälp av inskrivningsregistret
skaffa en bild av vilka företagshypotek som kan belasta
näringsverksamheten skulle därmed avsevärt försämras. Den som
överväger att bevilja en näringsidkare kredit mot säkerhet i
företagshypotek skulle bli tvungen att räkna med möjligheten av att
verksamheten är belastad med en ”tyst” inteckning. I någon utsträckning
skulle olägenheterna för kreditväsendet minska om
inskrivningsmyndigheten ålades att självmant föra över
företagsinteckningar från upplösta aktiebolag till den som övertagit
bolagets verksamhet. Det kan emellertid antas att sådana
saneringsåtgärder skulle vara synnerligen arbetskrävande för
myndigheten. Denna torde för övrigt ofta sakna tillgång till de uppgifter
om avregistrering av aktiebolag och om verksamheternas övertagare som
sådana åtgärder skulle förutsätta. Det skulle alltså knappast vara någon
acceptabel lösning.
Till detta kommer att ett system i vilket företagshypoteket belastar
även näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren skulle
innebära särskilda risker för inteckningskollisioner. Om den som övertar
verksamheten - t.ex. den ende aktieägaren i det avregistrerade bolaget -
har drivit en annan näringsverksamhet under enskild firma och upplåtit
företagshypotek i denna, kan en och samma egendom komma att
omfattas av olika företagshypotek utan att företrädesrätten dem emellan
är klargjord. Ett liknande kollisionsfall inträder om en och samma person
har ägt del i flera avregistrerade aktiebolag i vars verksamheter
företagshypotek har upplåtits. Dessa och liknande situationer kan inte
heller hanteras inom ramen för ett sådant saneringsförfarande hos
inskrivningsmyndigheten som nyss har berörts.
Från den allmänna omsättningens synpunkt synes i stället den
lämpligaste lösningen vara att nya företagshypotek upplåts i
näringsverksamheten hos den övertagande näringsidkaren efter ett
sedvanligt inskrivningsförfarande och att de företagsinteckningar som
belastar det avregistrerade bolagets verksamhet samtidigt dödas.
Härigenom kommer inskrivningsregister och gravationsbevis att svara
mot de företagsinteckningar som faktiskt finns. Vidare far frågan om
företrädesrätt mellan olika inteckningar i de ovan angivna
kollisionsfallen då en given lösning.
Nya företagsinteckningar och nya företagshypotek är inte beroende av
någon ny lagstiftning. Det fordras emellertid lagregler som skapar
incitament för den övertagande näringsidkaren att upplåta
företagshypotek i samma omfattning som har gällt i det avregistrerade
aktiebolagets rörelse. Det behövs också lagregler som kan garantera att
borgenärerna inte förlorar sin förmånsrätt på grund av det tidigare
företagshypoteket innan nya företagshypotek har upplåtits.
Sådana regler kan lämpligen utformas med utgångspunkt i de
befintliga reglerna om förföljelserätt i 2 kap. 3 § lagen om
företagshypotek och ges i huvuddrag följande utformning. Om
Prop. 1997/98:22
13
företagsintecknad egendom i och med avregistreringen av ett aktiebolag
övergår till det upplösta bolagets aktieägare, skall hypoteket under en
övergångstid kunna göras gällande i egendomen och ge företräde till
betalning framför ett företagshypotek i samma egendom som grundar sig
på en upplåtelse av den övertagande näringsidkaren. Borgenären skall
förlora rätten att göra hypoteket gällande, om han inte inom sex månader
från det att han underrättats om att aktiebolaget avregistrerats och senast
inom arton månader från det att aktiebolaget avregistrerades väcker talan
mot aktieägarna om betalning ur egendomen och anmäler detta till
inskrivningsmyndigheten. Reglerna bör kompletteras med bestämmelser
som ger en borgenär med företagshypotek i ett avregistrerat aktiebolags
verksamhet rätt till betalning ur egendomen trots att fordran inte är
förfallen till betalning.
Även mot en lösning av detta slag kan det visserligen riktas vissa
invändningar. Också med denna modell kommer inskrivningsregistret
under den tid som förföljelserätten består att ge en ofullständig bild av de
företagshypotek som kan belasta en viss verksamhet. Problemet kommer
dock med den här modellen att vara av övergående art.
Det kan också invändas att modellen för med sig praktiska olägenheter.
Det förfarande som måste iakttas för att rätten att göra gällande
företagshypoteket inte skall gå förlorad - talan vid domstol jämte
anmälan till inskrivningsmyndigheten - torde visserligen behöva
tillämpas endast i de undantagssituationer då parterna inte på egen hand
kan komma överens. Men även det förfarande som torde bli det normala
- dödning av företagsinteckningen i det avregistrerade aktiebolaget och
samtidig nyfastställelse av företagsinteckning i den övertagande
näringsidkarens verksamhet - kan givetvis innebära en del besvär. Detta
torde emellertid få accepteras.
Det kan tilläggas att en reglering av detta slag överensstämmer med de
bestämmelser som under 1970-talet infördes i lagen om
företagsinteckning i samband med höjningen av det lägsta tillåtna
aktiekapitalet från 5 000 kr till 50 000 kr. Såvitt är känt fungerade den
regleringen då på ett tillfredsställande sätt.
En särskild fråga är om förföljelserätten bör utsträckas till att omfatta
även de situationer då verksamheten och egendomen efter
avregistreringen av aktiebolaget övergår till en juridisk person som
aktieägarna är delägare eller medlemmar i. Det kan antas att fortsatt drift
i handelsbolagsform kommer att bli vanlig. Även fortsatt drift genom en
ekonomisk förening eller genom ett annat aktiebolag kan komma att
förekomma. Detta gäller särskilt som det har tillkommit särskilda
skatteregler som syftar till att underlätta att verksamheten drivs vidare i
någon av dessa tre företagsformer (se lagen [1996:761] om
inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om
aktiekapitalets storlek m.m.). Om förföljelserätten inte utsträcks till att
gälla i dessa fall, finns det en risk för att borgenärerna gör rättsförluster.
När egendom tillförs ett handelsbolag torde sålunda reglerna om
surrogation (se s. 8) innebära att borgenärerna inte kan göra hypoteket
gällande i det vederlag (bolagsandelen) som aktieägarna får då
egendomen tillförs handelsbolaget (se Walin, Om företagshypotek, 1995,
Prop. 1997/98:22
14
s. 102 och 94). Det torde förhålla sig på samma vis om egendomen
tillförs en ekonomisk förening eller ett aktiebolag. Regeringen anser
därför att förföljelserätten bör utsträckas så att hypoteket följer
egendomen inte bara när den förs över till aktieägarkollektivet i samband
med avregistreringen utan också när egendomen förs vidare från
aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, en ekonomisk förening eller ett
aktiebolag. Något praktiskt behov av att - som Finansinspektionen har
ifrågasatt - utsträcka förföljelserätten till att gälla även när verksamheten
övergår till andra slag av juridiska personer kan däremot inte anses
föreligga.
Stämpelskatt
Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
(stämpelskattelagen) erläggs stämpelskatt för förvärv av fast egendom
och tomträtt och vid beviljande av inteckningar. När det gäller
företagsinteckningar är skattesatsen en procent av det belopp som
intecknas (se 24 § första stycket 2 stämpelskattelagen).
Det kan ifrågasättas om stämpelskatt bör utgå när ett avregistrerat
aktiebolags verksamhet har övertagits av aktiebolagets ägare och nya
företagsinteckningar måste tas ut. Frågeställningen har, såvitt gäller
fastigheter, berörts i förarbetena till den inledningsvis nämnda lagen
(1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade
bestämmelser om aktiekapitalets storlek. I prop. 1995/96:168 s. 20
uttalade regeringen att den i och för sig ansåg att företagaren borde slippa
stämpelskatt när en fastighet förs över från ett avregistrerat aktiebolag till
den nya verksamheten men att det är svårt att lösa frågan genom generell
lagstiftning. Regeringen konstaterade emellertid att Kammarkollegiet -
om det föreligger synnerliga skäl - kan medge befrielse från eller
återbetalning av stämpelskatt (se 42 § stämpelskattelagen och
förordningen [1979:293] om befrielse från eller återbetalning av viss
stämpelskatt).
Bestämmelserna i 42 § stämpelskattelagen och i 1979 års förordning
gäller inte bara stämpelskatt vid förvärv av fast egendom utan all
stämpelskatt. Regeringens ställningstagande i fråga om stämpelskatt vid
förvärv av fast egendom är därför relevant också när det gäller
stämpelskatt som avser företagsinteckningar.
Skyldigheten att betala stämpelskatt påverkas också av det ovan
angivna förslaget om förföljelserätt. Enligt 22 § stämpelskattelagen
föreligger, om nyinteckning och dödning sker på grund av samtidig
ansökan, skatteplikt endast för skillnaden mellan det nyintecknade
beloppet och beloppet av de inteckningar som dödas. Den bestämmelsen
kan inte tillämpas om den gamla företagsinteckningen vid tidpunkten för
nyfastställelsen redan har förlorat sin verkan och alltså inte kan bli
föremål för dödning (jfr NJA 1990 s. 3). I propositionens förslag ligger
emellertid att företagsinteckningen i bolagets verksamhet äger viss
verkan även sedan bolaget har avregistrerats. Så länge förföljelserätten
består kan företagsinteckningen därför bli föremål för dödning. Det
medför att bestämmelsen i 22 § stämpelskattelagen kan tillämpas.
Prop. 1997/98:22
15
Mot den nu angivna bakgrunden finns det inte något behov av att Prop. 1997/98:22
komplettera lagstiftningen om stämpelskatt vid uttagande av
företagsinteckningar.
Regeringens förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1
januari 1998.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot den tidpunkt då de nya reglerna föreslås träda i kraft.
Skälen för regeringens förslag: De regler som föreslås syftar till att
undanröja vissa negativa effekter som kan uppstå för borgenärer med
säkerhet i företagshypotek i samband med att aktiebolag avregistreras
enligt punkten 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om
ändring i aktiebolagslagen. De nya reglerna bör därför träda i kraft vid
den tidpunkt efter vilken de berörda aktiebolagen skall avregistreras, dvs.
den 1 januari 1998.
Den omläggning av företagsinteckningar från avregistrerade aktiebolag
till övertagande näringsidkare som detta förslag förutsätter torde leda till
en inte oväsentlig ökning av antalet företagsinteckningsärenden hos
inskrivningsmyndigheten i Malmö. Hur omfattande merarbete detta
kommer att medföra beror på hur många bolag som kommer att
avregistreras och i vilken utsträckning de belastas av
företagsinteckningar som måste läggas om.
Enligt uppgift från Patent- och registreringsverket hade i juni 1997
cirka 130 000 aktiebolag med ett aktiekapital understigande 100 000 kr
ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av de nya reglerna om
lägsta tillåtna aktiekapital. Det är inte känt hur stor andel av dessa bolag
som kommer att avregistreras och hur många som har upplåtit
företagshypotek i sin verksamhet. Det far antas att ett inte obetydligt
antal bolag kommer att beröras av de nya reglerna. Den ökade
ärendetillströmningen torde emellertid bli endast tillfällig.
Inskrivningsmyndighetens merkostnader för den ökade ärende-
mängden torde täckas genom att avgiftsintäkterna ökar.
Det kan på goda grunder antas att de nya reglerna framför allt kommer
att leda till att borgenärerna och näringsidkarna träffar överenskommelser
om upplåtelse av ny säkerhet. Reglerna om att borgenären skall väcka
talan vid domstol för att inte förlora sin rätt torde därför komma att
tillämpas endast undantagsvis. Någon beaktansvärd ökning av
domstolarnas arbetsbörda är mot den bakgrunden inte att förvänta.
16
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Till övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring av
aktiebolagslagen har fogats två nya punkter, 15 och 16. Punkterna
innehåller särskilda bestämmelser om sådana företagshypotek som har
belastat verksamheten i aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6 i
övergångsbestämmelserna.
15. Om ett företagshypotek har upplåtits i ett aktiebolags verksamhet och
den intecknade verksamheten och egendom som omfattas av
företagshypoteket därefter övergår från aktiebolaget till dess aktieägare
enligt punkten 6, tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket
lagen (1984:649) om företagshypotek. Bestämmelserna tillämpas också i
sådana fall där verksamheten och egendomen därefter övergår från det
upplösta aktiebolagets aktieägare till ett handelsbolag eller ett
aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller till en ekonomisk förening
som de är medlemmar i.
Borgenären förlorar sin rätt enligt första stycket, om han inte inom
den tid som anges i tredje stycket väcker talan mot förvärvaren om
betalning ur egendomen och anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.
Talan och anmälan enligt andra stycket skall ske inom sex månader
från det att det upplösta aktiebolagets styrelse eller förvärvaren har
underrättat borgenären om aktiebolagets avregistrering och senast inom
arton månader från avregistreringen.
Vad som sägs om förvärvaren gäller också hans dödsbo.
Huvudregeln i 2 kap. 1 § lagen om företagshypotek är att ett
företagshypotek kan göras gällande endast i egendom tillhörande den
näringsidkare som har upplåtit hypoteket och att ett företagshypotek
upphör att besvära en intecknad verksamhet när denna övergår till en ny
innehavare. Punkten 15, som har utformats i enlighet med Lagrådets
förslag, innehåller vissa undantag från denna huvudregel.
Bestämmelserna avser den situationen att egendom som omfattas av ett
företagshypotek övergår från ett aktiebolag till dess aktieägare som en
följd av att bolaget upplöses därför att det inte har höjt sitt aktiekapital
till den nya miniminivån, 100 000 kr (se punkten 6 i
övergångsbestämmelserna). Genom en hänvisning till 2 kap. 3 § första
stycket lagen om företagshypotek (se första stycket) görs bestämmelserna
i det stycket om s.k. förföljelserätt vid överlåtelse av intecknad
verksamhet tillämpliga på den aktuella situationen.
Förföljelserätten innebär att borgenären, trots att verksamheten och
hypoteksegendomen har övergått till det upplösta aktiebolagets ägare,
fortfarande i viss mån kan göra hypoteket gällande i egendomen. Rätten
gäller i den bestämda, av företagshypoteket omfattade egendom som
hörde till verksamheten i aktiebolaget vid den tidpunkt då bolaget
upplöstes. Däremot gäller den inte i egendom som har tillförts
Prop. 1997/98:22
17
verksamheten därefter. Därigenom skiljer sig förföljelserätten från den Prop. 1997/98:22
rätt som annars följer med ett företagshypotek och som avser ett från tid
till annat föränderligt egendomskollektiv. Den tidpunkt då borgenärens
rätt omvandlas till en förföljelserätt är den då verksamheten och
egendomen faktiskt byter innehavare, dvs. den tidpunkt då det aktiebolag
som har upplåtit företagshypoteket avregistreras.
Bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket lagen om företagshypotek
skall tillämpas även i det fall då verksamheten och hypoteksegendomen
förs vidare från aktieägarkollektivet till ett handelsbolag, ett aktiebolag
eller en ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller
medlemmar i. Hänvisningen till 2 kap. 3 § första stycket lagen om
företagshypotek innebär sålunda att allt vad som sägs i det stycket om
förvärvare i tillämpliga delar kommer att gälla såväl för det upplösta
bolagets aktieägare som för ett handelsbolag, ett aktiebolag eller
ekonomisk förening som aktieägarna är delägare eller medlemmar i och
till vilket det upplösta bolagets egendom har förts över.
Det har under remissbehandlingen ifrågasatts om det är lämpligt att - i
likhet med vad som gäller enligt 2 kap. 3 § lagen om företagshypotek -
uppställa något krav på att verksamheten övergår för att en förföljelserätt
skall kunna göras gällande. Det har emellertid ansetts lämpligt att
utforma de nya bestämmelserna i nära anslutning till vad som allmänt
gäller om förföljelserätt. Bestämmelserna förutsätter alltså att såväl den
intecknade verksamheten som egendomen övergår till det upplösta
bolagets aktieägare Detta innebär inte att borgenärerna förlorar
möjligheten att göra förföljelserätten gällande i de fall då det bolag som
upplöses vid tidpunkten för avregistreringen inte längre bedriver någon
aktiv verksamhet eller då aktieägarna inte avser att driva verksamheten
vidare efter bolagets upplösning. Verksamheten far i detta sammanhang
anses bestå så länge bolaget - eller, efter avregistreringen,
aktieägarkollektivet - fortfarande har tillgångar och skulder som är
hänförliga till bolagets tidigare näringsaktiviteter.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i huvudsak 2
kap. 3 § andra stycket lagen om företagshypotek. Av bestämmelserna
följer att förföljelserätten är tidsbegränsad. Rätten går förlorad om
borgenären inte inom viss tid dels väcker talan om betalning ur
hypoteksegendomen, dels anmäler detta till inskrivningsmyndigheten.
Talan skall normalt väckas mot de aktieägare som har övertagit
äganderätten till egendomen. Har egendomen övergått till ett
handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, måste dock
talan i stället väckas mot bolaget eller föreningen. I första hand löper en
sexmånadersfrist. Denna frist skall räknas från den tidpunkt då styrelsen
för det avregistrerade bolaget, dess aktieägare eller företrädare för ett
handelsbolag, ett aktiebolag eller en ekonomisk förening till vilken
verksamheten övergått underrättar borgenären om att aktiebolaget har
avregistrerats. Även om någon sådan underrättelse inte lämnas måste
borgenären alltid agera inom arton månader från Patent- och
registreringsverkets beslut att avregistrera bolaget.
Fjärde stycket motsvarar 2 kap. 3 § tredje stycket lagen om
företagshypotek.
16. Om ett företagshypotek har upplåtits i en verksamhet som har drivits Prop. 1997/98:22
av ett aktiebolag som har upplösts enligt punkten 6, har borgenären rätt
att söka betalning ur egendom som omfattas av hypoteket trots att hans
fordran inte är förfallen till betalning.
Punkten innehåller en bestämmelse om rätt till förtida betalning ur
egendom som omfattas av företagshypotek i verksamhet som har drivits
av ett avregistrerat aktiebolag.
Bestämmelsen innebär följande. Om ett aktiebolag som har upplåtit
företagshypotek i sin verksamhet upplöses enligt punkten 6, har
innehavaren av företagshypoteket rätt att fa betalt ur den egendom som
omfattas av hypoteket trots att hans fordran inte har förfallit till
betalning. Bestämmelsen, som är av samma slag som de bestämmelser
om förtida betalning ur egendomen som finns i 2 kap. 7 § första stycket
lagen om företagshypotek, ger inte rätt till förtida betalning till den del
fordran överstiger värdet av egendomen.
Bestämmelsen utgör ett komplement till de nya reglerna i punkten 15.
De torde få betydelse främst då låne- eller kreditavtalet saknar villkor
som ger borgenären möjlighet att säga upp lånet eller krediten i förtid.
Även i de fall då sådana villkor visserligen finns men det är osäkert om
de är tillämpliga, kan borgenären kräva förtida betalning med stöd av de
nya bestämmelserna.
19
Prop. 1997/98:22
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1994:802) om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) skall införas två
nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15. Om ett företagshypotek har
upplåtits i ett aktiebolags
verksamhet och om den intecknade
verksamheten och egendom som
omfattas av företagshypoteket
därefter övergår från aktiebolaget
till dess aktieägare enligt punkten
6, tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3 § lagen (1984:649) om
företagshypotek. Också om
verksamheten och egendomen
därefter övergår från det upplösta
aktiebolagets aktieägare till ett
handelsbolag eller en ekonomisk
förening som aktieägarna är
delägare i, tillämpas de angivna
bestämmelserna. Den tid inom
vilken talan senast skall väckas och
anmälas till inskrivningsmyndig-
heten räknas från det att
aktiebolaget avfördes ur aktie-
bolagsregistret.
16. Om ett företagshypotek har
upplåtits i en verksamhet som har
drivits av ett aktiebolag vilket har
upplösts enligt punkten 6, har
borgenären rätt att söka betalning
ur egendom som omfattas av
hypoteket trots att hans fordran inte
är förfallen till betalning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
20
Remissyttranden över Justitiedepartementets promemoria Företags-
hypoteks ställning efter avregistrering av aktiebolag har avgetts av
Finansinspektionen, Sveriges Industriförbund, Sveriges Allmänna
Hypoteksbank, Sveriges Köpmannaförbund, Grossistförbundet Svensk
Handel och Finansbolagens Förening.
Prop. 1997/98:22
Bilaga 2
I remissmötet deltog företrädare för följande:
Justitiedepartementet, Kammarkollegiet, Malmö tingsrätt, Patent- och
registreringsverket, Lantmäteriverket, Svenska Bankföreningen, Svenska
Kreditmannaföreningen, Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges
advokatsamfund.
21
Prop. 1997/98:22
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att det
i övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i nämnda
lag skall införas två nya punkter, 15 och 16, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 15. Om ett företagshypotek har aktiebolaget till dess aktieägare Bestämmelserna tillämpas också Borgenären förlorar sin rätt Talan och anmälan enligt Vad som sägs om förvärvaren |
22
16. Om ett företagshypotek har
upplåtits i en verksamhet som
har drivits av ett aktiebolag som
har upplösts enligt punkten 6,
har borgenären rätt att söka
betalning ur egendom som
omfattas av hypoteket trots att
hans fordran inte är förfallen till
betalning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
23
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1997-09-09
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Gertrud
Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 4 september 1997 (Justitiedepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Monica
Kämpe.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Systematiskt har den föreslagna regleringen ett närmare samband med
reglerna om företagshypotek än med aktiebolagsrätten. Lagrådet har
därför ifrågasatt om de föreslagna bestämmelserna inte borde införas i
lagen (1984:649) om företagshypotek i likhet med vad som gjordes
under 1970-talet, då det lägsta tillåtna aktiekapitalet höjdes från 5 000
kr till 50 000 kr (se bl.a. prop. 1975/76:12). Den omständigheten att
den föreslagna regleringen såsom sådan är av tidsbegränsat intresse
talar å andra sidan mot att tynga lagen om företagshypotek med dessa
föreskrifter. Härtill kommer att de borgenärer, som skall skyddas, i
betydande utsträckning utgörs av banker och andra kreditinstitut, som
torde vara väl medvetna om problematiken. Det allmänna intresset av
att reglera detta övergångsvis gällande skyddet för borgenärerna just i
lagen om företagshypotek skulle därmed inte vara så stort. Lagrådet
har därför accepterat att de föreslagna bestämmelserna tas in i
övergångsbestämmelser till aktiebolagslagen.
Punkt 15 i lagförslaget innehåller föreskrifter om verkan av att
egendom som omfattas av företagshypotek övergår från ett upplöst
aktiebolag till dess aktieägare eller därefter till ett handelsbolag eller
ett aktiebolag som aktieägarna är delägare i eller en ekonomisk
förening som de är medlemmar i. Det är alltså någon av dessa
kategorier som är förvärvaren när bestämmelserna i 2 kap. 3 § första
stycket lagen om företagshypotek skall tillämpas. I tredje stycket av
den föreslagna punkt 15 talas om det upplösta aktiebolagets aktie-
ägare eller förvärvaren, trots att även de förra är förvärvare. I fjärde
stycket talas om förvärvarens dödsbo, trots att i tredje stycket talas om
aktieägarna eller förvärvaren. Svårigheterna kan undvikas om i tredje
stycket orden "dess aktieägare" far utgå.
Prop. 1997/98:22
Bilaga 4
24
Prop. 1997/98:22
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
18 september 1997
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson, von Sydow, Åhnberg, Messing
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar proposition 1997/98:22 Företagshypoteks
ställning efter avregistrering av aktiebolag.
25
gotab 55018, Stockholm 1997