Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 25 juni 1998
Skr.
1997/98:187
Göran Persson
ErikÅsbrink
(Finansdepartementet)
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for det ekonomiska utfallet
i staten under budgetåret 1997. Skrivelsen omfattar årsredovisningen för
staten år 1997 samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar
och anslag under året. Vidare lämnas en redogörelse för avgiftsbelagd
verksamhet samt statliga garantier m.m.
Vissa generella iakttagelser som Riksrevisionsverket har gjort under
året kommenteras i skrivelsen. Myndigheter som har erhållit
revisionsberättelse med invändning avseende budgetåret 1997 omnämns
och skälen för invändningarna anges.
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Skr. 1997/98:187
1 Inledning............................................................................................4
1.1 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................4
1.2 Kvaliteten vid genomförandet av den statliga verksam-
heten....................................................................................5
1.3 Sammanfattande kommentar..............................................5
2 Årsredovisning för staten..................................................................6
2.1 Inledning.............................................................................6
2.2 Grundläggande principer för upprättande av
årsredovisning för staten.....................................................6
2.2.1 Redovisningsperiod..........................................6
2.2.2 Avgränsning av redovisningsenheten...............6
2.2.3 Redovisningsprinciper......................................7
2.2.4 Värderingsprinciper..........................................8
2.2.5 Konsolideringsprinciper...................................9
2.2.6 Klassificering....................................................9
2.3 Några kommentarer kring årets bokslut.............................9
2.4 Nyckeltal...........................................................................11
2.5 Konsoliderad resultaträkning............................................12
2.5.1 Kommentarer till resultaträkningen................13
2.6 Konsoliderad balansräkning.............................................14
2.6.1 Kommentarer till balansräkningen.................16
2.6.2 Ansvarsförbindelser........................................18
2.7 Finansieringsanalys...........................................................18
2.8 Statens upplåning..............................................................19
3 Statsbudgetens utfall.......................................................................20
3.1 T akbegränsade utgifter.....................................................21
3.2 Statsbudgetens inkomster.................................................22
3.3 Statsbudgetens utgifter......................................................31
4 Den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning och struktur..........43
4.1 Inledning...........................................................................43
4.2 Offentligrättsliga avgifter.................................................44
4.2.1 Kostnadstäckning............................................45
4.2.2 Uppdragsverksamhet......................................45
4.3 Export................................................................................46
4.4 Kundstruktur.....................................................................46
5 Redovisning av statliga garantier med mera...................................47
5.1 Inledning...........................................................................47
5.2 Garanterad kapitalskuld....................................................47
5.3 Utgifter till följd av infriade garantier..............................48
5.4 Inkomster från lämnade garantier.....................................48
5.5 Det ekonomiska utfallet av verksamheten........................49
6 Riksrevisionsverkets generella iakttagelser....................................50
6.1 Inledning...........................................................................50
6.2 Respekten för gällande regelverk.....................................51
6.3 Definitionen av begreppet transfereringar........................51 Skr. 1997/98:187
6.4 Intern revision i staten......................................................52
6.5 Vissa EU-relaterade frågor...............................................52
6.5.1 Vissa frågor avseende regelverket..................52
6.5.2 Mervärdesskattebaserad avgift till EG...........53
6.6 Vissa IT-relaterade frågor.................................................54
6.7 Utvecklingen av resultatstyrningen..................................55
6.8 Utvecklingsaktiviteter inom betalningsområdet...............56
6.9 Arbetsgivarroll, lönepolitik, kompetens-
försörjning m.m................................................................57
6.10 Vissa pensionsfrågor.........................................................58
6.11 Upphandlingsregler i statliga bolag..................................59
6.12 Negativt resultat för affärsverk.........................................59
7 Revisionsberättelser med invändning..............................................59
7.1 Inledning...........................................................................59
7.2 Revisionsberättelser med invändning avseende
budgetåret 1997.................................................................60
8 Ekonomiadministrativ värdering.....................................................62
8.1 Inledning...........................................................................62
8.2 Resultatet av EA-värderingen...........................................63
Bilaga 1 Material avseende årsredovisningen för staten.................64
Bilaga 1.1 Redovisning av statliga kreditgarantier m.m..................147
Bilaga 1.2 Statliga dotter- och intresseföretag................................150
Bilaga 1.3 Statliga myndigheter och fonder....................................152
Bilaga 1.4 Statsanställda .................................................................159
Bilaga 1.5 Nyckeltal........................................................................161
Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens inkomster....................166
Bilaga 3 Specifikation av utgifter på utgiftsområden...................173
Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 25 juni 1998......212
Skr. 1997/98:187
Enligt lag (1996:1059) om statsbudgeten är regeringen redovisnings-
skyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som
står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även
statens skulder och övriga förpliktelser samt den verksamhet som bedrivs
av staten. Av lagen framgår vidare att regeringen för riksdagen skall
redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika
verksamhetsområden.
Enligt lagen skall regeringen så snart som möjligt men senast nio
månader efter budgetårets utgång se till att en årsredovisning för staten
lämnas till riksdagen. Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Den skall även innehålla det
slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag.
Det är nu första gången regeringen en lämnar skrivelse till riksdagen
avseende uppföljningen av föregående år. Förra året lämnades
motsvarande redogörelse i budgetpropositionen (prop. 1997/98:1 volym
1 kap.7). I denna skrivelse presenteras en uppföljning avseende
budgetåret 1997 vilken bl.a. svarar mot centrala redovisningskrav enligt
lagen om statsbudgeten.
Skrivelsens första fyra kapitel behandlar olika aspekter på det
ekonomiska utfallet under året och ger sammantaget en bild av resultatet
under perioden samt ställningen vid utgången av år 1997. De följande tre
kapitlen berör på olika sätt kvaliteten vid genomförandet av den statliga
verksamheten. Beträffande redovisningen av mål och resultat avser
regeringen att återkomma i budgetpropositionen för år 1999.
Till stor del baserar sig materialet i skrivelsen på underlag som har
tagits fram av Riksrevisionsverket på uppdrag av regeringen.
Den statliga verksamheten utgör en väsentlig del av den svenska
samhällsekonomin. Utgifterna på statsbudgeten för år 1997 motsvarande
närmare 38 procent av bruttonationalprodukten för samma period.
Komplexiteten i verksamheten är hög och definitionen av olika begrepp
varierar beroende på sammanhanget. Som exempel kan nämnas att
begreppet staten definieras annorlunda i årsredovisningen för staten är i
nationalräkenskaperna.
Inledningsvis presenteras årsredovisningen för staten inklusive
analyser och kommentarer. Årsredovisningen omfattar myndigheterna
under regering och riksdag med undantag för Riksbanken. Dessutom
ingår försäkringskassorna och vissa fonder.
Av årsredovisningen för staten avseende år 1997 framgår bl.a. att årets
underskott enligt den konsoliderade resultaträkningen blev cirka 25
miljarder kronor, vilket är cirka 20 miljarder kronor lägre än för
kalenderåret 1996. Denna resultatförbättring förklaras främst av ökade
skatteintäkter.
I skrivelsen lämnas en redogörelse för det slutliga utfallet på Skr. 1997/98:187
statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. Utfallet för budgetåret 1997
visar att de totala inkomsterna blev knappt 26 miljarder kronor högre än
beräknat medan utgifterna blev drygt 34 miljarder kronor lägre än totalt
anvisade medel. Sammantaget innebär detta en förbättring med närmare
60 miljarder kronor jämfört med statsbudgeten.
För att ge en mer fullständig bild av hur den statliga verksamheten
finansieras lämnas en beskrivning av den avgiftsbelagda verksamhetens
omfattning och struktur. Under budgetåret 1997 uppgick myndigheternas
sammanlagda avgiftsintäkter till drygt 47 miljarder kronor. Till största
del avser avgifterna s.k. uppdragsverksamhet, d.v.s. försäljning av
frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Intemdebiteringen inom staten
uppgick till cirka 60 procent av de totala avgiftsintäkterna.
Vid en bedömning av statens ekonomiska ställning måste hänsyn tas
till utestående förpliktelser av olika slag. Av redogörelsen framgår att
statens garanterade kapitalskuld vid utgången av år 1997 uppgick till
drygt 669 miljarder kronor varav cirka 407 miljarder kronor avsåg
Insättningsgarantinämnden.
Enligt lag om statsbudgeten skall hög effektivitet eftersträvas och god
hushållning iakttas i statens verksamhet. Av lagen framgår vidare att
statens verksamhet skall granskas genom revision.
Riksrevisionsverket (RRV) granskar myndigheterna under regeringen,
såväl vad avser myndigheternas årsredovisningar och förvaltning som
effektiviteten i statlig verksamhet och statliga åtaganden. I skrivelsen
lämnas ett sammandrag av vissa generella iakttagelser som RRV har
gjort avseende 1997 års verksamhet. Regeringens bedömningar med
anledning av RRV:s iakttagelser presenteras i anslutning till respektive
frågeställning.
De områdes- och/eller myndighetsspecifika iakttagelser som RRV har
lyft fram kommer i likhet med föregående år att behandlas i budget-
propositionen under respektive utgiftsområde. Emellertid lämnas redan i
denna skrivelse en redogörelse för vilka myndigheter som har erhållit
revisionsberättelse med invändning avseende räkenskapsåret 1997 samt
skälen för invändningarna.
Avslutningsvis presenteras kortfattat resultatet av den värdering av
myndigheternas ekonomiadministrativa standard som RRV har utfört.
Regeringen kan sammanfattningsvis konstatera att det ekonomiska
utfallet avseende budgetåret 1997 visar att statens ekonomiska situation
har stabiliserats. Statens lånebehov uppgick till drygt 6 miljarder kronor
under året vilket är en minskning med cirka 82 miljarder kronor jämfört Skr. 1997/98:187
med budgetåret 1995/96.
De närmare formerna för redovisningen av det ekonomiska utfallet
avseende föregående år kommer successivt att utvecklas vad avser
presentationens omfattning och struktur.
Enligt lag (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen så snart som
möjligt, dock senast nio månader efter budgetårets utgång, se till att en
årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.
Årsredovisningen för staten avseende budgetåret 1997 innehåller
resultaträkning, balansräkning samt finansieringsanalys. Årsredo-
visningen baseras på den information som myndigheterna presenterar i
sina årsredovisningar och tillika lämnar till Riksrevisionsverket (RRV) i
enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212).
RRV skall varje år till regeringen lämna underlag till en årsredovisning
för staten. I de fall den information som RRV har fatt från myndigheterna
inte är tillräcklig för att ligga till grund för en konsoliderad
årsredovisning inhämtar RRV information i särskild ordning. Sådana
kompletteringar kan t. ex. vara nödvändiga för att möjliggöra
redovisningsmässiga elimineringar mellan olika myndigheter.
Årsredovisningen för staten sammanställs av reviderat redovisnings-
material. Någon revision av den konsoliderade årsredovisningen utförs
därför inte. Metoder för kvalitetssäkring med avseende på den tekniska
kvaliteten är under utveckling.
Från och med år 1997 sammanfaller budgetåret med kalenderåret. Som
jämförelsetal i resultaträkningen avseende år 1997 redovisas därför
kalenderåret 1996 i stället för det förlängda budgetåret 1995/96.
Jämförelsetalen i balansräkningen avser på motsvarande sätt ställningen
per den 31 december 1996. I finansieringsanalysen redovisas dock hela
18-månadersperioden som jämförelsetal.
Balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen omfattar den
juridiska enheten staten, dvs. myndigheterna under riksdag och regering
med undantag för Riksbanken som betraktas som ett självständigt rätts-
subjekt. Riksbanken ingår dock med grundfonden på 1 miljard kronor. Skr. 1997/98:187
Även försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som
myndigheter och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga
redovisningsorganisationen. Ingår gör även sådana fonder som redovisas
hos en myndighet såsom t.ex. arbetsskadefonden. I bl.a. nationalräken-
skaperna definieras staten annorlunda än i årsredovisningen för staten.
Nationalräkenskaperna - som syftar till att tillgodose andra behov än vad
som gäller för årsredovisningen för staten - är en statistisk
sammanställning över den svenska ekonomin med uppdelning på olika
institutionella sektorer och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp,
definitioner och klassificeringar följer internationella rekommendationer.
En fullständig förteckning över vilka myndigheter, organisationer och
fonder som omfattas av den statliga redovisningsorganisationen och som
ingår i årsredovisningen för staten återfinns som bilaga till denna
skrivelse.
I bilaga återfinns även en sammanställning av den statliga sektorn.
Sammanställningen syftar till att ge en översiktlig bild av den verksamhet
som staten har ett väsentligt inflytande över.
Som nämnts ovan baseras årsredovisningen för staten på information från
myndigheterna. Myndigheternas löpande redovisning liksom upprättande
av årsbokslut sker enligt bokföringsförordningen (1979:1212).
Myndigheternas årsredovisning med bl.a. balans- och resultaträkning
samt finansieringsanalys upprättas enligt förordning (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m..
Myndigheternas redovisning sker enligt bokföringsmässiga grunder.
Med detta avses att redovisningen sker i enlighet med god
redovisningssed. God redovisningssed betyder i sin tur att redovisningen
skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader,
intäkter och ställning. Kostnader kan definieras som det ekonomiska
värdet av de resurser som förbrukas under en bestämd
redovisningsperiod. Intäkter definieras som det ekonomiska värdet av
utförda prestationer hänförliga till en bestämd redovisningsperiod. Vad
gäller intäktssidan kan definitionen inte tillämpas fullt ut i staten, då
skatteinkomsterna redovisas det år de inflyter och sålunda kan ha
genererats tidigare år. För att få en enhetlig terminologi sorteras dock
skatteinkomsterna in under rubriken intäkter i resultaträkningen.
För uppbörd och transfereringar tillämpas kassamässig redovisning
som här, något förenklat, likställs med intäkter och kostnader i
resultaträkningen. Med kassamässig redovisning avses att redovisningen
tar sin utgångspunkt i betalningstillfallet. Transaktioner bokförs sålunda
under den redovisningsperiod till vilken betalningen hänför sig till
skillnad från redovisning enligt bokföringsmässiga grunder där
redovisningen baseras på förbrukning av resurser respektive utförande av
prestationer.
I de fall myndigheterna väsentligen avviker från de redovisnings- Skr. 1997/98:187
principer som föreskrivs i nämnda förordningar kommenteras detta i not.
Några förändringar av redovisningsprinciper i statens konsoliderade
redovisning jämfört med föregående räkenskapsår har inte gjorts.
Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig
redovisning. Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens särart
avviker ifrån dessa principer. Sådana avvikelser av mer väsentlig art
kommenteras i not till aktuell post.
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Detta
innebär att tillgångarna tas upp till anskaffningsvärdet eller till det
verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses
försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om
tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger
anledning till det får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffnings-
värdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed.
Vidare far omsättningstillgångar tas upp till ett belopp som överstiger
anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och om
det är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar skall
redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och
skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Exportkreditnämnden har beviljats dispens från att redovisa osäkra
fordringar.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar skall värderas till anskaffningsvärde med avdrag
för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till
respektive anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Om tillgångens
värde har minskat och nedgången bedöms som varaktig skall tillgångens
värde skrivas ned. Anläggningstillgångar som har ett värde som
väsentligt överstiger det belopp som redovisades föregående år far tas
upp till högst detta värde.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt
kapitalandelsmetoden. Den har använts för både intresse- och
dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon koncern-
redovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas
anskaffningsvärde. I bilaga till denna skrivelse redovisas kapital-
andelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade
företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga.
Övrigt
Utlåning som tidigare redovisades under långfristiga fordringar redovisas
i år på en egen rad i balansräkningen. Från och med räkenskapsåret 1997
redovisas förbättringsutgifter på annans fastighet också på en egen rad i
balansräkningen.
Med konsolidering avses åtgärder för att efter eliminering av interna
transaktioner redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet.
Konsolidering av den juridiska enheten staten sker genom samman-
läggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter
det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder samt
intäkter och kostnader mellan myndigheterna har eliminerats.
Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även
transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats. Ett exempel är statens
arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa avgifter redovisas som
personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos
Riksskatteverket.
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens årsredovisning i
förhållande till det underliggande materialet i myndigheternas
redovisning. Anledningen till detta är att transaktionerna ur statens
perspektiv hänför sig till en annan kategori av transaktioner än om den
enskilda myndigheten tas som utgångspunkt. Ett exempel är
omklassificering av statens tjänstepensioner vilka redovisas som
personalkostnad i statens årsredovisning men som transferering i
myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de
resultat- och/eller balansräkningsscheman som föreskrivs. Detta medför
att hela resultat- och/eller balansräkningen måste omklassificeras för att
en konsolidering skall kunna göras.
Nämnas kan även att Statens järnvägar har ändrat princip för
redovisning av förlustavtal och att Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete har ändrat redovisningsprinciper beträffande u-
landskrediter. Jämförelsevärden för 1996 har räknats om enligt de
ändrade principerna.
Nedan följer ett antal kommentarer i anslutning till resultat- och balans-
räkningarna, dvs. det som sammantaget brukar benämnas årsbokslutet.
För ytterligare analyser och specifikationer hänvisas till bilaga till denna
skrivelse.
Skr. 1997/98:187
• Resultaträkningen for år 1997 visar ett underskott på 25 miljarder Skr. 1997/98:187
kronor. År 1996 uppgick underskottet till 45 miljarder kronor.
Underskottet har sålunda minskat med 20 miljarder kronor.
Resultatförbättringen förklaras främst av ökade skatteintäkter. Totalt
ökade skatteintäkterna med drygt 32 miljarder kronor mellan
kalenderåren 1996 och 1997. Den stora ökningen av skatter och
avgifter för fysiska personer med nästan 33 miljarder förklaras
huvudsakligen av ökade fyllnadsinbetalningar, vilket hänger samman
med ökade realisationsvinster på allemansfonder under år 1996 samt
stora utbetalningar av kommunalskatt 1996 och en höjning av de
allmänna egenavgiftema med 1 procent. Även arbetsgivaravgifterna
ökade med drygt 6,5 miljarder kronor p.g.a.. ökat löneunderlag.
• Transfereringarna ökade med cirka 5 miljarder kronor mellan åren
1996 och 1997. De största ökningarna återfinns på arbets-
marknadsområdet samt i skatteutjämningsbidrag till kommuner. Inom
socialförsäkringssystemet som omfattar allmän sjuk- och
föräldraförsäkring, allmän tilläggspension samt erkända arbets-
löshetskassor minskade dock transfereringarna netto med nästan
6 miljarder kronor. Ersättningen vid sjukdom etc. och stöd till
barnfamiljer minskade med nästan 7 miljarder kronor p.g.a. ändrade
ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet samt till följd
av volymändringar. Pensionerna ökade med drygt 1 miljard kronor
p.g.a. det ökande antalet ATP-pensionärer. Arbetsmarknadsstödet
ökade med drygt 3 miljarder kronor.
• Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i september 1997
var 251 649 personer. Det är en minskning med 2 procent jämfört med
året innan då 256 700 personer var anställda inom staten.
• Lokalkostnaderna minskade med knappt en miljard kronor mellan
åren. Lokalkostnaderna minskade främst inom Försvarsmakten och
skatteförvaltningen.
• Den lägre räntenivån inom landet har medfört kraftigt minskade
ränteinkomster och ränteutgifter. Riksgäldskontorets ränteinkomster
från in- och utlåningsverksamheten föll också till följd av att stora
återbetalningar av lån minskade lånevolymen.
• Centrala studistödsnämndens (CSN) osäkra fordringar och avskrivna
fordringar uppgår tillsammans till cirka 2 miljarder kronor. De
konstaterade förlusterna uppgår till drygt 400 miljoner kronor. CSN
har även gjort en bedömning av avskrivningsrisken. Beroende på
antaganden om ekonomisk utveckling skulle enligt beräkningar
behovet av reservering vara mellan 2 och 29 miljarder kronor. Det
stora spännet beror på osäkerheten i bedömningarna av osäkra
fordringar i det nya studielånsystemet. Ett uppdrag har under våren
1998 lagts på CSN i syfte att utveckla metoder för beräkningar av
osäkra fordringar på ett mer tillförlitligt sätt.
För ytterligare kommentarer samt notapparat och specifikationer för
definansiella dokumenten hänvisas till bilaga till denna skrivelse.
Skr. 1997/98:187
I tabell 1 presenteras ett antal nyckeltal som syftar till att sammanfatta
och åskådliggöra olika inslag i statens finanser. Nyckeltalen
kommenteras nedan.
Tabell 1 Sammanställning av vissa nyckeltal
Miljarder kronor
|
1993/94* |
1994/95* |
1996 |
1997 | |
|
Statens netto- |
-924 |
-1040 |
-1038 |
-1058 |
|
Statsbudgetens |
177 |
156 |
58 |
6 |
|
Statsskulden |
1177 |
1368 |
1408** |
1426** |
|
Transfereringar och |
531 |
540 |
545 |
550 |
|
Kostnader för |
160 |
169 |
150 |
150 |
|
statens egen | ||||
|
Skatteinkomster |
465 |
544 |
644 |
676 |
|
Årets resultat |
-220 |
-189 |
-45 |
-25 |
enligt resultat-
räkning
*18 månader respektive ställning per den 30/6.
** Riksgäldskontoret redovisar en statsskuld som är cirka 4 miljarder högre än vad
som redovisas i årsredovisningen för staten. Detta lägre belopp i årsredovisningen
för staten förklaras av att Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets innehav
av statsobligationer har eliminerats i årsredovisningen.
1 Från och med år 1997 är statsbudgetens saldo identiskt med statens lånebehov.
Statens nettoförmögenhet kan jämföras med begreppet eget kapital i
traditionell redovisning för aktiebolag. Statens nettoförmögenhet är lika
med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde.
Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade
underskott, svarar för den övervägande delen av den negativa
nettoförmögenheten. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år
motsvaras således av statsskuldens förändring och av förändringar i
övriga tillgångs- och skuldposter i balansräkningen.
Statens totala tillgångar uppgick per den 31 december 1997 till 540
miljarder kronor och statens totala skulder till 1 598 miljarder kronor.
Statens nettoförmögenhet minskade under 1997 med 20 miljarder kronor.
Under räkenskapsåret 1997 minskade tillgångarna totalt med 8 miljarder
kronor och skulderna ökade totalt med netto 12 miljarder kronor.
Ökningen är i huvudsak en konsekvens av ökningen av statsskulden med
20 miljarder kronor samt en minskning av periodavgränsningspostema
jämfört med kalenderåret 1996.
11
Statsskulden kan delas upp i en kronskuld och i en valutaskuld. Under Skr. 1997/98:187
perioden 1993/94 till 1997 ökade statsskulden med cirka 250 miljarder
kronor. Mellan åren 1996 och 1997 var ökningen förhållandevis liten och
uppgick till cirka 18 miljarder kronor. Sedan budgetåret 1994/95 har en
förskjutning skett av skuldens sammansättning till en minskad andel
upplåning i utländsk valuta. Effekten av de återbetalningar som har gjorts
av skulder i utländsk valuta motverkades dock år 1997 av orealiserade
valutakursförändringar som har påverkat skulden negativt med drygt 14
miljarder kronor.
Den statsskuld som Riksgäldskontoret redovisar skiljer sig från vad
som redovisas i statens årsredovisning p.g.a. elimineringar som har gjorts
i årsredovisningen för Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets
innehav av statsobligationer. Detta medför att den upplåning som
Riksgäldskontoret redovisar är cirka 4 miljarder kronor högre än vad som
redovisas i årsredovisningen for staten.
Kostnader för statens egen verksamhet är jämfört med föregående år i
stort sett oförändrade. Skillnaden mot övriga redovisade år beror i
huvudsak på förändrade redovisningsprinciper. Under budgetåren
1993/94 och 1994/95 direktavskrevs vägar och järnvägar vilket inte var
fallet för åren 1996 och 1997 då tillgångarna invärderades och togs upp i
balansräkningen.
I den konsoliderade resultaträkningen for den juridiska enheten staten år
1997 redovisas intäkter och kostnader som har genererats under
redovisningsperioden. Merparten av redovisade intäkter utgörs av skatter
som har influtit under året. Denna post omfattar även skatter som är
hänförliga till tidigare år men som har influtit under år 1997. Detta kan
strikt redovisningsteoretiskt inte definieras som en intäkt1. För
enhetligheten i terminologin sorterar dock dessa skatter under rubriken
statens intäkter. Huvuddelen av statens kostnader uppkommer i den
statliga verksamheten och i de stora bidrags- och försäkringssystem som
staten hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Transfereringar redovisas
likt skatterna kassamässigt eftersom avräkningen mot statsbudgeten sker
utifrån kassamässiga grunder.
I tabell 2 redovisas den konsoliderade resultaträkningen för den
juridiska enheten staten år 1997.
1 Intäkt = periodiserad inkomst, dvs. hänsyn tas till den tidsperiod under vilken
inkomsten har upparbetats eller intjänats.
Inkomst = den ekonomiska ersättning som en organisation erhåller för sina
prestationer.
Inbetalning = betalning för avyttrande och utförda prestationer.
12
Tabell 2 Konsoliderad resultaträkning för den juridiska enheten staten år Skr. 1997/98:187
1997
Miljoner kronor______________________________________________________________
1997 1996
Intäkter
|
Skatter m.m. |
676 240 |
644 107 |
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
58 884 |
59 441 |
|
Intäkter av bidrag |
37 747 |
36 278 |
|
Summa intäkter |
772 871 |
739 826 |
|
Transfereringar och bidrag |
550 064 |
545 057 |
|
Intäkter efter avdrag för transfereringar och bidrag |
222 807 |
194 769 |
|
Kostnader för statens egen verksamhet | ||
|
Kostnader för personal |
69 025 |
70 080 |
|
Kostnader för lokaler |
9 828 |
10 793 |
|
Övriga driftkostnader |
60 289 |
59 776 |
|
Avskrivningar |
11 129 |
9 682 |
|
Summa kostnader för statens egen verksamhet |
150 271 |
150 331 |
|
Resultat före finansiella poster |
72 536 |
44 438 |
|
Finansiella intäkter och kostnader | ||
|
Resultat av andelar i dotter-och intresseföretag |
11 909 |
8 374 |
|
Finansiella intäkter |
66 633 |
105 460 |
|
Finansiella kostnader |
176 178 |
203 392 |
|
Summa finansiella poster |
-97 636 |
-89 558 |
|
Årets underskott |
-25 100 |
-45 120 |
Resultaträkningen för år 1997 visar ett underskott på 25 miljarder kronor.
Detta är en förbättring med cirka 20 miljarder kronor jämfört med
kalenderåret 1996. År 1996 då underskottet uppgick till 45 miljarder
kronor. Resultatförbättringen förklaras främst av ökade skatteinkomster.
De finansiella intäkterna däremot har minskat kraftigt. Detta gäller även
de finansiella kostnaderna, dock inte i samma omfattning som de
finansiella intäkterna. Minskningen av de finansiella intäkterna och
kostnaderna kan förklaras av den lägre räntenivån inom landet.
De totala intäkterna år 1997 uppgick till 851 miljarder kronor. Därav
utgjorde skatterna inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt m.m. den
dominerande posten med 676 miljarder kronor, varav 220 miljarder
kronor avser arbetsgivaravgifter, 190 miljarder kronor skatt och avgifter
för fysiska och juridiska personer och 148 miljarder kronor
mervärdesskatt. Även resultatet av andelar i dotter- och intresseföretag
samt finansiella intäkter har inkluderats i de totala intäkterna.
13
Diagram 1 Statens intäkter år 1997
Statens intäkter 1997
Intäkter av bidrag
4% (4%)
Skr. 1997/98:187
Skatter m m inkl
arbetsgivaravgifter
80% (76%)
Finansiella
intäk’er
9% (13%)
Intäkter av avgifter
och andra
ersättningar
7% (7%)
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996.
Posterna i diagrammet går att härleda ur den konsoliderade resultaträkningen.
Diagram 2 Statens kostnader år 1997
Statens kostnader 1997
Finansiella
kostnader
20% (22%)
Verksamhetens
kostnader
17% (17%)
Transfereringar
och bidrag
63% (61%)
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996.
Posterna i diagrammet går att härleda ur den konsoliderade resultaträkningen.
Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 550 miljarder
kronor budgetåret 1997, en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med
år 1996. De största enskilda transfereringarna avser ålderspensioner
inklusive ATP samt skatteutjämningsbidrag till kommuner.
Den konsoliderade balansräkningen för den juridiska enheten staten år
1997 skall i sammandrag redovisa värdet av statens samtliga tillgångar
och skulder samt av kapitalet. Värdet är beräknat per den 31 december
1997. Den konsoliderade balansräkningen redovisas i tabell 3.
14
Tabell 3 Konsoliderad balansräkning för den juridiska enheten staten år 1997 Skr. 1997/98:187
Miljoner kronor
|
Tillgångar |
1997-12-31 |
1996-12-31 |
|
Omsättningstillgångar | ||
|
Kassa, bank m.m. |
4 756 |
4 443 |
|
Värdepapper och andelar |
15 077 |
15 932 |
|
Kundfordringar |
2 852 |
3 888 |
|
Övriga fordringar |
15 511 |
19 268 |
|
Pågående arbeten |
3 977 |
2017 |
|
Varulager och forråd |
9 144 |
9 191 |
|
Förskott till leverantörer |
14319 |
15 750 |
|
Summa omsättningstillgångar |
65 636 |
70 489 |
|
Periodavgränsningsposter |
45 598 |
49 326 |
|
Utlåning |
109 125 |
113 152 |
|
Anläggningstillgångar | ||
|
Finansiella tillgångar | ||
|
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag |
121 460 |
125 253 |
|
Obligationer och andra värdepapper |
3 276 |
4 423 |
|
Andra långfristiga fordringar |
2 179 |
3 567 |
|
Summa finansiella tillgångar |
126 915 |
133 243 |
|
Materiella tillgångar | ||
|
Beredskapslager |
2 371 |
3 005 |
|
Pågående nyanläggningar |
11 728 |
17 458 |
|
Tekniska anläggningar, maskiner |
11 980 |
10 821 |
|
Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier |
18 877 |
18 587 |
|
Byggnader |
22 679 |
22 610 |
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
681 |
0 |
|
Mark och annan fast egendom |
10 425 |
10 677 |
|
Statliga vägar |
66 175 |
62 400 |
|
Järnvägsanläggningar |
47 005 |
36018 |
|
Summa materiella tillgångar |
191 921 |
181 576 |
|
Immateriella tillgångar |
606 |
352 |
|
Summa anläggningstillgångar |
319 442 |
315 171 |
|
Summa tillgångar |
539 801 |
548 138 |
15
Skulder och kapital
1997-12-31 1996-12-31 Skr. 1997/98:187
Kortfristiga skulder
|
Leverantörsskulder |
11 221 |
11 334 |
|
Depositioner |
539 |
543 |
|
Övriga skulder |
17810 |
17 674 |
|
Förskott från kunder |
3 139 |
3 298 |
|
Summa kortfristiga skulder |
32 709 |
32 849 |
Periodavgränsningsposter
108 552 118 483
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder i övrigt
Depositioner
Andra långfristiga skulder
Summa långfristiga skulder i övrigt
842 492
29 815 26 138
30 657 26 630
|
Statsskulden | ||
|
Lån i Sverige |
1 040 005 |
1 009 310 |
|
Lån utomlands |
385 668 |
398 399 |
|
Summa statsskulden |
1 425 673 |
1 407 709 |
|
Summa långfristiga skulder |
1 456 330 |
1 434 339 |
|
Summa skulder |
1 597 591 |
1 585 671 |
|
Nettoförmögenhet |
-1 057 790 |
-1 037 533 |
|
Summa skulder och eget kapital |
539 801 |
548 138 |
|
Ställda säkerheter vid Statens järnvägar |
1 182 |
93 |
|
Ansvarsförbindelser |
805 149 |
761 042 |
Omsättningstillgångar minskade under år 1997 med 5 miljarder kronor
och uppgick per den 31 december 1997 till 66 miljarder kronor. Det är
främst övriga fordringar som har minskat med nästan 4 miljarder kronor i
förhållande till föregående år. Minskningen kan bland annat hänföras till
att Venantius AB har återbetalat sitt lån till Riksgäldskontoret uppgående
till drygt 2 miljarder kronor.
Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda fordrings-
poster som motsvaras av intäkter och kostnader som rätteligen hör till
redovisningsperioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till
46 miljarder kronor. Minskningen avser främst Riksgäldskontorets
upplupna ränteintäkter och förutbetalda underkurser vid upplåning.
Utlåning särredovisas för första gången budgetåret 1997. Posten utgörs
av fordringar som uppstår i utlåningsverksamhet i myndigheter som
enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Tidigare
redovisades dessa fordringar framförallt under rubriken andra långfristiga
fordringar. Redovisningen avseende föregående kalenderår har
omklassificerats så att jämförelser kan göras mellan åren. Utlåningen
16
uppgick vid utgången av år 1997 till 109 miljarder kronor, vilket är en Skr. 1997/98:187
minskning med 4 miljarder kronor jämfört med kalenderåret 1996.
Centrala studiestödsnämnden har ökat sin utlåning med 9 miljarder
kronor medan lån har återbetalats från bland annat Venantius AB,
Vattenfall AB, Vasakronan Krim samt Vasakronan AB med ett belopp på
sammanlagt 12 miljarder kronor.
Finansiella anläggningstillgångar uppgick till 127 miljarder kronor
per den 31 december 1997. Det är en minskning med 6 miljarder kronor
jämfört med föregående kalenderår. Det bokförda värdet på aktier och
andelar i dotter- och intresseföretag har minskat med 4 miljarder kronor
under motsvarande period. Skillnaden beror främst på att statens
aktieinnehav i de statliga bolagen har minskat med 3 miljarder kronor,
vilket i sin tur bland annat beror på att Securum AB har sålt en stor del av
sina fastigheter. Posten obligationer och andra värdepapper har minskat
med drygt 1 miljard kronor under år 1997. Detta beror huvudsakligen på
att universitetens och högskolornas donationsmedel har avskiljts ur
myndigheternas redovisning i enlighet med den nya stiftelselagen.
Materiella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av år 1997 till
192 miljarder kronor. Jämfört med föregående kalenderår är det en
ökning med drygt 10 miljarder kronor. Det bokförda värdet av statliga
vägar ökade med knappt 4 miljarder kronor till 66 miljarder kronor.
Värdet av de statliga järnvägsanläggningarna har ökat med 11 miljarder
kronor till 47 miljarder kronor. Banverkets pågående nyanläggningar
minskade under perioden med knappt 6 miljarder kronor. Statens
järnvägar redovisar finansiell leasing av lok och vagnar till ett värde av 6
miljarder kronor under rubriken anläggningstillgångar. Motsvarande
skuld redovisas under långfristiga skulder.
Försvarets myndigheter har beviljats dispens från invärdering av
krigsmateriel till och med räkenskapsåret 1997 på grund av svårigheter
med att tillämpa anskaffningsvärdesprincipen som utgångspunkt för
värderingen.
I balansräkningen redovisas inte värdet av olika typer av national-
tillgångar såsom exempelvis museisamlingar, bibliotek och
nationalparker, frånsett till ringa belopp. Orsaken är de svårigheter som
är förknippade med värdering av dessa tillgångar.
Kortfristiga skulder uppgick per den 31 december 1997 till
32 miljarder kronor och är i stort sett oförändrade jämfört med
föregående kalenderår.
Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda
intäkter och upplupna kostnader uppick vid utgången av år 1997 till
109 miljarder kronor. Jämfört med förgående år är det en minskning med
10 miljarder kronor. Minskningen hänför sig främst till
Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på statsskulden. En
mindre del hänför sig till Riksförsäkringsverkets minskning av
periodiserade läkemedelsersättningar.
Övriga långfristiga skulder uppgick till 31 miljarder kronor, vilket är
en ökning med 4 miljarder kronor jämfört med motsvarande tidpunkt
kalenderåret 1996. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal ökade med
2 miljarder kronor. Skuldbytesavtal är en finansiell bytesaffär mellan två
17
parter där man t.ex. kan betala ränta eller amortera på varandras lån. Skr. 1997/98:187
Syftet är att skydda sig mot valuta- och ränterisker. Ett annat namn för
skuldbytesavtal för är swappar. Vägverkets skuld till det egna
dotterbolaget Stockholmsleder AB ökade med 1 miljard kronor.
Statsskulden ökade med 18 miljarder kronor till 1 426 miljarder
kronor. I statens balansräkning har delpensionsfondens statsobligationer
och Riksgäldskontorets uppköpta premieobligationer om sammanlagt
4 miljarder kronor eliminerats, vilket förklarar skillnaden mot
Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på 1 430 miljarder kronor.
Staten har åtaganden i form av kreditgarantier och pensioner m.m. som
redovisas inom linjen i balansräkningen. Dessa ansvarsförbindelser
uppgick till sammanlagt 805 miljarder kronor vid utgången av år 1997.
Beträffande kreditgarantier lämnas en redogörelse i kapitel 5. För
pensioner och liknande åtaganden redogörs närmare i bilaga till denna
skrivelse.
Finansieringsanalysen för den juridiska enheten staten år 1997 visar
statens in- och utbetalningar fördelade på områdena statens verksamhet,
investeringar, finansiella aktiviteter och statens upplåning. Av analysen
framgår hur driftskostnaderna för statens verksamhet samt
investeringarna och de finansiella aktiviteterna har finansierats samt hur
statens upplåning har förändrats under redovisningsperioden. Syftet med
finansieringsanalysen är att åskådliggöra betalningsströmmarna i staten.
Finansieringsanalysen för den juridiska enheten staten år 1997
redovisas i tabell 4.
|
Tabell 4 Finansieringsanalys för den juridiska enheten staten år 1997 | ||
|
1997 |
1995/96 (18 mån) | |
|
Statens verksamhet Intäkter av skatter Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Summa intäkter |
676 240 49 825 37 747 763 812 |
882 076 86 389 55 602 1 024 067 |
|
Transfereringar och bidrag Kostnader för statens förvaltning Summa kostnader exklusive avskrivningar |
-550 064 -139 086 -689 150 |
-792 280 -218 299 -1 010 579 |
|
Justeringar till betalningar |
34 854 |
60 356 |
|
Saldo statens verksamhet |
109 516 |
73 844 |
18
1997 1995/96 Skr. 1997/98:187
(12 mån) (18 mån)
Investeringar
|
Finansiella investeringar |
-1 057 |
-3 966 |
|
Materiella investeringar |
-21 731 |
-38 355 |
|
Immateriella investeringar |
-211 |
-260 |
|
Summa investeringar |
-22 999 |
-42 581 |
|
Finansiella aktiviteter | ||
|
Finansiellt netto för statens upplåning | ||
|
justerade för valutakursförändringar |
-101 442 |
-163 667 |
|
Övriga finansiella intäkter/kostnader | ||
|
justerade för utdelningar och resultatandelar |
12 036 |
25 386 |
|
Justeringar till betalningar |
-1 993 |
17641 |
|
Summa finansiella aktiviteter |
-91 399 |
-120 640 |
|
Totalt |
-4 882 |
-89 377 |
|
Statens upplåning | ||
|
Förändring av statsskulden |
17 964 |
39 085 |
|
Förändring av övrig upplåning |
-7 |
1 007 |
|
Orealiserade valutakursförändringar |
-13 075 |
49 2850 |
|
Saldo statens nettouppiåning |
4 882 |
89 377 |
Uppgifterna för finansieringsanalysen har hämtats från den konsoliderade
resultat- och balansräkningen. Information om investeringar har hämtats
från myndigheternas finansieringsanalyser. För affärsverken har
information inhämtats i särskild ordning. Inom staten används den s.k.
indirekta metoden för att sammanställa finansieringsanalysen. Detta
innebär att utgångspunkten för analysen är intäkter och kostnader enligt
resultaträkningen. Intäkter och kostnader som inte medför några
betalningsströmmar elimineras. För att få fram betalningar måste även
hänsyn tas till förändringar av fordringar och skulder.
En analys som förklarar skillnaden mellan statens upplåning och
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov redovisas nedan. Som
jämförelsetal redovisas i finansieringsanalysen hela det förlängda
budgetåret 1995/96, dvs. en 18-månadersperiod.
Skillnaden mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets
redovisade lånebehov består huvudsakligen av tre komponenter; justering
för icke kassamässiga poster, förändring av upplåning som sker utanför
Riksgäldskontoret och förändring av interna innehav av stats-
skuldspapper. Sambandet mellan statens nettoupplåning och Riksgälds-
kontorets redovisade lånebehov illustreras i tabell 5.
19
Tabell 5 Sammanställning av sambandet mellan statens nettoupplåning och Skr. 1997/98:187
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov
Miljarder kronor
|
1997 |
1995/96 (18 mån) | |
|
Förändring av statsskulden |
18,0 |
39,1 |
|
Förändring av övrig upplåning |
0,0 |
1,0 |
|
Orealiserade valutakursförändringar |
-13,1 |
49,3 |
|
Statens nettoupplåning |
4,9 |
89,4 |
|
Justering för poster som inte är likvida men | ||
|
som påverkar statsskulden |
1,0 |
-2,4 |
|
Förändring av övrig upplåning |
0,0 |
-1,0 |
|
Förändring av interna innehav av statsskuldspapper |
0,3 |
2,6 |
|
Riksgäldskontorets lånebehov |
64 |
88,6 |
Statens nettoupplåning bestäms utifrån bokföringsmässiga grunder, dvs.
samtliga fordringar och skulder som är utestående på bokslutsdagen
hänförs till redovisningsperioden oavsett när betalning skall ske.
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov är kassamässigt, vilket innebär
att fordringar och skulder redovisas det år betalning sker. Detta innebär
att skulder och fordringar som uppkommer i slutet av året men som
betalas först efterföljande år påverkar statens upplåning men inte
Riksgäldskontorets lånebehov eftersom detta är kassamässigt. Vid
årsskiftet 1996/97 uppgick justeringsposten till 1 miljard kronor.
Statsskulden redovisas i årsredovisningen för staten med ett belopp
som är 4,2 miljarder kronor lägre än statsskulden enligt
Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att interna innehav av
statsskuldpapper, t.ex. Riksförsäkringsverkets innehav av stats-
skuldväxlar, har eliminerats i årsredovisningen för staten. Förändringen
av interna innehav under budgetåret 1997 var 0,3 miljarder kronor.
Som nämnts i föregående kapitel bygger årsredovisningen för staten på
information från de myndigheter och organisationer som ingår i den
juridiska enheten staten. Redovisningsinformationen baseras i sin tur på
de principer som slås fast i bokföringsförordningen och i förordningen
om myndigheters årsredovisning m.m. Detta innebär bl.a. att
årsredovisningen för staten bygger på s.k. bokföringsmässiga grunder.
Redovisningen mot statsbudgetens anslag och inkomsttitlar sker
däremot enligt en annan princip. Enligt lag om statsbudgeten skall
avräkning mot anslag och inkomsttitlar göras det budgetår till vilket
utgiften respektive inkomsten hänför sig. Avräkning mot anslag för
transfereringar respektive inkomsttitlar för skatt skall emellertid göras
det budgetår då betalning sker, dvs. redovisningen skall ske enligt
kassamässiga principer.
20
Enligt nämnda lag skall statsbudgeten innehålla samtliga inkomster Skr. 1997/98:187
och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.
Därmed redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig
korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. Från och med budgetåret
1997 är således statsbudgetens saldo identiskt med statens lånebehov.
För budgetåret 1997 beräknades statsbudgetens inkomster till 623
miljarder kronor och de totala utgifterna till 678 miljarder kronor 1997.
Budgetunderskottet beräknades därmed uppgå till cirka 54 miljarder
kronor.
Inkomsterna uppgick till knappt 649 miljarder kronor under budgetåret
1997. Detta är en ökning med knappt 26 miljarder kronor jämfört med
statsbudgeten. Utgifterna för motsvarande period uppgick till
655 miljarder kronor vilket är knappt 23 miljarder kronor lägre än
beräknat i statsbudgeten. I tilläggsbudget för år 1997 anvisades knappt 12
miljarder kronor, vilket innebär att utfallet for utgifterna blev cirka 34
miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel under året.
Budgetunderskottet, dvs. lånebehovet, för budgetåret 1997 blev
6 miljarder kronor. Detta är en förbättring med drygt 48 miljarder kronor
jämfört med statsbudgeten och med knappt 60 miljarder kronor jämfört
med totalt anvisade medel.
Statsbudgetens utfall budgetåret 1997 redovisas i tabell 6.
Tabell 6 Statsbudgetens utfall budgetåret 1997
Miljarder kronor
|
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse | |
|
Inkomster |
623,4 |
623,4 |
648,9 |
25,5 |
25,5 | |
|
Utgifter |
677,8 |
11,6 |
689,4 |
655,2 |
-22,6 |
-34,3 |
|
Saldo |
-54,4 |
-11,6 |
-66,0 |
-6,2 |
48,2 |
59,8 |
Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför i vissa fall inte.
Den nya budgetprocessen innebär bl.a. att ett tak beslutas för den statliga
sektorns utgifter. Det statliga utgiftstaket omfattar statsbudgetens samtliga
utgiftsområden förutom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Inom
utgiftstaket ingår även socialförsäkringssektorns utgifter och en
budgeteringsmarginal. Socialförsäkringssektorn innefattade under
budgetåret 1997 allmän tilläggspension (ATP), delpensionsförsäkring
och arbetsskadeförsäkring.
De takbegränsade utgifterna uppgick till 699 miljarder kronor
budgetåret 1997. Det är 24 miljarder kronor lägre än det av riksdagen
fastställda utgiftstaket på 723 miljarder kronor. Utgifterna på samtliga
utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev drygt 11 miljarder
21
kronor lägre och socialförsäkringarna vid sidan av statsbudgeten drygt 2 Skr. 1997/98:187
miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Budgeterings-
marginalen uppgående till drygt 10 miljarder kronor behövde således inte
utnyttjas.
Det takbegränsade utgifterna år 1997 redovisas i tabell 7.
Tabell 7 Takbegränsade utgifter år 1997
Miljarder kronor
Stats- Tilläggs- Totalt Utfall Avvikelse Avvikelse
budget budget anvisat från från totalt
statsbudget anvisat
|
Utgiftsområden |
580,5 |
11,7 592,2 569,2 |
-11,3 |
|
Soc. försäkringar |
132,0 |
129,7 |
-2,3 |
|
Takbegränsade |
712,5 |
698,9 |
-13,6 |
|
Budgeterings- |
10,5 |
24,1 |
13,6 |
|
Utgiftstak |
723,0 |
723,0 |
0,0 |
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar 6,0 miljarder kronor.
Statsbudgetens inkomster år 1997 blev knappt 649 miljarder kronor,
vilket är kanppt 26 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Drygt 9 miljarder kronor förklaras av högre skatteinkomster. Övriga
inkomster förklarar drygt 16 miljarder kronor varav försäljningar av
aktier förklarar huvuddelen av ökningen.
Fysiska och juridiska personers inkomstskatt, mervärdesskatt och
energiskatt är de enskilda inkomsttitlar som uppvisar de största
avvikelserna inom inkomsttypen Skatter m.m.
I tabell 8 redovisas utfallet samt avvikelser mot statsbudgeten för
samtliga inkomsttyper och inkomsttitlar som omnämns i kapitlet. I bilaga
till denna skrivelse redovisas ufallet för samtliga inkomsttitlar.
22
Skr. 1997/98:187
Tabell 8 Statsbudgetens inkomster 1997
Miljoner kronro
|
Inkomsttyp / inkomsttitel |
Stats- |
Utfall |
Avvikelse | |
|
1000 |
Skatter m.m. |
566 113 |
575 292 |
9 179 |
|
1100 |
Skatt på inkomst |
95 674 |
109 760 |
14 086 |
|
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt |
37 647 |
41 765 |
4 118 |
|
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt |
52 094 |
63 318 |
11 224 |
|
1200 |
Socialavgifter och allmänna egenavgifter |
195 232 |
193 408 |
-1 824 |
|
1300 |
Skatt på egendom |
22 858 |
23 267 |
409 |
|
1312 |
Fastighetsskatt |
16 940 |
15 264 |
-1 676 |
|
1341 |
Stämpelskatt |
1 400 |
2 624 |
1 224 |
|
1400 |
Skatt på varor och tjänster |
231 383 |
228 196 |
-3 187 |
|
1411 |
Mervärdesskatt |
144 880 |
150 283 |
5 403 |
|
1424 |
Tobaksskatt |
9 330 |
7 695 |
-1 635 |
|
1425 |
Skatt på spritdrycker |
5 660 |
4 686 |
-974 |
|
1426 |
Skatt på vin |
2 785 |
3 094 |
309 |
|
1427 |
Skatt på maltdrycker |
2 683 |
2 079 |
-603 |
|
1428 |
Energiskatt |
52 728 |
46 945 |
-5 783 |
|
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
38 590 |
38 947 |
358 |
|
2125 |
Inlevererat överskott för att stärka det fin. |
1 000 |
-1 000 | |
|
2151 |
Tipsmedel |
2 442 |
1 394 |
-1 048 |
|
2152 |
Lotterimedel |
1 165 |
223 |
-942 |
|
2153 |
Inlevererat överskott från AB Svenska Spel |
2 525 |
2 525 | |
|
2215 |
Överskott av Statens Fastighetsverks verks. |
1 101 |
1 101 | |
|
2411 |
Inkomster av statens aktier |
15 339 |
13 054 |
-2 285 |
|
2811 |
Övriga inkomster av statens verksamhet |
330 |
1 406 |
1 076 |
|
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
81 |
15 802 |
15 721 |
|
3312 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
15 746 |
15 746 | |
|
4000 |
Återbetalning av lån |
3 076 |
3 163 |
86 |
|
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
6215 |
6 839 |
624 |
|
6000 |
Bidrag m m från EU |
8 670 |
8 228 |
-442 |
|
7000 |
Extraordinära medel från EU |
636 |
657 |
21 |
|
Totala inkomster |
623 382 |
648 928 |
25 546 | |
Även om statsbudgetens utfall är fastställt måste taxeringsutfallet för år
1998 avvaktas innan en fullständig analys kan göras. Källskattema, dvs.
skatter som deklareras och fastställs varje månad, går redan nu att följa
upp. Utfallet för dessa skatter har en direkt koppling till skattesatser och
ekonomisk utveckling för det år som analyseras. Exempel på källskatter
är arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt samt skatt på alkohol och tobak.
Skatter som preliminärbetalas under inkomståret och som slutligen
fastställs i samband med taxeringen går däremot inte att analysera innan
taxeringsutfallet är klart. En ytterligare komplikation vad gäller analysen
av dessa skatter är den samordnade uppbörden, som omfattar fysiska och
juridiska personer inkomstskatter, fastighets- och förmögenhetsskatter,
egenföretagaravgifter samt allmänna egenavgifter.
Prognoserna över statsbudgetens inkomster utgår i regel från en
prognos av de periodiserade skatterna, dvs. de skatter som avser det
aktuella inkomståret och som debiteras i samband med taxeringen.
Därefter görs en kassamässig prognos, vilket för inkomsttiteln Fysiska
23
personers inkomstskatt innebär prognoser över preliminär skatt, Skr. 1997/98:187
fyllnadsskatt, kvarstående och överskjutande skatt samt utbetalningar
från titeln. Den preliminära skatten påverkar budgetåret medan de övriga
skatterna påverkar de två påföljande budgetåren. En avvikelse i
preliminärskattema kan bero på felaktigt antagande om utvecklingen av
löner, pensioner, kapitalinkomster, jämkningar m.m. Avvikelser i
fyllnadsbetalningar för budgetåret 1997 kan bero på högre eller lägre
realisationsvinster, förmögenhetsskatt, fastighetsskatt m.m. under både år
1995 och år 1996.
En utfallsanalys bör följa prognosarbetet, dvs. först jämförs skillnaden
mellan utfall och prognos för de periodiserade skatterna och därefter
skillnaden i kassamässiga termer. Förändringen av de periodiserade
skatterna förklaras av skillnader i skatteregler och ekonomisk utveckling.
Den återstående delen är betalningsförskjutningar mellan åren,
exempelvis inbetalningar av skatt under år 1997, som avser inkomster
intjänade under år 1996.
Utvecklingen av de periodiserade skatterna avseende inkomståren 1995
till 1997 framgår av tabell 9. Vid beräkningen till statsbudgeten avsåg det
senast kända utfallet inkomståret år 1994. Av tabellen framgår att den
slutliga skatten avseende 1995 blev 1,3 miljarder kronor högre än
prognosen till statsbudgeten. Den största avvikelsen avsåg skatt på
kapital där utfallet blev 1 miljard kronor högre än beräknat. Denna
höjning berodde i huvudsak på realisationsvinster. Det högre utfallet
påverkar inkomsttiteln år 1997 genom den kvarstående skatten (se tabell
10).
Den slutliga skatten avseende år 1996 blev 6,9 miljarder kronor högre
än den prognos som statsbudgeten baserades på. Den lägre
kommunalskatten förklaras av lägre löner och pensioner. Den lägre basen
har i sin tur återverkningar på prognosen för år 1997. Skatt på
kapitalinkomster blev 7,5 miljarder kronor högre än beräknat och
förklaras av mycket stora realisationsvinster. Ökningen av realisations-
vinsterna beror till stor del på att den lägre beskattningen av
allemansfonder upphörde i och med utgången av år 1996. Den högre
skatten på kapitalinkomster påverkar inkomsttiteln år 1997 genom ökade
fyllnadsbetalningar och större egna inbetalningar av preliminär skatt (se
tabell 10).
För inkomståret 1997 finns ännu inget utfall, eftersom detta blir klart
först i samband med taxeringen 1998. Jämfört med statsbudgeten
beräknas kommunalskatten bli knappt 6 miljarder kronor lägre.
Minskningen förklaras dels av den lägre basen för löner och pensioner
(utfallet 1996), dels av ett lägre antagande om lönernas utveckling
avseende år 1997. Kapitalskatten beräknas öka, vilket beror på att
realisationsvinsterna år 1997 ligger kvar på en hög nivå. Totalt beräknas
den slutliga skatten för år 1997 bli 3,8 miljarder kronor lägre än vid
beräkningen till statsbudgeten budgetåret 1997.
24
Staten betalar ut kommunalskatt till kommunerna på grundval av Skr. 1997/98:187
prognostiserat utfall. Därefter leder lägre preliminärskatter 1997 till att
statens inkomster minskar. Inkomsterna på statsbudgeten år 1999
kommer dock att påverkas positivt när utbetalningen av kommunalskatter
slutgregleras. Slutregleringen innebär att kommunerna får betala tillbaka
skillnaden mellan förskottet och den slutliga kommunalskatten avseende
år 1997. Regeringen har emellertid utlovat en återbetalningsgaranti om
2,6 miljarder kronor till kommunerna, varför inkomstförstärkningen på
statsbudgeten år 1999 begränsas till det belopp som överstiger garantin,
dvs. cirka 2 miljarder kronor.
Tabell 9 Fysiska personers inkomstskatt - periodiserat
Miljarder kronor
|
Skatteslag |
Inkomståret 1995 |
Inkomståret |
Inkomståret | ||||||
|
Stats- |
Utfall |
Av- |
Stats- |
Utfall |
Av- |
Stats- |
Vår- 1998 |
Av- | |
|
Statlig inkomstskatt |
23,3 |
23,4 |
0,2 |
26,0 |
25,9 |
-0,1 |
28,2 |
28,2 |
0,0 |
|
Kommunal |
272,2 |
271,7 |
-0,5 |
286,7 |
284,1 |
-2,6 |
296,8 |
290,9 |
-5,9 |
|
inkomstskatt | |||||||||
|
Förmögenhetsskatt |
3,0 |
3,5 |
0,5 |
3,4 |
5,0 |
1,6 |
3,4 |
4,6 |
1,1 |
|
Kapitalskatt, netto |
-4,2 |
-3,1 |
1,0 |
-3,3 |
4,2 |
7,5 |
-1,4 |
1,5 |
2,9 |
|
Allm. egenavgifter |
28,9 |
29,0 |
0,1 |
37,8 |
37,5 |
-0,3 |
47,0 |
46,4 |
-0,6 |
|
Fastighetsskatt |
10,9 |
10,8 |
-0,1 |
16,0 |
15,1 |
-0,9 |
16,9 |
15,2 |
-1,7 |
|
Övriga skatter |
10,1 |
10,1 |
0,0 |
9,7 |
11,4 |
1,7 |
10,0 |
10,5 |
0,5 |
|
Slutlig skatt |
344,3 |
345,5 |
1,3 |
376,3 |
383,2 |
6,9 |
401,0 |
397,2 |
-3,8 |
I prognossammanhang brukar alltid en viss försiktighet iakttas när det
gäller prognoser av realisationsvinster. Detta beror på svårigheten att
prognostisera tillfälliga inkomster. I diagram 3 visas realisations-
vinsternas utveckling under perioden 1970 till 1996. Som framgår av
diagrammet har variabiliteten i inkomsterna ökat dramatiskt under 1990-
talet. Tydliga toppar finns för inkomståren 1991, 1994 och 1996, då
realisationsvinsterna uppgick till cirka 40 miljarder kronor. Under
samtliga dessa år har speciella skatteregler gällt, vilket kan förklara de
dramatiska ökningarna dessa år.
25
Diagram 3 Hushållens skattepliktiga realisationsvinster år 1970-1996
Skr. 1997/98:187
Mdkr
Utfallet för inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt blev
4,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten, vilket framgår av
tabell 10. Den preliminära A-skatten blev 6,8 miljarder kronor lägre
jämfört med statsbudgeten. Denna minskning överensstämmer med den
lägre prognoserade kommunalskatten för år 1997 (se tabell 9).
Minskningen förklaras både av att lönesumman 1996 blev lägre än
beräknat och av en lägre antagen lönesumma för inkomståret 1997. En
stor del av denna korrigering gjordes redan i 1997 års ekonomiska
vårproposition.
Tabell 10 Inkomstiteln fysiska personers inkomstskatt 1997
Miljarder kronor
|
Statsbudget |
Utfall |
Avvikelse | |
|
Preliminär A-skatt |
375,8 |
369,0 |
-6,8 |
|
Preliminär F-skatt + egna |
24,7 |
33,5 |
8,8 |
|
inbetalningar | |||
|
Fyllnadsinbetalningar |
10,3 |
12,5 |
2,2 |
|
Kvarstående skatt |
5,9 |
7,6 |
1,7 |
|
Övriga |
0,9 |
0,6 |
-0,3 |
|
Summa inkomster |
417,6 |
423,2 |
5,6 |
|
Kommunalskatteutbetalningar |
293,2 |
293,7 |
0,5 |
|
Överskjutande skatt |
17,5 |
18,1 |
0,5 |
|
Omföringar |
69,2 |
69,6 |
0,5 |
|
Summa utgifter |
380,0 |
381,4 |
1,5 |
|
Netto på titeln |
37,6 |
41,8 |
4,1 |
De egna inbetalningarna redovisas tillsammans med F-skatten, men
avvikelsen uppgående till 8,8 miljarder kronor kan i huvudsak antas vara
egna inbetalningar. Tillsammans med fyllnadsinbetalningarna motsvarar
dessa inbetalningar de ökade kapital- och förmögenhetsskatterna 1996
26
om 7,5 miljarder kronor respektive 1,6 miljarder kronor. Ökningen av Skr. 1997/98:187
kapitalskatten beror på de mycket stora realisationsvinsterna under år
1996, minskade utgiftsräntor med bibehållen jämkning samt fastighets-
taxeringen år 1996. Inbetalningen av kvarstående skatter ökade med
drygt 1,7 miljarder kronor och beror på de högre skatterna år 1995.
Utgifterna har minskat med 1,5 miljarder kronor. Den överskjutande
skatten avser inkomståret 1996 medan omforingama avser inkomståret
1995. Utbetalningarna av kommunalskattemedel är i princip oförändrade.
Utfallet för juridiska personers inkomstskatt uppgick till 63,3 miljarder
kronor, vilket är 11,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
I tabell 11 redovisas prognosen i statsbudgeten år 1997 för de
periodiserade skatterna avseende inkomståren 1995, 1996 och 1997, samt
taxeringsutfallet för inkomståren 1995 och 1996. Dessutom redovisas
prognosen för den periodiserade skatten for år 1997 i 1998 års
ekonomiska vårproposition, som är den senaste publicerade prognosen.
Tabell 11 Juridiska personers inkomstskatt - periodiserat
Miljarder kronor
|
1995 |
1996 |
1997 | |||||||
|
Stats- |
Tax. |
Avvikelse |
Stats- Tax. |
Avvikelse |
Stats- |
Vår- 1998 |
Avvikelse | ||
|
Totalt Varav: |
57,6 |
59,6 |
2,0 |
62,2 |
65,1 |
2,9 |
63,6 |
75,6 |
12,0 |
|
Avkastnings- |
9,6 |
11,5 |
1,9 |
10,6 |
13,5 |
2,9 |
8,2 |
12,6 |
4,4 |
|
Bolagsskatt |
38,3 |
38,7 |
0,4 |
37,3 |
36,4 |
-0,9 |
40,0 |
44,3 |
4,3 |
Som framgår av tabellen underskattades den periodiserade skatten för
samtliga inkomstår i statsbudgeten för år 1997. Underskattningen av
1995 års periodiserade skatt medförde dels att den inbetalda kvarskatten
blev cirka 3 miljarder kronor högre än beräknat, dels att
preliminärskatten under år 1997 underskattades eftersom preliminär-
skatten baseras på slutskatten två år tillbaka i tiden.
Den högre skatten för år 1996 medförde att fyllnadsinbetalningarna
och de egna inbetalningarna av preliminär skatt blev högre än beräknat
under år 1997. Fyllnadsinbetalningarna blev cirka 1 miljard kronor högre
än prognostiserat. Inbetald preliminär skatt avseende inkomståret 1997
och egna inbetalningar avseende inkomståret 1996 blev sammanlagt
drygt 12 miljarder kronor högre än beräknat. Inkomsterna på titeln
underskattades sålunda med drygt 16 miljarder kronor. Detta
motverkades dock något av att även utgifterna på titeln underskattades.
Den överskjutande skatten blev cirka 4 miljarder kronor högre än
beräknat och övriga utgifter - restitutioner och omföringar m.m. -
underskattades med cirka 1 miljard kronor.
27
Bruttoinkomsterna från socialavgifterna och de allmänna egenavgiftema
år 1997 uppgick till 299,5 miljarder kronor, vilker är 2,8 miljarder kronor
lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgifterna uppgick till
106,1 miljarder kronor vilket är 1 miljard kronor lägre än i beräkningen
till statsbudgeten. Nettot på titeln uppgick 193,4 miljarder kronor, vilket
är 1,8 miljarder lägre jämfört med beräknat i statbudgeten. Precisionen i
beräkningarna bestäms i första hand av hur lönesumman faktiskt
utvecklas under året jämfört med den utvecklingstakt som har antagits i
statbudgeten. Utfallet för år 1997 visar att löneantagandet var för högt i
beräkningen i statsbudgeten. Det alltför höga löneantagandet förklarar
cirka 2,2 miljarder kronor av överskattningen av bruttointäkterna och 0,9
miljarder kronor av utgifterna.
Prognosen för fastighetsskatt utgår från Rikskatteverkets senaste
sammanställning av de totala taxeringsvärdena för de olika
fastighetskategoriema. Dessa skrivs fram med förväntad prisökning och
förväntad nyproduktion. Om framskrivningama är korrekta så ger
prognoserna ofta god precision. Beräkningen till statsbudgeten är
emellertid 1,7 miljarder kronor högre än utfallet. Differensen förklaras av
att skattehöjningen på elproduktionenheter, vilka beräknades till
1,7 miljarder kronor år 1997, togs upp på inkomsttiteln Fastighetsskatt i
statsbudgeten trots att redovisning på denna titel sker med två års
eftersläpning. Det som redovisas som utfall på inkomsttiteln
Fastighetsskatt år 1997 avser sålunda den skatt som betalades
inkomståret 1995.
Utfallet för stämpelskatten för år 1997 är cirka 1,2 miljarder kronor
högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten, vilket i huvudsak
förklaras av ett för lågt antagande om omsättningen på
fastighetsmarknaden. Det låga ränteläget samt den tillfälligt reducerade
skattesatsen på lagfarter är två faktorer som har bidragit till den oväntat
höga aktiviteten på marknaden. Marknaderna för småhus och fritidshus
har uppvisat omsättningsökningar på nära 20 procent under de senaste
två åren, vilket ligger klart över prognosen.
Mervärdesskatten uppgick till 150,3 miljarder kronor under budgetåret
1997, vilket är 5,4 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. De
högre inkomsterna förklaras dels av ett ändrat konsumtionsmönster inom
inhemsk privat konsumtion från lågbeskattade varor till högbeskattade
varor (1,3 miljarder kronor), dels av en felbedömning av de nya reglerna
Skr. 1997/98:187
28
for kommunernas mervärdesskatt (3,5 miljarder kronor)2. Ändringen Skr. 1997/98:187
innebär att återbetalningar av mervärdesskatt till kommuner och
landsting inte längre belastar inkomstiteln Mervärdesskatt utan istället
återbetalas genom en höjning av de generella statsbidragen. I
propositionen uppskattades återbetalningarna till 19miljårder kronor.
Utgångspunkten var att regeländringen skulle vara statsfinansiellt neutral,
varför även de generella statsbidragen höjdes med 19 miljarder kronor.
Under hösten 1996 visade det sig att återbetalningarna blev högre än
beräknat, 22,5 miljarder kronor, vilket föranledde en ytterligare höjning
av de generella statsbidragen med 3,5 miljarder kronor3. Vid detta tillfälle
borde även mervärdesskatten ha justerats upp med motsvarande belopp.
Denna justering gjordes först i samband med 1997 års ekonomiska
vårproposition.
Utfallet för tobakskatten blev betydligt lägre än vad som beräknades i
statsbudgeten. Minskningen beror bl. a. på en för högt beräknad effekt av
de båda skattehöjningar som genomfördes under år 1997.
Grundprognosen för de effektberäkningar som genomfördes inför
höjningarna visade sig i efterhand vara för hög. Dessutom har
skattebasen minskat genom ändrade rökvanor och problem med
smuggling och intemethandel. Tabell 12 visar prognoser och effekt-
beräkningar som har gjorts för tobaksskatten sedan hösten 1996.
Tabell 12 Prognoser och effektberäkningar avseende tobaksskatt
Miljoner kronor
|
Tid |
Kommentar |
Effekt 1997 |
Prognos1997 |
|
Höst-96 |
Grundprognos |
7 430 | |
|
BP-97 |
Skattehöjning 1997-01-01 |
1 515 | |
|
varav felredovisad momseffekt |
385 |
9 330 | |
|
VÄP-97 |
Korrigering momseffekt |
-385 | |
|
Volymminskning |
-445 |
8 500 | |
|
VÅP-97 |
Skattehöjning 1997-08-01 |
500 |
9 000 |
|
BP-98 |
Volymminskning |
-600 |
8 400 |
|
Utfall 1997 |
7 700 |
Utfallet för alkoholskatterna blev 1,3 miljarder kronor lägre än vad som
beräknades i statsbudgeten. Avvikelsen beror på lägre utfall för sprit- och
maltdrycker. Konsumtionen av spritdrycker uppvisar sedan flera år
tillbaka en nedåtgående trend. Inkomsterna kan dessutom ha påverkats av
2 Proposition 1995/96:64, bet. FiU5, rskr 1995/96116.
3 Se budgetpropositionen för år 1997 (1996/97:1, volym 9, utgiftsområde 25, sid 9)
29
en ökad gränshandel och illegal införsel4. I samband med sänkningen av Skr. 1997/98:187
skatten på öl blev konsumtionen av obeskattat 2,8-procentigt folköl
oväntat hög, vilket förklarar avvikelen mot statsbudgeten för skatten på
maltdrycker.
Under inkomsttiteln Energiskatt redovisas energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt. Utfallet för skatt på energi blev 5,8 miljarder kronor lägre än
vad som beräknades i statsbudgeten. Den stora avvikelsen för
energiskatterna beror bl. a. på ett för högt antagande om förbrukningen
av bensin och oljeprodukter. En del av den lägre oljeförbrukningen
förklaras av att 1997 var ett ovanligt varmt år5. I prognosfelet ligger
också ett tidigare ej inkluderat avdrag för skepp i inrikes trafik.
Summan av utfallet på dessa inkomsttyper uppgick till 73,6 miljarder
kronor vilket är 16,3 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Differensen förklaras främst av försäljning av aktieinnehav.
På inkomsttiteln redovisas under budgetåret 1997 inga inkomster till
följd av ändrade redovisningsprinciper av bankstödet. I statsbudgeten var
dessa inkomster upptagna till 1 miljard kronor vilket förklarar
differensen.
År 1997 tillkom titeln i syfte att ersätta inkomsttitlarna 2151 Tipsmedel
och 2152 Lotterimedel. I början av år 1997 redovisade dock AB Svenska
Spel överskott på de två titlarna. Om de tre titlarna summeras uppgår
differensen mellan utfall och beräknat i statsbudget till 0,5 miljarder
kronor, vilket förklaras av ökat spelande.
4 Den genomsnittliga kvantiteten per tullbeslag av sprit ökade under 1997 jämfört
med 1996. Dessutom var inslaget av 96-procentig alkohol betydligt större än i
föregående års beslag.
5 Samtliga prognosår antas vara normala ur temperaturhänseende.
30
Skr. 1997/98:187
I statsbudgeten beräknades inga inkomster på titeln. Utfallet blev
emellertid 1,1 miljarder kronor vilket förklaras av en engångsbetalning
från Statens fastighetsverk under år 1997.
Inkomsterna av statens aktier uppgick till 13,1 miljarder kronor år 1997
vilket är en minskning med 2,3 miljarder kronor jämfört med vad som
beräknades i statsbudgeten.
Skillnaden förklaras främst av att utdelningen från Securum var 2,5
miljarder kronor lägre än beräknat. Av denna minskning utgjorde en
miljard kronor finansiering av återbetalning av lån för Securum till
Riksgäldskontoret (RGK). Den resterande delen motsvarande 1,5
miljarder kronor samt återbetalningen av lånet i RGK gjordes i början av
år 1998.
Utfallet på titeln uppgick år 1997 till 1,4 miljarder kronor. Skillnaden på
1,1 miljarder kronor i förhållande till vad som beräknades i statsbudgen
och förklaras främst av att Försvarsmakten levererade in 0,8 miljarder
kronor från räntekonto i Riksgäldskontoret. Det påverkade emellertid inte
statens lånebehov.
I statsbudgeten var inga inkomster beräknade på titeln. Utfallet på titeln,
som uppgår till 15,7 miljarder kronor, förklaras av försäljningen av
Stadshypotek AB samt försäljning av aktier i Nordbanken.
Statsbudgetens utgiftssida är indelad i 27 utgiftsområden. Inom varje
utgiftsområde redovisas anslagen per verksamhetsområde. Från och med
budgetåret 1997 används tre olika anslagstyper; ramanslag,
reservationsanslag och obetecknade anslag. Kvarstående medel från
tidigare budgetår vilka inte har uppförts på statsbudgeten innevarande år
redovisas på s.k. äldre anslag. I bilaga till denna skrivelse redovisas
samtliga anslag under respektive utgifts- och verksamhetsområde.
Nedan kommenteras utfallet för varje utgiftsområde samt större
avvikelser jämfört med av riksdagen totalt anvisade medel (dvs.
statsbudget inklusive tilläggsbudget). I tabell 13 redovisas utfall för
samtliga utgiftsområden samt avvikelser jämfört med statsbudget och
totalt anvisade medel.
31
En större förbrukning än tilldelade medel kan finansieras antingen Skr. 1997/98:187
genom att ingående reservationer eller anslagssparande alternativt
anslagskredit nyttjas eller genom att regeringen genom särskilt beslut,
s.k. medgivet överskridande, tillför ett anslag ytterligare medel.
Utgiftsområdet omfattar statschefen, riksdagen och dess ombudsmän
samt regeringen. Vidare ingår bl.a. presstöd, partistöd och vissa centrala
myndigheter.
Utfallet blev 3,9 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre
än totalt tilldelade medel. Avvikelsen förklaras till största delen av
anslaget för Regeringskansliet m.m.
Äldreanslaget från budgetåret 1995/96, Samarbete och utveckling inom
Östersjöregionen, redovisade en ingående reservation uppgående till 1,0
miljarder kronor. Under år 1997 förbrukades 77 miljoner kronor av den
ingående reservationen.
Utgiftsområdet innefattar ett tiotal centrala myndigheter och nämnder,
Riksgäldskontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt
Riksdagens revisorer. Dessutom ingår vissa tidsbegränsade åtaganden,
exempelvis kapitalbidrag till Europeiska investeringsbanken.
Utgifterna för budgetåret 1997 uppgick till 2,5 miljarder kronor. Det är
1,3 miljarder kronor lägre än vad som tilldelades i statsbudgeten. På
tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 0,5 miljarder kronor. Utfallet blev
således 1,8 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Den främsta
orsaken till det lägre utfallet är att anslaget Riksgäldskontoret: Kostnader
för upplåning och låneförvaltning blev 0,9 miljarder kronor lägre än
anvisat belopp. Detta förklaras till största delen av minskade provisioner,
något som i huvudsak beror på ändrad inriktning på upplåningen i
utländsk valuta.
Utfallet för verksamhetsområdet Tidsbegränsade åtgärder blev 0,7
miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Under budgetåret 1997
anvisades på tilläggsbudget 0,5 miljarder kronor på det nya anslaget
Investeringar i infrastrukturen på svenska finansmarknaden. Medlen
användes inte under år 1997 utan fördes över till budgetåret 1998 då
investeringarna har genomförts. Resten av avvikelsen härrör framför allt
från anslagen Åtgärder för att stärka det finansiella systemet och Statliga
ägarinsatser m.m. i Nordbanken.
I utgiftsområdet ingår Riksskatteverket, Skattemyndigheterna och
Tullverket.
Utgifterna blev 5,7 miljarder kronor under budgetåret 1997. Utfallet
överskred därmed anvisade medel med 20 miljoner kronor. Utgifterna för
anslaget Riksskatteverket blev 53 miljoner kronor lägre än tilldelade
medel. Förklaringen är bl.a. att Riksskatteverkets Data Service tjänster
genererade ett överskott under år 1997. Anslaget Skattemyndigheterna
32
ökade beroende på höga IT-satsningar och översteg tilldelade medel med Skr. 1997/98:187
totalt 61 miljoner kronor.
Under utgiftsområdet ingår polisväsendet, åklagarväsendet, domstols-
väsendet, kriminalvården, kronofogdemyndigheterna samt övrig
verksamhet inom rättsväsendet varav kostnaderna till största delen avser
rättshjälp.
Utfallet for utgiftsområdet blev 21,2 miljarder kronor, vilket är 0,3
miljarder kronor högre vad som anvisades på statsbudget- och
tilläggsbudget for budgetåret 1997.
Det högre utfallet härrör främst från anslaget for Polisorganisationen.
Utfallet översteg tilldelade medel med 0,4 miljarder kronor. Orsaken är
kostnader for utbetalning av retroaktiva löner från år 1996 samt höga
kostnader för den löpande driften av polisväsendet.
Utgiftsområdet omfattar Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna
samt bidrag till internationella organisationer.
Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till 2,5 miljarder kronor under år
1997. Det är 0,3 miljarder kronor lägre än tilldelade medel. Det lägre
utfallet förklaras huvudsakligen av att anslaget Bidrag till vissa
internationella organisationer blev 0,2 miljarder kronor lägre än
anvisade medel. Störst avvikelse uppvisar bidraget till FN:s
fredsbevarande operationer.
Under utgiftsområdet finansieras det militära och civila försvaret samt
viss övrig verksamhet.
Utfallet för utgiftsområdet under den aktuella perioden blev 41,0
miljarder kronor vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än vad som
tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
totalt 150 miljoner kronor. Utgifterna för 1997 blev därmed 1,5 miljarder
kronor lägre än totalt anvisade medel.
Det lägre utfallet än beräknat beror till stor del på att utgifterna för
anslaget Försvarsmakten blev 1,3 miljarder kronor lägre än tilldelade
medel. Det lägre utfallet beror främst på omläggningen till tillämpning av
anslagsförordningens bestämmelser fullt ut från och med den 1 januari
1997, vilket har inneburit en förskjutning av anslagsbelastningen.
Utgiftsområdet finansierar utvecklingssamarbete med u-länder samt
länder i Central- och Östeuropa.
Utfallet för år 1997 blev 12,1 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder
kronor högre än vad som totalt anvisats. Merparten av
anslagsutnyttjandet utöver anvisade medel förklaras av anslaget
Biståndsverksamhet. Orsaken är att ingående reservationer har utnyttjats.
Utgående reservationer för anslaget uppgår till 5,8 miljarder kronor.
2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Vidare blev utfallet för anslaget Samarbete med Central- och Skr. 1997/98:187
Östeuropa 0,2 miljarder kronor lägre än totalt tilldelade medel.
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik och invandrares integration i
Sverige.
Utgifterna för år 1997 uppgick till 3,6 miljarder kronor. Detta är 0,1
miljarder kronor högre än anvisade medel. Störst avvikelse uppvisar
anslaget Kommunersättningar vidflyktingmottagande. Anslaget tillfördes
0,1 miljarder kronor på tilläggsbudget. Utgifterna blev dock 0,1 miljarder
kronor högre än totalt tilldelade medel. Det är i huvudsak bidrag till
kommunerna för äldre och handikappade samt bidrag till kommunerna
för flyktingmottagande som har blivit mer omfattande än beräknat.
Utgiftsområdet innefattar olika bidrag inom hälso- och sjukvårdsområdet
samt förvaltningskostnader för myndigheter inom området.
Utfallet för budgetåret 1997 blev 24,2 miljarder kronor vilket är 0,5
miljarder kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På
tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet totalt 0,3 miljarder kronor. Bland
annat tillfördes verksamhetsområdet Omsorg om äldre och funktions-
hindrade personer 0,4 miljarder kronor, medan verksamhetsområdet
Hälso- och sjukvård minskades med 0,2 miljarder kronor. Med hänsyn
tagen till justeringar på tilläggsbudget blev utfallet 0,2 miljarder kronor
högre än totalt anvisade medel.
Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 0,8
miljarder kronor jämfört med anvisade medel i statsbudgeten. På
tilläggsbudget tilldelades 0,8 miljarder kronor, vilket innebar att utfallet
blev 55 miljoner kronor lägre än totalt tilldelade medel. Den ökade
anslagsbelastningen beror på att utgiftsutvecklingen underskattades,
främst beroende på att behovens omfattning inte var tillräckligt väl
kända.
Utgiftsområdet innefattar områdena ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp samt Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkrings-
kassorna.
Utfallet för utgiftsområdet blev 35,6 miljarder kronor budgetåret 1997
vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än vad som tilldelades på statsbudget
och tilläggsbudget. Den största avvikelsen uppvisar anslaget Sjukpenning
och rehabilitering m.m. Utgifterna blev 0,5 miljarder kronor lägre än vad
som anvisats, beroende på de nya reglerna för sjuklön.
Utgifterna för Socialförsäkringsadministrationen, dvs. anslagen för
Riksförsäkringsverket och de Allmänna försäkringskassorna, blev 0,1
miljarder kronor högre än tilldelade medel. Riksförsäkringsverket har
använt delar av sitt anslagssparande, medan de allmänna försäkrings-
kassorna har utnyttjat anslagskrediten.
34
Utgiftsområdet omfattar ålderspensioner, efterlevandepensioner till
vuxna och bostadstillägg för pensionärer.
Utgifterna för år 1997 uppgick till 63,1 miljarder kronor vilket är
0,8 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Det lägre utfallet förklaras
främst av lägre utgifter för anslaget Bostadstillägg för pensionärer.
Utgifterna blev 0,5 miljarder lägre än vad som anvisats. Minskningen
beror huvudsakligen på att den del av bostadskostnaden som kan ersättas
inom intervallet 100 till 4000 kronor per månad sänktes från 85 procent
till 83 procent från och med den 1 januari 1997.
Anslaget Ålderspensioner underskred tilldelade medel med
0,3 miljarder kronor.
Utgiftsområdet innefattar stöd till barnfamiljer i huvudsak genom
barnbidrag, föräldraförsäkring och underhållsstöd.
Utfallet för utgiftsområdet blev under budgetåret 1997 32,6 miljarder
kronor vilket är 2,6 miljarder kronor lägre än vad som anvisats i
statsbudgeten. På tilläggsbudget tillfördes anslaget Underhållsstöd
0,6 miljarder kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev därmed 3,1
miljarder kronor lägre än totalt avisade medel.
Det lägre utfallet förklaras till största delen av att utgifterna för
anslaget Föräldraförsäkring blev 2,9 miljarder kronor lägre än tilldelade
medel. Minskningen beror främst på att födelsetalet har sjunkit kraftigare
än vad som antagits. Vidare blev utfallet för anslaget Allmänna
barnbidrag 0,2 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Orsaken är att
antalet bidragsberättigade barn har minskat mer än vad som antogs i
statsbudgeten.
Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbetslöshets- och lönegaranti-
ersättning.
Utgifterna blev 40,9 miljarder kronor för år 1997. Det är 4,7 miljarder
kronor högre än vad som tilldelades på statsbudgeten men 2,4 miljarder
kronor lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes
utgiftsområdet totalt 7,1 miljarder kronor.
Under året förändrades bedömningen av den öppna arbetslösheten. I
statsbudgeten beräknades arbetslösheten uppgå till 6,9 procent, men
denna nivå reviderades under året. Anslaget Bidrag till arbetslöshets-
ersättning tillfördes därför totalt 7,1 miljarder kronor på tilläggsbudget.
Dessa medel räckte med god marginal för att täcka kostnaderna för
arbetslösheten. Den öppna arbetslösheten för år 1997 uppgick till
8,0 procent.
Utgiftsområdet innehåller utgifter för arbetsmarknad, arbetslivsfrågor,
jämställdhetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor.
Utgifterna för utgiftsområdet under budgetåret 1997 blev 50,0
miljarder kronor vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än vad som
35
tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades utgifterna med Skr. 1997/98:187
2,1 miljarder kronor. Utgifterna blev således 0,2 miljarder kronor lägre
än vad som totalt anvisades under året.
Medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder redovisades på två anslag
under år 1997, dels på ett s.k. äldreanslag från 1995/96 som hade en
ingående reservation på 5,4 miljarder kronor och dels på ett nytt anslag
som tilldelades 25,6 miljarder kronor i statsbudgeten. Under 1997
gjordes indragningar från äldreanslaget på 1,5 miljarder kronor. Utfallet
för äldreanslaget blev 3,1 miljarder kronor.
Anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskades med 2,1
miljarder kronor i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 2,0 miljarder
kronor lägre än vad som totalt anvisats. Färre personer än beräknat
återfanns i åtgärder och fler fanns istället inom vuxenutbildnings-
satsningen "kunskapslyftet".
Utgifterna för anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
blev 0,5 miljarder kronor lägre än anvisade medel. Under 1997 gjordes
indragningar från anslaget på totalt 200 miljoner kronor.
Belastningen på anslaget Europeiska socialfonden blev 0,8 miljarder
kronor lägre än beräknat i statsbudgeten till följd av att verksamheten
inom de olika strukturfondsprogrammen påbörjades senare än planerat.
Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymnasiestuderande, studiemedel
i form av bidrag, räntesubventioner och avskrivning av studielån, olika
former av vuxenstudiestöd samt bidrag för vissa studiesociala ändamål.
Utfallet för utgiftsområdet blev 16,0 miljarder kronor under budgetåret
1997. Jämfört med statsbudgeten är detta en minskning med 0,9 miljarder
kronor. På tilläggsbudget ökades utgiftsområdet med 0,4 miljarder
kronor. Utfallet för utgiftsområdet blev därmed 1,3 miljarder kronor
lägre än totalt anvisade medel. Den största förklaringen till avvikelsen
härrör från anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Utfallet för vuxenstudiestödet
uppgick till 4,0 miljarder kronor vilket är 1,1 miljarder kronor lägre än
totalt anvisade medel. De medel som avsåg det särskilda
utbildningsbidraget vilket infördes den 1 juli 1997, utnyttjades i sin
helhet. Medlen för det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa
förbrukades dock inte helt, vilket är den största förklaringen till
avvikelsen.
Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola, vuxenutbildning, universitet
och högskolor, forskning samt högskolemyndigheter.
Utfallet blev 25,1 miljarder kronor för budgetåret 1997 vilket är 0,2
miljarder kronor lägre än vad som tilldelades på statsbudgeten. På
tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet 0,4 miljarder kronor och utfallet
för utgiftsområdet blev således 0,6 miljarder kronor lägre än totalt
anvisade medel.
Utgifterna för verksamhetsområdet universitet och högskolor blev 0,5
miljarder kronor lägre än anvisade medel. Verksamhetsområdet
universitet och högskolor svarar för merparten av avvikelsen. Avvikelsen
36
förklaras främst av anslaget Särskilda utgifter vid universitet och Skr. 1997/98:187
högskolor.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utgiftsområdet omfattar bl.a. allmän kulturverksamhet, museer, film,
trossamfund, folkbildning samt ungdoms-, folkrörelse och idrottsfrågor.
Utfallet blev 7,2 miljarder kronor under år 1997 vilket är 18 miljoner
kronor högre än vad som tilldelades på statsbudgeten. På tilläggsbudget
tillfördes utgiftsområdet 50 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområdet
blev därmed 32 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. På
anslagsnivå har det inte förekommit några större avvikelser mot totalt
anvisade medel.
Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bostadsväsendet, geotekniska
frågor, länsstyrelserna och lantmäteriverksamheten samt ekologisk
omställning och utveckling.
Utfallet för budgetåret 1997 blev 30,9 miljarder kronor vilket är 2,5
miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Det lägre utfallet
förklaras till största del av att utgifterna för Räntebidrag m.m. minskade
med 2,6 miljarder kronor. De minskade räntebidragsutgiftema beror bl.a.
på sjunkande räntor i kombination med att ett mycket stort antal
bostadslån omsattes under år 1997. Anslaget för Bostadsbidrag ökade
med 0,3 miljarder kronor jämfört med totalt anvisade medel. Ökningen
beror på att den besparing som beräknades till följd av ändrade regler för
bostadsbidrag fr.o.m. den 1 januari 1997 har visat sig bli lägre än vad
som antogs i statsbudgeten.
Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av regionalpolitiska
företagsstöd, medel till länsstyrelserna för regional projektverksamhet
samt medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram. I utgiftsområdet
ingår även utbetalningar finansierade från EG:s regionalfond som är en
av EG:s fyra fonder som delfinansierar strukurfondsprogram inom målen
2, 5b och 6 samt vissa av de s.k. gemenskapsinitiativen.
Utfallet för budgetåret 1997 blev 2,9 miljarder kronor vilket är 0,8
miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Den lägre förbrukningen
förklaras dels av en lägre utbetalningstakt än beräknat på anslagen för
Regionalpolitiska åtgärder och EG:s regionala utvecklingsfond, dels av
fördröjning av vissa regionalpolitiska projekt.
Utgiftsområdet omfattar bl.a frågor rörande biologisk mångfald och
naturvård, miljö- och kretsloppsforskning samt strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.
Utfallet för budgetåret 1997 blev 1,6 miljarder kronor vilket är 0,2
miljarder kronor mer än totalt anvisade medel. Den högre förbrukningen
domineras inte av något enskilt anslag.
37
Utgiftsområde 21 Energi Skr. 1997/98:187
Utgiftsområdet omfattar frågor avseende tillförsel, distribution och
användning av energi samt energiforskning. Området omfattar också de
statliga insatserna för krislagring av olja.
Utfallet blev 0,6 miljarder kronor under år 1997 vilket var i nivå med
totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tilldelades utgiftsområdet 114
miljoner kronor varav merparten tilldelades anslaget Bidrag till
investeringar i elproduktion från förnybara energikällor. På äldre-
anslaget Insatser för ny energiteknik som togs upp på statsbudgeten
budgetåret 1995/96 har 133 miljoner kronor förbrukats under 1997.
Utgiftsområdet omfattar vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart, luftfart,
postbefordran, telekommunikationer och övergripande IT-frågor.
Utfallet för budgetåret 1997 blev 24,5 miljarder vilket är 0,8 miljarder
lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
204,5 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor avsåg Gemenskapens
finansiella stöd för Transeuropeiska nätverk. Den lägre förbrukningen på
0,8 miljarder kronor beror framförallt på att utfallet för Nyinvesteringar i
stomjärnvägar m.m. blev 1,3 miljarder kronor lägre än vad som
anvisades totalt. Banverket drabbades under året av ett flertal förseningar
av stora investeringsprojekt. Anledningen var främst förseningar i olika
tillståndsfrågor, detaljplaner, expropriationsbeslut samt överklagande av
planbeslut.
Avvikelser gentemot tilldelade medel finns även på anslaget Drift och
underhåll av statliga vägar där förbrukningen blev 185 miljoner kronor
lägre än vad som anvisades totalt. För anslaget Byggande av
länstrafikanläggningar blev förbrukningen 603 miljoner kronor högre än
totalt anvisat främst till följd av att den fysiska planeringen blev mer
tidskrävande än planerat.
Utgiftsområdet omfattar jord- och skogsbruk, fiske samt utgifter inom
ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och fiskepolitik
(CFP) samt nationellt beslutade åtgärder inom dessa näringar. Vidare
ingår utgifter för växtskydd, djurskydd samt livsmedelskontroll.
Utgiftsområdet innefattar även anslag till högre utbildning och forskning
som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser.
Utfallet blev 10,9 miljarder kronor under år 1997 vilket är 2,7
miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget
tillfördes utgiftsområdet 269 miljoner varav anslaget Jordbrukets
blockdatabas tilldelades 100 miljoner kronor och anslaget Från EG-
budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. tilldelades 74 miljoner
kronor. Den lägre förbrukningen på 2,7 miljarder kronor förklaras till
stor del av att utgifterna för Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter blev 1 miljard kronor lägre än beräknat. Detta
förklaras av att höga världsmarknadspriser och en stor efterfrågan på
spannmål har möjliggjort export av det svenska överskottet varför få
38
inköp av spannmål har behövt göras. Utfallet för Arealersättning och Skr. 1997/98:187
djurbidrag för strukturstöd inom såväl fiske som livsmedelssektorn
samt anslagen för Kompletterande åtgärder inom jordbruket blev
sammanlagt 1,6 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel. Detta
beror dels på tidsförskjutningar mellan beslut om stöd och faktiska
utbetalningar, dels på en lägre utnyttjandegrad.
Utgiftsområdet omfattar en mycket bred verksamhet, där den
gemensamma nämnaren är insatser for tillväxt och förnyelse i svenskt
näringsliv.
Utfallet år 1997 blev 3,1 miljarder kronor vilket är 0,1 miljarder kronor
mer än totalt anvisade medel. På tilläggsbudget tillfördes utgiftsområdet
136,5 miljoner kronor varav merparten 130 miljoner kronor tilldelades
anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda foretag.
Den största avvikelsen gentemot anvisade medel uppkom på anslaget
Teknisk forskning och utveckling vilket underskreds med 102 miljoner
kronor. Orsaken är främst att NUTEK under större delen av 1997 inte
fattade några beslut om långsiktiga åtaganden p.g.a.. anslagstilldelningen
i relation till kraven på myndigheten. NUTEK ville inte riskera att inte
kunna tillgöra redan gjorda åtaganden.
Utgiftsområdet omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och
landsting. Bidragen syftar till att så långt som möjligt skapa goda och
likvärdiga förutsättningar for kommuner och landsting att uppnå de
nationella målen inom olika verksamheter.
Utfallet år 1997 blev 87,3 miljarder kronor vilket är 3,7 miljarder
kronor mer än vad som tilldelades i statsbudgeten. På tilläggsbudget
tillfördes utgiftsområdet 4,0 miljarder kronor vilket innebär att
förbrukningen blev 0,3 miljarder kronor lägre än totalt anvisade medel.
De medel som tillfördes på tilläggsbudget anvisades i huvudsak till
anslaget Generellt statsbidrag till kommuner och landsting i syfte att
värna om kvaliteten i de kommunala kärnverksamheterna och motverka
en fortsatt sysselsättningsminskning. Förbrukningen på anslaget
Utjämningsbidrag till kommuner och landsting blev 283 miljoner kronor
lägre än totalt anvisat vilket förklaras av att omslutningen i
utjämningssystemet blev lägre än beräknat. För år 1998 beräknas
omslutningen bli motsvarande belopp högre.
I detta utgiftsområde ingår förutom statsskuldsräntor även anslaget
Oförutsedda utgifter som uppgick till 7 miljoner kronor för år 1997. I
statsbudgeten anvisades 10 miljoner kronor på detta anslag.
Utfallet på anslaget för statsskuldsräntor blev 98,4 miljarder kronor
vilket var 5,8 miljarder kronor lägre än budgeterat för år 1997. Den lägre
inhemska räntenivån jämfört med tidigare antaganden bidrog med cirka
4,8 miljarder kronor och valutakursvinstema netto med 5 miljarder
kronor. Motverkande faktorer uppgick till cirka 4 miljarder kronor och
39
utgjordes främst av minskade överkurser till följd av en omfördelning av Skr. 1997/98:187
emissionsvolymema vad gäller statsobligationslån med lägre
kupongräntor. Statsskulden uppgick den 31 december 1997 till 1 032
miljarder kronor varav 386 miljarder kronor utgjordes av lån i utländsk
valuta.
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten redovisas i statsbudgeten över
fyra olika anslag under detta utgiftsområde. Avgiften består dels av de
s.k. traditionella medlen nämligen tullar, särskilda jordbrukstullar och
sockeravgifter, dels av två övriga avgiftsslag vilka baseras på
mervärdesskatten respektive bruttonationalinkomsten (BNI) i respektive
medlemsland.
Utfallet år 1997 blev 20,2 miljarder kronor vilket var 0,1 miljarder
kronor mer än totalt anvisat. Den högre förbrukningen gentemot totalt
anvisade medel förklaras främst av att den Mervärdesskattebaserade
avgiften blev 2,1 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Förbrukningen på anslagen Tullavgift och Särskilda jordbrukstullar blev
dock 369 respektive 284 miljoner kronor lägre än vad som anvisades
totalt. Förklaringen till den lägre förbrukningen anses vara att
handelsmönstret har förändrats efter EU-inträdet. På anslaget Avgift
baserad på bruttonationalinkomsten förbrukades 1,3 miljarder kronor
mindre än vad som anvisades totalt. Detta beror bl.a. på att ett överskott
från år 1996 fördelats till medlemsländerna. Från anslaget drogs
dessutom 472 miljoner kronor in på tilläggsbudget till följd av ett EU-
beslut om en lägre avgift.
I statsbudgeten beräknades en minskning av anslagsbehållningarna med 6
miljarder kronor i en särskild post som är schablonmässigt beräknad.
Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från
föregående år och sparande av medel från innevarande år. För att komma
fram till en beräknad total utgift för budgetåret 1997 kompletteras de i
statsbudgeten anvisade beloppen med denna post. I utfallet ingår däremot
förbrukning av ingående anslagsbehållningar per anslag under respektive
utgiftsområde.
Den kassamässiga korrigeringsposten ingår i statsbudgeten ff.o.rn.
budgetåret 1997 till följd av den ändrade budgetstrukturen. Posten utgör
skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och
inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningarna över
statsverkets checkräkning i Riksbanken (SCR). Redovisningen över SCR
är kassamässig, dvs. den baseras på in- och utbetalningar. Differenser
mot anslag och inkomsttitlar följer bl.a. av att redovisningen mot dessa
delvis är utgifts-/inkomstmässig. Utfallet av den kassamässiga korri-
geringen räknas fram residualt.
Utfallet år 1997 på posten kassamässig korrigering blev - 2 miljarder
kronor vilket är knappt 89 miljarder kronor lägre än enligt statsbudgeten.
40
Huvuddelen av avvikelsen förklaras av att regleringen av Skr. 1997/98:187
Arbetsmarknadsfondens skuld uppgående till knappt 87 miljarder kronor
gjordes i december 1996 och inte i januari 1997 som beräknat i
statsbudgeten.
Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning har till följd av den ändrade
budgetstrukturen tillförts som en post på statsbudgetens utgiftssida.
Kompletterad med den kassamässiga korrigeringsposten är därmed
statens budgetsaldo och lånebehov identiska begrepp ff.o.m. budgetåret
1997.
RGK:s utlåning sker till största delen till myndigheter som enligt
riksdagsbeslut skall finansiera delar av sin verksamhet genom lån i RGK
eller som behöver tillfälliga krediter och möjlighet till inlåning. Vissa
affärsverk och statliga bolag som i första hand finansierar sin verksamhet
på marknaden har också rätt att låna och placera medel i RGK. Vidare
placerar bl.a. vissa statliga fonder medel på konto i RGK enligt särskilda
beslut.
Utfallet på RGK:s nettoutlåning blev -10,4 miljarder kronor år 1997
vilket är 83,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten.
Huvuddelen av avvikelsen har samma förklaring som den kassamässiga
korrigeringsposten, dvs. Arbetsmarknadsfondens skuld uppgående till
86,7 miljarder kronor reglerades i december 1996 och inte i januari 1997
som beräknat i statsbudgeten. I övrigt uppgår avvikelsen för RGK:s
nettoutlåning till -3,5 miljarder kronor. Detta beror framför allt på ökade
återbetalningar av lån från bolag/affarsverk bl.a. genom förtida
återbetalningar. Detta motverkas dock till stor del av att inlåningen på
myndigheternas räntekonton har minskat med 10,1 miljarder kronor
varav Försvarsmakten och Försvarets materielverk sammanlagt svarar för
8,5 miljarder kronor. Till stor del motsvaras dock de minskade
räntekontobehållningama av en kassamässig korrigering åt motsatt håll
varför budgetsaldot, tillika statens lånebehov, inte har påverkats.
41
Tabell 13 Statsbudgetens samt socialförsäkringssektorns utgifter år 1997_______Skr. 1997/98:187
Utgiftsområde / anslag Stats- Tilläggs Totalt Utfall Avvikelse Avvikelse
budget - budget anvisat mot Stats- mot totalt
Miljoner kronor budget anvisat
1 Rikets styrelse 3 781
2 Samhällsek.och finansförvaltn. 3 808
3 Skatteförvaltning och uppbörd 5 715
4 Rättsväsendet 20 825
5 Utrikesförvaltning 2 757
6 Totalförsvar 42 373
7 Internationellt bistånd 11 002
8 Invandrare och flyktingar 3 453
9 Hälsovård m.m. 23 722
10 Sjukdom och handikapp 35 833
11 Ålderdom 63 975
12 Familjer och barn 35 161
13 Arbetslöshet 36 174
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 52 277
15 Studiestöd 16 884
16 Utbildning 25 357
17 Kultur 7 162
18 Samhällsplan, bo och bygg 33 368
19 Regional utjämning och utv. 3 726
20 Allmän miljö- och naturvård 1 330
21 Energi 474
22 Kommunikationer 25 063
23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m. 13 324
24 Näringsliv 2 860
25 Allmänna bidrag till kommuner 83 612
26 Statsskuldsräntor m.m. 104 155
27 EU-avgiften 20 525
Summa utgiftsområden 678 696
Minskning av anslagsbehållningar 6 000
Summa utg.omr exkl. utg.omr 26 580 541
Socialförsäkringssektorn vid sidan 132 000
av statsbudgeten
Takbegränsade utgifter 712 541
Budgeteringsmarginal 10 459
Utgiftstak 723 000
|
-18 |
3 763 |
3 910 |
129 |
147 |
|
503 |
4311 |
2 504 |
-1 303 |
-1 806 |
|
5 715 |
5 735 |
20 |
20 | |
|
18 |
20 843 |
21 160 |
335 |
317 |
|
2 |
2 759 |
2 476 |
-281 |
-283 |
|
150 |
42 523 |
40 978 |
-1 394 |
-1 544 |
|
11 002 |
12 139 |
1 137 |
1 137 | |
|
3 453 |
3 583 |
130 |
130 | |
|
294 |
24 016 |
24 218 |
497 |
202 |
|
35 833 |
35 591 |
-243 |
-243 | |
|
63 975 |
63 134 |
-841 |
-841 | |
|
589 |
35 750 |
32 602 |
-2 559 |
-3 147 |
|
7 141 |
43 315 |
40 920 |
4 745 |
-2 396 |
|
-2 110 |
50 167 |
50 005 |
-2 273 |
-163 |
|
383 |
17 267 |
15 983 |
-901 |
-1 285 |
|
365 |
25 722 |
25 122 |
-235 |
-600 |
|
50 |
7211 |
7 179 |
18 |
-32 |
|
3 |
33 371 |
30 891 |
-2 477 |
-2 480 |
|
-6 |
3 720 |
2 940 |
-786 |
-780 |
|
35 |
1 365 |
1 609 |
279 |
244 |
|
114 |
588 |
593 |
119 |
5 |
|
204 |
25 268 |
24 467 |
-597 |
-801 |
|
269 |
13 593 |
10 866 |
-2 458 |
-2 727 |
|
136 |
2 996 |
3 068 |
208 |
72 |
|
4 000 |
87 613 |
87 330 |
3 718 |
-283 |
|
104 155 |
98 367 |
-5 788 |
-5 788 | |
|
-472 |
20 053 |
20 181 |
-344 |
128 |
|
11 650 |
690 346 |
667 552 |
-11 145 |
-22 795 |
|
6 000 |
-6 000 |
-6 000 | ||
|
11650 |
592 192 |
569 185 |
-11356 |
-23 006 |
|
132 000 |
129 707 |
-2 293 |
-2 293 | |
|
724 192 |
698 892 |
-13 649 |
-25 299 | |
|
24 108 | ||||
|
723 000 |
723 000 |
0 |
0 |
Kassamässig korr.
RGK:s nettoutlåning
Statsbudgetens utgifter^
|
86 691 |
86 691 |
-1 961 |
-88 652 |
|
-93 605 |
-93 605 |
-10 435 |
83 170 |
|
677 782 11 650 |
689 432 |
655 156 |
-22 626 |
-88 652
83 170
-34 276
6 Statsbudgetens utgifter innefattar summa utgiftsområden, minskning av
anslagsbehållningar, kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets (RGK:s)
nettoutlåning.
42
De statliga utgifterna finansieras till övervägande del genom skatter.
Detta framgår bl.a. av diagram 1. Den närmare fördelningen av stats-
budgetens inkomster framgår av redogörelsen i föregående kapitel.
Statens utgifter finansieras även med finansiella intäkter, intäkter av
bidrag samt intäkter av avgifter och andra ersättningar. Beträffande de
två förstnämnda finansieringskällorna kommenteras dessa i bilaga till
denna skrivelse. När det gäller intäkter av avgifter lämnas i det följande
en redogörelse för den avgiftsbelagda verksamhetens omfattning och
struktur.
År 1997 uppgick de statliga myndigheternas sammanlagda
avgiftsintäkter till drygt 47 miljarder kronor (se tabell 14). Merparten av
intäkterna härrörde från myndigheternas uppdragsverksamhet, vilken
stod för nära 38 miljarder kronor av de totala avgiftsintäkterna.
Intäkterna inom Försvarsdepartementets område utgjorde en stor del av
uppdragsverksamheten. Försvarets materielverk stod för drygt 20
miljarder kronor av avgiftsintäkterna budgetåret 1997. Totalt utgjorde
uppdragsintäktema under Försvarsdepartementets område cirka
80 procent av hela uppdragsverksamheten inom staten. Myndigheterna
inom Finans-, Kommunikations-, Närings-, och Utbildnings-
departementens områden bidrog även med stora intäkter genom
uppdragsverksamhet.
Skr. 1997/98:187
Tabell 14 Intäkter fördelade på departement och efter art av verksamhet år
1997
Miljoner kronor
|
Departement |
Verksamhetsart |
4 § AvgF |
Summa |
Varav | |
|
Arbetsmarknad |
0 |
213 |
13 |
226 |
0 |
|
Finans |
3 485 |
2617 |
42 |
6 144 |
107 |
|
Försvar |
4 |
25 138 |
584 |
25 727 |
57 |
|
Inrikes |
867 |
657 |
41 |
1 565 |
42 |
|
Jordbruk |
178 |
568 |
9 |
756 |
48 |
|
Justitie |
377 |
373 |
30 |
780 |
9 |
|
Kommunikation |
1 741 |
2 712 |
16 |
4 469 |
267 |
|
Kultur |
405 |
378 |
11 |
794 |
1 |
|
Miljö |
269 |
31 |
5 |
306 |
1 |
|
Näring |
556 |
2 176 |
22 |
2 759 |
14 |
|
Social |
214 |
881 |
27 |
1 122 |
4 |
|
Utbildning |
283 |
2 114 |
231 |
2 628 |
46 |
|
Utrikes |
50 |
60 |
7 |
116 |
0 |
|
Summa |
8 430 |
37 920 |
1 038 |
47 387 |
596 |
De offentligrättsliga avgifterna uppgick till drygt 8 miljarder kronor
under år 1997. Myndigheterna inom Finansdepartementets område hade
sammanlagt de största offentligrättsliga avgiftsintäkterna. Det beror till
43
stor del på de garantiavgifter som Riksgäldskontoret och Insättnings- Skr. 1997/98:187
garantinämnden tar ut från t.ex. banker. De garantiavgifter som här
redovisats som offentligrättsliga avgifter utgör sammanlagt 2,6 miljarder
kronor. Garantiavgifter uppgående till ytterligare cirka 1,5 miljarder
kronor har redovisats som intäkter inom uppdragsverksamheten. Den
största posten under Kommunikationsdepartementet är Banverkets
banavgifter uppgående till drygt en miljard kronor.
Enligt 4 § avgiftsförordningen (1992:191) får myndigheterna, om det
är förenligt med myndighetens uppgift enligt lag, instruktion eller annan
förordning ta ut avgifter for tidskrifter, kursmaterial, uthyrning av lokaler
etc. Försvarsmakten står for ungefär hälften av dessa intäkter.
Myndigheterna inom Försvars- och Utbildningsdepartementets område
svarade tillsammans för närmare 80 procent av dessa intäkter.
De totala avgiftsintäkterna i staten ökade med 9 procent mellan åren
1996 och 1997. De offentligrättsliga avgiftsintäkterna ökade med
23 procent under samma period medan avgiftsintäkterna från
uppdragsverksamheten ökade med 6 procent och de redovisade
intäkterna från avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen ökade med
38 procent.
Med anledning av den kraftiga intäktsökningen under perioden ökade
andelen offentligrättsliga avgifter från 15 procent av de totala avgifterna
år 1996 till 17 procent år 1997. Andelen uppdragsintäkter minskade i
motsvarande grad, från 83 procent till 81 procent. Andelen avgifter som
togs ut enligt 4 § avgiftsförordningen var trots den kraftiga
intäktsökningen oförändrad.
Tabell 15 Intäkter fördelade efter art av verksamhet åren 1994/95, 1996 och
1997 i löpande priser
|
Miljoner kr |
1994/95 |
1996 |
1997 |
Förändring 1996/97 |
|
Offentligrättslig |
4 364 |
6 619 |
8 430 |
+27 % |
|
Uppdrag |
33 172 |
35 715 |
37919 |
+6% |
|
Export |
262 | |||
|
4 § AvgF |
738 |
763 |
1 052 |
+38 % |
|
Summa |
38 274 |
43 397 |
47 401 |
+ 9% |
Den offentligrättsliga verksamheten regleras i lagar och förordningar och
innebär olika slag av myndighetsutövning. Genom besiktningar,
auktorisationer och kontroller vill staten utöva en samhällelig
kvalitetskontroll som direkt eller indirekt kommer den enskilde
medborgaren tillgodo. Som exempel på offentligrättsliga avgifter kan
nämnas avgift för pass, körkort och de avgifter som miljövårdande
myndigheter tar ut for tillsyn av miljöfarlig verksamhet.
44
År 1997 uppgick myndigheternas intäkter från offentligrättsliga Skr. 1997/98:187
avgifter till drygt 8 miljarder kronor vilket är knappt 2 miljarder kronor
mer än under år 1996 då intäkterna uppgick till knappt 7 miljarder
kronor. De ökade intäkterna förklaras huvudsakligen av ökade
garantiavgifter för Insättningsgarantinämnden.
Det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda offentligrättsliga
verksamheter är oftast full kostnadstäckning, dvs. intäkterna skall täcka
de kostnader som är direkt förenade med verksamheten och dessutom en
rimlig andel av de indirekta kostnaderna. Det ekonomiska målet bör ses
på några års sikt.
Kostnadstäckningsgraden inom den offentligrättsliga verksamheten har
för år 1997 beräknats till i genomsnitt 103 procent. Det är en minskning
från år 1996 då kostnadstäckningsgraden beräknades till 116 procent.
Förändringen är positiv utifrån det regelverk som råder eftersom dessa
offentligrättsliga avgifter på några års sikt bör ha en
kostnadstäckningsgrad på 100 procent. Om avgiftsuttaget varaktigt
överstiger motsvarande kostnader kan det hävdas att uttaget utgör en
otillbörlig beskattning av medborgarna. Med genomsnitt avses här ett
ovägt medelvärde, dvs. alla myndigheter har samma vägningstal. Detta
innebär att myndigheter med stor respektive liten avgiftstyngd påverkar
genomsnittet i lika stor utsträckning.
Om den genomsnittliga kostnadstäckninggraden inom den
offentligrättsliga verksamheten i stället sammanvägs med hänsyn till hur
stora intäkter respektive myndighet genererar uppgick kostnads-
täckningen till 96 procent för år 1997.
Med uppdragsverksamhet avses försäljning av sådana varor och tjänster
som är frivilligt efterfrågade, dvs. avgifterna regleras inte i lag och
förordning. Exempel på uppdragsverksamhet är olika typer av
konsulttjänster, utbildningstjänster och laboratorieundersökningar.
Uppdragsverksamhetens kunder finns såväl inom som utanför den
statliga sektorn. Till uppdragsverksamhet hänförs samtliga avgifter inom
statsförvaltningen. Sådana avgifter betalas i stor utsträckning mellan
olika myndigheter inom försvarssektom samt t.ex. till SPV och
Arbetsgivarverket.
År 1997 uppgick myndigheternas intäkter från uppdragsverksamhet till
knappt 38 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 2 miljarder
kronor i förhållande till år 1996 då intäkterna från uppdragsverksamhet
uppgick till knappt 36 miljarder kronor. Denna ökning beror till stor del
på ökade avgiftsintäkter för Försvarets materielverk, dvs. avgifter inom
statsförvaltningen.
Det ekonomiska målet för uppdragsverksamheten är till övervägande
del full kostnadstäckning, vilket innebär att intäkterna skall täcka
45
verksamhetens direkta och indirekta kostnader sett över en rimlig Skr. 1997/98:187
tidsperiod.
Kostnadstäckningsgraden inom uppdragsverksamheten har för år 1997
beräknats till i genomsnitt 98 procent, vilket är ungefar lika med året
innan. Med genomsnitt avses här ett ovägt medelvärde, dvs. alla
myndigheter har samma vägningstal.
Om den genomsnittliga kostnadstäckningsgraden inom uppdrags-
verksamheten i stället sammanvägs med hänsyn till hur stora intäkter
som respektive myndighet genererar uppgår den till 106 procent för år
1997. Det är i nivå med den intäktsvägda kostnadstäckningsgraden år
1996.
De 18 myndigheter som har en kostnadstäckningsgrad under
90 procent står för en mycket liten del — 2 procent - av de totala
avgiftsintäkterna från uppdragsverksamhet. De myndigheter som har en
kostnadstäckningsgrad på mer än 90 procent svarade för hela 98 procent
av intäkterna både år 1996 och år 1997.
Med tjänsteexport avses prestationer som inom eller utom landet utförs åt
utländsk kund.
År 1997 exporterade 42 statliga myndigheterna varor och tjänster för
drygt 596 miljoner kronor. De flesta av dessa myndigheter bedrev en
relativt blygsam exportverksamhet, både mätt i antal kronor och som
andel av den totala avgiftsbelagda verksamheten. Nära hälften av de 42
myndigheterna hade exportintäkter som understeg 10 miljoner kronor
och en fjärdedel hade under en miljon kronor i intäkter. Endast 11
myndigheter hade exportintäkter som stod för mer än 10 procent av deras
totala avgiftbelagda verksamhet.
Myndigheters export skall enligt tjänsteexportförordningen (1992:192)
bedrivas med krav på lönsamhet och avtal skall slutas på affärsmässiga
grunder. Den genomsnittliga kostnadstäckningsgraden för exporten under
åren 1996 och 1997 var 104 respektive 103 procent.
Större delen av myndigheternas avgiftsintäkter kommer från andra
statliga myndigheter. Intemdebiteringen inom koncernen staten uppgick
under 1997 till 28,7 miljarder kronor. Resterande 18,7 miljarder kronor
kommer från andra kunder än staten. Följaktligen har 40 procent av
avgiftsintäkterna en statsfinansiell effekt.
Tabell 16 Intäkter fördelade efter kundkategori år 1997
Miljoner kronor
|
Kundkategori |
Intäkter |
Andel (%) |
|
Statliga myndigheter |
28 652 |
60 |
|
Övriga |
18 749 |
40 |
|
Summa |
47 401 |
100 |
Om de totala utgifterna för myndigheternas verksamhet under 1997 Skr. 1997/98:187
beräknas till 186 miljarder kronor och om investeringarna i staten
elimineras betyder det att omkring 10 procent av kostnaderna för
statsförvaltningen täcks av avgifter.
Vid en bedömning av statens ekonomiska ställning måste hänsyn tas till
utestående förpliktelser av olika slag. Sådana åtaganden kan eventuellt
infrias under kommande år och kan därmed påverka de statliga
utgifterna.
De redovisade uppgifterna avser ställningen per den 31 december 1997
samt verksamheten för budgetåret 1997. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 december 1997.1 redovisningen
ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier,
pensionsgarantier, grundfondsförbindelser och kapitaltäckningsgarantier.
En kreditgaranti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för
egen skuld. En pensionsgaranti utgör ett tryggande av en pensionsskuld.
En grundfondsförbindelse utgör ett generellt tryggande av utestående lån
upp till ett visst belopp. Kapitaltäckningsgarantin är ett åtagande att
tillförsäkra att kapitaltäckningsgraden i ett institut inte faller under den
stipulerade nivån (f.n. 8 procent). En kreditgaranti är, till skillnad från en
grundfondsförbindelse och kapitaltäckningsgaranti, kopplad till en viss
kredit. Därutöver inkluderas statens garanti för insättningar i bank och
vissa värdepappersinstitut utfärdade genom Insättningsgarantinämnden.
Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1 januari 1996. Syftet var
att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i bank. Som
medlem i EU är Sverige skyldigt att ha ett garantisystem för insättningar.
Det svenska garantisystemet omfattar insättningar upp till 250 000
kronor per insättare och institut. De institut som omfattas av garantin
skall också svara för finansieringen.
Den garanterade kapitalskulden per den 31 december 1997 var 669
miljarder kronor vilket är en ökning med 15 miljarder kronor jämfört
med föregående år. I sifferuppgifterna nedan redovisas kalenderåret 1996
inom parentes. Drygt 99,8 procent av den garanterade kapitalskulden
hänför sig till 7 myndigheter. Dessa är Insättningsgarantinämnden med
407 394 (407 394) miljoner kronor, Riksgäldskontoret med 147 408
(169 426) miljoner kronor, Exportkreditnämnden med 44 123 (38 369)
miljoner kronor, Statens bostadskreditnämnd med 23 708 (24 690)
miljoner kronor, Regeringskansliet/Finansdepartementet med 39 800
(11 652) miljoner kronor, Regeringskansliet/Utrikesdepartementet med
47
4 507 (0) miljoner kronor och länsstyrelserna med 976 (1 266) miljoner Skr. 1997/98:187
kronor. Ökningen inom Finansdepartementet beror till stor del på att
åtaganden i bland annat Europeiska investeringsbanken och Europeiska
utvecklingsbanken numera ingår i redovisningen till skillnad från
föregående år då endast åtaganden i Världsbanken redovisades.
Diagram 4 Fördelningen av den garanterade kapitalskulden per myndighet
Finans-
departementet
6%
Bostads- UD + Läns-
kreditnämnd styrelserna
4% 1%
Exportkredit-
nämnden
7%
Riksgäldskontoret
22%
Insättning sgaranti-
nämnden
60%
Utgifterna till följd av infriade garantier, eller skadeersättningar, under
budgetåret 1997 uppgick till 1 557 (2 366) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,2 procent av den totala kapitalskulden. Den största andelen
infriade garantier redovisas av Statens bostadskreditnämnd med 1 233
(1 517) miljoner kronor och Exportkreditnämnden med 305 (714)
miljoner kronor.
Inkomster från garantiavgifter under redovisningsperioden 1997 uppgår
till 2 835 (1 285) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av total
kapitalskuld. Inkomsterna genereras främst av Insättningsgaranti-
nämnden 2 038 (966) miljoner kronor, Exportkreditnämnden 428 (598),
Riksgäldskontoret 239(250) och Statens bostadskreditnämnd 119(184)
miljoner kronor.
För Insättningsgarantinämnden 1997 var det sammanlagda
avgiftsbeloppet 0,50 procent av de totala insättningarna per den sista
december 1996. De 117 institut som betalade avgifter betalade
sammanlagt cirka 2 037 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,5 procent av
de totala garanterade insättningarna om drygt 407 miljarder kronor.
Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på räntebärande konto i
Riksgäldskontoret till både fast och rörlig ränta och med olika löptider.
Fyra externa kapitalförvaltningsföretag svarar för förvaltningen av
avgiftsmedlen hos Riksgäldskontoret. Avkastningen på avgiftsmedlen för
kalenderåret i sin helhet uppgick till drygt 6 procent. Vid utgången av år
1997 var cirka 1 310 miljoner kronor placerade med en räntebindningstid
48
understigande tre månader och cirka 1 780 miljoner kronor med en Skr. 1997/98:187
räntebindningstid överstigande tre månader.
När det gäller avgifter för nya garantier inom Riksgäldskontorets
ansvarsområde placeras även dessa på ett räntebärande konto i
Riksgäldskontoret. Behållningen på räntekontot for denna nya
garantiverksamhet uppgick vid slutet av år 1997 till över 197 miljoner
kronor. Eventuella infrianden av dessa nya garantier kommer att belasta
räntekontot. Riksgäldskontoret har tillgång till en obegränsad kredit.
Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier, eller
återvunna skadebelopp, uppgick till 996 (1 915) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,1 procent av den totala kapitalskulden. Dessa inkomster
härrör främst från Exportkreditnämnden och uppgick till 986 (1 871)
miljoner kronor.
Summan av inkomsterna från garantiavgifter och återbetalningar för
tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifterna för infriade
garantier resulterat i ett nettoöverskott på knappt 2 274 miljoner kronor
för budgetåret 1997. Föregående budgetår redovisades ett nettoöverskott
på nästan 1 835 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret har gjort en uppskattning av subventionsvärdena för
Riksgäldskontorets befintliga garantistock. Med subvention av statliga
garantier avses statliga garantiåtaganden där full riskavspeglande avgift
inte har tagits ut. Ett subventionsvärde utgör på så sätt ett nuvärde av en
framtida sannolik budgetbelastning. Budgetbelastningen kan uppkomma
stötvis och under en lång följd av år. Sammantaget beräknas
subventionerna motsvara en framtida budgetutgift över tiden på drygt
15 miljarder kronor i dagens penningvärde. Detta värde är att bruttovärde
utan avdrag för eventuella återvinningar.
Tabell 17 visar i sammandrag kapitalskuld för statliga garantier per
den 31 december 1997 samt inkomster och utgifter för statliga garantier
under budgetåret 1997.
49
Skr. 1997/98:187
Tabell 17 Sammanställning av statliga garantier
Miljoner kronor
|
Garantier utfärdade av: |
Garanterad |
Utgifter till |
Inkomster |
Inkomster |
|
Insättningsgarantinämnden1 |
407 394 |
0 |
2 038 |
0 |
|
Riksgäldskontoret^ |
147 408 |
0 |
239 |
1 |
|
Exportkreditnämnden^ |
44 123 |
305 |
428 |
989 |
|
Statens bostadskreditnämnd |
23 708 |
1 233 |
119 |
7 |
|
F inansdepartementet |
39 800 |
0 |
0 |
0 |
|
Länsstyrelserna |
976 |
18 |
11 |
2 |
|
Utrikesdepartementet |
4 507 |
0 |
0 |
0 |
|
Övriga |
1 517 |
1 |
0 |
0 |
|
Totalsumma |
669 433 |
1 557 |
2 835 |
999 |
insättningsgarantinämnden redovisar 1996 års garanterade kapitalskuld i 1997 års
årsredovisning.
2Riksgäldskontorets garanterade kapitalskuld innehåller kapitaltäckningsgarantier
till bland annat Venantius AB och Statens Bostadsfinansierings AB. Dessa uppgår
till drygt 76 miljarder kronor. För kapitaltäckningsgarantiema uppgår ett risk vägt
belopp per 1997-09-20 till drygt 30 miljarder kronor.
3 I Exportkreditnämndens siffror ingår även SIDA:s biståndsgarantier och en
särskild garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.
Exportkreditnämndens garantiram uppgår till 100 000 miljoner kronor och
garantiramen för Baltikum och Ryssland uppgår till 2 000 miljoner kronor.
I de föregående kapitlen har olika aspekter på det ekonomiska utfallet
avseende budgetåret 1997 presenterats. De följande kapitlen berör
kvaliteten vid genomförandet av den statliga verksamheten.
Riksrevisionsverket (RRV) presenterar varje år en rapport till
regeringen med en sammanställning av de iakttagelser som har gjorts i
samband med revisionen under det gångna året. Slutsatserna bygger på
granskningar av myndigheternas årsredovisningar, särskilda studier,
effektivitetsgranskningar, regeringsuppdrag samt remissyttranden.
Vidare bygger rapporten på erfarenheter från verkets arbete med statlig
ekonomi- och resultatstyrning.
Rapporten (RRV 1998:33) består dels av ett avsnitt med generella
iakttagelser, dels av ett antal kapitel där iakttagelser och förslag redovisas
departementsvis. I det följande lämnas i sammandrag ett urval av RRV:s
iakttagelser och slutsatser avseende frågor av generell karaktär. I
anslutning till denna redogörelse presenteras regeringens bedömningar
med anledning av verkets iakttagelser.
50
Många av de frågeställningar som behandlas nedan rymmer flera olika Skr. 1997/98:187
aspekter varför en tydlig kategorisering av problemställningarna inte låter
sig göras. För att ge en bild av vilken typ av frågor som tas upp kan
emellertid en grov indelning tjäna som vägledning.
Inledningsvis uppmärksammas några frågor som på ett övergripande
plan berör överträdelser av gällande regelverk. Därefter behandlas
iakttagelser som bl.a. har utmynnat i förslag från RRV:s sida med
anknytning till utformningen av det statliga regelverket. Avslutningsvis
lämnas en redogörelse för sådana frågor som främst avser utvecklings-
arbete samt riktlinjer för regeringens agerande inom olika områden.
När det gäller vissa departementsspecifika frågeställningar som tas upp
i rapporten avser regeringen att återkomma med en mer ingående
redogörelse för såväl RRV:s iakttagelser som regeringens bedömningar i
budgetpropositionen för år 1999.
I RRV:s rapport anges inledningsvis att det inom statsförvaltningen
ibland finns tendenser till bristande respekt för gällande regelverk.
Ambitionen att nå resultat för den enskilda myndigheten kan enligt
verket ibland komma till uttryck genom att reglerna kringgås eller ges
minskad betydelse, exempelvis genom att en myndighet stödjer verksam-
het som inte uppfyller samtliga villkor för stöd eller genom att
anslagsmedel används för fel ändamål. RRV skriver också att det blir allt
vanligare att myndigheter öppet ifrågasätter regelverken eller till och
med bortser från dem.
En bidragande orsak till denna utveckling kan enligt RRV:s mening
vara att vissa utgångspunkter som är naturliga i privat affarsdrivande
verksamhet kan ha anammats okritiskt i delar av förvaltningen i samband
med utvecklingen av resultatstyrningen i staten.
En utgångspunkt för styrningen och genomförandet av den statliga
verksamheten är att respektive myndighets ledning ansvarar för att
verksamheten bedrivs inom ramen för gällande regelverk. Regeringen
anser att det är oacceptabelt att myndigheter åsidosätter eller tänjer på
gällande bestämmelser.
Resultatstyrningen har inneburit att myndigheterna har ett relativt stort
utrymme för avvägningar mellan olika alternativ för att uppnå uppställda
mål. För att detta skall fungera är det emellertid avgörande att de gränser
för myndigheternas agerande som slås fast i det statliga regelverket
respekteras. Regeringen avser att agera för att snabbt komma tillrätta
med problemen i de enskilda fallen så snart missförhållanden av ovan
nämnda art blir kända.
RRV har uppmärksammat regeringen på vissa frågor som rör
definitionen och klassificeringen av transfereringar samt därtill relaterade
51
konsekvenser. Det handlar bl.a. om mervärdesskattebestämmelsemas Skr. 1997/98:187
tillämpning och om principerna för redovisning mot anslag och enligt
nationalräkenskapstermer. Verket har noterat att det inom vissa
departementsområden förekommer att olika myndigheter som utnyttjar
samma anslag redovisar utgifterna på olika sätt, antingen som
transfereringar eller som verksamhetskostnader.
Det är angeläget att definitionen av begreppet transferering är entydig.
Regeringen avser att analysera de problem som RRV har
uppmärksammat och kommer därefter vid behov att initiera en översyn
avseende redovisning och klassificering av transfereringar.
Enligt RRV:s bedömning är intemrevisionens kvalitet och kompetens
fortfarande bristfällig hos flera myndigheter. Kvaliteten på revisions-
planer och -rapporter har dock förbättrats något under 1997. RRV påtalar
i sin rapport att det finns oklarheter beträffande tolkningen av
förordningen om intern revision i staten. RRV föreslår därför att
regeringen i förordningen förtydligar intemrevisionens arbetsuppgifter.
I enlighet med vad regeringen tidigare har meddelat (prop. 1997/98:1
volym 1 kap. 7 s. 139) har en översyn av förordningens tillämpning och
ändamålsenlighet påbörjats. Denna översyn pågår alltjämt. Eventuella
ändringar i förordningen om intem revision till följd av översynen kan
förväntas tidigast under hösten 1998. En mer genomgripande översyn av
den interna revisionen i staten övervägs.
I instruktionerna för de myndigheter som administrerar EG-medel
framgår enligt RRV:s mening inte tydligt vilket ansvar myndigheterna
har för handläggningen av EG-medel. Detta kan medföra att EG-medel
inte hanteras i enlighet med de krav som den svenska regeringen och EU
har på de myndigheter som handlägger EG-medel. Vidare föreligger det
enligt RRV en motsättning mellan en beslutsgrupps beslut och den
utbetalande myndighetens kontrollskyldighet avseende bidrag från
strukturfonderna.
RRV föreslår att ansvaret för myndigheter som handlägger EG-medel
förtydligas samt att ansvaret för fondansvariga respektive beslutande
myndigheter inom strukturfonderna regleras tydligare. RRV föreslår
vidare att regeringen, i syfte att undanröja rådande motsättningar,
förtydligar instruktionen för beslutsgrupperna samt instruktionen för
Svenska EU-programkontoret eller kompletterar nationella
stödförordningar.
För 1997 finns beslut om utgifter på anslagen för Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Garantisektionen vid
Europeiska utvecklings- och garantifonden som avser fleråriga åtaganden
52
och som överstiger kvarvarande anslagsmedel. Detta innebär enligt RRV Skr. 1997/98:187
att berörda myndigheter har överskridit sina befogenheter genom att göra
åtaganden som medför framtida utgifter utan att särskilt bemyndigande
finns. RRV vill uppmärksamma regeringen på behovet av att
fondansvariga myndigheter ges särskilda bemyndiganden att göra
åtaganden som medför framtida utgifter.
Regeringen vill med anledning av RRV:s iakttagelser framföra
följande. Den 1 juli 1998 träder lag om ändring i lagen 1994:1708 om
EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd i kraft. I anslutning till
denna lagändring träder även förordning 1998:579 om vissa stöd från
EG:s strukturfonder i kraft. Som en följd av detta kommer vissa
följdändringar att aktualiseras i förordningar med instruktioner för
beslutsgrupper, Närings- och Teknikutvecklings verket (NUTEK),
Arbetsmarknadsverket och Sametinget.
I ovan nämnda lag regleras bl.a. tillsyn och kontroll över efterlevnaden
av reglerna i EG-förordningama samt skyldigheten att betala ränta vid
återbetalning av belopp som mottagaren inte är berättigad till. Även
strukturstöd som inte ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
omfattas av lagändringen, vilket innebär att den aktuella lagen numera
omfattar stöd från EG:s samtliga strukturfonder.
I den nya förordningen om vissa stöd från EG:s strukturfonder
förtydligas ansvarsfördelningen mellan beslutande och utbetalande
myndigheter. Dessutom omfattar förordningen frågor om tillsyn och
kontroll av strukturfondsmedel inklusive felaktigt utbetalade stöd.
Regeringen bedömer att dessa regelverk kommer att undanröja de
oklarheter som RRV har uppmärksammat.
Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för år 1999 vad
gäller frågan huruvida särskilda bemyndiganden krävs för att göra
åtaganden som medför framtida utgifter.
Riksskatteverket disponerar ramanslaget för mervärdesskattebaserad
avgift till EG. Riksskatteverket ansvarar för bl.a. budgetering,
betalningsunderlag och prognoser avseende denna avgift. Enligt RRV
utförs dock uppgifterna i praktiken av Finansdepartementet och
Riksrevisionsverket. RRV föreslår att regeringen ser över fördelningen
av ansvar och uppgifter vad gäller den mervärdesskattebaserade avgiften.
Regeringen vill i sammanhanget erinra om följande. Inför
medlemskapet i EU uppdrogs åt Generaltullstyrelsen, Statens
jordbruksverk, Riksskatteverket, Kammarkollegiet och Riksrevisions-
verket att administrera EU-avgiften. Med anledning av erfarenheterna
från de första åren av medlemskapet pågår en översyn av formerna för
uppdragen och ansvarsfördelningen mellan myndigheterna respektive
mellan myndigheterna och regeringen. Översynen väntas leda till
modifieringar av modellen för administration av EU-avgiften. De
grundläggande principerna för styrningen ligger dock fast.
53
6.6
RRV skriver i sin rapport att systemutveckling i egen regi ställer stora
krav på myndigheterna. Det krävs erfaren ledning, tekniska experter av
olika slag, projektledning samt kompetens för utbildning och
genomförande. RRV pekar även på att projekten på grund av dålig
styrning och planering ofta blir försenade och därmed dyrare än beräknat.
RRV vill i sammanhanget fasta regeringens uppmärksamhet på att det
finns otillräcklig kompetens vad gäller styrning av IT-verksamhet i
myndigheternas ledning. Enligt RRV:s mening bör utbildningsprogram
för verkschefer och annan ledningspersonal innehålla utbildning i hur
man styr sådan verksamhet. Verket föreslår vidare att regeringen skall
begära redovisningar av vilka åtgärder myndigheterna vidtar for att
begränsa risker och motverka ökade kostnader i IT-verksamheten.
RRV anser också att myndigheternas beställarfunktion for IT-konsulter
och IT-tjänster av olika slag bör förbättras. En lösning kan enligt verkets
mening vara att sådant stöd erbjuds inom ramen för den statliga
inköpssamordningen.
RRV påtalar i sin rapport att det regelverk som reglerar IT-
användningen delvis är föråldrat och behöver ges en modernare
utformning. Dessutom menar verket att åtgärder måste vidtas för att
skydda myndigheternas IT-system mot databrott såsom obehörig
åtkomst, otillåten kopiering av program samt uppförande av
personregister i strid mot datalagen.
Regeringen har tidigare av Toppledarforum uppmärksammats på att
det regelverk som reglerar IT-användningen är svårt att tillämpa. Det
pågår ett successivt modemiseringsarbete i såväl Sverige som i Europa
och världen i övrigt beträffande detta regelverk. Ett exempel är arbetet
med regelverk for elektroniska signaturer.
Regeringen delar till viss del RRV:s uppfattning att det genom en
starkare styrning av IT-frågoma på myndigheterna är möjligt att
åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av informationstekniken.
Samtidigt ökar kraven på myndigheternas ledningsförmåga,
ledningsengagemang samt förmåga till kompetensutveckling.
Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas
tjänst (prop. 1997/98:136) pekat på att strategiska IT-projekt eller
insatser av större omfattning i ökad grad bör genomgå kritiska
granskningar och utvärderas i förväg av utomstående expertis i syfte att
ge såväl myndigheterna som statsmakterna bättre underlag för beslut. I
det uppdrag som regeringen har givit till Statskontoret i maj 1998 om
kartläggning av behovet av IT-utbildning inom offentlig sektor torde
frågan om en särskild utbildning om styrning av IT-projekt kunna
belysas. T nämnda proposition betonas värdet av ett systematiskt
kvalitetsarbete på myndigheten vilket även inkluderar IT-verksamheten.
Enligt regeringens mening innebär kvalitetsarbete t.ex. att öka
kompetensen och ledningsförmågan på myndigheterna. I övrigt är det
myndigheternas ansvar att samverka kring IT-lösningar.
Avslutningsvis kan nämnas att Statskontoret av regeringen har fatt i
uppdrag att utarbeta en sammanhållen strategi för IT-säkerhet avseende
Skr. 1997/98:187
54
samhällets informationsförsörjning. Uppdraget kommer att redovisas till Skr. 1997/98:187
regeringen inom kort.
RRV har vid flera tillfallen pekat på behovet av att regeringen utvecklar
sin beställarroll vad avser resultatinformation från myndigheterna. Det
finns enligt verket fortfarande brister i detta avseende.
Enligt RRV:s mening finns det ett stort behov av att regeringen gör
tydligare och mer riktade beställningar av resultatinformation. Verket
lyfter också fram behovet av bättre samordning av olika slags
beställningar avseende resultatinformation. En annan brist är enligt RRV
att regleringsbreven i många fall har utvecklats till mycket omfattande
dokument med detaljerade återrapporteringskrav.
RRV anser vidare att myndigheter i vissa fall har erhållit sådana
återrapporteringskrav som inte har varit möjliga att redovisa mot.
Anledningen har i vissa fall varit att myndigheternas intemredovisning
inte har kunnat motsvara ställda krav. I andra fall har myndigheterna
uppfattat kraven på återrapportering i regleringsbrevet som orealistiska.
Myndigheterna har dock i dessa fall brustit i att påpeka detta förhållande
för respektive departementet i syfte att fa till stånd en ändring av
återrapporteringskraven.
RRV:s samlade bedömning på området är att det krävs fortsatta
insatser och i vissa fall förbättrad dialog mellan departement och
myndighet i syfte att göra regleringsbrevens återrapporteringskrav
tydligare och mer konkreta.
Regeringen delar i stort sett RRV:s uppfattning beträffande behovet av
fortsatta insatser och förbättrad dialog mellan departement och
myndighet. För att få till stånd en väl fungerande resultatstyrning är det
betydelsefullt att förmågan att beställa relevant resultatinformation
ytterligare utvecklas. Detta är angeläget både för styrningen av
myndigheterna och för att regeringen skall kunna redovisa resultatet av
verksamheten för riksdagen. Sådant utvecklingsarbete pågår för
närvarande. Inrättandet av Ekonomistymingsverket fr.o.m. den 1 juli
1998 skall vidare ses som ett led i att stärka statens ekonomistymings-
funktion.
Utgångspunkten är att det är regeringen som styr myndigheterna och
som avgör vilken resultatinformation som skall återrapporteras till
regeringen. Återrapporteringskraven i regleringsbreven bör formuleras i
dialog med myndigheterna och vara sådana att de kan efterlevas vilket
dock inte hindrar att det kan finnas tillfallen när krav på återrapportering
ställs i syfte att förmå myndigheterna att utveckla resultatredovisningen.
En fråga som är värd att uppmärksammas i detta sammanhang är
betydelsen av att departementen har en strategi för uppföljning och
utvärdering av den statliga verksamheten. En sådan strategi bör bl.a.
behandla vilken information som är relevant, hur ofta olika sorters
information behöver samlas in, vem som ansvarar för att informationen
analyseras samt vilka beslutsfattare som behöver tillgång till
55
informationen. En åtgärd som syftar till att förbättra kompetensen inom Skr. 1997/98:187
Regeringskansliet beträffande dessa frågor är den utbildning som skall
anordnas under hösten 1998 avseende resultatstyrning i budgetprocessen.
Inhämtande och analys av resultatinformation kommer att fokuseras
särskilt inom ramen för denna utbildning.
Avslutningsvis kan nämnas att regeringen avser att ta fram ett
handlingsprogram för resultatstyrningen. I propositionen Statlig
förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) anges ett antal
riktlinjer för de kommande årens arbete med att göra en bra förvaltning
ännu bättre. Dessa riktlinjer kommer att genomsyra handlings-
programmet.
Mycket stora belopp hanteras i statens betalningssystem och en
regelbunden uppföljning av systemets effektivitet bör därför enligt
RRV:s mening vara av stor betydelse. RRV har lämnat förslag på
åtgärder som på sikt bedöms kunna leda till effektivare betalningar. RRV
anser bl.a. att regeringen bör uppdra åt Ekonomistymingsverket och
Riksgäldskontoret att aktivt informera myndigheterna om vikten av att
välja effektiva betalningstjänster. Incitamentstrukturen med avseende på
effektiviteten i de statliga betalningarna behöver vidare ses över enligt
RRV.
I sammanhanget kan nämnas att RRV under 1997 genomförde en
enkätundersökning i betalningsfrågor. Enkäten ställdes till myndigheter
under regeringen. Av svaren framgår bl.a. att mer än 90 procent av
myndigheterna anser att effektiviteten i betalningssystemet är hög eller
acceptabel.
RRV har påtalat behovet av att se över reglerna om
förmånsbeskattning av betalkort. Enligt RRV:s bedömning är det möjligt
att genom slopad förmånsbeskattning av betalkort nå ut till ett större
antal kortanvändare och därmed effektivisera myndigheternas ekonomi-
förvaltning genom att med betalkortens hjälp minska antalet förskott,
minimera kontantkassoma på myndigheterna, omstrukturera och
samtidigt nedbringa fakturahanteringen, effektivisera resehanteringen
samt komprimera myndigheternas utbetalningar.
I sin rapport har RRV även fört fram att kostnaderna för olika
koncemkontolösningar bör utredas ytterligare. Detta gäller även statens
behov av koncemvalutakontosystem.
Under senare år har ett antal studier gjorts för att ge underlag för beslut
om den framtida utvecklingen av statens betalningssystem. RRV,
Riksgäldskontoret och Riksbanken har på olika sätt medverkat i dessa
studier. Studierna har visat att placeringen av statens koncemkonto är av
stor betydelse i detta sammanhang. För närvarande är detta konto
placerat i Postgirot Bank AB.
Med hjälp av konsulter utreder Regeringskansliet för närvarande de
närmare kostnadsmässiga och konkurrensmässiga konsekvenserna av
olika lösningar beträffande placeringen av statens koncemkonto. De
56
möjligheter som i första hand analyseras är att koncemkontot placeras i Skr. 1997/98:187
en bank, i flera banker eller att staten driver koncemkontot i egen regi.
Utredningsarbetet väntas vara avslutat före utgången av år 1998.
Av betydelse för den vidare utvecklingen av statens betalningssystem
är också att huvudmannaskapet för statens betalningssystem från och
med den 1 juli 1998 övergår från RRV till Riksgäldskontoret. Ansvaret
för statens betalningar, kassahantering och finansiering kommer då att
vila på en enda myndighet.
Enligt RRV:s mening saknas ett centralt myndighetsansvar för
systematisk uppföljning av myndigheternas arbetsgivarroll.
Regeringen har nyligen (prop. 1997/98:1 utgiftsområde 14, s. 78ff)
introducerat ett centralt uppföljningssystem för att fortlöpande följa upp
myndigheternas arbetsgivarpolitik. Myndigheterna skall årligen i
samband med att de lämnar årsredovisningar redovisa sin
kompetensförsörjning och de mål som gäller för denna. Redovisningen
baseras på tre övergripande kompetensnivåer: ledningskompetens,
kärnkompetens och stödkompetens. Inom dessa nivåer skall
åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet samt lönenivå och
löneutveckling redovisas. Regeringskansliet har och tar således ett
centralt ansvar för den systematiska uppföljningen av myndigheternas
arbetsgivarroll.
RRV:s erfarenhet är att kompetensförsörjning är en fråga som varierar
i hög grad från myndighet till myndighet beroende på en rad faktorer.
Kompetensförsörjningen måste därför ta sikte på varje myndighets
specifika situation. RRV föreslår att regeringen, där det behövs, utnyttjar
regleringsbreven för att ange nyckeltal som fångar in det specifika
beträffande den enskilda myndighetens kompetensförsörjning.
Mot bakgrund av vad RRV skriver vill regeringen erinra om att det nya
uppföljningssystemet består av två delar: dels en årlig allmän
uppföljning, dels en särskild behovsrelaterad uppföljning. Den senare
avser att fokusera på specifika problemområden för att dessa skall
uppmärksammas och åtgärdas av myndigheten. Ett av regeringens
instrument därvidlag är regleringbreven, där nyckeltal vid behov kan
anges.
RRV anser vidare att regeringen bör pröva statistikredovisningens
innehåll och omfattning i syfte att identifiera vilken information som
behövs för att följa den lönepolitiska utvecklingen. Denna fråga prövas
noga av regeringen, dels för att inte betunga myndigheterna i onödan,
dels för att endast för regeringens bedömning relevanta uppgifter skall
begäras in.
RRV vill även uppmärksamma regeringen på att Arbetsgivarverkets
roll bör övervägas utifrån behovet av myndighetsstöd och uppföljning av
den arbetsgivarpolitiska delegeringen i statsförvaltningen.
57
Arbetsgivarverkets huvudsakliga roll är att verka på uppdrag av Skr. 1997/98:187
myndigheterna. I och med regeringens uppföljningssystem ökar sannolikt
myndigheternas krav på olika former av stöd från Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket har också en roll som stabsorgan till regeringen. Den
senare rollen har i viss mån förstärkts inom ramen för
uppföljningssystemet genom att regeringen ställer preciserade krav både
på samlad och myndighetsspecifik statistik vad gäller myndigheternas
kompetensförsörjning och lönepolitikens utfall. Det nya
uppföljningssystemet kommer successivt att utvecklas mot bakgrund av
gjorda erfarenheter.
RRV pekar slutligen på avsaknaden av särskilda formkrav for hur en
myndighetschef skall anmäla sina bisysslor till regeringen. RRV föreslår
att regeringen utarbetar anvisningar för anmälan av myndighetschefers
bisysslor.
I propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop.
1997/98:136) har regeringen uttalat att den avser att se över regleringen
av bisysslor inom statsförvaltningen, främst avseende frågan om
skyldigheten att anmäla sådan syssla. I samband med denna översyn
kommer regeringen att behandla frågan huruvida särskilda anvisningar
behöver utarbetas.
RRV har i sin rapport behandlat en fråga som rör bolagiserade
affärsverks övertagande av ansvaret för pensionsåtaganden som har
upparbetats under myndighetstiden. RRV anser att statliga garantier bör
finnas kvar även om de övertagna pensionsåtagandena har tryggats
genom avsättning till pensionsstiftelse.
I de riktlinjer för skyldighet att trygga övertagna pensionsåtaganden
som riksdagen har godkänt (prop. 1991/92:150 bilaga 1:1, bet. 1991/92:
FiU30, rskr. 1991/92:350) sägs att staten i samband med överlåtelse-
avtalet bör förpliktiga bolaget att trygga det övertagna pensionsåtagandet.
Om bolaget har gjort detta på ett sätt som uppfyller kraven i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse bör staten inte kräva att
åtagandet därutöver tryggas med statliga garantier.
Rekrytering av personal till affärsverken begränsas enligt RRV av
gällande regler för statens s.k. sistahandsansvar för intjänade
pensionsförmåner. Kostnaden för att anställa en person från en statlig
myndighet till ett affärsverk blir i vissa fall hög vilket enligt RRV:s
mening minskar affärsverkens möjligheter till konkurrenskraftig
rekrytering av personal med särskild kompetens från den statliga sektorn.
Frågan huruvida sistahandsansvaret, som gäller vid övergång i båda
riktningarna mellan ett affärsverk och annan statlig verksamhet, kan
verka rörlighetshämmande har övervägts vid den översyn som nyligen
gjorts inom Regeringskansliet avseende systemet för redovisning av
statens pensionsåtagande och beräkning av kostnader för statliga
tjänstepensioner. Någon ytterligare översyn planeras för närvarande inte.
58
RRV tar i sin rapport upp vissa oklarheter när det gäller statliga bolags
forhållande till lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU).
Nämnden för offentlig upphandling har hemställt att regeringen ställer
krav på att statliga bolag fattar beslut i frågan huruvida bolaget, eller
delar av detta, omfattas av LOU samt att bolagen på lämpligt sätt ger
offentlighet åt detta. RRV anser det angeläget att regeringen för fram
dessa frågeställningar till bolagen.
Regeringen har givit Nämnden för offentlig upphandling i uppdrag att
utreda i vilken utsträckning bolag med statligt ägande tillämpar LOU
samt att bedöma och följa upp om bolagen tillämpar bestämmelserna på
rätt sätt. En sammanfattande redovisning av uppdraget skall redovisas till
regeringen senast den 1 november 1998.
RRV berör i rapporten en fråga om konsekvenserna av negativt resultat i
statlig affärsverksamhet. RRV föreslår att regeringen skärper kraven för
de myndigheter som bedriver affärsverksamhet samt inför särskilda
regler avseende krav på åtgärder från myndigheternas ledning till skydd
för det bundna egna kapitalet.
Regeringen är medveten om den allvarsamma situation som en alltför
låg soliditet innebär. Regeringen följer därför mycket noga den
ekonomiska utvecklingen för affärsverken. Årsredovisningen samt de
tertialrapporter som affärsverken avger är utgångspunkten i detta arbete.
När det gäller bedömningen av kvaliteten vid genomförandet av den
statliga verksamheten är resultatet av Riksrevisionsverkets (RRV:s)
granskningar av stor betydelse.
Det är RRV:s uppgift att inom ramen för den årliga revisionen varje år
granska redovisningen och förvaltningen hos myndigheter och
affärsverk. RRV granskar såväl årsredovisningar som delårsrapporter.
Sammanlagt 20 myndigheter erhöll invändning i revisionsberättelsen
avseende räkenskapsåret 1997. Enligt RRV:s mening indikerar utfallet av
genomförda revisioner en fortsatt positiv utveckling av redovisnings-
kvaliteten inom staten. Till de positiva inslagen hör bl.a. att de ökade
kraven på formerna för beslut och undertecknande av årsredovisningen
som infördes fr.o.m. budgetåret 1995/96 och som inledningsvis skapade
vissa problem nu tycks ha accepterats. Myndigheterna har också enligt
RRV som regel visat respekt för de strängare villkor för utnyttjande av
anslag som infördes i samband med införandet av utgiftsramar och
utgiftstak.
Skr. 1997/98:187
59
En utgångspunkt för regeringens beredning av revisionens iakttagelser Skr. 1997/98:187
är att ineffektiv användning eller bristfällig redovisning av statliga medel
inte kan accepteras. Det primära ansvaret för att påtalade brister åtgärdas
ligger hos myndigheternas ledning. Om en myndighet erhåller
revisionsberättelse med invändning skall myndigheten till regeringen
redovisa de åtgärder som avses att vidtas med anledning av
invändningen.
Flertalet av invändningarna avseende årsredovisningarna för 1997
grundar sig på brister i myndighetsledningarnas interna styrning och
kontroll av verksamheten. Dessa brister har fått olika uttryck i
årsredovisningen men har enligt RRV:s mening det gemensamt att
ledningen vid en mer ambitiös och regelbunden tillsyn av verksamheten i
tid borde ha kunnat förutse och därvid förhindrat de problem som
föranlett invändning i revisionsberättelsen.
Vanligt förekommande brister är bl.a. att redovisning och
kommentarer inte sker mot samtliga återrapporteringskrav i
regleringsbrevet samt att uppdrag och även annan information som inte
skall återrapporteras i årsredovisningen bifogas. Förutom att läsvärdet
minskar innebär detta att det många gånger kan vara svårt att avgöra vad
som utgör den faktiska årsredovisningen och således skall omfattas av
RRV:s uttalande i revisionsberättelsen. I några fall har RRV av denna
anledning lämnat en upplysning i revisionsberättelsen för att förtydliga
vad som har omfattats av revisionen.
Varje invändning i en revisionsberättelse har sin grund i någon form av
väsentlig överträdelse av föreskrifter eller regeringsbeslut. Beroende på
vilken typ av föreskrift eller beslut som överträdelsen avser påverkas
informationen i årsredovisningen i mer eller mindre stor utsträckning.
Vid en analys av hur antalet revisionsberättelser med invändning har
utvecklats över tiden kan det enligt RRV:s mening vara av värde att ta
hänsyn till om en överträdelse har fatt direkt eller indirekt effekt för
informationen i årsredovisningen.
Konsekvensen av en överträdelse som har fått direkt effekt på
årsredovisningen är att årsredovisningen i något väsentligt avseende är
felaktig eller ofullständig. Exempel på en sådan överträdelse är bristande
efterlevnad av flertalet av de föreskrifter som reglerar årsredovisningens
innehåll. Med överträdelser som har fatt en indirekt effekt på årsredo-
visningen avses enligt RRV:s definition att informationen i årsredo-
visningen är rättvisande i sig men grundar sig på någon form av
överträdelse. Som exempel kan nämnas bristande efterlevnad av
myndighetens instruktion.
RRV har redovisat utvecklingen de tre senaste åren avseende
revisionsberättelser med invändning fördelat på de två kategorierna av
effekter på årsredovisningens information (se tabell 18). Fördelningen
60
har gjorts med utgångspunkt från om invändningen främst avser direkta Skr. 1997/98:187
eller indirekta effekter.
Tabell 18 Revisionsberättelser med invändning fördelat på direkta respektive
indirekta effekter på årsredovisningens information
|
1994/95 |
1995/96 |
1997 | |
|
Direkt effekt |
7 |
9 |
15 |
|
Indirekt effekt |
6 |
17 |
5 |
|
Totalt antal |
13 |
26 |
20 |
Som framgår av tabell 18 ökade antalet berättelser med invändning där
överträdelsen hade en indirekt effekt på årsredovisningens information
under räkenskapsåret 1995/96 för att nästa år minska till i stort sett
samma nivå som tidigare. Förhållandet förklaras av det faktum att nya
föreskrifter infördes i samband med årsredovisningen avseende
räkenskapsåret 1995/96. Dessa föreskrifter avser bl.a. formerna för
styrelsens undertecknande av årsredovisningen. I många fall föranledde
dessa nya föreskrifter problem i tillämpningen det första året.
Nedan lämnas en redovisning av de myndigheter som har erhållit
revisionsberättelse med invändning avseende budgetåret 1997 samt en
översiktlig genomgång av skälen för invändningarna. En närmare
redogörelse för vilka bedömningar regeringen har gjort samt vilka
åtgärder regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kommer att lämnas i
budgetpropositionen för år 1999 under respektive utgiftsområde.
Sprängämnesinspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll (SWEDAC) och Inspektionen för strategiska produkter har
erhållit revisionsberättelse med invändning till följd av att
myndigheternas resultatredovisningar inte uppfyller väsentliga
återrapporteringskrav enligt regleringsbreven.
RRV har invänt mot Statens fastighetsverks redovisning avseende ett
samnordiskt ambassadprojekt i Berlin.
Statens lokalförsörjningsverk har avgivit årsredovisningen för sent.
Dessutom saknas separata resultaträkningar i enlighet med krav i
regleringsbrevet.
När det gäller Språk- och folkminnesinstitutet redovisas och
kommenteras inte verksamhetens resultat utifrån uppställda
verksamhetsmål. Vidare saknas redovisning och kommentarer avseende
väsentliga återrapporteringskrav.
Beträffande Rådet för arbetslivsforskning, Fortifikationsverket och
Statens räddningsverk anser RRV att den interna kontrollen inte har
fungerat på ett tillfredsställande sätt med brister i bl.a. redovisningen som
följd.
Försvarsmakten har erhållit invändning i revisionsberättelsen på grund
av att ledningen under året inte har haft tillförlitligt underlag för att
fortlöpande kunna pröva verksamheten. Orsaken är brister i rutiner för
planering, uppföljning och kontroll.
61
RRV anser inte att Styrelsen för psykologiskt försvar i tillräcklig Skr. 1997/98:187
omfattning har uppfyllt de krav på återrapportering samt redovisning av
uppdrag som regeringen har angivit i regleringsbrevet.
Tre rådsledamöter inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-
ningsrådet har inte undertecknat årsredovisningen.
Sameskolstyrelsen har avgivit årsredovisning för sent. Dessutom har
inte samtliga styrelseledamöter undertecknat årsredovisningen.
Södertörns högskola har enligt RRV dubbelräknat antalet
helårsstudenter och helårsprestationer och därmed avräknat
grundutbildningsanslaget med drygt två miljoner kronor för mycket.
Högskolan har vidare använt närmare nio miljoner kronor av
grundutbildningsanslaget till forskningsverksamhet. Dessutom har inte
samtliga styrelseledamöter undertecknat årsredovisningen.
Beträffande Högskolan i Skövde har RRV invänt mot felaktig
redovisning som har haft till följd att årets kapitalförändring har blivit
missvisande.
Högskolan i Örebro har inte beslutat om någon budget för året och har
enligt RRV haft bristfälliga rutiner för uppföljning och styrning av
verksamheten vilket återspeglas i resultatet och resultatutvecklingen
under 1997.
För Centrala studiestödsnämnden har RRV invänt mot att en
anslagspost har överskridits.
Enligt RRV har Länsstyrelsen i Västernorrland i flera fall inte följt
gällande förordningar och regelverk i samband med stödgivning inom
regionalekonomisk verksamhet.
Boverket har erhållit invändning i revisionsberättelsen till följd av
felaktig redovisning av en balanspost samt på grund av att styrelsens
ledamöter inte har undertecknat årsredovisningen.
RRV har slutligen invänt mot att Sametinget har överskridit ett
ramanslag med cirka 460 000 kronor.
Riksrevisionsverket genomför på regeringens uppdrag en årlig ekonomi-
administrativ värdering (EA-värdering) av myndigheter under
regeringen. EA-värderingen är avsedd att utgöra ett instrument för
regeringen att följa upp myndigheternas ekonomiadministrativa standard.
EA-värderingen presenteras nu för tredje året (RRV 1998:30).
EA-värderingen baserar sig på svaret på ett fyrtiotal frågor avseende
myndigheternas redovisning och interna kontroll. Med svaren på dessa
frågor som grund fastställer RRV ett tvåställigt s.k. EA-värde för varje
myndighet. Dessa värden grupperas i tre nivåer enligt något av
omdömena fullt tillfredsställande, tillfredsställande respektive ej
tillfredsställande.
62
8.2
EA-värdenas fördelning på EA-omdömena fullt tillfredsställande,
tillfredsställande och ej tillfredsställande för de tre räkenskapsår som EA-
värderingen har genomförts presenteras i tabell 19.
Skr. 1997/98:187
Tabell 19 Resultatet av EA-värderingen
|
1994/95 |
1995/96 |
1997 | ||||
|
EA-omdöme |
Antal Procent |
Antal Procent |
Antal Procent | |||
|
Fullt |
111 |
44 |
162 |
67 |
186 |
81 |
|
tillfredsställande | ||||||
|
Tillfredsställande |
120 |
47 |
60 |
25 |
28 |
12 |
|
Ej tillfredsställande |
22 |
9 |
19 |
8 |
17 |
7 |
Av de 17 myndigheter som budgetåret 1997 har fatt EA-omdömet ej
tillfredsställande har 16 erhållit revisionsberättelse med invändning.
Detta ger automatiskt EA-omdömet ej tillfredsställande. Under år 1997
har sammanlagt 214 myndigheter (93 procent) klarat uppställda krav i
den utsträckning att de har åsatts EA-värden som hänför sig till
omdömena fullt tillfredsställande eller tillfredsställande.
Vad gäller EA-omdömen är det stor spridning mellan departements-
områdena. För två departementsområden, Justitiedepartementet och
Kommunikationsdepartementet, har samtliga myndigheter uppnått
omdömet fullt tillfredsställande.
Sammanfattningsvis kan betydande förbättringar konstateras på de
områden som EA-värderingen mäter. Samtidigt måste utgångspunkten
enligt regeringens mening vara att samtliga myndigheters ekonomi-
administration skall fungera på ett tillfredsställande sätt.
63
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Statsbudgetens inkomster, utgifter och saldo är begrepp som ofta
används för att beskriva statens verksamhet. Statens samlade
resursförbrukning samt värdet av statens tillgångar och skulder redovisas
dock inte i statsbudgeten. Detta medför att denna inte heller ger en
fullständig bild av det statsflnansiella läget. Före budgetmodemiseringen
1980 redovisades statens förmögenhet i ett antal kapitalfonder som
sammanställdes av Riksrevisionsverket (RRV) i rikshuvudboken. I och
med budgetmodemiseringen avskaffades kapitalfondssystemet. Som en
följd av detta slopades även rikshuvudboken. Detta medförde att det
därefter inte fanns någon samlad redovisning av den statliga
förmögenheten och dess förändring.
Den statsflnansiella utvecklingen under 1980-talet ökade efterfrågan på
en samlad förmögenhetsredovisning för staten. Intresset knöts inte minst
till frågan om i vad mån upplåningen använts för investeringar eller
konsumtion. RRV påbörjade ett utvecklingsarbete för att sammanställa
myndigheternas balansräkningar till ett årsbokslut för staten.
Myndigheternas förmögenhetsredovisning var dock ofullständig.
Flertalet myndigheter behövde inte heller upprätta resultaträkningar
vilket medförde att det inte fanns förutsättningar för att upprätta ett
konsoliderat bokslut för staten. Statens årsbokslut sammanställdes därför
i väsentliga delar på statistisk väg och med inriktning enbart på
förmögenhetsredovisning.
I och med att den nya redovisningsmodellen infördes 1993 förbättrades
möjligheterna att upprätta en konsoliderad balans- och resultaträkning för
staten baserad på bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed.
Det krävs dock fortsatt utveckling av vissa delar av årsredovisningen för
att den fullt ut skall tillgodose informationsanvändamas krav. Regeringen
kommer därför att under hösten 1998 tillsätta en referensgrupp med
representanter från bland annat riksdagen.
RRV har på uppdrag av regeringen upprättat en årsredovisning för staten
fr o m räkenskapsperioden 1993/94. Årsredovisningen har avrapporterats
till regeringen. I Lag om statsbudgeten (SFS 1996:1059) klargörs bl a
regeringens skyldighet att inför riksdagen redovisa hur statens medel
använts, värdet av statens tillgångar och skulder samt vilka förpliktelser
staten har utöver detta. Redovisningsskyldigheten fullgörs genom att
regeringen avlämnar en årsredovisning för staten till riksdagen. Ett
underlag till årsredovisning för staten skall hädanefter av RRV lämnas
till regeringen senast den 15 juni. Redovisningen 1997 innehåller
resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Dessutom ingår en
sammanställning av den statliga sektorns nettoförmögenhet. Vidare
64
presenteras även de statliga bolagen, statens garantiverksamhet samt ett Skr. 1997/98:187
sammandrag av statsbudgetens utfall. Statens redovisning baseras på den Bilaga 1
information som myndigheterna inklusive affärsverken lämnar till
riksredovisningen och presenterar i sina årsredovisningar. I de fall denna
information inte varit tillräcklig för att t ex möjliggöra elimineringar
mellan myndigheter har RRV inhämtat information i särskild ordning.
I det underlag till årsredovisning för staten, som RRV lämnar till
regeringen, omfattar den juridiska enheten staten myndigheterna
inklusive affärsverken under riksdag och regering. Riksbanken betraktas
i rättspraxis som ett självständigt rättssubjekt. Som myndigheter
redovisas även försäkringskassorna och de s.k. fonder som redovisas av
myndigheter. Exempel på en sådan fond är arbetsskadefonden.
Försäkringskassorna är inte statliga myndigheter men betraktas som
sådana i detta sammanhang eftersom de ingår i den statliga
redovisningsorganisationen. Den statliga redovisningsorganisationen
omfattar de statliga myndigheterna och de organisationer som har
dispositionsrätt till statsbudgetens anslag samt tillgång till statsverkets
checkräkning. En fullständig förteckning över samtliga ingående
organisationer framgår av bilaga 3.
I nationalräkenskaperna (NR) definieras staten annorlunda.
Nationalräkenskaperna är en statistisk sammanställning i kontoform över
den svenska ekonomin med uppdelning på olika institutionella sektorer
och olika slag av inkomster och utgifter. Begrepp, definitioner och
klassificeringar följer de rekommendationer som Förenta Nationerna
(FN) utfärdat. I den kommande omläggningen av NR, som SCB avser att
publicera 1999, har förutom FN också EU varit delaktig. I NR beräknas
bruttonationalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den totala
produktionen av varor och tjänster i ett land under en tidsperiod. I
Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper delas den offentliga sektorn
in i tre delsektorer; staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.
Till staten räknas departementen och till dem hörande myndigheter och
inrättningar samt vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och
stiftelser som till mer än 50 % finansieras med statliga medel som
ingående i den statliga sektorn. Affärsverken hör, enligt
nationalräkenskapernas definition av staten till näringslivet.
Försäkringskassorna ingår inte heller i den statliga sektorn utan förs till
socialförsäkringssektorn. I socialförsäkringssektorn ingår också allmän
tilläggspension (ATP), sjuk- och föräldraförsäkring samt erkända
arbetslöshetskassor. Efter NR-omläggningen 1999 kommer
socialförsäkringssektorn att utgöras av enbart ATP. I det av EU
uppställda konvergensprogrammet för EMU är den offentliga sektorns
konsoliderade bruttoskuld ett av konvergenskriterierna. Bruttoskulden
utgörs av den samlade skulden i staten, kommunerna och AP-fonden
minskad med de fordringar som respektive delsektor har på varandra.
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Statsbudgeten är en finansiell plan for det kommande årets inkomster Skr. 1997/98:187
och utgifter. Från och med 1997 års statsbudget skall budgetunderskottet Bilaga 1
överensstämma med statens lånebehov. Genom att fastställa budgeten
anvisar riksdagen medel till regeringens förfogande. Myndigheterna, som
skall genomföra verksamheten, tilldelas i sin tur medel i form av disposi-
tionsrätt till anslag från regeringen. Myndigheternas samlade redovisning
innehåller således statsbudgetens alla inkomster och utgifter. I
myndigheternas redovisning ingår dessutom verksamheter som
finansieras på annat sätt, t ex med avgifter. På statsbudgeten har hittills
såväl inkomst- som utgiftssidan till stor del nettoredovisats. Från och
med den 1 juli 1995 bruttoredovisas dock föräldraförsäkring,
sjukpenning och rehabilitering samt sjukvårdsförmåner på statsbudgeten.
Samtidigt med detta beslutades även att lönegarantimedel samt
arbetsmarknadsersättningar skulle redovisas över statsbudgeten.
Fortfarande är dock nettoredovisning tillåten bl a för avgiftsinkomster av
verksamhet, som i övrigt är anslagsfinansierad. Dessutom redovisas
avgiftsfinansierad verksamhet med full kostnadstäckning helt utanför
statsbudgeten. I RRV:s publikation "Statens totala inkomster och utgifter
- realekonomisk fördelning" (Totala verksamheten) bruttoredovisas
statens samtliga inkomster och utgifter. Statistiken är konsoliderad och
eliminerad för transaktioner inom och mellan myndigheter och följer i
princip NR:s definition av den statliga sektorn. Detta innebär att
affärsverken inte ingår utan hänförs till näringslivet. I Totala
verksamheten redovisas statens verksamhet dels i realekonomiska
termer, det vill säga uppdelat på konsumtion, transfereringar,
investeringar osv., dels efter ändamål som delvis sammanfaller med de
olika utgiftsområdena i statsbudgeten.
Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten och Totala
verksamheten redovisas i statens resultaträkning intäkter och kostnader,
vilket bl a innebär att utgifterna för en investering, via avskrivningar,
fördelas över investeringens hela livslängd. Resultaträkningen omfattar
myndigheternas alla verksamheter oavsett finansiering. Den är
eliminerad för inomstatliga transaktioner och för transaktioner som för
staten är varken intäkt eller kostnad, t.ex. statens egna
arbetsgivaravgifter.
Inom ramen för RRVs verksamhet bedrivs utvecklingsarbete för att
samordna de olika avgränsningama av staten. Bland annat har ett förslag
till ny struktur för statens budget presenterats. Dessutom pågår ett arbete
för att göra det möjligt att direkt från Totala verksamheten kunna utläsa
det finansiella sparandet i NR-termer. Anpassningar skall göras till det
NR-system som skall publiceras 1999.
66
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
1997 1995/96 1994/95 1993/94 Ar
□ Nettoförmögenhet g Statsskuld
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och
skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar för den övervägande
delen av den negativa nettoförmögenheten. Förändringen av
nettoförmögenheten mellan två år motsvaras således av statsskuldens
förändring men även av förändringar i övriga tillgångs- och skuldposter i
balansräkningen.
Vid utgången av 1997 var nettoförmögenheten -1 058 iljarder kronor
dvs svenska staten hade en nettoskuld på detta belopp. Det är en
försämring med 20 miljarder kronor jämfört med 1996 då
nettoförmögenheten var -1 038 miljarder kronor. Under samma period
ökade statsskulden med 18 miljarder kronor. Tillgångarna minskade med
drygt 8 miljarder kronor. Skulderna ökade således sammantaget med 12
miljarder kronor. Det var främst Riksgäldskontorets period-
avgränsningsposter för räntekostnader på statsskulden m m som
minskade. Riksgäldskontorets fordringar på Venantius AB, Vasakronan
krim AB samt på Vasakronan AB minskade pga att dessa bolag återbetalt
sina lån till staten. Även värdet på aktier och andelar i dotter- och
intresseföretag minskade med anledning av att Securum, numera VF
Holding AB, sålt ut en stor del av sitt fastighetsbestånd. Utdelningar från
diverse statliga aktiebolag har likaså minskat värdet. Under perioden har
värdet av investeringar i statliga vägar och järnvägsanläggningar ökat.
Den samlade effekten av förändringarna i balansräkningens tillgångs-
och skuldposter innebär därmed att nettoförmögenheten försämrades med
18 miljarder.
Ännu saknas statens skuld för tjänstepensioner till statsanställda m fl i
redovisningen. Anledningen till att denna skuld inte redovisas är att det
är först fr o m 1998 som Statens löne- och pensionsverk (SPV) värderar
in pensionsskulden i redovisningen. Då införs en försäkringsmodell för
beräkning av pensionskostnader m m i staten och värdet av statens
pensionsåtagande enligt Regeringens beslut 1997-03-20. Pensions-
67
skulden beräknas av Statens löne- och pensionsverk uppgå till drygt Skr. 1997/98:187
100miljarder kronor per 31 december 1997. Affärsverken redovisar Bilagal
därutöver avsättningar för pensioner med 3 miljarder kronor.
Avseende Centrala Studiestödsnämndens (CSN) studielånefordringar
har de osäkra fordringarna i balansräkningen i form av konstaterade och
befarade förluster värderats till drygt 2 miljarder kronor. Beroende på
antagande om ekonomisk utveckling beräknar dock CSN
reserveringsbehovet uppgå till mellan 2-29 miljarder kronor.
Exportkreditnämndens (EKN) utestående skadefordringer
(regressfordringar) har inte heller värderats in på grund av Regeringens
medgivande. Dessa beräknas uppgå till drygt 17 miljarder kronor
inklusive självriskandelar och kapitaliserade räntor. Regressfordringarna
avses värderas in 1998.
Till följd av de stora underskotten i statens finanser växte statsskulden
mycket snabbt under början av 1990-talet. Under första delen av
budgetåret 1993/94 översteg statsskulden 1 000 miljarder kronor.
Skulden i absoluta tal och som andel av BNP redovisas nedan för de fyra
senaste budgetåren.
Den upplåning som Riksgäldskontoret redovisar skiljer sig från vad
som redovisas i statens årsredovisning pga elimineringar som gjorts för
Riksförsäkringsverkets och Riksgäldskontorets innehav av
statsobligationer. Detta medför att den upplåning som Riksgäldskontoret
redovisar är ca 4 miljarder (se not 41) högre än vad som redovisas i
årsredovisningen för staten.
Statsskuldens utveckling och sammansättning
Diagram 2 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1993/94 -1997
68
Statsskuldens utveckling och sammansättning
(i miljarder kronor)
|
1997 |
1996 |
1994/95 |
1993/94 | |
|
Penning- och obligationsmarknad |
940 |
894 |
818 |
671 |
|
Hushållsmarknaden |
100 |
116 |
124 |
130 |
|
Lån i utländsk valuta |
386 |
398 |
426 |
376 |
|
Summa |
1426 |
1408 |
1368 |
1177 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Statsskulden kan delas upp i en kronskuld och i en valutaskuld. Under
perioden 1993/94 till 1997 har statsskulden ökat med ca 250 miljarder
kronor. Mellan 1996 och 1997 var ökningen dock förhållandevis liten, ca
18 miljarder kronor. Sedan 1994/95 har en förskjutning skett av skuldens
sammansättning till en minskad andel upplåning i utländsk valuta.
Effekten av de återbetalningar som gjorts av skulder i utländsk valuta
motverkades dock 1997 av orealiserade valutakursförändringar som
påverkat skulden negativt med drygt 14 miljarder kronor.
Regeringen fastställer årligen ramarna för upplåningen i utländsk valuta
medan upplåningsstrategier i stor utsträckning väljs av
Riksgäldskontoret. Målsättningen för staten är att långsiktigt minimera
kostnaderna för valutaskulden samt att tillse att förfallotidpunktema för
upplåningen medför att refinansieringsrisken är låg.
En försvagning av den svenska kronan under 1997 medförde som
nämnts en negativ effekt på valutaskulden med drygt 14 miljarder
kronor. Försvagningen var under året ca 3,5 %. Med den nivå
valutaskulden har idag, ca 400 miljarder kronor, innebär således varje
procents förändring av kronans värde en effekt på skulden med ca
4 miljarder kronor.
Kronskulden
Lån i svenska kronor
(i miljarder kronor)
|
1997 |
1996 |
1994/95 | |
|
statsobligationer, nominella |
680 |
635 |
582 |
|
statsobligationer, reala |
91 |
74 |
12 |
|
statsskuldväxlar |
144 |
180 |
213 |
|
kontokrediter/dagslån |
25 |
5 |
1 |
|
Penning- och valutamarknaden |
940 |
893 |
808 |
|
premieobligationer |
61 |
60 |
63 |
|
Allemansspar |
29 |
44 |
50 |
|
Rikgäldskonto |
7 |
12 |
12 |
|
Riksgäldsspar |
3 | ||
|
Hushållsmarknaden |
700 |
116 |
124 |
|
Summa Lån i svenska kronor |
1 040 |
1 009 |
932 |
Övergripande målsättning även beträffande kronskulden är att långsiktigt
minimera kostnaderna för statsskulden.Under de senaste åren har en stor
69
satsning skett för att utveckla marknaden för realobligationer och en
konsolidering av skulden har skett genom en successiv neddragning av
andelen statsskuldväxlar. Löptiden för den inhemska skulden har stadigt
ökat sedan 1992 och fortsatte att göra så även under 1997 och har därmed
bidragit till att refinansieringsrisken reducerats. Emissionerna av
nominella statsobligationer koncentreras alltmer till fem- och tioåriga
vilket också bidragit till att minska refinansieringsrisken.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Statsskuldens förändring
Diagram 3 Statsskuldens förändring 1993/94 -1997
Statsskuldens förändring bestäms i huvudsak av statens lånebehov dvs
nettoflödet av in- och utbetalningar till staten enligt Riksgäldskontorets
redovisning. Detta innebär att även Riksgäldskontorets nettoutlåning
ingår. Därtill påverkas skulden även av skulddispositioner, dvs
omvärderingar och andra bokföringsmässiga transaktioner, samt av
Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Under 1997 ökade
statsskulden med 18 (40) miljarder kronor.
Ett uttalat mål för regeringen är att stabilisera statsskuldens storlek i
förhållande till BNP. Vad som påverkar denna skuldkvot kan lite
förenklat sammanfattas som följande tre faktorer:
- statsskuldens storlek i utgångsläget
- skillnaden mellan realräntan (nominell ränta minus inflation) och
tillväxten
- storleken på statens primära lånebehov dvs budgetsaldo exklusive
statsskuldräntor i relation till BNP
Under perioden 1994-1997 har skuldkvoten förhållit sig tämligen stabil
strax över 80 %. Mellan åren 1996 och 1997 föll kvoten med ca 2 % till
82 %. År 1975 var skuldkvoten endast drygt 20 %.
70
Statsskuldsräntor och räntenetto Skr. 1997/98:187
Nedan sammanfattas Riksgäldskontorets redovisning av kostnader för bilaga 1
räntor på statsskulden samt räntenettot för upplåningsverksamheten
under perioden 1993/94 till 1997. Utöver de räntekostnader som
redovisas här förekommer ytterligare räntekostnader för staten för t ex
externa lån upptagna av affärsverk vilket kommenteras i not 40.
Diagram 4 Statsskuldräntor 1993/94 - 1997
B Kostnader för upplåning i SEK H Kostnader för upplåning i utländsk valuta
□ Realiserade valutaförluster g Orealiserade valutaförluster
B Realiserade kursförluster
Under 1997 uppgick räntekostnaderna till totalt ca 174 miljarder kronor
vilken är en minskning med 27 miljarder kronor jämfört med 1996.
Minskningen är hänförlig till upplåningen i svenska kronor och förklaras
huvudsakligen av en lägre räntenivå och att Riksgäldskontorets bytt in
obligationer med kuponger med hög ränta. Utöver statsskuldens storlek
påverkas räntekostnaderna även av t ex valutakursdifferenser. Under
1997 uppgick realiserade och orealiserade kurs- och valutaförluster
sammantaget till nästan 18 miljarder kronor.
För att ge en bild av den faktiska nettokostnaden, ränteintäkter med
avdrag för räntekostnader, för upplåningsverksamheten redovisas nedan
räntenettot för perioden 1993/94 till 1997.
71
Diagram 5 Räntenetto avseende statsskulden 1993/94 -1997
H Kostnader för upplåning i SEK
□ Netto valuta- och kursvinst/töriust
■ Kostnader för upplåning i utländsk valuta
q överkurs vid emission mm
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Räntenettot i upplåningsverksamheten har ökat kraftigt sedan 1970-talet
men har under senare år börjat plana ut. Ökningen beror på att
statsfinanserna under denna period har präglats av budgetunderskott som
lett till en växande statsskuld.
Under 1993/94 var räntenettot drygt 103 miljarder kronor for att
1994/95 stiga till knappt 126 miljarder kronor. Därefter har det sjunkit
till nästan 116 miljarder kronor år 1997 beroende bl a på sjunkande
räntenivåer, obligationsbyten m m.
I nedanstående kommentarer, illustrerade med tabeller och diagram,
redovisas hur inbetalningar av skatter och avgifter utvecklats mellan åren
1993/94 till 1997. Uppgifter om belopp och om fördelningen mellan
juridiska respektive fysiska personer, liksom mellan olika slag av skatter
och avgifter, är ett sammandrag av Riksskatteverkets (RSV) redovisning
av inbetalningar i verkets årsredovisning.
Detta sätt att redovisa skatteinbetalningar avviker väsentligt från den
redovisning av skatteintäkter m m som görs på statsbudgetens
inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa
belopp för att tydligare redovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan t
ex vad som är skatt på inkomst, sociala avgifter etc.
Den största skillnaden av detta slag avser inbetalningar av skatter och
avgifter från fysiska personer som här uppgår till drygt 111 miljarder
kronor år 1997. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
ingår även allmänna egenavgifter, egna företagares egenavgifter,
fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses
enskilda firmor, vilka inte är juridiska personer, och delägare i
handelsbolag. Handelsbolagen är visserligen juridiska personer men
däremot inga skattesubjekt. Ansvaret för inbetalning av skatter och
avgifter ligger hos delägarna i bolaget.
72
En annan väsentligt skillnad mot statsbudgeten är att i de inbetalningar
av arbetsgivaravgifter som RSV redovisar ingår ATP-avgifter. I
statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som
sker till AP-fonden. I Årsredovisningen för staten 1997 ingår ATP-
avgifter med ca 88 miljarder kronor brutto vilket är den huvudsakliga
förklaringen till att de totala skatteintäkterna, drygt 676 miljarder kronor,
överstiger de inkomster av skatter m m som redovisas i statsbudgeten.
Utbetalningarna, ca 88 miljarder, till AP-fonden kvittas mot intäkter från
AP-fonden.
Följande tabell och diagram visar skatteintäkternas fördelning och
utveckling från budgetåret 1993/94 tom budgetåret 1997. P g a
omläggning från budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7-
31/12 1995 eftersom det är 12-månadersperioder som jämförs.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Inkomster
(i miljoner kronor)
|
1997 |
1996 |
94/95 |
93/94 | |
|
Skatter | ||||
|
Skatter - Fysiska personer |
111 414 |
78 557 |
72 807 |
27 074 |
|
Skatter - Juridiska personer |
74 588 |
70 635 |
59 240 |
41 088 |
|
Ofördelbara skatter m m |
4 389 |
10 180 |
7 497 |
7 010 |
|
Arbetsgivaravgifter |
220 348 |
213 813 |
186 842 |
171 468 |
|
Mervärdesskatt |
147 719 |
151 668 |
115 282 |
121 784 |
|
Övriga skatter på varor och | ||||
|
tjänster och tullavgifter |
71 755 |
71 865 |
69 123 |
65 963 |
|
Övrigt |
46 027 |
47 389 |
33 635 |
30 683 |
|
Summa skatteinkomster m m |
676 240 |
644 107 |
544 426 |
465 070 |
Diagram 6 Skatteintäkternas fördelning och utveckling 1993/94 - 1997
800000
o
C
o
u-
X.
o
Z
700000 I
400000
300000
200000
100000
0
600000
500000
94795
B Skatter B Arbetsgivaravgifter
□ Mervärdesskatt B Övr skatter varor o tjänster o t ull avg.
B Utjämningsavgifter kommun o landsting B Inlevererat överskott från Riksbanken
■ Övrigt
|
1 |
73
|
Skatter |
Skr. 1997/98:187 |
|
Skatterna består av fysiska och juridiska personers skatter och av |
Bilaga 1 |
Diagram 7: Skatter 1993/94 -1997
■ Skatter - Fysiska personer D Skatter - Juridiska personer
0 Ofördel bara skatter m m
Skatt fysiska personer
Inbetalningar av skatter från fysiska personer, löntagare och företagare,
har ökat under fyraårsperioden 1993/94 till 1997, från ca 27 miljarder till
111 miljarder kronor. De belopp som redovisas avser de faktiska
inbetalningar av skatter som sker ett visst budgetår, vilket innebär att
inbetalda skatter kan avse ett annat år. Förändringar mellan åren kan
därmed innehålla periodiseringseffekter.
Den stora ökningen mellan 1993/94 och 1994/95, med nästan 46
miljarder kronor, förklaras till en del av att den sista slutavräkningen av
kommunalskatteutbetalningar enligt det gamla systemet gjordes 93/94. I
början av 1995 gjordes stora egna inbetalningar av preliminär skatt inför
en ändring av reglerna för reavinstskatt årsskiftet 1994/95. Därutöver
ersattes schablonavdraget på 4000 kronor med en avdragsbegränsning
och en ny allmän sjukförsäkringsavgift infördes.
Ökningen av skatten under 1996 berodde huvudsakligen på ett ökat
uttag av egenavgifter samt en höjning av fastighetsskatten i kombination
med allmän fastighetstaxering för småhus.
Under 1997 ökade inkomsterna med nästan 33 miljarder kronor.
Ökningen förklaras huvudsakligen av för stora förskottsutbetalningar av
kommunalskatt 1996.Vidare höjdes de allmänna egenavgiftema med
1 %. Dessutom ökade fyllnadsinbetalningarna under året vilket hänger
samman med ökade reavinster på allemansfonder inkomståret 1996.
Även en höjning från 100 till 200 kronor av det fasta beloppet i den
statliga inkomstskatten medverkade till ökningen.
74
Skatt juridiska personer Skr. 1997/98:187
Under de fyra år som redovisas har juridiska personers skatt ökat med ca
83 % från ca 41 miljarder kronor 1993/94 till ca 75 miljarder 1997. Den
största ökningen, drygt 30 miljarder kronor, skedde mellan 1993/94 och
1994/95 och var till stor del hänförlig till resultatförbättringar i stora
exportföretag. Även mellan 1994/95 och 1996 var ökningen betydande,
drygt 11 miljarder kronor. Under den perioden återinfördes
fastighetsskatt på kommersiella lokaler och på industrifastigheter.
Dessutom höjdes avkastningsskatten på pensionsfonder.
Mellan 1996 och 1997 var ökningen mindre, ca 4 miljarder kronor.
Den var framför allt hänförlig till fastighetsskatt, bolagsskatt och ökade
fyllnadsinbetalningar.
Diagram 8. Arbetsgivaravgifter 1993/94 -1997
o
C
p
Arbetsgivaravgifterna har under fyraårsperioden successivt ökat med 49
miljarder kronor från 171 miljarder kronor till ca 220 miljarder.
Ökningen beror på en kombination av ökande löneunderlag och ett ökat
avgiftsuttag.
75
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Diagram 9 Mervärdeskatt 1993/94 -1997
Mervärdesskatten har ökat med ca 26 miljarder kronor mellan 1993/94
och 1997. Den minskning som inträffade mellan 1993/94 och 1994/95
beror främst på ändrad redovisning och nya regler för uppbörd av moms
på importerade varor i samband med inträdet i EU 1995. Den
förskjutning detta innebar förklarar i sin tur till en del den kraftiga
ökning som i stället skedde mellan 1994/95 och 1996. I början av 1996
tidigarelades dessutom tidpunkten för redovisning och betalning av
mervärdesskatt för företag med beskattningsunderlag över 40 miljoner
kronor vilket förklarar nedgången för 1997.
Den minskning av skatteinbetalningar som skett under 1997 är således
till stor del att hänföra till effekterna av förändringen 1996. Det är
därmed rimligt att kunna betrakta den totala ökning som skett under
fyraårsperioden som i realiteten successiv och jämt fördelad mellan åren.
Under 1997 har inga regelförändringar motsvarande de ovan beskrivna
skett och skatteinkomsten för 1997 ca 150 miljarder kronor bör därmed
kunna anses som den för närvarande "normala" inkomsten av
mervärdesskatt under ett år.
76
Diagram 10 Övriga skatter på varor och tjänster och tullavgifter 1993/94 -1997
73000
71000
70000
69000
68000
67000
66000
65000
64000
63000
1993/94
1994/95
72000
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Övriga skatter på varor och tjänster samt tullavgifter har ökat med nästan
6 miljarder kronor från 1993/94 till 1997. De tre senaste åren har
inbetalningarna varit tämligen konstanta. Mellan olika skatteslag har
dock förändringar inträffat. Bl and de förändringar i skatteuttaget som
inträffat under perioden kan nämnas en breddning av basen och höjning
av skattesatserna för miljö- och energiskatter samt en höjd fordonsskatt.
I posten övrigt ingår för året 1997 utjämningsavgifter för kommun och
landsting med ca 21 (21) miljarder kronor. En annan stor post är
inlevererade överskott från Riksbanken ca 8 (8) miljarder kronor.
Därutöver innehåller posten stämpel- och egendomsskatter m m.
Diagram 11 Transfereringar och bidrag 1993/94 - 1997
g Socialförsäkring gArbetsmarknad q Bistånd och invandring göwigt
77
Transfereringar och bidrag
(i miljoner kr)
|
1997 |
1996 |
94/95 |
93/94 | |
|
Socialförsäkring |
282 060 |
287 573 |
296 739 |
273 058 |
|
Arbetsmarknad |
75 876 |
72 506 |
80 258 |
63 071 |
|
Bistånd och invandring |
14 408 |
14 168 |
20 366 |
16 945 |
|
Övrigt |
177 720 |
170 810 |
135 197 |
161 848 |
|
Summa |
550 064 |
545 057 |
532 560 |
514 922 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Ovan visas utvecklingen av transfereringar och bidrag fr o m budgetåret
1993/94 tom budgetåret 1997. Nedan redovisas de fyra delområdena
närmare och kommenteras kortfattat. På grund av omläggning från
budgetår till kalenderår 1996 saknas perioden 1/7 - 31/12 95 eftersom
det är 12-månadersperioder som jämförs.
Socialförsäkring
För hela perioden 1993/94 till 1997 har transfereringar och bidrag inom
socialförsäkringssystemet ökat med ca 9 miljarder kronor (ca 3 %). De
tre senaste åren har emellertid en successiv minskning skett med mellan
ca 2-3 % per år. Minskningen förklaras främst av ändrade
ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet samt ett minskat
barnafödande. Det ökande antalet ATP-pensionärer och pensionärer med
högre ATP-poäng har emellertid samtidigt lett till ökade kostnader för
pensioner med ca 20 miljarder kronor (ca 14 %) under hela
fyraårsperioden vilket förklarar den ökning som skett totalt sett.
78
Diagram 13 Arbetsmarknad 1993/94 -1997
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
o
c
o
L-
Q
C
O
1
90 000 _
80 000 -
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
94/95
^Arbetslöshetsersättning inkl KAS
□ Bidrag till Samhall AB
■ Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
□ Lönegarantier mm
93/94
En dämpad konjunktur och en minskad efterfrågan på arbetskraft som
präglat inledningen av 90-talet ledde till att kostnaderna för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder år 1994/95 hade nått drygt 80 miljarder
kronor. Trots en fortsatt hög arbetslöshet har emellertid kostnaderna
därefter minskat till knappt 76 miljarder kronor under 1997.
Minskningen förklaras huvudsakligen av förändringar som skett av den
lagstiftning som påverkar kostnaderna för bidrag och transfereringar.
Som exempel kan främst nämnas lägre ersättningsnivå i arbetslös-
hetsförsäkringen och skärpta ersättningsregler för deltidsarbetande. Men
även högre egenavgifter för arbetsgivare för att anlita praktikanter enligt
reglerna för arbetsplatsintroduktion (ALI) och mindre gynnsamma
villkor för s.k. utbildningsvikariat har medfört att statens kostnader har
minskat. För att bl a öka möjligheterna till lokalt anpassade lösningar på
arbetsmarknadsproblemen har samtidigt nya arbetspolitiska åtgärder
införts under perioden som t ex förlängning av arbetsplatsintroduktion
(API), arbetslivsutveckling (ALU) och startaegetbidrag. Under 1997
gjordes för första gången en invärdering av osäkra lönegarantifordringar
med drygt 4 miljarder. Dessa blev konstaterade som förluster och
avskrevs därefter direkt. Hos Länsstyrelserna har dessa konstaterade
förluster bokförts som transfereringar till de konkursdrabbade företagen.
79
Bistånd och invandring
Diagram 14 Bistånd och invandring 1993/94 -1997
a Bidrag via SIDA
a Bidrag via UD
□ Bidrag till invandring
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Kostnaderna för bistånd och invandring uppgick 1993/94 till knappt 17
miljarder kronor. Under 1994/95 steg sedan kostnaderna för att därefter
åter minska år 1996. 1997 ligger stödet totalt sett på ungefär samma nivå
som 1996, drygt 14 miljarder men inom gruppen har ändrade
redovisningsprinciper hos SIDA beträffande u-landskrediter medfört en
höjning. Kostnaderna för invandring var höga i början av perioden p g a
orolighetema i f d Jugoslavien men har de två senaste åren minskat
avsevärt.
|
1 997 |
1 996 |
94/95 |
93/94 | |
|
Övrigt | ||||
|
Skatteutjämningsbidrag |
86 683 |
77 778 |
46417 |
47 537 |
|
Räntebidrag |
20 804 |
30715 |
33 758 |
43 930 |
|
Sveriges avgift till EU |
21 057 |
18 456 |
7 348 | |
|
(varav avgift till Europeiska | ||||
|
Invest.banken) |
876 |
1 681 |
974 | |
|
Studiestöd / Avskrivning av | ||||
|
låneford |
13 338 |
9 368 |
10 345 |
8 241 |
|
Stöd till jordbruk |
8 164 |
7216 |
5913 |
9 656 |
|
Bidrag inom skolväsendet |
3 114 |
1 864 |
2 008 |
1 864 |
|
Socialstyrelsen |
2 389 |
1 603 |
3 060 |
2 643 |
|
Bidrag till folkbildning |
2 357 |
2 468 |
2 374 |
6 984 |
|
Bidrag till investeringar i | ||||
|
infrastruktur |
1 819 |
1 413 |
1 727 |
2 222 |
|
Bidrag till näringslivet mm via | ||||
|
NUTEK |
1 531 |
3 172 |
2 271 |
2 470 |
|
Övrigt |
16 464 |
16 757 |
19 976 |
36 301 |
|
Summa Övrigt |
177 720 |
170 810 |
135 197 |
161 848 |
80
Under hela perioden 1993/94 till 1997 har övriga transfereringar och Skr. 1997/98:187
bidrag som redovisas ovan ökat med netto ca 16 miljarder kronor. Den Bilaga 1
tyngsta posten, skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting m m,
har främst till följd av ändrade redovisningsprinciper fördubblats under
perioden. Bland annat har ett nytt system för avräkning av moms för
kommuner och den kommunala utjämningsavgiften införts. Den näst
tyngsta posten, räntebidrag, har mer än halverats. Det beror på
neddragning av bidragen samt lägre räntenivåer. Sveriges avgift till EU
har tillkommit under perioden. Den uppgick 1997 till ca 21 miljarder.
Det ekonomiska läget brukar beskrivas med termer såsom
budgetunderskott och statsskuld. Termerna används ofta som riktmärke
eller betyg på den svenska ekonomin. Statsskulden är ett känt begrepp för
allmänheten, men vilka tillgångar som staten har är däremot okänt för de
flesta. Statens nettoförmögenhet, dvs tillgångar minus skulder, är
negativ, vilket innebär att staten har en nettoskuld. Att redovisa
nettoskulden bidrar till en mer rättvisande bild av det ekonomiska läget.
Försäljning av statliga tillgångar har fört tillgångarna i fokus.
Uppmärksamhet har även riktats mot statens balansräkning och i vilken
utsträckning som statsskulden använts för tillgångsuppbyggnad. Hur
tillgångarna redovisas påverkar naturligtvis nettoskulden.
En tillgång inom den privata sektorn karaktäriseras av att den endast
tillhör företagsenheten och att den genererar intäkter till det företag som
äger tillgången. Statens verksamhet skiljer sig emellertid från privat.
Denna skillnad präglar bland annat värderingen av de statliga
tillgångarna. Som exempel kan nämnas att det inte finns någon bestämd
ekonomisk livslängd för att bevara ett kulturarv. Tillgångar, som till
exempel en nationalpark eller en väg, förknippas inte alltid heller med
betalningsflöden, d v s de genererar inte alltid intäkter. Dessa tillgångar
måste underhållas, något som snarare bidrar till ett utflöde av pengar än
ett inflöde. De statliga tillgångarna utnyttjas av allmänheten istället för av
staten själv och deras värde är dessutom många gånger svåra att mäta i
monetära termer. Skillnaderna gäller framförallt anläggningstillgångarna
och innebär att det är betydligt svårare att definiera en statlig tillgång än
en privat.
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv finns det olika sätt att definiera
en tillgång men tre komponenter som återkommer är nytta, kontroll och
transaktion. Den första komponenten är att tillgången måste ge en
sannolik framtida ekonomisk nytta. Tillgången skall ha en kapacitet som
kan leda till framtida nytta, ensam eller i kombination med andra
tillgångar, och bidra direkt eller indirekt till ett framtida nettoinflöde av
kapital. Den andra komponenten innebär att tillgången skall vara
anskaffad eller kontrollerad av en bestämd enhet. Legal äganderätt över
tillgången behöver alltså inte vara det som avgör om det är en tillgång,
utan istället är det rätten att nyttja och kontrollera andras möjlighet att
81
nyttja tillgången. Den tredje komponenten innebär att tillgången skall
vara ett resultat av tidigare transaktioner och händelser.
Statliga anläggningstillgångar kan däremot definieras som materiella
tillgångar som, lagenligt eller ekonomiskt, ägs av staten och som är
avsedda att användas av staten själv eller av allmänheten och som har en
livstid på flera år. Anläggningstillgångar för staten omfattar tillgångar
såsom mark, byggnader, maskiner och utrustning som är nödvändiga för
att staten skall kunna producera varor och tjänster. De omfattar även
tillgångar som direkt används av allmänheten såsom infrastruktur och
kulturella tillgångar. Dessa tillgångar är unika för den offentliga sektorn.
Slutligen omfattar statens tillgångar även av militära tillgångar, alltså
försvarets tillgångar.
När det gäller tillgångar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det
nyttan i samhället som hamnar i fokus. Det är med hänsyn till
samhällsnyttan, dvs välfärden för alla och envar, som den offentliga
produktionen av varor och tjänster äger rum. Individerna i landet står i
centrum för hur nyttan skall öka välfärden till ett så maximalt läge som
möjligt. Ett samhällsekonomiskt perspektiv tar hänsyn till sociala
aspekter i samhället. Statens uppgift är att förse landet med vissa
funktioner som inte den privata marknaden klarar av.
En statlig tillgång kan sägas vara en tillgång som utgör en service åt
den statliga verksamheten och allmänheten och som kontrolleras av
staten och hjälper till att bevara eller öka landets välfärd.
En svårighet med att redovisa tillgångar är att värdera dessa.
Underlaget till årsredovisning för staten baseras på historiska priser som
utbytespriser vilket innebär att hänsyn varken tas till inflation,
prisförändringar eller teknologisk utveckling. Svårigheten är att värdera
äldre tillgångar såsom exempelvis infrastruktur, där investeringar skett
under en lång tid. Anskaffningsvärdet motsvarar knappast den
förmögenhet som de representerar. Kulturföremål är också svåra att
värdera till anskaffningsvärde, eftersom det i praktiken oftast saknas
kunskap om anskaffningsvärdet. Värdet är förmodligen heller inte
relevant i dagens penningvärde och dessutom är det troligt att
kulturföremål ökar istället för minskar i värde.
Av denna anledning finns det tillgångar som inte omfattas av kravet att
redovisas i balansräkningen. Detta gäller mark, byggnader och fast
egendom i övrigt som främst har ett kulturhistoriskt värde, samt
museiföremål som normalt inte omsätts på en marknad. Dessa tillgångar
far redovisas, men det finns inte något generellt krav. Emellertid kan
regeringen naturligtvis i ett regleringsbrev begära att enskilda
myndigheter skall redovisa kulturföremål som tillgångar, vilket i sådana
fall innebär att de ingår i balansräkningen för underlaget till
årsredovisningen för staten.
Nettoskulden påverkas naturligtvis av hur statliga tillgångar redovisas.
Dessutom är staten som enhet svårdefinierad eftersom verksamheterna
inom staten skiljer sig väsentligt åt. Detta gör nettoskulden till ett
påverkbart begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Men att endast
använda bruttotal för att analysera ekonomin ger inte en fullständig bild
av det ekonomiska läget. Balansräkningen ger en värdefull överblick och
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
82
underlaget till årsredovisningen för staten ger en samlad bild av den Skr. 1997/98:187
ekonomiska innebörden av de åtaganden som staten gjort, både vad gäller Bilaga 1
resultat och förmögenhet.
I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader som genererats
under redovisningsperioden dock med betydande undantag. Merparten av
redovisade intäkter utgörs av skatter som influtit under året medan
kostnaderna uppkommer i den statliga verksamheten och i de stora
bidrags- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex.
socialförsäkringssystemet. Även dessa transfereringar redovisas
kassamässigt då avräkningen mot statsbudgeten sker utifrån
kassamässiga grunder.
Den statliga verksamheten finansieras i viss utsträckning med avgifter
och bedrivs, med undantag för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav.
En begränsad del av intäkterna kommer även i form av bidrag, t ex från
AP-fondema.
De resultatposter som är speciella för statens resultaträkning
kommenteras nedan.
Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kostnader som staten via
myndigheterna har haft för att tillhandahålla vissa typer av varor och
tjänster. Andra former av ersättningar kan utgöras av t ex intäkter som
uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar samt
intäkter från EU.
Staten erhåller även intäkter från organisationer utanför den juridiska
enheten staten vilka inte är relaterade till utförda prestationer. Det kan
vara t ex överföring av medel från AP-fondema till pensionssystemet för
att finansiera pensionsutbetalningama när dessa inte täcks av influtna
ATP-avgifter.
Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar
från statsbudgeten till olika mottagare. Transfereringar och bidrag
kännetecknas av att staten, eller myndigheterna, inte erhåller någon
motprestation. Detta gäller t ex barnbidrag och pensioner. I vissa fall kan
dock transfereringarna vara förknippade med villkor. Detta gäller t ex
83
utbildningsbidrag där kravet är att mottagaren genomfor någon form av Skr. 1997/98:187
utbildning. Bilaga 1
I kommentarerna nedan jämförs de båda 12-månadersperiodema 1997
och 1996.
Det finns inte något egentligt samband mellan årets resultat och
effektiviteten i den verksamhet som staten bedriver. Den huvudsakliga
intäkten utgörs av skatter medan kostnaderna uppkommer i den statliga
verksamheten och i de stora bidrags- och försäkringssystem som staten
hanterar. Verksamheten finansieras endast i begränsad utsträckning med
avgifter och bedrivs då utan krav på vinst.
Resultaträkningen för 1997 visar ett underskott på 25 miljarder kronor.
1996 uppgick detta till 45 miljarder kronor. Underskottet har alltså
minskat med 20 miljarder kronor. Resultatförbättringen förklaras främst
av ökade skatteintäkter men även av något ökade bidragsintäkter. De
finansiella intäkterna däremot har minskat kraftigt. Det har även de
finansiella kostnaderna men inte i samma omfattning. Transfereringarna
däremot ökade.
De totala intäkterna 1997 uppgick till 851 miljarder kronor. Därav
utgjorde skatterna inklusive arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt mm den
dominerande posten med 676 miljarder kronor, varav 220 miljarder
kronor avser arbetsgivaravgifter, 190 miljarder skatt och avgifter för
fysiska och juridiska personer och 148 miljarder kronor mervärdesskatt.
Diagram 1
Statens intäkter 1997
Intäkter av bidrag
4% (4%)
Finansiella
intäkter
9% (13%)
Intäkter av aujifter
och andra
ersättningar
7% (7%)
Skatter m m inkl
arbetsgivaravgifter
80% (76%)
Inom parentes anges motsvarende värden för redovisningsperioden 1996
Skatteinkomsterna 1997 uppgick till 676 miljarder kronor vilket är en
ökning med 32 miljarder kronor jämfört med 1996. Ökningen hänförs
främst till skatter och avgifter för fysiska personer. Arbetsgivaravgifterna
och inkomstskatterna för juridiska personer har också ökat. Av
84
arbetsgivaravgifterna 1997 avser 12 miljarder kronor avgifter avsatta till Skr. 1997/98:187
premiereserven. Bilaga 1
För 1997 uppgick intäkter av avgifter och andra ersättningar till
59 miljarder kronor vilket innebär en ökning med en halv miljard jämfört
med 1996. Ökningen avser främst intäkter vid försäljningen av
Nordbanken och Stadshypotek. Många övriga intäkter minskade, främst
avgifter från kämkraftsindustrin och realisationsvinster hos SJ som 1996
uppgick till ca 1 miljard.
Intäkter av bidrag, knappt 38 miljarder avser till största delen de medel
från AP-fondens avkastning som måste tillskjutas när ATP-avgiftema
inte räcker till for utbetalning av allmän tilläggspension.
Diagram 2
Statens kostnader 1997
Finansiella
kostnader
20% (22%)
Verksamhetens
kostnader
17% (17%)
Transfereringar
och bidrag
63% (61%)
Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1996
Kostnaderna för transfereringar och bidrag uppgick till 550 miljarder
kronor 1997, en ökning med 5 miljarder kronor jämfört med 1996. De
största enskilda transfereringarna avser ålderspensioner inklusive ATP
och skatteutjämningsbidrag till kommuner.
Bland transfereringarna förekommer både minskningar och ökningar
mellan åren. De största ökningarna avser kostnaden för
skatteutjämningsbidragen som ökat med 9 miljarder kronor, Sveriges
avgift till EU som ökat med drygt 2 miljarder kronor samt studiestöd och
avskrivningar av lånefordringar som ökat med 4 miljarder kronor.
Kostnaden för skatteutjämningsbidraget motsvaras på inkomstsidan av
den kommunala utjämningsavgiften som redovisas under
uppbördsinkomster. Ålderspensioner inkl ATP ökade med nästan
2 miljarder kronor. Bidragen avseende sjukförsäkringen och
föräldraförsäkringen minskade med 7 miljarder kronor. Likaså minskade
räntebidragen med 10 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet avser personal, lokaler, övrig
drift samt avskrivningar och uppgår till 150 miljarder kronor 1997 vilket
är ungefar samma nivå som 1996.
85
Personalkostnaderna minskade med 1 miljard kronor. Minskningen
hänförs till polisväsendet och förklaras av att 1 miljard avsattes till
avtalspensioner i samband med personalneddragningar 1996.
Avskrivningarna ökade med drygt 1 miljard kronor mellan 1996 och
1997 främst på grund av att Vägverket och Banverket färdigställt
ytterligare vägar och järnvägsanläggningar.
De finansiella intäkterna hänförbara till statsskulden minskade mellan
1996 och 1997 med 37 miljarder kronor. Det var främst ränteintäkterna
avseende upplåning i SEK som minskade. Minskningen förklaras av den
lägre räntenivån inom landet men också av att stora återbetalningar av lån
minskat lånevolymen. De finansiella kostnaderna hänförbara till
statsskulden minskade med 27 miljarder mellan 1996 och 1997. Det var
räntekostnaderna avseende upplåning i SEK som minskade med nästan
44 miljarder beroende på den lägre räntenivån och beroende på att
Riksgäldskontoret bytt in obligationer med hög ränta. De orealiserade
valutaförlusterna som uppkommit vid omvärdering av
Riksgäldskontorets upplåning och kreditgivning i utländsk valuta ökade
däremot.
Resultat från andelar i dotterföretag ökade under perioden med drygt
3 miljarder kronor. Några myndigheter redovisar i årets resulträkning en
resultatandel för en 18-månadersperiod. Det är en engångseffekt som
uppkommer pga att de detta år använder företagens delårsrapport för att
beräkna årets resultatandel. Tidigare fanns en eftersläpning på ett år.
Den har numera reducerats till sex månader när man inte längre använder
förgående års årsredovising för att beräkna resultatandelen.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Diagram 3
Statens intäkter
86
Diagram 4
Statens kostnader
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
o
c:
P
800 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
1 000 000
900 000
700 000
600 000
1993/94
1994/95
■ Transfereringar och bidrag
□ Avskrivningar
■ Driftskostnader
a Finansiella kostnader
Diagram 5
Statens underskott - en jämförelse över åren
1993/94
1994/95
87
Konsoliderad resultaträkning för den juridiska enheten staten i
miljoner kronor
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Not |
1997 |
1996 | |
|
Intäkter | |||
|
Skatter m m |
1 |
676 240 |
644 107 |
|
Intäkter av avgifter ochandra ersättningar |
2 |
58 884 |
59 441 |
|
Intäkter av bidrag |
3 |
37 747 |
36 278 |
|
Summa intäkter |
772 871 |
739 826 | |
|
Transfereringar och bidrag |
4 |
550 064 |
545 057 |
|
Intäkter efter avdrag förtransfereringar och bidrag |
222 807 |
194 769 | |
|
Kostnader för statens egenverksamhet | |||
|
Kostnader för personal |
5 |
69 025 |
70 080 |
|
Kostnader för lokaler |
6 |
9 828 |
10 793 |
|
Övriga driftkostnader |
7 |
60 289 |
59 776 |
|
Avskrivningar |
8 |
11 129 |
9 682 |
|
Summa kostnader för statens egen verksamhet |
150 271 |
150 331 | |
|
Resultat före finansiella poster |
72 536 |
44 438 | |
|
Finansiella intäkter och kostnader | |||
|
Resultat av andelar i dotter-och intresseföretag |
9 |
11 909 |
8 374 |
|
Finansiella intäkter |
10 |
66 633 |
105 460 |
|
Finansiella kostnader |
11 |
176 178 |
203 392 |
|
Summa finansiella poster |
-97 636 |
-89 558 | |
|
Årets underskott |
-25 100 |
-45 120 | |
Balansräkningen skall redovisa i sammandrag värdet av statens samtliga
tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december
1997. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i
statliga bolag presenteras dessa i bilaga 2.
De balansposter som är specifika for staten kommenteras nedan.
Lager för beredskapssyften kan omfatta t ex livsmedel, läkemedel,
fordon samt medicinsk utrustning. Beredskapslager innehas av ett flertal
myndigheter som t ex Jordbruksverket och Överstyrelsen för civil
beredskap.
88
Depositioner Skr. 1997/98:187
Deponerade medel återfinns främst hos Länsstyrelserna,
Riksskatteverket, Tullverket och de Allmänna advokatbyråerna. De kan t
ex utgöras av hyror som deponerats av privatpersoner i samband med en
pågående tvist med en fastighetsägare.
Periodavgränsningsposter avser tillförda fordrings- respektive
skuldposter som behövs för att bestämma de intäkter och kostnader som
rätteligen hör till räkenskapsåret. Dessa består av upplupna och
förutbetalda intäkter och kostnader. Exempel på en upplupen kostnad är
semesterlöneskuld.
Med ansvarsförbindelser avses större framtida åtaganden som inte
redovisats som skuld i balansräkningen. Skuldbokföring av
ansvarsförbindelser skall dock ske så snart det är sannolikt att ersättning
kommer att utgå och beloppet kan fastställas med rimlig sannolikhet.
Statens ansvarsförbindelser utgörs främst av kreditgarantier, t ex
bostadskrediter och bankstöd, samt premiereserven för pension. Under
ansvarsförbindelser ingår också beräknad skuld för tjänstepensioner till
statligt anställd personal, pensionärer samt övrig före detta anställd
personal.
Fortfarande är vissa tillgångar inte invärderade, t ex krigsmateriel och
försvarsmaktens förråd av förbrukningsmateriel. Försvarets myndigheter
har haft dispens från invärdering av dessa tillgångar till och med
räkenskapsåret 1997. 1998 skall dessa tillgångar invärderas. I
balansräkningen presenteras inte heller värdet av olika typer av
nationaltillgångar som t ex museisamlingar, bibliotek och nationalparker
frånsett till ett ringa belopp, se not 30. RRV kommer att utreda hur dessa
tillgångar skall behandlas i redovisningen samt vilka
redovisningsprinciper som i sådana fall bör tillämpas.
SJ-koncemen har under 1996 och 1997 ingått nyttjanderättsavtal med
amerikanska investorer. Genom att hyra ut nyttjanderätten till lok och
vagnar och därefter återhyra densamma skapades ett
avskrivningsunderlag hos investom. Investoms bolag betalar hyra för
hela avtalsperioden i förskott, vilket äverr SJ gör för merparten av
hyrorna. Då dessa förskott har nettoredovisats får nyttj anderättsavtalen
endast begränsad påverkan på SJ:s och statens balansomslutning. SJ:s Skr. 1997/98:187
överskott från transaktionen redovisas som finansiell intäkt när affären Bilaga 1
genomfors.
Balansräkningen redovisas till skillnad från resultaträkningen i
miljoner kronor eftersom en större detaljeringsgrad bedömts som
önskvärd vid redovisning av skulder och tillgångar.
Statens totala tillgångar uppgår till 540 miljarder kronor och statens
totala skulder till 1 598 miljarder kronor. Under räkenskapsåret 1997
minskade tillgångarna totalt med 8 miljarder kronor och skulderna ökade
totalt med 12 miljarder kronor. Statens nettoförmögenhet minskade
därmed med 20 miljarder kronor under 1997. Detta beror huvudsakligen
på att statsskulden ökat med 18 miljarder kronor.
Omsättningstillgångar minskade med 5 miljarder kronor och uppgår till
66 miljarder kronor. Det är främst övriga fordringar som minskat med
nästan 4 miljarder kronor som utgör skillnaden från föregående år.
Minskningen kan bland annat hänföras till att Venantius AB återbetalat
sitt lån till Riksgäldskontoret på drygt 2 miljarder kronor.
Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda
fordringsposter som motsvaras av intäkter och kostnader som rätteligen
hör till redovisningperioden. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till
46 miljarder kronor. Minskningen avser främst Riksgäldskontorets
upplupna ränteintäkter och förutbetalda underkurser vid upplåning.
Utlåning särredovisas for första gången i år. Posten utgörs av fordringar
som uppstår i utlåningsverksamhet i myndigheter som enligt sina
instruktioner är ålagda att bedriva sådan verksamhet. Tidigare
redovisades dessa fordringar framförallt under andra långfristiga
fordringar. Föregående år har omklassificerats så att jämförelser kan
göras mellan åren. Utlåningen uppgår till 109 miljarder kronor, vilket är
en minskning med 4 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden har
ökat sin utlåning med 9 miljarder kronor, medan lån har återbetalts från
bland annat Venantius, Vattenfall AB, Vasakronan Krim samt
Vasakronan AB med ett belopp på sammanlagt 12 miljarder kronor.
Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 127 miljarder kronor. Det
är en minskning med 6 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Det bokförda värdet på aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har
minskat med 4 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på att statens
aktieinnehav i de statliga bolagen minskat med 3 miljarder kronor, vilket
bland annat beror på att Securum AB sålt ut en stor del av sina
fastigheter. Posten obligationer och andra värdepapper har minskat med
drygt 1 miljard kronor. Detta beror huvudsakligen på att universitetens
90
och högskolornas donationsmedel avskiljts ur myndigheternas Skr. 1997/98:187
redovisning i enlighet med den nya stiftelselagen. Bilaga 1
Materiella anläggningstillgångar uppgår till 192 miljarder kronor.
Jämfört med föregående år är det en ökning med drygt 10 miljarder
kronor. Det bokförda värdet av statliga vägar ökade med knappt
4 miljarder till 66 miljarder kronor. Värdet av de statliga
järnvägsanläggningarna har ökat med 11 miljarder till 47 miljarder
kronor. Banverkets pågående nyanläggningar minskade under perioden
med knappt 6 miljarder kronor. Statens järnvägar redovisar finansiell
leasing av lok och vagnar till ett värde av 6 miljarder kronor under
anläggningstillgångar. Motsvarande skuld redovisas under långfristiga
skulder.
Kortfristiga skulder uppgår till 32 miljarder kronor och är i stort sett
oförändrade jämfört med föregående år.
Periodavgränsningsposter på skuldsidan som avser förutbetalda intäkter
och upplupna kostnader uppgår till 109 miljarder kronor. Jämfört med
förgående år är det en minskning med 10 miljarder. Minskningen hänför
sig främst till Riksgäldskontorets upplupna kostnader för räntor på
statsskulden. En mindre del hänför sig till Riksförsäkringsverkets
minskning av periodiserade läkemedelsersättningar.
Övriga långfristiga skulder uppgår till 31 miljarder kronor, vilket är en
ökning med 4 miljarder kronor. Riksgäldskontorets skuldbytesavtal
ökade med 2 miljarder kronor. Vägverkets skuld till det egna
dotterbolaget Stockholmsleder AB ökade med 1 miljard kronor.
Statsskulden ökade med 18 miljarder kronor till 1 426 miljarder kronor. I
statens balansräkning är delpensionsfondens statsobligationer och Riks-
gäldskontorets uppköpta premieobligationer på sammanlagt 4 miljarder
kronor eliminerade, vilket förklarar skillnaden mot Riksgäldskontorets
redovisade statsskuld på 1 430 miljarder kronor.
Staten har åtaganden i form av kreditgarantier och pensioner m m som
redovisas inom linjen i balansräkningen på sammanlagt 805 miljarder
kronor. I not 44 och bilaga 1 redogörs närmare för de olika åtagandena.
För materiella tillgångar har uppgift om nukostnad inhämtats via enkät
från ett fyrtiotal myndigheter. Med nukostnad avses kostnaden på
balansdagen for att återanskaffa en ny anläggning med motsvarande
kapacitet och effektivitet, minskad med ackumulerade avskrivningar
baserade på denna kostnad. Nukostnaden för en anläggning kan beräknas
91
på olika sätt, antingen med hjälp av omräkning utifrån priset på
balansdagen eller med hjälp av index. Den vanligaste metoden vid
värdering av anläggningstillgångar förutom för byggnader och mark är
omvärdering med hjälp av index. Indexet är hämtat från Statistiska
centralbyråns nationalräkenskaper och avser statliga myndigheters
bruttoinvesteringar för maskiner, transportmedel och inventarier.
Myndigheterna har själva avgjort vilken metod som är lämpligast i det
enskilda fallet.
Nukostnadsvärdet för de materiella tillgångarna 1997 överstiger det
bokförda värdet med 14 miljarder kronor. 1996 översteg
nukostnadsvärdet det bokförda värdet med nästan 20 miljarder. Den stora
skillnaden beror på att 1996 nukostnadsvärderade Fortifikationsverkets
sina fastigheter med 7 miljarder över det bokförda värdet. För 1997
däremot saknas nukostnadsvärdering för försvarets materiella tillgångar.
Försvarets myndigheter har haft dispens från invärdering av dessa
tillgångar till och med räkenskapsåret 1997. Under 1998 skall dessa
tillgångar invärderas.
I balansräkningen presenteras inte heller värdet av olika typer av
nationaltillgångar som t ex museisamlingar, bibliotek och nationalparker
frånsett till ett ringa belopp.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Tabell
Bokförda värden och nukostnader för materiella anläggnings tillgångar
|
Bokfört |
Nukostnad 1997 |
Differens | |
|
Tekniska anläggningar o maskiner |
11 135 |
17 982 |
6 847 |
|
Transportmedel, maskiner, inventarier m m |
15 559 |
16 644 |
1 085 |
|
Byggnader |
12 728 |
17 368 |
4 640 |
|
Mark och annan fast egendom |
76 441 |
77 829 |
1 388 |
|
Summa |
115 863 |
129 823 |
13 960 |
|
1996 |
1996 | ||
|
Tekniska anläggningar o maskiner |
9 488 |
13 513 |
4 025 |
|
Transportmedel, maskiner, inventarier m m |
16 779 |
18 257 |
1 478 |
|
Byggnader |
23 579 |
36 487 |
12 908 |
|
Mark och annan fast egendom |
72 868 |
74 109 |
1 241 |
|
Summa |
122 714 |
142 366 |
19 652 |
Svenska kraftnät har 1997 nukostnadsvärderat sina tekniska anläggningar
m m, 2 miljarder högre än 1996. Luftfartsverket nukostnadsvärderade
sina byggnader 2 miljarder lägre än i fjol.
92
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
TILLGÅNGAR |
Not |
97-12-31 |
96-12-31 |
|
Omsättningstillgångar | |||
|
Kassa, bank m m |
12 |
4 756 |
4 443 |
|
Värdepapper och andelar |
13 |
15 077 |
15 932 |
|
Kundfordringar |
14 |
2 852 |
3 888 |
|
Övriga fordringar |
15 |
15511 |
19 268 |
|
Pågående arbeten |
16 |
3 977 |
2017 |
|
Varulager och förråd |
17 |
9 144 |
9 191 |
|
Förskott till leverantörer |
18 |
14319 |
15 750 |
|
Summa omsättningstillgångar |
65 636 |
70 489 | |
|
Periodavgränsningsposter |
19 |
45 598 |
49 326 |
|
Utlåning |
20 |
109 125 |
113 152 |
|
Anläggningstillgångar | |||
|
Finansiella tillgångar | |||
|
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag |
21 |
121 460 |
125 253 |
|
Obligationer och andra värdepapper |
22 |
3 276 |
4 423 |
|
Andra långfristiga fordringar |
23 |
2 179 |
3 567 |
|
Summa finansiella tillgångar |
126 915 |
133 243 | |
|
Materiella tillgångar | |||
|
Beredskapslager |
24 |
2 371 |
3 005 |
|
Pågående nyanläggningar |
25 |
11 728 |
17 458 |
|
Tekniska anläggningar, maskiner |
26 |
11 980 |
10 821 |
|
Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier |
27 |
18 877 |
18 587 |
|
Byggnader |
28 |
22 679 |
22 610 |
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
29 |
681 |
0 |
|
Mark och annan fast egendom |
30 |
10 425 |
10 677 |
|
Statliga vägar |
31 |
66 175 |
62 400 |
|
Järnvägsanläggningar |
32 |
47 005 |
36 018 |
|
Summa materiella tillgångar |
191 921 |
181 576 | |
|
Immateriella tillgångar |
33 |
606 |
352 |
|
Summa anläggningstillgångar |
319 442 |
315 171 | |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
539 801 |
548 138 |
93
|
SKULDER |
Not |
97-12-31 |
96-12-31 |
|
Kortfristiga skulder | |||
|
Leverantörsskulder |
34 |
11 221 |
11 334 |
|
Depositioner |
35 |
539 |
543 |
|
Övriga skulder |
36 |
17 810 |
17 674 |
|
Förskott från kunder |
37 |
3 139 |
3 298 |
|
Summa kortfristiga skulder |
32 709 |
32 849 | |
|
Periodavgränsningsposter |
38 |
108 552 |
118 483 |
|
Långfristiga skulder | |||
|
Långfristiga skulder i övrigt | |||
|
Depositioner |
39 |
842 |
492 |
|
Andra långfristiga skulder |
40 |
29 815 |
26 138 |
|
Summa långfristiga skulder i övrigt |
30 657 |
26 630 | |
|
Statsskulden |
41 | ||
|
Lån i Sverige |
1 040 005 |
1 009 310 | |
|
Lån utomlands |
385 668 |
398 399 | |
|
Summa statsskulden |
1 425 673 |
1 407 709 | |
|
Summa långfristiga skulder |
1 456 330 |
1 434 339 | |
|
Summa skulder |
1 597 591 |
1 585 671 | |
|
Nettoförmögenhet |
42,43 |
-1 057 790 |
-1 037 533 |
|
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL |
539 801 |
548 138 | |
|
Ställda säkerheter vid Statens järnvägar |
1 182 |
93 | |
|
Ansvarsförbindelser |
44 |
805 149 |
761 042 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Finansieringsanalysen visar statens in- och utbetalningar fördelade på
drift, investeringar, finansiella aktiviteter och upplåning. Av analysen
framgår hur drift, investeringar och finansiella aktiviteter har finansierats
samt hur statens upplåning har förändrats under redovisningsperioden.
Syftet med finansieringsanalysen är således att visa
betalningsströmmarna i staten. Som jämförelsetal har hela det förlängda
räkenskapsåret 1995/96 (18 månader) använts eftersom det inte har varit
möjligt att fa fram de uppgifter som behövs för att ta fram en fullständig
finansieringsanalys for kalenderåret 1996.
Uppgifterna för finansieringsanalysen har hämtats från den
konsoliderade resultat- och balansräkningen. Information om
investeringar har hämtats från myndigheternas finansieringsanalyser. För
94
affärsverken har information hämtats i särskild ordning. Inom staten Skr. 1997/98:187
används den s.k. indirekta metoden för att sammanställa Bilaga 1
finansieringsanalysen. Den innebär att utgångspunkten i analysen är
intäkter och kostnader från resultaträkningen. Intäkterna och kostnaderna
som inte medför några betalningsströmmar elimineras. För att fa fram
betalningar måste även hänsyn tas till förändringar av fordringar och
skulder.
Finansieringsanalysen för staten framställs med begränsad tillgång till
bakomliggande redovisningsdata. Analyser av förändringar av
exempelvis anläggningstillgångar har därigenom försvåras. Det medför
att det för närvarande inte är möjligt att särredovisa vissa poster i
finansieringsanalysen, t ex försäljningar av anläggningstillgångar.
Finansieringsanalysen för 1997 har delvis omarbetats i förhållande till
1995/96. Noten Justeringar till betalningar under statens verksamhet har
utökats. Det innebär att väsentliga försäljningar och förändringar av
utlåning har särredovisats. Dessutom finns en specifikation av väsentliga
poster avseende utlåning och amorteringar i notavsnittet. En analys som
förklarar skillnaden mellan statens upplåning och Riksgäldskontorets
redovisade lånebehov redovisas i detta avsnitt. Som jämförelsetal
redovisas i finansieringsanalysen hela det förlängda budgetåret 1995/96,
dvs en 18 månadersperiod. I kommentarerna har värden för 1995/96
redovisats inom parentes.
Statens verksamhet
Kassaflödet avseende statens verksamhet uppgick 1997 till 109,5 (73,8)
miljarder kronor. Kostnaderna för statens förvaltning har i
finansieringsanalysen justerats för avskrivningar samt för
realisationsvinster och förluster som uppkommit vid försäljning av
andelar i Nordbanken AB och försäljning av Statshypotek AB och
Securum AB. I posten justeringar till betalningar ingår positiva
engångseffekter på kassaflödet från försäljningar av Statshypotek AB
med 7,6 miljarder kronor, av Nordbanken AB med 8,1 miljarder kronor
och av Securum AB med 11,2 miljarder kronor. Av försäljningsvärdet för
Securum AB kvarstod en fordran om 4,9 miljarder kronor per 1997 - 12 -
31.
Förändring av utlåning uppgick under 1997 till 4,0 (-1,5) miljarder
kronor (en minskad fordran medför att likviditeten förbättras). För den
största posten nyutlåning svarade Centrala studiemedelsnämnden med
10,7 (14,1) miljarder kronor och amorteringarna av lånen uppgick till
3.1 (4,5) miljarder kronor. Amorteringar avseende lån i
Riksgäldskontoret omfattade 12,3 (18,6) miljarder kronor. De hänför sig
främst till återbetalning av lån från de statliga bolagen Vattenfall AB,
Venantius AB och Vasakronan AB.
95
Statens totala investeringar under 1997 uppgick till 23,0 (42,6) miljarder
kronor. De finansiella investeringarna var 1,1 (4,0) miljarder kronor
varav 0,4 miljarder kronor kunde hänföras till Regeringskansliet. De
materiella investeringarna uppgick till 21,7 (38,3) miljarder kronor och
liksom 1995/96 redovisade Banverket och Vägverket de största posterna
uppgående till 7,2 (13,6) respektive 6,1 (11,1) miljarder kronor. I not
framgår beloppen av finansiella och materiella investeringar för de
myndigheter som redovisat de största investeringsbeloppen.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 1997 uppgick till -91,4
(-120,6) miljarder kronor. Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t ex resultatandelar från dotter-
och intresseföretag, uppgående till 11,9 (8,3) miljarder kronor. Dessutom
har orealiserade valutakursförändringar på -14,4 (49,9) miljarder kronor
eliminerats. Dessa har uppkommit vid omvärdering av upplåning och
kreditgivning i utländsk valuta. Finansiella poster som inte utgör intäk-
ter/kostnader, t ex utdelningar, har tillkommit. Utdelningar från statliga
bolag uppgår till 5,7 (11,7) miljarder kronor. Räntebetalningar på
statsskulden uppgår netto till 101,4 (163,7) miljarder kronor.
Avsnittet har omarbetats sedan årsredovisning för 1995/96. Avsikten
med detta är att på ett bättre sätt analysera och kommentera skillnaderna
mellan statens upplåning och vad Riksgäldkontoret benämner lånebehov.
Statens nettoupplåning under 1997 var 4,9 (89,4) miljarder kronor.
Under året har statsskulden ökat med 18,0 (39,1) miljarder kronor.
Statsskuldens förändringar justeras för orealiserade
valutakursförändringar, som ingår med -13,1 (49,3) miljarder kronor, för
att komma fram till statens nettoupplåning.
Sammanställning av sambandet mellan statens nettoupplåning och
Riksgäldskontorets redovisade lånebehov
(i miljarder kronor)
|
1997 |
1995/96 | |
|
Förändring av statsskulden |
18,0 |
39,1 |
|
Förändring av övrig upplåning |
0,0 |
1,0 |
|
Orealiserade valutakursförändringar |
-13,1 |
49,3 |
|
Statens nettoupplåning |
4,9 |
89,4 |
|
Justering för poster som inte är likvida men | ||
|
som påverkar statsskulden |
1,0 |
-2,4 |
|
Förändring av övrig upplåning |
0,0 |
-1,0 |
|
Förändring av interna innehav av statsskuldspapper |
0,3 |
2,6 |
|
Riksgäldskontorets lånebehov |
6,2 |
88,6 |
96
Skillnaden mellan statens nettoupplåning och Riksgäldskontorets Skr. 1997/98:187
redovisade lånebehov består huvudsakligen av tre komponenter; justering Bilaga 1
för icke kassamässiga poster, förändring av upplåning som sker utanför
Riksgäldskontoret och förändring av interna innehav av
statsskuldspapper.
Statens nettoupplåning bestäms utifrån bokföringsmässiga grunder
medan Riksgäldskontorets lånebehovet är kassamässigt. Det innebär att
skulder och fordringar som uppkommer i slutet av året men som betalas
efterföljande år påverkar statens upplåning men inte Riksgäldskontorets
lånebehovet eftersom detta är kassamässigt. Vid årsskiftet var nettot av
utestående fordringar och skulder, som påverkar statsskulden i
årsredovisningen men inte lånebehovet, 1 (-2,4) miljard kronor.
Några myndigheter har möjlighet att låna upp medel på marknaden ,
dvs utanför Riksgäldskontoret. Förändringen av denna upplåning
påverkar statens totala upplåning men redovisas inte under statsskulden.
Under 1997 var förändringen av övrig upplåning 0,0 (1,0) miljarder
kronor.
Statsskulden redovisas i Årsredovisningen för staten med ett belopp
som är 4,2 miljarder kronor lägre än statsskulden enligt
Riksgäldskontoret. Skillnaden beror på att interna innehav av
statsskuldpapper, t ex Riksförsäkringsverkets innehav av
statsskuldväxlar, har eliminerats i årsredovisningen. Förändringen av
interna innehav under 1997 var 0,3 (2,6) miljarder kronor.
97
4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Finansieringsanalys för den juridiska enheten staten
|
Not |
1997 (12 mån) |
1995/96 (18 mån) | |
|
Statens verksamhet | |||
|
Intäkter av skatter |
676 240 |
882 076 | |
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
49 825 |
86 389 | |
|
Intäkter av bidrag |
37 747 |
55 602 | |
|
Summa intäkter |
763 812 |
1 024 067 | |
|
Transfereringar och bidrag |
-550 064 |
-792 280 | |
|
Kostnader for statens förvaltning |
-139 086 |
-218 299 | |
|
Summa kostnader exklusiveavskrivningar |
-689 150 |
-1 010 579 | |
|
Justeringar till betalningar |
45 |
34 854 |
60 356 |
|
Saldo statens verksamhet |
109 516 |
73 844 | |
|
Investeringar |
46 | ||
|
Finansiella investeringar |
-1 057 |
-3 966 | |
|
Materiella investeringar |
-21 731 |
-38 355 | |
|
Immateriella investeringar |
-211 |
-260 | |
|
Summa investeringar |
-22 999 |
-42 581 | |
|
Finansiella aktiviteter | |||
|
Finansiellt netto för statens upplåning | |||
|
justerade för valutakursförändringar |
-101 442 |
-163 667 | |
|
Övriga finansiella intäkter/kostnader | |||
|
justerade för utdelningar och resultatandelar |
12 036 |
25 386 | |
|
Justeringar till betalningar |
47 |
-1 993 |
17641 |
|
Summa finansiella aktiviteter |
-91 399 |
-120 640 | |
|
Totalt |
-4 882 |
-89 377 | |
|
Statens upplåning | |||
|
Förändring av statsskulden |
17 964 |
39 085 | |
|
Förändring av övrig upplåning |
-7 |
1 007 | |
|
Orealiserade valutakursförändringar |
-13 075 |
49 2850 | |
|
Saldo statens nettoupplåning |
4 882 |
89 377 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Redovisningsperiod
Från och med 1997 sammanfaller statens budgetår med kalenderår. Som
jämförelsetal i resultaträkningen jämte noter redovisas därför det utfall
för kalenderåret 1996 som särredovisades i 1995/96 års Underlag till
årsredovisning för staten. I finansieringsanalysen redovisas dock hela 18-
98
månadersperioden som jämförelsetal. Jämförelsetalen i balansräkningen
med noter avser ställningen per den 31 december 1996.
Balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen omfattar den
juridiska enheten staten. Detta innebär att dessa dokument omfattar
myndigheterna under riksdag och regering, med undantag för Riks-
banken som enligt rättspraxis betraktas som ett självständigt rättssu-
bjekt. Riksbanken ingår dock med grundfonden på 1 miljard kronor.
Även försäkringskassorna betraktas i detta sammanhang som
myndigheter och ingår bl a därför att de ingår i den statliga
redovisningsorganisationen. Ingår gör även sådana fonder som redovisas
hos en myndighet som t ex arbetsskadefonden. En fullständig förteckning
över vilka myndigheter, organisationer och fonder som omfattas av den
statliga redovisningsorganisationen, och som ingår i denna årsredo-
visning, återfinns som bilaga 3.
Myndigheternas redovisning liksom upprättande av årsbokslut sker enligt
Bokföringsförordningen (1979:1212). Årsredovisning med bl a balans-
och resultaträkning samt finansieringsanalys upprättas enligt Förordning
om myndigheters årsredovisning m m (1996:882).
För uppbörd och transfereringar tillämpas kassamässig redovisning
som här likställs med intäkter och kostnader i resultaträkningen.
I de fall myndigheterna väsentligen avviker från de
redovisningsprinciper eller från de scheman som föreskrivs i nämnda
förordningar kommenteras detta i not. Några förändringar av
redovisningsprinciper i statens konsoliderade redovisning jämfört med
föregående räkenskapsår har inte gjorts.
Statens järnvägar har ändrat princip för redovisning av förlustavtal och
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete har ändrat
redovisningsprinciper för u-landskrediter. Effekterna av dessa
förändringar beskrivs i not 43.
Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig
redovisning. Det finns dock myndigheter som p g a verksamhetens särart,
genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl
avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser av väsentligare art kommenteras i
not till aktuell post.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
99
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar skall värderas enligt lägsta värdets princip. Detta
innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet
om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag
för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet
eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet
bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt
med god redovisningssed. Vidare far omsättningstillgångar tas upp över
anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det
samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar skall
redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och
skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
Exportkreditnämnden har dispens från att redovisa osäkra fordringar.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för
ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna skall anpassas till
respektive anläggningstillgångs ekonomiska livslängd. Om tillgångens
värde har minskat och nedgången bedöms som varaktig ska tillgångens
värde skrivas ned. Anläggningstillgångar som har ett värde som
väsentligt överstiger det belopp som redovisats föregående år får tas upp
till högst detta värde.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt
kapitalandelsmetoden. Den har använts för både intresse- och
dotterföretag eftersom myndigheterna inte upprättar någon
koncernredovisning. Affärsverkens dotterbolag ingår dock med aktiernas
anskaffningsvärde. I bilaga 2 redovisas kapitalandelsvärdet för varje
bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras
även marknadsvärdet för aktierna i denna bilaga.
Övrigt
Utlåning som tidigare redovisades under långfristiga fordringar redovisas
i år på en egen rad i balansräkningen. Från och med i år redovisas
förbättringsutgifter på annans fastighet också på en egen rad i
balansräkningen.
Med konsolidering avses åtgärderna att efter eliminering av interna
transaktioner redovisa samtliga myndigheter som om de vore en enhet.
Konsolidering av den juridiska enheten staten sker genom
sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
100
resultaträkningar ur myndigheternas inrapportering till riksredovisningen
efter det att interna mellanhavanden i form av t ex fordringar, skulder,
intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats.
Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även
transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder for staten som helhet eliminerats. Exempel är statens
arbetsgivaravgifter för egen personal. Dessa redovisas som
personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos
Riksskatteverket.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i statens årsredovisning i
förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att
de ur statens perspektiv utgör t ex kostnader och inte transfereringar. Ett
exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas
som personalkostnad i statens årsredovisning men som transferering i
myndighetens årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de
resultat- och/eller balansräkningsscheman som föreskrivs i förordningen.
Detta medför att hela resultat- och/eller balansräkningen måste
omklassificeras för att konsolidering ska kunna göras.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Skatt m m fysiska personer |
111 414 |
78 557 |
|
Skatt juridiska personer |
74 588 |
70 635 |
|
Ofordelbara skatter m m |
4 389 |
10 180 |
|
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt |
220 348 |
213 813 |
|
Mervärdesskatt |
147 719 |
151 668 |
|
Övriga skatter på varor och tjänster / tullavgifter |
71 755 |
71 865 |
|
Utjämningsavg kommuner och landsting |
23 862 |
23 773 |
|
Inlevererat överskott Riksbanken |
8 100 |
8 100 |
|
Fordonsskatt |
6417 |
6 840 |
|
Tips/Lotterimedel m m |
1 982 |
2 108 |
|
Övrig uppbörd |
5 666 |
6 568 |
|
Summa |
644 107 |
676 240 |
101
Totalt ökade skatteintäkterna med drygt 32 miljarder kronor mellan Skr. 1997/98:187
budgetåren 1996 och 1997. Bilaga 1
Den stora ökningen av skatten för fysiska personer med nästan 33
miljarder förklaras huvudsakligen av ökade fyllnadsinbetalningar vilket
hänger samman med ökade reavinster på allemansfonder under 1996, för
stora utbetalningar av kommunalskatt 1996 samt en höjning av de
allmänna egenavgiftema med 1%. Även arbetsgivaravgifterna ökade med
drygt 6,5 miljarder p g a av ett ökat löneunderlag. Ökningen av skatten
för juridiska personer med nästan 4 miljarder är främst hänförlig till
fastighetsskatt, bolagsskatt och ökade fyllnadsinbetalningar.
Minskningen av mervärdeskatteinbetalningama med ca 4 miljarder under
1997 kan till stor del hänföras till effekter av förändringar under 1996 då
bl a tidpunkten för betalning av mervärdesskatt tidigarelades för vissa
företag. Dessutom medförde inträdet i EU en förskjutning av
inbetalningarna så att dessa engångsvis blev särskilt höga under 1996.
Ofördelbara skatter m m minskade med nästan 6 miljarder kronor
framförallt därför att de outredda inbetalningar som bokfördes på denna
inkomsttitel var ovanligt höga i slutet av 1996 p g a stora
fyllnadsinbetalningar.
Av arbetsgivaravgifterna har enligt riksdagsbeslut drygt 12 miljarder
kronor avsatts till premiereserven (se not 44 ).
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
EU-bidrag |
8 104 |
7 006 |
|
Försäljning av aktier i Nordbanken |
6 290 |
5 272 |
|
Försäljning Stadshypotek |
2 768 | |
|
Utdelning Nordbanken |
1 032 | |
|
Äterbet Nordiska Investeringsbanken |
125 | |
|
Försäljning av aktier i Zenit Shipping AB |
95 | |
|
Kredit- och garantiavgifter |
3 708 |
3 712 |
|
Finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna |
1 993 |
2 224 |
|
Registerhållnings- förarprovs- samt körkortssvgifier, | ||
|
försäljningsskatt på motorfordon m m |
1 719 |
1 906 |
|
Återbetalda underhållsbidrag |
1 584 |
1 419 |
|
Fastighetsvärdering, fastighetstaxering |
921 |
835 |
|
Utförsäljning av beredskapslager m m |
856 |
683 |
|
Avgifter från kämkraftsindustrin |
804 |
1 458 |
|
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna |
797 |
824 |
|
Vårdavgifter |
736 |
718 |
|
Administrationsersättning från AP-fonden |
622 |
743 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
3 696 |
3 621 |
|
Sjöfartsverket |
1 113 |
1 297 |
|
Statens järnvägar |
11 315 |
12 677 |
|
Svenska kraftnät |
2 677 |
2 279 |
|
Övrigt |
7 929 |
12 766 |
|
Summa |
58 884 |
59 440 |
102
Jämfört med föregående år minskade intäkterna av avgifter och andra Skr. 1997/98:187
ersättningar med knappt 1 miljard kronor. Försäljning av Stadshypotek Bilaga 1
och av aktier i Nordbanken inbringade drygt 9 miljarder kronor.
Dessutom erhöll staten utdelning från Nordbanken med drygt 1 miljard.
Många av de övriga intäkterna har minskat. Statens järnvägars intäkt
1996 inkluderar realisationsvinster med 827 miljoner kronor.
Av EU-bidraget 1996 är det bara Jordbruksverkets intäkt som
redovisas i jämförelsekolumnen. Övriga intäkter från EU specificerades
inte detta år . Under 1997 har elimineringar gjorts för transaktioner
mellan myndigheter under posten övrigt uppgående till ca 1 miljard
vilket inte gjordes 1996 p g a bristande underlag.
För administrationsbidrag från AP-fonden 1996 har värdet 95/96 (18
månader) använts p g a av bristande uppgifter för 1996.
EU-bidraget utgörs av arealersättning och djurbidrag, exportbidrag till
handeln samt stöd till miljö och beskogning av jordbruksmark som
betalats till Jordbruksverket (6 840), bidrag från EU:s socialfond till
AMS (642), bidrag till NUTEK (558) samt bidrag till
jämvägsinvesteringar (64).
Försäljningar av statliga bolag, utdelning från Nordbanken samt
återbetalning från Nordiska Investeringsbanken redovisas av
Regeringskansliet. Föregående år redovisade Finansdepartementet drygt
5 miljarder kronor för försäljning av Nordbanken.
Kredit- och garantiavgifter avser årliga avgifter från banker, institut
och värdepappersbolag till Insättningsgarantinämnden, 2 038, samt
intäkter från Riksgäldskontorets kredit- och garantiverksamhet, 254,
EKN, 1 294, BKN, 122 miljoner kronor.
Finansieringsavgifter m m till AMS från arbetslöshetskassorna är
avsedda att till viss del finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar och
utj ämningsbidrag.
Registerhållnings- förarprovs- samt körkortssvgifter, försäljnings-
skatt på motorfordon m m redovisas av Vägverket.
Lantmäteriverket.
Försäljning av beredskapslager avser både försäljning från
Jordbruksverkets beredskapslager m m (561) samt försäljning av
beredskapslager av olja, anläggningar och materiel (295) miljoner
kronor.
Avgifter från kärnkraftsindustrin är de avgifter som betalas till
Kämavfallsfondens styrelse av reaktorinnehavama i förhållande till
levererad energi. Avgifterna betalas för att finansiera omhändertagandet
103
av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall och finns insatta på
konto hos Riksgäldskontoret.
Avgifter vid Kronofogdemyndigheterna är utsökningsavgifter, avgifter
i mål om betalningsföreläggande m m.
Vårdavgifterna redovisas av Statens institutionsstyrelse och avser
intäkter från socialtjänsten till främst ungdomsvård men även till
missbrukarvård m m.
Underhållsbidrag redovisas av RFV och avser återbetalning av
forskotterade underhållsbidrag.
Resterande avgiftsintäkter fordelar sig på ett stort antal myndigheter.
Luftfartsverkets intäkter avser trafikintäkter bestående främst av
landnings- och passageraravgifter m m. Övriga rörelseintäkter
tillkommer med främst bilparkeringsavgifter, hyror och arrenden.
Sjöfartsverkets intäkter avser fyr- och farledsvaruavgifter samt
lotsintäkter som uppbärs av Tullverket.
Statens järnvägars intäkter avser trafikintäkter på drygt 11 (13)
miljarder kronor inom persontrafik, godstransporter, färjetrafik m m.
Rensat från s k jämförelsestörande poster som avser realisationsvinster
ökade trafikintäktema något. Både godstransport- och persontrafikens
totala volym ökade jämfört med 1996. En ny prissättningsmodell har
medfört ett kraftigt ökat resande med X 2000 och en motsvarande
minskning med InterCity.
Svenska Kraftnäts intäkter består i huvudsak av nät- och systemintäkter
där nätintäktema indelas i effektavgifter och energiberoende avgifter.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
AP-fondmedel |
33 820 |
33 053 |
|
Bidrag till universitet och högskolor |
3 059 |
2 150 |
|
Bidrag till övriga myndigheter |
868 |
1 075 |
|
Summa |
37 747 |
36 278 |
Ökningen på drygt 1 miljarder kronor jämfört med föregående år avser
intäkter av AP-fondmedel samt ökade bidrag till universitet och
högskolor.
Allmän tilläggspension, ATP, finansieras i första hand med influtna
ATP-avgifter. Räcker inte ATP-avgiftema till för utbetalning av allmän
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
104
tilläggspension täcks underskottet med medel från AP-fondens
avkastning. För 1997 blev detta underskott nästan 34 (33) miljarder
kronor, jämför not 5 och 6 till tabell Sammanställning av den statliga
sektorn.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Social försäkring:
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Ersättning vid ålderdom - Pensioner |
162 618 |
161 172 |
|
Ersättning vid sjukdom och handikapp, | ||
|
förtidspension, vårdbidrag |
78 380 |
82 019 |
|
Stöd till barnfamiljer |
41 062 |
44 382 |
|
Summa |
282 060 |
287573 |
|
Arbetsmarknad: | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Arbetslöshetsersättning inklusive | ||
|
kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) |
38 303 |
39 191 |
|
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder |
28 739 |
27 448 |
|
Bidrag till Samhall AB |
4 424 |
4516 |
|
Lönegarantier m m |
4410 |
1 351 |
|
Summa |
75 876 |
72 506 |
Bistånd och invandring:
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Bidrag via SIDA m fl |
8 084 |
7 299 |
|
Internationella organisationer |
4 195 |
3 731 |
|
Invandringsbidrag till kommuner |
2 129 |
3 138 |
|
Summa |
14 408 |
14168 |
|
Övrigt: | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting |
86 683 |
77 778 |
|
Sveriges avgift till EU |
21 057 |
18 456 |
|
varav till Europeiska Investeringsbanken |
876 |
1 681 |
|
Räntebidrag m m |
20 804 |
30 715 |
|
Studiestöd, avskrivningar lånefordringar |
13 338 |
9 368 |
|
Stöd till jordbruket m m varav EU-finansierat |
8 164 |
7 216 |
|
Bidrag inom skolväsendet |
3 114 |
1 864 |
|
Bidrag till hälso- och sjukvård m m |
2 389 |
1 603 |
|
Bidrag till folkbildningen |
2 357 |
2 468 |
|
Bidrag till investeringar i infrastruktur |
1 819 |
1 413 |
|
Bidrag till näringslivet m m via NUTEK |
1 530 |
3 172 |
|
Övrigt |
16 465 |
16 757 |
|
Summa |
177 720 |
170 810 |
|
Totalsumma |
550 064 |
545 057 |
105
Med socialförsäkringssektorn avses RFV:s definition av densamma
varför stöd till barnfamiljer och folkpensionssystemet ingår.
Transfereringarna ökade med ca 5 miljarder kronor mellan 1996 och
1997.
Inom socialförsäkringssystemet minskade dock transfereringarna netto
med nästan 6 miljarder. Ersättningen vid sjukdom etc och stöd till
barnfamiljer minskade med nästan 7 miljarder p g a ändrade
ersättningsregler för sjukersättning och föräldraledighet. Pensionerna
ökade med drygt 1 miljard p g a det ökande antalet ATP-pensionärer.
Arbetsmarknadsstödet däremot ökade med drygt 3 miljarder kronor.
Ökningen förklaras huvudsakligen av att en värdering för första gången
under 1997 gjordes av osäkra lönegarantifordringar med drygt 4
miljarder. Dessa osäkra fordringar på konkursdrabbade företag
konstaterades vara förluster och avskrevs direkt hos länsstyrelserna.
Stödet till bistånd och invandring ligger på ungefär samma nivå som
1996, drygt 14 miljarder. Ändrade redovisningsprinciper hos SIDA
beträffande u-landskrediter har orsakat en höjning. Kostnaderna för
invandring har å andra sidan minskat.
Transfereringarna under rubriken övrigt ökade med ca 7 miljarder
under 1997. Skatteutjämningsbidraget till kommuner ökade med nästan 9
miljarder p g a ett nytt system för avräkning av moms och den
kommunala utjämningsavgiften. Räntebidragen minskade dock med 10
miljarder beroende på lägre räntenivåer och neddragning av bidragen.
EU-avgiften ökade med drygt 2 miljarder och studiestöd och
nedskrivning av studielåne-fordringar ökade med ca 4 miljarder kronor.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
106
Not 5
Kostnader för personal
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarsmakten |
11 565 |
11 447 |
|
Polisväsendet |
8 248 |
9 583 |
|
Skatteförvaltningen |
4 545 |
4 354 |
|
Riksförsäkringsverket inklusive | ||
|
försäkringskassorna |
4 391 |
4410 |
|
Arbetsmarknadsverket |
3 549 |
3 495 |
|
Vägverket |
2 999 |
2 924 |
|
Banverket |
2 846 |
2 579 |
|
Kriminalvårdsverket |
2 472 |
2416 |
|
Lunds universitet |
2 392 |
2 277 |
|
Regeringskansliet |
2 098 |
1 983 |
|
Domstolsverket |
2 005 |
1 979 |
|
Uppsala universitet |
1 741 |
1 705 |
|
Göteborgs universitet |
1 494 |
1 503 |
|
Stockholms universitet |
1 252 |
1 259 |
|
Kungl. Tekniska högskolan |
1 173 |
1 080 |
|
Försvarets materielverk |
1 162 |
1 228 |
|
Affärsverk | ||
|
Statens järnvägar |
4 168 |
4 724 |
|
Luftfartsverket |
1 798 |
1 507 |
|
Sjöfartsverket |
718 |
623 |
|
Svenska kraftnät |
100 |
76 |
|
Övriga myndigheter |
21 764 |
22 299 |
|
Summa |
82 480 |
83 451 |
|
Statens tjänstepensioner m m |
8 076 |
10318 |
|
Elimineringar av arbetsgivaravg, löneskatt m m |
-21 531 |
-23 689 |
|
Summa |
69 025 |
70 080 |
Myndigheternas arbetsgivaravgifter som betalats in till Riksskatteverket
är en statsintem transaktion och således inte en kostnad for staten och har
därför eliminerats.
Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i september 1997
var 251 649 (256 700) personer. Det är en minskning med 2 % jämfört
med 1996. Omräknat till heltidspersoner var antalet 225 500 personer,
även det en minskning med 2 % jämfört med året innan. I bilaga 4
redovisas uppgifter om antalet sysselsatta inom den juridiska enheten
staten under 1997 även fördelat per departement.
Kostnaden for personal minskade totalt med ca 1 miljard kronor, eller
1,5 %, mellan åren. Minskningen hänförs till polisväsendet och förklaras
av att 1 miljard kronor avsattes till avtalspensioner 1996.
107
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarsmakten |
1 714 |
1 965 |
|
Polisväsendet |
1 153 |
1 168 |
|
Regeringskansliet |
926 |
904 |
|
Skatteförvaltningen |
666 |
788 |
|
Riksförsäkringsverket inklusive | ||
|
försäkringskassorna |
584 |
652 |
|
Kriminalvårdsverket |
584 |
563 |
|
Arbetsmarknadsverket |
540 |
539 |
|
Domstolsverket |
470 |
481 |
|
Lunds universitet |
452 |
446 |
|
Göteborgs universitet |
444 |
452 |
|
Uppsala universitet |
402 |
394 |
|
Stockholms universitet |
352 |
345 |
|
Kungliga tekniska högskolan |
342 |
340 |
|
Statens institutionsstyrelse |
318 |
138 |
|
Sveriges lantbruksuniversitet |
309 |
339 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
33 |
40 |
|
Sjöfartsverket |
42 |
27 |
|
Statens järnvägar |
75 |
76 |
|
Svenska kraftnät |
17 |
15 |
|
Övriga myndigheter |
4 816 |
4 389 |
|
Eliminering inomstatliga lokalkostn |
-4 411 |
-3 268 |
|
Summa |
9 828 |
10 793 |
Elimineringama utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas
till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk.
Lokalkostnaderna minskade med knappt en miljard kronor mellan
åren. Minskningen beror främst på att en större del av lokalkostnaderna
är inomstatliga och har eliminerats. Lokalkostnaderna minskade främst
inom Försvarsmakten och Skatteförvaltningen. Vid Statens
institutionsstyrelse ökade dock lokalkostnaderna kraftigt p g a att
beräknade kostnader för avveckling av lokaler ingår med 164 miljoner
kronor i institutionsstyrelsens totala lokalkostnader.
108
Not 7
Övriga driftkostnader
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarsmakten |
28 225 |
26 927 |
|
Försvarets materielverk |
18 872 |
18611 |
|
Vägverket |
4 129 |
4 157 |
|
Domstolsverket |
1 232 |
1 248 |
|
Polisväsendet |
1 048 |
1 163 |
|
Skatteförvaltningen |
994 |
990 |
|
Statens fastighetsverk |
989 |
1 162 |
|
Regeringskansliet |
979 |
839 |
|
Kriminalvårdsverket |
937 |
951 |
|
Banverket |
917 |
835 |
|
Karolinska institutet |
879 |
871 |
|
Lunds universitet |
860 |
836 |
|
Göteborgs universitet |
845 |
829 |
|
Riksförsäkringsverket inklusive | ||
|
försäkringskassorna |
840 |
915 |
|
Fortifikationsverket |
805 |
373 |
|
Arbetsmarknadsverket |
753 |
689 |
|
Uppsala universitet |
746 |
750 |
|
Kämavfallsfondens styrelse |
645 |
490 |
|
Riksgäldskontoret |
567 |
819 |
|
Affärsverk | ||
|
Statens järnvägar |
7 064 |
7 534 |
|
Svenska kraftnät |
1 396 |
999 |
|
Luftfartsverket |
987 |
1 042 |
|
Sjöfartsverket |
387 |
649 |
|
Övriga myndigheter |
13 082 |
11 357 |
|
Summa |
88 178 |
85 036 |
|
Elimineringar |
-27 889 |
-25 260 |
|
Summa |
60 289 |
59 776 |
Elimineringama utgörs av kostnaden för köp av varor och tjänster inom
staten. Motsvarande eliminering av intäkt av avgifter och andra
ersättningar görs mot respektive myndighet eftersom intäkterna
särredovisas i myndighetens redovisning.
Försvarsmakten står för den största ökningen av övriga driftkostnader.
Krigsmateriel som förbrukats under året nästan 18 (18) miljarder kronor,
redovisas som driftkostnad av Försvarsmakten.
Försvarets materielverks driftkostnader består i huvudsak av kostnader
för varor och materiel drygt 15(16) miljarder kronor.
Ökningen vid Fortifikationsverket förklaras av att ca 1600 personer
övertagits från Försvarsmakten p g a att fastighetsdrift och lokalvård
överfördes till Fortifikationsverket 1997.
Största delen av driftkostnaderna avser förvaltningskostnader.
109
|
Not 8 |
Skr. 1997/98:187 Bilaga 1 | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 | |
|
Vägverket |
2310 |
2 231 | |
|
Banverket |
1 795 |
1 404 | |
|
F ortifikations verket |
677 |
593 | |
|
Polisväsendet |
426 |
448 | |
|
Socialstyrelsen |
408 |
5 | |
|
Affärsverk | |||
|
Luftfartsverket |
484 |
464 | |
|
Sjöfartsverket |
83 |
78 | |
|
Statens järnvägar |
664 |
646 | |
|
Svenska kraftnät |
344 |
415 | |
|
Övriga myndigheter |
3 938 |
3 398 | |
|
Summa |
11 129 |
9 682 | |
För Statens järnvägar inkluderas avskrivningar på leasingobjekt.
110
Not 9
Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Amu-Gruppen |
5 | |
|
Civitas Holding AB |
1 620 | |
|
Kasernen Fastighets AB |
17 | |
|
SBAB |
678 | |
|
Securum AB |
454 | |
|
Statliga Akademiska Hus AB |
696 | |
|
Svenska Lagerhus AB |
31 | |
|
Vin & Sprit |
704 | |
|
VPC AB |
19 | |
|
SAS Sverige AB |
277 | |
|
SOS Alarm Sverige AB |
9 | |
|
Kungliga Operan AB |
4 | |
|
Posten AB |
356 | |
|
AB Göta Kanalbolag |
1 | |
|
Almi Företagspartner AB |
135 | |
|
Förvaltningsaktiebo laget Stattum |
186 | |
|
LKAB |
860 | |
|
SAQ kontroll AB |
24 | |
|
Sveriges Geologiska AB |
3 | |
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
6 | |
|
Svenska Skogsplantor AB |
3 | |
|
Sv Provnings- & Forskningsinstitut |
4 | |
|
Telia AB |
2 341 | |
|
Vattenfall AB |
3 860 | |
|
Svensk Exportkredit AB |
317 | |
|
AssiDomän AB |
549 | |
|
Celsius AB |
70 | |
|
Enator AB |
35 | |
|
Systembolaget AB |
211 | |
|
TERACOM Svensk Rundradio AB |
277 | |
|
Venantius AB |
-1 618 | |
|
AB Svensk Bilprovning |
-1 | |
|
SKD-företagen AB |
-3 | |
|
Svenskhemmet Voxenåsen A/S |
-785 | |
|
Zenit Shipping AB |
-19 | |
|
Sveriges Rese- & Turistråd AB |
-1 | |
|
Samhall AB |
-224 | |
|
Övriga bolag inom RK |
809 |
8 371 |
|
Diverse dotterbolag till Vägverket |
-3 |
2 |
|
Övriga myndigheter |
2 |
1 |
|
Summa |
11 909 |
8 374 |
I föregående års resultatandel ingick Venantius med drygt -3 miljarder
kronor. Några myndigheter redovisar i årets resulträkning en
resultatandel för en 18-månadersperiod. Det är en engångseffekt som
uppkommer pga att de detta år använder företagens delårsrapport för att
beräkna årets resultatandel. Tidigare fanns en eftersläpning på ett år.
Den har numera reducerats till sex månader när man inte längre använder
förgående års årsredovising för att beräkna resultatandelen.
För ytterligare information om de statliga bolagen se bilaga 2.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
111
Not 10
Finansiella intäkter
Finansiella intäkter avseende statsskulden
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta |
34 628 |
31 138 |
|
Ränteint avseende upplåning i SEK |
19481 |
54 801 |
|
Överkurs vid emission (netto) |
664 |
2 350 |
|
Orealiserade valutavinster |
0 |
533 |
|
Realiserade valutavinster (netto) |
3 353 |
6 051 |
|
Intäktsförda preskr obligationer m m |
31 |
64 |
|
Summa |
58157 |
94 937 |
Övriga finansiella intäkter
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Ränteintäkter från RGKs | ||
|
kreditgivning till bolag |
824 |
3 614 |
|
Ränteintäkter avseende studielån som | ||
|
finansierats via upplåning i RGK |
4 496 |
3 577 |
|
Insättningsgarantinämnden |
108 |
1 188 |
|
Avkastning delpensionsfonden med flera |
884 |
861 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
8 |
17 |
|
Statens järnvägar |
1 074 |
608 |
|
Svenska kraftnät |
49 |
63 |
|
Övriga finansiella intäkter |
1 033 |
595 |
|
Summa |
8 476 |
10 523 |
|
Finansiella intäkter totalt |
66 633 |
105 460 |
Den lägre räntenivån inom landet har medfört kraftigt minskade räntein-
|
komster. Riksgäldskontorets ränteinkomster från in- och Insättningsgarantinämnden redovisade 1996 utdelningen av statens Affärsverkens ränteintäkter från Riksgäldskontoret särredovisas nedan | |
|
Miljoner kronor |
1997 1996 |
|
Affärsverk |
30 36 1 4 |
|
Summa |
31 40 |
För 1996 redovisades 533 miljoner kronor som orealiserade valutavinster
fast de skulle ha redovisats som orealiserade valutaförluster.
112
Not 11
Finansiella kostnader
Finansiella kostnader avseende statsskulden
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Räntekostnader avs upplåning i SEK |
97 399 |
140 989 |
|
Räntekostnader avseende upplåning i | ||
|
utländsk valuta |
59 030 |
54 731 |
|
Orealiserade valutaförluster |
14 445 |
0 |
|
Realiserade kursförluster (netto) |
3 171 |
5 685 |
|
Summa |
174 045 |
201 405 |
|
Övriga finansiella kostnader | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
14 |
149 |
|
Sjöfartsverket |
14 |
15 |
|
Statens järnvägar |
780 |
564 |
|
Övriga finansiella kostnader |
1 325 |
1 465 |
|
Summa |
2133 |
1987 |
|
Finansiella kostnader totalt |
176 178 |
203 392 |
Räntekostnaderna har minskat avsevärt beroende på den lägre räntenivån.
Räntebetalningarna på statsskuldväxlar minskade mellan åren, liksom
kupongbetalningar på obligationslån, bl a till följd av att
Riksgäldskontoret bytt in obligationer med kuponger med hög ränta.
Dessutom bidrog de lägre marknadsräntorna till att minska statens
räntebetalningar. Värdering av upplåning och kreditgivning i utländsk
valuta har skett till balansdagens valutakurser. Vid denna värdering har
en orealiserad valutaförlust uppkommit.
Affärsverkens räntekostnader till Riksgäldskontoret särredovisas nedan
eftersom de är eliminerade ovan men inte tillhör sektom staten i
nationalräkenskaperna:
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Affärsverk | ||
|
Statens järnvägar |
135 |
380 |
|
Svenska kraftnät |
115 |
257 |
|
Luftfartsverket |
129 |
162 |
|
Summa |
379 |
799 |
För 1996 redovisades 533 miljoner kronor som orealiserade valutavinster
fast de skulle ha redovisats som orealiserade valutaförluster.
113
Noter till balansräkning (12-44)
Not 12
Kassa, bank m m
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Exportkreditnämnden |
1 562 |
1 327 |
|
Riksskatteverket |
506 |
489 |
|
Riksförsäkringsverket |
211 |
184 |
|
Göteborgs universitet |
47 |
201 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
229 |
98 |
|
Sjöfartsverket |
2 |
2 |
|
Statens järnvägar |
295 |
257 |
|
Svenska Kraftnät |
823 |
640 |
|
Övriga myndigheter |
1 081 |
1 245 |
|
Summa |
4 756 |
4 443 |
Not 13
Värdepapper och andelar
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Regeringskansliet |
9 523 |
11 308 |
|
Riksförsäkringsverket |
5 394 |
3 758 |
|
Affärsverk Svenska Kraftnät |
103 |
299 |
|
Övriga myndigheter |
57 |
567 |
|
Summa |
15 077 |
15 932 |
Regeringskansliets aktieinnehav 1997 avser 42,5 % ägarandel i
Nordbanken. Det bokförda värdet uppgår till 4 652 miljoner kronor.
Under år 1997 har statens ägarandel i Nordbanken minskat från 59,4%
till 42,5%. Posten innehåller även en fordran på Venantius med ett
belopp på sammanlagt 4 857 miljoner kronor. Securum har under året
bytt namn till VF Holding AB som i sin tur ingår i Venantius koncernen.
Aktierna i Stadshypotek AB har under 1997 sålts till Handelsbanken AB.
Se även Bilaga 2.
Riksförsäkringsverket har ett värdepappersinnehav bestående i
huvudsak av hypoteksobligationer (5 374 miljoner kronor) som hör till
verkets fondförvaltning. Innehavet av statsobligationer (2 060 miljoner
kronor) har eliminerats mot statsskulden.
114
|
Not 14 Kundfordringar |
Skr. 1997/98:187 Bilaga 1 | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 | |
|
Banverket |
188 |
501 | |
|
Vägverket |
180 |
200 | |
|
Statens lantmäteriverk |
143 |
123 | |
|
Försvarets materielverk |
124 |
95 | |
|
Försvarsmakten |
112 |
157 | |
|
Affärsverk | |||
|
Luftfartsverket |
409 |
428 | |
|
Sjöfartsverket |
52 |
59 | |
|
Statens järnvägar |
54 |
603 | |
|
Svenska kraftnät |
405 |
500 | |
|
Övriga myndigheter |
1 185 |
1 222 | |
|
Summa |
2 852 |
3 888 | |
I Banverkets kundfordringar 1996 ingår fordringar på Statens järnvägar
som inte eliminerats p g a bristande underlag från Banverket.
Statens järnvägar har i augusti 1997 ingått avtal om månatlig
försäljning av kundfordringar vilket förklarar minskningen.
|
Not 15 Övriga fordringar Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksskatteverket |
5 062 |
5 030 |
|
Jordbruksverket |
4 552 |
4 481 |
|
Tullverket |
2 641 |
2 245 |
|
Riksgäldskontoret |
435 |
2 939 |
|
Riksförsäkringsverket |
380 |
321 |
|
Banverket |
194 |
434 |
|
Vägverket |
31 |
684 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
141 |
118 |
|
Sjöfartsverket |
12 |
19 |
|
Statens järnvägar |
951 |
1 782 |
|
Övriga myndigheter |
1 112 |
1 215 |
|
Summa |
15 511 |
19 268 |
Riksskatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 72
183 miljoner kronor. Av beloppet beräknas 4 745 miljoner kronor inflyta.
Värderingen bygger på befintlig statistik över fordringsstockens
förändring.
Jordbruksverket har fordringar på EU för gjorda utbetalningar av
bidrag på totalt 4 538 miljoner kronor.
Av Tullverkets fordran avser 2 640 miljoner kronor uppbördsfordringar. Skr. 1997/98:187
Posten uppbördsfordringar utgörs av obetalda tullräkningar. Dessa Bilaga 1
tullräkningar avser dels intäkter av mervärdesskatt, tull och
importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m fl skatter och
avgifter, dels intäkter som uppbärs för andra myndigheters räkning.
Värdereglering av uppbördsfordringama har bl a gjorts med hjälp av en
statistisk metod (sk marko vkedjor). Med hjälp av metoden har det
beräknats hur stor del av de utestående fordringarna som sannolikt
kommer att inflyta.
Riksgäldskontorets övriga fordringar har minskat p g a att Venantius
AB (2 332 miljoner kronor) återbetalat sitt lån. Föregående års post har
justerats med 3 510 miljoner kronor och flyttats till utlåning se not 20.
Av Vägverkets övriga fordringar 1996 avser 671 miljoner kronor
fordringar på statliga myndigheter som borde ha eliminerats.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarets materielverk |
3 493 |
1 507 |
|
Statens lantmäteriverk |
95 |
103 |
|
Karolinska institutet |
41 |
36 |
|
Högskolan i Luleå |
37 |
22 |
|
Fortifikationsverket |
36 |
27 |
|
Försvarsmakten |
36 |
62 |
|
Göteborgs universitet |
35 |
38 |
|
Banverket |
29 |
79 |
|
Affärsverk | ||
|
Sjöfartsverket |
8 |
18 |
|
Statens järnvägar |
13 |
16 |
|
Övriga myndigheter |
154 |
109 |
|
Summa |
3 977 |
2 017 |
116
|
Not 17 Varulager och förråd |
Skr. 1997/98:187 Bilaga 1 | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 | |
|
Försvarets materielverk |
7 352 |
7 069 | |
|
Banverket |
448 |
411 | |
|
Myndigheten för avveckling av statens oljelager |
231 |
525 | |
|
Försvarsmakten |
218 |
274 | |
|
Affärsverk | |||
|
Luftfartsverket |
29 |
26 | |
|
Sjöfartsverket |
21 |
26 | |
|
Statens järnvägar |
146 |
171 | |
|
Svenska kraftnät |
20 |
22 | |
|
Övriga myndigheter |
679 |
667 | |
|
Summa |
9144 |
9191 | |
Försvarets materielverks lager består huvudsakligen av reservmateriel
och drivmedel.
Banverkets varulager består i huvudsak av material för underhåll och
reparation av anläggningar.
Myndigheten för avveckling av statens oljelager har som
huvuduppgift att sälja ut de statliga civila beredskapslagren av
oljeprodukter och avveckla de tömda oljelagringsanläggningama senast
vid utgången av år 1999.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarets materielverk |
14 220 |
15 690 |
|
Övriga myndigheter |
99 |
60 |
|
Summa |
14 319 |
15 750 |
Av Försvarets materielverks post avser 10 461 miljoner kronor förskott
till IG JAS/SAAB-koncemen och 1 368 miljoner kronor förskott till
Celsiuskoncemen.
117
Not 19
Periodavgränsningsposter
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Periodavgränsningsposter på tillgångssidan avser tillförda
fordringsposter som motsvaras av upplupna intäkter och förutbetalda
kostnader.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksgäldskontoret |
39 427 |
41 458 |
|
Riksförsäkringsverket |
1 704 |
1 363 |
|
Rikspolisstyrelsen |
290 |
280 |
|
Kämavfallsfondens styrelse |
267 |
809 |
|
Försvarets materielverk |
34 |
1 361 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
174 |
73 |
|
Sjöfartsverket |
32 |
21 |
|
Statens järnvägar |
316 |
250 |
|
Svenska kraftnät |
36 |
290 |
|
Övriga myndigheter |
3318 |
3 421 |
|
Summa |
45 598 |
49 326 |
Riksgäldskontorets post avser i huvudsak upplupna ränteintäkter med
13 938 miljoner kronor samt förutbetalda underkurser för upplåning med
25 481 miljoner kronor.
Minskningen avseende Försvarets materielverk beror på att 1996
redovisades en fordran på leverantör avseende för mycket fakturerade
kostnader.
Not 20
Utlåning
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Centrala studiestödsnämnden |
104 830 |
96 075 |
|
Riksgäldskontoret |
2 340 |
14 590 |
|
Kammarkollegiet |
1 045 |
1 520 |
|
Närings- och teknikutvecklingsverket |
556 |
585 |
|
Styrelsen för internationell utveckling |
76 |
61 |
|
Boverket |
58 |
67 |
|
Övriga myndigheter |
220 |
254 |
|
Summa |
109 125 |
113 152 |
Centrala studiestödsnämndens (CSN) post avser huvudsakligen
studielån beviljade tom 1988 med 32 848 miljoner kronor, studielån
beviljade fr o m 1989 med 71315 miljoner kronor och hemutrustningslån
med 1 664 miljoner kronor. Studielån beviljade from 1989 har ökat med
12 293 miljoner kronor.
118
Osäkra fordringar och avskrivna fordringar uppgår tillsammans till 2 Skr. 1997/98:187
136 miljoner kronor. De konstaterade förlusterna uppgår till 426 Bilaga 1
miljoner kronor.
Värderingen av osäkra fordringar baseras på olika kriterier. Ett slag av
osäkra fordringar avser dåliga betalare som har identifierats utifrån fyra
kriterier. Ett kriterium är exempelvis att känd adress saknas sedan länge i
CSNs register. En bedömning har gjorts att de som varaktigt uppfyller de
tre första kriterierna utgörs av dåliga betalare och deras skuld till CSN är
därmed att betrakta som osäkra fordringar. Dessa motsvarar ett belopp av
1 653 miljoner kronor.
Fordran som baseras på det fjärde kriteriet, som innebär att minst ett
avgiftsår är helt obetalt i reskontran, är inte bokförd men värdet är
uppskattat till 1015 miljoner kronor. CSN har även gjort en bedömning
av avskrivningsrisken. Beroende på antaganden om ekonomisk
utveckling skulle enligt beräkningar behovet av reservering vara mellan
2-29 miljarder kronor.
Riksgäldskontorets post innehåller lånefordringar på statliga bolag på
tillsammans 2 340 miljoner kronor och någon värdering har inte gjorts.
Minskningen från föregående år beror bland annat på att lån till
Venantius AB (3 609 miljoner kronor) återbetalats och att Vattenfall AB
(5 206 miljoner kronor), Vasakronan Krim AB (1 441 miljoner kronor)
samt Vasakronan AB (2 000 miljoner kronor) återbetalat sina lån.
(Jämför även not 15.)
Kammarkollegiets post utgörs av näringslån på 922 miljoner och övriga
lån på 124 miljoner kronor.
Boverket redovisar tilläggslån på 58 miljoner kronor, vilka är upptagna
till sitt nominella värde i avvaktan på beslut från Finansdepartementet om
försäljning till Venantius AB.
Från och med räkenskapsåret 1997 redovisas Utlåning som egen post
och för 1996 har posten klassificerats om för att fa jämförbarhet mellan
åren. Tidigare redovisades posterna under Utlåning främst under Andra
långfristiga fordringar men även under Övriga fordringar.
119
|
Not 21 Aktier och andelar i intresse- och dotterbolag |
1996 |
Skr. 1997/98:187 Bilaga 1 | |
|
Miljoner kronor |
1997 | ||
|
Regeringskansliet |
119 498 |
122 597 | |
|
Riksbankens grundfond |
1 000 |
1 000 | |
|
Affärsverk | |||
|
Luftfartsverket |
50 |
50 | |
|
Statens järnvägar |
716 |
716 | |
|
Svenska kraftnät |
62 |
59 | |
|
Övriga myndigheter |
134 |
831 | |
|
Summa |
121 460 |
125 253 | |
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag är fr o m 1996 värderade
enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av
bolagens ackumulerade vinster, reducerat med utbetalda utdelningar, har
invärderats i myndigheternas redovisning. Från och med 1997 redovisas
departementens innehav under Regeringskansliet.
Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är bokförda till
anskaffningsvärde.
I bilaga 2 redovisas det bokförda värdet för 1997 och 1996 och
utbetalda utdelningar för respektive statligt bolag.
Regeringskansliet redovisar merparten av statens aktieinnehav i statliga
bolag från och med 1997. Minskningen från föregående år kan bland
annat hänföras till att Securum, numera VF Holding AB, har sålt ut en
stor del av sitt fastighetsbestånd under året. Posten innehåller även
statens ägarandel i Celsius AB och Enator AB.
Riksbanken ingår i det bokförda värdet med den så kallade grundfonden
på 1 000 miljoner kronor.
Not 22
Obligationer och andra värdepapper
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Allmänna arvsfonden |
910 |
821 |
|
Regeringskansliet |
593 |
593 |
|
Karolinska Institutet |
326 |
851 |
|
Göteborgs universitet |
169 |
95 |
|
Riksförsäkringsverket |
49 |
196 |
|
Lunds universitet |
16 |
742 |
|
Umeå universitet |
3 |
111 |
|
Affärsverk | ||
|
Statens järnvägar |
1 106 |
668 |
|
Övriga myndigheter |
104 |
346 |
Summa
3 276
4 423
120
Regeringskansliets post består av Sveriges ägarandel i Världsbanken
IBRD som överfördes från Riksbanken 1995-12-14.
Statens järnvägars innehav består till största delen av nollkupongs-
placeringar.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Kammarkollegiet |
1 374 |
2 070 |
|
Banverket |
17 |
458 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
86 |
18 |
|
Statens järnvägar |
51 |
337 |
|
Övriga myndigheter |
651 |
684 |
|
Summa |
2 179 |
3 567 |
Kammarkollegiet redovisar f d lönegarantifondens fordran på foretagen
med 1 319 miljoner kronor. Detta är en minskning med 667 miljoner
kronor från föregående år. Lönegarantifonden upphörde den 30 juni 1995
efter beslut av riksdagen. Infriade lönegarantierna finansieras numera
från anslag på statsbudgeten.
Banverkets post för 1996 innehåller interna fordringar som inte
eliminerats p g a bristande underlag.
En stor del av de poster som tidigare redovisades som Andra långfristiga
fordringar har i år redovisats under utlåning.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Statens räddningsverk |
1 020 |
1 080 |
|
Överstyrelsen för civil beredskap |
600 |
637 |
|
Socialstyrelsen |
556 |
956 |
|
Jordbruksverket |
179 |
317 |
|
Övriga myndigheter |
16 |
15 |
|
Summa |
2 371 |
3 005 |
Beredskapslager är värderade till anskaffningsvärde och i vissa fall till
återanskaffningsvärde.
121
Socialstyrelsens minskning beror på att 1997 är första året som Skr. 1997/98:187
beredskapsinventarier avskrivs enligt avskrivningsplaner på 5-30 år. En Bilaga 1
extra avskrivning har gjorts med 361 miljoner kronor.
Not 25
Pågående nyanläggningar
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Banverket |
8 539 |
14 113 |
|
Fortifikationsverket |
1 004 |
1 267 |
|
Statens fastighetsverk |
308 |
542 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
980 |
799 |
|
Sjöfartsverket |
34 |
62 |
|
Statens järnvägar |
257 |
212 |
|
Svenska kraftnät |
90 |
89 |
|
Övriga myndigheter |
516 |
374 |
|
Summa |
11 728 |
17 458 |
Banverket redovisar fr o m verksamhetsåret 1996 samtliga investeringar
i järnvägsanläggningar som tillgång i balansräkningen. Se även not 32.
Not 26
Tekniska anläggningar, maskiner
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarets materielverk |
1 147 |
145 |
|
Vägverket |
733 |
703 |
|
Banverket |
616 |
602 |
|
Riksskatteverket |
483 |
373 |
|
Försvarsmakten |
191 |
188 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
1 135 |
1 246 |
|
Sjöfartsverket |
99 |
98 |
|
Svenska Kraftnät |
6 686 |
6 701 |
|
Statens järnvägar |
98 |
117 |
|
Övriga myndigheter |
791 |
648 |
|
Summa |
11979 |
10 821 |
Försvarets materielverks ökning beror på invärdering av en FMV-ägd
anläggningstillgång vid industrin till ett värde av 1 166 miljoner kronor.
Riksskatteverket redovisade 1996 endast anläggningstillgångar. Dessa
låg i Årsredovisning för staten 1995/96 i posten Övriga anläggningar,
transportmedel, inventarier, se not 27.1 Årsredovisning för staten 1997 är
373 miljoner kronor omklassificerade för att fa jämförbarhet mellan åren.
122
Svenska Kraftnäts post avser driftsanläggningar for de svenska
storkraftsnäten (stamnätet, Norrbottennätet och utlandsförbindelser) samt
tele- och infosystem.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Not 27
Övriga anläggningar, transportmedel, inventarier
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Rikspolisstyrelsen |
725 |
818 |
|
Försvarsmakten |
713 |
666 |
|
Kustbevakningen |
510 |
483 |
|
Lunds universitet |
508 |
502 |
|
Göteborgs universitet |
455 |
422 |
|
Försvarets radioanstalt |
404 |
2 |
|
Riksförsäkringsverket |
366 |
520 |
|
Riksskatteverket |
127 |
128 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
1 418 |
1 376 |
|
Sjöfartsverket |
586 |
603 |
|
Statens järnvägar |
7 659 |
7 780 |
|
Övriga myndigheter |
5 406 |
5 287 |
|
Summa |
18 877 |
18 587 |
Anläggningstillgångarna är värderade till anskaffningskostnad med
avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar
baseras på tillgångarnas uppskattade ekonomiska livslängd. Normalt är
avskrivningstiden 3-7 år för datorer, 5-10 år för maskiner, transportmedel
och inventarier, 10-50 år för skepp och flyg, 10-30 år för
fältanläggningar och 20-35 år för lok och vagnar.
Försvarets radioanstalt har invärderat krigsmateriel under 1997.
Riksskatteverket har justerats 1996 för att få jämförbarhet mellan åren,
se not 26.
Luftfartsverkets anläggningar avser flygplatser m m.
Statens järnvägar har sålt lok och vagnar som sedan återhyrs genom
leasingkontrakt. Som tillgång redovisas det ursprungliga
anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar.
Motsvarande skuld redovisas under långfristiga skulder i övrigt.
123
|
Not 28 |
Skr. 1997/98:187 Bilaga 1 | ||
|
Byggnader |
1996 | ||
|
Miljoner kronor |
1997 | ||
|
F ortifikations verket |
9 348 |
9 527 | |
|
Statens fastighetsverk |
6 058 |
5 528 | |
|
Riksdagens förvaltningskontor |
906 |
916 | |
|
Banverket |
380 |
358 | |
|
Riksförsäkringsverket |
343 |
231 | |
|
Vägverket |
194 |
194 | |
|
Affärsverk | |||
|
Luftfartsverket |
2 113 |
2 156 | |
|
Sjöfartsverket |
326 |
302 | |
|
Statens järnvägar |
2417 |
2 562 | |
|
Svenska kraftnät |
200 |
210 | |
|
Övriga myndigheter |
394 |
626 | |
|
Summa |
22 679 |
22 610 | |
Not 29
Förbättringsutgifter på annans fastighet
|
Miljoner kronor |
1997 |
|
Rikspolisstyrelsen |
143 |
|
Kriminalvårdsstyrelsen |
111 |
|
Lunds universitet |
68 |
|
Sveriges lantbruksuniversitet |
54 |
|
Övriga myndigheter |
305 |
|
Summa |
681 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet särredovisas for första gången
i 997.
Not 30
Mark och annan fast egendom
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Statens fastighetsverk |
5 080 |
5 079 |
|
F ortifikationsverket |
1 816 |
1 892 |
|
N aturvårdsverket |
1 256 |
1 100 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
16 |
13 |
|
Sjöfartsverket |
7 |
6 |
|
Statens järnvägar |
1 905 |
2 194 |
|
Svenska kraftnät |
184 |
228 |
|
Övriga myndigheter |
161 |
165 |
|
Summa |
10 425 |
10 677 |
124
Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Skr. 1997/98:187
Dessa är dock upptagna till ett lågt anskaffningsvärde eller inget värde Bilaga 1
alls.
Not 31
Statliga vägar
Miljoner kronor 1997 1996
Vägverket, vägar 66 175 62 400
Vägverket har från och med 1994 aktiverat investeringar i statliga vägar
och broar. Väginvesteringar åren 1955-1994 har invärderats retroaktivt.
Avskrivningstiden för väginvesteringar är 40 år. Omräkning har skett
med ledning av Vägverkets vägkostnadsindex som är en sammanvägning
av konsumentprisindex, entreprenadindex och producentindex. Det
erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar.
Not 32
Järnvägsanläggningar
Miljoner kronor 1997 1996
Banverket 47 005 36 018
Banverket har fr o m 1996 invärderat jämvägsbanoma utöver de tidigare
redovisade tele-, el- och SL-anläggningama. De investeringar som gjorts
i det statliga järnvägsnätet och som finansierats med statliga anslag har i
Banverkets redovisning tidigare direktavskrivits. De beräknade investe-
ringsbeloppen har omräknats till nuvärde enligt konsumentprisindex. Det
erhållna bruttobeloppet har sedan reducerats med avskrivningar. Avskriv-
ningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år.
Not 33
Immateriella tillgångar
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksförsäkringsverket |
263 |
165 |
|
Totalförsvarets pliktverk |
129 |
71 |
|
Rikspolisstyrelsen |
21 |
0 |
|
Statens fastighetsverk |
17 |
17 |
|
Statens invandrarverk |
16 |
22 |
|
F ortifikations verket |
8 |
16 |
|
Affärsverk | ||
|
Statens järnvägar |
66 |
22 |
|
Övriga myndigheter |
86 |
39 |
|
Summa |
606 |
352 |
Riksförsäkringsverkets post avser utgifter för utveckling av ett IT-system
för det nya pensionssystemet. Enligt regeringens beslut aktiveras
125
utgifterna och finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet betalas och
tillgången avskrivs när pensionssystemet tagits i drift.
Totalförsvarets pliktverks post avser forsknings- och utvecklings-
kostnader.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Försvarets materielverk |
2 364 |
2 022 |
|
Vägverket |
1 902 |
1 740 |
|
Banverket |
841 |
1 188 |
|
Försvarsmakten |
715 |
901 |
|
Arbetsmarknadsverket |
412 |
407 |
|
Riksförsäkringsverket |
402 |
473 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
257 |
341 |
|
Sjöfartsverket |
93 |
82 |
|
Statens järnvägar |
465 |
554 |
|
Svenska kraftnät |
280 |
345 |
|
Övriga myndigheter |
3 490 |
3 281 |
|
Summa |
11 221 |
11334 |
|
Not 35 | ||
|
Depositioner, korta | ||
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Länsstyrelsen i Stockholm |
277 |
278 |
|
Tullverket |
67 |
66 |
|
Allmänna advokatbyråerna |
65 |
61 |
|
Övriga myndigheter |
130 |
138 |
|
Summa |
539 |
543 |
Jämför även not 39.
126
Not 36 Skr. 1997/98:187
Övriga skulder Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksförsäkringsverket |
4 008 |
3 986 |
|
Riksgäldskontoret |
3 647 |
3 303 |
|
Arbetsmarknadsverket |
2 006 |
1 858 |
|
Statens löne- och pensionsverk |
1 263 |
1 007 |
|
Riksskatteverket |
871 |
786 |
|
Vägverket |
850 |
759 |
|
Styrelsen för internationell utveckling |
506 |
350 |
|
Närings- och teknikutvecklingsverket |
493 |
406 |
|
Exportkreditnämnden |
465 |
822 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
93 |
228 |
|
Sjöfartsverket |
28 |
32 |
|
Statens järnvägar |
654 |
1 396 |
|
Svenska kraftnät |
29 |
23 |
|
Övriga myndigheter |
2 897 |
2718 |
|
Summa |
17810 |
17 674 |
Riksförsäkringsverkets, Arbetsmarknadsverkets och Statens löne-
och pensionsverks poster avser innehållen men ej förfallen skatt på
pensioner och andra skattepliktiga ersättningar.
Av Riksgäldskontorets post avser 1 736 miljoner kronor förfallna
obligationer, vinster och räntor och 853 miljoner kronor skulder till
banker.
Not 37
Förskott från kunder
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Karolinska institutet |
815 |
692 |
|
Uppsala universitet |
511 |
518 |
|
Kungliga tekniska högskolan |
361 |
404 |
|
Göteborgs universitet |
360 |
279 |
|
Fortifikationsverket |
52 |
468 |
|
Affärsverk | ||
|
Sjöfartsverket |
6 |
14 |
|
Övriga myndigheter |
1 034 |
923 |
|
Summa |
3 139 |
3 298 |
Karolinska institutet skuld avser bidragsfinansierad och uppdrags-
finansierad verksamhet där ersättningen erlagts i förskott.
Av Fortifikationsverket redovisade förskott från kunder 1996 avser 396
miljoner kronor förskott från statliga myndigheter, främst
127
Försvarsmakten, som borde ha eliminerats i Årsredovisning för staten Skr. 1997/98:187
1995/96. Bilaga 1
Periodavgränsningsposter på skuldsidan avser förutbetalda intäkter och
upplupna kostnader.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksgäldskontoret |
94 208 |
98 232 |
|
Riksförsäkringsverket |
3 193 |
4 083 |
|
Rikspolisstyrelsen |
1 519 |
1 876 |
|
Vägverket |
916 |
992 |
|
Försvarsmakten |
877 |
872 |
|
Försvarets materielverk |
290 |
3 186 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
366 |
403 |
|
Sjöfartsverket |
62 |
179 |
|
Statens järnvägar |
1 121 |
1 527 |
|
Svenska kraftnät |
142 |
488 |
|
Övriga myndigheter |
5 858 |
6 645 |
|
Summa |
108 552 |
118 483 |
Riksgäldskontoret redovisar i huvudsak räntekostnader för upplåning i
svenska kronor 52 946 miljoner kronor, räntekostnader för upplåning i
utländsk valuta 11 240 miljoner kronor, räntekostnader för
skuldskötselåtgärder 10 553 miljoner kronor samt förutbetalda
överkurser 19 410 miljoner kronor.
Riksförsäkringsverkets post avser i huvudsak periodiserad
läkemedelsersättning till Apoteket AB på 2 590 (3 629) miljoner kronor.
Minskningen jämfört med föregående år beror på att kostnaderna
tillfälligt ökade kraftigt i slutet av 1996 i samband med förändrade
ersättningsregler.
I övriga myndigheters post ingår bland annat upplupna
semesterlöneskulder.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksskatteverket |
799 |
424 |
|
Länsstyrelsen i Jämtlands län |
19 |
44 |
|
Länsstyrelsen i Skåne län |
16 |
16 |
|
Övriga myndigheter |
8 |
8 |
|
Summa |
842 |
492 |
128
Riksskatteverkets depositioner avser främst momsavräkning för Skr. 1997/98:187
kommuner. Bilaga 1
Jämför även not 35.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Riksgäldskontoret |
9 558 |
7 927 |
|
Vägverket |
4 293 |
3 378 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
2 056 |
1 881 |
|
Sjöfartsverket |
666 |
582 |
|
Statens järnvägar |
11 150 |
10 714 |
|
Svenska kraftnät |
70 |
43 |
|
Övriga myndigheter |
2 022 |
1 613 |
|
Summa |
29 815 |
26 138 |
Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal, netto, på 8 788 miljoner
kronor. Skuldbytesavtalen upptas till den valutakurs som gällde på
bokslutsdagen.
Vägverkets post består i huvudsak av en skuld till det egna dotterbolaget
Stockholmsleder AB avseende finansiering av delar av den så kallade
Dennisöverenskommelsen på 3 322 miljoner kronor.
Statens järnvägar redovisar betalningsåtagandet för samtliga finansiella
leasingkontrakt på 6 319 miljoner kronor som andra långfristiga skulder.
Statens järnvägar har även lån utomlands på 1 195 miljoner kronor som
redovisas här.
Lån i Sverige
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Statsobligationslån |
770 454 |
709 908 |
|
Statsskuldväxlar |
144 061 |
179 878 |
|
Premieobligationslån |
61 400 |
58 708 |
|
Riksgäldskonto |
6 654 |
11 929 |
|
Allemanssparkonto |
29 492 |
43 987 |
|
Riksgäldsspar |
2 741 |
0 |
|
Dagslån |
25 203 |
4 901 |
|
Summa |
1 040 005 |
1 009 310 |
129
5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Statsskuldväxlama och de reala statsobligationslånen redovisas till vid Skr. 1997/98:187
emissionstillfället inbetalt diskonterat belopp. Riksförsäkringsverkets Bilaga 1
innehav av statsobligationer (2 060 miljoner kronor) som hör till verkets
fondförvaltning och Riksgäldskontorets innehav av uppköpta egna
premieobligationer (2 115 miljoner kronor) har eliminerats mot statsskul-
den, varför Riksgäldskontorets redovisning av lån i Sverige avviker mot
Årsredovisning för statens redovisning.
Lån utomlands
Miljoner kronor
Utestående obligationslån
1997 1996
385 668 398 399
Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till den valutakurs som
gällde på bokslutsdagen. Lånens anskaffningsvärde uppgick till 397 173
miljoner kronor.
Som Lån utomlands redovisas här endast Riksgäldskontorets
upplåning avseende statstskulden. Därutöver lånar även Statens järnvägar
utomlands i egen regi (1 195 miljoner kronor) men dessa lån redovisas
under Andra långfristiga skulder i Årsredovisningen för staten.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1996 |
|
Statskapital |
266 962 |
261 750 |
|
Uppskrivningskapital |
400 |
73 |
|
Gåvo- och Donationskapital |
1 195 |
3 785 |
|
Resultatandelar i dotterföretag |
50 272 |
60 719 |
|
Särskilda avsättningar |
30 647 |
-78 959 |
|
Balanserad kapitalförändring |
-1 382 166 |
-1 199 850 |
|
Kapitalförändring enligt resultaträkningen |
-25 100 |
-85 051 |
|
Summa |
-1 057 790 |
-1 037 533 |
Statskapital består främst av kapital till investeringar i vägar och
järnvägar men även av kapital till investeringar som de olika
departementen gjort.
Resultatandelar i dotterföretag minskade med drygt 10 miljarder under
1997 beroende på att Regeringskansliet 1996 bokförde årets
kapitalförändring enligt resultaträkningen under resultatandelar i
dotterföretag. För 1997 har detta bokförts som årets kapitalförändring så
att resultat enligt Balans- respektive Resultaträkning överensstämmer.
I Särskilda avsättningar ingår avsättningar till premiereserven med
drygt 20 miljarder, ca 4 respektive ca 16 miljarder kronor för åren 1996
och 1997. Dessutom ingår arbetsskadefonden som är negativ med ca -21
(-16) miljarder kronor. 1996 ingick även arbetsmarknadsfonden (hos
RFV) också den negativ med knappt 87 miljarder.
130
Gåvo- och Donationskapital minskade med nästan 3 miljarder under Skr. 1997/98:187
1997 främst beroende på att universitetens och högskolornas Bilaga 1
donationsmedel avskiljts ur mynidighetemas redovisning i enlighet med
den nya stiftelselagen. (Lund, Karolinska Institutet, Göteborg, Umeå och
SLU främst)
Statens Järnvägar har från och med 1997 ändrat vissa redovisningsprinci-
per. Omvärdering av 1996 års siffror har gjorts for att medge fämförelse
över tiden. Effekten av ändrade redovisningsprinciper redovisas som en
justering av ingående eget kapital i 1997 års bokslut och innebär att SJ:s
kapital minskat med 2 117 miljoner kronor för år 1996. Minskningen
avser reservering for förlustavtal for person- och godstrafiken.
Även Styrelsen for internationell utveckling (SIDA) har ändrat sina
redovisningsprinciper. SIDA redovisade 1996 u-landskrediter under
posten Andra långfristiga skulder. Dessa redovisas 1997 under
Statskapital. För att få jämförbarhet mellan åren har 1996
omklassificerats Detta har påverkat nettoförmögenheten positivt med 2
871 miljarder kronor 1996.
|
Miljoner kronor |
1997 |
1995/96 |
|
Kreditgarantier |
669 433 |
653 852 |
|
Statliga tjänstepensioner |
100 551 |
84 425 |
|
Premiereserv |
32 801 |
20 457 |
|
Vägverket |
950 |
950 |
|
Banverket |
950 |
950 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
294 |
238 |
|
Statens Järnvägar |
170 |
170 |
|
Summa |
805 149 |
761 042 |
Kreditgarantierna redovisas i bilaga 1 och inkluderar i år även
Insättningsgarantinämnden.
Statliga tjänstepensioner avser statens pensionsåtaganden för
kompletterande tjänstepension till anställda, pensionärer och övriga före
detta anställda. Statens löne- och pensionsverk (SPV) har beräknat
beloppet efter i stort sett samma försäkringstekniska grunder som de som
Nämnden för statens avtalsförsäkringar beslutat skall gälla för den
försäkringsmodell som tillämpas fr o m 1998. Detta innebär ett lägre
ränteantagande än tidigare, vilket medför att skulden ökar till 100 551
miljoner kronor.
131
Premiereserv. Riksdagen fattade i juni 1994 beslut om riktlinjer för ett
reformerat pensionssystem. Beslutet överensstämmer i allt väsentligt
med regeringens proposition 1993/94:250 Reformering av det allmänna
pensionssystemet och pensionsgruppens betänkande SOU 1994:20. I
proposition 1994/95:41 föreslår regeringen att 11 % av inbetalda tilläggs-
pensionsavgifter fr o m år 1995 skall placeras på konto hos
Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Därefter har
riksdagen i lag (1994:1748) om förvaltning av vissa
tilläggspensionsavgifter beslutat att de medel som skall placeras på konto
hos Riksgäldskontoret skall finansiera framtida pensioner. De medel som
per 1997-12-31 finns placerade på kontot uppgår till 32 801 miljoner
kronor. Motsvarande kapital redovisas av Riksförsäkringsverket som
"premiereserv" och ingår i statens nettoförmögenhet i avvaktan på en
slutlig utformning av det nya pensionssystemet. Under våren 1998
kommer Riksdagen att ta beslut om den slutliga utformningen av
systemet.
Vägverket och Banverket har iklätt sig statens garanti innebärande
borgen såsom för egen skuld för Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB). Garantin är begränsad till högst 1 900 miljoner kronor.
Vägverket och Banverket har lika betalningsansvar med 50 procent
vardera av ovanstående belopp. Vägverket och Banverket har gemensamt
ställt ut en obegränsad kapitaltäckningsgaranti till skydd för det egna
kapitalet hos SVEDAB.
Luftfartsverket och Banverket har ställt ut en obegränsad kapitaltäck-
ningsgaranti till skydd för det egna kapitalet hos A-Banan Projekt AB,
eftersom bolaget har ett begränsat eget kapital. Till grund för detta
åtagande finns ett beslut av riksdagen som meddelats verken i
regeringens regleringsbrev.
Utöver ovanstående har Statens Järnvägar ställt ut garantier till förmån
för dotterbolaget Swedcarrier. Dessutom har affärsverken, Banverket och
Vägverket betalningsåtaganden för långa avtal inklusive lokalhyror vilka
redovisas i respektive verks årsredovisning från och med 1997.
Utnyttjad del av Luftfarsverkets obegränsade kapitaltäckningsgaranti för
LFV Airport Center AB redovisas ovan.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
132
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1995/96 |
|
Förändring kassa, bank |
-312 |
17 113 |
|
Förändring övriga omsättningstillgångar |
2218 |
-7 373 |
|
Förändring kortfristiga skulder |
-2 755 |
-1 614 |
|
Förändring utlåning* |
4 027 |
-1 529 |
|
Förändring finansiella anläggningstillgångar |
2 174 |
4 663 |
|
Förändring långfristiga skulder |
2 656 |
10 479 |
|
Försäljning Securum AB |
11 157 | |
|
Försäljning av andelar i Nordbanken AB |
8 129 |
11 716 |
|
Försäljning Stadshypotek AB |
7 560 (Rea 2 768,3) | |
|
Försäljning av bostadslån |
26 901 | |
|
Summa justeringar |
34 854 |
60 356 |
Av försäljningsvärdet 11 157 miljoner kronor avseende försäljning av
Securum AB kvarstod 4 857 miljoner kronor som en fordran per 1997-
12-31. Fordran ingår som en negativ effekt på förändringar av
omsättningstillgångar.
Av försäljningsvärdet 26 901 miljoner kronor avseende försäljning av
bostadslån till Venantius AB kvarstod 5 941 miljoner kronor som en
fordran per 1996-12-31. Fordran ingår som en negativ effekt på
förändringar av omsättningstillgångar.
Den utlåning som redovisas är långfristig, med undantag för
Riksgäldskontoret som även hade kortfristig utlåning 1995/96.
Specifikation av större poster av utlåning och amorteringar
|
Nyutlåning |
1997 |
1995/96 |
|
CSN |
- 10 744 |
- 14 098 |
|
Riksgäldskontoret |
400 |
- 8 759 |
|
NUTEK |
- 189 |
-281 |
|
Amorteringar |
1997 |
1995/96 |
|
Riksgäldskontoret |
12 325 |
18 605 |
|
CSN |
3 178 |
4 506 |
|
Kammarkollegiet |
501 |
1 191 |
|
NUTEK |
106 |
192 |
133
Not 46
Investeringar
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
Miljoner kronor |
1997 |
1995/96 |
|
Finansiella investeringar Regeringskansliet |
446 |
2 671 |
|
Stockholms universitet |
254 |
254 |
|
Karolinska institutet |
133 |
94 |
|
Lunds universitet |
126 |
182 |
|
Göteborgs universitet |
93 |
32 |
|
Materiella investeringar |
7 222 |
13 566 |
|
Vägverket |
6 130 |
11 095 |
|
Statens järnvägar |
763 |
1 365 |
|
Luftfartsverket |
756 |
1 217 |
|
Fortifikationsverket |
703 |
1 166 |
Av denna not framgår inte samtliga investeringar utan endast beloppen
av finansiella och materiella investeringar for de myndigheter som
redovisat de största investeringsbeloppen.
Regeringskansliets finansiella investeringar avseende 1995/96 består
av en sammanräkning av departementens redovisade finansiella
investeringar.
Not 47
Justering till betalningar
Miljoner kronor
Förändring övriga omsättnings-
tillgångar hänforbar till ränta på
statens upplåning
Förändring kortfristiga skulder hän-
forbar till ränta på statens upplåning
Summa justeringar
1997 1995/96
2 031 -7 678
-4 024 25 319
-1 993 17 641
Denna sammanställning sker med syftet att ge en översiktlig bild av de
verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. Väsentligt
inflytande har definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst
20% i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med
näringslivets definition av intresseföretag. Med denna definition
bortfaller stiftelser, som är självägande. Statliga sektorn inkluderar
förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut samt
Riksbanken och AP-fonden.
Den avgränsning som valts i sammanställningen innebär att inte enbart
den juridiska formen är avgörande, utan begreppet staten avgränsas så att
även tillgångar och skulder hos andra juridiska enheter där staten har ett
134
väsentligt inflytande kommer med. När det gäller de tillgångar och Skr. 1997/98:187
skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har Bilaga 1
statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär
att ett helägt bolags tillgångar och skulder tas med i sin helhet.
Sammanställningen, som bygger på de olika organisationernas
officiella årsredovisningar eller delårsrapporter, ger en uppfattning om
den totala statliga förmögenheten. Den ger även möjligheter till analyser
av hur till exempel bolagiseringar och privatiseringar påverkar de
inbördes relationerna mellan de olika kategorierna i sammanställningen
och även den totala statliga förmögenheten. Någon total eliminering har
inte kunnat göras eftersom underlag för elimineringar saknas. De
elimineringar som gjorts framgår av not 7.
Sammanställningen av den statliga sektorn, som förutom myndigheterna
omfattar statliga bolag, banker och finansinstitut, Riksbanken och AP-
fonden, bygger på uppgifter från dessa organisationers årsredovisningar
eller preliminära årsredovisningar. Delårsrapport har använts i ett fall där
aktuell årsredovisning saknats.
Mellan myndigheterna har eliminering skett, medan eliminering av
mellanhavanden inom och mellan de olika organisationerna endast skett i
viss utsträckning. Värdet på aktierna i de statliga bolagen har eliminerats
mellan myndigheter och bolag. Eliminering har också skett av
Riksbankens grundfond mellan Riksbanken och myndighetssektom.
En analys av den statliga sektorns samlade ekonomiska ställning kräver
kännedom om både tillgångar och skulder. På tillgångssidan har staten
såväl finansiella som materiella tillgångar av betydande omfattning.
Skuldsidan utgörs bland annat av den av Riksgäldskontoret förvaltade
statsskulden.
Enligt sammanställningen i tabell 1 av den statliga sektorns samlade
tillgångar och skulder är tillgångarnas bokförda värde 1 804 miljarder
kronor. Av dessa ingår, efter eliminering, 540 miljarder kronor i den
juridiska enheten staten medan 1 264 miljarder kronor utgörs av statens
andel i andra juridiska enheter. I relation till bruttonationalprodukten
(BNP) är statens samlade tillgångar 104 procent. För
redovisningsperioden 1997 var BNP 1 739 miljarder enligt SCB.
Skuldsidan visar att den statliga sektoms samlade skulder uppgår till 2
140 miljarder kronor. Den största enskilda skuldposten utgörs av den av
Riksgäldskontoret förvaltade statsskulden på 1 426 miljarder kronor
(efter eliminering). I relation till BNP är bruttoskulden 123 procent och
statsskulden 82 procent.
Eftersom skulderna är större än tillgångarna har den statliga sektom en
negativ nettoförmögenhet på -335 miljarder kronor. I relation till BNP är
nettoförmögenheten -19 procent. Jämfört med året innan har den statliga
135
sektoms bokförda förmögenhet minskat med 7 miljarder kronor. Detta
beror bland annat på minskningen av de statliga bankerna och
finansinstitutens eget kapital med 29 miljarder kronor, vilket är den
största förändringen mellan åren. AP-fondens eget kapital ökade däremot
med 22 miljarder kronor, vilket även de statliga bolagen och
Riksbankens eget kapital gjorde med 13 respektive 7 miljarder kronor.
Myndigheternas eget kapital minskade dock med 20 miljarder.
Staten har utöver detta ansvarsförbindelser i form av statliga
kreditgarantier m m uppgående till drygt 772 miljarder kronor. Därutöver
har staten ansvarsförbindelser på 33 miljarder kronor avseende de medel
som är avsatta för framtida ändamål inom premiereservsystemet.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Den statliga sektorns bokförda tillgångar, skulder och nettoförmögenhet 1997,
fördelat på verksamheter aamt totalt
bolag banker &
finansinsilit
Under 1997 har statens aktieinnehav i Nordbanken fortsatt att sjunka med
16,9 procent. Hösten 1995 såldes 34,5 procent av statens aktieinnehav i
Nordbanken. Försäljningen gav en intäkt på 6,7 miljarder kronor.
Aktieinlösen 1996 minskade statens andel till 59,4 procent. Under 1997
gav fösäljningen av aktier en intäkt på 6,3 miljarder. Statens ägarandel
har minskat under 1997 från 59,4 till 42,5 procent.
Statshypotekskassans innehav om 34 procent av aktierna i
Stadshypotek AB överfördes till staten och utbjöds till försäljning 1996.1
februari 1997 blev Stadshypotek dotterbolag till Svenska Handelsbanken.
Försäljningen av Stadshypotek i början av 1997 gav en intäkt på 2,8
miljarder kronor. Stadshypotek AB ingår endast 1996 i
sammanställningen.
Övriga förändringar under 1997 är bland annat att Zenit Shipping har
gjort en nedsättning av aktiekapitalet med 95 miljoner. Vid halvårsskiftet
överlät staten samtliga aktier i Svensk Fastighetsförsvaltning AB till
bolagets personal. Även SBL Vaccin har under året fatt ny ägare. Staten
sålde den 1 juli 1997 samtliga aktier i bolaget till ACTIVE i Malmö AB,
senare namnändrat till Active Biotech AB.
136
Securum AB, numera VF Holding AB, har under 1997 sålt ut en större Skr. 1997/98:187
del av sitt fastighetsbestånd. Resterande del har överförts till Venantius Bilaga 1
AB, som är moderbolag till VF Holding AB. Securum AB köpte under
våren 1996 upp Retriva. Retriva och Securum bildades efter bankkrisen
för att ta hand om Nordbankens problemkrediter och Gota Banks
problemengagemang.
I februari 1996 blev Nordbanken ensamägare till Industrikredit AB,
efter att staten sålt sina 50 procent i bolaget till Nordbanken. Sedan
november 1996 är Lantbrukskredit AB helägt av Landshypotek AB.
Tidigare ägdes bolaget av staten och Landshypotek AB med hälften
vardera.
Under 1995 genomgick Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag
(SBAB) en omstrukturering. SBAB-koncemen överlät
myndighetsbeslutade riskengagemang för 23 Mdr till Venantius och
förvärvade samtidigt äldre anslagsfinansierade bostadslån av god kvalitet
för 34 Mdr.
Venantius verksamhet inleddes 1995. Venantius övertog bostadslån till
ett nominellt belopp på ca 33 miljarder kr från staten och Statens
Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB. Under 1996 minskade
lånevolymen till 29,1 miljarder. Resultatet förbättrades under 1996 men
visade dock ett underskott på 1,6 miljarder kr (3,1).
Förändringen av AP-fondens kapital består dels av avkastningen på
fondens tillgångar, dels av en rad av fondförvaltningen ej påverkbara
faktorer, som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbetalda pensioner,
samt kostnader för administrationen av hela ATP-systemet.
Vid en jämförelse mellan budgetåren 1994/95, 1993/94 och 1992/93
kan flera förändringar konstateras. Av sammanställningen framgår till
exempel de förmögenhetsförskjutningar inom den totala statliga
förmögenhetsmassan som bolagiseringar och dylikt inom staten
inneburit. Innebörden härav är att de bolagiserade myndigheternas
tillgångar och skulder i sammanställningen överförs, eventuellt efter
omvärdering, från myndigheter till statliga bolag. I myndighetskolumnen
kvarstår endast värdet på aktierna i bolaget. Privatiseringar, avvecklingar
och dylikt av myndigheter innebär däremot att tillgångar och skulder helt
försvinner ur sammanställningen. Direkta privatiseringar av myndigheter
har dock uppgått i sammanhanget till närmast försumbara belopp.
Det bör noteras att förändringarna i myndighetsdelen på grund av
bolagiseringar, avvecklingar och omstruktureringar av myndigheter
mellan budgetåren är större i verkligheten än vad som framgår av
sammanställningen. Orsaken är att 1993/94 var det första året som i
princip samtliga myndigheter hade fullständig tillgångsredovisning.
De största förändringarna som minskat den totala myndighetssektoms
balansomslutning och nettoförmögenhet mellan 1992/93 och 1993/94,
var bolagiseringen av Postverket, Televerket och Byggnadsstyrelsen.
Förändringar i förmögenhetsmassan i myndighetskolumnen mellan åren
1993/94 och 1994/95 var främst en följd av förändringar av
redovisningsprinciper genom invärderingen av vägarna och försvarets
förråd av krigsmateriel. Chalmers tekniska högskola och Högskolan i
137
Jönköping ombildades från myndighet till stiftelse och utgick därmed ur
den statliga sektorn.
Bolagen Statliga Akademiska hus AB, Posten AB, Telia AB och
Vasakronan AB var de största tillkommande statliga bolagen mellan
1992/93 och 1993/94. Privatiseringar minskade å andra sidan storleken
på den statliga bolagssektom. De största hel- eller delprivatiseringama
som ägde rum under perioden var: Assidomän AB, Celsius industrier
AB, Pharmacia AB, SSAB, OK Petroleum AB, Atle och Bure
förvaltnings AB.
Förändringarna i kolumnen Statliga bolag mellan åren 1993/94 och
1994/95 var främst en följd av att AMU-Gruppen AB och Almi
Företagspartner tillkom. AMU-Gruppen AB ombildades från myndighet
till bolag inom den statliga sektorn. Almi Företagspartner var tidigare
stiftelse och ingick inte i den statliga sektorn.
Riksbankens balansomslutning minskade med 95,6 miljarder kronor
mellan 1992 och 1993. Den främsta anledningen till minskningen var att
den särskilda inlåningen från Riksgäldskontoret upphörde från och med
andra halvåret 1993. Särskild inlåning från Riksgäldskontoret avsåg den
upplåning som Riksgäldskontoret gjorde under 1992 främst för att
förstärka valutareserven. Genom riksdagens beslut att slopa den så
kallade valutalånenormen överfördes dessa medel till Riksgäldskontorets
ordinarie checkräkning.
De tio största bolagen 1997 omsätter tillsammans 228 miljarder. Telia
AB är störst med en omsättning på 48 miljarder. Bland de tio största
aktiebolagen har staten aktiemajoriteten i åtta, varav sex är 100
procentigt ägda. De tio mest vinstrika bolagen redovisar tillsammans 20
miljarder i årets resultat. Det bolag som redovisar högsta resultatet är
Nordbanken med 5 miljarder. Det bolaget som visar högst resultat och
som ägs av staten till 100 procent är AB Svenska Spel med ett resultat på
3,6 miljarder kronor.
De tio högst värderade bolagen representerar tillsammans ett värde på
102 miljarder på tillgångssidan i statens balansräkning.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
138
Skr. 1997/98:187
Omsätter mest: Miljarder Bilaga 1
|
1. |
Telia AB |
47,6 |
|
2. |
Vattenfall AB |
29,6 |
|
3. |
Nordbanken AB (42,5%) |
28,7 |
|
4. |
Posten AB |
23,4 |
|
5. |
Apoteket AB (67%) |
21,5 |
|
6. |
AssiDomän AB (50,2%) |
21,3 |
|
7. |
AB Svensk ExportKredit (50%) |
17,1 |
|
8. |
Systembolaget |
15,6 |
|
9. |
AB Svenska Spel |
11,5 |
|
10. |
Statens Bostads finansierings AB |
11,5 |
|
Årets resultat: |
Miljarder | |
|
1. |
Nordbanken AB (42,5%) |
4,9 |
|
2. |
AB Svenska Spel |
3,6 |
|
3. |
Vattenfall AB |
3,4 |
|
4. |
Telia AB |
2,7 |
|
5. |
Civitas Holding AB |
1,2 |
|
6. |
LKAB |
0,9 |
|
7. |
Apoteket AB |
0,8 |
|
8. |
AssiDomän AB (50,2%) |
0,8 |
|
9. |
Posten AB |
0,7 |
|
10. |
AB Svensk ExportKredit (50%) |
0,7 |
|
Högst värderade: |
Miljarder | |
|
1. |
Vattenfall AB |
29,5 |
|
2. |
Telia AB |
23,3 |
|
3. |
Civitas Holding AB |
9,9 |
|
4. |
LKAB |
8,4 |
|
5. |
AssiDomän AB (50,2%) |
7,9 |
|
6. |
Statliga Akademiska Hus AB |
6,1 |
|
7. |
Nordbanken AB (42,5%) |
4,6 |
|
8. |
Förvaltnings AB Stattum |
4,5 |
|
9. |
Almi Företagspartner AB |
4,2 |
|
10. |
Venantius AB |
3,7 |
Siffrorna i tabellerna visar bolagens totala värde och inte bara statens
ägarandel. Procenttal inom parentes visar statens ägarandel i de fall
staten ej äger 100 procent. I bilaga 5 redovisas även nyckeltal för några
statliga bolag.
139
|
Myndigheter 1 | |||||
|
97 |
96 |
94/95 |
93/94 |
92/93 | |
|
Tillgångar | |||||
|
Omsättningstillgångar |
111,2 |
119,8 |
127,1 |
109,3 |
157,4 |
|
Anläggningstillgångar |
428,6 |
428,3 |
347,4 |
288,7 |
318,0 |
|
Summa tillgångar |
539,8 |
548,1 |
474,5 |
398,0 |
475,4 |
|
Skulder och kapital | |||||
|
Kortfristiga skulder |
141,3 |
151,3 |
128,7 |
131,6 |
169,8 |
|
Långfristiga skulder |
1456,3 |
1434,3 |
1385,7 |
1190,1 |
997,5 |
|
Summa skulder |
1597,6 |
1585,6 |
1514,4 |
1321,7 |
1167,3 |
|
Nettoförmögenhet/ kapital |
-1057,8 |
-1037,5 |
-1039,9 |
-923,7 |
-691,9 |
|
S:a skulder och kapital |
539,8 |
548,1 |
474,5 |
398,0 |
475,4 |
Statliga bolag
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
|
97 |
96 |
95 |
94 |
93 |
92 | |
|
Tillgångar | ||||||
|
Om sättningsti 1 lgångar |
123,6 |
114,8 |
110,1 |
138,4 |
152,8 |
106,0 |
|
Anläggningstillgångar |
219,9 |
207,1 |
202,0 |
205,8 |
209,5 |
150,1 |
|
Summa tillgångar |
343,5 |
321,9 |
312,1 |
344,2 |
362,3 |
256,1 |
|
Skulder och kapital | ||||||
|
Kortfristiga skulder |
125,2 |
114,9 |
113,8 |
119,6 |
134,0 |
85,9 |
|
Långfristiga skulder |
93,5 |
95,1 |
94,9 |
126,2 |
140,5 |
97,7 |
|
Summa skulder |
218,7 |
210,0 |
208,7 |
245,8 |
274,5 |
183,6 |
|
Nettoförmögenhet/ kapital |
124,8 |
111,9 |
103,3 |
98,4 |
87,8 |
72,5 |
|
S:a skulder och kapital |
343,5 |
321,9 |
312,0 |
344,2 |
362,3 |
256,1 |
Statliga banker 2»4& finansinstitut
97 96 95 94 93 92
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Skulder och kapital
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Summa skulder
Nettoförmögenhet/ kapital
S:a skulder och kapital
|
235,1 |
576,1 |
504,3 |
|
226,1 |
538,2 |
466,3 |
|
9,0 |
37,9 |
38,0 |
|
235,1 |
576,1 |
504,3 |
|
560,4 |
619,0 |
610,7 |
|
527,1 |
593,1 |
569,7 |
|
33,3 |
25,9 |
41,0 |
|
560,4 |
619,0 |
610,7 |
140
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Skulder och kapital
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Summa skulder
Nettoförmögenhet/ kapital
S:a skulder och kapital
Riksbanken 2
|
97 |
96 |
95 |
94 |
93 |
92 |
|
189,2 |
212,6 |
257,3 |
269,1 |
275,0 |
370,6 |
|
95,3 |
125,3 |
180,7 |
204,6 |
191,6 |
306,6 |
|
93,9 |
87,3 |
76,6 |
64,5 |
83,4 |
64,0 |
|
189,2 |
212,6 |
257,3 |
269,1 |
275,0 |
370,6 |
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Skulder och kapital
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Summa skulder
Nettoförmögenhet/ kapital
S:a skulder och kapital
AP-fonden 2,5,6
|
97 |
96 |
95 |
94 |
93 |
92 |
|
621,9 |
599,7 |
575,2 |
544,0 |
547,9 |
509,4 |
|
2,1 |
2,3 |
1,5 |
2,6 |
13,7 |
2,1 |
|
619,8 |
597,4 |
573,7 |
541,4 |
534,2 |
507,3 |
|
621,9 |
599,7 |
575,2 |
544,0 |
547,9 |
509,4 |
Eliminering 7
|
97 |
96 |
95 |
94 |
93 |
92 | |
|
Tillgångar Omsättningstillgångar |
-125,1 |
-125,3 |
-103,3 |
-65,7 |
-58,4 |
-41,6 |
|
Skulder och kapital Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Summa skulder Nettoförmögenhet/ kapital |
-125,1 |
-125,3 |
-103,3 |
-65,7 |
-58,4 |
-41,6 |
|
S:a skulder och kapital |
-125,1 |
-125,3 |
-103,3 |
-65,7 |
-58,4 |
-41,6 |
141
Totalt bokförda värden
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
97
96 95 94
93
92
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Skulder och kapital
Kortfristiga skulder
Långfristiga skulder
Summa skulder
Nettoförmögenhet/ kapital
S:a skulder och kapital
|
1804,4 |
2133,1 |
2093,7 |
2126,5 |
2143,8 |
2180,6 |
|
2139,8 |
2461,4 |
2442,8 |
2494,5 |
2394,6 |
2229,3 |
|
-335,4 |
-328,3 |
-349,2 |
-368,0 |
-250,8 |
-48,7 |
|
1804,4 |
2133,1 |
2093,6 |
2126,5 |
2143,8 |
2180,6 |
|
Tillgångar |
Skulder |
Netto- | |
|
Myndigheter |
539,8 |
1597,6 |
-1057,8 |
|
Statliga bolag |
343,5 |
218,7 |
124,8 |
|
Statliga banker & finansinstitut |
235,1 |
226,1 |
9 |
|
Riksbanken |
189,2 |
95,3 |
93,9 |
|
AP-fonden |
621,9 |
2,1 |
619,8 |
|
Totalt |
1804,4 |
2139,8 |
-335,4 |
Bilaga 3 redovisar de myndigheter som ingår i sammanställningen
avseende redovisningsperioden 1997.
Med statliga bolag avses de bolag som ingår i regeringens skrivelse
1997/98:20 till riksdagen med redogörelse för företagande med statligt
ägande och där statens ägande uppgår till minst 20 %. Uppgifter ur
föregående års regeringsskrivelser har använts som underlag för 1992-
1995 års värden.
Bilaga 2 redovisar de statliga bolag som ingår i sammanställningen. Se
även bilaga 5 där nyckeltal för några statliga bolag redovisas.
De statliga bankerna och finansinstituten, Riksbanken och AP-fonden
redovisas på summanivå på grund av verksamheternas speciella karaktär.
Underliggande redovisningar medger inte en uppdelning på omsättnings-
respektive anläggningstillgångar samt kort- respektive långfristiga
skulder.
142
Not 4.
Statliga banker och finansinstitut
Statliga banker och finansinstitut omfattar under 1997 Nordbanken,
Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag (SBAB), AB Svensk
Exportkredit och Venantius AB. Föregående år 1996 ingick Nordbanken,
Securum AB, Stadshypotek, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB), AB Svensk Exportkredit och Venantius AB.
År 1995 ingick Nordbanken, Retriva, Securum, Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) och AB Svensk Exportkredit
och Venantius AB. År 1994 ingick Nordbanken, Retriva, Securum och
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB). År 1993 Nordbanken
inklusive (Gota), Retriva, Securum och SBAB och 1992 ingår Gota
Nordbanken, Securum och SBAB.
Not 5.
AP-fonderna
Bokslut 97
(i miljontals kronor)
|
Tillgångar |
Skulder |
Kapital | |
|
1-3 Fonden |
573 627 |
1 967 |
571 659 |
|
4:e Fonden |
30 057 |
8 |
30 049 |
|
5:e Fonden |
7 173 |
20 |
7 153 |
|
6:e Fonden |
11 075 |
129 |
10 946 |
|
Totalt |
621 932 |
2 124 |
619 807 |
(Fjärde och femte fondstyrelsens skuld till 1-3 AP-fondstyrelsen är eliminerad.)
Not 6
Pensionsskulden
I ett betänkande från Pensionsarbetsgruppen (SOU 1994:20) presenteras
det nuvarande allmänna pensionssystemet. Nuvarande folkpensions- och
ATP-system är i princip uppbyggt som ett så kallat fördelningssystem.
Detta innebär att ett års löpande pensionsutbetalningar skall finansieras
med de löpande pensionsavgifter som under samma år inbetalas till
pensionssystemen av den förvärvsarbetande generationen. Enligt dagens
regler tas emellertid dessutom såväl skattemedel som andra inkomster i
anspråk för att täcka pensionsutgiftema. Sådana inkomster härrör bland
annat från AP-fonden. Ett syfte med AP-fonden var att den skulle utgöra
en buffert mot tillfälliga variationer i avgiftsbetalningama och/eller
pensionerna mellan olika år. Ett annat syfte var att bidra till sparandet i
den svenska ekonomin.
Från och med den 1 januari 1999, kommer ett nytt pensionssystem att
gälla. Det berör alla som är födda 1938 och senare och baseras på
avgifter som betalats in under hela det yrkesverksamma livet. Till det nya
pensionssystemet skall avgifter på 18,5 procent tas ut på löner upp till
taket (278 000 kronor om året). Av avgifterna på 18,5 procent går 16
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
143
procent till "fördelningssystemet", det vill säga AP-fondema för Skr. 1997/98:187
utbetalning av årets pensioner och 2,5 procent till individuellt Bilaga 1
fondsparande i så kallade premiereserver.
Statens aktier i statliga bolag, med ett bokfört värde av 125,1 (125,3)
miljarder kronor, redovisas främst av Regeringskansliet som fr o m i år
redovisar departementens innehav. Då sammanställningen av den statliga
sektorn även omfattar statliga bolag, banker och finansinstitut elimineras
aktierna mot bolagens kapital för att undvika dubbel redovisning. Även
Riksbankens grundfond på 1,0 (1,0) miljard kronor ingår i
myndigheterna och elimineras därför mot Riksbankens kapital.
Affärsverkens aktier i dotterbolag elimineras med ett bokfört värde av
827,6 miljoner. Däremot har inte AP-fondens innehav av statspapper
eliminerats mot statsskulden. AP-fondens innehav av statspapper per
1997-12-31 var bokfört till 229 (224) miljarder kronor.
Skillnaden mellan Regeringskansliets innehav i elimineringsunderlaget
och not 21 Aktier och andelar i intresse- och dotterföretag består till
största del av innehavet i Nordbanken, som redovisas under not 13
Värdepapper och andelar i den konsoliderade balansräkningen för den
juridiska enheten staten. Den totala summan i elimineringsunderlaget
stämmer inte heller helt överens med bilaga 2, vilket kan förklaras med
att myndigheterna inte haft tillgång till bolagens årsredovisningar för
1997 och bygger istället en stor del av sin redovisning på delårsrapporter.
Statens järnvägar har justerats för föregående år enligt nya
redovisningsprinciper och omrubriceringar.
(i miljoner kronor)
|
1997 |
1996 | |
|
Regeringskansliet |
123 178,5 |
122 596,7 |
|
Riksbankens grundfond |
1 000 |
1 000 |
|
Summa |
124178,5 |
123 596,7 |
|
Affärsverk | ||
|
Luftfartsverket |
50,0 |
50,0 |
|
Statens Järnvägar |
715,8 |
715,8 |
|
Svenska Kraftnät |
61,8 |
58,7 |
|
Summa |
827,6 |
824,5 |
|
Övriga myndigheter |
133,9 |
832,2 |
|
Totalt |
125 140,0 |
125 253,4 |
Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den Europeiska Unionen
(EU). Enligt Maastrichtfördraget består EU av tre pelare. Den första
144
pelaren omfattar den f d Europeiska ekonomiska gemenskapen samt den
monetära unionen. Den andra pelaren utgörs av den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken och den tredje av det inrikespolitiska
samarbetet. EUs gemenskapsbudget finansierar i första hand åtgärder
inom den första pelaren av samarbetet samt administrationen av de
övriga två pelarna.
Sverige har förbundit sig att bidra till gemenskapsbudgeten med följande
fyra typer av avgifter.
Tullar
Tullar tas ut vid handel med ickemedlemsländer. Av tullintäkterna går
90 % till EU.
Jordbruksavgifter
Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken samt den gemensamma sockermarknaden. Av
intäkterna går 90% till EU.
Momsbaserad avgift
Utgör en andel av mervärdesskattebasen, 1,16% för 1997 (1,32% för
1996). Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.
Avgiften baserad på BNI
Avgiften baseras på medlemslandets bruttonationalinkomst (BNI). BNI
uttrycker värdet av de samlade inkomsterna i ett land.
Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra finansiella instrument.
Dessa är den Europeiska investeringsbanken (EIB), Lomékonventionen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. Sverige tillskjuter medel till
EIBs totala kapital. EIBs uppgift är i första hand att bidra till en
balanserad regional utveckling inom EU genom att finansiera
investeringar i de mest eftersatta regionerna. Under perioden 1995-1997
har Sveriges bidrag till EIB uppgått till 4 399 miljoner kronor.
(i miljoner kronor) 1997 1996 1995
Bidrag till EIB 876 f681 f842
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1
145
Bidrag från EU Skr. 1997/98:187
De medel Sverige erhåller från EU kommer huvudsakligen från gemen- bilaga 1
skapsbudgeten. Erhållna medel kan delas in i följande grupper beroende
på varifrån de erhålls:
1. Medel från strukturfonder, t ex Europeiska regionala
utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Jordbruksfondens
utvecklingssektion och Fonden för fiskets utveckling.
2. Medel från jordbruksfonden, t ex arealbidrag, trädesersättning,
djurbidrag, exportstöd och miljöstöd.
3. Medel från forsknings- och utvecklingsprogram.
I efterföljande tabell presenteras det kassamässiga flödet mellan EU och
den svenska statsbudgeten för perioden 1995-1997 samt en prognos för
19981
|
(i miljoner kronor) |
1998 Prognos |
1997 |
1996 |
1995 | |
|
Tullavgift |
3 250 |
2 861 |
3 046 |
3 |
124 |
|
Jordbruksavgifter |
330 |
286 |
222 |
164 | |
|
Momsbaserad avgift |
9 036 |
10 298 |
8 087 |
8 |
642 |
|
BNI-baserad avgift |
8 621 |
6 736 |
5 419 |
3 |
518 |
|
Summa avgifter |
21237 |
20181 |
16 774 |
15 |
448 |
|
Infasningsrabatt |
-271 |
-657 |
-3 622 |
-4 |
531 |
|
Nettoavgift |
20 966 |
19 524 |
13 152 |
10 |
917 |
|
Bidrag från EU |
-10 375 |
-8 220 |
-6 771 |
-1 |
130 |
|
Nettoflöde mellan EU och | |||||
|
statsbudgeten |
10 591 |
11304 |
6 381 |
9 |
787 |
Uppgifterna i tabellen ger dock ingen helhetsbild av alla EU-
medlemskapseffekter för statsbudgeten. För att fa det måste även de
utgifter som, helt eller delvis, är finansierade med bidrag från EU
inkluderas. Dessa är spridda på ett flertal olika anslag främst inom
jordbruk, forskning, bistånd, regional- och arbetsmarknadspolitik samt
olika samarbetsprojekt med Östeuropa. Dessutom förekommer utgifter
föranledda av EU-medlemskapet under myndigheternas
förvaltningsanslag samt indirekta effekter, för såväl inkomster som
utgifter, som är svåra att beräkna. Bidrag från EU kan även gå direkt till
statliga institutioner inom universitets- och högskolesektorn. Dessa
medel redovisas inte över den svenska statsbudgeten.
1 Se även RRVs budgetprognos 1998:1, 1998-04-02.
146
De redovisade uppgifterna avser ställningen per den 31 december 1997
och verksamheten för budgetåret 1997. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 december 1997.1 redovisningen
ingår uppgifter om statens ansvarsförbindelser i form av kreditgarantier
och borgen, grundfondsförbindelser samt kapitaltäckningsgarantier. En
kreditga-ranti är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för
egen skuld. En grundfondsförbindelse är ett åtagande att betala ett
bestämt belopp för att undvika likvidation eller se till att
garantimottagarens kapital hålls intakt. Kapitaltäckningsgarantin är ett
åtagande som omfattar garantimottagarens totala utlåning. En
kreditgaranti är, till skillnad från en grundfondsförbindel-se och
kapitaltäckningsgaranti, kopplad till en viss kredit. Därutöver inkluderas
statens garanti för insättningar i bank och vissa värdepappersin-stitut
utfärdade genom Insättningsgarantinämnden.
Insättningsgarantisystemet trädde i kraft den 1 januari 1996 och syftet
är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i bank. Som
medlem i EU är Sverige skyldigt att ha ett system för garanti för
insättningar. Det svenska garantisystemet omfattar insättningar upp till
250 000 kronor per insättare och institut. De institut som omfattas av
garantin skall också svara för finansieringen.
Den garanterade kapitalskulden per den 31 december 1997 var 669
miljarder kronor vilket är en ökning med 15 miljarder jämfört med
föregående år. I sifferuppgifterna nedan redovisas räkenskapsåret 1996
inom parentes. Drygt 99,8 procent av den garanterade kapitalskulden
hänför sig till 7 myndigheter. Alla länsstyrelser betraktas som en
myndighet. Dessa är Insättningsgaranti-nämnden med 407 394 (407 394)
miljoner kronor, Riksgäldskontoret med 147 408 (169 426) miljoner
kronor, Exportkreditnämnden med 44 123 (38 369) miljoner kronor,
Statens bostadskreditnämnd med 23 708 (24 690) miljoner kronor,
Finansdepartementet med 39 800 (11 652) miljoner kronor,
Utrikesdepartementet med 4 507 (0) miljoner kronor och Länsstyrelserna
med 1 517 (1 266) miljoner kronor. Finansdepartementets ökning beror
till stor del på att även åtagande i bland annat Europeiska
investeringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken redovisas, till
skillnad från föregående år då endast åtagande i Världsbanken
redovisades.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.1
147
Diagram 1. Fördelningen av den garanterade kapitalskulden per myndighet.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.1
Finans-
departementet
6%
St bostads-
kreditnämnd
4%
UD + Läns-
styrelserna
1%
Exportkredit-
nämnden
7%
Riksgäldskontoret
22%
Insättningsgaranti-
nämnden
60%
Utgifterna till följd av infriade garantier, eller skadeersättningar, under
budgetåret 1997 uppgår till 1 557 (2 366) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,2 procent av den totala kapitalskulden. Den största andelen
infriade garantier redovisas av Statens bostadskreditnämnd med 1 233 (1
517) miljoner kronor och Exportkreditnämnden med 305 (714).
Inkomster från garantiavgifter redovisningsperioden 1997 uppgår till 2
835 (1 285) miljoner kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av total
kapitalskuld. Inkomsterna genereras främst av Insättnings-
garantinämnden 2 038 (966) miljoner kronor, Exportkreditnämnden 428
(823), Riksgäldskontoret 239 (250) och Statens bostadskreditnämnd 119
(184).
För Insättningsgarantinämnden 1997 var det sammanlagda
avgiftsbeloppet 0,50 procent av de totala insättningarna per den sista
december 1996. De 117 institut som betalade avgifter, betalade
sammanlagt cirka 2 037 miljoner kronor, vilket alltså motsvarar 0,5
procent av de totala garanterade insätt-ningama om drygt 407 miljarder
kronor.
Insättningsgarantins avgiftsmedel placeras på räntebärande konto i
Riks-gäldskontoret både till fast och rörlig ränta med olika löptider. Fyra
externa kapitalförvaltningsföretag svarar för förvaltningen av
avgiftsmedlen hos Riksgäldskontoret. Avkastningen på avgiftsmedlen för
kalenderåret i sin helhet uppgick till 6,27 procent. Vid utgången av 1997
var ca 1 310 miljoner kronor placerade med en räntebindningstid
understigande tre månader och ca 1 780 miljoner kronor med en
räntebindningstid överstigande tre månader.
När det gäller avgifter för nya garantier, utfärdade fr o m 1997, inom
Riksgäldskontorets ansvarsområde placeras även dessa på ett
räntebärande konto i Riksgäldskontoret. Behållningen på räntekontot för
denna nya garantiverksamhet uppgick vid slutet av 1997 till över 197
miljoner kronor. Eventuella infrianden av dessa nya garantier kommer att
belasta räntekontot. Riksgäldskontoret har tillgång till en obegränsad
kredit. 148
Inkomster till följd av återbetalning av infriade garantier, eller
återvunna skadebelopp, uppgår till 996 (1 915) miljoner kronor, vilket
motsvarar 0,1 procent av total kapitalskuld. Dessa inkomster härrör
främst från Exportkre-ditnämnden 986 (1 871) miljoner kronor.
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.1
Summan av inkomsterna från garantiavgifter och återbetalningar för
tidigare infriade garantier har i förhållande till utgifterna för infriade
garantier resulterat i ett nettoöverskott på knappt 2 274 miljoner kronor
för budgetåret 1997. Föregående budgetår visade ett nettoöverskott på
nästan 1 835 miljoner kronor.
Riksgäldskontoret har gjort en uppskattning av subventionsvärdena för
Riksgäldskontorets befintliga garantistock. Sammantaget beräknas
subven-tionema motsvara en framtida budgetutgift över tiden på drygt 15
miljarder kronor i dagens penningvärde.
Tabellen nedan visar i sammandrag kapitalskuld för statliga garantier per
den 31 december 1997 samt inkomster och utgifter för statliga garantier
under budgetåret 1997.
|
(i miljoner kronor) Garantier utfärdade av: |
Garanterad Utgifter till |
Inkomster |
Inkomster | |
|
Kapialskuld 31 december 1997 |
följd av | |||
|
Insättningsgarantinämnden 1 |
407 394 |
0 |
2 038 |
0 |
|
Riksgäldskontoret2 |
147 408 |
0 |
239 |
1 |
|
Exportkreditnämnden3 |
44 123 |
305 |
428 |
986 |
|
Statens bostadskreditnämnd |
23 708 |
1 233 |
119 |
7 |
|
F inansdepartementet |
39 800 |
0 |
0 |
0 |
|
Länsstyrelserna |
976 |
18 |
11 |
2 |
|
Utrikesdepartementet |
4 507 |
0 |
0 |
0 |
|
Övriga |
1 517 |
1 |
0 |
0 |
|
Totalsumma |
669 433 |
1557 |
2 835 |
996 |
1. Insättningsgarantinämnden redovisar 1996 års garanterade kapitalskuld i 1997
års årsredovisning.
2. Riksgäldskontorets garanterade kapitalskuld innehåller kapitaltäcknings-
garantier, till bland annat Venantius och Statens Bostadsfinansierings AB, som
uppgår till drygt 76 miljarder kronor. För kapitaltäckningsgarantiema uppgår ett
vägt riskutfallsbelopp per 1997-09-20 till drygt 30 miljarder kronor.
3. I Exportkreditnämndens siffror ingår även SIDAs biståndsgarantier och en
särskild garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.
Exportkredit-nämndens garantiram uppgår till 100 000 miljoner kronor och
garantiramen för Baltikum och Ryssland uppgår till 2 000 miljoner kronor.
149
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.2
|
Statliga dotter- och intresseföretag |
Bokfört 31 |
Bokfört |
Ägar- |
Utdel- |
Utdel- |
Börs- 31 |
Börs- 31 |
|
A-Banan Projekt AB |
50,0 |
50,0 |
100 | ||||
|
Almi Företagspartner AB |
4 247,9 |
4 196,0 |
100 | ||||
|
AMUGruppen AB |
352,7 |
347,4 |
100 |
35,0 | |||
|
Apoteksbolaget AB |
1 440,5 |
1 134,9 |
66,7 |
200,0 |
287,1 | ||
|
AssiDomän AB 1) |
7 913,9 |
7 094,0 |
50,2 |
292,6 |
278,7 |
11 240,3 |
11 478,2 |
|
AB Bostadsgaranti |
2,2 |
2,0 |
50 | ||||
|
Brisingen Holding AB |
0,1 |
100 | |||||
|
Celsius AB 2) |
724,0 |
576,0 |
25 |
9,2 |
7 539,0 |
8 948,2 | |
|
Civitas Holding AB 3) |
9 872,0 |
100 |
300,0 | ||||
|
Enator AB 4) |
247,5 |
70,0 |
25 |
1 419,6 |
1 310,4 | ||
|
Förvaltnings AB Stattum |
4 534,2 |
4 908,0 |
100 |
325,0 |
550,0 | ||
|
Grängesbergs gruvor AB |
3,0 |
3,0 |
100 | ||||
|
AB Göta Kanalbolag |
35,9 |
36,0 |
100 | ||||
|
Halmstad Högskolans Utvecklingsaktiebolag |
4,1 |
4,0 |
100 | ||||
|
Holding AB vid Högskolan i Luleå |
4,0 |
4,0 |
100 | ||||
|
Holdingbolaget vid Göteborgs |
6,1 |
6,0 |
100 | ||||
|
Holdingbolaget vid Umeå |
5,2 |
5,0 |
100 | ||||
|
IREKO Holding AB |
0,3 |
55 | |||||
|
Karolinska Institutet Holding AB |
4,9 |
5,0 |
100 | ||||
|
Kasernen Fastighets AB |
74,3 |
57,5 |
100 |
2,0 | |||
|
KTH Holding AB |
6,7 |
7,0 |
100 | ||||
|
Kungliga Dramatiska Teatern AB |
2,8 |
32,9 |
100 | ||||
|
Kungliga Teatern AB (Operan) |
20,7 |
0,1 |
100 | ||||
|
AB Kurortsverksamhet |
27,0 |
27,0 |
100 | ||||
|
LFV Holding AB |
45,0 |
45,0 |
100 | ||||
|
Luossavaara-Kiirunavaara AB |
8 392,0 |
8 218,1 |
100 |
428,4 |
423,5 | ||
|
Lunds Universitets |
10,8 |
10,0 |
100 | ||||
|
Utvecklingsaktiebolag Nordbanken Holding AB 5) |
4 651,7 |
6 514,4 |
42,6 |
1 031,5 |
3 056,0 |
13 317,7 |
10380,4 |
|
(59,4) | |||||||
|
Norrland Center AB |
4,6 |
3,7 |
33 | ||||
|
Posten AB |
3 601,0 |
3 292,0 |
100 | ||||
|
Riksbankens grundfond |
1 000,0 |
1 000,0 |
100 | ||||
|
Samhall AB |
1 689,0 |
1 913,0 |
100 | ||||
|
SAQ Kontroll AB |
108,3 |
125,4 |
100 |
6,5 |
10,0 | ||
|
SAS Sverige AB |
2 550,8 |
2 462,9 |
50 |
105,8 |
962,3 | ||
|
SBL Vaccin AB |
94,8 |
0(100) | |||||
|
Securum AB 6) |
11 213,0 |
100 |
6 300,0 | ||||
|
SKD Företagen AB |
4,6 |
7,9 |
100 | ||||
|
SLU Holding AB |
4,1 |
4,0 |
100 | ||||
|
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) |
33,1 |
24,5 |
50 | ||||
|
Stadshypotek Holding AB |
4 791,8 |
0(34) |
7 435,6 | ||||
|
Statens Bostadsfinansierings- |
3 216,0 |
3 006,9 |
100 |
470,0 |
777,0 | ||
|
Statliga Akademiska Hus AB |
6 085,9 |
5 590,5 |
100 |
200,0 |
239,1 | ||
|
Stockholms Universitet Holding AB |
5,3 |
5,0 |
100 |
150
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.2
|
Statliga dotter- och intresseföretag |
Bokfört |
Bokfört |
Ägar- |
Utdel- |
Utdel- 96 |
Börs- |
Börs- 31 |
|
AB Svensk Bilprovning |
254,7 |
256,0 |
52 |
6,4 | |||
|
AB Svensk Exportkredit |
2 219,9 |
2 349,0 |
50 |
329,0 |
248,5 | ||
|
Svensk fastighetsvärdering AB |
12,2 |
100 | |||||
|
Svenska Lagerhus AB |
84,9 |
60,5 |
100 |
7,5 |
7,5 | ||
|
Svenska Miljöstymingsrådet AB |
0,3 |
90 | |||||
|
Svenska Rymdaktiebolaget |
168,2 |
140,2 |
100 | ||||
|
Svenska Skogsplantor AB |
109,4 |
107,3 |
100 | ||||
|
Svenska Spel AB |
0,3 |
100 | |||||
|
Svenska Statens Språkresor AB |
3,4 |
7,5 |
100 | ||||
|
Svensk-Danska Broförbindelsen AB |
14,8 |
14,8 |
100 | ||||
|
Svenskhemmet Voksenåsen A/S |
5,3 |
6,1 |
100 | ||||
|
Sveriges Geologiska AB, SGAB |
31,9 |
36,8 |
100 | ||||
|
Sveriges Provnings- och |
175,8 |
168,6 |
100 | ||||
|
forskningsinstitut AB, SP | |||||||
|
Sveriges Rese- och Turistråd |
4,5 |
5,0 |
50 | ||||
|
AB Swedcarrier |
715,8 |
715,8 |
100 | ||||
|
Swedesurvey AB |
21,6 |
18,3 |
100 | ||||
|
Swedfund International AB |
812,5 |
778,2 |
100 | ||||
|
Systembolaget AB |
981,1 |
860,4 |
100 |
90,0 |
39,3 | ||
|
Telia AB |
23 294,0 |
21 064,0 |
100 |
1 152,0 |
1 000,0 | ||
|
Teracom Svensk Rundradio AB |
953,8 |
603,1 |
100 |
5,3 | |||
|
Universitetsholding i Linköping AB |
5,1 |
5,0 |
100 | ||||
|
Uppsala Univerisitets |
7,9 |
9,0 |
100 | ||||
|
Utvecklingsaktiebolag | |||||||
|
V&S Vin & Sprit AB |
1 900,0 |
1 466,6 |
100 |
270,0 |
980,0 | ||
|
Vasakronan AB 3) |
6 550,0 |
100 |
322,2 | ||||
|
Vattenfall AB |
29 484,0 |
28 188,0 |
100 |
1 500,0 |
1 500,0 | ||
|
Venantius AB |
3 689,0 |
5 307,1 |
100 | ||||
|
Vägverkets Investeringsaktiebolag |
37,8 |
42,9 |
100 | ||||
|
Väginvest | |||||||
|
Värdepapperscentralen VPC AB |
75,9 |
56,9 |
50 | ||||
|
Zenit Shipping AB |
6,3 |
120,3 |
100 | ||||
|
Totalt |
161 835,4 |
135 838,2 |
13 121,8 |
10 818,7 |
1) Av ägarandelen avser 3 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
2) Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
3) Vasakronan AB ingår i Cevitas Holding AB.
4) Av ägarandelen avser 15,4 procent indirekt ägande från Förvaltningsaktiebolaget Stattum.
5) Nordbanken AB och Stadshypotek AB redovisas under omsättningstillgångar och är värderade till anskaffningsvärdet.
AB Swedcarrier redovisas till anskaffningsvärde.
6) En stor del av Securums fastighetsbestånd har sålts ut under räkenskapsåret och försäljningsintäkterna har redovisats
som utdelning. Det återstående fastighetsbeståndet har överförts till Venantius i slutet av räkenskapsåret.
151
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
Myndigheter
Alkoholinspektionen
Allmänna advokatbyråerna
Allmänna reklamationsnämnden
Arbetarskyddsstyrelsen
Arbetsdomstolen
Arbetsgivarverket
Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arkitekturmuseet
Arkivet för ljud och bild
Banverket
Barnombudsmannen
Birgittaskolan, Örebro
Boverket
Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten
Byggforskningsrådet
Centrala försöksdjursnämnden
Centrala studiestödsnämnden
Civilbefalhavaren i Mellersta civilområdet
Civilbefälhavaren i Norra civilområdet
Civilbefalhavaren i Södra civilområdet
Danshögskolan
Datainspektionen
Delegationen för genomförande av vissa EU-program
Delegationen för utländska investeringar i Sverige
Delegationen för översättning av EG:s regelverk
Domstolsverket
Dramatiska institutet
Ekeskolan, Örebro
Elsäkerhetsverket
Exportkreditnämnden
152
F astighetsmäklamämnden
Finansinspektionen
Fiskeriverket
Flygtekniska försöksanstalten
Folkens museum/Etnografiska
F olkhälsoinstitutet
F orskningsrådsnämnden
Fortifikationsverket
Försvarets forskningsanstalt
Försvarets materielverk
Försvarets radioanstalt
Försvarshögskolan
Försvarsmakten
Gentekniknämnden
Glesbygdsverket
Granskningsnämnden för radio och TV
Göteborgs universitet
Handelsflottans kultur och fritidsråd
Handikappombudsmannen
Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Hällsboskolan, Sigtuna
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Högskolan Dalarna
Högskolan i Borås
Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Halmstad
Högskolan i Kalmar
Högskolan i Karlskrona/Ronneby
Högskolan i Karlstad
Högskolan i Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Högskolan i Växjö
Högskolan i Örebro
Högskoleverket
Idrottshögskolan i Stockholm
Inspektionen för strategiska produkter
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Institutet för rymdfysik
Insättningsgarantinämnden
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
153
Justitiekanslem
Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhetsnämnden
Kammarkollegiet
Karolinska institutet
Kemikalieinspektionen
Kommerskollegium
Kommunikationsforskningsberedningen
Koncessionsnämnden för miljöskydd
Konj unkturinstitutet
Konkurrensverket
Konstfack
Konstnärsnämnden
Konsumentverket
Kriminalvårdsstyrelsen
Kristinaskolan, Härnösand
Kungliga Biblioteket
Kungliga Konsthögskolan
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm
Kungliga Slottsstaten
Kungliga Tekniska högskolan
Kustbevakningen
Lantmäteriverket
Linköpings universitet
Livrustkammaren/Skoklosters slott/ Hallwylska museet
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
Lotteriinspektionen
Luftfartsverket, affv
Luleå tekniska universitet
Lunds universitet
Läkemedelsverket
Länsstyrelsen i Blekinge län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Kalmar län
Länsstyrelsen i Kronobergs län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Skaraborgs län
Länsstyrelsen i Skåne län
Länsstyrelsen i Stockholms län
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
154
Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen i Uppsala län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Västemorrlands län
Länsstyrelsen i Västmanlands län
Länsstyrelsen i Älvsborgs län
Länsstyrelsen i Örebro län
Länsstyrelsen i Östergötlands län
Lärarhögskolan i Stockholm
M
Malmö Högskola
Manillaskolan, Stockholm
Marknadsdomstolen
Medicinska forskningsrådet
Mitthögskolan
Mälardalens högskola
Naturhistoriska riksmuseet
Naturvetenskapliga forskningsrådet
Naturvårdsverket
Nordiska Afrikainstitutet
Nämnden för offentlig upphandling
Närings- och teknikutvecklingsverket
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och nämnden mot etnisk
diskriminering
Operahögskolan i Stockholm
Patent- och registreringsverket
Patentbesvärsrätten
Polarforskningssekretariatet
Post- och Telestyrelsen
Presstödsnämnden
Radio- och TV-verket
Regeringskansliet
Revisorsnämnden
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer
Riksarkivet
Riksdagens förvaltningskontor
Riksdagens ombudsmän JO
Riksdagens revisorer
Riksförsäkringsverket
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
Riksgäldskontoret Skr. 1997/98:187
Rikspolisstyrelsen Bilaga 1.3
Riksrevisionsverket
Riksskatteverket
Riksskatteverket DataService
Riksåklagaren
Rymdstyrelsen
Rådet för arbetslivsforskning
Rådet för forskning om universitet och högskolor
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
Rättsmedicinalverket
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sjöfartsverket, affv
Skogs- och jordbrukets forskningsråd
Skogsstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Socialstyrelsen
Socialvetenskapliga forskningsrådet
Språk- och folkminnesinstitutet
Sprängämnesinspektionen
Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik
Statens biografbyrå
Statens bostadskreditnämnd
Statens fastighetsverk
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för kommunikationsanalys
Statens institut för psykosocial miljömedicin
Statens institut för regional forskning
Statens institut för särskilt utbildningsstöd
Statens institutionsstyrelse
Statens invandrarverk
Statens j ordbruksverk
Statens järnvägar, affv
Statens konstmuseer
Statens konstråd
Statens kulturråd
Statens kämkraftinspektion
Statens livsmedelsverk
Statens lokalförsörjningsverk
Statens löne och pensionsverk
Statens musiksamlingar
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
Statens oljelager
156
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Statens räddningsverk
Statens sjöhistoriska museer
Statens skola for vuxna i Härnösand
Statens skola för vuxna i Norrköping
Statens skolverk
Statens strålskyddsinstitut
Statens utsädeskontroll
Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statens växtsortnämnd
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Stockholms universitet
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Styrelsen för kämavfallsfonden
Styrelsen för psykologiskt försvar
Svenska institutet, stiftelsen
Svenska kraftnät, affv
Svenskt biografiskt lexikon
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges riksbank
Säkerhetspolisen
Södertöms högskola
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Teaterhögskolan i Stockholm
Teknikvetenskapliga forskningsrådet
Tomtebodaskolans resurscenter
Totalförsvarets chefsnämnd
Totalförsvarets pliktverk
Tullverket
Turistdelegationen
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
Umeå universitet
Ungdomsstyrelsen
Uppsala universitet
Uppsala universitets datacentral
Utlänningsnämnden
157
Verket för högskoleservice
Vägverket
Vänerskolan, Vänersborg
Åsbackaskolan, Gnesta
Östervångsskolan, Lund
Överklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.3
|
Fond |
Fondens kapital 97-12-31 |
Redovisande |
|
Allmänna arvsfonden |
704,4 |
Kammarkollegiet |
|
Arbetsskadefonden |
-11 727 |
Riksförsäkringsverket |
|
Batterifonden |
115,7 |
N aturvårdsverket |
|
Bilskrotningsfonden |
559,6 |
Vägverket |
|
Clearingfonden |
12,3 |
Närings- och |
|
Delpensionsfonden |
6 309 |
Riksförsäkringsverket |
|
Energiteknikfonden |
161,4 |
Närings- och |
|
Folkpensionsfonden |
60,0 |
Riksförsäkringsverket |
|
Fond för frivillig pensionsförsäkring 834,0 |
Riksförsäkringsverket | |
|
Insättargarantier |
3 092,7 |
Insättargarantinämnden |
|
Jordfonden |
337,2 |
Jordbruksverket |
|
Kämavfallsfonden |
21 664 |
Kämavfallsfondens styrelse |
|
F d lönegarantifonden |
-1 319,2 |
Kammarkollegiet |
|
Premiereserven |
32 801,0 |
Riksförsäkringsverket |
|
Skyltfonden |
25,8 |
Vägverket |
158
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.4
Antalet anställda inom den juridiska enheten staten i september 1997 var
251 649 personer, vilket är en minskning med 2,0 % jämfört med året
innan vid samma tidpunkt. Omräknat till heltidspersoner var antalet
anställda 225 500 personerl).
|
1997 |
1996 | |
|
Kvinnor |
110 864 |
112 803 |
|
Män |
140 785 |
143 897 |
|
Samtliga |
251 649 |
256 700 |
|
Därav heltidstjänstgörande |
202 200 |
204 000 |
|
deltidstjänstgörande |
49 500 |
52 700 |
|
Omräknat till heltidspersoner |
225 500 |
230 300 |
Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden.
Två personer med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har
till-sammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson.
Antalet heltidsanställda fördelade per departement
1997 1996 Förändring
|
Justitiedepartementet |
37 300 |
38 200 |
-900 |
|
Utrikesdepartementet |
4 200 |
4 100 |
100 |
|
Försvarsdepartementet |
34 500 |
35 600 |
-1 100 |
|
Socialdepartementet |
19 100 |
20 300 |
-1 200 |
|
Kommunikationsdepartementet |
33 700 |
35 700 |
-2 000 |
|
F inansdepartementet |
19 900 |
20 300 |
-400 |
|
Utbildningsdepartementet |
41 100 |
39 900 |
1 200 |
|
J ordbruksdepartementet |
5 300 |
5 400 |
-100 |
|
Arbetsmarknadsdepartementet |
12 600 |
12 600 |
0 |
|
Kulturdepartementet |
2 700 |
2 610 |
90 |
|
Näringsdepartementet |
4 400 |
4 600 |
-200 |
|
Inrikesdepartementet |
8 100 |
8 400 |
-300 |
|
Miljödepartementet |
1 050 |
1 030 |
20 |
|
Riksdagen och dess verk |
1 400 |
1 400 |
0 |
|
Hovstaten |
150 |
160 |
-10 |
|
Totalt |
225 500 |
230 300 |
-4 800 |
I socialdepartementet ingår de allmänna försäkringskassorna. När det
gäller byte av departementstillhörighet för myndigheterna, har inga större
föränd-ringar skett under året.
159
Den största skillnaden från föregående år har skett inom Skr. 1997/98:187
kommunikations-departementet. Förändringen kan främst hänföras till att Bilaga 1.4
Statens järnvägar minskat sina heltidsanställda med nästan 2000
personer.
1) Källa: SCB Statistiska meddelanden Am 50 SM 9701 och Am 50 SM
9801.
160
Summan av försäljningen och övriga rörelse intäkter
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.5
Omsättning
(i miljoner kronor)
|
1995 |
1996 |
1 |
997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
20 765 |
24 107 |
21 |
536 |
|
Assi Domän AB |
21 836 |
19316 |
21 |
280 |
|
Celsius AB* |
15 075 |
11 329 |
11 |
659 |
|
Enator AB |
4 067 |
4 352 |
4 |
750 |
|
LKAB |
4 557 |
4 891 |
5 |
387 |
|
Posten AB |
22 271 |
22 725 |
23 |
424 |
|
SAS Sverige AB |
1 146 |
24 107 |
22 |
796 |
|
St Akademiska hus AB |
1 723 |
2 031 |
3 |
126 |
|
Svenska Spel, AB |
10 903 |
11 |
464 | |
|
Swedcarrier, AB |
8 402 |
5 550 |
5 |
463 |
|
Systembolaget AB |
16 155 |
15 987 |
15 |
612 |
|
Telia AB |
41 060 |
44 100 |
47 |
631 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
4 125 |
3 223 | ||
|
Vasakronan AB |
3 729 |
3 098 |
4 |
430 |
|
Vattenfall AB |
27 150 |
29 760 |
29 |
556 |
|
Värdepapperscentralen AB |
211 |
215 |
256 |
Ett företags totala intäkter minus alla kostnader som uppkommit för att
skapa intäkterna.
Nettovinst
( i miljoner kronor)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
426 |
801 |
799 |
|
Assi Domän AB |
3 418 |
1 407 |
772 |
|
Celsius AB* |
-494 |
285 |
207 |
|
Enator AB |
-223 |
174 |
203 |
|
LKAB |
657 |
670 |
858 |
|
Posten AB |
454 |
363 |
726 |
|
SAS Sverige AB |
1 290 |
801 |
799 |
|
St Akademiska hus AB |
408 |
421 |
575 |
|
Svenska Spel, AB |
2 640 |
3 612 | |
|
Swedcarrier, AB |
392 |
395 |
-60 |
|
Systembolaget AB |
58 |
104 |
174 |
|
Telia AB |
2 234 |
2 304 |
2 735 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
518 |
173 | |
|
Vasakronan AB |
494 |
191 |
1 614 |
|
Vattenfall AB |
3 576 |
3 658 |
3 399 |
|
Värdepapperscentralen AB |
19 |
38 |
57 |
161
6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Visar företagets kortsiktiga betalningsberedskap.
(Oms.tillg. - varulager/Kff skulder)
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.5
Kassalikviditet
( i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
80 |
102 |
119 |
|
Assi Domän AB |
112 |
112 |
54 |
|
Celsius AB* |
73 |
73 |
88 |
|
Enator AB |
89 |
148 |
159 |
|
LKAB |
467 |
464 |
500 |
|
Posten AB |
84 |
83 |
86 |
|
SAS Sverige AB |
102 |
119 | |
|
St Akademiska hus AB |
35 |
31 |
41 |
|
Svenska Spel, AB |
337 |
400 | |
|
Swedcarrier, AB |
62 |
86 |
85 |
|
Systembolaget AB |
74 |
77 |
91 |
|
Telia AB |
74 |
69 |
70 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
171 |
154 |
200 |
|
Vasakronan AB |
26 |
19 |
88 |
|
Vattenfall AB |
54 |
77 |
62 |
|
Värdepapperscentralen AB |
201 |
Soliditet beskriver ett företags kapitalstruktur, med avseende på andelen
eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. Därmed visar soliditet
ett företags förmåga att med hjälp av befintligt eget kapital absorbera
förluster. (Justerat EK/S:a skulder + EK)
Soliditet
( i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
30 |
33 |
41 |
|
Assi Domän AB |
57 |
58 |
48 |
|
Celsius AB* |
21 |
24 |
25 |
|
Enator AB |
11 |
42 |
46 |
|
LKAB |
75 |
75 |
75 |
|
Posten AB |
5 |
5 |
6 |
|
SAS Sverige AB |
33 |
41 | |
|
St Akademiska hus AB |
42 |
35 |
35 |
|
Svenska Spel, AB |
72 |
77 | |
|
Swedcarrier, AB |
29 |
35 |
37 |
|
Systembolaget AB |
28 |
30 |
32 |
|
Telia AB |
37 |
37 |
38 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
42 |
50 |
55 |
|
Vasakronan AB |
34 |
36 |
46 |
|
Vattenfall AB |
37 |
39 |
42 |
|
Värdepapperscentralen AB |
51 |
60 |
65 |
162
Talar om hur mycket externt kapital som lånats per egen krona.
(Genomsnitt justerade Kfr och lfr skulder/genomsnitti EK)
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.5
Skuldsättningsgrad
( i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
0,85 |
0,50 | |
|
Assi Domän AB |
0,27 |
0,26 |
0,40 |
|
Celsius AB* |
0,76 |
0,88 |
0,82 |
|
Enator AB |
0,02 |
0,01 | |
|
LKAB |
0,17 |
0,11 |
0,03 |
|
Posten AB |
0,27 |
0,35 |
0,37 |
|
SAS Sverige AB |
0,85 |
0,50 | |
|
St Akademiska hus AB |
0,00 |
0,00 | |
|
Svenska Spel, AB |
0,38 |
0,34 | |
|
Swedcarrier, AB |
0,38 |
0,51 | |
|
Systembolaget AB |
0,11 |
0,04 | |
|
Telia AB |
0,94 |
0,91 |
0,90 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
0,00 |
0,00 |
0,00 |
|
Vasakronan AB |
1,49 |
1,47 |
1,10 |
|
Vattenfall AB |
1,00 |
0,86 | |
|
Värdepapperscentralen AB |
0,00 |
Visar hur effektivt kapitalet har utnyttjats för att generera vinst.
(Kaptäckn.grad / genomsnittlga tillgångar (år 1 och 2))
Räntabilitet totalt kapital
( i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
17 |
15 | |
|
Assi Domän AB |
21 |
8 |
5 |
|
Celsius AB* |
-2 |
4 |
2 |
|
Enator AB |
10 |
11 | |
|
LKAB |
9 |
9 |
11 |
|
Posten AB |
2 |
1 |
2 |
|
SAS Sverige AB |
17 |
15 | |
|
St Akademiska hus AB |
8 |
8 | |
|
Svenska Spel, AB |
145 |
87 | |
|
Swedcarrier, AB |
10 |
16 |
4 |
|
Systembolaget AB |
10 |
8 | |
|
Telia AB |
6 |
6 |
6 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
17 |
8 |
20 |
|
Vasakronan AB |
8 |
7 |
17 |
|
Vattenfall AB |
11 |
10 | |
|
Värdepapperscentralen AB |
22 |
27 |
163
Bedömning av huruvida ett resultat över en period ger efter skatt
tillfreds-ställande ersättning med hänsyn till ägarens kapitalinsats.
(Res e fin * 78% / genonsnittligt just EK)
Skr. 1997/98:187
Bilaga 1.5
Ränta på eget kapital efter skatt
(i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
41 |
31 | |
|
Assi Domän AB |
26 |
9 |
5 |
|
Celsius AB* |
-9 |
10 |
8 |
|
Enator AB |
26 |
18 | |
|
LKAB |
9 |
9 |
11 |
|
Posten AB |
19 |
11 |
23 |
|
SAS Sverige AB |
41 |
31 | |
|
St Akademiska hus AB |
9 |
9 | |
|
Svenska Spel, AB |
156 |
90 | |
|
Swedcarrier, AB |
23 |
32 |
-1 |
|
Systembolaget AB |
12 |
19 | |
|
Telia AB |
12 |
13 |
13 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
31 |
14 |
30 |
|
Vasakronan AB |
8 |
3 |
26 |
|
Vattenfall AB |
14 |
13 | |
|
Värdepapperscentralen AB |
19 |
31 |
34 |
Ger en bild av företagets lönsamhet oberoende av hur finansieringen
skett.
(Kaptäckningsgrad/genomsnittligt justerat EK + räntebärande Kfr och
Lfr skulder)
Ränta på sysselsatt kapital
(i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
29 |
27 | |
|
Assi Domän AB |
29 |
11 |
7 |
|
Celsius AB* |
-4 |
9 |
5 |
|
Enator AB |
21 |
24 | |
|
LKAB |
10 |
10 |
14 |
|
Posten AB |
35 |
22 |
29 |
|
SAS Sverige AB |
29 |
27 | |
|
S Akademiska hus AB |
20 |
22 | |
|
Svenska Spel, AB |
145 |
87 | |
|
Swedcarrier, AB |
39 |
36 |
7 |
|
Systembolaget AB |
30 |
25 | |
|
Telia AB |
8 |
9 |
9 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
41 |
18 |
39 |
|
Vasakronan AB |
9 |
9 |
20 |
|
Vattenfall AB |
14 |
13 | |
|
Värdepapperscentralen AB |
26 |
164
Tillgångars omsättningshastighet Skr. 1997/98:187
Beskriver hur många omsättningskronor som genererats per investerad
krona. (Rörelse intäkter / genomsnitti totalt kapital)
Tillgångarnas omsättningshastighet
(i procent)
|
1995 |
1996 |
1997 | |
|
Apoteksbolaget AB |
3,41 |
2,82 | |
|
Assi Domän AB |
0,97 |
0,76 |
0,75 |
|
Celsius AB* |
1,05 |
0,90 |
1,00 |
|
Enator AB |
2,22 |
2,16 | |
|
LKAB |
0,42 |
0,45 |
0,47 |
|
Posten AB |
0,39 |
0,35 |
0,34 |
|
SAS Sverige AB |
3,41 |
2,99 | |
|
St Akademiska hus AB |
0,16 |
0,18 | |
|
Svenska Spel, AB |
5,99 |
2,75 | |
|
Swedcarrier, AB |
1,15 |
1,00 |
1,30 |
|
Systembolaget AB |
5,00 |
4,84 | |
|
Telia AB |
0,73 |
0,74 |
0,76 |
|
V&S Vin & Sprit AB |
0,96 |
0,94 |
0,97 |
|
Vasakronan AB |
0,19 |
0,17 |
0,27 |
|
Vattenfall AB |
0,39 |
0,38 | |
|
Värdepapperscentralen AB |
0,96 |
0,90 |
0,88 |
165
7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
SPECIFIKATION AV STATSBUDGETENS INKOMSTER
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) utgifter |
Utfall netto |
Avvikelse mot statsbudget | |
|
1000 |
Skatter m m |
566 113 482 |
575 292 050 |
9 178 568 | ||
|
1100 |
Skatt pä inkomst |
95 674 000 |
109 759 870 |
14 085 870 | ||
|
1111 |
Fysiska personers inkomstskatt, netto |
37 647 000 |
423 190 079 |
381 425 180 |
41 764 898 |
4 117 898 |
|
1121 |
Juridiska personers inkomstskatt, netto |
52 094 000 |
88 421 606 |
25 103 771 |
63 317 836 |
11 223 836 |
|
1123 |
Beskattning av tjänstegruppliv |
1 091 000 |
909 694 |
-181 306 | ||
|
1131 |
Ofördelbara inkomstskatter |
3 000 000 |
1 026 015 |
-1 973 985 | ||
|
1141 |
Kupongskatt |
750 000 |
1 662 950 |
912 950 | ||
|
1144 |
Lotteriskatt |
1 092 000 |
1 078 477 |
-13 523 | ||
|
1200 |
Lagstadgade socialavgifter och |
195 231 630 |
193 407 849 |
-1 823 781 | ||
|
1211 |
Folkpensionsavgift |
44 126 000 |
43 673 246 |
-452 754 | ||
|
1221 |
Sjukförsäkringsavgift |
31 982 000 |
31 667 808 |
-314 192 | ||
|
1231 |
Barnomsorgsavgift |
846 |
-846 |
-846 | ||
|
1241 |
Utbildningsavgift |
13 |
13 | |||
|
1251 |
Tilläggspensionsavgift, netto |
6 881 630 |
97 571 945 |
90 679 200 |
6 892 745 |
11115 |
|
1252 |
Delpensionsavgift, netto |
1 490 824 |
1 490 824 |
0 | ||
|
1253 |
Arbetsskadeavgift, netto |
4 314 000 |
10 288 219 |
6 106 191 |
4 182 028 |
-131972 |
|
1254 |
Arbetsmarknadsavgift |
37 074 000 |
36 674 188 |
-399 812 | ||
|
1255 |
Arbetarskyddsavgift |
1 250 000 |
1 236 594 |
-13 406 | ||
|
1256 |
Lönegarantiavgift |
1 837 000 |
1 818 647 |
-18 353 | ||
|
1257 |
Sjöfolkspensionsavgift, netto |
31121 |
31121 |
0 | ||
|
1261 |
Allmän sjukförsäkringsavgift |
38 239 000 |
38 461 417 |
222 417 | ||
|
1262 |
Allmän pensionsavgift, netto |
7 753 167 |
7 753 167 |
0 | ||
|
1281 |
Allmän löneavgift |
18 706 000 |
18 470 194 |
-235 806 | ||
|
1291 |
Särskild löneskatt |
10 822 000 |
10 595 073 |
-226 927 | ||
|
1299 |
Avräkning socialavgifter, netto |
-263 257 |
-263 257 | |||
|
1300 |
Skatt på egendom |
22 858 400 |
23 267 297 |
408 897 | ||
|
1312 |
Fastighetsskatt |
16 940 300 |
15 264 163 |
-1 676 137 | ||
|
1321 |
Fysiska personers förmögenhetsskatt |
3 028 000 |
3 502 990 |
474 990 | ||
|
1322 |
Juridiska personers förmögenhetsskatt |
74 000 |
80 839 |
6 839 | ||
|
1331 |
Arvsskatt |
1166 100 |
1 573 325 |
407 225 | ||
|
1332 |
Gåvoskatt |
250 000 |
222 266 |
-27 734 | ||
|
1341 |
Stämpelskatt |
1 400 000 |
2 623 715 |
1 223 715 | ||
|
1400 |
Skatt på varor och tjänster |
231 383 400 |
228 196 136 |
-3 187 264 | ||
|
1411 |
Mervärdesskatt, netto |
144 880 000 |
285 926 121 |
135 643 255 |
150 282 866 |
5 402 866 |
|
1423 |
Försäljningsskatt på motorfordon |
400 000 |
206 709 |
-193291 | ||
|
1424 |
Tobaksskatt |
9 330 000 |
7 694 986 |
-1 635 014 | ||
|
1425 |
Skatt på spritdrycker |
5 660 000 |
4 685 802 |
-974 198 | ||
|
1426 |
Skatt på vin |
2 785 000 |
3 093 869 |
308 869 | ||
|
1427 |
Skatt på maltdrycker |
2 682 500 |
2 079 295 |
-603 205 | ||
|
1428 |
Energiskatt |
52 728 300 |
46 944 889 |
-5 783 411 | ||
|
1431 |
Särskild skatt på elektrisk kraft från |
1 354 000 |
1 478 398 |
124 398 | ||
kärnkraftverk
166
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) utgifter |
Utfall |
Avvikelse mot statsbudget | |
|
1434 |
Skatt på viss elektrisk kraft |
151 000 |
194 392 |
43 392 | ||
|
1435 |
Särskild skatt mot försurning |
85 000 |
58 104 |
-26 896 | ||
|
1442 |
Systembolaget ABs inlevererade |
200 000 |
90 000 |
-110 000 | ||
|
1452 |
Skatt på annonser och reklam |
979 100 |
1163 166 |
184 066 | ||
|
1454 |
Skatt på spel |
50 000 |
43 916 |
-6 084 | ||
|
1461 |
Fordonsskatt |
6 001000 |
6 241 866 |
240 866 | ||
|
1471 |
Tullmedel |
3 700 000 |
3 467 401 |
-232 599 | ||
|
1472 |
Övriga skatter m.m. på import |
3 500 |
-2 065 |
-5 565 | ||
|
1473 |
Jordbruks- och sockeravgifter |
318 900 |
342 644 |
23 744 | ||
|
1481 |
Övriga skatter på varor och tjänster |
75100 |
129 898 |
54 798 | ||
|
1500 |
Utjämningsavgift |
20 966 052 |
20 660 898 |
-305 154 | ||
|
1511 |
Utjämningsavgift för kommuner och |
20 966 052 |
20 660 898 |
-305 154 | ||
|
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
38 589 882 |
38 947 490 |
357 608 | ||
|
2100 |
Rörelseöverskott |
12 813 047 |
12 999 830 |
186 783 | ||
|
2114 |
Luftfartsverkets inlevererade överskott |
93 000 |
37 711 |
-55 289 | ||
|
2116 |
Affärsverket svenska kraftnäts |
317 000 |
366 000 |
49 000 | ||
|
2118 |
Sjöfartsverkets inlevererade överskott |
46 000 |
44 829 |
-1171 | ||
|
2124 |
Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet |
250 000 |
141 026 |
-108 974 | ||
|
2125 |
Inlevererat överskott av åtgärder för att |
1 000 000 |
-1 000 000 | |||
|
2126 |
Inlevererat överskott av statsstödd |
167 812 |
167 812 | |||
|
2131 |
Riksbankens inlevererade överskott |
7 500 000 |
8 100 000 |
600 000 | ||
|
2151 |
Tipsmedel |
2 442 207 |
1 394 361 |
-1 047 846 | ||
|
2152 |
Lotterimedel |
1 164 840 |
223 091 |
-941 749 | ||
|
2153 |
Inlevererat överskott från AB Svenska |
2 525 000 |
2 525 000 | |||
Spel
|
2200 |
Överskott av statens |
1 100 781 |
1100 781 | |
|
2215 |
Överskott av Statens fastighetsverks |
1 100 781 |
1 100 781 | |
|
2300 |
Ränteinkomster |
1 448 934 |
1 412 243 |
-36 691 |
|
2314 |
Ränteinkomster på lån till |
3 819 |
4 293 |
474 |
|
2316 |
Ränteinkomster på vattenkraftslån |
68 |
26 |
-42 |
|
2318 |
Ränteinkomster på statens lån till den |
0 | ||
|
2321 |
Ränteinkomster på skogsvägslån |
4 |
4 |
0 |
|
2322 |
Räntor på övriga näringslån, |
69 548 |
60 304 |
-9 244 |
|
Kammarkollegiet |
167 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
Stats- Utfall 1) Utfall 1) Utfall Avvikelse mot
Tusental kronor___________________________________budgeten inkomster_______utgifter__________netto statsbudget
|
2323 |
Räntor på övriga näringslån, Statens |
1541 |
1510 |
-31 |
|
2324 |
Ränteinkomster på lokaliseringslån |
23 543 |
23 543 | |
|
2341 |
Ränteinkomster på statens lån för |
100 |
69 |
-31 |
|
2342 |
Ränteinkomster på allmänna studielån |
39 000 |
43 684 |
4 684 |
|
2343 |
Ränteinkomster på studielån upptagna |
1 000 000 |
1 178 983 |
178 983 |
|
2361 |
Räntor på medel avsatta till |
6 000 |
1567 |
-4 433 |
|
2371 |
Räntor på beredskapslagring och |
137 674 |
33 998 |
-103 676 |
|
2383 |
Ränteinkomster på statens |
35 |
35 | |
|
2385 |
Ränteinkomster på lån för |
8 |
8 | |
|
2391 |
Ränteinkomster på markförvärv för |
700 |
2 071 |
1371 |
|
2392 |
Räntor på intressemedel |
5 300 |
2158 |
-3 142 |
|
2394 |
Övriga ränteinkomster |
160 180 |
36 577 |
-123 603 |
|
2395 |
Räntor på särskilda räkningar i |
25 000 |
23 413 |
-1 587 |
|
2400 |
Aktieutdelning |
15 338 914 |
13 054 335 |
-2 284579 |
|
2411 |
Inkomster av statens aktier |
15 338 914 |
13 054 335 |
-2 284 579 |
|
2500 |
Offentligrättsliga avgifter |
5 934 272 |
6 037 352 |
103 080 |
|
2511 |
Expeditions- och ansökningsavgifter |
540 977 |
581 655 |
40 678 |
|
2519 |
Koncessionsavgift på televisionens |
286 547 |
275 775 |
-10 772 |
|
2521 |
Avgifter till Granskningsnämnden |
4 536 |
4 536 | |
|
2522 |
Avgifter för granskning av filmer och |
8 500 |
11205 |
2 705 |
|
2524 |
Bidrag för arbetsplatsintroduktion |
269 940 |
371455 |
101515 |
|
2525 |
Finansieringsavgift från |
1 893 000 |
1 718 921 |
-174 079 |
|
2526 |
Utjämningsavgift från |
64 000 |
64119 |
119 |
|
2527 |
Avgifter för statskontroll av |
14 300 |
14 517 |
217 |
|
2528 |
Avgifter vid bergsstaten |
5 005 |
32 764 |
27 759 |
|
2529 |
Avgifter vid patent- och |
28 500 |
53 023 |
24 523 |
|
2531 |
Avgifter för registrering i förenings- m |
1227 |
1227 | |
|
2532 |
Avgifter vid kronofogdemyndigheterna |
830 000 |
798 327 |
-31 673 |
|
2534 |
Avgifter för körkort och motorfordon |
595 312 |
577 071 |
-18 241 |
|
2535 |
Avgifter för statliga garantier |
17 279 |
11758 |
-5 52! 168 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) utgifter |
Utfall |
Avvikelse mot | |
|
2536 |
Lotteriavgifter |
20 959 |
23 986 |
3 027 | ||
|
2537 |
Miljöskyddsavgift |
85 846 |
62 204 |
-23 642 | ||
|
2538 |
Miljöavgift på bekämpningsmedel och |
379 501 |
427 188 |
47 687 | ||
|
2539 |
Täktavgift |
29 500 |
25 779 |
-3 721 | ||
|
2541 |
Avgifter vid Tullverket |
38 613 |
60 709 |
22 096 | ||
|
2542 |
Patientavgifter vid |
4 760 |
8 446 |
3 686 | ||
|
2543 |
Avgifter för Kemikalieinspektionen |
75 026 |
55 632 |
-19 394 | ||
|
2544 |
Avgifter för Alkoholinspektionens |
29 000 |
27 253 |
-1 747 | ||
|
2545 |
Närradioavgifter |
2 000 |
1816 |
-184 | ||
|
2546 |
Lokalradioavgifter |
120 809 |
115 780 |
-5 029 | ||
|
2547 |
Avgifter för Post- och telestyrelsens |
137 000 |
126 483 |
-10 517 | ||
|
2548 |
Avgifter för Finansinspektionens |
82 740 |
102 980 |
20 240 | ||
|
2549 |
Avgifter för provning vid riksprovplatser |
6 500 |
8100 |
1600 | ||
|
2551 |
Avgifter från kärnkraftverken |
162 795 |
164 404 |
1609 | ||
|
2552 |
övriga offentligrättsliga avgifter |
199 573 |
283 854 |
84 281 | ||
|
2553 |
Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden |
6 290 |
6 384 |
94 | ||
|
2554 |
Avgifter för telekommunikation |
20 000 |
20 000 | |||
|
2600 |
Försäljningsinkomster |
1 403 413 |
1 356 173 |
-47 240 | ||
|
2624 |
Inkomster av uppbörd av |
54 721 |
57 295 |
2 574 | ||
|
2625 |
Utförsäljning av beredskapslager |
265 000 |
380 287 |
115 287 | ||
|
2626 |
Inkomster vid Banverket |
1 083 692 |
917 691 |
-166 001 | ||
|
2627 |
Offentlig lagring, försäljningsintäkter |
900 |
900 | |||
|
2700 |
Böter m m |
1 121 302 |
1 343 282 |
221 980 | ||
|
2711 |
Restavgifter och dröjsmålsavgifter |
727 673 |
974 116 |
246 443 | ||
|
2712 |
Bötesmedel |
384 703 |
351160 |
-33 543 | ||
|
2713 |
Vattenföroreningsavgifter m m |
897 |
8 265 |
7 368 | ||
|
2714 |
Sanktionsavgifter m m |
8 029 |
9 741 |
1712 | ||
|
2800 |
Övriga inkomster av statens |
530 000 |
1 643 496 |
1 113 496 | ||
|
2811 |
övriga inkomster av statens |
330 000 |
1 406 455 |
1 076 455 | ||
|
2812 |
Återbetalning av lönegarantimedel |
200 000 |
237 041 |
37 041 | ||
|
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
81000 |
15 801 702 |
15 720 702 | ||
169
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) |
Utfall |
Avvikelse mot statsbudget | |
|
3100 |
Inkomster av försålda byggnader och |
60 000 |
33 535 |
-26 465 | ||
|
3125 |
Fortifikationsverkets försäljning av |
60 000 |
33 535 |
-26 465 | ||
|
3200 |
Övriga inkomster av markförsäljning |
1 000 |
-1 000 | |||
|
3211 |
Övriga inkomster av markförsäljning |
1000 |
-1000 | |||
|
3300 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
20 000 |
15 768 167 |
15 748 167 | ||
|
3311 |
Inkomster av statens gruvegendom |
20 000 |
21991 |
1991 | ||
|
3312 |
Övriga inkomster av försåld egendom |
15 746 176 |
15 746 176 | |||
|
4000 |
Återbetalning av lån |
3 076 379 |
3 162 749 |
86 370 | ||
|
4100 |
Återbetalning av näringslån |
466 036 |
261 004 |
-205 032 | ||
|
4123 |
Återbetalning av lån till fiskerinäringen |
22 375 |
26 501 |
4126 | ||
|
4131 |
Återbetalning av vattenkraftslån |
118 |
80 |
-38 | ||
|
4135 |
Återbetalning av skogsvägslån |
20 |
24 |
4 | ||
|
4136 |
Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet |
44 851 |
180 886 |
136 035 | ||
|
4137 |
Återbetalning av övriga näringslån, Statens jordbruksverk |
1072 |
3 896 |
2 824 | ||
|
4138 |
Återbetalning av tidigare infriade |
7 600 |
1848 |
-5 752 | ||
|
4139 |
Återbetalning av lokaliseringslån |
390 000 |
47 770 |
-342 230 | ||
|
4300 |
Återbetalning av studielån |
2 475 080 |
2 484 859 |
9 779 | ||
|
4311 |
Återbetalning av statens lån för |
80 |
43 |
-37 | ||
|
4312 |
Återbetalning av allmänna studielån |
3 000 |
1163 |
-1 837 | ||
|
4313 |
Återbetalning av studiemedel |
2 472 000 |
2 483 653 |
11653 | ||
|
4500 |
Återbetalning av övriga lån |
135 263 |
416 886 |
281 623 | ||
|
4514 |
Återbetalning av lån för |
137 |
137 | |||
|
4516 |
Återbetalning av utgivna startlån och |
1500 |
1090 |
-410 | ||
|
4517 |
Återbetalning från Portugalfonden |
7 209 |
7 209 | |||
|
4519 |
Återbetalning av statens |
54 |
54 | |||
|
4525 |
Återbetalning av lån för svenska FN- |
100 000 |
46 858 |
-53 142 | ||
|
4526 |
Återbetalning av övriga lån |
33 763 |
361 537 |
327 774 | ||
|
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
6 215 000 |
6 839 331 |
624 331 | ||
|
5100 |
Avskrivningar och amorteringar |
2 029 000 |
2 608 157 |
579 157 | ||
170
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) |
Utfall |
Avvikelse mot statsbudget | |
|
5121 |
Avskrivningar på fastigheter |
627 900 |
809 416 |
181516 | ||
|
5131 |
Uppdragsmyndigheters m fl |
1 400 000 |
1 798 040 |
398 040 | ||
|
5144 |
Avskrivningar på förrådsanläggningar |
1100 |
700 |
-400 | ||
|
5200 |
Statliga pensionsavgifter |
4 186 000 |
4 231 174 |
45174 | ||
|
5211 |
Statliga pensionsavgifter |
4 186 000 |
4 231 174 |
45174 | ||
|
6000 |
Bidrag m m från EU |
8 670 250 |
8 228 057 |
-442 193 | ||
|
6100 |
Bidrag från EGs jordbruksfond |
6 439 000 |
6 634 019 |
195 019 | ||
|
6111 |
Arealbidrag och trädesersättning |
3 740 000 |
3 727 869 |
-12 131 | ||
|
6112 |
Miljöstöd |
766 000 |
715 464 |
-50 536 | ||
|
6113 |
Interventioner |
400 000 |
356 459 |
-43 541 | ||
|
6114 |
Exportbidrag |
350 000 |
765 839 |
415 839 | ||
|
6115 |
Djurbidrag |
818 000 |
731 482 |
-86 518 | ||
|
6116 |
Offentlig lagring |
19 829 |
19 829 | |||
|
6119 |
Övriga bidrag från EGs jordbruksfonds |
87 920 |
87 920 | |||
|
6121 |
EG-finansierade struktur- och |
365 000 |
229 157 |
-135 843 | ||
|
6200 |
Bidrag från EGs fiskefond |
100 000 |
175 618 |
75 618 | ||
|
6211 |
Bidrag från EGs fiskefond |
100 000 |
175 618 |
75 618 | ||
|
6300 |
Bidrag från EGs regionalfond |
800 000 |
612 338 |
-187 662 | ||
|
6311 |
Bidrag från EGs regionalfond |
800 000 |
612 338 |
-187662 | ||
|
6400 |
Bidrag från EGs socialfond |
1 250 000 |
668 276 |
-581 724 | ||
|
6411 |
Bidrag från EGs socialfond |
1 250 000 |
668 276 |
-581 724 | ||
|
6500 |
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
79 250 |
93 657 |
14407 | ||
|
6511 |
Bidrag till transeuropeiska nätverk |
79 250 |
93 657 |
14 407 | ||
|
6900 |
Övriga bidrag från EG |
2 000 |
44149 |
42149 | ||
|
6911 |
Övriga bidrag från EG |
2 000 |
44 149 |
42 149 | ||
171
Skr. 1997/98:187
Bilaga 2
|
Tusental kronor |
Stats- |
Utfall 1) |
Utfall 1) utgifter |
Utfall |
Avvikelse mot statsbudget |
|
7000 Extraordinära medel från EU |
636 120 |
656 638 |
20 518 | ||
|
7100 Återbetalning avseende avgiften till |
636 120 |
656 638 |
20 518 | ||
|
7111 Återbetalning avseende avgiften till |
636 120 |
656 638 |
20 518 | ||
|
Totala inkomster |
623 382 113 |
648 928 016 |
25 545 903 |
172
SPECIFIKATION AV UTGIFTER PÄ UTGIFTSOMRÅDEN Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
Anslagstyp: a=ramanslag r=reservationsanslag o=obetecknat anslag
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
Uo 01 Rikets styrelse |
1 595 983 |
3 781 304 |
-18 000 |
3 763 304 |
71 878 |
3 910 077 |
128773 |
146 773 |
1 521 089 | |
|
A |
Statschefen |
30122 |
73 700 |
0 |
73 700 |
-30 122 |
73 726 |
26 |
26 |
-26 |
|
1 |
Kungliga hov- och |
30122 |
73 700 |
0 |
73 700 |
-30 122 |
73 726 |
26 |
26 |
-26 |
|
B |
Riksdagen och dess |
98 033 |
840 587 |
0 |
840 587 |
0 |
822 780 |
-17 807 |
-17 807 |
115 840 |
|
1 |
Riksdagens leda- |
0 |
428 436 |
0 |
428 436 |
0 |
420 033 |
-8 403 |
-8 403 |
8 403 |
|
2 |
Riksdagens förvalt- |
52 597 |
377 077 |
0 |
377 077 |
0 |
359 148 |
-17 929 |
-17 929 |
70 526 |
|
3 |
Riksd ombudsmän, |
2170 |
35 074 |
0 |
35 074 |
0 |
35167 |
93 |
93 |
2 078 |
|
95/96 15A2 |
15 867 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 611 |
4611 |
4611 |
11256 | |
|
95/96 15A4 |
27 398 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 821 |
3 821 |
3 821 |
23 577 | |
|
C |
Regeringen m m |
1 452 338 |
2 138 835 |
0 |
2 138 835 |
102000 |
2 301 160 |
162 325 |
162 325 |
1 392 013 |
|
1 |
Regeringskansliet |
452 258 |
1 944 624 |
0 |
1 944 624 |
102 000 |
2 093 989 |
149 365 |
149 365 |
404 894 |
|
2 |
Svensk |
0 |
1011 |
0 |
1011 |
0 |
956 |
-55 |
-55 |
55 |
|
3 |
Allmänna val, a |
0 |
48 000 |
0 |
48 000 |
0 |
24126 |
-23 874 |
-23 874 |
23 874 |
|
4 |
Stöd till politiska |
0 |
145 200 |
0 |
145 200 |
0 |
105 524 |
-39 676 |
-39 676 |
39 676 |
|
93/94 14A2 |
80 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
80 | |
|
95/96 01B2 |
1 000 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
76 565 |
76 565 |
76 565 |
923 435 | |
|
0 |
Centrala |
3 917 |
42 680 |
2 000 |
44 680 |
0 |
45 814 |
3134 |
1134 |
2 783 |
|
1 |
Justitiekanslern, a |
438 |
8 739 |
0 |
8 739 |
0 |
8 290 |
-449 |
-449 |
886 |
|
2 |
Datainspektionen, |
2 507 |
23 444 |
0 |
23 444 |
0 |
23 217 |
-227 |
-227 |
2 734 |
|
3 |
Sametinget, a |
972 |
10 497 |
2 000 |
12 497 |
0 |
14 306 |
3 809 |
1809 |
-838 |
|
E |
Mediefrågor |
11574 |
685 502 |
-20 000 |
665 502 |
0 |
666 597 |
-18 905 |
1095 |
10 479 |
|
1 |
Presstödsnämnd |
897 |
5 536 |
0 |
5 536 |
0 |
4 798 |
-738 |
-738 |
1635 |
|
2 |
Presstöd,a |
0 |
541 579 |
-20 000 |
521 579 |
0 |
535 851 |
-5 728 |
14 272 |
-14 272 |
|
3 |
Stöd till radio- och |
0 |
123 700 |
0 |
123 700 |
0 |
107 261 |
-16 439 |
-16 439 |
16 439 |
173
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
Ingående
reservation
Utgående
reservation
|
Tusental kronor |
och ram- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
och ram | |
|
4 |
Radio- och TV- |
2 980 |
8 016 |
0 |
8 016 |
0 |
6 885 |
-1131 |
-1131 |
4110 |
|
5 |
Gransknings- |
1917 |
6 671 |
0 |
6 671 |
0 |
6 935 |
264 |
264 |
1653 |
|
95/96 11D3 |
126 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
126 | |
|
95/96 11C34 |
1313 |
0 |
0 |
0 |
0 |
527 |
527 |
527 |
787 | |
|
95/96 11C37 Stöd |
4 341 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 341 |
4 341 |
4 341 |
0 | |
|
Uo 02 |
204 984 |
3 807 556 |
502 500 |
4 310 056 |
-920 441 |
2 504 363 |
-1 303 193 |
-1 805 693 |
1 089 739 | |
|
A |
Centrala myn- |
204 450 |
2 566 205 |
2 500 |
2 568 705 |
-906 433 |
1 504 866 |
-1 061 339 |
-1 063 839 |
361 559 |
|
1 |
Konjunkturinstitute |
915 |
29 208 |
1000 |
30 208 |
0 |
29 755 |
547 |
-453 |
1369 |
|
2 |
3 515 |
177 167 |
0 |
177 167 |
0 |
159 370 |
-17 797 |
-17 797 |
21312 | |
|
3 |
Statskontoret, a |
13 434 |
59 325 |
0 |
59 325 |
0 |
61222 |
1897 |
1897 |
11537 |
|
4 |
Statistiska central- |
8 651 |
328 802 |
0 |
328 802 |
0 |
325 331 |
-3 471 |
-3 471 |
12122 |
|
5 |
Folk- och bostads- |
20114 |
70 000 |
0 |
70 000 |
0 |
22 247 |
-47 753 |
-47 753 |
67 867 |
|
6 |
Finansinspektion- |
-2 351 |
110 105 |
1500 |
111605 |
0 |
104 477 |
-5 628 |
-7128 |
4 777 |
|
7 |
Insättningsgaranti |
14 343 |
2 000 |
0 |
2 000 |
0 |
1590 |
-410 |
-410 |
14 753 |
|
8 |
Riksgäldskontoret: |
10174 |
83 348 |
2 500 |
85 848 |
0 |
71973 |
-11 375 |
-13 875 |
24 049 |
|
9 |
RGK: Kostnader för |
0 |
1 500 000 |
-2 500 |
1 497 500 |
-907142 |
590 358 |
-909 642 |
-907 142 |
0 |
|
10 |
Riksgäldskontoret: Statens lokal- |
0 |
1 |
0 |
1 |
0 |
0 |
-1 |
-1 |
1 |
|
11 |
14 686 |
17 029 |
0 |
17 029 |
0 |
20 341 |
3 312 |
3 312 |
11374 | |
|
12 |
Täckning av mer- |
0 |
19 500 |
0 |
19 500 |
0 |
16 027 |
-3 473 |
-3 473 |
3 473 |
|
13 |
Nämnden för |
4 838 |
6 348 |
0 |
6 348 |
0 |
8 253 |
1905 |
1905 |
2 933 |
|
14 |
Ekonomiska rådet, |
0 |
1705 |
0 |
1705 |
0 |
1414 |
-291 |
-291 |
291 |
|
15 |
Kostnader för vissa |
0 |
1552 |
0 |
1552 |
0 |
1255 |
-297 |
-297 |
0 |
nämnder m m, o
174
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
16 |
Bokföringsnämn- |
0 |
4 468 |
0 |
4 468 |
0 |
4 237 |
-231 |
-231 |
231 |
|
17 |
Bidr t Stiftelsen för |
0 |
800 |
0 |
800 |
0 |
800 |
0 |
0 |
0 |
|
18 |
Utvecklingsarbete, |
33 578 |
32 570 |
0 |
32 570 |
0 |
26114 |
-6 456 |
-6 456 |
40 034 |
|
19 |
Kammarkollegiet, a |
11053 |
22 277 |
0 |
22 277 |
0 |
22 986 |
709 |
709 |
10 344 |
|
20 |
Kontrollfunktionen i |
0 |
100 000 |
0 |
100 000 |
0 |
25652 |
-74 348 |
-74 348 |
74 348 |
|
92/93 07E11 Bank- |
-709 |
0 |
0 |
0 |
709 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
93/94 07C6 Vissa |
71652 |
0 |
0 |
0 |
0 |
11397 |
11397 |
11397 |
60 255 | |
|
95/96 0718 |
557 |
0 |
0 |
0 |
0 |
68 |
68 |
68 |
489 | |
|
B |
Tidsbegränsade |
0 |
1 225 200 |
500 000 |
1 725 200 |
-14 000 |
982 680 |
-242 520 |
-742 520 |
728 320 |
|
1 |
Statl kreditgar för |
0 |
200 |
0 |
200 |
0 |
0 |
-200 |
-200 |
0 |
|
2 |
Åtgärder för det |
0 |
205 000 |
0 |
205 000 |
-14 000 |
55 210 |
-149 790 |
-149 790 |
135 790 |
|
3 |
Statliga ägarin- |
0 |
100 000 |
0 |
100 000 |
0 |
31562 |
-68 438 |
-68 438 |
68 438 |
|
4 |
Försäljning av |
0 |
60 000 |
-10 000 |
50 000 |
0 |
19 605 |
-40 395 |
-30 395 |
30 395 |
|
5 |
Bidr t kapitalet i |
0 |
860 000 |
0 |
860 000 |
0 |
875 871 |
15 871 |
15 871 |
-15 871 |
|
6 |
Värdering m m av |
0 |
0 |
10 000 |
10 000 |
0 |
433 |
433 |
-9 567 |
9 567 |
|
7 |
Invest i infrastruk- |
0 |
0 |
500 000 |
500 000 |
0 |
0 |
0 |
-500 000 |
500 000 |
|
C |
Riksdagens |
526 |
16151 |
0 |
16151 |
0 |
16 816 |
665 |
665 |
-140 |
|
1 |
Riksdagens reviso- |
526 |
16151 |
0 |
16151 |
0 |
16 816 |
665 |
665 |
-140 |
|
0 |
8 |
0 |
0 |
0 |
-8 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
92/93 07E10 Folk- |
8 |
0 |
0 |
0 |
-8 |
0 |
0 |
0 |
0 |
175
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
Uo 03 Skatteförvaltning och |
843 588 |
5 714 708 |
0 |
5 714 708 |
-31 000 |
5 734 943 |
20 235 |
20 235 |
792 353 | |
|
A |
Skatteförvaltningen |
843 588 |
5 714 708 |
0 |
5 714 708 |
-31 000 |
5 734 943 |
20 235 |
20 235 |
792 353 |
|
1 |
Riksskatteverket, a |
179 878 |
354 505 |
0 |
354 505 |
-20 000 |
301 785 |
-52720 |
-52 720 |
212 598 |
|
2 |
Skattemyndigheter |
554 649 |
4 328 345 |
0 |
4 328 345 |
-11000 |
4 389 491 |
61146 |
61146 |
482 503 |
|
3 |
Tullverket, a |
109 061 |
1 031 858 |
0 |
1 031 858 |
0 |
1 043 667 |
11809 |
11809 |
97 252 |
|
Uo 04 Rättsväsendet |
1 379 161 |
20 824 537 |
18 000 |
20 842 537 |
62 098 |
21 159 707 |
335 170 |
317 170 |
1 124089 | |
|
A |
Polisväsendet |
171687 |
10 997 216 |
0 |
10 997 216 |
150 215 |
11 337 097 |
339 881 |
339 881 |
-17 979 |
|
1 |
Polisorganisa- |
169 687 |
10 488 194 |
0 |
10 488 194 |
0 |
10 876 781 |
388 587 |
388 587 |
-218 900 |
|
2 |
Säkerhetspolisen, a |
0 |
509 022 |
0 |
509 022 |
150 215 |
458 316 |
-50 706 |
-50 706 |
200 921 |
|
95/96 02B5 Lokala |
2 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
0 | |
|
B |
Åklagarväsendet |
-25 930 |
627 237 |
18 000 |
645 237 |
0 |
659 516 |
32 279 |
14 279 |
-40 209 |
|
1 |
Åklagarväsendet, a |
-25 930 |
627 237 |
18 000 |
645 237 |
0 |
659 516 |
32 279 |
14 279 |
-40 209 |
|
C |
Domstolsväsendet |
195 489 |
2 916 184 |
0 |
2 916184 |
0 |
2 953 626 |
37 442 |
37 442 |
158 046 |
|
1 |
Domstolsväsendet |
195 489 |
2 916184 |
0 |
2 916184 |
0 |
2 953 626 |
37 442 |
37 442 |
158 046 |
|
D |
Kriminalvården |
774 456 |
3 837 161 |
-9 000 |
3 828 161 |
-66 200 |
3 816 385 |
-20 776 |
-11776 |
720 032 |
|
1 |
Kriminalvården, a |
774 456 |
3 837 161 |
-9 000 |
3 828 161 |
-66 200 |
3 816 385 |
-20 776 |
-11776 |
720 032 |
|
E |
Kronofogdemyndig- |
214 717 |
1 298 135 |
0 |
1 298 135 |
-24 000 |
1 270 821 |
-27 314 |
-27 314 |
218 032 |
|
1 |
Kronofogdemyndig- |
214 717 |
1 298 135 |
0 |
1 298 135 |
-24 000 |
1 270 821 |
-27 314 |
-27 314 |
218 032 |
|
F |
Övrig verksamhet |
48 743 |
1 148 604 |
9 000 |
1 157 604 |
2083 |
1 122 262 |
-26 342 |
-35 342 |
86167 |
|
1 |
Brottsförebyggande |
3 354 |
25 355 |
9 000 |
34 355 |
0 |
36 277 |
10 922 |
1922 |
1431 |
|
2 |
Rättsmedicinal- |
23 286 |
165 728 |
0 |
165 728 |
0 |
175 582 |
9 854 |
9 854 |
13 432 |
|
3 |
Gentekniknämnden, |
1546 |
2127 |
0 |
2127 |
0 |
2 650 |
523 |
523 |
1023 |
|
4 |
Brottsoffermyndig- |
3 500 |
9 500 |
0 |
9 500 |
0 |
9 880 |
380 |
380 |
3119 |
|
5 |
Ersättning för |
0 |
71500 |
0 |
71500 |
0 |
61337 |
-10 163 |
-10 163 |
10163 |
|
6 |
Rättshjälpskost- |
0 |
853 972 |
-14 000 |
839 972 |
0 |
802 817 |
-51155 |
-37 155 |
37 155 |
|
7 |
Diverse kostnader |
0 |
10 222 |
14 000 |
24 222 |
2 083 |
26 820 |
16 598 |
2 598 |
-515 |
för rättsväsendet, a
176
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
8 |
Bidrag till inter- |
0 |
3 000 |
0 |
3 000 |
0 |
1480 |
-1520 |
-1 520 |
1520 |
|
9 |
Bidrag till brotts- |
0 |
7 200 |
0 |
7 200 |
0 |
4128 |
-3 072 |
-3 072 |
3 072 |
|
95/96 02A5 Infor- |
6 258 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1290 |
1290 |
1290 |
4 967 | |
|
95/96 02A6 Bidrag |
10 800 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
10 800 | |
|
Uo 05 Utrikesförvaltn |
888 781 |
2 757 203 |
2 000 |
2 759 203 |
-352 328 |
2 476 455 |
-280 748 |
-282 748 |
819 201 | |
|
A |
Utrikesförvalt- |
736 623 |
1 673 197 |
0 |
1 673 197 |
-335 000 |
1 661 748 |
-11449 |
-11449 |
413 072 |
|
1 |
Utrikesförvalt- |
717 850 |
1 667 384 |
0 |
1 667 384 |
-335 000 |
1 654 679 |
-12 705 |
-12705 |
395 555 |
|
2 |
Nordiskt samar- |
0 |
1442 |
0 |
1442 |
0 |
1051 |
-391 |
-391 |
391 |
|
3 |
Ek bistånd till |
0 |
4 371 |
0 |
4 371 |
0 |
2 453 |
-1918 |
-1918 |
1918 |
|
95/96 03A5 Utred- |
18 773 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 565 |
3 565 |
3 565 |
15 208 | |
|
B |
Internationella |
127 083 |
930 575 |
0 |
930 575 |
-17 328 |
652 349 |
-278 226 |
-278 226 |
387 981 |
|
1 |
Bidr t vissa inter- |
0 |
452 462 |
0 |
452 462 |
0 |
267 854 |
-184 608 |
-184 608 |
184 608 |
|
2 |
Nordiska minister- |
0 |
303 700 |
0 |
303 700 |
0 |
267 933 |
-35 767 |
-35 767 |
35 767 |
|
3 |
Orgför ekonomisk |
0 |
24 207 |
0 |
24 207 |
0 |
18 512 |
-5 695 |
-5 695 |
5 695 |
|
4 |
Fredsfrämjande |
0 |
150 206 |
0 |
150 206 |
0 |
94 750 |
-55 456 |
-55 456 |
55 456 |
|
94/95 03E6 Medel f |
673 |
0 |
0 |
0 |
0 |
673 |
673 |
673 |
0 | |
|
95/96 03B9 Freds- |
126 410 |
0 |
0 |
0 |
-17 328 |
2 627 |
2 627 |
2 627 |
106 455 | |
|
C |
Information om |
5 951 |
65 503 |
0 |
65 503 |
0 |
69 242 |
3 739 |
3 739 |
2 213 |
|
1 |
Svenska institutet, |
0 |
55 237 |
0 |
55 237 |
0 |
55113 |
-124 |
-124 |
124 |
|
2 |
Övrig information |
0 |
10 266 |
0 |
10 266 |
0 |
10138 |
-128 |
-128 |
128 |
om Sverige i ut-
landet, a
177
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
95/96 03D1 |
1621 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1621 |
1621 |
1621 |
0 | |
|
95/96 03D2 övrig |
4 331 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 370 |
2 370 |
2 370 |
1961 | |
|
D |
Nedrustnings- och |
2 358 |
58 087 |
0 |
58 087 |
0 |
55 950 |
-2137 |
-2 137 |
4 495 |
|
1 |
Utredn o andra |
0 |
2 322 |
0 |
2 322 |
0 |
141 |
-2181 |
-2 181 |
2181 |
|
2 |
Info om säkerhets- |
0 |
9 250 |
0 |
9 250 |
0 |
8 860 |
-390 |
-390 |
390 |
|
3 |
Bidr till Sthlms int |
0 |
20 571 |
0 |
20 571 |
0 |
20 571 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Forskn till stöd för |
0 |
12 235 |
0 |
12 235 |
0 |
12 002 |
-233 |
-233 |
233 |
|
5 |
Utrikespolitiska |
0 |
10112 |
0 |
10112 |
0 |
10112 |
0 |
0 |
0 |
|
6 |
Forsknverks av |
0 |
3 597 |
0 |
3 597 |
0 |
3 477 |
-120 |
-120 |
120 |
|
95/96 03F1 Utro |
2 029 |
0 |
0 |
0 |
0 |
597 |
597 |
597 |
1432 | |
|
95/96 03F2lnfoom |
87 |
0 |
0 |
0 |
0 |
-53 |
-53 |
-53 |
140 | |
|
95/96 03F6 Foverks |
243 |
0 |
0 |
0 |
0 |
243 |
243 |
243 |
0 | |
|
E |
Övriga utrikespoli- |
16 766 |
29 841 |
2 000 |
31841 |
0 |
37166 |
7 325 |
5 325 |
11441 |
|
1 |
Strategisk export- |
516 |
13 857 |
0 |
13 857 |
0 |
13 697 |
-160 |
-160 |
677 |
|
2 |
Bidr t Stiftelsen |
0 |
4 636 |
0 |
4 636 |
0 |
4 636 |
0 |
0 |
0 |
|
3 |
Europainformation |
0 |
8 800 |
0 |
8 800 |
0 |
8 396 |
-404 |
-404 |
404 |
|
4 |
Bidr till org för |
0 |
2 548 |
0 |
2 548 |
0 |
2512 |
-36 |
-36 |
36 |
|
5 |
Deleg f översätt- 95/96 03E4 Krigs- |
0 |
0 |
2 000 |
2 000 |
0 |
2 000 |
2 000 |
0 |
0 |
|
3 405 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 405 | ||
|
95/96 03E6 |
12 844 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 925 |
5 925 |
5 925 |
6 919 |
Europainformation
m m, r
178
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
Uo 06 Totalförsvar |
2 935 194 |
42 372 642 |
150 000 |
42 522 642 |
12 584 |
40 978 426 |
-1 394 216 |
-1 544 216 |
4491 994 | |
|
A |
Militärt försvar |
2 073 242 |
38 866 352 |
-50 000 |
38 816 352 |
12 584 |
37 474 921 |
-1 391 431 |
-1 341 431 |
3 427 256 |
|
1 |
Försvarsmakten, a |
2 073 242 |
38 333 826 |
-50 000 |
38 283 826 |
12 584 |
36 963 989 |
-1 369 837 |
-1 319 837 |
3 405 663 |
|
2 |
Fredsfrämjande |
0 |
472 526 |
0 |
472 526 |
0 |
451 310 |
-21 216 |
-21 216 |
21216 |
|
3 |
Ersättning för |
0 |
60 000 |
0 |
60 000 |
0 |
59 622 |
-378 |
-378 |
378 |
|
B |
Vissa funktioner |
767 061 |
2 135 188 |
200 000 |
2 335 188 |
0 |
2 153 043 |
17 855 |
-182 145 |
949 206 |
|
1 |
Funktionen Civil |
56 504 |
432 287 |
0 |
432 287 |
0 |
330 177 |
-102110 |
-102110 |
158 613 |
|
2 |
Funktionen Försörj- |
59 870 |
15 406 |
0 |
15 406 |
0 |
-22 200 |
-37 606 |
-37 606 |
97 476 |
|
3 |
Funkt Befolknings- |
37 724 |
1 141 578 |
50 000 |
1191 578 |
0 |
1 122 340 |
-19 238 |
-69 238 |
106 962 |
|
4 |
Funktionen psyko- |
2 588 |
18 248 |
0 |
18 248 |
0 |
16 438 |
-1810 |
-1810 |
4 398 |
|
5 |
Funktionen Ordning |
0 |
31 877 |
0 |
31877 |
0 |
-7 978 |
-39 855 |
-39 855 |
39 855 |
|
6 |
Funktionen hälso- |
233 837 |
95 219 |
0 |
95 219 |
0 |
128 375 |
33156 |
33156 |
200 680 |
|
7 |
Funktionen Tele- |
0 |
152 886 |
50 000 |
202 886 |
0 |
154 097 |
1211 |
-48 789 |
48 789 |
|
8 |
Funktionen Post- |
0 |
22 318 |
0 |
22 318 |
0 |
21911 |
-407 |
-407 |
407 |
|
9 |
Funktionen Tran- |
0 |
197 757 |
0 |
197 757 |
0 |
194 504 |
-3 253 |
-3 253 |
3 253 |
|
10 |
Funktionen Energi- |
0 |
27 612 |
100 000 |
127 612 |
0 |
31804 |
4192 |
-95 808 |
95 808 |
|
95/96 06C1 Bered- |
15 568 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
15 568 | |
|
95/96 12E1 Hand- |
12 462 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 942 |
4 942 |
4 942 |
7 519 | |
|
95/96 04C2 Tek- |
74 987 |
0 |
0 |
0 |
0 |
35 646 |
35 646 |
35 646 |
39 341 | |
|
95/96 04F2 ÖCB: |
199 440 |
0 |
0 |
0 |
0 |
58 077 |
58 077 |
58 077 |
141 363 | |
|
95/96 12E2Ätgär- |
54 936 |
0 |
0 |
0 |
0 |
54 936 |
54 936 |
54 936 |
0 | |
|
95/96 04C3 Civil- |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
12 088 |
12 088 |
12 088 |
-12 088 | |
|
95/96 06E4 ÖCB: |
2123 |
0 |
0 |
0 |
0 |
863 |
863 |
863 |
1260 | |
|
95/96 06A6 Väg- |
9 866 |
0 |
0 |
0 |
0 |
9 866 |
9 866 |
9 866 |
0 | |
|
95/96 06A14 |
7157 |
0 |
0 |
0 |
0 |
7157 |
7157 |
7 157 |
0 | |
179
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
C |
Kustbevakningen |
50 723 |
452 893 |
0 |
452 893 |
0 |
418 928 |
-33 965 |
-33 965 |
84 688 |
|
1 |
Kustbevakningen,a |
49 581 |
394 150 |
0 |
394 150 |
0 |
378 781 |
-15 369 |
-15 369 |
64 951 |
|
2 |
Nämnder m.m., a |
0 |
7 612 |
0 |
7 612 |
0 |
5 020 |
-2 592 |
-2 592 |
2 592 |
|
3 |
Utredning av |
0 |
1131 |
0 |
1131 |
0 |
1131 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Förebygg ätg |
0 |
25 000 |
0 |
25 000 |
0 |
15 038 |
-9 962 |
-9 962 |
9 962 |
|
5 |
Ersättn för verk- |
0 |
25 000 |
0 |
25 000 |
0 |
17 789 |
-7 211 |
-7 211 |
7 211 |
|
95/96 04G11 |
1141 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1169 |
1169 |
1169 |
-28 | |
|
D |
Stödverksamhet |
44169 |
918 209 |
0 |
918 209 |
0 |
931 533 |
13 324 |
13 324 |
30 844 |
|
1 |
Totalförsvarets |
29 943 |
225 484 |
0 |
225 484 |
0 |
233 661 |
8177 |
8177 |
21 766 |
|
2 |
Försvarshögskolan, |
10 970 |
18 395 |
0 |
18 395 |
0 |
24 882 |
6 487 |
6 487 |
4 483 |
|
3 |
Försvarets radioan- |
-3 775 |
423 569 |
0 |
423 569 |
0 |
424 072 |
503 |
503 |
-4 279 |
|
4 |
Försvarets forsk- |
3 953 |
121 280 |
0 |
121 280 |
0 |
123 811 |
2 531 |
2 531 |
1422 |
|
5 |
Flygtekniska för- |
2 921 |
30 710 |
0 |
30 710 |
0 |
26 336 |
-4 374 |
-4 374 |
7 295 |
|
6 |
Stöd frivilliga |
0 |
98 771 |
0 |
98 771 |
0 |
98 770 |
-1 |
-1 |
0 |
|
94/95 04G6 Strate- |
156 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
156 | |
|
Uo 07 Internationellt |
9 120 776 |
11 002 200 |
0 |
11 002 200 |
-503 661 |
12 139 271 |
1 137 071 |
1 137 071 |
7 480 044 | |
|
A |
Internationellt |
7 761 431 |
10 191 400 |
0 |
10 191 400 |
-500 119 |
11 469 628 |
1 278 228 |
1 278 228 |
5 983 083 |
|
1 |
Biståndsverksam- |
7 473 288 |
9 779 093 |
0 |
9 779 093 |
-445 428 |
11 048 507 |
1 269 414 |
1 269 414 |
5 758 446 |
|
2 |
Biståndsförvaltning |
135 169 |
412 307 |
0 |
412 307 |
0 |
414 079 |
1772 |
1772 |
133 396 |
|
94/95 03C13 |
991 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
991 | |
|
95/96 03C1 Bidrag |
54 582 |
0 |
0 |
0 |
-54 572 |
2 |
2 |
2 |
7 | |
|
95/96 03C2 Ut- |
7 281 |
0 |
0 |
0 |
0 |
7 040 |
7 040 |
7 040 |
241 | |
|
95/96 03C4 Bidrag |
90 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
90 000 | |
180
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
Ingående
reservation
och ram-
|
över- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- | |
|
Tusental kronor |
belopp |
(SB) |
(TB) |
(SB+TB) |
|
Utgående | |||
|
Indragning/ |
och ram | ||
|
medgivna |
Avvikelse |
Avvikelse |
över |
|
över- |
mot stats- |
mot totalt |
förings- |
|
skridande |
Utfall budget |
anvisat |
belopp |
|
95/96 O3C7 Övriga |
119 |
0 |
0 |
0 |
-119 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
B Samarbete med |
1 359 346 |
810 800 |
0 |
810 800 |
-3 541 |
669 643 |
-141157 |
-141 157 |
1 496 962 |
|
1 Samarbete med |
816 433 |
795 800 |
0 |
795 800 |
0 |
640 908 |
-154 892 |
-154 892 |
971 325 |
|
2 Avsättn förlustrisk |
521 000 |
15 000 |
0 |
15 000 |
0 |
15 000 |
0 |
0 |
521 000 |
|
95/96 03G1 Sam- |
21913 |
0 |
0 |
0 |
-3 541 |
13 735 |
13 735 |
13 735 |
4 636 |
|
Uo 08 Invandrare och |
152 594 |
3 453 088 |
0 |
3 453 088 |
-41 758 |
3 583 139 |
130 051 |
130 051 |
-19 293 |
|
A Migrationspolitik |
32 967 |
2 000 837 |
-30 000 |
1 970 837 |
-37 393 |
1 965 663 |
-35 174 |
-5174 |
748 |
|
1 Statens invandrar- |
16 689 |
506 603 |
4 000 |
510 603 |
0 |
499 249 |
-7 354 |
-11 354 |
28 044 |
|
2 Mottagande av |
0 |
922 000 |
0 |
922 000 |
10 600 |
1 005 037 |
83 037 |
83 037 |
-72 437 |
|
3 Migrationspolitiska |
0 |
311319 |
0 |
311319 |
0 |
285 504 |
-25 815 |
-25 815 |
25 815 |
|
4 Utlänningsnämn- |
-2 746 |
66 675 |
1500 |
68 175 |
-658 |
63 250 |
-3 425 |
-4 925 |
1521 |
|
5 Rättshjälp i utlän- |
0 |
64 240 |
-1500 |
62 740 |
-2 646 |
51931 |
-12 309 |
-10 809 |
8163 |
|
6 Utresor för avvisa- |
0 |
130 000 |
-34 000 |
96 000 |
-38 203 |
57 797 |
-72 203 |
-38 203 |
0 |
|
94/95 11D12 Särsk |
16153 |
0 |
0 |
0 |
-6 486 |
2 310 |
2 310 |
2 310 |
7 357 |
|
95/96 10D10 Int |
2 870 |
0 |
0 |
0 |
0 |
585 |
585 |
585 |
2 285 |
|
B Invandrares integ- |
119 628 |
1 452 251 |
30 000 |
1 482 251 |
-4 365 |
1 617 476 |
165 225 |
135 225 |
-20 041 |
|
1 Särskilda insatser i |
0 |
125 000 |
-70 000 |
55 000 |
0 |
472 |
-124 528 |
-54 528 |
54 528 |
|
2 Åtgärder mot |
0 |
20 000 |
-10 000 |
10 000 |
0 |
9 981 |
-10 019 |
-19 |
0 |
|
3 Ombudsmannen 4 Åtgärder för in- |
4 |
4 790 |
0 |
4 790 |
0 |
4 840 |
50 |
50 |
-47 |
|
0 |
39 964 |
0 |
39 964 |
0 |
39 904 |
-60 |
-60 |
0 | |
|
5 Kommunersätt- |
0 |
1 160 591 |
110 000 |
1 270 591 |
0 |
1 386 327 |
225 736 |
115 736 |
-115 736 |
181
8 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 187
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
6 |
Hemutrustningslån, |
0 |
101 906 |
0 |
101 906 |
-860 |
95 951 |
-5 955 |
-5 955 |
5 095 |
|
95/96 1003 Åtgär- |
3 658 |
0 |
0 |
0 |
-3 505 |
154 |
154 |
154 |
0 | |
|
95/96 lODllÅtg |
19 329 |
0 |
0 |
0 |
0 |
8 753 |
8 753 |
8 753 |
10 576 | |
|
95/96 10012 Särsk |
96 637 |
0 |
0 |
0 |
0 |
71094 |
71094 |
71094 |
25 543 | |
|
Uo 09 Hälsovård, |
862 813 |
23 721 787 |
294 320 |
24 016 107 |
-128 801 |
24 218 351 |
496 564 |
202 244 |
529 732 | |
|
A |
Hälso- och sjukvård |
309457 |
17 431 739 |
-183 680 |
17 248 059 |
-14 207 |
17 322 607 |
-109 132 |
74 548 |
219191 |
|
1 |
Sjukvårdsförmåner |
0 |
15 637 000 |
-255000 |
15 382 000 |
0 |
15 390 415 |
-246 585 |
8 415 |
-8 415 |
|
2 |
Bidrag till hälso- |
0 |
908 150 |
75 000 |
983 150 |
0 |
981 640 |
73 490 |
-1510 |
0 |
|
3 |
Insatser mot aids, |
0 |
150 887 |
0 |
150 887 |
0 |
141225 |
-9 662 |
-9 662 |
9 662 |
|
4 |
Ersättning till Spri, |
0 |
29 700 |
0 |
29 700 |
0 |
29 700 |
0 |
0 |
0 |
|
5 |
Bidrag till WHO, a |
0 |
32 780 |
6 320 |
39 100 |
0 |
38 365 |
5 585 |
-735 |
735 |
|
6 |
Bidr WHO-enh för |
0 |
2 591 |
0 |
2 591 |
0 |
2 590 |
-1 |
-1 |
0 |
|
7 |
Bidrag till Nordiska |
0 |
16 800 |
0 |
16 800 |
0 |
16 936 |
136 |
136 |
-136 |
|
8 |
Bidrag till psykiat- |
186 655 |
386 000 |
0 |
386 000 |
0 |
418 557 |
32 557 |
32 557 |
154 098 |
|
9 |
Folkhälsoinstitutet, |
31650 |
113 460 |
-10 000 |
103 460 |
0 |
119 020 |
5 560 |
15 560 |
16 089 |
|
10 |
Smittskyddsinsti- |
29 503 |
97 460 |
0 |
97 460 |
0 |
97 949 |
489 |
489 |
29 013 |
|
11 |
Statens institut f |
176 |
10 606 |
0 |
10 606 |
0 |
10 279 |
-327 |
-327 |
503 |
|
12 |
St beredn f utvär- |
4 003 |
23 631 |
0 |
23 631 |
0 |
23176 |
-455 |
-455 |
4 458 |
|
13 |
Hälso- och sjukvår- |
6 477 |
22 674 |
0 |
22 674 |
0 |
20 932 |
-1742 |
-1742 |
8 218 |
|
93/94 05D7 Bidrag |
6 610 |
0 |
0 |
0 |
-6 610 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
93/94 05D8 Bidrag |
6 678 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 295 |
5 295 |
5 295 |
1383 | |
|
95/96 05C2 Insat- |
30 611 |
0 |
0 |
0 |
-7 597 |
19 895 |
19 895 |
19 895 |
3119 | |
182
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
95/96 05C9 All- |
7 080 |
0 |
0 |
0 |
0 |
6 618 |
6 618 |
6 618 |
462 | |
|
95/96 05C11 |
14 |
0 |
0 |
0 |
0 |
14 |
14 |
14 |
0 | |
|
B |
Omsorg om äldre o |
479 597 |
5 170 259 |
383 000 |
5 553 259 |
-107 994 |
5 642 776 |
472 517 |
89 517 |
282 086 |
|
1 |
Statsbidr inom |
242 986 |
711 200 |
-300 000 |
411 200 |
0 |
538 794 |
-172 406 |
127 594 |
115 392 |
|
2 |
Statsbidrag till |
0 |
207 840 |
0 |
207 840 |
-10 400 |
155 843 |
-51 997 |
-51 997 |
41597 |
|
3 |
Bidr till verks för |
0 |
80 394 |
0 |
80 394 |
0 |
80 394 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Bidrag till handi- |
0 |
131 694 |
0 |
131 694 |
0 |
131 694 |
0 |
0 |
0 |
|
5 |
Ersättning för |
0 |
15 700 |
0 |
15 700 |
0 |
14 339 |
-1361 |
-1361 |
1361 |
|
6 |
Bilstöd till handi- |
0 |
343 944 |
-130 000 |
213 944 |
0 |
214 014 |
-129 930 |
70 |
-70 |
|
7 |
Kostnader för |
0 |
3 663 000 |
813 000 |
4 476 000 |
0 |
4 420 578 |
757 578 |
-55422 |
55 422 |
|
8 |
Statens institut för |
2 820 |
8 640 |
0 |
8 640 |
0 |
8 412 |
-228 |
-228 |
3 048 |
|
9 |
Handikappom- |
5123 |
7 847 |
0 |
7 847 |
-4100 |
8 246 |
399 |
399 |
624 |
|
95/96 05D1 Stim- |
228 073 |
0 |
0 |
0 |
-90 000 |
73 362 |
73 362 |
73 362 |
64 711 | |
|
95/96 05D5 Bidrag |
595 |
0 |
0 |
0 |
-3 494 |
-2 899 |
-2 899 |
-2 899 |
0 | |
|
C |
Ätg för barn, soc |
38 868 |
646 317 |
95 000 |
741 317 |
-6 600 |
777 774 |
131 457 |
36 457 |
-4 714 |
|
1 |
Bidr missbrukar- |
0 |
52 000 |
0 |
52 000 |
0 |
52 000 |
0 |
0 |
0 |
|
2 |
Bidrag till org på |
0 |
57 841 |
0 |
57 841 |
0 |
57 316 |
-525 |
-525 |
0 |
|
3 |
Barnombudsman- |
1081 |
7 639 |
0 |
7 639 |
0 |
8 743 |
1104 |
1104 |
-23 |
|
4 |
Statens nämnd för |
100 |
5 916 |
0 |
5 916 |
0 |
6 071 |
155 |
155 |
-54 |
|
5 |
Statens institu- |
8 881 |
507 720 |
65 000 |
572 720 |
0 |
619 108 |
111388 |
46 388 |
-37 507 183 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
6 |
Alkoholinspektionen |
7 550 |
14 527 |
0 |
14 527 |
-5 600 |
12 463 |
-2 064 |
-2 064 |
4 015 |
|
7 |
Alkoholsorti- |
827 |
674 |
0 |
674 |
-1000 |
149 |
-525 |
-525 |
351 |
|
8 |
Alkohol- och |
0 |
0 |
30 000 |
30 000 |
0 |
2 883 |
2 883 |
-27 117 |
27117 |
|
95/96 O5E1 Bidrt |
410 |
0 |
0 |
0 |
0 |
402 |
402 |
402 |
8 | |
|
95/96 05E2 Bidrag |
212 |
0 |
0 |
0 |
0 |
212 |
212 |
212 |
0 | |
|
95/96 05E4 Alko- |
19 808 |
0 |
0 |
0 |
0 |
18 429 |
18 429 |
18 429 |
1379 | |
|
0 |
Socialstyrelsen |
34 645 |
372 994 |
0 |
372 994 |
0 |
377 403 |
4 409 |
4 409 |
30 236 |
|
1 |
Socialstyrelsen, a |
34 645 |
372 994 |
0 |
372 994 |
0 |
377 403 |
4 409 |
4 409 |
30 236 |
|
E |
Stöd till forskning |
245 |
100 478 |
0 |
100 478 |
0 |
97 789 |
-2 689 |
-2 689 |
2 933 |
|
1 |
Socvetenskapl |
0 |
92 828 |
0 |
92 828 |
0 |
89 798 |
-3 030 |
-3 030 |
3 030 |
|
2 |
Socvetenskapl |
114 |
7 650 |
0 |
7 650 |
0 |
7 861 |
211 |
211 |
-97 |
|
95/96 05F20 |
131 |
0 |
0 |
0 |
0 |
131 |
131 |
131 |
0 | |
|
Uo 10 Ekonomisk |
85182 |
35 833 282 |
0 |
35 833 282 |
0 |
35 590 622 |
-242 660 |
-242 660 |
327 841 | |
|
A |
Ekonomisk trygghet |
0 |
30 727 070 |
0 |
30 727 070 |
0 |
30 373 222 |
-353 848 |
-353 848 |
353 848 |
|
1 |
Sjukpenning och |
0 |
16 359 370 |
0 |
16 359 370 |
0 |
15 883 598 |
-475 772 |
-475 772 |
475 772 |
|
2 |
Handikappersätt- |
0 |
978 700 |
0 |
978 700 |
0 |
978 835 |
135 |
135 |
-135 |
|
3 |
Förtidspensioner, a |
0 |
13 389 000 |
0 |
13 389 000 |
0 |
13 510 789 |
121 789 |
121 789 |
-121789 |
|
8 |
Socialförsäk- |
85 182 |
5 106 212 |
0 |
5 106 212 |
0 |
5 217 400 |
111188 |
111188 |
-26 007 |
|
1 |
139 995 |
693 634 |
0 |
693 634 |
0 |
742172 |
48 538 |
48 538 |
91458 | |
|
2 |
Allmänna försäk- |
-54 813 |
4 412 578 |
0 |
4 412 578 |
0 |
4 475 229 |
62 651 |
62 651 |
-117 464 |
ringskassor, a
184
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
Ingående Utgående
reservation reservation
|
Tusental kronor |
och ram- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
och ram | |
|
Uo 11 Ekonomisk |
0 |
63 975 000 |
0 |
63 975 000 |
0 |
63 134 118 |
-840 882 |
-840 882 |
840 882 | |
|
A |
Ekonomisk trygghet |
0 |
63 975 000 |
0 |
63 975 000 |
0 |
63 134 118 |
-840 882 |
-840 882 |
840 882 |
|
1 |
Ålderspensioner, a |
0 |
53 148 000 |
0 |
53 148 000 |
0 |
52 886 196 |
-261 804 |
-261 804 |
261804 |
|
2 |
Efterlevandepen- |
0 |
857 000 |
0 |
857 000 |
0 |
793 412 |
-63 588 |
-63 588 |
63 588 |
|
3 |
Bostadstillägg till |
0 |
9 970 000 |
0 |
9 970 000 |
0 |
9 454 509 |
-515 491 |
-515 491 |
515 491 |
|
Uo 12 Ekonomisk |
0 |
35 161 050 |
588 550 |
35 749 600 |
0 |
32 602 265 |
-2 558 785 -3 147 335 |
3 147 335 | |
|
A Ekonomisk trygghet |
0 |
35 161 050 |
588 550 |
35 749 600 |
0 |
32 602 265 |
-2 558 785 -3 147 335 |
3 147 335 | |
|
1 Allmänna barnbi- |
0 |
14 654 000 |
0 |
14 654 000 |
0 |
14 423 905 |
-230 095 |
-230 095 |
230 095 |
|
2 Föräldraförsäkring, |
0 |
16 192 000 |
0 |
16 192 000 |
0 |
13 282 239 |
-2 909 761 -2 909 761 |
2 909 761 | |
|
a 3 Underhållsstöd, a |
0 |
2 411 450 |
588 550 |
3 000 000 |
0 |
3 023 394 |
611944 |
23 394 |
-23 394 |
|
4 Bidr t kostn för |
0 |
24 000 |
0 |
24 000 |
0 |
19 786 |
-4 214 |
-4 214 |
4 214 |
|
5 Barnpensioner, a |
0 |
305 000 |
0 |
305 000 |
0 |
286 146 |
-18 854 |
-18 854 |
18 854 |
|
6 Vårdbidrag för |
0 |
1 574 600 |
0 |
1 574 600 |
0 |
1 566 794 |
-7 806 |
-7 806 |
7 806 |
|
Uo 13 Ekonomisk |
0 |
36 174 384 |
7 141 000 |
43 315 384 |
0 |
40 919 664 |
4 745 280 -2 395 720 |
2 395 720 | |
|
A Ersättning vid |
0 |
36 174 384 |
7 141 000 |
43 315 384 |
0 |
40 919 664 |
4 745 280 -2 395 720 |
2395 720 | |
|
1 Bidrag till arbets- |
0 |
34 088 334 |
7 141 000 |
41 229 334 |
0 |
38 927 377 |
4 839 043 -2 301 957 |
2 301 957 | |
|
a 2 Bidrag till löne- |
0 |
2086 050 |
0 |
2 086 050 |
0 |
1 992 287 |
-93 763 |
-93 763 |
93 763 |
garantiersättning,
a
|
Uo 14 Arbetsmarknad |
6 527 731 |
52 277 499 -2 110 259 |
50 167 240 -2 185 153 |
50 004 512 -2 272 987 |
-162 728 |
4490 806 | ||
|
A |
Arbetsmarknad |
5 784 015 |
38 521 637 -2 107 759 |
36 413 878 -2 112 149 |
35 989 389 |
-2 532 248 |
-424 489 |
4 096 356 |
|
1 |
Arbetsmarknads- |
1556 |
4 418118 0 |
4 418118 0 |
4 183 974 |
-234 144 |
-234 144 |
235 700 |
|
2 |
Arbetsmarknads- |
0 |
25 612 727 -2 124 052 |
23 488 675 0 |
21 511 275 -4 101 452 |
-1 977 400 |
1977 400 | |
politiska åtgärder,
a
185
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
3 |
Särskilda åtgärder |
0 |
6 486 527 |
0 |
6 486 527 |
-250 000 |
5 981 545 |
-504 982 |
-504 982 |
254 982 |
|
4 |
Europeiska social- |
0 |
1 981 265 |
0 |
1 981 265 |
0 |
1 169 504 |
-811761 |
-811761 |
811761 |
|
5 |
Kostn för avveck- |
0 |
14 917 |
8 793 |
23 710 |
0 |
23 705 |
8 788 |
-5 |
5 |
|
6 |
Institutet för |
0 |
8 083 |
0 |
8 083 |
0 |
4111 |
-3 972 |
-3 972 |
3 972 |
|
7 |
Kostn förinförav |
0 |
0 |
7 500 |
7 500 |
0 |
7 500 |
7 500 |
0 |
0 |
|
95/96 10A2 Ar- |
5 449 512 |
0 |
0 |
0 |
-1 529 202 |
3 107 773 |
3 107 773 |
3 107 773 |
812 537 | |
|
95/96 10B4 Sär- |
332 947 |
0 |
0 |
0 |
-332 947 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
B |
Arbetslivsfrågor |
623 118 |
5 602500 |
0 |
5 602 500 |
-70 004 |
5 821 383 |
218 883 |
218 883 |
334231 |
|
1 |
Arbetarskydds- |
52 478 |
371194 |
0 |
371194 |
36 |
376 537 |
5 343 |
5 343 |
47171 |
|
2 |
Arbetslivsinstitutet, |
0 |
212 308 |
0 |
212 308 |
0 |
210 742 |
-1566 |
-1566 |
1566 |
|
3 |
Rådet för arbets- |
0 |
25 972 |
0 |
25 972 |
0 |
22 420 |
-3 552 |
-3 552 |
3 552 |
|
4 |
Forskn och utveck- |
0 |
522 785 |
0 |
522 785 |
-70 000 |
416 603 |
-106 182 |
-106182 |
36 182 |
|
5 |
Bidrag till Samhall |
0 |
4 424 419 |
0 |
4 424 419 |
0 |
4 424 419 |
0 |
0 |
0 |
|
6 |
Arbetsdomstolen, a |
1420 |
15 253 |
0 |
15 253 |
0 |
15161 |
-92 |
-92 |
1512 |
|
7 |
Statens förlik- |
0 |
2 317 |
0 |
2 317 |
0 |
1933 |
-384 |
-384 |
384 |
|
8 |
Statens nämnd för |
0 |
57 |
0 |
57 |
0 |
44 |
-13 |
-13 |
13 |
|
9 |
Internationella |
0 |
24 195 |
0 |
24195 |
0 |
20 529 |
-3 666 |
-3 666 |
3 666 |
|
10 |
Bidrag t Stiftelsen |
0 |
4 000 |
0 |
4 000 |
0 |
4 000 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 10B2 Myn- |
309 220 |
0 |
0 |
0 |
-40 |
68 994 |
68 994 |
68 994 |
240 186 | |
|
95/96 1OB11 |
260 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
260 000 |
260 000 |
260 000 |
0 | |
|
C |
Jämställdhets- |
34 006 |
31177 |
0 |
31177 |
0 |
30 037 |
-1 140 |
-1140 |
35 146 |
|
1 |
Jämställdhetsom- |
1270 |
14 039 |
0 |
14 039 |
0 |
13 263 |
-776 |
-776 |
2 046 186 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
2 |
Särskilda jäm- |
0 |
13 706 |
0 |
13 706 |
0 |
2 879 |
-10 827 |
-10 827 |
10 827 |
|
3 |
Bidrag till kvinno- |
0 |
3 432 |
0 |
3 432 |
0 |
3 432 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 05G2 Sär- |
32 736 |
0 |
0 |
0 |
0 |
10 463 |
10 463 |
10 463 |
22 273 | |
|
95/96 13E5 Bidrt |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
D |
Statliga arbetsgi- |
86 591 |
8 122 185 |
-2 500 |
8 119 685 |
-3 000 |
8 163 703 |
41 518 |
44 018 |
25 073 |
|
1 |
Stabsuppgifter vid |
6 567 |
3 000 |
-2 500 |
500 |
-3 000 |
1049 |
-1951 |
549 |
3 018 |
|
2 |
Vissa avtalsstyrda |
0 |
14 500 |
0 |
14 500 |
0 |
0 |
-14 500 |
-14 500 |
0 |
|
3 |
Statliga tjänste- |
0 |
8 027 000 |
0 |
8 027 000 |
0 |
8 144 196 |
117 196 |
117196 |
-117196 |
|
4 |
Bidrt förnyelsefon- |
0 |
77 685 |
0 |
77 685 |
0 |
0 |
-77 685 |
-77 685 |
77 685 |
|
91/92 13B1 Vissa |
395 |
0 |
0 |
0 |
0 |
388 |
388 |
388 |
8 | |
|
94/95 07E3 Rege- |
5197 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5197 | |
|
94/95 07E8 Bidrt |
2 216 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 216 |
2 216 |
2 216 |
0 | |
|
95/96 07E6 Bidr |
72 215 |
0 |
0 |
0 |
0 |
15 853 |
15 853 |
15 853 |
56 362 | |
|
Uo 15 Studiestöd |
1 371419 |
16 884 088 |
383 285 |
17 267 373 |
-1 535 942 |
15 982 611 |
-901 477 |
-1 284 762 |
1 120 239 | |
|
A |
Studiestöd |
1371419 |
16 884 088 |
383 285 |
17 267 373 |
-1 535 942 |
15 982 611 |
-901 477 |
-1 284 762 |
1 120 239 |
|
1 |
Studiehjälp m m, a |
0 |
1 921405 |
0 |
1 921 405 |
0 |
1 900 240 |
-21165 |
-21 165 |
21165 |
|
2 |
Studiemedel m m, |
0 |
9 485 430 |
20 600 |
9 506 030 |
0 |
9 515 508 |
30 078 |
9 478 |
-9 478 |
|
3 |
a Vuxenstudiestöd m m, a |
0 |
4 721 951 |
362 685 |
5 084 636 |
0 |
4 002 184 |
-719767 |
-1 082 452 |
1 082 452 |
|
4 |
Timersättning vid |
0 |
149 746 |
0 |
149 746 |
-30 469 |
114 785 |
-34 961 |
-34 961 |
4 492 |
|
5 |
Bidrag till vissa |
0 |
22 576 |
0 |
22 576 |
0 |
18 459 |
-4117 |
-4117 |
4117 |
|
6 |
Särsk vuxenstudie- |
0 |
57 409 |
0 |
57 409 |
-12 515 |
43171 |
-14 238 |
-14 238 |
1722 |
stöd t stud lärarut-
bildning, a
187
Skr. 1997/98:187
_______________________________________________________Bilaga 3________
Ingående Utgående
reservation reservation
|
och ram- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Avvikelse |
Avvikelse |
och ram | |
|
Tusental kronor |
belopp |
(SB) |
(TB) |
(SB+TB) |
skridande |
Utfall budget |
anvisat |
belopp |
|
7 |
Särsk vuxenstudie- |
0 1371419 |
525 571 0 |
0 0 |
525 571 0 |
|
Uo 16 Utbildning och |
2 438 182 |
25 357 109 |
364 950 |
25 722 059 | |
|
A |
Barnomsorg, skola |
392 990 |
4 275 482 |
205 450 |
4 480 932 |
|
1 |
Statens skolverk, a |
72 598 |
242 340 |
0 |
242 340 |
|
2 |
Skolutveckling, a |
0 |
161 228 |
0 |
161 228 |
|
3 |
Forskning inom |
0 |
7 708 |
0 |
7 708 |
|
4 |
Genomförande av |
0 |
122424 |
0 |
122 424 |
|
5 |
Statens inst f |
10 864 |
114 375 |
0 |
114 375 |
|
6 |
Skolutv o prod |
0 |
20 467 |
0 |
20 467 |
|
7 |
Specialskolor och |
59 455 |
414 840 |
0 |
414 840 |
|
8 |
Särskilda insatser |
0 |
243 856 |
0 |
243 856 |
|
9 |
Sameskolor, a |
3 779 |
33 246 |
0 |
33 246 |
|
10 |
Bidr viss verks |
0 |
113 812 |
0 |
113 812 |
|
11 |
Bidr t svensk |
0 |
81391 |
0 |
81391 |
|
12 |
Statens skolor för |
9 443 |
38 411 |
0 |
38 411 |
|
13 |
Bidr viss verks |
0 |
130 336 |
0 |
130 336 |
|
14 |
Särsk utbild- |
42 545 |
2 546 348 |
205 450 |
2 751 798 |
|
15 |
Deleg f EU-progr |
138 |
4 700 |
0 |
4 700 |
|
95/96 08A3 Skolutv |
2416 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08A4 Stöd |
50 941 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08A5 Forsk- |
6 845 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08A6 Fort- |
54 029 |
0 |
0 |
0 | |
|
-178 359 |
331 445 |
-194 126 |
-194126 |
15 767 |
|
-1 314 599 |
56 819 |
56 819 |
56 819 |
0 |
|
-224 852 |
25 122 132 |
-234 977 |
-599 927 |
2 813 258 |
|
-239 |
4 399 559 |
124 077 |
-81 373 |
474 124 |
|
0 |
251 747 |
9 407 |
9 407 |
63190 |
|
0 |
131 739 |
-29 489 |
-29 489 |
29 489 |
|
0 |
7 624 |
-84 |
-84 |
84 |
|
0 |
75 243 |
-47 181 |
-47 181 |
47 181 |
|
0 |
119460 |
5 085 |
5 085 |
5 779 |
|
0 |
18 909 |
-1558 |
-1558 |
1558 |
|
-1995 |
415 638 |
798 |
798 |
56 662 |
|
0 |
241 430 |
-2 426 |
-2 426 |
2 426 |
|
0 |
35 704 |
2 458 |
2 458 |
1321 |
|
0 |
104 998 |
-8 814 |
-8 814 |
8 814 |
|
0 |
69 604 |
-11 787 |
-11787 |
11787 |
|
0 |
45 448 |
7037 |
7 037 |
2 406 |
|
0 |
103 208 |
-27 128 |
-27 128 |
27 128 |
|
0 |
2 696 395 |
150 047 |
-55 403 |
97 948 |
|
0 |
4 367 |
-333 |
-333 |
472 |
|
1756 |
2 678 |
2 678 |
2 678 |
1494 |
|
0 |
12 547 |
12 547 |
12 547 |
38 394 |
|
0 |
44 |
44 |
44 |
6 801 |
|
0 |
13 237 |
13 237 |
13 237 |
40 792 |
188
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
95/96 08A7 Ge- |
67 937 |
0 |
0 |
0 |
0 |
46 636 |
46 636 |
46 636 |
21301 | |
|
95/96 08A12 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 |
2 |
2 |
-2 | |
|
95/96 08A17 |
12 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 900 |
2 900 |
2 900 |
9100 | |
|
B |
Universitet och |
1 340 892 |
18 288 901 |
159 500 |
18 448 401 |
-224 613 |
17 934 305 |
-354 596 |
-514 096 |
1 630 375 |
|
1 |
Univ i Uppsala: |
0 |
763 015 |
0 |
763 015 |
0 |
737 748 |
-25 267 |
-25 267 |
25 267 |
|
2 |
Univ i Uppsala: |
0 |
906 412 |
0 |
906 412 |
0 |
906 412 |
0 |
0 |
0 |
|
3 |
Lunds universitet: Grundutbildning, a |
0 |
1 228 535 |
0 |
1 228 535 |
0 |
1 227 324 |
-1211 |
-1211 |
1211 |
|
4 |
Lunds universitet: |
0 |
941 950 |
0 |
941 950 |
0 |
941 950 |
0 |
0 |
0 |
|
5 |
Göteborgs univ: |
0 |
926 538 |
0 |
926 538 |
0 |
915 807 |
-10 731 |
-10 731 |
10 731 |
|
6 |
Göteborgs univ: |
0 |
723 664 |
0 |
723 664 |
0 |
723 664 |
0 |
0 |
0 |
|
7 |
a Stockholms univ: Grundutbildning, a |
0 |
631 848 |
0 |
631 848 |
0 |
628 940 |
-2 908 |
-2 908 |
2 908 |
|
8 |
Stockholms univ: |
0 |
743 788 |
0 |
743 788 |
0 |
743 788 |
0 |
0 |
0 |
|
9 |
Umeä universitet: |
0 |
634 097 |
0 |
634 097 |
0 |
627 255 |
-6 842 |
-6 842 |
6 842 |
|
10 |
Umeå universi- |
0 |
500 155 |
0 |
500 155 |
0 |
500 155 |
0 |
0 |
0 |
|
11 |
Linköpings univ: Grundutbildning, a |
0 |
577 673 |
0 |
577 673 |
0 |
572 965 |
-4 708 |
-4 708 |
4 708 |
|
12 |
Linköpings univ: |
0 |
323 203 |
0 |
323 203 |
0 |
323 203 |
0 |
0 |
0 |
|
13 |
a Karolinska inst: |
0 |
307 388 |
0 |
307 388 |
0 |
307 388 |
0 |
0 |
0 |
|
14 |
Karolinska inst: |
0 |
558 025 |
0 |
558 025 |
0 |
558 025 |
0 |
0 |
0 |
|
15 |
KTH: Grundutbild- |
0 |
622 837 |
0 |
622 837 |
0 |
615 955 |
-6 882 |
-6 882 |
6 882 |
|
16 |
KTH: Forskning |
0 |
487 667 |
0 |
487 667 |
0 |
487 667 |
0 |
0 |
0 |
|
17 |
Högsk i Luleå: |
0 |
322 002 |
0 |
322 002 |
0 |
318 001 |
-4 001 |
-4 001 |
4 001 |
189
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
18 |
Högsk i Luleå: |
0 |
166 997 |
0 |
166 997 |
0 |
166 997 |
0 |
0 |
0 |
|
19 |
Danshögskolan: |
0 |
21 995 |
0 |
21995 |
0 |
21995 |
0 |
0 |
0 |
|
20 |
Dramatiska insti- |
0 |
52 273 |
0 |
52 273 |
0 |
52 273 |
0 |
0 |
0 |
|
21 |
Högskolan i Borås: |
0 |
125 528 |
0 |
125 528 |
0 |
124 307 |
-1221 |
-1221 |
1221 |
|
22 |
Högsk i Falun/ |
0 |
166 828 |
0 |
166 828 |
0 |
156 888 |
-9 940 |
-9 940 |
9 940 |
|
23 |
Högsk i |
0 |
166 145 |
0 |
166 145 |
0 |
151 429 |
-14 716 |
-14 716 |
14 716 |
|
24 |
Högsk i Halmstad: |
0 |
100 710 |
0 |
100 710 |
0 |
95 416 |
-5 294 |
-5 294 |
5 294 |
|
25 |
Högskolan i |
0 |
172 385 |
0 |
172 385 |
0 |
167 762 |
-4 623 |
-4 623 |
4 623 |
|
26 |
Högsk i |
0 |
96 554 |
0 |
96 554 |
0 |
92 268 |
-4 286 |
-4 286 |
4 286 |
|
27 |
Högsk i Karlstad: |
0 |
247 545 |
0 |
247 545 |
0 |
243 245 |
-4 300 |
-4 300 |
4 300 |
|
28 |
Högsk i |
0 |
126 461 |
0 |
126 461 |
0 |
119 800 |
-6 661 |
-6 661 |
6 661 |
|
29 |
Högskolan i Skövde: |
0 |
95 901 |
0 |
95 901 |
0 |
88 362 |
-7 539 |
-7 539 |
7 539 |
|
30 |
Högsk i |
0 |
80 533 |
0 |
80 533 |
0 |
75 750 |
-4 783 |
-4 783 |
4 783 |
|
31 |
Högskolan i Växjö: Grundutbildning, a |
0 |
197 693 |
0 |
197 693 |
0 |
189 185 |
-8 508 |
-8 508 |
8 508 |
|
32 |
Högskolan i Örebro: |
0 |
232 609 |
0 |
232 609 |
0 |
229 951 |
-2 658 |
-2 658 |
2 658 |
|
33 |
Högsk pä Gotland: |
0 |
31918 |
0 |
31918 |
0 |
30 052 |
-1866 |
-1866 |
1866 |
|
34 |
Idrottshögsk i |
0 |
33 396 |
0 |
33 396 |
0 |
33 396 |
0 |
0 |
0 |
|
35 |
Konstfack: |
0 |
95437 |
0 |
95 437 |
0 |
95 437 |
0 |
0 |
0 |
|
36 |
KunglKonsthögsk: |
0 |
45 377 |
0 |
45 377 |
0 |
45 377 |
0 |
0 |
0 |
|
37 |
Kungl Musikhögsk |
0 |
80 450 |
0 |
80 450 |
0 |
80 448 |
-2 |
-2 |
2 |
|
38 |
Lärarhögsk i |
0 |
275 532 |
0 |
275532 |
0 |
275 532 |
0 |
0 |
0 |
|
39 |
Mitthögskolan: |
0 |
304 044 |
0 |
304 044 |
0 |
300 501 |
-3 543 |
-3 543 |
3 543 |
|
40 |
Mälardalens högsk: |
0 |
203 776 |
0 |
203 776 |
0 |
199 191 |
-4 585 |
-4 585 |
4 585 |
|
41 |
Operahögsk i |
0 |
13165 |
0 |
13165 |
0 |
13165 |
0 |
0 |
0 |
190
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
42 |
Södertörns hög- |
0 |
75 975 |
0 |
75 975 |
0 |
70 916 |
-5 059 |
-5 059 |
5 059 |
|
43 |
Teaterhögsk i |
0 |
21743 |
0 |
21 743 |
0 |
21 743 |
0 |
0 |
0 |
|
44 |
Enskilda o kommu- |
0 |
1 379 837 |
0 |
1 379 837 |
0 |
1 365 587 |
-14 250 |
-14 250 |
14 250 |
|
45 |
Särsk utg vid univ |
0 |
534 155 |
159 500 |
693 655 |
0 |
143 805 |
-390 350 |
-549 850 |
549 850 |
|
46 |
Forskn o konstn |
0 |
295 196 |
0 |
295 196 |
0 |
295 198 |
2 |
2 |
-2 |
|
47 |
Sunet, a |
75 933 |
100 000 |
0 |
100 000 |
0 |
73 295 |
-26 705 |
-26 705 |
102 638 |
|
48 |
Ersättn f klinisk |
0 |
1 549 946 |
0 |
1 549 946 |
0 |
1 549 946 |
0 |
0 |
0 |
|
92/93 08E8 Mate- |
160 |
0 |
0 |
0 |
-160 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
92/93 08D13 Lok o |
1000 |
0 |
0 |
0 |
-1000 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
93/94 08G1 Inredo |
128 439 |
0 |
0 |
0 |
-17 811 |
0 |
0 |
0 |
110 627 | |
|
94/95 08C44 |
46 604 |
0 |
0 |
0 |
-46 604 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08C4 Lunds |
1 |
0 |
0 |
0 |
-1 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08C12 Linköp univers: Forskn o forskarutb, |
-1 |
0 |
0 |
0 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08C20 |
-820 |
0 |
0 |
0 |
820 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08C23 Grundutb, r |
358 |
0 |
0 |
0 |
-358 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 08C43 |
30 680 |
0 |
0 |
0 |
-19 100 |
6 928 |
6 928 |
6 928 |
4 652 | |
|
95/96 08C44 |
23 639 |
0 |
0 |
0 |
0 |
17 544 |
17 544 |
17 544 |
6 095 | |
|
95/96 08C45 Särsk |
173 257 |
0 |
0 |
0 |
-3 442 |
25 603 |
25 603 |
25 603 |
144 211 |
utg inom univers o
högskolor, r
191
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
95/96 08C46 |
707 757 |
0 |
0 |
0 |
-108 425 |
117 250 |
117 250 |
117 250 |
482 082 | |
|
95/96 08C47 övr |
148 476 |
0 |
0 |
0 |
-23 193 |
61517 |
61517 |
61517 |
63 766 | |
|
95/96 08C49 |
5 410 |
0 |
0 |
0 |
-5 340 |
0 |
0 |
0 |
70 | |
|
C |
Högskolemyndig- |
60128 |
430 398 |
0 |
430 398 |
0 |
445 363 |
14 965 |
14 965 |
45163 |
|
1 |
Högskoleverket, a |
32 534 |
143 671 |
-22 000 |
121671 |
0 |
115 292 |
-28 379 |
-6 379 |
38 912 |
|
2 |
Verket för hög- |
0 |
10 000 |
0 |
10 000 |
0 |
4 949 |
-5 051 |
-5 051 |
5 051 |
|
3 |
Centrala studie- |
588 |
276 727 |
22 000 |
298 727 |
0 |
298 114 |
21387 |
-613 |
1200 |
|
94/95 08C49 |
27 007 |
0 |
0 |
0 |
0 |
27 007 |
27 007 |
27 007 |
0 | |
|
D |
Nationella o inter- |
625 904 |
2 307 553 |
-10 000 |
2 297 553 |
0 |
2 302 711 |
-4 842 |
5158 |
620 746 |
|
1 |
Forsknrådsnämnd: |
5 032 |
83 276 |
0 |
83 276 |
0 |
76 971 |
-6 305 |
-6 305 |
11337 |
|
2 |
Forskningsråds- |
591 |
18 318 |
0 |
18 318 |
0 |
17 594 |
-724 |
-724 |
1315 |
|
3 |
Hum-samhveten- |
0 |
210 444 |
0 |
210 444 |
0 |
144 342 |
-66 102 |
-66 102 |
66102 |
|
4 |
Hum-samhveten- |
2 329 |
7 795 |
0 |
7 795 |
0 |
7 819 |
24 |
24 |
2 306 |
|
5 |
Medicinska forsk- |
0 |
326 533 |
0 |
326 533 |
0 |
292 256 |
-34 277 |
-34 277 |
34 277 |
|
6 |
Medicinska forsk- |
5 082 |
9771 |
0 |
9 771 |
0 |
11027 |
1256 |
1256 |
3 826 |
|
7 |
Naturvetenskapi |
0 |
525 426 |
0 |
525 426 |
0 |
448 465 |
-76 961 |
-76 961 |
76 961 |
|
8 |
Naturvetenskapi |
-256 |
18 773 |
0 |
18 773 |
0 |
18 634 |
-139 |
-139 |
-116 |
|
9 |
Teknikvetenskapi |
0 |
272 237 |
0 |
272 237 |
0 |
237 839 |
-34 398 |
-34 398 |
34 398 |
|
10 |
Teknikvetenskapi |
10 018 |
9 244 |
0 |
9 244 |
0 |
8 504 |
-740 |
-740 |
10 758 |
|
11 |
Rymdforskning, a |
0 |
38 837 |
0 |
38 837 |
0 |
38 632 |
-205 |
-205 |
205 |
|
12 |
Rådet f forskn om |
0 |
8 207 |
0 |
8 207 |
0 |
8164 |
-43 |
-43 |
43 |
univ och högsk, a
192
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
13 |
Kungl biblioteket, a |
84 029 |
190 162 |
0 |
190 162 |
0 |
212 374 |
22 212 |
22 212 |
61817 |
|
14 |
Statens psykol- |
13 |
8 029 |
0 |
8 029 |
0 |
7 651 |
-378 |
-378 |
391 |
|
15 |
Institutet för |
7 460 |
36 434 |
0 |
36 434 |
0 |
34 980 |
-1454 |
-1454 |
8 914 |
|
16 |
Polarforsknings- |
9 216 |
21850 |
0 |
21 850 |
0 |
17 643 |
-4 207 |
-4 207 |
13 424 |
|
17 |
Råd f FoU-samarb |
3 757 |
9 506 |
0 |
9 506 |
0 |
10116 |
610 |
610 |
3147 |
|
18 |
Europeisk forsk- |
155 601 |
317 367 |
-10 000 |
307 367 |
0 |
295 066 |
-22 301 |
-12 301 |
167 902 |
|
19 |
Särskilda utg för Medel för dyrbar |
0 |
104 366 |
0 |
104 366 |
0 |
74 708 |
-29 658 |
-29 658 |
29 658 |
|
20 |
0 |
90 978 |
0 |
90 978 |
0 |
53 026 |
-37 952 |
-37 952 |
37 952 | |
|
95/96 08D1 |
7 630 |
0 |
0 |
0 |
0 |
7 630 |
7 630 |
7 630 |
0 | |
|
95/96 08D3 Hu- |
82 971 |
0 |
0 |
0 |
0 |
82 971 |
82 971 |
82 971 |
0 | |
|
95/96 08D5 Medi- |
30 588 |
0 |
0 |
0 |
0 |
30 588 |
30 588 |
30 588 |
0 | |
|
95/96 08D7 Natur- |
73 580 |
0 |
0 |
0 |
0 |
73 580 |
73 580 |
73 580 |
0 | |
|
95/96 08D9 Teknik- |
58 007 |
0 |
0 |
0 |
0 |
58 007 |
58 007 |
58 007 |
0 | |
|
95/96 08D11 |
230 |
0 |
0 |
0 |
0 |
230 |
230 |
230 |
0 | |
|
95/96 08D12 Rådet |
224 |
0 |
0 |
0 |
0 |
224 |
224 |
224 |
0 | |
|
95/96 08020 Särsk |
28 272 |
0 |
0 |
0 |
0 |
22 144 |
22 144 |
22 144 |
6 128 | |
|
95/96 08D21 Vissa |
50 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
50 000 | |
|
95/96 08022 Medel |
11530 |
0 |
0 |
0 |
0 |
11530 |
11530 |
11530 |
0 | |
|
E |
Gemensamma |
18 268 |
54 775 |
10 000 |
64 775 |
0 |
40 193 |
-14 582 |
-24 582 |
42 849 |
|
1 |
Kostn f Sv medlem- |
0 |
35 828 |
10 000 |
45 828 |
0 |
35 396 |
-432 |
-10 432 |
10 432 |
|
2 |
Utvecklarb inom |
0 |
18 947 |
0 |
18 947 |
0 |
3 205 |
-15 742 |
-15 742 |
15 742 193 |
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
94/95 08F4 För- 95/96 08F2 Ut- |
815 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
815 | |
|
17 453 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1593 |
1593 |
1593 |
15 861 | ||
|
Uo 17 Kultur, medier, |
342 974 |
7 161 506 |
49 537 |
7 211 043 |
-40 677 |
7 179 321 |
17815 |
-31 722 |
323 339 | |
|
A |
Allmän kulturverk- |
144 628 |
225 683 |
0 |
225 683 |
-2136 |
310 702 |
85 019 |
85019 |
57 472 |
|
1 |
Statens kulturråd, |
-544 |
27 883 |
0 |
27 883 |
0 |
26 393 |
-1 490 |
-1490 |
946 |
|
2 |
Bidr t kulturverks, |
0 |
126 800 |
0 |
126 800 |
0 |
110 205 |
-16 595 |
-16 595 |
16 595 |
|
3 |
Kulturåret 1998, r |
0 |
65 000 |
0 |
65 000 |
0 |
64 240 |
-760 |
-760 |
760 |
|
4 |
Nationella uppdrag, |
0 |
6 000 |
0 |
6 000 |
0 |
6 000 |
0 |
0 |
0 |
|
94/95 11A1 Inter- |
-497 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
-497 | |
|
95/96 11A1 Ut- |
1857 |
0 |
0 |
0 |
-1624 |
0 |
0 |
0 |
233 | |
|
95/96 11C2 Bidr |
17 318 |
0 |
0 |
0 |
-513 |
13 551 |
13 551 |
13 551 |
3 255 | |
|
95/96 11C3 Bidrag |
1032 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1032 |
1032 |
1032 |
0 | |
|
95/96 11B13 Sysselsättninsatser |
125 461 |
0 |
0 |
0 |
0 |
89 282 |
89 282 |
89 282 |
36179 | |
|
B |
Teater, dans och |
10 064 |
1 469 148 |
0 |
1 469 148 |
0 |
1 467 261 |
-1887 |
-1887 |
11977 |
|
1 |
Bidr Sv riksteater, |
0 |
712 254 |
0 |
712 254 |
0 |
712 254 |
0 |
0 |
0 |
|
2 |
Bidr t reg musik- |
0 |
663 800 |
0 |
663 800 |
0 |
663 826 |
26 |
26 |
0 |
|
3 |
Bidr teater-, dans- |
0 |
93 094 |
0 |
93 094 |
0 |
85 327 |
-7 767 |
-7 767 |
7 767 |
|
95/96 I1C14 Bidr |
1909 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1841 |
1841 |
1841 |
68 | |
|
95/96 11C31 Stöd |
8155 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 012 |
4 012 |
4 012 |
4143 | |
musikalier, r
194
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
c |
Bibliotek, litteratur |
22 756 |
225 868 |
0 |
225 868 |
0 |
221 543 |
-4 325 |
-4 325 |
27 081 |
|
1 |
Bidrt regional |
0 |
37 482 |
0 |
37 482 |
0 |
37 482 |
0 |
0 |
0 |
|
2 |
Litteraturstöd, a |
0 |
71253 |
0 |
71253 |
0 |
68 077 |
-3176 |
-3176 |
3176 |
|
3 |
Stöd till kulturtid- |
0 |
19 500 |
0 |
19 500 |
0 |
18 604 |
-896 |
-896 |
896 |
|
4 |
Stöd till bokhandel, |
0 |
7 301 |
0 |
7 301 |
0 |
6 646 |
-655 |
-655 |
655 |
|
5 |
a Talboks-och |
10 628 |
56 482 |
0 |
56 482 |
0 |
52 344 |
-4138 |
-4138 |
14 766 |
|
6 |
Bidr Stiftelse f |
0 |
12 970 |
0 |
12 970 |
0 |
12 970 |
0 |
0 |
0 |
|
7 |
Bidr Sv Dövas Riksf |
0 |
17 471 |
0 |
17 471 |
0 |
17 471 |
0 |
0 |
0 |
|
8 |
Bidr Sv o Sverige- |
0 |
3 409 |
0 |
3 409 |
0 |
3 409 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 11C17 Litteraturstöd, r |
5 093 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 400 |
3 400 |
3 400 |
1693 | |
|
95/96 11C18 Stöd |
111 |
0 |
0 |
0 |
0 |
111 |
111 |
111 |
0 | |
|
95/96 11C19 Stöd |
6 925 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1029 |
1029 |
1029 |
5 895 | |
|
D |
Bild och form samt |
20 457 |
79 924 |
0 |
79 924 |
0 |
83 764 |
3 840 |
3 840 |
16 617 |
|
1 |
Statens konstråd, a |
-226 |
4 655 |
0 |
4 655 |
0 |
4 397 |
-258 |
-258 |
32 |
|
2 |
Konstn gestaltn av |
0 |
42 938 |
0 |
42 938 |
0 |
31 724 |
-11214 |
-11214 |
11214 |
|
3 |
Nämnden för |
496 |
1126 |
0 |
1126 |
0 |
1211 |
85 |
85 |
411 |
|
4 |
Främjande av |
0 |
16 464 |
0 |
16 464 |
0 |
16 359 |
-105 |
-105 |
105 |
|
5 |
Bidrag till bild- och |
0 |
14 741 |
0 |
14 741 |
0 |
14 741 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 11C5 Vis- |
14 844 |
0 |
0 |
0 |
0 |
14 844 |
14 844 |
14 844 |
0 | |
|
95/96 11C25 |
5 343 |
0 |
0 |
0 |
0 |
488 |
488 |
488 |
4 856 | |
|
E |
Ersättningar och |
6 698 |
244 224 |
0 |
244 224 |
0 |
235 139 |
-9 085 |
-9 085 |
15 783 |
|
1 |
Konstnärsnämnden |
-219 |
9173 |
0 |
9173 |
0 |
8 572 |
-601 |
-601 |
383 |
|
2 |
Ersättn o bidrag till |
0 |
235 051 |
0 |
235 051 |
0 |
219 651 |
-15 400 |
-15 400 |
15 400 |
|
95/96 11C6 Bidrag |
6 917 |
0 |
0 |
0 |
0 |
6 917 |
6 917 |
6 917 |
0 |
195
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
F |
Arkiv |
38 588 |
280 620 |
0 |
280 620 |
-5 500 |
291 870 |
11250 |
11250 |
21838 |
|
1 |
Riksarkivet och |
33 343 |
223 973 |
0 |
223 973 |
-5 000 |
231 414 |
7 441 |
7 441 |
20 901 |
|
2 |
Arkivet för ljud och |
2 086 |
25 213 |
0 |
25 213 |
0 |
25 248 |
35 |
35 |
2051 |
|
3 |
Spräk- och folk- |
2 028 |
28 021 |
0 |
28 021 |
0 |
31 399 |
3 378 |
3 378 |
-1350 |
|
4 |
Svenskt biografiskt |
1132 |
3413 |
0 |
3 413 |
-500 |
3 809 |
396 |
396 |
236 |
|
G |
Kulturmiljö |
11941 |
422 003 |
16 000 |
438 003 |
-3 428 |
372 698 |
-49 305 |
-65 305 |
73 818 |
|
1 |
Riksantikvarieäm- |
7 826 |
147 586 |
0 |
147 586 |
0 |
142 967 |
-4 619 |
-4 619 |
12 446 |
|
2 |
Bidr kulturm iljövo |
0 |
224 337 |
16 000 |
240 337 |
-2 426 |
178 523 |
-45 814 |
-61 814 |
59 388 |
|
3 |
Utställngaranti o |
0 |
80 |
0 |
80 |
0 |
0 |
-80 |
-80 |
80 |
|
4 |
Restaurering kgl |
0 |
50 000 |
0 |
50 000 |
0 |
50 000 |
0 |
0 |
0 |
|
93/94 11B28 |
1344 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1136 |
1136 |
1136 |
208 | |
|
93/94 11B38 |
2 698 |
0 |
0 |
0 |
-1002 |
0 |
0 |
0 |
1696 | |
|
95/96 07B4 |
72 |
0 |
0 |
0 |
0 |
72 |
72 |
72 |
0 | |
|
H |
Museer och utställ- |
25 353 |
862 982 |
22 237 |
885 219 |
-1777 |
846 587 |
-16 395 |
-38 632 |
62 208 |
|
1 |
Centrala museer: |
25 440 |
506 477 |
15 237 |
521714 |
-1777 |
493 596 |
-12 881 |
-28 118 |
51781 |
|
2 |
Centrala museer: |
0 |
168 525 |
0 |
168 525 |
0 |
168 525 |
0 |
0 |
0 |
|
3 |
Bidrag till regio- |
0 |
105 680 |
0 |
105 680 |
0 |
105 680 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Bidrag till vissa |
0 |
38 451 |
0 |
38 451 |
0 |
38 451 |
0 |
0 |
0 |
|
5 |
Stöd t icke-statliga |
0 |
10 000 |
7 000 |
17 000 |
0 |
6 574 |
-3 426 |
-10 426 |
10 426 |
|
6 |
Stiftelsen Riksut- |
0 |
33 849 |
0 |
33 849 |
0 |
33 849 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 11C27 Utst |
-88 |
0 |
0 |
0 |
0 |
-88 |
-88 |
-88 |
0 | |
|
1 |
Film och medier |
12 443 |
165 183 |
0 |
165 183 |
-10 991 |
164 154 |
-1029 |
-1029 |
2 277 |
|
1 |
Filmstöd, a |
0 |
125 338 |
0 |
125 338 |
0 |
124 785 |
-553 |
-553 |
553 |
|
2 |
Statens biograf- |
796 |
7 591 |
0 |
7 591 |
0 |
7 505 |
-86 |
-86 |
882 |
|
3 |
Utbyte av TV-sändn |
0 |
30 744 |
0 |
30 744 |
0 |
30 539 |
-205 |
-205 |
0 |
|
4 |
Bidr t dok medie- |
0 |
1510 |
0 |
1510 |
0 |
669 |
-841 |
-841 |
841 |
politisk utv m m, a
196
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående |
|
94/95 11C20 Bidr |
8 763 |
0 |
0 |
0 |
-8 763 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
veckl o till euro, r |
2 885 |
0 |
0 |
0 |
-2 228 |
657 |
657 |
657 |
0 |
|
Forskning |
10 314 |
37 931 |
0 |
37 931 |
0 |
42 303 |
4 372 |
4 372 |
5 962 |
|
FoU inom kultur- |
10 314 |
37 131 |
0 |
37131 |
0 |
41483 |
4 352 |
4 352 |
5 962 |
|
Forskn o doku- |
0 |
800 |
0 |
800 |
0 |
820 |
20 |
20 |
0 |
|
Trossamfund |
277 |
57 300 |
0 |
57 300 |
0 |
57 575 |
275 |
275 |
2 |
|
Stöd till trossam- |
0 |
57 300 |
0 |
57 300 |
0 |
57 298 |
-2 |
-2 |
2 |
|
95/96 13B1 Stöd |
277 |
0 |
0 |
0 |
0 |
277 |
277 |
277 |
0 |
|
Folkbildning |
1 |
2 434 557 |
0 |
2 434 557 |
0 |
2 424 036 |
-10 521 |
-10 521 |
1 |
|
Bidrag till folkbild- |
0 |
2 357 533 |
0 |
2 357 533 |
0 |
2 357 528 |
-5 |
-5 |
0 |
|
Bidr thandikapp- |
0 |
68 416 |
0 |
68 416 |
0 |
58 095 |
-10 321 |
-10 321 |
0 |
|
Bidrag till kon- |
0 |
8 608 |
0 |
8 608 |
0 |
8 413 |
-195 |
-195 |
0 |
|
95/96 08B3 Bidrag |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
till kontakttolkut-
bildning, r
|
Ungdomsfrågor |
13 959 |
109 808 |
0 |
109 808 |
-1650 |
116 573 |
6 765 |
6 765 |
5 544 |
|
Ungdomsstyrelsen, |
628 |
11819 |
0 |
11819 |
0 |
12 565 |
746 |
746 |
-117 |
|
a Bidr nat o internat |
0 |
97 989 |
0 |
97 989 |
0 |
94 837 |
-3152 |
-3152 |
3152 |
|
93/94 13E3 Stöd t |
1079 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1079 |
|
intemat ungdoms- |
12 252 |
0 |
0 |
0 |
-1650 |
9172 |
9172 |
9172 |
1430 |
|
Folkrörelse- och |
25 495 |
546 275 |
11300 |
557 575 |
-15 194 |
545 117 |
-1158 |
-12458 |
22 759 |
|
idrottsfrågor |
0 |
40 000 |
0 |
40 000 |
0 |
29 989 |
-10 011 |
-10 011 |
10 011 |
|
Stöd till demokra- |
0 |
8100 |
0 |
8100 |
0 |
3 050 |
-5 050 |
-5 050 |
5 050 |
|
Stöd till idrotten, a |
0 |
480 240 |
11 300 |
491 540 |
0 |
490 849 |
10 609 |
-691 |
691 |
|
Lotteriinspektionen, |
5 444 |
17 935 |
0 |
17 935 |
0 |
19 260 |
1325 |
1325 |
4119 |
a
197
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Ingående |
Utgående | ||||||
|
reservation |
reservation | ||||||
|
och ram- |
Indragning/ |
och ram | |||||
|
över- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
medgivna |
Avvikelse |
Avvikelse |
över |
|
förings- |
budget |
budget |
visat |
över- |
mot stats- |
mot totalt |
förings- |
|
Tusental kronor belopp |
(SB) |
(TB) |
(SB+TB) |
skridande |
Utfall budget |
anvisat |
belopp |
|
95/96 13E4 Ut- |
18 444 1606 |
0 0 |
0 0 |
0 0 | |
|
Uo 18 Samhällsplane- |
264 502 |
33 368 197 |
3 000 |
33 371 197 | |
|
A |
Plan-, bygg- och |
84 359 |
31 127 987 |
3 000 |
31 130 987 |
|
1 |
Boverket: Förvalt- |
42109 |
131 058 |
0 |
131 058 |
|
2 |
Räntebidrag m m, |
0 |
23 400 000 |
-25 000 |
23 375000 |
|
3 |
a Äldre låne- |
0 |
94 333 |
0 |
94 333 |
|
4 |
BKN: Förvaltnings- |
5 012 |
15 400 |
0 |
15 400 |
|
5 |
BKN: Garantiverk- |
0 |
1 300 000 |
0 |
1 300 000 |
|
6 |
Byggnadsforskn- |
-124 |
23 000 |
0 |
23 000 |
|
7 |
Byggforskning, a |
0 |
179 196 |
0 |
179 196 |
|
8 |
Bidr t Fonden f |
0 |
60 000 |
0 |
60 000 |
|
9 |
Bidr t åtgärder mot |
0 |
12 000 |
0 |
12 000 |
|
10 |
Bostadsbidrag, a |
0 |
5 910 000 |
25 000 |
5 935 000 |
|
11 |
Bonusränta för |
0 |
3 000 |
3 000 |
6 000 |
|
95/96 12G10 Byggforskning, r |
37 363 |
0 |
0 |
0 | |
|
B |
Geoteknik |
-478 |
23 967 |
0 |
23 967 |
|
1 |
Geoteknik, a |
-478 |
23 967 |
0 |
23 967 |
|
C |
Länsstyrelserna m Länsstyrelserna m |
179 898 |
1 720 847 |
0 |
1 720 847 |
|
1 |
179 898 |
1 720 847 |
0 |
1 720 847 | |
|
D |
Lantmäteri- och |
724 |
495 396 |
0 |
495 396 |
|
1 |
Förvaltningskostn Lantmäteriverket, a |
-1326 |
490 272 |
0 |
490 272 |
|
2 |
Statens va-nämnd, |
2049 |
5124 |
0 |
5124 |
|
-15 194 |
1250 |
1250 |
1250 |
2 000 |
|
0 |
718 |
718 |
718 |
888 |
|
0 |
30 890 915 |
-2 477 282 |
-2 480 282 |
2 744 784 |
|
0 |
28 560 748 |
-2 567 239 |
-2 570 239 |
2 654 598 |
|
0 |
138 677 |
7 619 |
7 619 |
34 490 |
|
0 |
20 803 809 |
-2 596 191 |
-2 571 191 |
2 571 191 |
|
0 |
50 835 |
-43 498 |
-43 498 |
43 498 |
|
0 |
12 809 |
-2 591 |
-2 591 |
7 603 |
|
0 |
1 114 449 |
-185551 |
-185551 |
185 551 |
|
0 |
22 311 |
-689 |
-689 |
565 |
|
0 |
129 179 |
-50 017 |
-50 017 |
50 017 |
|
0 |
43 500 |
-16 500 |
-16 500 |
16 500 |
|
0 |
8 332 |
-3 668 |
-3 668 |
3 668 |
|
0 |
6 195 053 |
285 053 |
260 053 |
-260 053 |
|
0 |
4 432 |
1432 |
-1568 |
1568 |
|
0 |
37 363 |
37 363 |
37 363 |
0 |
|
0 |
21067 |
-2 900 |
-2 900 |
2 422 |
|
0 |
21067 |
-2 900 |
-2 900 |
2422 |
|
0 |
1 778 248 |
57 401 |
57 401 |
122497 |
|
0 |
1 778 248 |
57 401 |
57 401 |
122 497 |
|
0 |
530 853 |
35 457 |
35 457 |
-34 733 |
|
0 |
525 882 |
35 610 |
35 610 |
-36 936 |
|
0 |
4 971 |
-153 |
-153 |
2 203 |
198
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
Uo 19 Regional utjäm- |
3 227 843 |
3 726 021 |
-6 500 |
3 719 521 |
-209 941 |
2 939 778 |
-786 243 |
-779 743 |
3 797 645 | |
|
A |
Regional utveckling |
3 227 843 |
3 726 021 |
-6 500 |
3 719 521 |
-209 941 |
2 939 778 |
-786 243 |
-779 743 |
3 797 645 |
|
1 |
Regionalpolitiska |
0 |
1 453 517 |
-122 500 |
1 331017 |
0 |
271318 |
-1182 199 |
-1 059 699 |
1 059 699 |
|
2 |
Regionala utveck- |
0 |
390 000 |
0 |
390 000 |
0 |
80 513 |
-309 487 |
-309 487 |
309 487 |
|
3 |
Förluster kreditga- |
0 |
13 000 |
0 |
13 000 |
0 |
10 474 |
-2 526 |
-2 526 |
2 526 |
|
4 |
Ersättn f nedsättn |
0 |
420 000 |
0 |
420 000 |
0 |
401 925 |
-18 075 |
-18 075 |
18075 |
|
5 |
Sysselsättnings- |
0 |
200 000 |
35 000 |
235 000 |
0 |
244 809 |
44 809 |
9 809 |
-9 809 |
|
6 |
Transportbidrag, a |
0 |
303 000 |
81000 |
384000 |
0 |
351 537 |
48 537 |
-32 463 |
32 463 |
|
7 |
Glesbygdsverket, a |
5193 |
23 573 |
0 |
23 573 |
0 |
24 573 |
1000 |
1000 |
4193 |
|
8 |
Statens inst för |
636 |
7 931 |
0 |
7 931 |
0 |
6 368 |
-1563 |
-1563 |
2 200 |
|
9 |
Europeiska reg |
0 |
915 000 |
0 |
915 000 |
0 |
352 113 |
-562 887 |
-562 887 |
562 887 |
|
93/94 10012 |
9 941 |
0 |
0 |
0 |
-9 941 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
94/95 10C6 Särsk |
206 074 |
0 |
0 |
0 |
0 |
65 062 |
65 062 |
65 062 |
141012 | |
|
95/96 10C1 Lokali- |
958 816 |
0 |
0 |
0 |
-200 000 |
160 167 |
160 167 |
160 167 |
598 649 | |
|
95/96 10C2 Regio- |
2 047 183 |
0 |
0 |
0 |
0 |
970 920 |
970 920 |
970 920 |
1 076 264 | |
|
95/96 10C9 Lokali- |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
Uo 20 Allmän miljö- |
1 586 298 |
1 329 871 |
34 855 |
1 364 726 |
94479 |
1 608 686 |
278 815 |
243 960 |
1 436 817 | |
|
A |
Miljövård |
1 532 488 |
1 107 470 |
34 084 |
1 141 554 |
94 479 |
1 370 328 |
262 858 |
228 774 |
1 398 193 |
|
1 |
Statens natur- |
48 518 |
355 827 |
2 500 |
358 327 |
1009 |
395 217 |
39 390 |
36 890 |
12 637 |
|
2 |
Miljöövervakning m |
0 |
93 952 |
19 984 |
113 936 |
0 |
96 860 |
2 908 |
-17 076 |
17 076 |
|
3 |
Bidr till kalknings- |
0 |
130 000 |
0 |
130 000 |
0 |
105 841 |
-24 159 |
-24 159 |
24159 |
|
4 |
Investeringar inom |
0 |
217 992 |
3 600 |
221 592 |
0 |
200 231 |
-17 761 |
-21 361 |
21361 |
|
5 |
Miljö- och krets- |
0 |
135 492 |
0 |
135 492 |
0 |
93 440 |
-42 052 |
-42 052 |
42 052 |
199
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
6 |
Sanering o åter- |
29 411 |
19 400 |
0 |
19 400 |
-1854 |
26 409 |
7 009 |
7 009 |
20 548 |
|
7 |
Koncessions- |
2 367 |
18 675 |
0 |
18 675 |
0 |
18 472 |
-203 |
-203 |
2 570 |
|
8 |
Kemikalieinspek- |
0 |
82 570 |
0 |
82 570 |
0 |
83 704 |
1 134 |
1134 |
-1134 |
|
9 |
Visst internationellt |
0 |
41562 |
0 |
41562 |
0 |
38 617 |
-2 945 |
-2 945 |
2 945 |
|
10 |
Stockholms inter- |
0 |
12 000 |
0 |
12 000 |
0 |
12 000 |
0 |
0 |
0 |
|
11 |
Utbildning och |
0 |
0 |
8 000 |
8 000 |
0 |
0 |
0 |
-8 000 |
8 000 |
|
88/89 14B21 |
1879 |
0 |
0 |
0 |
-1879 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
94/95 14E1 Bidrint |
592 |
0 |
0 |
0 |
-52 |
29 |
29 |
29 |
511 | |
|
94/95 14A6 Land- |
2 380 |
0 |
0 |
0 |
-284 |
1966 |
1966 |
1966 |
130 | |
|
94/95 14A8 Miljö- |
195 421 |
0 |
0 |
0 |
0 |
37 873 |
37 873 |
37 873 |
157 549 | |
|
94/95 14A16 |
31279 |
0 |
0 |
0 |
1744 |
2 463 |
2 463 |
2 463 |
30 560 | |
|
95/96 14A2 Bidrag |
-4 738 |
0 |
0 |
0 |
125 739 |
57 810 |
57 810 |
57 810 |
63 192 | |
|
95/96 14A3 Bidrt |
68 378 |
0 |
0 |
0 |
0 |
62 806 |
62 806 |
62 806 |
5 572 | |
|
95/96 14A4 Inves- |
46 048 |
0 |
0 |
0 |
198 |
27 085 |
27 085 |
27 085 |
19160 | |
|
95/96 14A5 Miljö- |
5 368 |
0 |
0 |
0 |
-3136 |
2 232 |
2 232 |
2 232 |
0 | |
|
95/96 14A7 Forskn |
35 602 |
0 |
0 |
0 |
-7 |
17 883 |
17 883 |
17 883 |
17 712 | |
|
95/96 14A8 Invest- |
1 045 240 |
0 |
0 |
0 |
-17 000 |
85 607 |
85 607 |
85 607 |
942 633 | |
|
95/96 14A11 |
3 475 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 475 |
2 475 |
2 475 |
1000 | |
|
95/96 14A13 Visst |
21 268 |
0 |
0 |
0 |
-10 000 |
1309 |
1309 |
1309 |
9 960 | |
|
B |
Strålskydd, kärn- |
53 810 |
222 401 |
771 |
223172 |
0 |
238 358 |
15 957 |
15 186 |
38 624 |
|
1 |
Statens strål- |
13 917 |
73 683 |
0 |
73 683 |
0 |
73 554 |
-129 |
-129 |
14 045 |
skyddsinstitut, a
200
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
2 |
Statens kärnkraft- |
17 265 |
63188 |
0 |
63 188 |
0 |
65 470 |
2 282 |
2 282 |
14 983 |
|
3 |
Statens kärnkraft- |
22 629 |
58 778 |
0 |
58 778 |
0 |
70 606 |
11828 |
11828 |
10 801 |
|
4 |
Internat samarbete |
0 |
26 752 |
771 |
27 523 |
0 |
28 728 |
1976 |
1205 |
-1205 |
|
Uo 21 Energi |
1 670 223 |
474 151 |
114 000 |
588 151 |
-955 112 |
593 459 |
119 308 |
5 308 |
679 511 | |
|
A |
Omställning och |
830 793 |
111 000 |
114 000 |
225000 |
-316 586 |
280 581 |
169 581 |
55 581 |
453 671 |
|
1 |
Åtgärder effektivare |
411374 |
30 000 |
0 |
30 000 |
-281 000 |
25 516 |
-4 484 |
-4 484 |
134 858 |
|
2 |
Bidrag till Energi- |
0 |
72 000 |
0 |
72 000 |
0 |
67 045 |
-4 955 |
-4 955 |
0 |
|
3 |
Åtgärder f energieff |
0 |
7 000 |
0 |
7 000 |
0 |
0 |
-7 000 |
-7 000 |
7 000 |
|
4 |
Täck förl på statl |
0 |
2 000 |
0 |
2 000 |
0 |
0 |
-2 000 |
-2 000 |
2 000 |
|
5 |
Bidr invest i elprod |
0 |
0 |
80 000 |
80 000 |
0 |
248 |
248 |
-79 752 |
79 752 |
|
6 |
Provn, märkn o cert |
0 |
0 |
4 000 |
4 000 |
0 |
3 502 |
3 502 |
-498 |
498 |
|
7 |
Kostn för bildandet |
0 |
0 |
30 000 |
30 000 |
0 |
1305 |
1305 |
-28 695 |
28 695 |
|
93/94 12E10 |
4 797 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 797 |
4 797 |
4 797 |
0 | |
|
95/96 12E7 Insat- |
320 478 |
0 |
0 |
0 |
-35 585 |
132 732 |
132 732 |
132 732 |
152 161 | |
|
95/96 12E11 Åtgf |
94 143 |
0 |
0 |
0 |
-1 |
45 435 |
45 435 |
45 435 |
48 707 | |
|
B |
Energiforskning |
830 727 |
235 784 |
0 |
235 784 |
-638 526 |
211917 |
-23 867 |
-23 867 |
216 068 |
|
1 |
Energiforskning, a |
217 201 |
235 784 |
0 |
235 784 |
-25 000 |
197 838 |
-37 946 |
-37 946 |
230 147 |
|
92/93 09J3 Främ- |
613 526 |
0 |
0 |
0 |
-613 526 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 12E9 Ener- |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
14 078 |
14 078 |
14 078 |
-14 078 | |
201
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
c |
Oljelagring |
8 703 |
127 367 |
0 |
127 367 |
0 |
100 961 |
-26 406 |
-26 406 |
9 772 |
|
1 |
Statens oljelager: |
8 703 |
67 367 |
0 |
67 367 |
0 |
66 298 |
-1069 |
-1069 |
9 772 |
|
2 |
Statens oljelager: |
0 |
60 000 |
0 |
60 000 |
0 |
34 662 |
-25 338 |
-25 338 |
0 |
|
Uo 22 Kommunika- |
3 322 562 |
25 063 432 |
204 500 |
25 267 932 |
-183965 |
24 466 656 |
-596 776 |
-801 276 |
3 931 178 | |
|
A |
Infrastruktur |
2 720 652 |
22 407 420 |
200 000 |
22 607420 |
-50 294 |
22 008 816 |
-398 604 |
-598 604 |
3 264469 |
|
1 |
Vägverket: Admi- |
58 548 |
440 000 |
0 |
440 000 |
0 |
478 001 |
38 001 |
38 001 |
20 547 |
|
2 |
Drift o underhåll av |
129 771 |
6 010 900 |
0 |
6 010 900 |
0 |
5 826 105 |
-184 795 |
-184 795 |
314 566 |
|
3 |
Byggande av vägar, |
234 655 |
4 314 313 |
0 |
4 314 313 |
0 |
4 339 809 |
25 496 |
25 496 |
209 159 |
|
4 |
Byggande av |
1 039 370 |
1 228 000 |
0 |
1 228 000 |
0 |
1 831 292 |
603 292 |
603 292 |
436 078 |
|
5 |
Bidr drift o |
0 |
610 000 |
0 |
610 000 |
0 |
605 506 |
-4 494 |
-4 494 |
0 |
|
6 |
Vägverket: Kostn |
70 585 |
371 000 |
0 |
371 000 |
0 |
374 260 |
3 260 |
3 260 |
67 325 |
|
7 |
Banverket: Sek- |
107 037 |
767 828 |
0 |
767 828 |
0 |
729 690 |
-38 138 |
-38 138 |
145 175 |
|
8 |
Drift o vidmakth |
114 945 |
3 000 000 |
0 |
3 000 000 |
0 |
3 017 248 |
17 248 |
17 248 |
97 697 |
|
9 |
Nyinv i stomjärn- |
500 760 |
5 665 379 |
0 |
5 665 379 |
0 |
4 389 047 |
-1 276 332 |
-1 276 332 |
1 777 092 |
|
10 |
Gemenskapens |
0 |
0 |
200 000 |
200 000 |
0 |
117 103 |
117103 |
-82 897 |
82 897 |
|
93/94 06A6 Öster- |
5 044 |
0 |
0 |
0 |
-294 |
4 749 |
4 749 |
4 749 |
0 | |
|
94/95 06A2 Drift o |
3 964 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 264 |
2 264 |
2 264 |
1700 | |
|
94/95 06A10 Drift o |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
94/95 06A15 |
190 097 |
0 |
0 |
0 |
0 |
129 573 |
129 573 |
129 573 |
60 523 | |
|
94/95 06A16 |
260 566 |
0 |
0 |
0 |
-50 000 |
158 856 |
158 856 |
158 856 |
51709 | |
202
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
95/96 06A5 Bidr |
5 311 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 311 |
5 311 |
5 311 |
0 | |
|
B |
Sjö- och luftfart |
35 400 |
721 314 |
7 500 |
728 814 |
-35 400 |
711 286 |
-10 028 |
-17 528 |
13 612 |
|
1 |
Ersättning ffri- m, o |
0 |
44 454 |
0 |
44 454 |
0 |
44 454 |
0 |
0 |
0 |
|
2 |
Transportstöd för |
0 |
175 000 |
7 000 |
182 000 |
0 |
165 361 |
-9 639 |
-16 639 |
16 639 |
|
3 |
Ersättning till viss |
0 |
62 660 |
0 |
62 660 |
0 |
62 660 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Bidrag till sjö- |
0 |
400 000 |
0 |
400 000 |
0 |
403 657 |
3 657 |
3 657 |
-3 657 |
|
5 |
övervakning av M/S |
0 |
24 000 |
-9 166 |
14 834 |
0 |
14 204 |
-9 796 |
-630 |
630 |
|
6 |
Driftbidr kommu- |
0 |
15 200 |
0 |
15 200 |
0 |
15 200 |
0 |
0 |
0 |
|
7 |
Utredningsarbete |
0 |
0 |
7 500 |
7 500 |
0 |
3 584 |
3 584 |
-3 916 |
0 |
|
8 |
Vissa kostn f |
0 |
0 |
2166 |
2166 |
0 |
2165 |
2165 |
-1 |
1 |
|
95/96 06C2 Drift- |
35 400 |
0 |
0 |
0 |
-35 400 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
C |
Post- och telekom- |
379 160 |
681 829 |
0 |
681 829 |
-47 241 |
806 270 |
124 441 |
124 441 |
207 479 |
|
1 |
Post- och telesty- |
47 241 |
161 345 |
0 |
161 345 |
-47 241 |
134 376 |
-26 969 |
-26 969 |
26 968 |
|
2 |
Upphandling särsk |
0 |
157 484 |
0 |
157 484 |
0 |
88 949 |
-68 535 |
-68 535 |
68 535 |
|
3 |
Ers Posten AB |
0 |
200 000 |
0 |
200 000 |
0 |
200 000 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Kostn statens |
0 |
140 000 |
0 |
140 000 |
0 |
140 000 |
0 |
0 |
0 |
|
5 |
Info.teknik: Tele- |
0 |
23 000 |
0 |
23 000 |
0 |
16 451 |
-6 549 |
-6 549 |
6 549 |
|
95/96 06D2 Upp- |
287 550 |
0 |
0 |
0 |
0 |
187 443 |
187 443 |
187 443 |
100 107 | |
|
95/96 06D4 Kostn |
8 969 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 000 |
4 000 |
4 000 |
4 969 | |
|
95/96 06D5 |
35 400 |
0 |
0 |
0 |
0 |
35 050 |
35 050 |
35 050 |
350 |
Info.teknik: Tele-
kommunikation m
m, r
203
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
D |
SJ, kollektivtrafik m |
11367 |
832 486 |
-3 000 |
829 486 |
-51 030 |
521 453 |
-311033 |
-308 033 |
268 085 |
|
1 |
Ers t SJ utdelning fr |
0 |
200 000 |
0 |
200 000 |
0 |
0 |
-200 000 |
-200 000 |
200 000 |
|
2 |
Köp av interreg |
0 |
412946 |
-3 000 |
409 946 |
-47 530 |
317 989 |
-94 957 |
-91 957 |
44 427 |
|
3 |
Ers t trafikhuvudm |
0 |
211059 |
0 |
211 059 |
0 |
194 817 |
-16 242 |
-16 242 |
16 242 |
|
4 |
Viss internationell |
7 400 |
8196 |
0 |
8196 |
-3 500 |
4 731 |
-3 465 |
-3 465 |
7 365 |
|
5 |
Kostn aweckl Styr f |
0 |
285 |
0 |
285 |
0 |
0 |
-285 |
-285 |
0 |
|
95/96 06E2 Köp |
2 672 |
0 |
0 |
0 |
0 |
2 720 |
2 720 |
2 720 |
-48 | |
|
95/96 06E3 Erst |
1295 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1196 |
1 196 |
1196 |
100 | |
|
E |
Kommunikations- |
175 982 |
420 383 |
0 |
420 383 |
0 |
418 831 |
-1552 |
-1552 |
177 533 |
|
1 |
Statens väg- och |
6 591 |
32 205 |
0 |
32 205 |
0 |
30178 |
-2 027 |
-2 027 |
8 618 |
|
2 |
Kommunikations- |
75 104 |
150 771 |
0 |
150 771 |
0 |
169 891 |
19120 |
19120 |
55 984 |
|
3 |
Bidr t forskn om el- |
48 644 |
20 000 |
0 |
20 000 |
0 |
11272 |
-8 728 |
-8 728 |
57 372 |
|
4 |
Statens institut för |
3 407 |
31469 |
0 |
31 469 |
0 |
30 090 |
-1379 |
-1379 |
4 786 |
|
5 |
Bidrag till SMHI, a |
24 405 |
120 338 |
0 |
120 338 |
0 |
123 385 |
3 047 |
3 047 |
21358 |
|
6 |
EUMETSAT, WMO |
0 |
65 600 |
0 |
65 600 |
0 |
53 893 |
-11 707 |
-11 707 |
11707 |
|
95/96 06G3 EU- METSAT, r |
17 545 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
17 545 | |
|
95/96 06F6 Trans- |
286 |
0 |
0 |
0 |
0 |
122 |
122 |
122 |
163 | |
|
Uo 23 Jord- och skogs- |
814148 |
13 324 084 |
269 224 |
13 593 308 |
-4 282 |
10 866 134 |
-2 457 950 |
-2 727 174 |
3 535 718 | |
|
A |
Internationellt |
0 |
37 414 |
0 |
37 414 |
0 |
37 090 |
-324 |
-324 |
324 |
|
1 |
Bidrag till vissa |
0 |
37 414 |
0 |
37 414 |
0 |
37 090 |
-324 |
-324 |
324 |
|
B |
Jordbruk och |
567 496 |
11 032 699 |
73 500 |
11106 199 |
0 |
8 514 417 |
-2 518 282 |
-2 591 782 |
3 157 957 |
|
1 |
Statens jordbruks- |
17 952 |
183114 |
19 500 |
202 614 |
0 |
220 687 |
37 573 |
18 073 |
-122 |
verk, a
204
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
2 |
Stöd till jordbrukets |
0 |
45 000 |
-22 000 |
23 000 |
0 |
13 599 |
-31 401 |
-9 401 |
9 401 |
|
3 |
Stöd till avbytar- |
0 |
13 000 |
0 |
13 000 |
0 |
11678 |
-1322 |
-1322 |
0 |
|
4 |
Statens utsädes- |
0 |
966 |
0 |
966 |
0 |
571 |
-395 |
-395 |
395 |
|
5 |
Statens växtsort- |
934 |
1300 |
0 |
1300 |
0 |
1391 |
91 |
91 |
843 |
|
6 |
Miljöförbättrande |
58 980 |
23 857 |
0 |
23 857 |
0 |
20 958 |
-2 899 |
-2899 |
61879 |
|
7 |
Bekämpande av |
0 |
2 629 |
0 |
2 629 |
0 |
2 647 |
18 |
18 |
-18 |
|
8 |
Strukturstöd inom |
0 |
149 000 |
-16 000 |
133 000 |
0 |
48 465 |
-100 535 |
-84 535 |
84 535 |
|
9 |
a Frän EG-budgeten |
0 |
184 000 |
0 |
184 000 |
0 |
90198 |
-93 802 |
-93 802 |
93 802 |
|
10 |
Regionala stöd till |
0 |
719 000 |
0 |
719 000 |
0 |
743 020 |
24 020 |
24 020 |
-24 020 |
|
11 |
Fr EG-budg finan- |
0 |
325 000 |
0 |
325 000 |
0 |
208 016 |
-116 984 |
-116984 |
116 984 |
|
12 |
Kompletterande |
0 |
1 085 000 |
-5 000 |
1 080 000 |
0 |
672 236 |
-412 764 |
-407 764 |
407 764 |
|
13 |
Fr EG-budg finan- |
0 |
1092 500 |
-15 000 |
1 077 500 |
0 |
745 393 |
-347 107 |
-332 107 |
332 107 |
|
14 |
Arealersättning och |
0 |
4 950 000 |
0 |
4 950 000 |
0 |
4 320 268 |
-629 732 |
-629 732 |
629 732 |
|
15 |
Intervention o |
0 |
2 139 000 |
0 |
2 139 000 |
0 |
1 134 926 |
-1 004 074 |
-1 004 074 |
1 004 074 |
|
16 |
Räntekostn för |
0 |
119 333 |
0 |
119 333 |
0 |
59 296 |
-60 037 |
-60 037 |
60 037 |
|
17 |
Jordbrukets block- |
0 |
0 |
100 000 |
100 000 |
0 |
86 792 |
86 792 |
-13 208 |
13 208 |
|
18 |
Djurregister, a |
0 |
0 |
10 000 |
10 000 |
0 |
5 554 |
5 554 |
-4 446 |
4 446 |
|
19 |
Vissa saneringsåt- |
0 |
0 |
2 000 |
2 000 |
0 |
2 000 |
2 000 |
0 |
0 |
|
95/96 09B4 Råd- |
30 |
0 |
0 |
0 |
0 |
-199 |
-199 |
-199 |
229 | |
|
95/96 09B17 Fr EG- |
489 600 |
0 |
0 |
0 |
0 |
126 920 |
126 920 |
126 920 |
362 680 | |
|
C |
Fiske |
4 400 |
173 668 |
88 424 |
262092 |
-4 282 |
171 864 |
-1804 |
-90 228 |
90 346 |
|
1 |
Fiskeriverket, a |
-2 892 |
58 166 |
3 650 |
61816 |
0 |
61529 |
3 363 |
-287 |
-2 604 |
|
2 |
Strukturstöd till |
0 |
30 890 |
10 300 |
41190 |
0 |
27 202 |
-3 688 |
-13 988 |
13 988 |
|
3 |
Fr EG-budg finan- |
0 |
80 000 |
74 474 |
154 474 |
0 |
77 565 |
-2 435 |
-76 909 |
76 909 |
sierade struktur-
stöd fisket, a
205
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
4 |
Fiskevård, a |
3 009 |
4 612 |
0 |
4 612 |
0 |
5 568 |
956 |
956 |
2 053 |
|
92/93 09D5 Lån till |
4 282 |
0 |
0 |
0 |
-4 282 |
0 |
0 |
0 |
O | |
|
95/96 09C2 Främ- |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
0 |
Rennäring m m |
11843 |
75738 |
30 000 |
105 738 |
0 |
69 282 |
-6 456 |
-36 456 |
48 300 |
|
1 |
Främjande av |
0 |
61700 |
0 |
61700 |
0 |
31266 |
-30 434 |
-30 434 |
30 434 |
|
2 |
Ersättningar för |
0 |
12 500 |
30 000 |
42 500 |
0 |
30 749 |
18 249 |
-11751 |
11751 |
|
3 |
Stöd till innehavare |
0 |
1538 |
0 |
1538 |
0 |
630 |
-908 |
-908 |
908 |
|
95/96 09D2 Främ- |
10 530 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 488 |
5 488 |
5 488 |
5042 | |
|
95/96 09D6 Stöd t |
1313 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 149 |
1149 |
1149 |
165 | |
|
E |
Djurskydd och |
-2156 |
264 936 |
77 300 |
342 236 |
0 |
272 025 |
7 089 |
-70 211 |
68 055 |
|
1 |
Statens vererinär- |
-3 233 |
74 004 |
0 |
74 004 |
0 |
72 164 |
-1840 |
-1840 |
-1393 |
|
2 |
Bidr till distrikts- |
0 |
77 691 |
7 800 |
85 491 |
0 |
85 491 |
7 800 |
0 |
0 |
|
3 |
Djurhälsovård o |
0 |
16 832 |
0 |
16 832 |
0 |
12 510 |
-4 322 |
-4 322 |
4 322 |
|
4 |
Centrala försöks- |
731 |
6 909 |
0 |
6 909 |
0 |
7 188 |
279 |
279 |
453 |
|
5 |
Bekämpande av |
0 |
89 500 |
56 500 |
146 000 |
0 |
94 327 |
4 827 |
-51 673 |
51673 |
|
6 |
Gränskontroll av |
0 |
0 |
13 000 |
13 000 |
0 |
0 |
0 |
-13 000 |
13 000 |
|
95/96 09E5 Djur- |
346 |
0 |
0 |
0 |
0 |
346 |
346 |
346 |
0 | |
|
F |
Livsmedel |
56 256 |
172 625 |
0 |
172 625 |
0 |
191 635 |
19 010 |
19 010 |
37 246 |
|
1 |
Statens livs- |
34 079 |
103 051 |
0 |
103 051 |
0 |
116 407 |
13 356 |
13 356 |
20 723 |
|
2 |
Livsmedelsekono- |
3 918 |
3 868 |
0 |
3 868 |
0 |
3 970 |
102 |
102 |
3 817 |
|
3 |
Kostnader för |
0 |
28 415 |
0 |
28 415 |
0 |
25 809 |
-2 606 |
-2 606 |
2 606 |
|
4 |
Livsmedelsstatistik |
0 |
31291 |
0 |
31291 |
0 |
29 442 |
-1849 |
-1849 |
1849 |
206
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
5 |
Jordbr- o livs- |
0 |
6 000 |
0 |
6 000 |
0 |
4 500 |
-1500 |
-1500 |
1500 |
|
95/96 09G8 Kon- |
18 259 |
0 |
0 |
0 |
0 |
11508 |
11 508 |
11508 |
6 751 | |
|
G |
Utbildning och |
79 961 |
1 197 006 |
0 |
1 197 006 |
0 |
1212 416 |
15 410 |
15 410 |
64 551 |
|
1 |
Sveriges lant- |
0 |
980 773 |
0 |
980 773 |
0 |
980 773 |
0 |
0 |
0 |
|
2 |
Skogs- o jordbr |
1244 |
10 501 |
0 |
10 501 |
0 |
10 853 |
352 |
352 |
892 |
|
3 |
Skogs- o jordbr |
0 |
204 850 |
0 |
204 850 |
0 |
141 191 |
-63 659 |
-63 659 |
63 659 |
|
4 |
Bidrag till Skogs- |
0 |
882 |
0 |
882 |
0 |
882 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 09H2 Skogs- |
73 943 |
0 |
0 |
0 |
0 |
73 943 |
73 943 |
73 943 |
0 | |
|
95/96 09H4 Stöd |
4 774 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4 774 |
4 774 |
4 774 |
0 | |
|
H |
Skogsnäring |
96 348 |
369 998 |
0 |
369 998 |
0 |
397 406 |
27 408 |
27 408 |
68 940 |
|
1 |
Skogsvårdsorga- |
34 108 |
271 393 |
0 |
271 393 |
0 |
300 264 |
28 871 |
28 871 |
5 237 |
|
2 |
Bidrag till |
0 |
10 000 |
0 |
10 000 |
0 |
5 017 |
-4 983 |
-4 983 |
4 983 |
|
3 |
Förlust statl kredit- |
0 |
1000 |
0 |
1000 |
0 |
0 |
-1000 |
-1000 |
1000 |
|
4 |
Insatser för skogs- |
0 |
80 200 |
0 |
80 200 |
0 |
45 820 |
-34 380 |
-34 380 |
34 380 |
|
5 |
Internationellt |
0 |
1405 |
0 |
1405 |
0 |
896 |
-509 |
-509 |
509 |
|
6 |
Från EG-budg fin |
0 |
6 000 |
0 |
6 000 |
0 |
1175 |
-4 825 |
-4 825 |
4 825 |
|
95/96 12B5 Insat- 95/96 12B6 Bidrag |
57 465 |
0 |
0 |
0 |
0 |
43 055 |
43 055 |
43 055 |
14 410 | |
|
4 775 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1179 |
1179 |
1 179 |
3 596 | ||
|
Uo 24 Näringsliv |
2 202 593 |
2 859 744 |
136 500 |
2 996 244 |
-52 109 |
3 068 110 |
208 366 |
71 866 |
2 078 618 | |
|
A |
Näringspolitik |
1 062 630 |
754 145 |
136 500 |
890 645 |
-2 078 |
1 069 812 |
315 667 |
179 167 |
881 385 |
|
1 |
NUTEK: Förvalt- |
20 363 |
353 268 |
6 500 |
359 768 |
0 |
325 179 |
-28 089 |
-34 589 |
54 953 |
ningskostnader, a
207
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
2 |
Småföretagsut- |
0 |
106 393 |
0 |
106 393 |
0 |
86 421 |
-19 972 |
-19 972 |
19 972 |
|
3 |
Stöd till kooperativ |
0 |
6 500 |
0 |
6 500 |
0 |
5 635 |
-865 |
-865 |
865 |
|
4 |
Turistfrämjande, a |
0 |
81374 |
0 |
81374 |
0 |
78 407 |
-2 967 |
-2 967 |
2 967 |
|
5 |
Täckande av |
0 |
12 500 |
0 |
12 500 |
0 |
4164 |
-8 336 |
-8 336 |
8 336 |
|
6 |
Medel till AB Göta |
0 |
15 000 |
0 |
15 000 |
0 |
15 000 |
0 |
0 |
0 |
|
7 |
Kostn f omstruktu- |
0 |
25 000 |
130 000 |
155 000 |
0 |
132 106 |
107 106 |
-22 894 |
22 894 |
|
8 |
Avgifter till vissa |
6 470 |
24 329 |
0 |
24 329 |
0 |
17 506 |
-6 823 |
-6 823 |
13 293 |
|
9 |
SGU: Geologisk |
2 289 |
124 921 |
0 |
124 921 |
0 |
120 959 |
-3 962 |
-3 962 |
6 252 |
|
10 |
SGU: Geoveten- |
0 |
4 860 |
0 |
4 860 |
0 |
3 601 |
-1259 |
-1259 |
1259 |
|
93/94 12B11 Särsk |
56 |
0 |
0 |
0 |
-56 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
93/94 12B12 Infr |
2 022 |
0 |
0 |
0 |
-2 022 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 12A2 Små- företagsutveckling, |
78 509 |
0 |
0 |
0 |
0 |
29 873 |
29 873 |
29 873 |
48 636 | |
|
95/96 13E2 Stöd |
1073 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1073 |
1073 |
1073 |
0 | |
|
95/96 12A4 Bidrag |
47 067 |
0 |
0 |
0 |
0 |
18 484 |
18 484 |
18 484 |
28 582 | |
|
95/96 12A6 Turist- |
4 373 |
0 |
0 |
0 |
0 |
4177 |
4177 |
4177 |
196 | |
|
95/96 12C11 SGU: |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 | |
|
95/96 12A15 Vissa 95/96 12A16 Progf |
17 000 |
0 |
0 |
0 |
0 |
17 000 |
17 000 |
17 000 |
0 | |
|
883 407 |
0 |
0 |
0 |
0 |
210 226 |
210 226 |
210 226 |
673 182 | ||
|
B |
Teknologisk in- |
75 894 |
162 228 |
0 |
162 228 |
-44 573 |
164 492 |
2 264 |
2 264 |
29 057 |
|
1 |
Patentbesvärs- |
1314 |
11021 |
0 |
11021 |
0 |
10 960 |
-61 |
-61 |
1375 |
|
2 |
SWEDAC: Myndig- |
2 690 |
12 975 |
0 |
12975 |
0 |
10 787 |
-2 188 |
-2188 |
4 879 |
|
3 |
SWEDAC: Bidrag till |
0 |
8 760 |
0 |
8 760 |
0 |
8 760 |
0 |
0 |
0 |
|
4 |
Elsäkerhetsverket, |
32 060 |
36 520 |
0 |
36 520 |
-20 000 |
33 880 |
-2 640 |
-2 640 |
14 700 |
208
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående |
|
Sprängämnesin- |
7 379 |
15150 |
0 |
15150 |
0 |
14 426 |
-724 |
-724 |
8103 |
|
Bidr t standardise- |
0 |
77 802 |
0 |
77 802 |
0 |
77 802 |
0 |
0 |
0 |
|
ring, provn-och |
31504 |
0 |
0 |
0 |
-24 573 |
6 931 |
6 931 |
6 931 |
0 |
|
Förvaltning viss |
947 |
0 |
0 |
0 |
0 |
947 |
947 |
947 |
0 |
|
Konkurrensfrågor |
30 246 |
64 007 |
0 |
64007 |
-750 |
73 862 |
9 855 |
9 855 |
19 641 |
|
Konkurrensverket, a |
18 108 |
62 271 |
0 |
62 271 |
-750 |
68113 |
5 842 |
5 842 |
11516 |
|
Konkurrensforsk- |
0 |
1736 |
0 |
1736 |
0 |
-18 |
-1754 |
-1754 |
1754 |
|
95/96 12D2 Kon- |
12138 |
0 |
0 |
0 |
0 |
5 767 |
5 767 |
5 767 |
6 371 |
|
Teknisk forskning |
976 392 |
1 411 808 |
0 |
1411808 |
-2 708 |
1 285 363 |
-126 445 |
-126 445 |
1 100 128 |
|
och utveckling |
978 710 |
783 447 |
0 |
783 447 |
-2 708 |
681 440 |
-102 007 |
-102 007 |
1 078 009 |
|
Rymdstyrelsen: Förvaltningskost- |
-86 |
14 270 |
0 |
14 270 |
0 |
14 092 |
-178 |
-178 |
91 |
|
nader, a Rymdverksamhet, a |
-2 232 |
576 091 |
0 |
576 091 |
0 |
551 831 |
-24 260 |
-24 260 |
22 028 |
|
Bidr Stift Sv tekn- |
0 |
32 533 |
0 |
32 533 |
0 |
32 533 |
0 |
0 |
0 |
|
Bidrag till Ingen- |
0 |
5 467 |
0 |
5 467 |
0 |
5 467 |
0 |
0 |
0 |
|
94/95 12F7 Euro- |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Utrikeshandel, |
42 710 |
361 720 |
0 |
361 720 |
0 |
363 829 |
2109 |
2109 |
40 601 |
|
Kommerskollegium, Exportfrämjande |
1099 |
48 169 |
0 |
48169 |
0 |
48 795 |
626 |
626 |
473 |
|
0 |
136 051 |
0 |
136 051 |
0 |
136 051 |
0 |
0 |
0 | |
|
verksamhet, a | |||||||||
|
Exportkredit- |
0 |
120 000 |
-3 100 |
116 900 |
0 |
108 687 |
-11313 |
-8 213 |
8 213 |
|
AB Sv Expkredit |
0 |
16 500 |
3100 |
19 600 |
0 |
19 522 |
3 022 |
-78 |
78 |
|
statstödda expkre- |
0 |
41000 |
0 |
41000 |
0 |
14 516 |
-26 484 |
-26 484 |
26 484 |
|
95/96 03E2 |
5 294 |
0 |
0 |
0 |
0 |
3 525 |
3 525 |
3 525 |
1769 |
Exportfrämjande
verksamhet, r
209
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Ingående |
Utgående | ||||||
|
reservation |
reservation | ||||||
|
och ram- |
Indragning/ |
och ram | |||||
|
över- |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
medgivna |
Avvikelse |
Avvikelse |
över |
|
förings- |
budget |
budget |
visat |
över- |
mot stats- |
mot totalt |
förings- |
|
Tusental kronor belopp |
(SB) |
(TB) |
(SB+TB) |
skridande |
Utfall budget |
anvisat |
belopp |
|
95/96 12A5 In- |
36 317 |
0 |
0 |
0 |
|
F Konsumentfrågor |
14 722 |
105 836 |
0 |
105 836 |
|
1 Marknadsdom- |
5 443 |
5 888 |
0 |
5 888 |
|
2 Konsumentverket, a |
2 586 |
69 445 |
0 |
69 445 |
|
3 Allmänna rekla- |
2 365 |
13 788 |
0 |
13 788 |
|
3 4 Fastighets- |
819 |
5 945 |
0 |
5 945 |
|
5 Stöd till konsu- mentorganisationer |
0 |
4100 |
0 |
4100 |
|
, 3 6 Stöd till konsu- |
0 |
2 070 |
0 |
2 070 |
|
7 Bidrag till miljö- |
0 |
4 600 |
0 |
4 600 |
|
95/96 13C4 Stöd |
1 125 |
0 |
0 |
0 |
|
95/96 13C5 Kon- |
2 384 |
0 |
0 |
0 |
|
Uo 25 Allmänna bidrag |
454 040 |
83 612 000 |
4 000 500 |
87 612 500 |
|
A Bidrag o ersättn till |
454 040 |
83 612 000 |
4 000 500 |
87 612 500 |
|
1 Generellt statsbidr |
0 |
62 227 000 |
3 800 000 |
66 027 000 |
|
3 2 Särsk ins f vissa |
401410 |
400 000 |
200 000 |
600 000 |
|
3 Utjämningsbidrt |
0 |
20 985 000 |
0 |
20 985 000 |
|
4 Bidrag till rådet för |
0 |
0 |
500 |
500 |
|
92/93 07H7 Bidr |
52 630 |
0 |
0 |
0 |
|
Uo 26 Statsskulds- |
0 |
104 155 000 |
0 |
104 155 000 |
räntor m m
|
A Räntor på |
0 104 145 000 |
0 104 145 000 |
|
statsskulden |
|
0 |
32 734 |
32 734 |
32 734 |
3 583 |
|
-2 000 |
110 752 |
4 916 |
4 916 |
7 806 |
|
-2 000 |
4 436 |
-1452 |
-1452 |
4 895 |
|
0 |
72 573 |
3128 |
3128 |
-542 |
|
0 |
15 544 |
1756 |
1756 |
609 |
|
0 |
6122 |
177 |
177 |
642 |
|
0 |
3 457 |
-643 |
-643 |
643 |
|
0 |
1559 |
-511 |
-511 |
511 |
|
0 |
4 600 |
0 |
0 |
0 |
|
0 |
1125 |
1125 |
1125 |
0 |
|
0 |
1337 |
1337 |
1337 |
1047 |
|
-53130 |
87 330 475 |
3 718 475 |
-282 025 |
399 875 |
|
-53 130 |
87 330 475 |
3 718 475 |
-282 025 |
399 875 |
|
0 |
65 981 107 |
3 754 107 |
-45 893 |
45 893 |
|
-500 |
646 928 |
246 928 |
46 928 |
353 982 |
|
0 |
20 701 939 |
-283 061 |
-283 061 |
0 |
|
0 |
500 |
500 |
0 |
0 |
|
-52 630 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
-5 784 887 |
98 366 882 |
-5 788 118 |
-5 788 118 |
3 231 |
|
-5 784 887 |
98 360 113 |
-5 784 887 |
-5 784 887 |
0 |
210
Skr. 1997/98:187
Bilaga 3
|
Tusental kronor |
Ingående |
Stats- |
Tilläggs- |
Totalt an- |
Indragning/ |
Utfall |
Avvikelse |
Avvikelse |
Utgående | |
|
1 |
Räntor på |
0 |
104 145 000 |
0 |
104 145 000 |
-5 784 887 |
98 360 113 |
-5 784 887 |
-5 784 887 |
0 |
|
B |
Oförutsedda ut- |
0 |
10 000 |
0 |
10 000 |
0 |
6 769 |
-3 231 |
-3 231 |
3 231 |
|
1 |
Oförutsedda ut- |
0 |
10 000 |
0 |
10 000 |
0 |
6 769 |
-3 231 |
-3 231 |
3 231 |
|
Uo 27 Avgiften till |
0 |
20 525 000 |
-472 000 |
20 053 000 |
2 083 474 |
20 180 825 -344 175 |
127 825 |
1 955 648 |
|
A Sveriges avgift till |
0 |
20 525 000 |
-472 000 |
20 053 000 |
2 083 474 |
20 180 825 -344 175 |
127 825 |
1 955 648 |
|
gemenskaps- | ||||||||
|
1 Tullavgift, a |
0 |
3 230 000 |
0 |
3 230 000 |
0 |
2 861 029 -368 971 |
-368 971 |
368 971 |
|
2 Särskilda jord- |
0 |
570 000 |
0 |
570 000 |
0 |
285 588 -284 412 |
-284 412 |
284 412 |
|
brukstullar och | ||||||||
|
3 Mervärdesskatte- |
0 |
8 215 000 |
0 |
8 215 000 |
2 083 474 |
10 298 474 2 083 474 |
2 083 474 |
0 |
|
baserad avgift, a 4 Avgift baserad på |
0 |
8 510 000 |
-472 000 |
8 038 000 |
0 |
6 735 735 -1 774 265 |
-1 302 265 |
1 302 265 |
|
bruttonationalin- | ||||||||
|
Minskning av anslags- |
6 000 000 |
6 000 000 |
-6 000 000 |
-6 000 000 | ||||
|
behållningar Summa utgiftsområden |
42 291 571 |
684 696 443 |
11 649 962 |
696 346 405 |
-10 883 526 |
667 551 894 -17 144 549 |
-28 794 511 |
53 851 392 |
|
Summa utgiftsområden |
42 291 571 |
580 541 443 |
11 649 962 |
592 191 405 |
-5 098 638 |
569 185 012 -11 356 431 |
-23 006 393 |
53 848 162 |
211
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 1998
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden, Peterson,
Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Uusmann, Ulvskog,
Sundström, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Regeringen beslutar skrivelse avseende uppföljning av budgetåret 1997
Eländers Gotab 56550, Stockholm 1998
Skr. 1997/98:187
212