Prop.
1997/98:133
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 6 april 1998
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att en förmån som någon har fått på grund av sin
tjänst och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett
i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall beskattas i
samband med att rätten utnyttjas för förvärv av värdepapperet. En förut-
sättning för att bestämmelsen om beskattningstidpunkt skall vara till-
lämplig är att den rätt som förvärvas i sig inte utgör ett värdepapper.
Om en premie eller annan ersättning betalats för personaloptionen fö-
reslås att avdrag medges för denna kostnad först i samband med att op-
tionen förmånsbeskattas. Förslaget innebär ett undantag från kontantprin-
cipen som normalt gäller vid beräkning av inkomst av tjänst.
Om en innehavare av aktuell förmån flyttar från Sverige och förmånen
vid den tidpunkten har kunnat utnyttjas för förvärv av värdepapper men
ännu inte har utnyttjats, skall beskattning ske för den delen. På motsva-
rande sätt begränsas skatteplikten för en sådan förmån som någon som
har flyttat till Sverige förvärvat under anställning utomlands, dvs. skatte-
plikten omfattar enbart den del av förmånens värde som har intjänats
genom verksamhet i Sverige.
Ansvaret för socialavgifter som belöper på ett förmånsvärde eller en
ersättning åläggs den svenske arbetsgivaren, om utgivaren av en förmån
eller ersättning är en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person som inte är arbetsgivare till den skattskyldige, och om
förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i den skattskyldiges
anställning i Sverige. Den svenske arbetsgivaren far även en kontroll-
uppgiftsskyldighet. För att arbetsgivaren skall veta att en förmån eller
1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
ersättning har åtnjutits skall den anställde underrätta sin arbetsgivare om Prop. 1997/98:133
detta.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Prop. 1997/98:133
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)...........................................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän forsäkring................................................................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter.....................................................................14
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................16
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................18
2.6 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................20
3 Ärendet och dess beredning............................................................21
4 Bakgrund.........................................................................................21
5 Beskattningstidpunkt och värdering................................................22
5.1 Gällande rätt......................................................................22
5.1.1 Beskattning av innehavaren av en
marknadsmässigt omsatt option.....................22
5.1.2 Allmänt om beskattningstidpunkt och
värdering vid tjänstebeskattning.....................23
5.1.3 Personaloptioner.............................................24
5.2 Tidigare behandling av beskattningstidpunkt för
tjänsteformåner.................................................................26
5.3 Överväganden och förslag................................................27
6 Beskattning när förmånshavare flyttar till eller från Sverige..........34
6.1 Gällande rätt......................................................................34
6.2 Överväganden och förslag................................................35
7 Socialavgifter och kontrolluppgiftsskyldighet................................40
7.1 Gällande rätt......................................................................40
7.2 Överväganden och förslag................................................43
8 Förslagens konsekvenser och genomförande..................................46
8.1 Ekonomiska effekter.........................................................46
8.2 Ikraftträdande och övergångsfrågor..................................46
9 Författningskommentar...................................................................47
9.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).........................................................................47
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring..............................................................48
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter.....................................................................49
9.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter..............................50
9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster..................51
9.6 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483).........................................................................51
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Beskattning av
personaloptioner................................................................52
Bilaga 2 Utredningens lagforslag....................................................53
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över Finansdepartementets promemoria
(Ds 1997:83) Beskattning av personaloptioner.................67
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.............................................68
Bilaga 5 Lagrådets yttrande.............................................................82
Utdrag ur protokoll vid regerings-
sammanträde den 6 april 1998.................................................................83
Prop. 1997/98:133
Prop. 1997/98:133
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-
uppgifter,
5. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Prop. 1997/98:133
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 41 §
4.1 I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Förmån av fri eller
delvis fri resa på tåg som värderas
enligt punkt 6 av anvisningarna till
42 § skall dock anses åtnjuten re-
dan när den skattskyldige dispo-
nerar över handling eller dylikt
som berättigar till resa. Förmån av
fritt eller delvis fritt drivmedel
skall anses åtnjuten månaden efter
det att drivmedlet har kommit den
skattskyldige till godo. Har den
skattskyldige på grund av sin
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare.
Förmån av fri eller delvis fri
resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berätti-
gar till resa.
Förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel skall anses åtnjuten må-
naden efter det att drivmedlet har
kommit den skattskyldige till
Senaste lydelse 1997:770.
tjänst fatt förvärva värdepapper på
förmånliga villkor, tas förmånen
upp till beskattning det år förvär-
vet skedde. I fall då behållning på
pensionssparkonto skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första stycket j
inträder skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
för de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkrings-
givaren eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
godo.
Har den skattskyldige på grund
av sin tjänst fatt förvärva värde-
papper på förmånliga villkor, tas
förmånen upp till beskattning det
år förvärvet skedde. Om det som
förvärvas i sig inte utgör ett vär-
depapper men innebär en rätt att i
framtiden få förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i
övrigt på förmånliga villkor tas
förmånen upp till beskattning det
år då rätten utnyttjas eller över-
låts. Om den skattskyldige upphör
att ha sitt egentliga bo och hemvist
i Sverige eller att stadigvarande
vistas här, skall sådan förmån be-
skattas det beskattningsår när
detta skedde till den del den då
kunnat utnyttjas.
Har en sådan förmån som avses
i fjärde stycket andra meningen
helt eller delvis tjänats in genom
verksamhet utomlands, skall för-
månen inte tas upp till beskattning
i den del som hade kunnat utnytt-
jas före det att den skattskyldige
fått sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige eller stadigvarande vistas
här. Förmån som utnyttjas här
skall i första hand anses ha tjänats
in genom verksamhet utomlands.
Om en förmån som avses i
fjärde stycket andra meningen
tidigare har beskattats vid tidpunkt
som avses i samma stycke sista
meningen, skall den inte beskattas
i den delen om den därefter ut-
nyttjas eller överlåts under tid då
den skattskyldige åter har sitt
egentliga bo och hemvist i Sverige
eller stadigvarande vistas här.
I fall då behållning på pensions-
sparkonto skall avskattas enligt
32 § 1 mom. första stycket j inträ-
der skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
för de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
Prop. 1997/98:133
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkringsgi-
varen eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-
skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.
Har en skattskyldig, som på
grund av sin tjänst fått en sådan
rätt som avses i fjärde stycket
andra meningen, betalat en ersätt-
ning för denna skall kostnaden
dras av under det år då förmånen
tas upp till beskattning. Avdraget
får dock inte överstiga förmånens
värde. Om rätten inte utnyttjas
skall kostnaden dras av under det
första år då rätten att förvärva
värdepapper inte längre kan göras
gällande.
Prop. 1997/98:133
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner
som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.
2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring2 skall ha följande lydelse.
Prop. 1997/98:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2a§3
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från
en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-
son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser
arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst skall som in-
komst av annat förvärvsarbete
också anses ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst en-
ligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att an-
ställningsförhållande förelegat,
utbetalas av fysisk person bosatt
utomlands eller utländsk juridisk
person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan skattepliktig intäkt
som avses i 11 kap. 2§ första
stycket tredje meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för
arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-
stäms eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med
villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-
nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-
nan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan
antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-
ringen.
Om i fall som avses i tredje
stycket 1 mottagaren har en F-
skattsedel med villkor enligt 4 kap.
Om i fall som avses i andra
stycket 1 mottagaren har en F-
skattsedel med villkor enligt 4 kap.
2 Lagen omtryckt 1982:120.
1 Senaste lydelse 1997:1040.
9 § skattebetalningslagen, räknas
ersättningen som inkomst av annat
förvärvsarbete bara om F-skattse-
deln skriftligen åberopas.
9§ skattebetalningslagen, räknas Prop. 1997/98:133
ersättningen som inkomst av annat
förvärvsarbete bara om F-skattse-
deln skriftligen åberopas.
2§4
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-
sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen
(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig
intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,
om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för
förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till
sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven
lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-
nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-
ning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-
geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-
rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-
ling,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
4 Senaste lydelse 1997:1273.
10
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux), Prop. 1997/98:133
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-
diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-
ridisk person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-
stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
andra och tredje styckena.
11
ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif- Prop. 1997/98:133
ten.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
3§5
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade
arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);
b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;
c) ersättning för arbete för någon
skattepliktiga förmåner;
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts;
e) ersättning som utgör skatte-
pliktig inkomst av tjänst enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
och som, utan att anställningsför-
hållande förelegat, utbetalats av
fysisk person bosatt utomlands
eller av utländsk juridisk person
samt
annans räkning i pengar eller andra
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts samt
f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.
Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-
ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-
räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i
beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året
inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-
ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första
stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-
er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-
värvsarbete.
5 Senaste lydelse 1997:1274.
12
2§6
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,
som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift
eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-
ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.
Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension
barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-
rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den
Prop. 1997/98:133
tidpunkt då han avled.
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § andra stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Senaste lydelse 1997:485.
13
2.3
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om social-
avgifter7 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§8
Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-
varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av
den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller
11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-
Prop. 1997/98:133
komst för eget arbete i form av andra
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt av tjänst enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) i form av
rabatt, bonus eller annan förmån
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen, an-
ses som arbetsgivare, om denne är
någon annan än den som är skatt-
skattepliktiga förmåner än pengar.
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt enligt kommunalskattelagen
(1928:370) i form av rabatt, bonus
eller annan förmån som ges ut på
grund av kundtrohet eller liknande,
skall den som slutligt har stått för
de kostnader som ligger till grund
för förmånen, anses som arbetsgi-
vare, om denne är någon annan än
den som är skattskyldig för förmå-
7 Lagen omtryckt 1989:633.
8 Senaste lydelse 1997:526.
14
|
skyldig for formånen. |
nen. Ifråga om skattepliktig intäkt Prop. 1997/98:133 |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på formån
eller ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.
15
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
4§9
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
Kontrolluppgift avseende skatte-
pliktig intäkt av tjänst i form av en
formån eller ersättning, som getts
ut eller anses utgiven av en fysisk
person som är bosatt utomlands
eller en utländsk juridisk person,
skall lämnas av den hos vilken den
skattskyldige är anställd i Sverige,
om förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige och det inte finns
något anställningsförhållande
mellan utgivaren av förmånen
eller ersättningen och den skatt-
skyldige.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fatt skattepliktigt be-
lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-
skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-
Senaste lydelse 1997:495.
16
ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.
Prop. 1997/98:133
4
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra meningen, skall den som
kontrolluppgiften avser till den
kontrolluppgiftsskyldige på annat
sätt än muntligen lämna uppgift
om förmånens art och omfattning
och under vilken månad denna
åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits.
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra eller tredje meningen, skall
den som kontrolluppgiften avser
till den kontrolluppgiftsskyldige
på annat sätt än muntligen lämna
uppgift om förmånens eller ersätt-
ningens art och omfattning och
under vilken månad den åtnjutits
eller anses åtnjuten respektive
erhållits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits eller anses åtnjut-
en respektive ersättningen erhål-
lits.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förmån eller ersätt-
ning som getts ut eller anses utgiven före lagens ikraftträdande.
10 Senaste lydelse 1996:1210.
17
2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster” skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1§12
Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 24,26 pro-
cent på
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-
dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-
grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för
administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-
ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att
borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket
b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-
sion eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-
dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
11 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668.
12 Senaste lydelse 1997:940.
18
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen.
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som skattskyldig enligt denna
lag, om inte denne är den som är
skattskyldig till inkomstskatt för
förmånen. I fråga om sådan för
mottagaren skattepliktig intäkt av
tjänst i form av en förmån eller
ersättning som getts ut eller anses
utgiven av fysisk person som är
bosatt utomlands eller av utländsk
Prop. 1997/98:133
juridisk person, skall den hos vil-
ken mottagaren är anställd i Sve-
rige anses som skattskyldig enligt
denna lag, om förmånen eller er-
sättningen kan anses ha sin grund
i anställningen i Sverige och det
inte finns något anställningsför-
hållande mellan utgivaren av för-
månen eller ersättningen och
mottagaren.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-
ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-
dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar
som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen om allmän försäkring.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
2. Föreskrifterna i andra stycket tredje meningen tillämpas på lön eller
annan ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.
19
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra
förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda
värde.
Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-
ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. Sådan intäkt
skall räknas med först när arbets-
givaren har fått kännedom om att
arbetstagaren åtnjutit sådan in-
täkt.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. I fråga om
intäkt i form av en förmån eller er-
sättning, som getts ut eller anses
utgiven av en fysisk person som är
bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall den hos vil-
ken den skattskyldige är anställd i
Sverige anses som arbetsgivare,
om förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige och det inte finns
något anställningsförhållande
mellan utgivaren av förmånen
eller ersättningen och den skatt-
skyldige.
Intäkter som avses i tredje
stycket skall räknas med först när
arbetsgivaren har fått kännedom
om dem.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas på förmån eller
ersättning som getts ut eller anses utgiven efter ikraftträdandet.
20
I samband med att regeringen i juni 1996 lämnade förslag till vissa åtgär-
der för att halvera arbetslösheten till år 2000 aviserades att det fanns skäl
att överväga en ändring av gällande beskattningsregler för personaloptio-
ner (prop. 1995/96:222 s. 18). Behovet av en översyn av beskattnings-
reglerna för personaloptioner är också något som vid flera tillfällen be-
gärts bl.a. av multinationella företagsgrupper som är verksamma i landet
och organisationer som främjar internationella handelsintressen och in-
vesteringar i Sverige. I framställningarna har också påpekats behovet av
en översyn av de regler som gäller ansvaret för socialavgifter när en för-
mån i form av en personaloption som beskattas i inkomstslaget tjänst hos
mottagaren utbetalas av en fysisk person bosatt utomlands eller en ut-
ländsk juridisk person utan att ett anställningsförhållande föreligger
mellan parterna. Vidare har frågan om även detta slags förmån bör om-
fattas av kontrolluppgiftsskyldighet aktualiserats.
Under hösten 1997 utarbetades inom Finansdepartementet promemo-
rian Beskattning av personaloptioner (Ds 1997:83). En sammanfattning
av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag i bilaga 2.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi97/3636). Regeringen tar i detta
ärende upp de skatte- och avgiftsförslag som behandlats i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 12 mars 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Regeringen har följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktio-
nella ändringar gjorts i lagtexten.
Prop. 1997/98:133
En personaloption (employee stock option) är en standardiserad rättighet
som riktar sig enbart till anställda inom ett företag eller en företagsgrupp.
Den innebär att den anställde får en rätt att förvärva aktier till ett för-
månligt pris. I flertalet fall erhåller den anställde personaloptionen utan
att betala någon ersättning till utställaren. Personaloptionen kännetecknas
av att den inte är överlåtbar och att den kan utnyttjas först efter en viss
kvalifikationstid på så sätt att ett bestämt antal aktier far förvärvas efter
en viss anställningstid. Det är inte ovanligt att optionen är uppdelad i
"etapper" med olika kvalifikationstider, vilket ger den anställde möjlighet
att förvärva fler aktier sedan ytterligare tidsperioder förflutit. Löptiden är
lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller personaloptionen, eventuellt efter en
21
kortare karenstid, om anställningen upphör på grund av uppsägning, av-
skedande eller dödsfall.
Som en reaktion på ett avgörande från Regeringsrätten (RÅ 1986 ref.
36) genomfördes år 1990 en lagändring rörande anställdas tjänsteförmå-
ner i form av förvärv av värdepapper (prop. 1989/90:50 s. 72 ff). Inne-
börden av lagstiftningen är att sådana tjänsteförmåner skall beskattas
redan vid förvärvet, även om de har förenats med villkor om inskränk-
ningar i förfoganderätten. Vidare innebär lagstiftningen att värdet av en
rätt att vid ett framtida tillfälle fa förvärva egendom till ett i förväg be-
stämt pris, det s.k. förväntningsvärdet, skall beaktas när värdet av förmå-
nen fastställs.
Efter ikraftträdandet av 1990 års lagstiftning har Regeringsrätten i två
rättsfall (RÅ 1994 not. 41 och not. 733) uttalat att en personaloption, en-
ligt de allmänna reglerna i anvisningarna till 41 och 42 §§ kommunal-
skattelagen (1928:370), KL, skall beskattas vid första möjliga utnyttjan-
dedag och detta oberoende av om personaloptionen faktiskt utnyttjas
eller inte. En personaloption ansågs i rättsfallen inte utgöra ett värdepap-
per och inte heller ett sådant finansiellt instrument som nämns i 24 §
4 mom. tredje stycket eller 27 § 1 mom. respektive 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL.
I 24 § 4 mom. tredje stycket SIL finns en definition av vad som avses
med begreppet option vid inkomstbeskattningen. Enligt bestämmelsen
avses med option ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att
köpa eller sälja aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris
eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendo-
men, aktieindex eller liknande.
De marknadsmässigt omsatta optionema har standardiserade villkor i
särskilda optionskontrakt för att möjliggöra handel. De optioner som
finns på marknaden avser alla rätt att köpa eller sälja värdepapper inom
viss tid och till visst pris eller rätt att erhålla ett kontantbelopp vid viss
kursförändring. De standardiserade optionema har i allmänhet kortare
löptid än ett år. Det finns dock optioner som har längre löptid.
En köpoption utfärdas mot betalning, s.k. premie. Den kan avslutas på
olika sätt och villkoren för avsluten varierar beroende på optionsslag.
Innehavaren kan välja att lösa den egendom som optionen avser, dvs.
köpa den underliggande egendomen av utfardaren. Innehavaren kan
också sälja optionen, s.k. kvittning. Slutligen kan optionen avslutas ge-
nom att den far löpa tiden ut utan lösen eller kvittning. Beträffande vissa
optioner sker en s.k. stängning genom kontantavräkning om förändringen
av den underliggande egendomens värde fallit ut till innehavarens fördel.
Prop. 1997/98:133
22
Om värdeförändringen under löptiden på den underliggande egendomen i Prop. 1997/98:133
stället fallit ut till utställarens fördel utslocknar optionen, s.k. förfall.
Den som förvärvar en option på kapitalmarknaden beskattas inte i
samband med förvärvet. Däremot reavinstbeskattas innehavaren av op-
tionen vid kvittning, stängning genom kontantavräkning och förfall. Rea-
vinster och reaförluster beräknas då på vanligt sätt enligt 24 § 1 mom.
första stycket SIL. Kvittnings- eller stängningslikviden tas upp som för-
säljningspris. Vid förfall tas försäljningspriset upp till 0 kr. Avdrag görs
för forvärvskostnaden för optionen (premien) jämte andra kostnader for
förvärv och avyttring. Vid beräkning av anskaffningskostnaden skall ge-
nomsnittsmetoden i 27 § 2 mom. första stycket SIL tillämpas. Schablon-
regeln i 27 § 2 mom. andra stycket SIL får inte användas.
Om innehavaren väljer att utnyttja optionen genom att begära leverans
anses han inte ha avyttrat själva optionen och skall därför enligt 24 §
2 mom. femte stycket SIL inte reavinstbeskattas. Kostnaden for förvärvet
av optionen läggs till anskaffningskostnaden för den förvärvade egendo-
men. Reavinstbeskattning sker när den förvärvade egendomen avyttras.
Vinsten beräknas då enligt de regler som gäller för det slags egendom
som förvärvet avsett.
Är optionen en säljoption utlöses reavinstbeskattning vid försäljningen
av den egendom som anges i optionen. Reavinstbeskattningen sker enligt
de regler som gäller vid försäljning i övrigt av den underliggande egen-
domen. Kostnaden för förvärvet av optionen far dras av som en försälj-
ningskostnad vid reavinstberäkningen.
Till intäkt av tjänst hänförs enligt 32 § 1 mom. a KL avlöning, arvode
och kostnadsersättning samt annan förmån i pengar, bostad eller annat
som utgått för tjänsten. Enligt bestämmelserna i 41 § andra stycket KL
skall en intäkt anses ha åtnjutits det beskattningsår, under vilket intäkten
har blivit tillgänglig för lyftning for den skattskyldige. Enligt punkt 4
första stycket första meningen av anvisningarna till paragrafen gäller i
fråga om inkomst av tjänst att inkomsten skall anses ha åtnjutits under
det år då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse som
verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. I samma stycke anges att
om den skattskyldige på grund av sin tjänst har fatt förvärva värdepapper
på förmånliga villkor tas förmånen upp till beskattning det år förvärvet
skedde.
Enligt 42 § andra stycket KL skall värdet av en förmån beräknas till
marknadsvärdet. I punkt 1 andra stycket av anvisningarna till paragrafen
stadgas att med marknadsvärde avses det pris som betalas på orten. Om
ett sådant pris inte direkt kan anges, skall värdet tas upp till det belopp
som med hänsyn till rådande förhållanden kan beräknas vid en betalning
med kontanta medel. Det saknas lagregler for hur en marknadsvärdering
skall gå till. I förarbetena sägs dock att värdet skall bestämmas utan be-
aktande av försiktighetsprinciper eller subjektiva bedömningar. Värde-
23
ringen skall ske efter strikt marknadsmässiga grunder (prop. 1989/90:110
s. 319 f och 655, se även RÅ 1996 ref. 75).
I punkt 5 av anvisningarna till 42 § KL finns en specialbestämmelse
som avser värdering av en skattepliktig formån att fa förvärva värdepap-
per. I anvisningspunkten anges att även det s.k. förväntningsvärdet skall
beaktas, dvs. värdet av rätten att till ett i förväg bestämt pris få förvärva
egendom vid en senare tidpunkt.
Specialbestämmelsema avseende värdepapper innebär att beskattning
alltid skall ske vid tidpunkten för förvärvet och detta oberoende av om
det föreligger några inskränkningar i förfoganderätten över värdepappe-
ret. Vid värderingen skall man ta hänsyn till förväntningsvärdet, som
räknas fram genom olika på marknaden förekommande värderingsmo-
deller. Bestämmelserna tillkom år 1990 för att förhindra att beskatt-
ningstidpunkten sköts på framtiden och att oönskade skattekrediter där-
igenom skulle uppkomma. För tillämpningen av bestämmelserna är det
alltså avgörande huruvida det som förvärvas utgör ett värdepapper eller
inte. Begreppet värdepapper är vare sig i lag eller rättspraxis skatterätts-
ligt definierat utan det har överlämnats till tillämpande myndigheter att i
enskilda fall närmare bestämma tillämpningsområdet.
Definition
En personaloption är en rättighet som riktar sig enbart till anställda inom
ett företag eller en företagsgrupp. Rättigheten består i att den anställde
erhåller en rätt att under vissa förutsättningar i framtiden förvärva aktier
till ett i förväg bestämt pris. Det är fråga om en standardiserad rättighet,
vilket betyder att optionsvillkoren är bestämda på ett enhetligt sätt för
samtliga anställda som får del av förmånen. Ofta är villkoren bestämda i
en av företaget beslutad optionsplan. I flertalet fall erhåller den anställde
personaloptionen utan att betala någon ersättning till utställaren. Perso-
naloptionema kännetecknas av att de är förenade med förfoganderättsin-
skränkningar, t.ex. att de inte får överlåtas eller pantsättas, och att de kan
utnyttjas först efter en viss kvalifikationstid. Det är inte ovanligt att op-
tionen är uppdelad i "etapper" med olika kvalifikationstider. Den an-
ställde ges t.ex. en rätt att efter tidigast en viss tid förvärva en angiven
andel av det totala antalet aktier som optionsplanen medger och därefter
ytterligare andelar efter vissa i optionsplanen angivna tidsintervall under
optionens löptid. Optionens löptid är lång, ofta tio år. Vanligtvis förfaller
personaloptionen, eventuellt efter en kortare karenstid om anställningen
upphör på grund av uppsägning, avskedande eller dödsfall.
Beskattningstidpunkt
Regeringsrätten har i två fall (RÅ 1994 not. 41 och not. 733) intagit den
ståndpunkten att anställdas förvärv av personaloptioner inte är att anse
Prop. 1997/98:133
24
som ett forvärv av värdepapper eller sådana finansiella instrument som
nämns i 24 § 4 mom. tredje stycket eller 27 § 1 mom. respektive 2 mom.
SIL. Regeringsrättens inställning synes vara att personaloptioner aldrig,
vare sig före eller efter kvalifikationstidens utgång, utgör värdepapper
eller finansiella instrument.
Den allmänt rådande uppfattningen är att Regeringsrättens avgöranden
innebär att de särskilda bestämmelserna om förmånsbeskattning av vär-
depapper inte är tillämpliga på personaloptioner. Uppenbart är emellertid
att en personaloption efter kvalifikationstiden utgör någon form av själv-
ständig rättighet som skall förmånsbeskattas i inkomstslaget tjänst. Detta
sker genom att de allmänna reglerna för förmånsbeskattning tillämpas
och förmånen tas upp till beskattning det år en kvalifikationstid har löpt
ut. Beskattning skall ske oavsett om personaloptionen utnyttjas eller inte.
Värderingsregler
För värdepapper finns den genom 1990 års lagstiftning intagna värde-
ringsregeln, enligt vilken ett s.k. förväntningsvärde skall beaktas. Be-
stämmelsen har tolkats så att den inte är tillämplig på personaloptioner,
eftersom dessa inte utgör värdepapper. Regeringsrätten har dock inte
prövat frågan hur en personaloption skall värderas. Om bestämmelsen
inte är tillämplig torde en personaloption i stället värderas till marknads-
värdet enligt de allmänna reglerna i punkt 1 av anvisningarna till 42 §
KL. Personaloptioner förekommer inte på marknaden och saknar därför
ett egentligt marknadspris eller marknadsvärde. Det kan därför förefalla
motsägelsefullt att värdera en egendom till ett marknadsvärde när egen-
domen inte förekommer och inte heller på grund av förfoganderättsin-
skränkningar kan förekomma på marknaden. Det saknas lagregler som
anger hur en marknadsvärdering skall gå till. I förarbetena till skattere-
formen sägs dock att värdet skall bestämmas utan beaktande av försiktig-
hetsprinciper eller subjektiva bedömningar (prop. 1989/90:110 s. 319 -
320 och 655). Värderingen skall ske efter strikt marknadsmässiga grun-
der. Detta bekräftas också av Regeringsrätten i RÅ 1996 ref. 75, som
avser värdering av en inte utnyttjad resa som vunnits i en pristävling.
Det råder stor osäkerhet om hur värderingen av en personaloption skall
ske. Diskussionerna har till stor del rört frågan om man vid värderingen
skall ta hänsyn till något slags förväntningsvärde. Riksskatteverket
(RSV) har i en promemoria "Angående värdering av s.k. personaloptio-
ner" den 15 februari 1996 anfört att alla omständigheter som påverkar en
förmåns marknadsvärde skall medräknas (dnr 8940-95/200). RSV anser
att det inte går att bortse från ett förväntningsvärde vid förmånsbeskatt-
ningen av en personaloption, men att även eventuella inskränkningar i
förfoganderätten över optionen skall beaktas.
Det bör tilläggas, att den förmån som den anställde erhåller i samband
med ett förvärv av en personaloption inte — vare sig vid förvärvet av
personaloptionen eller den underliggande egendomen — torde kunna
undantas från beskattning med stöd av den bestämmelse i punkt 3 a av
Prop. 1997/98:133
25
anvisningarna till 32 § KL som reglerar anställdas förvärv av aktier e.d. Prop. 1997/98:133
Förvärven faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde.
Värdestegringen efter utställandet och fram till tidpunkten för för-
månsbeskattningen tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Ut-
nyttjas optionen för förvärv av aktie kommer värdestegringen att beskatt-
as i inkomstslaget kapital vid avyttring av aktien.
Kostnad för förvärv av en option
Den som förvärvar en personaloption har i vissa fall betalat en premie till
utställaren av optionen eller i övrigt haft kostnader för förvärvet av rätt-
en. Enligt punkt 4 sista stycket av anvisningarna till 41 § KL far utgift
och omkostnad för förvärv av en inkomst dras av det år då de verkligen
blivit betalda av den skattskyldige. Så skall ske även om inkomsten har
förvärvats ett tidigare år eller den beräknas inflyta ett senare år.
Frågan om tidpunkten för beskattning av förmåner i anställningsförhåll-
anden har tidigare varit föremål för omfattande behandling.
I samband med 1990 års skattereform ändrades bestämmelsen i
punkt 3 första stycket av anvisningarna till 32 § KL. Före skattereformen
angavs att som intäkt skulle tas upp värdet av andra av den skattskyldige
"åtnjutna" förmåner, t.ex. fri kost m.m. som arbetsgivaren betalat för den
anställdes räkning. Efter skattereformen angavs att som intäkt skall tas
upp exempelvis fri kost och fria resor m.m., som arbetsgivaren betalat för
den anställdes räkning "eller eljest tillhandahållit". Av förarbetena (prop.
1989/90:110 s. 314 ff) framgår inte att någon saklig ändring var avsedd
med den nya lydelsen. I fråga om bostadsförmån, som före skatterefor-
men reglerades i samma stycke, används även efter skattereformen ut-
trycket "åtnjuter".
I rättsfallet RÅ 1992 ref. 108, som gällde tolkning av anvisningspunk-
tens lydelse före 1990 års skattereform, anförde Regeringsrätten att den
som inte har utnyttjat tillhandahållen fri kost inte heller skall beskattas
för den. Enligt praxis torde huvudprincipen ha varit den att det är det
faktiska utnyttjandet av en förmån som utlöser beskattning.
I betänkandet Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen (SOU 1993:44)
föreslogs att tidpunkten för beskattning av en naturaförmån skulle ändras
från "tillhandahållit" till "åtnjutit". Utredningen uttalade att en strikt till-
lämpning av lagtextens dåvarande ordalydelse uppenbarligen skulle leda
till orimliga konsekvenser. Som exempel angavs att om en arbetsgivare
skulle erbjuda sin personal en viss förmån, fri bil, aktie till förmånligt
värde, ett förmånligt lån etc. även arbetstagare som avstår från erbjudan-
det skulle komma att beskattas. Utredningen menade att det mot bak-
grund av detta var tydligt att "tillhandahållit" inte gav ett riktigt uttryck
för vad som avsetts med regleringen. Utredningen konstaterade att det
inte finns en klar, för alla fall gemensam tidpunkt för skattepliktens in-
26
trädande för naturaförmåner. Beskattning torde i vissa fall ske när förmå-
nens adressat på något sätt fått inflytande eller bestämmanderätt över
förmånens användning eller utnyttjande och i andra fall först vid ett fak-
tiskt utnyttjande eller användande av förmånen. En fullständig reglering
ansågs emellertid inte möjlig utan det anfördes att man fick nöja sig med
en allmänt hållen lagtext som far fyllas ut av rättspraxis. Detta godtogs i
prop. 1993/94:90 varvid det åsyftade uttrycket i punkt 3 första stycket av
anvisningarna till 32 § KL ändrades till "åtnjutit".
Genom prop. 1996/97:173 (s. 44-46) föreslogs ändrade beskattnings-
regler beträffande drivmedelsförmån på så sätt att denna förmån skulle
anses åtnjuten först månaden efter det att drivmedlet kommit den skatt-
skyldige till godo. I propositionen anfördes att olika slag av förmåner så
långt det är möjligt bör inordnas i det nuvarande systemet utan särlös-
ningar. Förmån av drivmedel ansågs dock skilja sig något från de flesta
andra förmåner dels genom att den åtnjuts löpande och med varierande
storlek, dels genom att det kan röra sig om stora värden.
Regeringens förslag: Har en skattskyldig på grund av sin tjänst fatt
en rätt som i sig inte utgör ett värdepapper men innebär en rätt att i
framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller eljest
på förmånliga villkor, skall förmånen anses åtnjuten under det år då
rätten utnyttjas eller överlåts.
Sådan ersättning som den skattskyldige har betalat för rätten skall
dras av i samband med att förmånen beskattas. Avdraget skall dock
inte fa överstiga förmånens värde. Om rätten inte utnyttjas skall av-
drag göras när rätten inte längre kan utnyttjas. Avdragsrätten skall
hänföras till inkomstslaget tjänst.
Förmånen skall värderas till sitt marknadsvärde.
Promemorieförslaget överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-
slaget om ändring av beskattningstidpunkt för förmåner i form av per-
sonaloptioner. Riksskatteverket menar att för att öka förutsebarheten bör
sådan rätt där förmånen i sig utgör ett värdepapper behandlas på samma
sätt som de som inte utgör ett värdepapper. Om så inte sker bör begreppet
personaloption definieras i lagtexten. En majoritet av remissinstanserna
anser att en sådan definition bör införas. Kammarrätten i Göteborg påpe-
kar risken för att optioner kan komma att utfärdas med villkor som inne-
bär att de vid förvärvet inte är att anse som värdepapper och därför inte
beskattas då, men övergår till att bli ett värdepapper vid ett senare tillfälle
som inträffar före ett faktiskt utnyttjande. Svenska Revisorsamfundet SRS
anser att förmånen i inkomstslaget tjänst bör beräknas till det värde den
har när förmånen erhålls. Den värdestegring som kan ske under inne-
havstiden bör i stället beskattas i inkomstslaget kapital. Företagarnas
Riksorganisation hävdar att personaloptionema bör kunna ses som en
Prop. 1997/98:133
27
kapitalinsats i syfte att underlätta företagets riskkapitalförsörjning och att Prop. 1997/98:133
en sådan syn medför att optionema bör kunna beskattas som inkomst av
kapital. Svenska Bankföreningen motsätter sig forslaget, eftersom det
medför en utökad tjänstebeskattning. Vad gäller frågan om rätten att dra
av en kostnad som uppkommit vid förvärv av förmånen anför Riksskatte-
verket att det av lagtext bör framgå att avdrag inte får ske till den del
kostnaden överstiger förmånens värde. Kammarrätten i Göteborg anser
att de skäl som anförts till stöd för förslaget om rätt till avdrag inte är
tillräckliga för att den föreslagna särregleringen skall införas. Hovrätten
för Övre Norrland påpekar att den i promemorian föreslagna lagtexten
ger intryck av att den skattskyldige far välja vilket år han vill göra avdra-
get.
Inledningsvis kan konstateras att ett förvärv av en personaloption enligt
gällande praxis beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta förklaras av att
förvärvet är starkt knutet till anställningen. Förutsättningen för att någon
skall erbjudas att förvärva en personaloption är att denne är anställd i ett
företag eller en företagsgrupp. Anledning saknas att nu se annorlunda på
frågan. Förmån i form av en personaloption bör således även i fortsätt-
ningen beskattas i inkomstslaget tjänst. Detta följer av de allmänna
skattepliktsreglema i 32 § 1 mom. KL. Någon särskild bestämmelse om
detta behövs således inte.
Olika slag av förmåner beskattas redan i dag vid olika tidpunkter. Hu-
vudregeln är att förmåner beskattas när de åtnjuts, men det har i vissa fall
ansetts vara mindre lämpligt med en sådan beskattningstidpunkt. Såvitt
avser förmåner i form av personaloptioner har negativ kritik framförts
om lämpligheten av att beskatta dessa vid den tidpunkt då de anses åt-
njutna, dvs. när de kan utnyttjas. För dessa typer av tjänsteförmåner kan i
huvudsak tre beskattningstidpunkter komma i fråga, nämligen vid för-
värvet av rätten, vid första möjliga utnyttjandetillfälle eller vid ett fak-
tiskt utnyttjande.
Tidig beskattning
Inledningsvis bör behandlas frågan om personaloptionema skattemässigt
borde jämställas med värdepapper och därmed beskattas vid förvärvet,
den s.k. får-tidpunkten. En fördel med ett sådant förfarande är att alla
personalförmåner i form av optioner skattemässigt kommer att behandlas
lika. Skattekrediter i inkomstslaget tjänst undviks också genom en tidig
beskattning. Regelsystemet skulle bli mindre komplicerat och mer
lättöverskådligt. Vad som talar mot en sådan lösning är att personalop-
tionema skulle komma att beskattas redan innan de kan utnyttjas för för-
värv av aktier. Beskattning skulle t.o.m. kunna aktualiseras i sådana situ-
ationer där de aldrig kommer att kunna utnyttjas, t.ex. på grund av att
anställningen upphör innan någon av de i optionen angivna kvalifika-
tionstiderna har gått till ända. En personaloption kan i allmänhet inte
28
heller på grund av förfoganderättsinskränkningar utnyttjas vid den an-
givna tidpunkten för att frigöra kapital till betalning av skatten. Det kan
för övrigt ifrågasättas om en personaloption vid tidpunkten for förvärvet
överhuvudtaget har något ekonomiskt värde.
En arman möjlighet är att beskattning sker vid den tidpunkt som fast-
slagits i praxis, dvs. vid det första tillfälle optionen kan utnyttjas, den s.k.
kan-tidpunkten. Vad som enligt promemorian talar för denna
beskattningstidpunkt är att en intäkt så som anges i 41 § andra stycket
KL anses åtnjuten det beskattningsår då den blivit tillgänglig för lyftning.
Mot en sådan beskattningstidpunkt kan anföras att många skattskyldiga
skulle vara tvingade att utnyttja optionen för förvärv av den underligg-
ande egendomen och därefter omedelbart sälja den för att på så sätt få
medel till att betala skatten. Skattereglerna skulle således i många fall
komma att framtvinga ett utnyttjande. Så som de flesta personaloptioner
är konstruerade skulle en och samma optionsplan dessutom få flera be-
skattningstidpunkter vartefter de olika kvalifikationsperioderna löper ut.
Administrativt skulle det bli svårhanterligt. Även för den skattskyldige
skulle systemet bli komplicerat.
Prop. 1997/98:133
Värderingsproblem vid en tidig beskattning
Om en förmån i form av en personaloption skall beskattas redan vid för-
värvet uppkommer problem med hur förmånen skall värderas. För värde-
papper finns den genom 1990 års lagstiftning i punkt 5 av anvisningarna
till 42 § KL intagna värderingsregeln enligt vilken ett s.k. förväntnings-
värde skall beaktas. Den rådande uppfattningen om hur bestämmelsen
skall tolkas synes vara att denna inte är tillämplig på personaloptioner,
eftersom dessa inte utgör värdepapper. Det pris som den anställde enligt
optionsavtalet skall betala när han förvärvar en aktie bestäms i allmänhet
med ledning av det pris som aktien har på börsen den dag då optionen
ges ut. Om något slag av förväntningsvärde inte beaktas i dessa fall
skulle det innebära att något beskattningsbart förmånsvärde inte upp-
kommer. Om en personaloption i stället skall värderas enligt allmänna
regler, dvs. till marknadsvärdet, innebär också det problem. Personalop-
tioner är som ovan beskrivits förenade med inskränkningar i förfogande-
rätten och kan därför inte omsättas på marknaden. Något egentligt mark-
nadsvärde kan därför aldrig avläsas.
Situationen blir annorlunda om beskattning sker vid kan-tidpunkten.
Vid en sådan beskattning torde till grund för värderingen i och för sig
kunna läggas aktiens marknadsvärde vid den tidpunkten. Om optionen
också utnyttjas den dagen blir värderingen riktig. Skulle optionen emel-
lertid utnyttjas vid en senare tidpunkt kan en sådan värdering medföra att
förmånen i vissa delar undgår tjänstebeskattning. Under andra förhållan-
den kan en tidig värdering medföra ett högre värde än vad aktien har vid
ett senare utnyttjande av optionen om förväntningsvärdet beaktas.
På marknaden finns olika värderingsmodeller för optioner o.d. Dessa
värderingsmodeller är emellertid avsedda för marknadsmässigt omsatta
optioner med kort löptid och således inte anpassade till personaloptioner,
29
som vare sig är marknadsmässigt omsatta eller har kort löptid. Ingen av Prop. 1997/98:133
modellerna är därför särskilt väl lämpad för det slags värdering som
krävs i de nu diskuterade fallen.
En annan modell är att i stället beräkna förväntningsvärdet för hela
löptiden efter en viss, fast angiven räntesats. Detta torde, om förmånsbe-
skattningen skall ske vid får- respektive kan-tidpunktema, vara den
lämpligaste modellen. Det kan emellertid ifrågasättas om inte en sådan
modell skulle medföra en alltför osäker värdering. Alternativet skulle
vara att för varje taxeringsår fastställa en räntesats för varje bransch.
Räntesatsen torde också behöva göras beroende av vilken löptid optionen
har.
En förmånsbeskattning vid får-tidpunkten torde i normalfallet medföra
ett lägre förmånsvärde än om beskattning sker vid kan-tidpunkten. På
motsvarande sätt kan antas att skatteutfallet vid kan-tidpunkten blir
mindre än vid beskattning i samband med det faktiska utnyttjandet. Vid
en tidig beskattningstidpunkt förskjuts således beskattningen i större ut-
sträckning till inkomstslaget kapital, vilket inte är lämpligt eftersom det
är fråga om en löneförmån.
Beskattning vid ett faktiskt utnyttjade
I stället för beskattning vid får- respektive kan-tidpunktema kan beskatt-
ningen förläggas till tidpunkten för det faktiska utnyttjandet av optionen.
Med ett faktiskt utnyttjande avses att ett värdepapper förvärvas med stöd
av optionen. En beskattning vid utnyttjandet skulle emellertid kunna
medföra ökade möjligheter till skatteplanering. Skatteprogressionen kan
komma att undvikas, t.ex. genom att personaloptionen utnyttjas under ett
år då innehavaren har en lägre årsinkomst. Vidare kommer den som, efter
intjänandetidpunkten men före ett faktiskt utnyttjande av optionen, flyttat
utomlands att i många fall undgå förmånsbeskattning i Sverige. Även vid
beskattning vid ett faktiskt utnyttjande skulle en och samma personalop-
tion kunna komma att beskattas vid flera tillfällen. Till skillnad från vad
som gäller för beskattning vid kan-tidpunkten är det dock lättare att
överblicka konsekvenserna av detta alternativ eftersom det för att skatte-
plikt skall inträda krävs att innehavaren av optionen agerar. Även ur ad-
ministrativ synvinkel blir en sådan beskattningsregel enklare. En beskatt-
ning vid tidpunkten för ett faktiskt utnyttjande har också den fördelen att
ett utnyttjande av optionen inte framtvingas vid ett för den anställde
mindre lägligt tillfälle.
Värdering vid ett faktiskt utnyttjande
Om en förmån i form av en personaloption eller annan liknande förmån
anses åtnjuten vid det faktiska utnyttjandet undviker man de beskrivna
problemen med värderingen av förmånen, vilket sannolikt medför att
beskattningen uppfattas som mer korrekt och rättvis. Det skattepliktiga
förmånsvärdet utgörs av skillnaden mellan det marknadsvärde som det
underliggande värdepapperet har vid den tidpunkt förmånen anses åtnju-
30
ten, dvs. vid tiden för utnyttjandet och det pris som innehavaren av op-
tionen betalar för värdepapperet inklusive eventuell ersättning som kan
ha betalats förrätten.
Förmånsbeskattning vid det faktiska utnyttjandet innebär att värdesteg-
ringen på aktien i tiden efter utställandet av optionen och fram till ut-
nyttjandet kommer att tjänsteinkomstbeskattas. Detta kommer, i jämfö-
relse med nuvarande praxis, i många fall att medföra ett högre skatte-
pliktigt belopp. Reavinsten vid avyttring av en aktie som förvärvas ge-
nom optionen kommer däremot att bli lägre, eftersom aktien far ett högre
ingångsvärde.
Överväganden beträffande beskattningstidpunkt och värdering
En grundläggande princip är att det bör råda likformighet i beskattningen
av kontant lön och naturaförmåner. Kontanta ersättningar skall beskattas
när de är tillgängliga för lyftning. Naturaförmåner beskattas när de kom-
mit den anställde till godo. Så långt möjligt bör olika tjänsteförmåner
inordnas i det befintliga systemet för beskattning. Personaloptioner skil-
jer sig emellertid från de flesta andra tjänsteförmåner så till vida att det
faktiska värdet på förmånen är okänt fram till dess att den utnyttjas. Det
rör sig inte sällan om stora värden. Fördelarna med en beskattning vid
utnyttjandetidpunkten är så stora, såväl för skatteförvaltningen som för
den skattskyldige, att detta alternativ framstår som det mest ändamålsen-
liga. Regeringen föreslår därför att beskattningen skall ske vid den tid-
punkten.
Det är emellertid nödvändigt att i lagen skilja personaloptioner från
förvärv av rättigheter att i framtiden förvärva värdepapper, som beskattas
i samband med förvärvet och som skall värderas med beaktande av det
s.k. förväntningsvärdet. Särregleringen skulle kunna åstadkommas t.ex.
genom att personaloptioner definieras i skattelagstiftningen. Emellertid
är det inte klart vilka rekvisit som borde ställas upp för att definiera en
personaloption. En sådan definition torde även medföra gränsdragnings-
problem i olika avseenden. Den kan också påverka utformningen av op-
tioner i en oönskad riktning. I promemorian har föreslagits att bestäm-
melsen görs tillämplig på sådana rätter som i sig inte utgör ett värdepap-
per. Med den utgångspunkten kan regleringen göras mer generell, vilket
regeringen anser vara en fördel. Riksskatteverket m.fl. remissinstanser
har emellertid mot en sådan lösning anfört, att det inte av befintlig
rättspraxis framgår vad som omfattas av begreppet värdepapper. Dessa
remissinstanser anser det därför inte lämpligt att bestämningen av
tillämpningsområdet för den nya bestämmelsen sker med användning av
detta begrepp.
Begreppet värdepapper förekommer sedan tidigare i skattelagstift-
ningen. T.ex. tar den i punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL gällande
bestämmelsen sikte på att den anställde i tjänsten förvärvar värdepapper.
Om den nu föreslagna bestämmelsen utformas så att den endast omfattar
en viss definierad rätt kan det resultera i att en rätt av liknande slag inte
omfattas av någon av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 41 §
Prop. 1997/98:133
31
KL, eftersom den inte är ett värdepapper men inte heller en personalop- Prop. 1997/98:133
tion. Den nu föreslagna bestämmelsen bör därför komplettera den sedan
tidigare gällande bestämmelsen om förvärv av värdepapper. Begreppet
värdepapper är visserligen inte helt klart men ger trots det en relativt god
bild av vad som avses. Även i Skattelagskommitténs förslag till ny in-
komstskattelag (SOU 1997:2) har begreppet värdepapper behållits. Det
bör också framhållas att det normalt inte är något problem att avgöra hu-
ruvida en option är av sådant slag att bestämmelsen är tillämplig eller ej.
Bestämmelsen bör därför ta sikte på förmåner av aktuellt slag som i sig
inte utgör ett värdepapper men där den underliggande egendomen utgörs
av värdepapper. Detta far till följd att alla förmåner att i framtiden för-
värva värdepapper kommer att omfattas av bestämmelsen om rätten i sig
inte är att anse som ett värdepapper.
Som Kammarrätten i Göteborg anfört bör, för att bestämmelserna inte
skall kunna kringgås, beskattning utlösas inte enbart om optionen utnytt-
jas utan även om den överlåts. I annat fall finns en risk för att någon be-
skattningstidpunkt aldrig inträffar. I undantagsfall kan nämligen en op-
tion, som vid förvärvstidpunkten inte är att anse som ett värdepapper ef-
ter viss tid eller under vissa förutsättningar överlåtas.
Värderingen av förmånen bör ske i enlighet med de allmänna reglerna i
42 § andra stycket KL och punkt 1 av anvisningarna till bestämmelsen,
dvs. till marknadsvärdet när förmånen åtnjuts.
Bestämmelsen om beskattningstidpunkt bör tas in i punkt 4 av anvis-
ningarna till 41 § KL.
Avdrag för betald premie o.d.
Såvitt avser förvärv av en personaloption eller annan liknande tjänste-
förmån kan en premie eller annan ersättning ha utgått till utgivaren av
förmånen. Förhållandet torde i och för sig vara mindre vanligt vid för-
värv av personaloptioner. Denna omkostnad skall enligt gällande rätt dras
av det år då den skattskyldige betalat ersättningen. Anledning finns att
närmare diskutera om avdragsrätten även i fortsättningen skall upp-
komma det år premien eller ersättningen har betalats när beskattningstid-
punkten för förmånen förläggs till en senare tidpunkt.
Om förvärvet av rätten hade skett i en situation utanför ett anställnings-
förhållande skulle en intäkt av en sådan rätt beskattats i inkomstslaget
kapital. Enligt de regler som gäller för kapitalinkomster skall den kostnad
som uppkommer när en marknadsmässigt omsatt option förvärvas beak-
tas först i samband med reavinstberäkningen, alltså när en genom optio-
nen förvärvad aktie säljs, när kontantavräkning sker, när optionen säljs
eller när optionen förfallit. Den kostnad som uppkommer i samband med
förvärvet av en personaloption eller annan liknande tjänste förmån utgör i
likhet med ett förvärv av en marknadsmässigt omsatt option en kostnad
för en framtida intäkt. Mycket talar för att samma princip som gäller i
inkomstslaget kapital även bör gälla när nu aktuella rättigheter förvärvas
i ett anställningsförhållande. Det är inte tillräckligt att enbart på den
grunden att värdestegringen fram till utnyttjandet skall beskattas i in-
32
komstslaget tjänst medge att kostnaden får dras av omedelbart. En sådan Prop. 1997/98:133
regel skulle for övrigt innebära att ytterligare skattekrediter i inkomstsla-
get tjänst skulle uppkomma.
Regeringen anser i likhet med vad som anförts i promemorian att
skatteplikten för förmånen och avdragsrätten för eventuell ersättning bör
anses uppkomma samtidigt. Den ersättning som kan ha erlagts till utställ-
aren av en personaloption eller andra liknande tjänsteförmåner bör därför
fa dras av först när skatteplikten inträtt. Detsamma gäller andra kostnader
som kan hänföras till optionen. Kostnaden bör alltså inte omfattas av den
rätt till direktavdrag som finns enligt punkt 4 andra stycket anvisningarna
till 41 § KL. Någon möjlighet för den skattskyldige att välja tidpunkt för
avdraget bör inte finnas. Den kostnad som har uppkommit skall fördelas
på antalet aktier e.d. som kan förvärvas enligt optionen.
Om det vid utnyttjandet och därmed vid värderingen av förmånen upp-
kommer ett negativt värde, dvs. om förvärvskostnaden för det underlig-
gande värdepapperet (eventuell premie vid förvärvet av optionen eller
annan kostnad för optionen inklusive lösenpriset för den underliggande
egendomen enligt avtalet) är högre än värdepapperets marknadsvärde vid
lösentidpunkten, bör detta inte medföra att innehavaren av optionen får
göra avdrag motsvarande underskottet i inkomstslaget tjänst. Skälet till
detta är att det inte bör förekomma några negativa förmånsvärden i det
inkomstslaget. Regeringen delar Riksskatteverkets bedömning att detta
bör framgå av lagtexten. Förmånen skall i dessa fall tas upp till 0 kr, dvs.
det uppkommer inte någon beskattningsbar förmån. Den "förlust" som
uppkommit får i stället beaktas vid reavinstbeskattningen när värde-
papperet säljs. Värdepapperet anses även i de fallen förvärvat till ett pris
motsvarande summan av premien och lösenpriset.
Det måste emellertid finnas en möjlighet för innehavaren av optionen
att, när optionen inte utnyttjas, dra av premien eller annan kostnad som
kan ha uppstått i samband med förvärvet. För att avdragsrätt skall före-
ligga måste dock möjligheten att utnyttja optionen definitivt ha gått förlo-
rad. Om optionen utnyttjats skulle avdraget för förvärvskostnaden ha
skett i inkomstslaget tjänst. Anledning saknas att i de situationer optionen
inte utnyttjats se annorlunda på saken. Kostnaden har uppkommit i in-
komstslaget tjänst och avdraget bör därför också ske där.
Riksskatteverket har i sitt remissvar anfört att fråga uppkommer om det
bolag som utfärdat optionen har rätt till avdrag för denna. Regeringen
konstaterar att frågan om när en lönekostnad uppkommer beror på hur
optionen är utformad. En lönekostnad uppkommer normalt när optionen
utnyttjas av den anställde. Huruvida en avdragsgill lönekostnad har upp-
kommit dessförinnan beror på utformningen av optionsplanen.
Bestämmelsen om rätten till avdrag för premie o.d. bör tas in i punkt 4
sista stycket av anvisningarna till 41 § KL.
3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
Tjänstebeskattning
Den tid under vilken en fysisk person är eller har varit bosatt i Sverige är
han, enligt 53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. första stycket a SIL, skatt-
skyldig för all inkomst som han har förvärvat inom eller utom landet,
dvs. obegränsat skattskyldig. Av punkt 1 av anvisningarna till 53 § KL
framgår att som bosatt här räknas den, som här har sitt egentliga bo och
hemvist. Vidare likställs den som stadigvarande vistas här med här bosatt
person. En person som inte stadigvarande vistas i Sverige men som tidi-
gare haft sitt egentliga hemvist här skall, enligt anvisningspunkten, ändå
anses bosatt här om han har väsentlig anknytning till Sverige, varvid
olika omständigheter skall beaktas. En svensk medborgare bosatt i Sve-
rige eller en person som under sammanlagt minst tio år haft sitt egentliga
bo och hemvist här eller stadigvarande vistats här och som flyttat från
Sverige skall anses bosatt i Sverige under en tid av fem år från dagen för
avresan från Sverige om han inte visar att han inte haft väsentlig anknyt-
ning till Sverige. Frågan om en sådan person anses ha väsentlig anknyt-
ning till Sverige prövas varje år under femårsperioden. Det ankommer på
den enskilde att varje år visa att han under beskattningsåret inte har haft
väsentlig anknytning till Sverige. Enligt de s.k. sex- respektive tolvmå-
nadersreglema i 54 § f KL jämte anvisningar och 7 § 11 mom. första
stycket SIL föreligger emellertid ett undantag från den obegränsade
skattskyldigheten för "avlöning eller därmed jämförlig förmån", som en i
Sverige bosatt fysisk person åtnjutit under vistelse utomlands för tjänst-
göring där.
Förmån i form av en personaloption beskattas enligt gällande rätt vid
utgången av en kvalifikationstid. Detta medför att om en innehavare av
en personaloption flyttar utomlands är optionen redan vid tidpunkten för
utflyttningen beskattad i den utsträckning som den kan utnyttjas. Efter-
som en personaloptions fortsatta giltighet är beroende av anställningen
kan det förutsättas att personaloptionen i den omfattning den därefter kan
utnyttjas är en förmån grundad på anställning utomlands och därför
skulle kunna beskattas där. Är inkomsten av anställningen undantagen
från beskattning i Sverige enligt sex- respektive tolvmånadersreglema
blir även personaloptioner undantagna från beskattning här i den mån de
intjänas och beskattas i källstaten. Däremot torde inte sex- respektive
tolvmånadersreglema medföra att personaloptioner i den utsträckning de
intjänats i Sverige undantas från beskattning. Emellertid kan tillämp-
ningsproblem uppkomma om förmånen anses intjänad såväl i Sverige
som utomlands.
I det motsatta fallet, dvs. om en person som i utlandet förvärvat en per-
sonaloption flyttar till Sverige för att arbeta här skulle med gällande
praxis beskattning ske här för förmånen först i samband med att en kvali-
fikationstid löpt ut.
Prop. 1997/98:133
34
Reavinstbeskattning Prop. 1997/98:133
Enligt 6 § 1 mom. första stycket a SIL är en fysisk person som är bosatt
utomlands skattskyldig i Sverige för vinst vid avyttring av aktier och an-
delar i svenska aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar samt
vissa andra i bestämmelsen uppräknade finansiella instrument. Förutsätt-
ningen för sådan skattskyldighet är dock att han eller hon haft sitt egent-
liga bo och hemvist här eller stadigvarande vistats här vid något tillfälle
under de tio år som närmast föregått det år då avyttringen skedde. Skatt-
skyldigheten är dock begränsad i tiden till utgången av det tionde kalen-
deråret efter utflyttningen från Sverige. Utöver de ovan nämnda egen-
domsslagen omfattar bestämmelsen även konvertibla skuldebrev och
konvertibla vinstandelsbevis, som utgetts av svenska aktiebolag. Vidare
omfattar skattskyldigheten optionsrätter, utfästa av svenska aktiebolag,
som avser rätt till nyteckning eller köp av aktier. En förutsättning för
skattskyldighet är dock att optionsrätten är utfäst i förening med skul-
debrev. Slutligen omfattar skattskyldigheten också optioner och terminer,
som omfattar något av de nu nämnda finansiella instrumenten. Bestäm-
melsen gäller oberoende av om det finansiella instrumentet har köpts
under tid, då den skattskyldige varit bosatt utomlands eller dessförinnan.
Om en personaloptions underliggande egendom utgörs av aktie i ett
svenskt aktiebolag — eller annat finansiellt instrument som omfattas av
bestämmelsen — och innehavaren förvärvar egendomen samt därefter
inom en tioårsperiod från utflyttningen avyttrar denna kommer reavinst-
beskattning att ske i Sverige enligt 6 § 1 mom. första stycket a SIL.
Regeringens förslag: Har en person på grund av sin tjänst fått en rätt
som i sig inte utgör ett värdepapper men innebär en rätt att i framtiden
förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på för-
månliga villkor och har rätten kunnat utnyttjas men ännu inte utnytt-
jats, skall skattskyldighet för förmånen i denna del anses uppkomma
när den skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige eller att stadigvarande vistas här. Förmånen skall värderas
med ledning av den underliggande egendomens marknadsvärde vid
tidpunkten för beskattningen.
Har en person flyttat till Sverige och under anställning utomlands
fatt en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt
pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall förmånen inte tas upp till
beskattning i den del som hade kunnat utnyttjas i tiden före det att den
skattskyldige fick sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadig-
varande vistas här. Den del av rätten som tjänats in genom verksamhet
utomlands skall anses utnyttjad först.
Om den som beskattats i samband med utflyttningen flyttar tillbaka
till Sverige skall inte de tidigare beskattade delarna av förmånen be-
skattas på nytt om de utnyttjas eller överlåts i Sverige.
35
Promemorieförslaget stämmer överens med regeringens med vissa
undantag. Vid utflyttning föreslås i promemorian att skatteplikten skall
inträda när den obegränsade skattskyldigheten upphör, varvid förmånen
också skall värderas.
Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att avskattning bör ske vid
tidpunkten för utflyttningen i stället för vid tidpunkten för den obegrän-
sade skattskyldighetens upphörande för att på så sätt undvika den inkon-
gruens som kan uppstå när sexmånadersregeln är tillämplig. Närings-
livets Skattedelegation påpekar att uttrycket ”intjänats genom verksamhet
i Sverige” är oklart, då det inte ger besked huruvida skatt skall utgå på
den faktiska värdestegringen mellan tidpunkten för inflyttning och ut-
nyttjande eller på den proportionella del av värdestegringen som skett
mellan dessa tidpunkter och att samma problem uppstår när optionsinne-
havaren har betalat en ersättning för optionen. Invest in Sweden Agency
menar att endast optioner som erhållits efter inflyttning till Sverige och
kunnat utnyttjas under vistelsen här skall betraktas som intjänade i Sve-
rige.
Enligt den praxis som gäller idag beskattas en personaloption när kvalifi-
kationstiden har gått ut och den kan utnyttjas. Om beskattning så som
föreslås sker vid tidpunkten för det faktiska utnyttjandet innebär det att
en optionsinnehavare som utnyttjar optionen under en tid när han inte
längre är obegränsat skattskyldig i landet kan komma att undgå beskatt-
ning av förmånen. Det är emellertid angeläget, att en ändring beträffande
beskattningstidpunkten inte leder till möjligheter att undandra sig be-
skattning i Sverige. Eftersom förmånen har intjänats under arbete här i
landet bör den också beskattas här. Det är av den anledningen nödvändigt
med kompletterande skatteregler för det fallet att den skattskyldige efter
förvärvet men före ett faktiskt utnyttjande av en personaloption flyttar
från Sverige.
Om i stället en person som redan är innehavare av en personaloption
flyttar till Sverige kan förslaget om beskattningstidpunkt komma att med-
föra att innehavaren beskattas när optionen utnyttjas i Sverige. Det kan
därför föreligga en risk för att Sverige kommer att beskatta en förmån
som redan har beskattats i det tidigare bosättningslandet. Den risken fö-
religger främst i de fall den tidigare hemviststaten beskattar denna typ av
förmån i samband med förvärvet av optionen eller vid en annan tidpunkt
som inträffat före ett faktiskt utnyttjande.
För de redovisade situationerna finns det ett behov av bestämmelser
som anger hur beskattningen skall ske om en person flyttar till respektive
från Sverige och vid den tidpunkten innehar en personaloption. I det föl-
jande redovisas två olika lösningar, en tioårsregel och en avskattningsre-
gel.
Prop. 1997/98:133
36
Tioårsregel Prop. 1997/98:133
En tioårsregel skulle innebära att tjänsteinkomster från aktuella rättighe-
ter beskattas i Sverige under en tid av tio år efter utflyttningen. Detta kan
förklaras av dels att personaloptionen ofta har en löptid på tio år, dels att
situationen i viss mån anknyter till den gällande tioårsregeln i 6 § 1 mom.
första stycket a SIL. Beskattningen av förmånen skulle vid tillämpningen
av en sådan bestämmelse ske i samband med att optionen utnyttjas för
förvärv av den underliggande egendomen. Om innehavaren av personal-
optionen även efter utflyttningen är anställd i samma företagsgrupp, var-
vid personaloptionen fortfarande är gällande kan emellertid en sådan be-
stämmelse komma att medföra att innehavaren beskattas i två länder for
samma inkomst. En tioårsregel skulle nämligen kunna medföra att sådana
tjänsteförmåner som har intjänats utomlands även beskattas i Sverige,
vilket kan verka stötande. I och for sig kan ett sådant resultat undvikas
genom att beskattningsunderlaget enbart utgörs av förmånen i den om-
fattning den hade kunnat utnyttjas vid tidpunkten for utflyttningen. Även
då skulle dock risk for dubbelbeskattning föreligga, nämligen om det nya
bosättningslandet beskattar förmånen vid ett faktiskt utnyttjande. Vad
som emellertid kan sägas tala starkast mot en tioårsregel är svårigheterna
att kontrollera när en option faktiskt utnyttjas. Eftersom det inte är en
framkomlig väg att ålägga utländska subjekt en kontrolluppgiftsskyldig-
het torde möjligheten att beskatta inkomsten i Sverige vara beroende av
att den skattskyldige själv anmäler till svenska skattemyndigheter att op-
tionen har utnyttjats.
Artikel 15 i OECD:s modellavtal om dubbelbeskattning avser ersätt-
ning som uppburits på grund av anställning inom den privata sektorn.
Enligt huvudregeln beskattas inkomst i den skattskyldiges hemviststat.
Utförs arbetet i den andra avtalsslutande staten far emellertid den in-
komst som är hänförlig till sådant arbete beskattas i denna andra stat. I
artikelns andra punkt finns emellertid ett undantag. Undantaget tar sikte
på det fall att arbetstagaren vistas högst 183 dagar under beskattningsåret
i fråga i källstaten, att arbetsgivaren inte har hemvist i den stat där arbetet
utförts och att, om arbetsgivaren har ett fast driftställe i den stat där ar-
betet utförs, ersättningen inte belastar det fasta driftstället som arbetsgi-
varen har i källstaten. Om dessa tre förutsättningar är uppfyllda skall be-
skattning i stället ske i hemviststaten. Någon ledning for bedömning av
frågan om vad som anses som ersättning på grund av anställning finns
inte i modellavtalet. I de situationer där det kan uppkomma risk för
internationell dubbelbeskattning far därför i varje enskilt fall avgöras
huruvida förmån i form av en personaloption utgör sådan ersättning på
grund av anställning som får beskattas i källstaten.
Avskattning
Det andra alternativet innebär att förmånen avskattas om en innehavare
av aktuella rättigheter flyttar utomlands. Beskattningen bör endast om-
fatta de delar där kvalifikationstiden har gått ut vid tidpunkten for utflytt-
ningen. Det är endast i dessa delar som förmånen kan anses ha intjänats
37
under anställning i Sverige. I promemorian föreslogs att avskattningen
skulle ske det beskattningsår då innehavaren av förmånen upphörde att
vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Riksskatteverket har mot förslaget
i promemorian anfört att avskattning i stället bör ske vid tidpunkten för
utflyttningen för att på så sätt undvika den inkongruens som kan uppstå
när sexmånadersregeln är tillämplig. Sexmånadersregeln innebär dock att
skattebefrielse medges för den tjänsteinkomst som tjänas in i utlandet om
den inkomsten beskattas i utlandet. Den förmån som skall avskattas torde
emellertid inte omfattas av sexmånadersregeln, eftersom förmånen är
intjänad i Sverige. Regeringen är dock medveten om att det kan uppstå
gränsdragningsproblem huruvida förmånen är intjänad i Sverige eller
utomlands, men det måste i så fall lösas vid tillämpningen av den interna
rätten och eventuellt tillämpligt dubbelbeskattningsavtal. Till skillnad
från vad som har anförts i promemorian anser dock regeringen i likhet
med Riksskatteverket att avskattningen bör ske vid den tidpunkt då inne-
havaren av en option flyttar utomlands. Skälet för det är främst att det
även vid den i promemorian föreslagna avskattningsregeln uppkommer
kontrollsvårigheter liknande dem vid en tioårsregel.
Liksom vid en tioårsregel uppkommer vid avskattning en risk för att
innehavaren av personaloptionen blir dubbelbeskattad. Så är fallet om det
nya bosättningslandet beskattar en förmån i form av personaloption vid
utnyttjandet. Den enskilde har dock en möjlighet att undvika att inkoms-
ten dubbelbeskattas, nämligen genom att utnyttja optionen före utflytt-
ningen. I vissa fall torde dock innehavaren av personaloptionen avsluta
sin anställning inom företagsgruppen för att flytta utomlands. Om perso-
naloptionen omedelbart upphör att gälla bör innehavaren naturligtvis inte
förmånsbeskattas i annat fall än om han faktiskt utnyttjar den. En del
optionsplaner ger innehavaren rätt att under viss karenstid utnyttja optio-
nen vid avslutad anställning. Optionen bör då avskattas när den skatt-
skyldige upphör att ha sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller att
stadigvarande vistas här.
I jämförelse med den i promemorian föreslagna lösningen inträffar
skatteplikt och beskattningstidpunkt samtidigt vilket får anses vara en
fördel. Med den i promemorian föreslagna lösningen uppstår nämligen en
del andra problem, t.ex. hur beskattning skall ske när den skattskyldige
under en tid då han är obegränsat skattskyldig utnyttjar optionen för för-
värv av värdepapper men där han under vistelsen utomlands har tjänat in
ytterligare aktier. Mot bakgrund av detta och bl.a. de kontrollsvårigheter
som uppkommer är det regeringens bedömning att detta alternativ är
bättre än den tidigare diskuterade tioårsregeln. Det innebär således att
förmånen bör avskattas vid den tidpunkt då den som fått förmånen inte
längre har sitt egentliga bo och hemvist i Sverige eller stadigvarande
vistas här, dvs. vid den faktiska utflyttningen. Skatteplikten bör i likhet
med vad som föreslagits i promemorian omfatta endast de delar av
förmånen som kunde utnyttjas vid tiden för utflyttningen. Till grund för
värderingen vid avskattningen bör läggas det marknadsvärde som det
underliggande värdepapperet har vid den tidpunkten. Detta innebär alltså
att skattepliktens omfattning fastställs vid tidpunkten för utflyttningen
och att vad som då har intjänats skall beskattas.
Prop. 1997/98:133
38
Om den som avskattats flyttar tillbaka till Sverige och då utnyttjar op- Prop. 1997/98:133
tionen i de redan avskattade delarna skall beskattning inte ske vid ut-
nyttjandet.
Avskattning i ett EU- perspektiv
Innan slutlig ställning tas till frågan om en avskattningsregel bör emel-
lertid övervägas om en sådan bestämmelse skulle innebära en överträ-
delse av Romfördragets bestämmelser till skydd for kapitalets fria rörlig-
het. Gemenskapsrätten kan kortfattat beskriven sägas ge de enskilda
medlemsländerna rätt att göra skillnad i skattereglerna mellan skattebe-
talare med hänsyn till bostadsort och den ort där deras kapital investerats
under förutsättning att reglerna inte har diskrimineringskaraktär eller
syftar till annan förtäckt begränsning av de rättigheter till fri rörlighet
som regleras i gemenskapsrätten. Denna princip har kodifierats såvitt
gäller kapitalets fria rörlighet i artikel 73 d i Romfördraget i dess lydelse
enligt Maastrichtfördraget.
Av intresse kan vara att undersöka huruvida andra medlemsländer har
någon form av reglering motsvarande den nu diskuterade avskattningsre-
geln.
I Danmark t.ex. har man en form av avskattning av värdestegring på
aktier när en aktieägare flyttar från Danmark. Såväl danska som utländ-
ska aktier omfattas. Bestämmelserna går i huvudsak ut på följande.
Aktievinstbeskattningen sker på grundval av aktiernas värde vid tid-
punkten for skattepliktens upphörande eller bytet av skatterättsligt hem-
vist. Under vissa förutsättningar kan anstånd med betalning av påförd
skatt beviljas. När aktierna realiseras eller aktieägaren dör, kan skatten
som huvudregel begäras omräknad på grundval av överlåtelsesum-
man/marknadsvärdet och innehavstiden vid överlåtelsen respektive döds-
fallet. Avdrag medges från den danska skatten för eventuell utländsk
skatt på samma inkomst. Om aktieägaren åter far skattemässigt hemvist i
Danmark faller den påförda avflyttningsskatten bort och aktierna omfat-
tas därefter av de allmänna bestämmelserna om aktievinstbeskattning.
Några avgöranden i EG-domstolen som skulle kunna ge vägledning
vid bedömning av huruvida en avskattningsregel skulle strida mot ge-
menskapsrätten finns såvitt bekant inte. Den föreslagna avskattningsre-
geln saknar diskrimineringskaraktär och syftar inte till någon begräns-
ning av den fria rörligheten inom EU. Regelns utformning medför dess-
utom att endast sådan inkomst som har tjänats in under arbete i Sverige
blir föremål for avskattning, vilket inte torde strida mot EG-rätten.
Inflyttning
För att undvika att en person som är innehavare av en personaloption och
som flyttar till Sverige beskattas for de delar av personaloptionen som
kunnat utnyttjas före inflyttningen bör i 41 § KL tas in en bestämmelse
som begränsar skatteplikten i detta avseende. Begränsningen bör — på
samma sätt som föreslås i avflyttningsfallen — innebära att beskatt-
39
ningen endast träffar sådan inkomst som kan anses intjänad i Sverige. Prop. 1997/98:133
Regeln bör utformas så att beskattning sker for de delar av en personal-
option som den skattskyldige utnyttjar efter inflyttningen till Sverige och
som också har tjänats in i Sverige. I promemorian har dock frågan om
hur beskattningen skall ske i dessa situationer inte behandlats. Dessa
regler bör göras så enkla som möjligt, varför varje form av proportione-
ring bör undvikas. Detta innebär att om innehavaren vid tiden för inflytt-
ningen har outnyttjade optioner som tjänats in under anställning utom-
lands dessa skall anses utnyttjade först. För att tydligare åskådliggöra
regeringens förslag i detta avseende kan följande exempel illustrera.
X har under en anställning utomlands erhållit en option som berättigar
honom att förvärva sammanlagt 1 000 aktier. Enligt villkoren i options-
planen kan X förvärva aktier i poster om 100 st den 1 juni respektive den
1 december varje år. Optionen löper under 10 år och efter 5 års löptid har
X rätt att förvärva alla de aktier som optionen omfattar. År 3 efter förvär-
vet av optionen flyttar X till Sverige. Han har vid den tidpunkten tjänat in
500 aktier på grund av sin anställning utomlands. Av dessa 500 aktier har
X tidigare förvärvat 300 aktier. X kan således när han flyttar till Sverige
förvärva resterande 200 aktier utan att han beskattas här. X arbetar under
ett år i Sverige och under den tiden har han tjänat in ytterligare 200 ak-
tier. X förvärvar därefter 200 aktier. Han skall då anses ha förvärvat de
aktier som han har tjänat in under anställning utomlands. Förmånsbe-
skattning skall alltså inte ske. Om X i stället hade förvärvat 400 aktier
skulle X ha förmånsbeskattats för 200 aktier i Sverige.
Förslagen föranleder en komplettering av punkt 4 av anvisningarna till
41 § KL
Socialförsäkringarna finansieras av socialavgifter, allmän pensionsavgift
och allmänna skattemedel. Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter, SAL. Avgifterna tas ut som arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare och beräknas på
ett underlag som består av lön och andra skattepliktiga förmåner som en
arbetsgivare utger till sina anställda. Egenavgifter beräknas på ett under-
lag som består av inkomst av annat förvärvsarbete. Som inkomst av annat
förvärvsarbete räknas främst inkomst av aktiv näringsverksamhet här i
landet men även olika ersättningar för arbete för någon annans räkning,
under förutsättning att inkomsten inte räknas som inkomst av anställning.
Som exempel kan nämnas ersättning från en arbetsgivare som är bosatt
utomlands eller är en utländsk juridisk person, om ersättningen avser
arbete inom Sverige samt arbetsgivaren och arbetstagaren kommit över-
ens om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst, s.k. omvänt
likställighetsavtal. Dit räknas också ersättning som enligt KL beskattas
som inkomst av tjänst och som, utan att anställningsförhållande förelegat,
40
har utbetalats av en fysisk person bosatt utomlands eller av en utländsk
juridisk person.
För lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner som utgör skatte-
pliktig intäkt av tjänst skall enligt 3 kap. 4 § lagen (1990:325) om själv-
deklaration och kontrolluppgifter, LSK, kontrolluppgift lämnas av den
som har betalat ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgiften
skall lämnas för den som av den uppgiftsskyldige har fått skattepliktigt
belopp eller skattepliktig förmån. Uppgiftsskyldighet föreligger också i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor och
skriftligen åberopat F-skattsedeln.
Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. Utgiven förmån skall tas upp oavsett om den
utgått kontant eller på annat sätt eller utgjort ersättning för kostnader som
mottagaren har betalat. Om mottagaren har betalat ersättning för en för-
mån skall förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp. Värdet av
förmåner som har utgått i annat än pengar skall beräknas i enlighet med
bestämmelserna i KL.
I samband med 1990 års skattereform behandlades frågan om vem som
skulle ansvara för socialavgifter som skall tas ut på ersättningar som helt
klart hade sin grund i tjänsten men som kommer från annan än arbetsgi-
varen. RSV framförde som sin uppfattning att arbetsgivaren borde åläg-
gas en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på sådana förmåner (prop.
1989/90:110 s. 376). Regeringen var emellertid då inte beredd att genom-
föra RSV:s förslag utan anförde att det är den som har betalat ersätt-
ningen eller förmånen som också skulle betala avgiften även om något
direkt anställningsförhållande inte föreligger. Arbetsgivarbegreppet i
socialförsäkringssystemet kom därigenom att utvidgas. Ersättningar som
betalas ut av en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk
person som inte är att anse som arbetsgivare undantogs dock. I sådana
fall skall socialavgifter betalas i form av egenavgifter.
Skyldighet att betala socialavgifter vid s.k frequentflyer-rabatter
Rabatter som lämnas för visad kundtrohet finns bl.a. inom flyg- och ho-
tellbranschen, s.k. frequent flyer-rabatter. Sådana rabatter är skatteplik-
tiga om de har sin grund i resor i tjänsten och sedan utnyttjas för privat
bruk. Den 1 januari 1992 undantogs frequent flyer-rabatter vid utrikes
flygresor från skatteplikt. Bakgrunden till att skattefriheten infördes var
bl.a. att möjligheten för svenska skattemyndigheter att beskatta de
frequent flyer-rabatter som lämnats av utländska bolag ansågs i det när-
maste obefintlig, om inte den skattskyldige själv redovisade förmånen.
Flygbolaget var som utgivare av rabatten skyldig att lämna kontrollupp-
gift enligt 3 kap. 4 § LSK. Det innebar dock svårigheter för de kontroll-
uppgiftsskyldiga bolagen att veta om rabatten faktiskt kommit att utnytt-
jas och i sådant fall vilken del av rabatten som grundade sig på av arbets-
givaren betalda resor.
Prop. 1997/98:133
41
Fr.o.m. den 1 januari 1997 är förmåner i form av frequent flyer-rabat-
ter inte längre undantagna från skatteplikt. Skyldigheten att betala arbets-
givaravgift på skattepliktig rabatt, bonus eller annan förmån, som ges ut
på grund av kundtrohet eller liknande, åligger numera den som slutligt
har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen om denne är
någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Motsvarande gäl-
ler i fråga om skyldighet att lämna kontrolluppgift. Detta innebär att ar-
betsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på
sådana skattepliktiga förmåner som grundar sig på kostnader som arbets-
givaren har stått för.
När skattskyldighet för frequent flyer-rabatter föreslogs invändes från
flera remissinstanser bl.a. att det var orimligt att arbetsgivaren under
straffansvar skulle åläggas en kontrolluppgiftsskyldighet och ansvar för
arbetsgivaravgifter för en förmån som arbetsgivaren inte hade utgett och
som ligger utanför arbetsgivarens kontroll. Regeringen anförde dock att
svårigheten att kontrollera när en förmån åtnjuts inte var något specifikt
för den aktuella typen av förmån. Som ett skäl för att ålägga arbetsgiva-
ren denna skyldighet anförde regeringen att det är möjligt för arbetsgiva-
ren att undvika det merarbete den ökade administrationen medförde ge-
nom att antingen inte tillåta att tjänsteresor läggs till grund för bonuspo-
äng eller att se till att eventuella trohetsrabatter eller andra förmåner an-
vänds i tjänsten (prop. 1996/97:19 s. 77).
Vidare ålades den som är skattskyldig för en skattepliktig rabatt, bonus
eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet eller liknande för
vilken kontrolluppgiftsskyldighet föreligger, att till den kontrolluppgifts-
skyldige på annat sätt än muntligen lämna uppgift om förmånens art och
omfattning och under vilken månad denna åtnjutits. I anställningsförhål-
landen skall en arbetstagare alltså lämna sådan uppgift till sin arbetsgi-
vare. Arbetsgivarens redovisningsskyldighet i skattedeklarationen inträ-
der först månaden efter det att arbetsgivaren fatt kännedom om att för-
månen åtnjutits. Något straffansvar för arbetsgivaren för underlätet upp-
giftslämnande kan således inte komma i fråga förrän efter den tidpunkt
då han fick kännedom om förmånen och ändå underlåtit att redovisa den.
Samma sak gäller frågan om oriktig uppgift i avgiftshänseende.
Prop. 1997/98:133
42
12
Prop. 1997/98:133
Regeringens forslag: Om en förmån eller ersättning getts ut eller an-
ses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en ut-
ländsk juridisk person och det inte finns något anställningsförhållande
mellan utbetalaren och den som far ersättningen eller förmånen, skall
arbetsgivaravgifter betalas av den svenska arbetsgivaren om förmånen
eller ersättningen har getts ut på grund av tjänsten hos denne. Arbets-
givaren skall på motsvarande sätt betala särskild löneskatt. Arbetsgi-
varen skall vidare lämna kontrolluppgift om ersättningen eller förmå-
nen och göra avdrag för preliminär A-skatt på grundval av dess värde.
Den som är skattskyldig för en förmån eller ersättning som getts ut
eller anses utgiven av en fysisk person bosatt utomlands eller en ut-
ländsk juridisk person utan att det finns ett anställningsförhållande
skall på annat sätt än muntligen lämna uppgifter om förmånens eller
ersättningens omfattning till den kontrolluppgiftsskyldige. Den an-
ställde skall även lämna uppgift om vilken månad förmånen åtnjutits
eller anses åtnjuten respektive ersättningen erhållits. Uppgifterna skall
lämnas senast månaden efter det att förmånen åtnjutits eller anses åt-
njuten respektive ersättningen erhållits.
Promemorieforslaget stämmer i huvudsak överens med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inte något
att erinra mot förslaget. Riksskatteverket påpekar emellertid att det bör
klargöras att även inkomst av uppdrag anses som skattepliktig intäkt.
Näringslivets Skattedelegation anför att den föreslagna lagstiftningen gör
att ansvaret för kontrolluppgifter och arbetsgivaravgifter blir mycket
oklart och gränsdragningsproblem kan uppstå. Svenska Revisorsamfundet
SRS menar att regleringen att ”förmånen kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige” är för vid och behöver preciseras.
Skälen för regeringens förslag: Personaloptioner ges ofta ut av ett ut-
ländskt moderföretag till den svenske arbetsgivaren. De nu gällande be-
stämmelserna om ansvar för socialavgifter har bl.a. fått till följd att den
arbetstagare som erhåller en personaloption har att betala egenavgifter på
förmånsvärdet. En arbetstagare kan normalt förutsättas sakna erfarenhe-
ter av att betala egenavgifter. Det är därför sannolikt att många arbetsta-
gare på grund av okunnighet underlåter att betala egenavgifter på den
förmån som uppkommit. Eftersom det inte heller föreligger någon skyl-
dighet att lämna kontrolluppgift innebär den nuvarande situationen upp-
enbara kontrollsvårigheter för skattemyndigheterna.
Regeringen delar den i promemorian framförda synpunkten att det för-
hållandet att en förmån eller ersättning har sin grund i en anställning i
Sverige starkt talar för att den svenske arbetsgivaren skall betala social-
avgifter i form av arbetsgivaravgifter även om ersättningen har getts ut
av ett utländskt rättssubjekt. En sådan ordning borde vara möjlig och
dessutom medföra mer enhetliga och enklare regler. Det torde av bl.a.
praktiska skäl vara mindre lämpligt att kräva socialavgifter av en fysisk
person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person som inte är ar-
43
betsgivare åt den person som t.ex. får en personaloption på grund av sin Prop. 1997/98:133
anställning i Sverige. Man bör i stället sträva efter att ålägga den svenske
arbetsgivaren ett ansvar för arbetsgivaravgifterna när detta är praktiskt
möjligt. Det förhållandet att viss inkomst av en anställning beläggs med
egenavgifter medan en annan inkomst av samma anställning beläggs med
arbetsgivaravgifter är något som bör undvikas. Övervägande skäl talar
sålunda för att den svenske arbetsgivaren skall åläggas ansvar för arbets-
givaravgifter i de nu aktuella fallen. Till skillnad från vad som gäller i
fråga om t.ex. frequent flyer-rabatter bör det emellertid i dessa fall sakna
betydelse vem som slutligt stått för kostnaden för förmånen eller ersätt-
ningen. Det avgörande bör i stället vara att förmånen eller ersättningen
har sin grund i tjänsten. De föreslagna reglerna skall således komplettera
de regler som gäller för arbetsgivaravgifter vid förmåner som ges ut på
grund av kundtrohet o.d. och som arbetsgivaren slutligt stått kostnaden
för. De nya reglerna innebär därför inte någon ändring av gällande regler
i de situationer där t.ex. ett svenskt bolag, som inte är arbetsgivare, ger
rabatt och står för kostnaderna till anställda i ett annat företag. Det är då
det rabattgivande bolaget och inte arbetsgivaren som skall betala arbets-
givaravgifterna under förutsättning att förmånen har sin grund i anställ-
ningen. Om däremot det rabattgivande bolaget är utländskt skall den
svenske arbetsgivaren, enligt de nya reglerna, ansvara för arbetsgivarav-
gifterna om rabatten har sin grund i tjänsten. Huvudregeln bör således
även i fortsättningen vara att den som betalat förmånen eller ersättningen
också skall betala arbetsgivaravgifter.
En förutsättning för att den svenske arbetsgivaren skall vara ansvarig
för arbetsgivaravgifterna i de nu aktuella fallen bör emellertid vara att
denne på något sätt medverkat till uppkomsten av förmånen eller ersätt-
ningen. Förmånen eller ersättningen bör ha sin grund i tjänsten. Något
generellt svar på när en förmån skall anses ha sin grund i tjänsten kan
naturligtvis inte ges utan det måste bedömas från fall till fall. I flertalet
fall torde det inte föreligga några problem att fastställa. När det gäller
personaloptioner och liknande förmåner är situationen ofta mer kompli-
cerad att bedöma. Att ersättningen eller förmånen har getts ut på uppdrag
från den svenske arbetsgivaren till det utländska bolaget eller den utom-
lands bosatte fysiska personen, dvs. att förmånen är ett utflöde av ett av-
tal om t.ex. personaloptioner mellan arbetsgivaren och utställaren kan
tillmätas betydelse. Om arbetstagaren och den svenske arbetsgivaren är
överens om att förmånen eller ersättningen har sin grund i tjänsten bör
även detta tillmätas betydelse.
Ytterligare en förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna åläggas en
skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för aktuella förmåner eller er-
sättningar är att arbetsgivaren också på något sätt får information om att
den anställde fått sådan förmån eller ersättning. Detta har också betydelse
för skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Denna skyldighet är — lik-
som skyldigheten att redovisa arbetsgivaravgifter — straffsanktionerad.
Mot en skyldighet för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter och
lämna kontrolluppgifter kan därför invändas att det inte är rimligt att ar-
betsgivaren åläggs ansvar för något som möjligen kan påstås ligga utan-
för hans möjlighet att kontrollera. Emellertid kan mot ett sådant argu-
44
ment anföras att arbetsgivaren i dessa situationer på ett eller annat sätt Prop. 1997/98:133
har bidragit till att förmånen getts ut och att det därför får ankomma på
denne att hålla reda på detta. Svårigheten med att kontrollera när en för-
mån har åtnjutits är inte specifik för denna typ av förmån (jfr även här
reglerna för frequent flyer-rabatter). Det kan emellertid finnas skäl att, på
samma sätt som gäller vid åtnjutandet av en frequent flyer-rabatt, ålägga
någon en skyldighet att upplysa arbetsgivaren om när förmånen har åt-
njutits. De som skulle kunna åläggas en sådan skyldighet är antingen den
som gett ut förmånen eller den som uppgiften avser, dvs. den anställde.
Att det i många fall kan antas vara ett utländskt rättssubjekt som har gett
ut förmånen talar mot att lägga upplysningsskyldigheten på utställaren.
Det är därför mer praktiskt att den anställde åläggs en skyldighet att
upplysa arbetsgivaren om att förmånen eller ersättningen åtnjutits. Om
den anställde uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet lämnar oriktig
uppgift eller underlåter att lämna uppgift till arbetsgivaren kan detta för-
anleda straffansvar enligt 7 § första stycket 2 och 8 § skattebrottslagen
(1971:69). Det bör därför klart anges i LSK att mottagaren av den skatte-
pliktiga förmånen har en uppgiftsskyldighet gentemot den som skall
lämna kontrolluppgift. Uppgiftsskyldigheten bör avse såväl förmånens
eller ersättningens storlek som under vilken månad den åtnjutits respek-
tive erhållits. Den som åtnjutit förmånen eller erhållit ersättningen bör
upplysa arbetsgivaren om detta senast månaden efter det att förmånen
åtnjutits. Något straffansvar kan därför inte komma ifråga för arbetsgiva-
ren förrän efter den tidpunkten och i så fall endast om han ändå underlå-
ter att redovisa den eller lämnar oriktig uppgift. I de situationer då en
förmån i form av en personaloption skall avskattas i samband med att den
skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo eller hemvist i Sverige eller
att stadigvarande vistas här skall den skattskyldige lämna sådana uppgif-
ter vid den tidpunkt då förmånen anses åtnjuten, dvs. vid utflyttningen.
Förmånen skall då på motsvarande sätt anses utgiven.
Om en förmån eller ersättning som getts ut av en fysisk person bosatt
utomlands eller en utländsk juridisk person och förmånen eller ersätt-
ningen inte har sin grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall i
fortsättningen utbetalaren betala arbetsgivaravgifter (3 kap. 2 § andra
stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter).
I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-
ställs arbetsgivar/arbetstagarförhållande med uppdragsgivar/uppdrags-
tagarförhållande (prop. 1989/90:110 s. 752). De nu föreslagna bestäm-
melserna kommer således även att omfatta uppdragsförhållanden.
Förslaget föranleder ändring i 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om social-
avgifter, 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483), 1 § lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 3 kap. 4
och 4 a §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
samt 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
45
Förslaget om senarelagd beskattningstidpunkt medför allmänt sett en
höjning av de skattepliktiga förmånsbeloppen som uppkommer på grund
av personaloptioner o.d. Samtidigt medför den senarelagda beskattnings-
tidpunkten att den offentliga sektorn går miste om ränteinkomster och att
statens inkomster från skattepliktiga reavinster på förvärvade värdepap-
per minskar. Att beskattningstidpunkten flyttas fram till den tidpunkt då
optionen faktiskt utnyttjas medför även en ökad möjlighet för den skatt-
skyldige att utnyttja optionen vid den tidpunkt när han har en lägre årsin-
komst och därigenom en ökad möjlighet att undvika skatteprogression.
Det är inte möjligt att närmare ange hur stor förändringen av skattein-
täkterna blir. Motsvarande gäller för arbetsgivaravgifterna.
De nya reglerna torde innebära betydande administrativa förenklingar.
Det är angeläget att de nya bestämmelserna börjar tillämpas så snart det
är möjligt. De nya bestämmelserna såvitt avser skatt och socialavgifter
föreslås därför träda i kraft vid halvårsskiftet 1998, varvid de också ome-
delbart skall börja tillämpas.
Vad som ytterst avgör hur övergången från de gamla till de nya reg-
lerna bör ske är att det inte far uppkomma någon retroaktiv verkan till
nackdel för de skatt- och avgiftsskyldiga. Som tidigare har framgått
kommer en senareläggning av beskattningstidpunkten i många fall att
medföra ett högre skattepliktigt förmånsvärde i jämförelse med det skat-
temässiga förmånsvärdet enligt nu gällande rätt. Av det sagda följer att
de optioner som redan har beskattats inte far omfattas av de nya reglerna.
Gränsen måste därför dras vid sådana optioner eller delar av optioner
som vid ikraftträdandet av de nya beskattningsreglerna ännu inte passerat
tidpunkten för skattskyldighetens inträde. De nya beskattningsreglerna
bör således tillämpas på en personaloption enbart i de delar kvalifika-
tionstiden inte ännu har löpt ut den 30 juni 1998.
På avgifts- och kontrolluppgiftssidan skall de nya bestämmelserna till-
lämpas på sådana förmåner som getts ut eller anses utgivna efter ikraft-
trädandet.
I den omfattning en personaloption har beskattats vid ikraftträdandet
av de nya bestämmelserna skall beskattning inte ske när optionen utnytt-
jas för förvärv av aktie.
46
h7Z 41 §
punkt 4
Punkten har delats in i stycken.
I bestämmelsens fjärde stycke andra mening infors en ny bestämmelse
för beskattning av tjänsteförmån i form av en personal option eller lik-
nande förmån som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor. Sådan
förmån skall anses ha åtnjutits det år den utnyttjas för förvärv av aktie
eller annat värdepapper eller när rätten att förvärva värdepapper överlåts.
Förmånen skall således beskattas i samband med utnyttjandet eller över-
låtelsen. En förutsättning för att bestämmelsen skall vara tillämplig är att
den rätt som förvärvas i sig inte utgör ett värdepapper. Om rätten utgör
ett värdepapper vid tiden för förvärvet skall beskattning i stället ske
enligt första meningen.
Fjärde stycket tredje meningen reglerar det förhållandet att den som
erhållit en sådan förmån flyttar utomlands. Om rätten hade kunnat ut-
nyttjas för förvärv av värdepapper men ännu inte utnyttjats, skall förmå-
nen anses åtnjuten det år den skattskyldige upphör att ha sitt egentliga bo
och hemvist i Sverige eller att stadigvarande vistas här. Förmånen skall
då på motsvarande sätt anses utgiven. Beskattningen skall avse endast
vad som hade kunnat utnyttjas vid den tidpunkten. Till grund för värde-
ringen skall läggas det värde som den underliggande egendomen hade på
utflyttningsdagen.
I femte stycket införs en ny bestämmelse som tar sikte på de situationer
där den som har en sådan förmån som nämns i fjärde stycket andra me-
ningen, dvs. en personaloption eller liknande förmån, flyttar till Sverige.
Om förmånen har tjänats in under anställning utomlands skall den inte
beskattas om den åtnjuts i den delen i Sverige. Vidare införs en turord-
ningsregel som innebär att om förmånshavaren vid tiden för inflyttningen
har outnyttjade optioner som tjänats in under anställning utomlands skall
dessa anses utnyttjade först. Bestämmelsen har utförligt kommenterats
och illustrerats i avsnitt 6.2.
Om den som avskattats för en personaloption i samband med att han
flyttat ut från Sverige flyttar tillbaka till Sverige skall han enligt sjätte
stycket inte beskattas i den delen om han efter återinflyttningen utnyttjar
optionen.
I ett nytt sista stycke tas in ett undantag från rätten att dra av en utgift
eller omkostnad för inkomstförvärvet det år då den betalats. Undantaget
omfattar sådan utgift som kan ha uppkommit för en personaloption eller
liknande tjänsteförmån. Denna kostnad skall dras av först i samband med
att tjänsteförmånen beskattas. Avdraget far dock inte överstiga
förmånens värde. Förmånen skall i dessa fall tas upp till 0 kr, dvs. det
47
uppkommer inte någon beskattningsbar förmån. Den "förlust" som
uppkommit får i stället beaktas vid reavinstbeskattningen när värde-
papperet säljs. Värdepapperet anses även i de fallen förvärvat till ett pris
motsvarande summan av premien och lösenpriset. Om rätten inte utnytt-
jas skall kostnaden dras av det år då rätten inte längre kan utnyttjas. Av-
draget sker i inkomstslaget tjänst.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998. För att undvika en ne-
gativ retroaktiv skatteeffekt skall de nya beskattningsreglerna tillämpas
på förmåner i den utsträckning som förmånen ännu inte kunnat utnyttjas
vid ikraftträdandet.
Det andra stycket upphävs parallellt med att bestämmelsen i 11 kap. 3 §
första stycket punkt e) upphävs. Bestämmelsen kommer att sakna
tillämpningsområde. I de situationer en fysisk person bosatt utomlands
eller en utländsk juridisk person utgett förmån eller annan ersättning utan
att anställningsförhållande förelegat kommer utbetalaren med tillämpning
av det s.k. utvidgade arbetsgivarbegreppet vara skyldig att betala arbets-
givaravgifter (3 kap. 2 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring samt 1 kap. 2 § andra stycket
lagen (1981:691) om socialavgifter). Finns det emellertid en svensk
arbetsgivare och förmånen eller ersättningen har sin grund i det svenska
anställningsförhållandet är i stället den svenske arbetsgivaren skyldig att
betala arbetsgivaravgifter.
I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-
ställs arbetsgivar/arbetstagarförhållande med uppdragsgivar/uppdrags-
tagarförhållande (prop. 1989/90:110 s. 752).
2§
I andra stycket görs en redaktionell ändring till följd av att 3 kap. 2 a §
enligt förslaget får en annan styckeindelning.
3§
Punkten e) upphävs i första stycket eftersom den kommer att sakna till-
lämpningsområde. Om en ersättning betalas ut av fysisk person bosatt ut-
omlands eller av utländsk juridisk person utan att anställningsförhållande
förelegat skall arbetsgivaravgifter utgå i fortsättningen. Om ersättningen
har sin grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall den svenske
Prop. 1997/98:133
48
arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter. I annat fall skall utbetalaren en-
ligt 3 kap. 2 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen
(1962:381) om allmän forsäkring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen
(1981:691) om socialavgifter betala arbetsgivaravgifter som belöper på
ersättningen.
2§
I femte stycket görs endast en redaktionell ändring, eftersom andra
stycket i 3 kap. 2 a § upphävs.
2§
I andra stycket tas begränsningen ”av tjänst” bort. Sådan intäkt som en-
ligt kommunalskattelagen skall taxeras som intäkt av näringsverksamhet
kan inte inrymmas under bestämmelsen annat än i de fall den som
åtnjuter förmånen av någon anledning saknar F-skattsedel, t.ex. på grund
av att den återkallats.
I ett tillägg i andra stycket anges vem som skall anses som arbetsgivare
vad gäller skattepliktig intäkt av tjänst som uppkommer när en fysik per-
son bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person utger eller anses
utge en ersättning eller en förmån till en i Sverige skattskyldig person
men inte är arbetsgivare till denne. I ett sådant fall skall den skattskyldi-
ges arbetsgivare i Sverige även anses som arbetsgivare beträffande er-
sättningen eller formånen, om denna kan anses ha sin grund i anställ-
ningen. Huruvida förmånen eller ersättningen har sin grund i anställ-
ningen får avgöras i varje enskilt fall. Emellertid torde förutsättas att den
svenske arbetsgivaren i viss utsträckning verkat för att förmånen eller
ersättningen getts ut av det utländska subjektet. I allmänmotiveringen har
som exempel nämnts att ersättningen eller förmånen har getts ut på upp-
drag från den svenske arbetsgivaren till det utländska bolaget eller den
utomlands bosatte fysiska personen, dvs. att förmånen är ett utflöde av ett
avtal om t.ex. personaloptioner mellan arbetsgivaren och utställaren. Om
arbetstagaren och den svenske arbetsgivaren är överens om att förmånen
eller ersättningen har sin grund i tjänsten bör även detta tillmätas bety-
delse.
I de fall en anställd som har erhållit en personaloption eller liknande
förmån flyttar från Sverige innan han faktiskt har utnyttjat förmånen
skall han enligt punkt 4 fjärde stycket tredje meningen av anvisningarna
till 41 § KL avskattas i de delar han vid den tidpunkten kunde utnyttja
förmånen, dvs. förmånen skall vid den tidpunkten anses åtnjuten. På
motsvarande sätt skall förmånen vid den tidpunkten anses utgiven.
Prop. 1997/98:133
49
4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
Om förmånen eller ersättningen inte har sin grund i ett anställningsför- Prop. 1997/98:133
hållande i Sverige skall utbetalaren betala arbetsgivaravgifter (3 kap. 2 §
andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och 1 kap. 2 § andra stycket lagen (1981:691) om socialav-
gifter).
I övrigt stämmer ändringen överens med den föreslagna lydelsen av
3 kap. 4 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
I samband med skattereformen uttalades att inom avgiftsområdet lik-
ställs arbetsgivar/arbetstagarforhållande med uppdragsgivar/uppdrags-
tagarfÖrhållande (prop. 1989/90:110 s. 752). Den nu föreslagna bestäm-
melsen kommer således även att omfatta uppdragsforhållanden.
4§
Genom ett tillägg i första stycket klargörs att den svenske arbetsgivaren
är skyldig att lämna kontrolluppgift avseende sådan skattepliktig intäkt
av tjänst som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person bosatt ut-
omlands eller en utländsk juridisk person som inte är arbetsgivare om
ersättningen har sin grund i det svenska anställningsförhållandet.
I de fall en anställd som har erhållit en personaloption eller liknande
förmån flyttar från Sverige innan han faktiskt har utnyttjat förmånen
skall han enligt punkt 4 fjärde stycket tredje meningen av anvisningarna
till 41 § KL avskattas i de delar han vid den tidpunkten kunnat utnyttja
förmånen, dvs. förmånen skall vid den tidpunkten anses åtnjuten. På
motsvarande sätt skall förmånen vid den tidpunkten anses utgiven, varför
den svenske arbetsgivaren skall lämna kontrolluppgift även i de fallen.
Bestämmelsen har i övrigt kommenterats i avsnitt 7.2.
Genom tillägget i bestämmelsen kommer den uppgiftsskyldighet som en
anställd som utnyttjar en s.k. frequent flyer-rabatt har gentemot kontroll-
uppgiftsskyldig arbetsgivare även att omfatta sådan skattepliktig intäkt av
tjänst som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person bosatt utom-
lands eller en utländsk juridisk person som inte är arbetsgivare om för-
månen eller ersättningen har sin grund i det svenska anställningsförhåll-
andet.
Uppgift skall lämnas om förmånens eller ersättningens art och omfatt-
ning och under vilken månad den åtnjutits. Uppgiften skall lämnas senast
månaden efter det att förmånen åtnjutits. I de situationer då en förmån i
form av en personaloption skall avskattas i samband med att den skatt-
skyldige upphör att ha sitt egentliga bo eller hemvist i Sverige eller att
stadigvarande vistas här skall den skattskyldige lämna sådana uppgifter
50
månaden efter den tidpunkt då formånen anses åtnjuten, dvs. månaden Prop. 1997/98:133
efter utflyttningen.
l.§
Ändringen motsvarar den ändring som föreslås i 1 kap. 2 § lagen
(1981:691) om socialavgifter.
14 §
Värdet av sådana förmåner eller ersättningar som getts ut eller anses ut-
givna av en fysisk person bosatt utomlands eller en utländsk juridisk per-
son som inte är arbetsgivare och där förmånen eller ersättningen har sin
grund i ett anställningsförhållande i Sverige skall räknas med hos den
svenske arbetsgivaren först när arbetsgivaren av arbetstagaren fatt sådan
uppgift som framgår av 3 kap. 4 a § lagen (1990:325) om självdeklara-
tion och kontrolluppgifter.
51
I promemorian föreslås att en förmån som någon har fatt på grund av sin
tjänst och som innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett
i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor, skall beskattas i
samband med att rätten utnyttjas för förvärv av värdepapperet. Förmånen
värderas till skillnaden mellan marknadsvärdet på det förvärvade värde-
papperet och det avräkningspris som kan vara avtalat i optionen. Be-
skattningen skall ske i inkomstslaget tjänst. En förutsättning för att be-
stämmelsen om beskattningstidpunkt skall vara tillämplig är att den rätt
som förvärvas inte utgör ett värdepapper.
Bestämmelsen tar främst sikte på s.k. personaloptioner, men även
andra typer av liknande förmåner som uppfyller de angivna förutsätt-
ningarna omfattas av bestämmelsen. En personaloption kännetecknas av
att den ger innehavaren en rätt att förvärva aktier i arbetsgivarbolaget
eller i annat bolag i samma företagsgrupp, t. ex. moderbolaget. Rätten att
förvärva aktier är uppdelad under optionens löptid, som ofta uppgår till
tio år. Den som förvärvar en personaloption har inte rätt att förfoga över
optionen på annat sätt än för förvärv av aktie. Optionen kan t.ex. inte
överlåtas eller pantsättas. Om anställningen upphör av någon anledning
förlorar innehavaren av optionen all rätt att förvärva ytterligare aktier.
Den värdestegring som kan uppkomma i tiden efter förmånsbeskatt-
ningen beskattas i inkomstslaget kapital i samband med att den genom
optionen förvärvade egendomen avyttras.
Såvitt avser förvärv av en personaloption eller annan liknande tjänste-
förmån kan en premie ha betalats av den skattskyldige till utgivaren av
förmånen. Förhållandet torde i och för sig vara mindre vanligt vid för-
värv av personaloptioner. I promemorian föreslås att kostnaden för för-
värvet inte bör omfattas av den rätt till direktavdrag som normalt gäller i
sådana fall. Avdrag bör i stället ske i samband med förmånsbeskatt-
ningen av optionen.
Om en innehavare av aktuell förmån flyttar utomlands och förmånen
vid den tidpunkten har kunnat utnyttjas för förvärv av värdepapper men
ännu inte har utnyttjats, skall beskattning för förmånsvärdet ske under det
beskattningsår då innehavaren inte längre är obegränsat skattskyldig i
Sverige. Skatteplikten skall omfatta endast den del av förmånen som vid
tiden för utflyttningen hade kunnat utnyttjas. På motsvarande sätt begrän-
sas skatteplikten för en sådan förmån som någon som har flyttat till Sve-
rige förvärvat under anställning utomlands, dvs. skatteplikten omfattar
den del av förmånens värde som har intjänats genom verksamhet i Sve-
rige.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 1
52
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 4 av anvisningarna till 41 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas ett nytt moment, 53 § 5 mom., och en
ny punkt, 16, av anvisningarna till 32 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
53 §
5 mom. Har en skattskyldig på
grund av sin tjänst fått en rätt att i
framtiden förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i
övrigt på förmånliga villkor och
har rätten kunnat utnyttjas men
ännu inte utnyttjats skall skattskyl-
dighet för förmånen i denna del
anses uppkomma när innehavaren
av rätten upphör att vara obe-
gränsat skattskyldig i Sverige. En
förutsättning är att det inte är
fråga om en rätt som utgör ett
värdepapper.
Anvisningar
till 32 §
16. Har en skatt skyldig på
grund av sin tjänst fått en rätt att i
framtiden förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i
övrigt på förmånliga villkor före-
ligger skatteplikt för den del av
formånens värde som vid tidpunk-
ten för utflyttning från Sverige
hade kunnat utnyttjas men ännu
inte har utnyttjats.
Har en skattskyldig under an-
ställning utomlands fått en rätt att
i framtiden förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i
övrigt på förmånliga villkor före-
ligger skatteplikt for den del av
förmånens värde som har intjänats
genom verksamhet i Sverige.
En förutsättning för att första
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
53
eller andra stycket skall vara till- Prop. 1997/98:133
lämpligt är att det inte är fråga om Bilaga 2
en rätt som utgör ett värdepapper
4.131 fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Förmån av fri eller
delvis fri resa på tåg som värderas
enligt punkt 6 av anvisningarna till
42 § skall dock anses åtnjuten re-
dan när den skattskyldige dispone-
rar över handling eller dylikt som
berättigar till resa. Förmån av fritt
eller delvis fritt drivmedel skall
anses åtnjuten månaden efter det
att drivmedlet har kommit den
skattskyldige till godo. Har den
skattskyldige på grund av sin
tjänst fatt förvärva värdepapper på
förmånliga villkor, tas förmånen
upp till beskattning det år förvär-
vet skedde. I fall då behållning på
pensionssparkonto skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första stycket j
inträder skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
för de tillgångar som skall avskatt-
as. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
till 41 §
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare.
Förmån av fri eller delvis fri
resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berätti-
gar till resa.
Förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel skall anses åtnjuten må-
naden efter det att drivmedlet har
kommit den skattskyldige till
godo.
Har den skattskyldige på grund
av sin tjänst fatt förvärva värde-
papper på förmånliga villkor, tas
förmånen upp till beskattning det
år förvärvet skedde.
Har den skattskyldige på grund
av sin tjänst fått en rätt att i
framtiden förvärva värdepapper
till ett i förväg bestämt pris eller i
övrigt på förmånliga villkor, anses
förmånen åtnjuten under det år då
rätten utnyttjas. En förutsättning
är att det inte är fråga om en rätt
13 Senaste lydelse 1997:770.
54
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkrings-
givaren eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum. Å andra sidan skall utgifterna
och omkostnaderna för inkomst-
förvärvet avdragas från intäkten
under det år, då de verkligen blivit
av den skattskyldige bestridda,
även om de avser inkomst, som ti-
digare förvärvats eller först under
ett senare år beräknas inflyta.
som utgör ett värdepapper. I fall
som avses i 53 § 5 mom. anses
formånen åtnjuten det beskatt-
ningsår skattskyldigheten för for-
månen uppkommer.
I fall då behållning på pensions-
sparkonto skall avskattas enligt
32 § 1 mom. första stycket j inträ-
der skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
för de tillgångar som skall avskatt-
as. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkrings-
givaren eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
Å andra sidan skall utgifterna
och omkostnaderna för inkomst-
förvärvet avdragas från intäkten
under det år, då de verkligen blivit
av den skattskyldige bestridda,
även om de avser inkomst, som ti-
digare förvärvats eller först under
ett senare år beräknas inflyta.
Har en skattskyldig på grund av
sin tjänst fått en sådan rätt som
avses i femte stycket och vid för-
värvet av rätten betalat en ersätt-
ning for denna får kostnaden dras
av under det år då förmånen tas
upp till beskattning. Om rätten inte
utnyttjas får kostnaden dras av
under det år då rätten att förvärva
värdepapper inte längre kan göras
gällande.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
55
2. I den omfattning en rätt, som inte är ett värdepapper, att i framtiden Prop. 1997/98:133
förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på för- Bilaga 2
månliga villkor har beskattats före ikraftträdandet skall beskattning inte
ske när rätten att förvärva värdepapper utnyttjas respektive skattskyldig-
het för förmånen inträder enligt 53 § 5 mom.
Härigenom föreskrivs att det i fråga om lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt14 skall införas ett nytt moment, 6 § 6 mom., av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 6§ 6 mom. Har en skattskyldig på |
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
2. 1 den omfattning en rätt, som inte är ett värdepapper, att i framti-
den förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på
förmånliga villkor har beskattats före ikraftträdandet skall beskattning
inte ske när skattskyldighet för förmånen inträder enligt 6 § 6 mom.
14 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
56
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § och 11 kap. 2 § i lagen
(1962:281) om allmän försäkring15 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
3 kap.
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från
en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-
son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser
arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst skall som in-
komst av annat förvärvsarbete
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst skall som in-
komst av annat förvärvsarbete
också anses ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst en-
ligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att an-
ställningsförhållande förelegat,
utbetalas av fysisk person bosatt
utomlands eller utländsk juridisk
person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan skattepliktig intäkt
som avses i 11 kap. 2 § första
stycket tredje meningen.
också anses ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst en-
ligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att an-
ställningsförhållande förelegat,
utbetalas av fysisk person bosatt
utomlands eller utländsk juridisk
person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan skattepliktig intäkt
som avses i 11 kap. 2 § första
stycket tredje och fjärde me-
ningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för
arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-skattesedel antingen när ersättningen be-
stäms eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattesedel eller som saknar skattsedel
på preliminär skatt om ersättningen tillsammans med annan ersättning för
arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas komma att
understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk person eller ett
dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren be-
driven näringsverksamhet,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-
ringen.
15 Lagen omtryckt 1982:120
16 Senaste lydelse 1996:1213.
57
Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har både en F-skatte-
sedel och en A-skattesedel, räknas ersättningen som inkomst av annat
förvärvsarbete bara om F-skattesedeln skriftligen åberopas.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
11 kap.
Med inkomst av anställning av-
ses lön eller annan ersättning i
pengar eller andra skattepliktiga
förmåner, som en försäkrad har
fatt såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Med lön lik-
ställs kostnadsersättning som inte
enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-
betalningslagen (1997:483) un-
dantas vid beräkning av skatteav-
drag. Sådan skattepliktig intäkt i
form av rabatt, bonus eller annan
förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
också anses som inkomst av an-
ställning, om den som slutligt har
stått for de kostnader som ligger
till grund for förmånen är någon
annan än den som är skattskyldig
for förmånen. Till sådan inkomst
räknas dock inte från en och
samma arbetsgivare utgiven lön
som under ett år ej uppgått till
1 000 kronor. Till sådan inkomst
räknas inte heller intäkt som avses
i 32 § 1 mom. första stycket h och
i kommunalskattelagen (1928:370)
eller sådan ersättning som anges i
1 § första stycket 2-6 och fjärde
stycket lagen (1990:659) om sär-
skild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster. I fråga om arbete
som har utförts utomlands bortses
vid beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst från sådana löne-
tillägg som betingas av ökade lev-
nadskostnader och andra särskilda
förhållanden i sysselsättningslan-
det. Såsom inkomst av anställning
2§7
Med inkomst av anställning av-
ses lön eller annan ersättning i
pengar eller andra skattepliktiga
förmåner, som en försäkrad har
fått såsom arbetstagare i allmän
eller enskild tjänst. Med lön lik-
ställs kostnadsersättning som inte
enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-
betalningslagen (1997:483) un-
dantas vid beräkning av skatteav-
drag. Sådan skattepliktig intäkt i
form av rabatt, bonus eller annan
förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
också anses som inkomst av an-
ställning, om den som slutligt har
stått for de kostnader som ligger
till grund för förmånen är någon
annan än den som är skattskyldig
för förmånen. Skattepliktig intäkt
som uppkommit vid åtnjutandet av
en förmån eller annan ersättning
skall anses som inkomst av an-
ställning om förmånen eller er-
sättningen har getts ut av en fysisk
person bosatt utomlands eller en
utländsk juridisk person till vilken
den skattskyldige inte har ett an-
ställningsförhållande, om intäkten
kan anses ha sin grund i en an-
ställning i Sverige. Till sådan in-
komst räknas dock inte från en och
samma arbetsgivare utgiven lön
som under ett år ej uppgått till
1 000 kronor. Till sådan inkomst
räknas inte heller intäkt som avses
i 32 § 1 mom. första stycket h och
i kommunalskattelagen (1928:370)
eller sådan ersättning som anges i
17 Senaste lydelse 1997:485.
58
anses även
1 § första stycket 2-6 och fjärde Prop. 1997/98:133
stycket lagen (1990:659) om sär- Bilaga 2
skild löneskatt på vissa för-
värvsinkomster. I fråga om arbete
som har utförts utomlands bortses
vid beräkningen av pensionsgrun-
dande inkomst från sådana löne-
tillägg som betingas av ökade lev-
nadskostnader och andra särskilda
förhållanden i sysselsättningslan-
det. Såsom inkomst av anställning
anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-
geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-
rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)
och vid svenskundervisning för invandrare (sfl),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
59
I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner for Prop. 1997/98:133
utfört arbete i annan form än pension och ersättning från semesterkassa, i Bilaga 2
fråga om ersättning till idrottsutövare från visst slag av ideell förening
samt i fråga om ersättning från vinstandelsstiftelse eller annan juridisk
person med motsvarande ändamål gäller i tillämpliga delar bestämmel-
serna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a § tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fatt från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-
stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-
ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsav-
giften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller ijärde stycket skall
anses som arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav'
gifter18 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§19
Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-
varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av
den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
" Lagen omtryckt 1989:633
19 Senaste lydelse 1997:526.
60
har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller
11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-
komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt av tjänst enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) i form av
rabatt, bonus eller annan förmån
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen, an-
ses som arbetsgivare, om denne är
någon annan än den som är skatt-
skyldig för förmånen.
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt av tjänst enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) i form av
rabatt, bonus eller annan förmån
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen, an-
ses som arbetsgivare, om denne är
någon annan än den som är skatt-
skyldig för förmånen. Den hos
vilken den skattskyldige är an-
ställd i Sverige skall anses som
arbetsgivare i fråga om skatte-
pliktig intäkt av tjänst enligt kom-
munalskattelagen om
1. en förmån eller ersättning ut-
getts av en fysisk person bosatt
utomlands eller en utländsk juri-
diskperson, och
2. det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige, samt
3. förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
61
ningen i Sverige.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut formånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig for förmånen.
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått for de kostnader som lig-
ger till grund for förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig for förmånen.
Kontrolluppgift avseende skatte-
pliktig intäkt av tjänst skall lämnas
av den hos vilken den skattskyldige
är anställd i Sverige, om
1. en förmån eller ersättning ut-
getts av en fysisk person bosatt
utomlands eller en utländsk juri-
diskperson, och
2. det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige, samt
3. förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige.
20 Senaste lydelse 1997:495.
62
Kontrolluppgifter skall lämnas for den som har fatt skattepliktigt be-
lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren far för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-
skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-
ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller förmån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
4
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra meningen, skall den som
kontrolluppgiften avser till den
kontrolluppgiftsskyldige på annat
sätt än muntligen lämna uppgift
om förmånens art och omfattning
och under vilken månad denna
åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits.
§21
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra och tredje meningen, skall
den som kontrolluppgiften avser
till den kontrolluppgiftsskyldige
på annat sätt än muntligen lämna
uppgift om förmånens eller ersätt-
ningens art och omfattning och
under vilken månad denna åtnju-
tits. Uppgifterna skall lämnas se-
nast månaden efter det att förmå-
nen eller ersättningen åtnjutits.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt
på vissa förvärvsinkomster22 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §23
Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 23,52 pro-
cent på
21 Senaste lydelse 1996:1210.
22 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668
23 Senaste lydelse 1996:1215.
63
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-
dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-
grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för
administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-
ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att
borgen tecknats i enlighet med vad som anges i punkt 20 e första stycket
b av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370),
4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-
sion eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-
dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen. Den till
vilken en person har ett anställ-
ningsförhållande i Sverige skall
anses som skattskyldig enligt
denna lag i fråga om för mottaga-
ren skattepliktig förmån eller er-
sättning, om
64
1. förmånen eller ersättningen
getts ut av en fysisk person bosatt
utomlands eller en utländsk juri-
diskperson, och
2. det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den som åtnjutit den, samt
3. förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-
ses från ersättning for arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning for arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-
dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar
som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen om allmän försäkring.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §24
Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra
förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda
värde.
Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förman, skall ersätt-
ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
24 Senaste lydelse 1997:483.
65
5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
ligger till grund for förmånen an-
ses som arbetsgivare. Sådan intäkt
skall räknas med först när arbets-
givaren har fått kännedom om att
arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. Sådan intäkt
skall räknas med först när arbets-
givaren har fått kännedom om att
arbetstagaren åtnjutit sådan intäkt.
Skattepliktig intäkt av tjänst skall
räknas med först när den hos vil-
ken den skattskyldige är anställd i
Sverige fatt kännedom om att ar-
betstagaren har åtnjutit sådan
intäkt, om
1. förmånen eller ersättningen
getts ut av en fysisk person bosatt
utomlands eller en utländsk juri-
disk Persson, och
2. det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige, samt
3. förmånen eller ersättningen
kan anses ha sin grund i anställ-
ningen i Sverige.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
66
Efter remiss har yttrande över promemorian kommit in från Riksskatte-
verket, Riksförsäkringsverket, Delegationen for utländska investeringar i
Sverige ISA, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Göteborg,
Landsorganisationen i Sverige LO, Svenska Arbetsgivareföreningen
SAF, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Industriförbund, Före-
ningen Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation och
American Chamber of Commerce in Sweden.
Yttranden har också kommit in från Svensk Handel, Näringslivets
Skattedelegation, Svenska Bankföreningen, Microsoft AB, Coca-Cola
AB, Kraft Freia Marabou AB, International General Electric AB, Procter
& Gamble Scandinavia Inc. och 3M Svenska AB.
Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen SAF
har åberopat yttrande från Näringslivets Skattedelegation.
Företagarnas Riksorganisation har förutom eget yttrande åberopat ytt-
rande från Näringslivets Skattedelegation.
Näringslivets nämnd för regelgranskning NNR, Sveriges Akademikers
Centralorganisation SACO och Tjänstemännens Centralorganisation
TCO har förklarat sig avstå från att yttra sig över förslaget.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 3
67
|
Lagrådsremissens lagförslag |
Prop. 1997/98:133 Bilaga 4 |
Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommu-
nalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4.251 fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare. Förmån av fri eller
delvis fri resa på tåg som värderas
enligt punkt 6 av anvisningarna till
42 § skall dock anses åtnjuten re-
dan när den skattskyldige dispo-
nerar över handling eller dylikt
som berättigar till resa. Förmån av
fritt eller delvis fritt drivmedel
skall anses åtnjuten månaden efter
det att drivmedlet har kommit den
skattskyldige till godo. Har den
skattskyldige på grund av sin
tjänst fatt förvärva värdepapper på
förmånliga villkor, tas förmånen
upp till beskattning det år förvär-
vet skedde. I fall då behållning på
pensionssparkonto skall avskattas
enligt 32 § 1 mom. första stycket j
inträder skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
Anvisningar
till 41 §
4. I fråga om inkomst av tjänst
gäller som allmän regel, att in-
komst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma från
den skattskyldiges synpunkt är att
anse som verkligen förvärvad och
till sitt belopp känd. Detta är fram-
för allt förhållandet, då inkomsten
av den skattskyldige uppburits
eller blivit för honom tillgänglig
för lyftning eller, såsom i fråga om
bostadsförmån och andra förmåner
in natura, då den på annat sätt
kommit den skattskyldige till
godo, detta oberoende av huruvida
inkomsten intjänats under året
eller tidigare.
Förmån av fri eller delvis fri
resa på tåg som värderas enligt
punkt 6 av anvisningarna till 42 §
skall dock anses åtnjuten redan när
den skattskyldige disponerar över
handling eller dylikt som berätti-
gar till resa.
Förmån av fritt eller delvis fritt
drivmedel skall anses åtnjuten må-
naden efter det att drivmedlet har
kommit den skattskyldige till
godo.
Har den skattskyldige på grund
av sin tjänst fatt förvärva värde-
papper på förmånliga villkor, tas
förmånen upp till beskattning det
år förvärvet skedde. Om det som
förvärvas i sig inte utgör ett vär-
depapper men innebär en rätt att i
25 Senaste lydelse 1997:770.
68
för de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkrings-
givaren eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
framtiden få förvärva värdepapper Prop. 1997/98:133
till ett i förväg bestämt pris eller i Bilaga 4
övrigt på förmånliga villkor tas
förmånen upp till beskattning det
år då rätten utnyttjas eller över-
låts. Om den skattskyldige upphör
att ha sitt egentliga bo och hemvist
i Sverige eller att stadigvarande
vistas här, skall sådan förmån be-
skattas det beskattningsåret till
den del den då kunnat utnyttjas.
Har en sådan förmån som avses
i fjärde stycket andra meningen
helt eller delvis tjänats in genom
verksamhet utomlands, skall för-
månen inte tas upp till beskattning
i den del som hade kunnat utnytt-
jas före det att den skattskyldige
fått sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige eller stadigvarande vistas
här. Förmån som utnyttjas här
skall i första hand anses ha tjänats
in genom verksamhet utomlands.
Om en förmån som avses i
fjärde stycket andra meningen
tidigare har beskattats vid tidpunkt
som avses i samma stycke sista
meningen, skall den inte beskattas
i den delen om den därefter ut-
nyttjas eller överlåts under tid då
den skattskyldige åter har sitt
egentliga bo och hemvist i Sverige
eller stadigvarande vistas här.
I fall då behållning på pensions-
sparkonto skall avskattas enligt
32 § 1 mom. första stycket j inträ-
der skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
for de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
for en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkringsgi-
varen eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-
skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.
Har en skattskyldig som på
grund av sin tjänst fått en sådan
rätt som avses i fjärde stycket
andra meningen betalat en ersätt-
ning for denna skall kostnaden
dras av under det år då förmånen
tas upp till beskattning. Avdraget
får dock inte överstiga förmånens
värde. Om rätten inte utnyttjas
skall kostnaden dras av under det
första år då rätten att förvärva
värdepapper inte längre kan göras
gällande.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner
som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.
2 § lagen (1962:281) om allmän försäkring26 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2a§27
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från
en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-
son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser
arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst skall som in-
komst av annat förvärvsarbete
26 Lagen omtryckt 1982:120.
27 Senaste lydelse 1997:1040.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
70
också anses ersättning som utgör Prop. 1997/98:133
skattepliktig inkomst av tjänst en- Bilaga 4
ligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att an-
ställningsförhållande förelegat,
utbetalas av fysisk person bosatt
utomlands eller utländsk juridisk
person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan skattepliktig intäkt
som avses i 11 kap. 2 § första
stycket tredje meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för
arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-
stäms eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med
villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-
nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-
nan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan
antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-
ringen.
Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel
med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen
som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen
åberopas.
2 §28
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-
sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen
(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig
intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,
om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för
förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen. Till
sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven
lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-
nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
28 Senaste lydelse 1997:1273.
71
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-
ning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-
geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-
rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-
ling,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-
diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-
ridisk person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
7;
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
andra och tredje styckena.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-
stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-
ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif-
ten.
Den som åtagit sig förbindelse Den som åtagit sig förbindelse
enligt tredje eller fjärde stycket enligt andra eller tredje stycket
skall anses som arbetsgivare. skall anses som arbetsgivare.
3§29
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade
arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);
b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;
c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra
skattepliktiga förmåner;
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts;
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts samt
19 Senaste lydelse 1997:1274.
73
e) ersättning som utgör skatte-
pliktig inkomst av tjänst enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
och som, utan att anställningsför-
hållande förelegat, utbetalats av
jysisk person bosatt utomlands
eller av utländsk juridisk person
samt
f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.
Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-
ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-
räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i
beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året
inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-
ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första
stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-
er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-
värvsarbete.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
2§30
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,
som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap.4 §
och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift
eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-
ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.
Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension
barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-
rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den
tidpunkt då han avled.
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § andra stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
30 Senaste lydelse 1997:485.
74
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav'
gifter31 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1
Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-
varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av
den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller
11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-
komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
31 Lagen omtryckt 1989:633.
32 Senaste lydelse 1997:526.
75
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt av tjänst enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) i form av
rabatt, bonus eller annan förmån
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen, an-
ses som arbetsgivare, om denne är
någon annan än den som är skatt-
skyldig for förmånen.
andra stycket eller 11 kap. 2§ Prop. 1997/98:133
första stycket m, andra stycket och Bilaga 4
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt enligt kommunalskattelagen
(1928:370) i form av rabatt, bonus
eller annan förmån som ges ut på
grund av kundtrohet eller liknande,
skall den som slutligt har stått för
de kostnader som ligger till grund
for förmånen, anses som arbetsgi-
vare, om denne är någon annan än
den som är skattskyldig for förmå-
nen. I fråga om skattepliktig intäkt
enligt kommunalskattelagen i form
av en förmån eller ersättning, som
getts ut av en fysisk person som är
bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall den hos vil-
ken den skattskyldige är anställd i
Sverige anses som arbetsgivare,
om förmånen eller ersättningen
har sin grund i anställningen i
Sverige och det inte finns något
anställningsförhållande mellan
utgivaren av formånen eller er-
sättningen och den skattskyldige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån
eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.
76
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
4 §33
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
Kontrolluppgift avseende skatte-
pliktig intäkt av tjänst i form av en
förmån eller ersättning, som getts
ut av en fysisk person som är bo-
satt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall lämnas av
den hos vilken den skattskyldige är
anställd i Sverige, om förmånen
eller ersättningen kan anses ha sin
grund i anställningen i Sverige
och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fått skattepliktigt be-
lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren får för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-
skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-
33 Senaste lydelse 1997:495.
77
ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller formån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller formån samt av-
dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
som skall iakttas när kontrolluppgift lämnas.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
4
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra meningen, skall den som
kontrolluppgiften avser till den
kontrolluppgiftsskyldige på annat
sätt än muntligen lämna uppgift
om förmånens art och omfattning
och under vilken månad denna
åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits.
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra eller tredje meningen, skall
den som kontrolluppgiften avser
till den kontrolluppgiftsskyldige
på annat sätt än muntligen lämna
uppgift om förmånens eller ersätt-
ningens art och omfattning och
under vilken månad den åtnjutits
eller anses åtnjuten respektive
erhållits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits eller anses åtnjut-
en respektive ersättningen erhål-
lits.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande for förmån eller ersätt-
ning som getts ut före lagens ikraftträdande.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster35 i paragrafens lydelse enligt förslag till lag om änd-
ring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förslaget skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §36
Särskild löneskatt skall for varje år betalas till staten med 24,26 pro-
cent på
34 Senaste lydelse 1996:1210.
35 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668
36 Lydelse enligt lagrådsremiss om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader.
78
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-
dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-
grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för
administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-
ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att
borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund,
Svenska Kommunförbundet, landstingsförbundet eller Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund,
4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-
sion eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-
dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen. I fråga
om sådan for mottagaren skatte-
pliktig intäkt av tjänst i form av en
formån eller ersättning som getts
ut av fysisk person som är bosatt
utomlands eller av utländsk juri-
79
disk person, skall den till vilken
mottagaren har ett anställnings-
förhållande i Sverige anses som
skatt skyldig enligt denna lag, om
förmånen eller ersättningen kan
anses ha sin grund i anställningen
i Sverige och det inte finns något
anställningsförhållande mellan
utgivaren av förmånen eller er-
sättningen och mottagaren.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-
ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-
dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar
som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen om allmän försäkring.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1998 och tillämpas första
gången vid 2001 års taxering. De
nya bestämmelserna skall dock
tillämpas vid 1998, 1999 och 2000
års taxeringar om den skattskyl-
dige har yrkat att de nya bestäm-
melserna i lagen (1998:000) om
ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall tillämpas vid
dessa taxeringar.
1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 1998.
2. Föreskrifterna i första stycket
3 tillämpas första gången vid 2001
års taxering. De nya bestämmel-
serna skall dock tillämpas vid
1998, 1999 och 2000 års taxe-
ringar om den skattskyldige har
yrkat att de nya bestämmelserna i
lagen (1998:000) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
skall tillämpas vid dessa taxe-
ringar.
3. Föreskrifterna i tredje stycket
andra meningen tillämpas på lön
eller annan ersättning som getts ut
efter ikraftträdandet.
80
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
14 §
Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra
förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda
värde.
Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-
ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. Sådan intäkt
skall räknas med först när arbets-
givaren har fått kännedom om att
arbetstagaren åtnjutit sådan in-
täkt.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. I fråga om
intäkt i form av en förmån eller er-
sättning, som getts ut av en fysisk
person som är bosatt utomlands
eller en utländsk juridisk person,
skall den hos vilken den skattskyl-
dige är anställd i Sverige anses
som arbetsgivare, om förmånen
eller ersättningen kan anses ha sin
grund i anställningen i Sverige
och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige. Intäkterna skall
räknas med först när arbetsgiva-
ren har fått kännedom om dem.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån
eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.
81
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-30
Prop. 1997/98:133
Bilaga 5
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 1998 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Ewa Lindbäck.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Enligt förslag i fjärde stycket punkt 4 av anvisningarna till 41 § kom-
munalskattelagen inträder i samband med utflyttning vissa skatteeffekter
under förutsättning att en förmån "kunnat" utnyttjas. I lagstiftningen be-
aktas sålunda inte endast fall när en förmån åtnjutits respektive getts ut
utan också när den "anses åtnjuten" respektive "anses utgiven". Detta har
beaktats i följ dlagstiftningen men inte konsekvent. Lagrådet har funnit
vissa lagrum där uttrycket "getts ut" synes böra kompletteras med orden
"eller anses utgiven". Detta gäller 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till
lag om ändring i lagen om socialavgifter och övergångsbestämmelsen till
samma förslag, 3 kap. 4 § första stycket förslaget till lag om ändring i
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna till samma förslag, 1 § andra stycket förslaget till
lag om ändring i lagen — om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-
komster och punkten 3 i övergångsbestämmelserna till samma förslag
samt 8 kap. 14 § tredje stycket förslaget till lag om ändring i skattebetal-
ningslagen och övergångsbestämmelsen till samma lag.
I 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till lag om ändring i lagen om
socialavgifter föreslås att i fråga om vissa förmåner som utgör skatte-
pliktig intäkt enligt kommunalskattelagen inte som hittills görs någon
begränsning till intäkter "av tjänst". Om en sådan ändring är korrekt bör
den genomföras också i motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om
ändring — i lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
I övrigt lämnar Lagrådet de remitterade lagförslagen utan erinran.
82
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998
Prop. 1997/98:133
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,
Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,
Engqvist.
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar proposition 1997/98:133 Beskattning av
personaloptioner.
83
Eländers Gotab 56178, Stockholm 1998
for de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings-
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkrings-
givaren eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk-
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
framtiden få förvärva värdepapper Prop. 1997/98:133
till ett i förväg bestämt pris eller i Bilaga 4
övrigt på förmånliga villkor tas
förmånen upp till beskattning det
år då rätten utnyttjas eller över-
låts. Om den skattskyldige upphör
att ha sitt egentliga bo och hemvist
i Sverige eller att stadigvarande
vistas här, skall sådan förmån be-
skattas det beskattningsåret till
den del den då kunnat utnyttjas.
Har en sådan förmån som avses
i fjärde stycket andra meningen
helt eller delvis tjänats in genom
verksamhet utomlands, skall för-
månen inte tas upp till beskattning
i den del som hade kunnat utnytt-
jas före det att den skattskyldige
fått sitt egentliga bo och hemvist i
Sverige eller stadigvarande vistas
här. Förmån som utnyttjas här
skall i första hand anses ha tjänats
in genom verksamhet utomlands.
Om en förmån som avses i
fjärde stycket andra meningen
tidigare har beskattats vid tidpunkt
som avses i samma stycke sista
meningen, skall den inte beskattas
i den delen om den därefter ut-
nyttjas eller överlåts under tid då
den skattskyldige åter har sitt
egentliga bo och hemvist i Sverige
eller stadigvarande vistas här.
I fall då behållning på pensions-
sparkonto skall avskattas enligt
32 § 1 mom. första stycket j inträ-
der skattskyldigheten när pen-
sionssparavtalet upphör att gälla
för de tillgångar som skall avskat-
tas. Vid sådan överlåtelse av pen-
sionsförsäkring till ny försäkrings- »
givare som avses i punkt 1 av an-
visningarna till 31 § anses pen-
sionskapitalet utbetalt när ansvaret
för en överlåten försäkring övergår
på den övertagande försäkringsgi-
varen eller, i fråga om pensions-
försäkring som överförs till sådan
del av försäkringsgivarens verk- M
6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 133
samhet som inte avser pensions-
försäkring, när överföringen äger
rum.
Å andra sidan skall utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skatt-
skyldige bestridda, även om de avser inkomst, som tidigare förvärvats
eller först under ett senare år beräknas inflyta.
Har en skattskyldig som på
grund av sin tjänst fått en sådan
rätt som avses i färde stycket
andra meningen betalat en ersätt-
ning för denna skall kostnaden
dras av under det år då förmånen
tas upp till beskattning. Avdraget
får dock inte överstiga förmånens
värde. Om rätten inte utnyttjas
skall kostnaden dras av under det
första år då rätten att förvärva
värdepapper inte längre kan göras
gällande.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid
1999 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas för förmåner
som kunnat utnyttjas före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a §, 11 kap. 2 och 3 §§ samt 20 kap.
2 § lagen (1962:281) om allmän försäkring26 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2a§27
Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall ersättning från
en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk per-
son anses som inkomst av annat förvärvsarbete, om ersättningen avser
arbete som utförts inom riket samt arbetsgivaren och arbetstagaren träffat
överenskommelse om att ersättningen skall hänföras till sådan inkomst.
Vid beräkning av sjukpenning-
grundande inkomst skall som in-
komst av annat förvärvsarbete
26 Lagen omtryckt 1982:120.
27 Senaste lydelse 1997:1040.
70
också anses ersättning som utgör
skattepliktig inkomst av tjänst en-
ligt kommunalskattelagen
(1928:370) och som, utan att an-
ställningsförhållande förelegat,
utbetalas av fysisk person bosatt
utomlands eller utländsk juridisk
person. Detta gäller dock inte i
fråga om sådan Skattepliktig intäkt
som avses i 11 kap. 2 § första
stycket tredje meningen.
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas dessutom ersättning för
arbete under förutsättning att ersättningen betalas ut
1. till mottagare som har en F-skattsedel antingen när ersättningen be-
stäms eller när den betalas ut,
2. till mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med
villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som sak-
nar skattsedel på preliminär skatt, om ersättningen tillsammans med an-
nan ersättning for arbete från samma utbetalare under inkomståret kan
antas komma att understiga 10 000 kronor och utbetalaren är en fysisk
person eller ett dödsbo samt vad som utbetalats inte utgör utgift i en av
utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
3. till delägare i handelsbolag av bolaget,
4. till medlem i europeisk ekonomisk intressegruppering av gruppe-
ringen.
Om i fall som avses i tredje stycket 1 mottagaren har en F-skattsedel
med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen, räknas ersättningen
som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen
åberopas.
2 §28
Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadser-
sättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen
(1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag. Sådan skattepliktig
intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som utgår på grund av
kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning,
om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för
förmånen är någon annan än den som är skattskyldig for förmånen. Till
sådan inkomst räknas dock inte från en och samma arbetsgivare utgiven
lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst räk-
nas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i
kommunalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som anges i 1 §
första stycket 2-6 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild lö-
neskatt på vissa förvärvsinkomster. I fråga om arbete som har utförts
utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från
28 Senaste lydelse 1997:1273.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
71
sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra
särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställ-
ning anses även
a) sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt denna lag samt sjuk-
penning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsva-
rande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av re-
geringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäk-
rads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,
d) dagpenning från arbetslöshetskassa,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning samt ersättning vid generationsväx-
ling,
g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa samt särskilt utbildningsbidrag,
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensions-
försäkring,
i) dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt och andra som erhåller dagpenning
enligt de för totalförsvarspliktiga gällande grunderna,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux),
l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden utgående bidrag
som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den
mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse,
o) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst, om stipen-
diet utbetalats av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk ju-
ridisk person,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
närståendevård,
q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs själv-
ständigt,
r) ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 § lagen
(1991:1047) om sjuklön,
s) ersättning från semesterkassa.
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
I fråga om ersättning i pengar
eller andra skattepliktiga förmåner
för utfört arbete i annan form än
pension och ersättning från se-
mesterkassa, i fråga om ersättning
till idrottsutövare från visst slag av
72
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
andra och tredje styckena.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
ideell förening samt i fråga om
ersättning från vinstandelsstiftelse
eller annan juridisk person med
motsvarande ändamål gäller i till-
lämpliga delar bestämmelserna i
3 kap. 2 § andra stycket samt 2 a §
tredje och fjärde styckena.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § första stycket eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på
svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön
till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från
utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett be-
stämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av
Riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspen-
sionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är
svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är
bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av Riksförsäk-
ringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgif-
ten.
Den som åtagit sig förbindelse Den som åtagit sig förbindelse
enligt tredje eller fjärde stycket enligt andra eller tredje stycket
skall anses som arbetsgivare. skall anses som arbetsgivare.
3 §29
Med inkomst av annat förvärvsarbete avses
a) inkomst av näringsverksamhet här i landet i vilken den försäkrade
arbetat i icke oväsentlig omfattning (aktiv näringsverksamhet);
b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;
c) ersättning för arbete för någon
skattepliktiga förmåner;
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts;
annans räkning i pengar eller andra
d) sjukpenning och rehabilite-
ringspenning enligt denna lag samt
sjukpenning enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning
som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens för-
ordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för inkomst som
ovan nämnts samt
29 Senaste lydelse 1997:1274.
73
e) ersättning som utgör skatte-
pliktig inkomst av tjänst enligt
kommunalskattelagen (1928:370)
och som, utan att anställningsför-
hållande förelegat, utbetalats av
fysisk person bosatt utomlands
eller av utländsk juridisk person
samt
f) stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen skall tas upp som intäkt av tjänst;
allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av
anställning.
Bedömningen i första stycket a) görs för sig för varje förvärvskälla en-
ligt kommunalskattelagen (1928:370). Har inkomst som avses i första
stycket a) eller b) inte uppgått till 1 000 kronor för år, tas den inte i be-
räkningen. Ej heller tas sådan ersättning som avses i första stycket c) i
beräkning, om ersättningen från den, för vilken arbetet utförts, under året
inte uppgått till 1 000 kronor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom. första
stycket h och i nämnda lag eller sådan ersättning enligt gruppsjukförsäk-
ring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första
stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomst-
er utgör underlag för nämnda skatt räknas inte som inkomst av annat för-
värvsarbete.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
2§30
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 11 kap. 6 a § om försäkrad,
som vårdar barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap.4 §
och 11 kap. 6 a § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift
eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.
Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett ut-
ländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.
Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 8 och 14 kap. om rätt till barnpension
barnet anses som barn till denne. I sådana fall anses barnet bosatt i Sve-
rige, om den blivande adoptivföräldern var bosatt här i landet vid den
tidpunkt då han avled.
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § tredje stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 3 kap. 2 a § andra stycket
skall den som lämnat uppgift om
innehav av en F-skattsedel i en
anbudshandling, en faktura eller
någon därmed jämförlig handling,
som även innehåller uppgifter om
30 Senaste lydelse 1997:485.
74
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra for identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § fjärde stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
utbetalarens och betalningsmot-
tagarens namn och adress eller
andra för identifiering godtagbara
uppgifter samt uppgift om betal-
ningsmottagarens personnummer
eller organisationsnummer anses
ha en sådan skattsedel. Uppgiften
om innehav av en F-skattsedel
gäller även som sådant skriftligt
åberopande av F-skattsedeln som
avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.
Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen
känner till att uppgiften om inne-
hav av en F-skattsedel är oriktig.
Bestämmelser om påföljd för den
som lämnar oriktig uppgift finns i
skattebrottslagen (1971:69).
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998.
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialav’
gifter31 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§32
Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-
varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare och egenavgifter av
den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och
har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller 2 a § eller
11 kap. 3 § nämnda lag. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt
3 kap. 2 § och 2 a § lagen om allmän försäkring skall även likställas in-
komst för eget arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
Vid tillämpning av denna lag
skall, även om ett anställningsför-
hållande inte föreligger, den som
har utgett sådan ersättning som
enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 §
31 Lagen omtryckt 1989:633.
32 Senaste lydelse 1997:526.
75
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt av tjänst enligt kommunal-
skattelagen (1928:370) i form av
rabatt, bonus eller annan förmån
som ges ut på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen, an-
ses som arbetsgivare, om denne är
någon annan än den som är skatt-
skyldig för förmånen.
andra stycket eller 11 kap. 2 §
första stycket m, andra stycket och
femte stycket lagen om allmän
försäkring är att hänföra till in-
komst av anställning anses som
arbetsgivare. Med inkomst av an-
ställning enligt 3 kap. 2 § lagen
om allmän försäkring skall i denna
lag likställas inkomst i form av
andra skattepliktiga förmåner än
pengar samt kostnadsersättning
som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 §
skattebetalningslagen (1997:483)
undantas vid beräkning av skatte-
avdrag. I fråga om skattepliktig
intäkt enligt kommunalskattelagen
(1928:370) i form av rabatt, bonus
eller annan förmån som ges ut på
grund av kundtrohet eller liknande,
skall den som slutligt har stått för
de kostnader som ligger till grund
för förmånen, anses som arbetsgi-
vare, om denne är någon annan än
den som är skattskyldig för förmå-
nen. I fråga om skattepliktig intäkt
enligt kommunalskattelagen i form
av en förmån eller ersättning, som
getts ut av en fysisk person som är
bosatt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall den hos vil-
ken den skattskyldige är anställd i
Sverige anses som arbetsgivare,
om förmånen eller ersättningen
har sin grund i anställningen i
Sverige och det inte finns något
anställningsförhållande mellan
utgivaren av förmånen eller er-
sättningen och den skattskyldige.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån
eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.
76
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4§”
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
Kontrolluppgifter om lön, ar-
vode, andra ersättningar eller för-
måner som utgör skattepliktig in-
täkt av tjänst skall lämnas av den
som betalat ut beloppet eller gett
ut förmånen. Kontrolluppgift av-
seende skattepliktig intäkt av tjänst
i form av rabatt, bonus eller annan
förmån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
dock lämnas av den som slutligt
har stått för de kostnader som lig-
ger till grund för förmånen, om
denne är någon annan än den som
är skattskyldig för förmånen.
Kontrolluppgift avseende skatte-
pliktig intäkt av tjänst i form av en
förmån eller ersättning, som getts
ut av en fysisk person som är bo-
satt utomlands eller en utländsk
juridisk person, skall lämnas av
den hos vilken den skattskyldige är
anställd i Sverige, om förmånen
eller ersättningen kan anses ha sin
grund i anställningen i Sverige
och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skatt skyldige.
Kontrolluppgifter skall lämnas för den som har fatt skattepliktigt be-
lopp eller skattepliktig förmån som avses i första stycket.
Uppgiftsskyldighet enligt första och andra styckena föreligger även i
fråga om ersättning eller förmån som mottagaren far för arbete och som
för honom utgör intäkt av näringsverksamhet om inte mottagaren an-
tingen har enbart en F-skattsedel eller både en F-skattsedel och en A-
skattsedel och skriftligen åberopat F-skattsedeln samt för sådan ersätt-
33 Senaste lydelse 1997:495.
77
ning från arbetsgivare som enligt 3 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt beskattas som inkomst av kapital.
Uppgiftsskyldighet föreligger inte i fråga om ersättning eller formån
som enligt 2 kap. 24 § skall redovisas i självdeklaration.
Kontrolluppgift skall ta upp utgiven ersättning eller förmån samt av-
dragen preliminär skatt. I 6-12 §§ lämnas närmare föreskrifter om vad
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
som skall iakttas när kontrolluppgift
4
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra meningen, skall den som
kontrolluppgiften avser till den
kontrolluppgiftsskyldige på annat
sätt än muntligen lämna uppgift
om förmånens art och omfattning
och under vilken månad denna
åtnjutits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits.
lämnas.
a §34
Om kontrolluppgiftsskyldighet
föreligger enligt 4 § första stycket
andra eller tredje meningen, skall
den som kontrolluppgiften avser
till den kontrolluppgiftsskyldige
på annat sätt än muntligen lämna
uppgift om förmånens eller ersätt-
ningens art och omfattning och
under vilken månad den åtnjutits
eller anses åtnjuten respektive
erhållits. Uppgifterna skall lämnas
senast månaden efter det att för-
månen åtnjutits eller anses åtnjut-
en respektive ersättningen erhål-
lits.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången
vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förmån eller ersätt-
ning som getts ut före lagens ikraftträdande.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster35 i paragrafens lydelse enligt förslag till lag om änd-
ring i nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
förslaget skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §36
Särskild löneskatt skall for varje år betalas till staten med 24,26 pro-
cent på
34 Senaste lydelse 1996:1210.
35 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:668
36 Lydelse enligt lagrådsremiss om förenklad avdragsrätt för pensionskostnader.
78
1. lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är 65
år eller äldre,
2. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbi-
dragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,
3. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-
grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller
kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-
bund, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för
administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgiva-
ren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under
förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att
borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund,
Svenska Kommunförbundet, landstingsförbundet eller Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund,
4. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,
5. ersättning som utgår enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-
organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-
sion eller till sjukbidrag,
6. ersättning som utgår på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår i form av engångsbe-
lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,
7. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-
dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-
ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Skattskyldig är den som utgett
sådan ersättning eller sådant bi-
drag som avses i första stycket. I
fråga om sådan för mottagaren
skattepliktig intäkt av tjänst i form
av rabatt, bonus eller annan för-
mån, som ges ut på grund av
kundtrohet eller liknande, skall
den som slutligt har stått för de
kostnader som ligger till grund för
förmånen anses som skattskyldig
enligt denna lag, om inte denne är
den som är skattskyldig till in-
komstskatt för förmånen. I fråga
om sådan för mottagaren skatte-
pliktig intäkt av tjänst i form av en
formån eller ersättning som getts
ut av fysisk person som är bosatt
utomlands eller av utländsk juri-
79
disk person, skall den till vilken
mottagaren har ett anställnings-
förhållande i Sverige anses som
skattskyldig enligt denna lag, om
förmånen eller ersättningen kan
anses ha sin grund i anställningen
i Sverige och det inte finns något
anställningsförhållande mellan
utgivaren av förmånen eller er-
sättningen och mottagaren.
Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i
2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §
första stycket 2 och 13.
Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 6 skall bort-
ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni
1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-
skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-
män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-
dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar
som inte överstiger sju och en halv gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 §
lagen om allmän försäkring.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1998 och tillämpas första
gången vid 2001 års taxering. De
nya bestämmelserna skall dock
tillämpas vid 1998, 1999 och 2000
års taxeringar om den skattskyl-
dige har yrkat att de nya bestäm-
melserna i lagen (1998:000) om
ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall tillämpas vid
dessa taxeringar.
1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 1998.
2. Föreskrifterna i första stycket
3 tillämpas första gången vid 2001
års taxering. De nya bestämmel-
serna skall dock tillämpas vid
1998, 1999 och 2000 års taxe-
ringar om den skattskyldige har
yrkat att de nya bestämmelserna i
lagen (1998:000) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
skall tillämpas vid dessa taxe-
ringar.
3. Föreskrifterna i tredje stycket
andra meningen tillämpas på lön
eller annan ersättning som getts ut
efter ikraftträdandet.
80
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, far andra
förmåner, skall skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda
värde.
Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, skall ersätt-
ningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.
Prop. 1997/98:133
Bilaga 4
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. Sådan intäkt
skall räknas med först när arbets-
givaren har fått kännedom om att
arbetstagaren åtnjutit sådan in-
täkt.
I fråga om intäkt i form av ra-
batt, bonus eller annan förmån,
som utges på grund av kundtrohet
eller liknande, skall den som slut-
ligt har stått för de kostnader som
ligger till grund för förmånen an-
ses som arbetsgivare. I fråga om
intäkt i form av en formån eller er-
sättning, som getts ut av en fysisk
person som är bosatt utomlands
eller en utländsk juridisk person,
skall den hos vilken den skattskyl-
dige är anställd i Sverige anses
som arbetsgivare, om förmånen
eller ersättningen kan anses ha sin
grund i anställningen i Sverige
och det inte finns något anställ-
ningsförhållande mellan utgivaren
av förmånen eller ersättningen och
den skattskyldige. Intäkterna skall
räknas med först när arbetsgiva-
ren har fått kännedom om dem.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1998 och skall tillämpas på förmån
eller ersättning som getts ut efter ikraftträdandet.
81
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-30
Prop. 1997/98:133
Bilaga 5
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Gertrud Lennander, regeringsrådet Kjerstin Nordborg.
Enligt en lagrådsremiss den 12 mars 1998 (Finansdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
5. lag om ändring i lag om ändring i lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Ewa Lindbäck.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Enligt förslag i fjärde stycket punkt 4 av anvisningarna till 41 § kom-
munalskattelagen inträder i samband med utflyttning vissa skatteeffekter
under förutsättning att en förmån "kunnat" utnyttjas. I lagstiftningen be-
aktas sålunda inte endast fall när en förmån åtnjutits respektive getts ut
utan också när den "anses åtnjuten" respektive "anses utgiven". Detta har
beaktats i följ dlagstiftningen men inte konsekvent. Lagrådet har funnit
vissa lagrum där uttrycket "getts ut" synes böra kompletteras med orden
"eller anses utgiven". Detta gäller 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till
lag om ändring i lagen om socialavgifter och övergångsbestämmelsen till
samma förslag, 3 kap. 4 § första stycket förslaget till lag om ändring i
lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter och punkten 2 i över-
gångsbestämmelserna till samma förslag, 1 § andra stycket förslaget till
lag om ändring i lagen — om särskild löneskatt på vissa förvärvsin-
komster och punkten 3 i övergångsbestämmelserna till samma förslag
samt 8 kap. 14 § tredje stycket förslaget till lag om ändring i skattebetal-
ningslagen och övergångsbestämmelsen till samma lag.
I 1 kap. 2 § andra stycket förslaget till lag om ändring i lagen om
socialavgifter föreslås att i fråga om vissa förmåner som utgör skatte-
pliktig intäkt enligt kommunalskattelagen inte som hittills görs någon
begränsning till intäkter "av tjänst". Om en sådan ändring är korrekt bör
den genomföras också i motsvarande bestämmelser i förslaget till lag om
ändring — i lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
I övrigt lämnar Lagrådet de remitterade lagförslagen utan erinran.
8:
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1998
Prop. 1997/98:133
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Peterson,
Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Andersson, Winberg, Ulvskog,
Sundström, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros,
Engqvist.
Föredragande: statsrådet Östros
Regeringen beslutar proposition 1997/98:133 Beskattning av
personaloptioner.
83
Eländers Gotab 56178, Stockholm 1998