Regeringens proposition

1997/98:12

Vägavgift för vissa tunga fordon

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 18 september 1997

Göran Persson

Erik Åsbrink

(F inansdepartementet)

Prop.

1997/98:12

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokollet om Sveriges
anslutning till avtalet om uttag av en avgift för tunga fordon som använ-
der vissa vägar och antar en lag om vägavgift för vissa tunga fordon.
Avtalsslutande parter är Sverige å ena sidan och Belgien, Danmark, Lux-
emburg, Nederländerna och Tyskland å andra sidan. Avsikten är att Sve-
rige skall gå med i det gemensamma vägavgiftssystem som länderna in-
fört.

Vägavgiftssystemet består av en del för svenska fordon och en del för
utländska fordon. Vägavgiften föreslås tas ut på motorfordon eller motor-
fordonskombinationer med en total vikt på minst 12 000 kilogram som är
avsedda uteslutande för godstransport på väg. För svenska fordon före-
slås att vägavgift tas ut för perioden ett år och på hela vägnätet. För ut-
ländska fordon föreslås att vägavgift tas ut för dag, vecka, månad eller år
och på alla motorvägar, väg E 10, E 12 och E 14 samt vissa sträckningar
av E 4, E 22 och E 65. Vidare föreslås, för svenska fordon, att fordons-
skatten sänks, dock högst med ett belopp som motsvarar kostnaden för
ett vägavgiftsbevis.

Lagen om vägavgift för vissa tunga fordon föreslås träda i kraft den
1 januari 1998. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 februari
1998.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:12

1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4

2 Lagtext...............................................................................................4

2.1 Förslag till lag om vägavgift for vissa tunga fordon..........4

2.2 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327).........................................................................15

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m...............................25

3 Ärendet och dess beredning............................................................26

4 Vägavgift för vissa tunga fordon.....................................................28

4.1 Inledning...........................................................................28

4.2 Tillträde.............................................................................29

4.3 Avgiftspliktiga fordon......................................................30

4.4 Avgiftsperiod....................................................................31

4.5 Avgiftssatser.....................................................................31

4.6 Avgiftsskyldig...................................................................33

4.7 Vägav giftsbevis................................................................33

4.8 Avgiftsbelagda vägar........................................................34

4.9 Försäljningsställen............................................................36

4.10 Ecu-kurs............................................................................36

4.11 Kontroll.............................................................................37

4.12 Återbetalning....................................................................37

4.13 Undantag...........................................................................38

4.14 Straffbestämmelser...........................................................39

4.15 Ändringar i fordonsskattelagen m.m................................40

4.16 Administration..................................................................41

4.17 Fördelning av de gemensamma avgiftsintäkterna............42

4.18 Tvist angående tolkning av direktivet...............................43

5 Ikraftträdande..................................................................................43

6 Statsfmansiella effekter m.m...........................................................44

7 F örfattningskommentar...................................................................44

7.1 Förslaget till lag om vägavgift för vissa tunga fordon......44

7.2 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen...........51

7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen om indrivning av

statliga fordringar m.m.....................................................52

Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten Vägavgift i Sverige..........53

Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser.....................................55

Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.............................................56

Bilaga 4 Lagrådets yttrande............................................................77

Bilaga 5 Avtalet...............................................................................86

Bilaga 6 Protokollet.........................................................................95

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde Prop. 1997/98:12

den 18 september 1997............................................................................97

Prop. 1997/98:12

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner protokollet om Konungariket Sveriges anslutning till av-
talet mellan Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, Förbundsre-
publiken Tyskland, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Ned-
erländerna om uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa
vägar.

2. antar regeringens förslag till

- lag om vägavgift för vissa tunga fordon,

- lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

- lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-
ringar m.m.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om vägavgift för vissa tunga
fordon

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Vägavgift skall betalas till staten enligt denna lag.

2 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungö-
relsen (1972:595), bilregisterkungörelsen (1972:599) och vägtrafikkun-
görelsen (1972:603), om inte annat sägs.

Beskattningsmyndighet m.m.

3 § Beskattningsmyndighet i fråga om vägavgift är Skattemyndigheten i
Örebro län.

4 § Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om vägav-
gift.

Avgiftspliktiga fordon

Prop. 1997/98:12

5 § För fordon som är eller bör vara registrerat i det svenska bilregistret
(svenskt fordon), och som inte är avställt, betalas vägavgift för rätten att
använda det svenska vägnätet. För utländskt fordon betalas vägavgift för
rätten att använda motorvägar och de vägar som anges i bilaga 1.

Avgiftsplikt gäller för motorfordon eller ledad motorfordonskombina-
tion med en totalvikt på minst 12 000 kilogram om fordonet är avsett
uteslutande för godstransport på väg.

För svenskt fordon med draganordning grundas avgiftsplikten på den
högsta tillåtna totalvikten som fordonskombinationen kan ha.

6 § Avgiftsplikt gäller inte för fordon som tillhör

1. försvarsmakten,

2. polisväsendet,

3. civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst,

4. väghållningen.

En förutsättning för undantag enligt första stycket är att fordonet bär
yttre kännetecken som visar att fordonet tillhör någon av de angivna ka-
tegorierna.

För fordonskombinationer är det motorfordonet som är avgörande för
om kombinationen är undantagen från avgiftsplikt.

Avgiftsskyldiga

7 § Avgiftsskyldig för svenskt fordon är ägaren.

Har fordonet flera ägare är de solidariskt ansvariga för den vägavgift
som skall betalas.

Som ägare anses den som är eller bör vara upptagen i bilregistret som
ägare. I fråga om ett fordon som innehas på grund av kreditköp med för-
behåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för be-
stämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare.

8 § Avgiftsskyldig för ett utländskt fordon är den som vid tidpunkten för
användningen av de i 5 § första stycket andra meningen nämnda vägarna
äger eller för fordonet eller beslutar om användningen av fordonet eller
har nyttjanderätt till det.

Om det finns flera avgiftsskyldiga, är de solidariskt ansvariga för den
vägavgift som skall betalas.

Avgiftspliktens inträde

9 § Avgiftsplikt för svenskt fordon inträder när fordonet införs i bilregist-
ret eller, om fordonet samtidigt avställs, då avställningen upphör. Om
fordonet är avställt på ägarens begäran, inträder avgiftsplikt då avställ-
ningen upphör. För icke avgiftspliktigt fordon som ändras till av-
giftspliktigt fordon inträder avgiftsplikten när fordonet tas upp i bilregist-
ret som avgiftspliktigt, eller om det samtidigt avställs, då avställningen

upphör. För fordon som tillhör någon av de i 6 § angivna kategorierna
inträder avgiftsplikt när fordonet överlåts till annan, eller om fordonet är
avställt eller ställs av vid överlåtelsen, då avställningen upphör.

Avgiftsplikt för utländskt fordon inträder när fordonet används på
motorvägar och de vägar som anges i bilaga 1.

Avgiftsperioder

10 § För svenskt fordon betalas vägavgift for en avgiftsperiod om ett år.

För utländskt fordon betalas vägavgift för kalenderdag, vecka, månad
eller år. Längsta avgiftsperiod är ett år.

Vägavgiftens storlek

11 § För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst
tre axlar tas vägavgiften ut med 6 257 kronor per år, 692 kronor per må-
nad, 184 kronor per vecka och 55 kronor per dag. För motorfordon eller
ledad motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas vägavgiften
ut med 10 429 kronor per år, 1 154 kronor per månad, 304 kronor per
vecka och 55 kronor per dag.

För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det
största möjliga antalet axlar och den högsta totalvikten som fordonskom-
binationen kan ha.

Prop. 1997/98:12

Beslut om vägavgift m.m. för svenskt fordon

12 § I fråga om vägavgift skall bestämmelserna i 36-39, 41—47 och 55 §§
fordonsskattelagen (1988:327) gälla i tillämpliga delar. Därvid förstås
med

Skattemyndigheten i Örebro län,
avgiftsskyldig,
avgiftsperiod,
avgiftsskyldighet,
avgiftsbelopp.

beskattningsmyndighet:
skattskyldig:
skatteperiod:
skattskyldighet:
skattebelopp'.

Vid tillämpningen av denna lag görs efterprövning i stället för efter-
beskattning. Vidare tas avgiftstillägg ut i stället för skattetillägg.

Betalning och återbetalning m.m.

Svenskt fordon

13 § Vägavgift skall betalas under kalendermånaden före den månad då
avgiftsperioden börjar om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

När avgiftsplikt inträder skall vägavgift betalas senast tre veckor efter
avgiftspliktens inträde.

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med
annat belopp skall ny vägavgift beslutas. Vägavgift skall betalas senast

tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vilken registre- Prop. 1997/98:12
ringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett.

14 § Vägavgift skall betalas av,

1. den som är eller bör vara registrerad som ägare i bilregistret vid in-
gången av kalendermånaden före avgiftsperioden,

2. när avgiftsplikt inträder, den som är eller bör vara registrerad som
ägare i bilregistret vid avgiftspliktens inträde,

3. när ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift tas ut med ett
annat belopp, den som är registrerad som ägare i bilregistret när registre-
ringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett.

15 § Vägavgiften betalas genom insättning på särskilt konto.

Inbetalningen anses ha skett den dag inbetalningskort eller girerings-
handlingar kommit in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått
avtal om förmedling av inbetalning av vägavgift med en bank, till ban-
ken.

16 § Vägavgiftsbevis utfärdas när betalning skett.

17 § Vägavgift skall betalas tillbaka om

1. avgiftsplikt upphör för ett fordon under tid för vilken vägavgift har
betalats, eller

2. ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med an-
nat belopp.

En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till
beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften
har betalats.

I fall som avses i första stycket 1 återbetalas överskjutande belopp till
den som var avgiftsskyldig när avgiftsplikten upphörde. Vägavgiften
betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som
belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats,
räknat från det att vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.
Från det belopp som skall återbetalas dras en avgift på 230 kronor.

I fall som avses i första stycket 2 återbetalas överskjutande belopp till
den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde. Återbe-
talning skall ske med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som
belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats,
räknat från den dag registreringsbesiktning skedde.

18 § Dröjsmålsavgift skall tas ut, om vägavgiften inte betalas inom den
tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag.

Dröjsmålsavgiften tas ut enligt bestämmelserna i lagen (1997:484) om
dröjsmålsavgift.

Beskattningsmyndigheten far medge befrielse helt eller delvis från
skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl. Be-
stämmelserna om beslut om vägavgift i denna lag gäller även beslut om
sådan befrielse.

19 § Vid beräkning av vägavgift, avgiftstillägg eller dröjsmålsavgift en- Prop. 1997/98:12
ligt 18 § andra stycket som skall påföras eller återbetalas skall beloppet

avrundas till närmast lägre hela krontal.

Belopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och återbe-
talas inte heller.

Utländskt fordon

20 § Vägavgiften betalas genom köp av vägavgiftsbevis.

21 § Vägavgift skall inte betalas för fordonet, om ett giltigt bevis för be-
tald väganvändning utfardat i ett annat europeiskt land i överensstämmel-
se med det i Bryssel den 9 februari 1994 underskrivna avtalet om uttag
av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar och det i Bryssel
den 18 september 1997 underskrivna protokollet avseende Sveriges an-
slutning till avtalet, kan visas upp. Avtalet och protokollet publiceras i
Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)'.

22 § Beskattningsmyndigheten skall efter ansökan besluta om återbetal-
ning av vägavgift för svenskt årsbevis om beviset ges in till beskattnings-
myndigheten före utgången av den period för vilken avgiften har betalats.
Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar den del av
avgiften som belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift
har betalats, räknat från det att vägavgiftsbeviset kom in.

Från det belopp som skall återbetalas dras en avgift på 230 kronor.

Reglering av vägavgiften enligt ecu-kursen

23 § De belopp i svenska kronor som anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas
per den 1 januari varje kalenderår. Beloppen i svenska kronor motsvarar
de belopp i ecu som anges i artikel 8 och 10 i det i 21 § nämnda avtalet.

Omräkning sker enligt den kurs i svenska kronor av ecu som gällde
den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europe-
iska gemenskapernas officiella tidning. Om ett belopp som beräknas för
ett visst år före avrundning avviker från föregående års belopp med
mindre än 5 procent eller 5 ecu, skall föregående års belopp fortsätta att
gälla.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
belopp som enligt denna lag skall tas ut under påföljande kalenderår.
Beloppen avrundas nedåt.

Försäljning av vägavgiftsbevis avsedda för utländska fordon

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-
delar närmare föreskrifter om försäljning av vägavgiftsbevis för utländ-
ska fordon.

Sveriges internationella överenskommelser (SÖ) 1997:000.

Brukandeförbud

Prop. 1997/98:12

25 § Avgiftspliktigt fordon får inte användas, om föreskriven vägavgift
inte har betalats.

Indrivning av vägavgift för svenskt fordon

26 § Om vägavgift inte betalas i rätt tid skall avgiften lämnas för indriv-
ning. Regeringen far föreskriva att indrivning inte behöver begäras för
ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning far verkställighet
enligt utsökningsbalken ske.

Kontrollbestämmelser

27 § Ägaren av ett fordon är skyldig att se till att fordonet inte brukas i
strid mot bestämmelserna i denna lag eller bestämmelser som har med-
delats med stöd av denna lag.

Föraren av ett avgiftspliktigt fordon skall, vid fard på avgiftsbelagd
väg, medföra beviset om betald vägavgift. Beviset skall på begäran av
polismyndighet visas upp vid kontroll.

Straffbestämmelser m.m.

28 § Brukas ett fordon i strid mot 25 §, skall polisman ta hand om fordo-
nets registreringsskyltar.

Den polisman som har tagit hand om registreringsskyltar får medge att
fordonet förs till närmaste lämpliga avlastningsplats eller uppställnings-
plats.

29 § Ägaren av ett fordon som brukas i strid mot 25 § sedan fordonets
registreringsskyltar har tagits om hand enligt 28 § döms till böter eller
fängelse i högst sex månader, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har
underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att for-
donet brukades.

Ägaren av ett fordon som på annat sätt brukas i strid mot 25 §, döms
till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att
göra vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades.

30 § Den som brukar någon annans fordon utan lov har samma skyldig-
heter som ägaren enligt 27 § och döms i ägarens ställe enligt 29 §. Det-
samma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befo-
genhet att bestämma vem som far föra fordonet eller anlitar någon annan
förare än den ägaren har utsett.

31 § I de fall som avses i 29 § döms även föraren till samma straff, om
han kände till att fordonet inte fick brukas. Detta gäller dock inte när for-

donet provkörs vid besiktning eller inspektion enligt 35 § fordonskungö-
relsen (1972:595).

32 § I fråga om fordon som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag,
ekonomisk förening eller annan juridisk person, skall ansvarsbestämmel-
serna tillämpas på den eller dem som har rätt att företräda den juridiska
personen. Om Vägverket på begäran av en juridisk person godtagit en
viss fysisk person som bärare av ägares ansvar, skall dock bestämmelser-
na i stället gälla denne.

Ansvarsbestämmelserna för ägare eller brukare av fordon som är eller
bör vara registrerat i det svenska bilregistret och inte är avställt skall i
fråga om fordon som tillhör eller brukas av staten eller kommun tilläm-
pas på förarens närmaste förman. Om denne har gjort vad som ankommer
på honom för att hindra att ett brott mot lagen begås men detta ändå sker
på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas ansvarsbe-
stämmelserna i stället på den överordnade.

33 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 27 § andra
stycket döms till penningböter.

34 § Avgift enligt denna lag omfattas även av lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1978:880) om be-
talningssäkring för skatter, tullar och avgifter.

Prop. 1997/98:12

Överklagande

35 § I fråga om vägavgift skall bestämmelserna i 84-87 §§ fordons-
skattelagen (1988:327) gälla i tillämpliga delar. Därvid förstås med

avgiftsperiod,
efterprövning,
avgiftsskyldig,
avgiftspliktig.

skatteperiod:
efterbeskattning:
skattskyldig:
skattepliktig:

Beslut enligt 22 § får ej överklagas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

2. Bestämmelserna i 8, 20-22 och 24-35 §§, samt bestämmelserna i
5 och 9-10 §§, såvitt avser utländska fordon, tillämpas först från och
med den 1 februari 1998.

3. För svenskt fordon som är avgiftspliktigt vid ikraftträdandet skall
den första av giftsperioden vara den 1 februari 1998 - den 31 januari 1999
och vägavgiften skall betalas senast den 20 januari 1998.

4. För svenskt fordon som blir avgiftspliktigt under januari månad
1998 skall den första av giftsperioden vara den 1 februari 1998 - den
31 januari 1999 och vägavgiften skall betalas senast tre veckor efter av-
gifitspliktens inträde.

5. För svenskt fordon för vilket avgiftsplikt upphör under januari må- Prop. 1997/98:12
nad 1998 återbetalas erlagd vägavgift utan avdrag av den avgift som an-
ges i 17 §.

Bilaga 1 till lagen (1997:000) om vägavgift för vissa tunga fordon

Prop. 1997/98:12

0 50 1 00km

I..........

Prop. 1997/98:12

Prop. 1997/98:12

Väg nr	Från	Till
E4	Uppsala (Gnista trafikplats)	Finska gränsen
E10	Tore	Norska gränsen
E12	Holmsund	Norska gränsen
E14	Sundsvall	Norska gränsen
E22	Karlskrona (Vedeby trafikplats)	Norrköping (Skälvs trafikplats)
E65	Svedala (Svedala trafikplats)	Ystad (hamnen)

22 Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

Prop. 1997/98:12

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)
skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)'

Fordonsskatt

Nuvarande lydelse

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram _____________________

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

A 1	Motorcyklar Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn	0- 76-	75	110 137	0 0
2	Annan motorcykel	0-		220	0
B 1	Personbilar Personbil som inte kan drivas med	0-	900	585	0
	dieselolja	901-		734	149
2	Personbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 som enligt bilregistret har års-	0-	900	1 172	0
	modellsbeteckning 1993 eller äldre	901-		1 468	297
	2.2 annan personbil	0-	900	2 245	0
		901-		2814	569
C 1	Bussar Bussar som inte kan drivas med	0-	1 600	390	0
	dieselolja	1 601-	3 000	430	40
		3 001-		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja	0-	1 600	720	0
		1 601-	3 000	775	55
		3 001-		1 545	0
D 1	Lastbilar Lastbil som inte kan drivas med diesel-	0-	1 600	390	0
	olja	1 601-	3 000	430	40
		3 001-		984	0

Senaste lydelse av bilagan 1996:834.

_____________________________________________________________________ Prop. 1997/98:12

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp for varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar	0-	1 600	869	0
		1 601-	3 000	929	60
		3 001-	6 000	1 776	55
		6001-	10 000	3 426	66
		10001-	14 000	6 066	169
		14 001-		12 842	298
	med tre eller flera hjulaxlar	0-	1 600	869	0
		1 601-	3 000	907	38
		3 001-	6 000	1 446	69
		6 001-	11 000	3 525	79
		11 001-	15 000	7 485	101
		15 001-	18 000	11 533	119
		18001-	23 000	15 097	217
		23 001-		25 932	185
	2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar	0-	1 600	720	0
		1 601-	3 000	775	55
		3 001-	6 000	1 545	4
		6 001-	10 000	1 677	29
		10 001-	14 000	2 821	98
		14 001-	17 000	6 737	175
		17001-		11 984	229
	med tre eller flera hjulaxlar	0-	1 600	682	0
		1 601-	3 000	731	49
		3 001-	6 000	1 424	4
		6 001-	11 000	1 556	14
		11 001-	15 000	2 271	77
		15 001-	18 000	5 351	136
		18 001-		9 443	172
E 1	Traktorer m.m. Traktor klass 1 (trafiktraktor)	0-	1 300	370	0
		1 301-	3 000	425	55
		3 001-	7 000	1 360	95
		7 001-		5 160	168
2	Traktor klass II (jordbrukstraktor)	0-		225	0
3	Motorredskap, som inte beskattas enligt punkterna 1-2	2 001-		1 000	0

Fordonsslag

Skattevikt,
kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-

Prop. 1997/98:12

gram över den
lägsta vikten i
klassen

4 Tung terrängvagn, som inte beskattas
enligt punkt 2

	med två hjulaxlar	2 001- 6 000	300	35
		6 001- 14 000	1 700	70
		14 001-	7 300	200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001- 6 000	300	30
		6 001- 14 000	1 500	50
		14 001- 18 000	5 500	130
		18 001-	10 700	170
F 1	Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst	0- 1 000	150	0
	3 000 kilogram	1001- 3 000	170	21
2	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil' som inte kan drivas med dieselolja med en hjulaxel	3 001-	580	11
	med två hjulaxlar	3 001- 13 000	580	9
		13 001-	1 480	0
	med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 13 000	580	6
		13 001-	1 180	0
3	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om
	3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel	3 001- 5 000	630	78
		5 001- 8 000	2 190	107
		8 001-	5 400	198
	med två eller flera hjulaxlar	3 001- 8 000	610	42
		8 001- 11 000	2710	76
		11 001- 14 000	4 990	114
		14 001-	8410	160
	3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel	3 001- 8 000	320	36
		8 001-	2 120	64

¹ Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor, av ett motorredskap som beskattas som en trafiktraktor eller av en tung terräng-
vagn som beskattas enligt E4 tas skatt ut enligt 4.

2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

______________________________________________________________________________ Prop. 1997/98:12

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	310	23
	8 001- 11 000	1 460	38
	11001- 14 000	2 600	58
	14 001- 17 000	4 340	76
	17 001-	6 620	84
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	300	14
	11 001- 17 000	1 420	30
	17 001- 25 000	3 220	50
	25 001-	7 220	65
4 Släpvagnar med skattevikt över
3 000 kilogram, som dras av en trafik-
traktor² eller ett motorredskap² som
beskattas som en trafiktraktor eller av en
tung terrängvagn² som beskattas
enligt E4
med en hjulaxel	3 001- 8 000	550	45
	8 001-	2 800	120
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	550	20
	8 001- 11 000	1 550	50
	11 001- 17 000	3 050	170
	17 001-	13 250	250
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	550	20
	11 001- 14 000	2 150	40
	14 001- 20 000	3 350	75
	20 001- 25 000	7 850	105
•	25 001- 30 000	13 100	120
	30 001-	19 100	45

² Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja tas skatt ut enligt 3.

Föreslagen lydelse

Prop. 1997/98:12

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1	Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn	0- 75 76-	110 137	0 0
2	Annan motorcykel	0-	220	0
B 1	Personbilar Personbil som inte kan drivas med	0- 900	585	0
	dieselolja	901-	734	149
2	Personbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 som enligt bilregistret har års-	0- 900	1 172	0
	modellsbeteckning 1993 eller äldre	901-	1 468	297
	2.2 annan personbil	0- 900	2 245	0
		901-	2 814	569
C 1	Bussar Bussar som inte kan drivas med	0- 1 600	390	0
	dieselolja	1 601- 3 000	430	40
		3 001-	984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja	0- 1 600	720	0
		1601- 3 000	775	55
		3 001-	1 545	0
D 1	Lastbilar Lastbil som inte kan drivas med diesel-	0- 1 600	390	0
	olja	1 601- 3 000	430	40
		3 001-	984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar
	2.1.1 inle vägavgiftspliktig enligt	0- 1 600	869	0
	lagen (1997:000/ om vägavgift för vissa	1601- 3 000	929	60
	tunga fordon	3 001- 6 000	1 776	55
		6 001- 10 000	3 426	66
		10 001- 14 000	6 066	169
		14 001-	12 842	298
	2.1.2 vägavgiftspliktig enligt	7 000- 9 999	500	0
	lagen (1997:000) om vägavgift för vissa	10 000- 12 999	650	10
	tunga fordon	13 000- 13 999	1 505	115
		14 000- 14 999	2 650	285
		15 000-	5 392	298

Prop. 1997/98:12

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp for varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 med anordning för påhängsvagn
med tre eller flera hjulaxlar

2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	869	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1601- 3 000	907	38
lunga fordon	3 001- 6 000	1 446	69
	6 001- 11 000	3 525	79
	11001- 15 000	7 485	101
	15 001- 18 000	11 533	119
	18 001- 23 000	15 097	217
	23 001-	25 932	185
2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 000- 13 999	500	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	14 000- 17 999	1 500	100
tunga fordon	18 000- 22 999	4 667	217
	23 000-	15 502	185

2.3 med annan draganordning än
anordning för påhängsvagn.
med två hjulaxlar

2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	720	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1 601- 3 000	775	55
tunga fordon	3 001- 6 000	1 545	4
	6 001- 10 000	1 677	29
	10 001- 14 000	2 821	98
	14 001- 17 000	6 737	175
	17 001-	11 984	229
2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 000- 12 999	300	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	13 000- 13 999	800	30
tunga fordon	14 000- 14 999	1 100	30
	15 000- 17 699	2 000	36
	17 700-	3 157	229

2.4 med annan draganordning än
anordning för påhängsvagn.
med tre eller flera hjulaxlar

2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0-	1 600	682	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1 601-	3 000	731	49
tunga fordon	3 001-	6 000	1 424	4
	6001-	11 000	1 556	14
	11 001-	15 000	2 271	77
	15 001-	18 000	5 351	136
	18 001-		9 443	172

Fordonsslag

Skattevikt,
kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

Prop. 1997/98:12

2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 000- 14 999	300	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	15 000- 16 999	500	0
tunga fordon	17 000- 18 999	1 000	0
	19 000- 19 999	2 000	100
	20 000- 24 499	3 000	159
	24 500-	10193	172

2.5 utan draganordning
med två hjulaxlar

2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	720	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1 601- 3 000	775	55
tunga fordon	3 001- 6 000	1 545	4
	6 001- 10 000	1 677	29
	10 001- 14 000	2 821	98
	14 001- 17 000	6 737	175
	17 001-	11 984	229
2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	12 000- 14 999	500	50
(1997:000) om vägavgift för vissa	15 000- 15 999	3 200	100
tunga fordon	16 000- 16 999	3 979	175
	17 000-	5 726	229

2.6 utan draganordning
med tre hjulaxlar

2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0-	1 600	682	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1 601-	3 000	731	49
tunga fordon	3 001-	6 000	1 424	4
	6 001-	11 000	1 556	14
	11 001-	15 000	2 271	77
	15 001-	18 000	5 351	136
	18001-		9 443	172
2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	12 000-	15 999	500	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	16 000-	17 999	550	138
tunga fordon	18 000-		3 185	172

2.7 utan draganordning med fyra eller
flera hjulaxlar

2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0-	1 600	682	0
(1997:000) om vägavgift för vissa	1 601-	3 000	731	49
tunga fordon	3 001-	6 000	1 424	4
	6 001-	11 000	1 556	14
	11 001-	15 000	2 271	77
	15 001-	18 000	5 351	136
	18 001-		9 443	172

Prop. 1997/98:12

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

	2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen (1997:000) om vägavgift för vissa tunga fordon	12 000- 20 500-	20 499	1200 3 313	25 172
E 1	Traktorer m.m. Traktor klass 1 (trafiktraktor)	0-	1 300	370	0
		1 301-	3 000	425	55
		3 001-	7 000	1 360	95
		7 001-		5 160	168
2	Traktor klass II (jordbrukstraktor)	0-		225	0
3	Motorredskap, som inte beskattas enligt punkterna 1-2	2 001-		1 000	0
4	Tung terrängvagn, som inte beskattas enligt punkt 2 med två hjulaxlar	2 001-	6 000	300	35
		6 001-	14 000	1 700	70
		14 001-		7 300	200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001-	6 000	300	30
		6001-	14 000	1 500	50
		14 001-	18 000	5 500	130
		18001-		10 700	170
F 1	Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst	0-	1 000	150	0
	3 000 kilogram	1 001-	3 000	170	21
2	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil¹ som inte kan drivas med dieselolja med en hjulaxel	3 001-		580	11
	med två hjulaxlar	3 001-	13 000	580	9
		13 001-		1 480	0
	med tre eller flera hjulaxlar	3 001-	13 000	580	6
		13 001-		1 180	0

Fordonsslag

Prop. 1997/98:12

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

3 Släpvagnar med skattevikt över

3 000 kilogram, som dras av en bil som
kan drivas med dieselolja, om det är
fråga om

3.1 styraxel för påhängsvagn

med en hjulaxel	3 001- 5 000	630	78
	5 001- 8 000	2 190	107
	8 001-	5 400	198
med två eller flera hjulaxlar	3 001- 8 000	610	42
	8 001- 11 000	2710	76
	11 001- 14 000	4 990	114
	14 001-	8410	160
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 8 000	320	36
	8 001-	2 120	64
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	310	23
	8 001- 11 000	1 460	38
	11 001- 14 000	2 600	58
	14 001- 17 000	4 340	76
	17 001-	6 620	84
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	300	14
	11 001- 17 000	1 420	30
	17 001- 25 000	3 220	50
	25 001-	7 220	65

4 Släpvagnar med skattevikt över

3 000 kilogram, som dras av en trafik-
traktor² eller ett motorredskap² som
beskattas som en trafiktraktor eller av en
tung terrängvagn² som beskattas
enligt E4

med en hjulaxel	3 001- 8 000 8 001-	550 2 800	45 120
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	550	20
	8 001- 11 000	1 550	50
	11 001- 17 000	3 050	170
	17 001-	13 250	250

² Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja tas skatt ut enligt 3.

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

med tre eller flera hjulaxlar

3 001-	11 000	550	20
11 001-	14 000	2 150	40
14 001-	20 000	3 350	75
20 001-	25 000	7 850	105
25 001-	30 000	13 100	120
30 001-		19 100	45

Prop. 1997/98:12

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om Prop. 1997/98:12
indrivning av statliga fordringar m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statli-
ga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsöknings-
balken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt
för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i

1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,

2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,

3. lagen (1972:435) om överlastavgift,

4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

5. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,

8. fordonsskattelagen (1988:327),

9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnadsarbeten,

10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,

12. mervärdesskattelagen 12. mervärdesskattelagen

(1994: 200), eller (1994:200),

13. lagen (1994:419) om brotts- 13. lagen (1994:419) om

offerfond. brottsofferfond, eller

14. lagen (1997:000) om vägav-
gift för vissa tunga fordon.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1998. Äldre föreskrifter gäl-
ler fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före
ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1996:133.

Ärendet och dess beredning

Prop. 1997/98:12

Direktivet

EG har genom olika beslut under senare år sökt främja en fri konkurrens
i och mellan medlemsstaterna när det gäller tunga lastbilstransporter.

Rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaters
tillämpning av skatter på vissa fordon som används for godstransporter
på väg och tullar och avgifter för användning av vissa infrastrukturer
(EGT nr L 279, 12.11.1993 s. 32, Celex 393L0089) innehåller bestäm-
melser om minimiskattesatser för fordonsskatt och bestämmelser om
vägtullar och vägavgifter. Direktivet gäller endast för motorfordon eller
ledad motorfordonskombination som uteslutande är avsedda för gods-
transport på väg och med en bruttovikt av minst 12 ton.

Europeiska gemenskapernas domstol har upphävt detta direktiv efter-
som Europaparlamentet inte hade konsulterats beträffande direktivets
slutliga innehåll. Domstolen uttalade dock att direktivet skulle gälla i sak
tills direktivet, inom rimlig tid, ersatts med ett nytt direktiv. Ett förslag
till ett nytt direktiv behandlas för närvarande av rådet. Detta direktiv
kommer möjligen att fa konsekvenser för vår del beträffande vägavgifter
och fordonsskatt, men inte ändra de grundläggande förutsättningarna vad
gäller möjligheten att ta ut vägavgifter.

Nuvarande direktiv ger medlemsstaterna rätt att införa vägavgifter så-
väl för inhemska som utländska åkare. I direktivet definieras vägavgift
som betalning av ett bestämt belopp som ger fordonet rätt att under en
viss angiven tid använda vissa vägar. Vidare definieras fordon som mo-
torfordon eller ledad motorfordonskombination avsedd uteslutande för
godstransporter på väg och med en högsta tillåtna bruttovikt av minst 12
ton. Reglerna i direktivet anger att vägavgift bara kan tas ut av den som
använder motorvägar eller andra flerfiliga vägar av motorvägskaraktär,
broar, tunnlar och bergspass. Vägavgift kan dock under vissa angivna
förutsättningar tas ut på centrala vägnätet i övrigt. I direktivet står också
att en medlemsstat kan föreskriva att för fordon registrerade i den egna
medlemsstaten skall vägavgift tas ut för användande av hela vägnätet
inom dess territorium och för ett helt år. Vägavgiften kan högst bestäm-
mas till ett belopp om 1 250 ecu inklusive administrationskostnader.
Vägavgiften skall dock stå i relation till hur länge vägen, bron etc. an-
vänds.

Avtalet

I artikel 8 i direktivet anges att två eller flera medlemsstater kan samar-
beta för att införa ett gemensamt vägavgiftssystem som är tillämpligt
inom hela deras sammanhängande territorium.

Betalning av vägavgift skall i de fallen ge tillgång till de deltagande
medlemsstaternas vägnät. Fördelning skall sedan ske av de gemensamma
inkomsterna så att var och en av avtalsstatema kan fa en skälig andel av
inkomsterna.

Denna möjlighet har Tyskland, Danmark, Belgien, Nederländerna och
Luxemburg använt sig av och gått samman för att införa ett gemensamt
vägavgiftssystem, det s.k. Eurovinjettsystemet. Genom avtal om uttag av
en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar, undertecknat den 9
februari 1994, (härefter benämnt avtalet) bestämde länderna närmare vil-
ka villkor som skulle gälla. Avtalet förpliktar inte länderna att införa väg-
avgifter men hindrar länderna från att införa andra former av vägavgifter.

I direktivet stadgas att andra medlemsstater kan ansluta sig till ett så-
dant gemensamt system. En liknade passus återfinns i det avtal som de
fem länderna slutit.

Samtliga fem länder tar nu ut vägavgift. Länderna har dock valt något
olika system för avgiftsuttaget och tillämpar även olika regler för utta-
gande av vägavgift för sina egna åkare. Det gemensamma vägavgifts-
systemet är utformat så att vägavgift tas ut för motorfordon och ledad
motorfordonsskombination avsett uteslutande för godstransport och med
en totalvikt av 12 000 kilogram eller därutöver. Vägavgift tas ut när for-
donet används på motorvägsnätet och vägavgiften skall vara betald innan
påfart på motorvägen. Vägavgiftsbevis finns att köpa dels i ett område
runt de avtalsslutande länderna dels på försäljningsställen i de avtalsslu-
tande länderna. Vägavgiftsbevis kan köpas för dag, vecka, månad eller
år. Som exempel på olika system kan nämnas att Danmark tar ut vägav-
gift för sina inhemska åkare på hela vägnätet på årsbasis. Detta kan jäm-
föras med Tyskland som tar ut vägavgift för sina egna åkare endast om
de använder motorvägsnätet och åkarna kan då välja att köpa bevis för år,
månad, vecka eller dag.

I december 1994 ansökte Sverige om att fa bli observatörer i femstats-
gruppen. Sverige har alltsedan dess deltagit i de möten som gruppen in-
bjudit Sverige att deltaga i.

Sverige har i brev den 6 december 1995 ställt till de fem avtal sslutande
länderna uttryckt önskemål om att gå med i avtalet och begärt att få veta
de närmare förutsättningarna härför. Sverige angav i brevet att ett öns-
kemål var att kunna införa vägavgifter från den 1 januari 1997. Sverige
angav också att om förhandlingarna skulle dra ut alltför mycket på tiden
övervägde Sverige att införa ett eget vägavgiftssystem. Sverige har allt-
sedan denna tidpunkt förhandlat om de närmare villkor som skall gälla.
En central fråga i detta sammanhang har varit vilken procentsats av de
gemensamma nettointäkterna som Sverige skulle få del av. På ett möte
med de här berörda staternas transportministrar den 17 juni 1996 avtala-
des att Sverige skulle erhålla 5,25 procent av de gemensamma intäkterna.

Genom protokollet får Sverige möjlighet att ansluta sig till de fem av-
talsslutande ländernas överenskommelse. I protokollet anges att avtalet i
dess svenska lydelse skall äga samma status som de fem övriga ländernas
lydelser av avtalet. Detta innebär att Sverige vid utformningen av ett väg-
avgiftssystem måste följa bestämmelserna i avtalet och protokollet. Pro-
tokollet undertecknades den 18 september 1997.

Regeringen föreslår i detta ärende att riksdagen nu godkänner proto-
kollet om Sveriges anslutning till avtalet.

Regeringen uppdrog den 14 december 1995 åt Vägverket att i samråd
med Riksskatteverket lämna förslag till närmare förutsättningar för ut-

Prop. 1997/98:12

formning av ett vägavgiftssystem. Den 3 juni 1996 överlämnade Vägver- Prop. 1997/98:12
ket rapporten Vägavgift i Sverige till Kommunikationsdepartementet, en
sammanfattning av rapporten finns i bilaga 1. Rapporten finns tillgänglig
på Kommunikationsdepartementet. Rapporten har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2 och en sammanställ-
ning över remissyttrandena finns tillgängliga i Kommunikationsdeparte-
mentets ärende (K96/2200/4).

Mot denna bakgrund behandlar regeringen i detta ärende ett förslag till
lag om vägavgift för vissa tunga fordon. För att fordonsägama i Sverige
skall kompenseras vid införandet av vägavgiftssystemet föreslås att for-
donsskatten skall sänkas. Regeringen lägger därför även fram ett förslag
till ändring i fordonsskattelagen.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 29 augusti 1996 att inhämta Lagrådets yttran-
de över de lagförslag som finns i bilaga 3.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.

Lagrådet har på några punkter haft invändningar i sak mot lagrådsre-
missens lagförslag. Regeringen har i propositionen följt vad Lagrådet har
föreslagit. Lagrådet har i sitt yttrande också föreslagit relativt omfattan-
de ändringar av lagteknisk art i förslaget till lag om vägavgift för vissa
tunga fordon. Mot bakgrund härav har en redaktionell omarbetning av
lagrådsremissens lagförslag företagits. Därvid har synpunkter inhämtats
från Riksskatteverket.

Lagrådets synpunkter berörs i författningskommentaren.

4 Vägavgift for vissa tunga fordon

4.1 Inledning

Utformningen av ett svenskt vägavgiftssystem styrs i väsentliga delar av
direktivet och avtalet. Inom de ramar dessa ställer upp är det angeläget
att systemet far en sådan teknisk utformning att det blir enkelt och billigt
att hantera för berörda avgiftsskyldiga och myndigheter. Direktivet tillå-
ter att inhemska fordon i viss utsträckning behandlas annorlunda än ut-
ländska fordon. I rapporten har man utnyttjat denna möjlighet och beträf-
fande svenska fordon föreslagit en konstruktion av avgiften som nära
knyter an till uttaget av fordonsskatt. Regeringen delar bedömningen att
detta är en lämplig lösning, inte minst med hänsyn till att de ifrågavaran-
de fordonen skall belastas med både fordonsskatt och vägavgift. Genom
att i allt väsentligt bygga på regelsystemet för fordonsskatt uppnås på-
tagliga administrativa fördelar genom att bl.a. ADB-rutiner m.m. för for-
donsskatt kan utnyttjas även för vägavgiften. Samordningsvinsterna är
således påtagliga och de resurser som krävs för att hantera denna del av
vägavgiftssystemet blir små.

När det gäller utländska fordon är det inte möjligt att på samma sätt Prop. 1997/98:12
knyta an till uttaget av svensk fordonsskatt utan särskilda rutiner för av-
giftsuttaget krävs. Dessa är dessutom delvis gemensamma för de länder
som ingår i Vinjettsystemet. Även här har det emellertid självfallet varit
regeringens strävan att finna så enkla och resurssnåla rutiner som möjligt.

Regeringsformen innehåller inte någon definition av begreppen skatt
eller avgift och gränsen dem emellan är många gånger svår att dra. Frå-
gan har diskuterats åtskilliga gånger i lagstiftningssammanhang, bl.a.
nyligen ingående i lagrådsremissen om miljöbalk.

Såsom vägavgiften i det följande föreslås utformad för de inhemska
åkarna, dvs. att vägavgift skall tas ut på hela vägnätet och på årsbasis
oavsett om fordonet används, har den enligt regeringens bedömning up-
penbarligen karaktär av skatt medan den vägavgift som skall tas ut för
utländska åkare torde utgöra en tvingande avgift. Övervägande skäl talar
dock för att behandla avgiften för såväl inhemska som utländska fordon i
ett sammanhang efter mönster av fordonsskatten.

I direktivet används ordet vägavgift och den benämningen bör även
användas i förevarande sammanhang.

4.2 Tillträde

Regeringens förslag: Protokollet om Sveriges anslutning till avtalet
mellan Belgien, Danmark, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna om
uttag av en avgift för tunga fordon som använder vissa vägar skall god-
kännas.

Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för regeringens för-
slag att Sverige bör ansluta sig till avtalet är att ett avgiftssystem för tung
trafik är en viktig del av trafikpolitiken. Med medlemskapet följer en
möjlighet för Sverige att delta i vidareutvecklingen av systemet. En an-
nan utgångspunkt för regeringen är det faktum att de flesta länder i vår
omvärld redan i dag tar ut avgifter i någon form av tung trafik. I dag
måste svenska åkare betala vägavgift när de kör på motorvägar i Dan-
mark, Tyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. I några andra
medlemsländer har man systemet med vägtullar. I Sverige kör de utländ-
ska åkarna däremot utan att betala någon vägavgift. Om ett vägavgifts-
system införs i Sverige kommer vägavgift att tas ut för de fordon som
använder det svenska vägnätet. Ett annat syfte är att gå med i ett gemen-
samt system för att underlätta att godstransporter kan fardas utan onödigt
hinder av flera olika avgifter i de olika länderna. Svenska transportörer
kan med det förslag som regeringen nu lägger fram ges mer likvärdiga
konkurrensvillkor, jämfört med åkare från andra länder.

Det är vidare regeringens uppfattning att kostnadsansvaret för tung tra-
fik bör vidareutvecklas inom ramen för EU på ett sätt som skapar likvär-
diga konkurrensförutsättningar gentemot andra transportmedel m.m. Mot
denna bakgrund är det enligt regeringens uppfattning angeläget att Sveri-
ge ansluter sig till det avgiftssystem som införts i de fem avtalsslutande

länderna. Sveriges anslutning till avtalet skall ses som ett första och nöd-
vändigt steg mot ett system för att ta ut ersättning för de kostnader den
tunga trafiken orsakar.

I det följande redovisar vi de närmare detaljerna i vårt förslag.

4.3 Avgiftspliktiga fordon

Regeringens förslag: Vägavgift tas ut för motorfordon eller ledad
motorfordonskombination med en totalvikt på minst 12 000 kilogram
om fordonet är avsett uteslutande för godstransport på väg. För svenskt
motorfordon gäller härutöver att det är eller bör vara registrerat i det
svenska bilregistret och inte är avställt.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget eller
lämnar det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 2 i direktivet definieras for-
don som motorfordon eller ledade motorfordonskombinationer avsedda
uteslutande för transport av gods på väg och med en bruttovikt på minst
12 ton.

Med motorfordon eller ledade motorfordonskombinationer som är av-
sedda att uteslutande användas för godstransport avses lastbilar eller last-
bilskombinationer som är inrättat för godstransport. I praktiken blir det
således lastbilar och lastbilskombinationer med en totalvikt på minst
12 000 kilogram som blir avgiftspliktiga.

Ett system som det tyska där man endast tar ut vägavgift för de åkare
som använder motorvägar kräver en försäljningsadministration och en
kontrollapparat som är mycket dyrbar. Det danska systemet där alla in-
hemska åkare betalar för ett år och på hela vägnätet är betydligt billigare
och lättare att administrera.

För att inte bygga upp ett alltför komplicerat och dyrbart system före-
slås därför att alla motorfordon eller motorfordonskombinationer med en
totalvikt på minst 12 000 kilogram avsedda för godstransport bör vara
avgiftspliktiga. Avgiften bör också tas ut för ett år. Som nämnts inled-
ningsvis kommer som kompensation för vägavgiften en sänkning att ske
av fordonsskatten. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 4.15.

För svenskt motorfordon föreslås att vägavgift endast bör tas ut om
fordonet är eller bör vara upptaget i det svenska bilregistret och inte är
avställt.

Enligt uppgift från Vägverket finns det i dag motorfordon som är re-
gistrerade som lastbilar men som inte är inrättade för godsbefordran.
Reglerna om registrering är dock utformade på detta sätt. För det fall ett
fordon är registrerat som lastbil men inte är inrättat för att transportera
gods på väg skall vägavgift inte tas ut.

Vilka fordon som skall registreras i bilregistret regleras i bilregister-
kungörelsen (1972:599). Det är ur olika synpunkter mindre lämpligt att
knyta skattebestämmelser till en sådan reglering. Anknytningen till bilre-

Prop. 1997/98:12

gistrering finns även i fråga om fordonsskatt enligt fordonsskattelagen Prop. 1997/98:12
(1988:327) och försäljningsskatt enligt lagen (1978:69) om försäljnings-
skatt på motorfordon. Regeringen anser att de grundläggande förutsätt-
ningarna för bilregistrering borde ske i lag och förutsättningarna för en
annan ordning behöver enligt regeringens uppfattning övervägas. Rege-
ringen har den 19 december 1996 tillsatt en utredning som skall se över
bestämmelserna inom trafikregisterområdet (dir 1996:117). Utredningen
har bl.a. till uppgift att överväga om inte de grundläggande bestämmel-
serna om registrering borde ske i lag. Tills vidare måste dock nuvarande
ordning användas.

4.4 Avgiftsperiod

Regeringens förslag: För fordon som är registrerat i det svenska bilre-
gistret skall vägavgift tas ut för ett år. För utländskt fordon betalas väg-
avgift för dag, vecka, månad eller år.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 7 g i direktivet stadgas att
vägavgift skall stå i förhållande till hur länge infrastrukturen används.
Dock kan en medlemsstat ta ut vägavgift per år för fordon registrerat på
sitt eget territorium. I artikel 7 i avtalet står att vägavgiften skall bestäm-
mas för perioderna kalenderdag, vecka, månad eller år men inte längre än
för ett år. I andra stycket stadgas att för perioder på en vecka eller mer
kan avgiften betalas från början på en kalenderdag. I tredje stycket stad-
gas att parter som tar ut årlig avgift för fordon registrerat på deras territo-
rium kan bestämma kalenderår som den årliga perioden.

För svenskt fordon bör vägavgiften tas ut för ett helt år. För utländskt
fordon bör däremot möjlighet att ta ut vägavgiften för dag, vecka, månad
eller år finnas. Om en ägare inte avser att använda fordonet för en tid har
en möjlighet till återbetalning införts. Återbetalning kan dock endast ske
för årsbevis.

4.5 Avgiftssatser

Regeringens förslag: För motorfordon eller ledad motorfordonskom-
bination tas vägavgift ut för ett år med 6 257 kronor för fordon med
högst tre axlar och med 10 429 kronor för fordon med fyra eller fler
axlar. För utländskt fordon tas vägavgift ut även för perioderna månad,
vecka eller dag.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen for regeringens förslag: I direktivet stadgas att vägavgiften
skall bestämmas av de berörda medlemsstaterna till ett belopp om högst
1 250 ecu per år inklusive administrationskostnader.

I artikel 8 i avtalet stadgas att avgiften, inklusive administrationskost-
nader, skall för ett år bestämmas till 750 ecu (6 257 kronor) för fordon
med högst tre axlar och för fordon med fyra eller fler axlar till 1 250 ecu
(10 429 kronor). För perioden en månad till 75 ecu (692 kronor) för for-
don med högst tre axlar och 125 ecu (1 154 kronor) för fordon med fyra
eller fler axlar. För perioden en vecka till 20 ecu (184 kronor) för fordon
med högst tre axlar och 33 ecu (304 kronor) för fordon med fyra eller fler
axlar. Avgiften för en dag skall bestämmas till 6 ecu (55 kronor) oavsett
antal axlar.

Vidare finns en bestämmelse om nedsättning med femtio procent av
vägavgiftsbeloppet för fordon registrerade i Grekland till och med 1997.

Sverige måste ha samma avgiftssatser som i avtalet. Som ovan nämnts
bör vägavgiften tas ut för ett år för fordon som är registrerade i det
svenska bilregistret. De avgiftssatser som angivits i ecu i avtalet bör om-
räknas till nationell valuta. Kursen för omräkning från ecu till nationell
valuta skall göras i överensstämmelse med artikel 11 i direktivet på sätt
som anges i avsnitt 4.10. De fem avtalsslutande länderna har därför för
årsbevis överenskommit om att använda den växelkurs som gällde i ok-
tober 1996. För övriga bevis har länderna överenskommit om att använda
den växelkurs som gällde i oktober 1994. Sverige bör vid införandet av
vägavgift bestämma vägavgiftsbeloppen på samma grunder som de fem
avtalsslutande staterna.

För lastbilar utan draganordning bör vägavgiften beräknas med ledning
av det antalet axlar som finns angivna i bilregistret. För lastbilar med
draganordning som har minst tre axlar och som kan dra släpvagnar med
minst en axel skall alltid den högre vägavgiften tas ut. Lastbil med drag-
anordning som har två axlar kan dra släpvagnar med minst två axlar. På
grund härav och för att inte komplicera systemet alltför mycket med att
införa anmälningsförfarande bör alltid det högsta beloppet tas ut för last-
bil med draganordning.

För utländskt fordon far vägavgift tas ut med ledning av vilka uppgifter
föraren lämnar angående fordonet när han köper vägavgiftsbevis. Det blir
därmed det antal axlar fordonet eller fordonskombinationen faktiskt har
vid fard på det svenska vägnätet som avgör avgiftens storlek.

I artikel 7 f andra stycket i direktivet stadgas att den 1 januari 1997 och
vartannat år därefter skall maximibeloppet revideras. Denna bestämmelse
samt de diskussioner som pågår om ett nytt reviderat direktiv innebär att
det är troligt att de olika belopp avseende fordonsskatt, vägtullar och väg-
avgifter som anges i direktivet kommer att ändras inom en relativt snar
framtid.

Det är endast möjligt att ge nedsättning av vägavgiften på sätt som
nämnts i avtalet. Den i rapporten föreslagna nedsättningen av vägavgif-
ten, som utformats efter förebild av 88 § fordonsskattelagen, är således
inte möjlig att göra.

Prop. 1997/98:12

4.6 Avgiftsskyldig

Prop. 1997/98:12

Regeringens förslag: För svenskt fordon är ägaren avgiftsskyldig.
För utländskt fordon är den som äger eller for fordonet eller beslu-
tar om användning av fordonet eller har nyttjanderätt till det av-
giftsskyldig.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 5 i avtalet stadgas vem som
är avgiftsskyldig. Det är den som vid tidpunkten för användandet av for-
donet beslutat om att använda fordonet, den som för fordonet, den som är
ägare av fordonet eller den som har nyttjanderätt till fordonet. Om det
finns flera avgiftsskyldiga parter svarar de solidariskt.

Beträffande svenskt fordon bör ambitionen vara att så långt möjligt
försöka följa de regler som finns i fordonsskattelagen. För fordon som är
registrerade i det svenska bilregistret innebär det att ägaren blir avgifts-
skyldig. Har fordonet flera ägare är de solidariskt ansvariga för vägav-
giften.

För utländskt fordon föreslås att det antingen är ägaren, föraren, den
som beslutar om användningen av fordonet eller den som har nyttjande-
rätt till fordonet som är avgiftsskyldig. Det vanligast fallet torde vara att
det är föraren som köper beviset och som är närvarande vid en kontroll.
Om det finns flera avgiftsskyldiga parter bör de svara solidariskt.

4.7 Vägavgiftsbevis

Regeringens förslag: För svenskt fordon utfärdas vägavgiftsbevis när
betalning skett. För utländskt fordon erhålls vägavgiftsbevis när betal-
ning skett.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 9 första stycket i avtalet
stadgas att ett bevis skall utfärdas när betalning av vägavgiften gjorts.

I direktivet står inte hur ett vägavgiftsbevis skall framställas men i ar-
tikel 9 andra stycket i avtalet stadgas att ett bevis skall utfärdas vid betal-
ning av vägavgift och vad ett vägavgiftsbevis skall innehålla. Av beviset
skall framgå

1. utfardandedatum och klockslag,

2. giltighetstid,

3. avgiffskategori,

4. avgiftsbelopp och

5. motorfordonets registreringsnummer och nationalitet.

3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

I avtalet stadgas vidare att fordonets förare skall medföra beviset när Prop. 1997/98:12
han använder de avgiftspliktiga vägarna samt att föraren på uppmaning
skall kunna visa upp vägavgiftsbeviset.

Bevisen bör utformas i överensstämmelse med vad som anges i avtalet
och de bevis som används i de avtalsslutande länderna i dag. Förutom de
uppgifter som nämns i avtalet bör också uppgift om vem som utfärdat
beviset tas med. Regeringen eller den myndighet som regeringen be-
stämmer meddelar närmare föreskrifter om utformningen av vägavgifts-
bevis.

Bevis som utfärdats i de avtalsslutande länderna gäller även i Sverige
och de bevis som kommer att utfärdas i Sverige skall även gälla vid färd i
de avtalsslutande länderna.

Ett brukandeförbud, om inte vägavgiften betalats, och vissa sanktioner
i likhet med vad som gäller enligt fordonsskattelagens bestämmelser fö-
reslås också (avsnitt 4.11).

4.8 Avgiftsbelagda vägar

Regeringens förslag: För fordon registrerade i det svenska bilregistret
betalas vägavgift för rätten att använda hela det svenska vägnätet. För
utländska fordon är motorvägarna, E 10, E 12 och E 14 samt vissa
sträckningar av E 4, E 22 och E 65 avgiftsbelagda.

Rapportens förslag: Hela stamvägnätet bör vara avgiftspliktigt för
utländska fordon.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 7 e i direktivet stadgas att en
medlemsstat kan föreskriva att ett fordon registrerat i den staten skall
betala vägavgift för hela vägnätet inom dess territorium.

Enligt rapporten bör vägavgiftsplikten för svenska fordon omfatta hela
vägnätet och samordnas med fordonsskatten eftersom administrations-
kostnaderna hålls nere vid ett sådant förslag. Därför är det en fördel om
de rutiner som i dag gäller för uttag av fordonsskatt kan användas vid
uttag av vägavgift för de fordon som är registrerade i det svenska bilre-
gistret. För fordon registrerade i Sverige föreslås således att vägavgift
införs för användande av hela det svenska vägnätet.

I artikel 2 i direktivet definieras motorväg som väg som är utformad
och byggd särskilt för motortrafik, som inte betjänar fastigheter som
gränsar till den och som

a) utom vid speciella punkter eller tillfälligt, är försedd med skilda kör-
banor för trafik i två riktningar, skilda från varandra genom en mittsträng
som inte är avsedd för trafik, eller undantagsvis med andra medel,

b) inte korsar annan väg, järnväg, spårvägslinje, eller gångstig på samma
plan,

c) är särskilt skyltad som motorväg.

I artikel 7 d första stycket i direktivet står att vägavgifter skall tas ut av
dem som använder motorvägar eller andra flerfiliga vägar av motorvägs-
karaktär, broar, tunnlar och bergspass.

I andra stycket återfinns en bestämmelse som säger att i länder där det
inte finns något allmänt motorvägsnät eller tvåfiliga vägar med skilda
körbanor med liknande egenskaper kan emellertid vägavgifter tas ut av
användare av väg i den högsta kategorin i den medlemsstaten.

I tredje stycket finns ytterligare en bestämmelse som säger att efter
samråd med kommissionen kan vägavgifter också tas ut av användare av
vissa avsnitt av huvudledsnätet särskilt då det finns säkerhetsskäl att göra
detta.

Sverige har inte något allmänt motorvägsnät som täcker hela landet. I
norra Sverige, från Dalarnas och Gävleborgs län, finns endast ett par en-
staka kortare vägavsnitt av motorvägsstandard.

I rapporten föreslås att för utländska fordon skall vägavgift tas ut för
användandet av stamvägnätet, som på funktionella bedömningsgrunder är
att beteckna som den högsta kategorin väg i Sverige.

Regeringen gör en här från rapporten avvikande bedömning. Regering-
en har efter underhandskontakter med kommissionen och de fem avtals-
slutande staterna valt att inte tillämpa artikel 7 d andra stycket i direkti-
vet. I stället har regeringen med tillämpning av artikel 7 d tredje stycket,
genom brev den 24 januari 1997 och den 9 april 1997, rådfrågat kommis-
sionen om uttag av avgifter av användare av åtta vägar eller vägavsnitt,
som inte är motorvägar.

Kommissionen har den 20 maj 1997 till den svenska regeringen redo-
visat sin ståndpunkt om ett utvidgat användande av avgifter i enlighet
med den svenska regeringens framställan.

Efter att ha granskat den svenska regeringens argument har kommis-
sionen kommit till slutsatsen att uttag av avgifter för,

- E 4 från Uppsala norrut till finska gränsen,

- E 10 från norska gränsen till E 4 vid Töre,

- E 12 från norska gränsen till E 4 vid Umeå, och

- E 14 från norska gränsen till E 4 vid Sundsvall

överensstämmer med direktivets syfte, som är att eliminera snedvridning
av konkurrensen mellan transportföretag genom att fastställa villkor för
enhetliga tullar och avgifter i medlemsstaterna.

Kommissionen anför att det är speciellt viktigt att konkurrensvillkoren
mellan svenska och icke svenska åkerier inte skall ändras så att de svens-
ka åkarna missgynnas efter införandet av vägavgift i Sverige. Vidare ac-
cepterade kommissionen det för Sverige speciella förhållandet att ett stort
område, som täcker nästan två tredjedelar av landet, är så glest befolkat
att de vägar som behövs och byggs inte håller motorvägsstandard, men
att de ändå är av internationell betydelse och på ett tillfredställande sätt
klarar kraven från såväl inhemsk som utländsk tung trafik.

Kommissionen samtycker vidare av trafiksäkerhetsskäl till uttag av
avgifter på E 22 från Karlskrona till Norrköping och på det avsnitt av E
65 mellan Ystad och Malmö som inte är av motorvägsstandard. Kommis-
sionen hänvisar härvid till risken för avledning av trafik från motorvä-
garna om inte avgifter tas ut för bruket av de aktuella vägavsnitten.

Prop. 1997/98:12

Regeringen har i skrivelse till de fem avtalsslutande staterna anfört att Prop. 1997/98:12
den accepterar kommissionens ståndpunkt av den 20 maj 1997 och ämnar
följa den vid uttaget av vägavgifter för utländska fordon. De fem avtals-
slutande staterna har meddelat regeringen att de godtar kommissionens
ståndpunkt av den 20 maj 1997.

Mot denna bakgrund avser regeringen att ta ut avgifter av utländska
fordon som använder de ovan angivna vägarna och vägavsnitten.

4.9 Försäljningsställen

Försäljning av vägavgiftsbevis till fordon från icke avtalsslutande länder
är uppbyggd så att Tyskland står för försäljningen av bevis i ett bälte
kring de länder som gränsar till Tyskland, Belgien, Holland och Luxem-
burg. Danmark svarar för försäljning av bevis på farjoma till Danmark.

För svenskt fordon föreslås, som framgått tidigare, att vägavgift skall
tas ut för ett helt år och att avgiften skall avse rätten att använda hela det
svenska vägnätet. De rutiner som i dag gäller för fordonsskatt föreslås
därför gälla även beträffande vägavgift. För utländska åkare måste där-
emot en valmöjlighet att köpa bevis för dag, vecka, månad eller år finnas.
För att kunna sälja bevis till de utländska åkarna måste därför en försälj-
ningsorganisation byggas upp.

Det finns flera olika lösningar att välja på beträffande hur en försälj-
ningsorganisation skall vara uppbyggd så att utländska förare kan köpa
bevis. Utländska förare måste kunna inhandla bevis i Sverige utan alltför
stort besvär och de skall kunna köpa bevis innan de påbörjar sin fard på
det avgiftsbelagda vägnätet. Det bör därför finnas bevis att köpa på t.ex.
bensinstationer.

Övervägande skäl talar för att välja ett datoriserat system, ett system
som både är effektivt och säkert. Ett ADB-system kan bl.a. hantera in-
formation om sålda bevis, fakturering, redovisning, utskrift av bevis och
lagring av information.

Investeringskostnaden för ett sådant system beräknas till 6 miljoner
kronor och den årliga driftskostnaden till 3,5 miljoner kronor. Skatte-
myndigheten i Örebro län föreslås ansvara för nämnda system. Den när-
mare utformningen av reglerna för försäljning av bevis bör ankomma på
regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer.

4.10 Ecu-kurs

Enligt artikel 11 punkt 1 i direktivet skall värdet på ecu i nationell valuta
bestämmas en gång om året. De satser som skall tillämpas är de som
gäller den första arbetsdagen i oktober och som offentliggörs i Europeis-
ka gemenskapernas officiella tidning.

I artikel 11 punkt 2 i direktivet stadgas vidare att en medlemsstat kan
välja att avstå från den årliga växelkursjusteringen om skillnaden är
mindre än 5 procent eller 5 ecu.

De vägav giftsbelopp i svenska kronor som anges i lagtexten är de be- Prop. 1997/98:12
lopp i ecu i avtalet som omräknats till kronor. De fem avtalsslutande sta-
terna har för årsbevis, p.g.a. kursförändringar över 5 procent eller 5 ecu,
överenskommit om att använda den växelkurs som gällde i oktober 1996.

För övriga bevis har kursförändringen inte varit över 5 procent eller 5 ecu
och därför används fortfarande den kurs som gällde i oktober 1994. Vid
beräkning av vägavgiftsbeloppen i svenska kronor bör Sverige använda
samma år som utgångspunkt som de fem avtalsslutande staterna för att
bestämma värdet av ecun i nationell valuta.

De belopp som anges i lagtexten måste beräknas enligt den kurs som
kommer att gälla den första arbetsdagen i oktober. Eftersom den kursen
troligen kommer att skilja sig från den kurs som gällde i oktober 1996,
som använts i propositionen, innebär det att vägavgiftsbeloppen kan be-
höva justeras vid riksdagsbehandlingen.

4.11 Kontroll

Regeringens förslag: Vägavgiftsbeviset skall medföras i fordonet vid
färd och beviset skall på begäran av polismyndighet visas upp vid kon-
troll. Har avgift inte betalats får fordonet inte användas.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 11 i avtalet stadgas att det är
medlemsstaterna som själva kontrollerar att vägavgift är betald.

En bestämmelse bör således införas där det föreskrivs att vägavgifts-
beviset skall medföras i fordonet vid fard på de avgiftsbelagda vägarna
och kunna uppvisas vid kontroll tillsammans med registreringshandling-
arna. Vidare bör det föreskrivas att fordonet inte far användas om avgif-
ten inte är betald.

Detta bör gälla såväl svenskt som utländskt fordon. Kontroll av om av-
giften är betald och att rätt avgift betalats bör utföras av polismyndighet
och ske i samband med att övrig kontrollverksamhet av fordon äger rum.
På grund härav torde inga merkostnader för polisväsendet uppkomma
utan kontrollen kan ske inom nuvarande ekonomiska ramar.

4.12 Återbetalning

Regeringens förslag: Återbetalning av vägavgift för svenskt årsbevis
kan medges om beviset återlämnas före utgången av betalningsperio-
den.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen for regeringens förslag: I artikel 10 i avtalet stadgas att väg-
avgift skall återbetalas vid ansökan om beviset återlämnas före utgången
av betalningsperioden. Det belopp som skall återbetalas skall baseras på
antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats uttryckt i
tolftedelar av avgiften. Det skall tas ut en administrationsavgift på 25 ecu
för behandling av ansökan om återbetalning. Återbetalning är inte tillåten
om vägavgiften har betalats for en period kortare än ett år.

Det finns vidare en möjlighet i avtalet, för de fall ett land endast tar ut
årlig avgift, att vägra återbetalning.

Det bör inte göras någon skillnad på utländskt fordon och svenskt for-
don i detta sammanhang utan möjlighet till återbetalning bör finnas för
såväl utländskt fordon som för fordon registrerade i det svenska bilregist-
ret. Därför föreslås ingen särbestämmelse i denna del.

För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret kan återbetal-
ning ske vid t.ex. avställning av fordonet eller om fordonet ändrats från
avgiftspliktigt till icke avgiftspliktigt fordon.

Hur stort belopp som skall återbetalas regleras i avtalet.

Det stadgas vidare att en avgift för administrationskostnader på 25 ecu
skall tas ut. En särskild bestämmelse om detta, varvid beloppet skall om-
räknas i svenska kronor, bör därför införas.

4.13 Undantag

Regeringens förslag: Fordon som tillhör försvarsmakten, civilförsva-
ret, brandväsendet och andra räddningstjänster, polisen och väghåll-
ningen undantas från vägavgift.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 4 första stycket i avtalet un-
dantas fordon som tillhör försvarsmakten, civilförsvaret, brandväsendet
och andra räddningstjänster, polisen och väghållningen.

Som en förutsättning härför anges i artikel 4 tredje stycket i avtalet att
detta gäller endast om fordonet bär de yttre kännetecken som är hänförli-
ga till de omnämnda undantagsgruppema.

I artikel 4 andra stycket i avtalet kan parterna för deras respektive ter-
ritorium befria fordon som är omnämnda i artikel 6 tredje punkten, andra
strecksatsen i direktivet. I direktivet stadgas att medlemsstaterna kan till-
lämpa nedsatta skattesatser eller göra undantag för fordon som endast
tillfälligt körs på allmänna vägar i den medlemsstat där fordonet är re-
gistrerat och som används av fysiska eller juridiska personer vars huvud-
sysselsättning inte är godstransporter, förutsatt att den transportverksam-
het som utförs av dessa fordon inte orsakar snedvridningar av konkurren-
sen och under förutsättning att kommissionen samtycker. Dessutom skall
parterna informera varandra och kommissionen om vilka fordon som är
undantagna.

Prop. 1997/98:12

I artikel 4 fjärde stycket i avtalet anges att det är motorfordonet i for- Prop. 1997/98:12
donskombinationen som är avgörande för om kombinationen skall un-
dantas från vägavgift.

En reglering av detta slag bör införas i svensk lagstiftning. Med
svenskt fordon som tillhör försvarsmakten avses fordon som tillhör För-
svarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt eller Forti-
fikationsverket. Med svenskt fordon som tillhör civilförsvaret, brandvä-
sendet och andra räddningstjänster avses fordon som tillhör befolknings-
skyddet och räddningstjänsten. De flesta militärfordon är inte registrera-
de i det svenska bilregistret och de faller således utanför tillämpningsom-
rådet av det skälet.

Med fordon som tillhör väghållningen avses fordon som tillhör Väg-
verket, kommun och annan väghållare och som uteslutande eller så gott
som uteslutande används för väghållningsändamål. Ett anmälningsförfa-
rande bör därför införas med skyldighet för fordonsägaren att till bilre-
gistret anmäla att fordonet används uteslutande eller så gott som uteslu-
tande för väghållningsändamål.

För fordon som är registrerade i det svenska bilregistret men som skall
vara undantagna enligt avtalet gäller att de kategorier som skall befrias
kan identifieras. För dessa fordon gäller således att vägavgift ej skall tas
ut.

4.14 Straffbestämmelser

Regeringens förslag: Om ett fordon används trots att inte vägavgift
betalats kan fordonets registreringsskyltar tas om hand och påföljden
för fordonets ägare kan bestämmas till böter eller fängelse. Kände föra-
ren till att fordonet inte fick brukas kan även han dömas till ansvar.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen for regeringens förslag: I artikel 11 i avtalet stadgas att varje
avtalsslutande part på eget ansvar skall övervaka efterlevnaden av be-
stämmelserna om vägavgift. I artikel 12 i avtalet stadgas vidare att de
avtalsslutande partema skall vidta åtgärder för att bestraffa överträdelser
av bestämmelserna om vägavgiftsplikt och om skyldighet att medföra
bevis.

För fordon som är registrerade i det svenska bilregistret kommer väg-
avgiften delvis att ersätta fordonsskatten. Det torde vidare i praktiken
vara så att den som bryter mot bestämmelserna om vägavgift i regel ock-
så samtidigt bryter mot bestämmelserna om fordonsskatt och vice versa.
Därför föreslås att sanktioner motsvarande de som gäller för fordons-
skatten införs.

Detta innebär bl.a. att en bestämmelse som medför skyldighet för for-
donets ägare att se till att hans fordon inte brukas i strid mot bestämmel-
serna om vägavgift bör införas. Om han uppsåtligen eller av oaktsamhet

underlåter att uppfylla denna skyldighet bör han kunna fallas till ansvar. Prop. 1997/98:12
Om ett fordon används i strid mot brukandeförbud får polisman avskylta
fordonet och hindra fortsatt färd. Även föraren bör kunna straffas om han
kände till att fordonet inte fick brukas. Särskilda ansvarsregler behövs
också för de fall fordonet ägs av en juridisk person.

Bestämmelserna bör tillämpas på såväl svenskt som utländskt fordon.

4.15 Ändringar i fordonsskattelagen m.m.

Regeringens förslag: För att kompensera fordonsägama sänks for-
donsskatten för de fordon för vilka vägavgift tas ut, dock högst med ett
belopp som motsvarar vägavgiften för ett år.

Rapportens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om fordonsskatt finns
i fordonsskattelagen (1988:327). Fordonsskatt är en fast skatt och betalas
för innehav av fordonet. Den tas ut för skatteår eller skatteperiod oavsett
i vilken utsträckning som fordonet faktiskt används. Skatten skall betalas
i förskott under månaden före skatteår eller skatteperiod. Fordonsskatten
varierar med fordonsslag, drivmedel, skattevikt och konstruktion. För
lastbilar varierar skatten bl.a. med hänsyn till om det finns anordning för
påhängsvagn. Ett fordons skattevikt är den vikt efter vilken skatten be-
räknas. För tunga fordon är totalvikten skattevikt. Skattskyldig är i regel
den som äger fordonet vid ingången av kalendermånaden före skatteåret
eller skatteperioden. Fordonsskatt beslutas genom automatisk databe-
handling av Vägverket. Beskattningsmyndighet är Skattemyndigheten i
Örebro län. Ett skattepliktigt fordon far bara användas om skatten är be-
tald för det innevarande och det närmast föregående skatteåret.

För de fordon som är registrerade i det svenska bilregistret bör som ti-
digare nämnts vägavgiftssystemet så långt som möjligt anpassas till for-
donsskattesystemet av bl.a. administrativa skäl. Det är dock inte möjligt
att använda andra lösningar än vad de fem avtalsslutande länderna avtalat
om utan Sverige är bundet av bestämmelserna i avtalet.

Den lösning som föreslagits i rapporten om möjlighet att dela upp be-
talning av vägavgiften i perioder strider mot avtalet och kan således inte
användas.

För att kompensera fordonsägama föreslås att fordonsskatten sänks.
Det ekonomiska utrymme som finns är ett belopp motsvarande inkomster
från vägavgiften inklusive administrationskostnader. Det finns ca 53 000
vägavgiftspliktiga lastbilar i trafik i Sverige enligt Vägverket. Av dessa
skall ca 15 000 erlägga 6 257 kronor per år och resterande ska betala
10 429 kronor årligen för vägavgiftsbevisen. Fordonsägamas samman-
lagda utgifter för vägavgifter blir således ca 58,7 miljoner ecu, vilket
motsvarar ca 490,2 miljoner kronor vid en kurs där 1 ecu är lika med

8,34385 kronor. Det ekonomiska utrymmet som finns är ca 486 miljoner Prop. 1997/98:12
kronor och inkluderar såväl vägavgifter som administrationskostnader för
Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Örebro län och Vägverket. Kost-
naderna uppskattas till ca 1,5 miljoner kronor for Vägverket och ca 0,5
miljoner kronor för Riksskatteverket. Därutöver tillkommer för Vägver-
ket en investerings- och utvecklingskostnad på ca 2,4 miljoner kronor.
Administrationskostnaden för Skattemyndigheten i Örebro län uppskattas
till ca 0,5 miljoner kronor.

Fordonsskatten föreslås sänkt till de minimiskattesatser som anges i di-
rektivet, dock högst med ett belopp som motsvarar vägavgiften för ett år.

Det är endast i de fall både fordonsskatt och vägavgift skall betalas för
lastbilar som fordonsskatten skall sänkas. För lastbilar utan vare sig an-
ordning för påhängsvagn eller annan draganordning är antalet axlar avgö-
rande för om den lägre eller den högre vägavgiften skall tas ut. I fordons-
skattelagen hänförs lastbilar med tre eller flera hjulaxlar till samma kate-
gori, vilket innebär att skatt tas ut med samma belopp oavsett antal axlar.
För att sänkningen av fordonsskatten skall bli korrekt i de fall där lastbi-
lar med tre och fyra hjulaxlar påförs vägavgift med olika belopp är det
nödvändigt att skapa en egen kategori för lastbilar med tre hjulaxlar.
Lastbilar utan draganordning skall alltså delas in i följande tre kategorier:
lastbil med två hjulaxlar, med tre hjulaxlar och med fyra eller flera hjul-
axlar.

Sverige får dock inte ha lägre fordonsskatt än de minimiskattesatser
som anges i direktivet. Vid växlingen mellan vägavgift och fordonsskatt
är det därför nödvändigt att de nya fordonsskattesatsema inte understiger
miniminivån.

4.16 Administration

Regeringens förslag: Skattemyndigheten i Örebro län skall vara be-
skattningsmyndighet och Riksskatteverket central förvaltningsmyndig-
het.

Rapportens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget
eller lämnat det utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 6 i avtalet stadgas att for-
merna för uppbörd av vägavgift skall bestämmas på det administrativa
planet mellan de avtalsslutande parterna med kommissionen som obser-
vatör.

För svenskt fordon har som nämnts ovan förfarandet för uttagande av
vägavgift i stort följt de bestämmelser som gäller för uttagande av for-
donsskatt.

Det bör således vara Vägverket som skall svara för uppbörden, Skat-
temyndigheten i Örebro län som skall vara beskattningsmyndighet och
Riksskatteverket som skall vara central förvaltningsmyndighet.

Riksskatteverket bör således utförda föreskrifter och rekommendatio-
ner samt följa upp verksamheten så att lagstiftningen tillämpas på ett en-
hetligt och riktigt sätt. Vidare bör Riksskatteverket fastställa formulär till
blanketter.

Skattemyndigheten i Örebro län föreslås, för svenskt fordon, besluta
om vägavgift, dröjsmålsavgift och återbetalning av vägavgift samt föra in
uppgifter i bilregistret som följer av vissa beslut om vägavgift. För ut-
ländskt fordon skall myndigheten svara för försäljning av bevis och be-
sluta om återbetalning av vägavgift.

Vägverket föreslås för svenskt fordon verkställa uppbörd av vägavgift
genom automatisk databehandling samt ansöka om indrivning av obetald
vägavgift.

Kronofogdemyndigheten skall svara för indrivning av de vägavgifter
som inte har betalats för fordon som är registrerade i det svenska bilre-
gistret. Reglerna om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning
av statliga fordringar m.m.

4.17 Fördelning av de gemensamma avgiftsintäkterna

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av den avgiftspliktiga last-
bilstrafiken till och från utlandet görs följande bedömning.

Saldoförbättringen för offentliga sektorn beräknas till ca 12,4 miljoner
kronor för 1998 och därefter till ca 18,4 miljoner kronor. Den består av
intäkter från vägavgifter avseende lastbilarna från icke avtalsslutande
länder (23 miljoner kronor) minskat med administrativa kostnader för
försäljningen av vägavgiftsbevis till icke avtalsslutande länder (4,1 mil-
joner kronor) samt nettokostnaderna för de svenska lastbilarnas köming i
de andra medlemsländerna (0,5 miljoner kronor). Utöver detta tillkom-
mer investerings- och utvecklingskostnader på ca 6 miljoner kronor un-
der 1998.

Varje år ska medlemsländerna göra en sammanställning över hur
många kilometer som deras avgiftspliktiga lastbilar har kört på de andra
medlemsländernas motorvägar och hur många kilometer som de andra
medlemsländerna har kört i landet. Medlemsländerna kompenserar var-
andra bilateralt om ett lands köming understiger det andra landets. Detta
stadgas i artikel 13 punkt 2 i avtalet. I bestämmelsen finns följande for-
mel för hur länderna ska kompenseras

C(D-E)=F, där C=A/B

A=årlig avgift på 1250 ecu

B=genomsnittliga årliga kilometerantal per fordon på 130 000 km
C=avgiftssatsen per körd kilometer

D=antal körda kilometer i land Y av land X:s avgiftspliktiga lastbilar
E=antal körda kilometer i land X av land Y:s avgiftspliktiga lastbilar
F=kompensationsbelopp

Om svenska lastbilar har kört fler antal kilometer i något annat med-
lemsland än vad dess lastbilar har kört i Sverige skall Sverige betala lan-
det en summa pengar enligt den givna formeln. Om motsatt förhållande
gäller, dvs. att ett annat medlemslands lastbilar har kört mer i Sverige än

Prop. 1997/98:12

vad svenska lastbilar har kört i det landet, skall Sverige ersättas enligt Prop. 1997/98:12
samma formel.

I praktiken innebär artikel 13 punkt 2 i avtalet att Sverige troligen får
en sammantagen nettokostnad på knappt 0,5 miljoner kronor. Det beror
på att svenska lastbilar kör mer i Tyskland än vad de tyska lastbilarna kör
i Sverige. Denna köming i Tyskland uppvägs inte av att alla andra med-
lemsländer kör mer i Sverige än vad svenska lastbilar kör i deras länder.

De svenska intäkterna från icke avtalsslutande länders vägavgifter be-
räknas till 23 miljoner kronor. Sverige erhåller 5,25 procent av de samla-
de intäkterna från alla lastbilar som kommer från länder som inte har
slutit avtal om vägavgift. Dessa köper sannolikt vägavgiftsbevis under
1997 till ett värde av ca 100 miljoner D-mark. Om växelkursen 1 D-mark
är lika med 4,3 kronor används torde Sveriges andel vara värd knappt 23
miljoner kronor. I artikel 13 punkt 3 i avtalet regleras medlemsländernas
respektive andelar.

Kostnaderna för försäljningen av vägavgiftsbevis till utländska fordon
delas upp beroende på om de uppkommit i eller utanför Sverige. De av-
talsslutande ländernas kostnader som uppstår utanför det egna landet är
ett gemensamt åtagande. Sådana kostnader summeras och fördelas via
andelstalen som bestäms i artikel 13 punkt 3 i avtalet. Sveriges andel är
5,25 procent av medlemsländernas gemensamma kostnader. Kostnaderna
uppgick till drygt 12 miljoner kronor före Sveriges inträde. Sveriges an-
del beräknas därför till 0,6 miljoner kronor .

Antalet försäljningsställen i Sverige beräknas uppgå till 150. Denna
kostnad skall helt och hållet bäras av Sverige. Investerings- och utveck-
lingskostnader av ett ADB-system för försäljning av vägavgiftsbevis till
utländska fordon beräknas uppgå till 6 miljoner kronor. För verksamhe-
tens bedrivande uppskattas kostnaden för Skattemyndigheten i Örebro
län till 3,5 miljoner kronor.

4.18 Tvist angående tolkning av direktivet

Om en tvist uppstår och samordningskommittén inte kan lösa denna skall
enligt artikel 15 i avtalet tvisten lösas av Europeiska gemenskapernas
domstol i enlighet med artikel 182 i Romfördraget.

5 Ikraftträdande

Lagen om vägavgift för vissa tunga fordon skall träda i kraft den 1 janua-
ri 1998. Vissa bestämmelser, t.ex. straffbestämmelserna, samt de be-
stämmelser som gäller för utländskt fordon skall dock inte tillämpas förr-
än den 1 februari 1998. Övriga ändringar träder i kraft den 1 februari
1998.

Statsfmansiella effekter m.m.

Växlingen mellan vägavgift och fordonsskatt innebär en svag saldoför-
bättring för den offentliga sektorn (se avsnitt 4.15) som beräknas 1998
uppgå till ca 22 miljoner kronor och därefter till ca 25 miljoner kronor.
Av avsnitt 4.17 framgår att intäkterna från utländska fordon beräknas ge
en sal doförbättring för den offentliga sektorn på ca 12 miljoner kronor
1998 och därefter på ca 18 miljoner kronor. Sammantaget beräknas sal-
doförstärkningen bli ca 35 miljoner kronor införandeåret för att därefter
uppgå till ca 43 miljoner kronor. Den varaktiga nettoeffekten för den of-
fentliga sektorn beräknas till ca 20 miljoner kronor.

För skatteförvaltningen innebär det föreslagna systemet visst löpande
merarbete. Det förutsätter också insatser för att utveckla det teknikstöd
som behövs. Regeringen gör bedömningen att kostnaderna för skatteför-
valtningen inte är större än att de ryms inom givna resursramar.

För åklagar- och domstolsväsendet innebär förslaget inte några kost-
nadskonsekvenser.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om vägavgift för vissa tunga fordon

1 §

I den inledande bestämmelsen anges det att vägavgift skall betalas till
staten enligt denna lag.

2§

Bestämmelsen har utformats i enlighet med 1 § andra stycket i fordons-
skattelagen. Bestämmelsen hänvisar till andra författningar där definitio-
ner som har betydelse för uttag av vägavgift återfinns.

3 och 4 §§

Reglerna har utformats efter förebild från fordonsskattelagen. Beskatt-
ningsmyndighet är Skattemyndigheten i Örebro län och central förvalt-
ningsmyndighet är Riksskatteverket.

I fordonsskattelagen stadgas att Skattemyndigheten i Örebro län är be-
skattningsmyndighet. Skattepåförande genom automatisk databehandling
svarar emellertid Vägverket för. Detta innebär att fordonsskatt beslutas
genom automatisk databehandling av Vägverket och inte av beskatt-
ningsmyndigheten. Eftersom reglerna har utformats efter förebild från
fordonsskattelagen kommer denna arbetsfördelning att gälla även för
uttag av vägavgift. Ett bemyndigande för Vägverket bör därför införas i
en förordning.

Prop. 1997/98:12

5§

För svenskt fordon betalas vägavgift for rätten att använda hela det
svenska vägnätet.

För utländskt fordon tas vägavgift ut for rätten att använda alla motor-
vägar, väg E 10, E 12 och E 14 samt vissa sträckningar av E 4, E 22 och
E65.

I paragrafen definieras vilka fordon och fordonskombinationer som
skall vara avgiftspliktiga. Motorfordon eller ledade motorfordonskombi-
nationer med en totalvikt av minst 12 000 kilogram avsedda uteslutande
för godstransport på väg är avgiftspliktiga. Detta gäller såväl svenska
som utländska fordon. För svenska fordon gäller dessutom att fordonet är
eller bör vara registrerat i det svenska bilregistret och inte avställt.

En av förutsättningarna för att vägavgift skall tas ut är enligt artikel 2 i
direktivet att det är ett motorfordon eller ledad motorfordonskombina-
tion. Med fordon avses enligt fordonskungörelsen (1972:595) anordning
på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad för färd på marken
och ej löper på skenor. Fordon indelas i motordrivna fordon, släpfordon,
terrängsläp, efterfordon, sidvagnar, cyklar, hästfordon och övriga fordon.
Motordrivna fordon indelas i motorfordon, traktorer, motorredskap och
terrängmotorfordon. Motorfordon indelas i bilar, motorcyklar och mo-
peder. Bilar indelas i personbilar, lastbilar och bussar. I artikel 2 i direk-
tivet stadgas vidare att totalvikten för motorfordonet eller motorfordons-
kombinationen skall vara på minst 12 000 kilogram, vilket utesluter vissa
motorfordon, dessutom sägs att fordonet skall vara avsett uteslutande för
godstransport på väg, vilket utesluter samtliga motorfordon utom lastbi-
lar. Detta innebär att det är lastbilar som vägavgift skall tas ut för.

När det gäller svenska fordon har det, i enlighet med Lagrådets yttran-
de, uttryckligen angivits i lagtexten att för fordonskombinationer bestäms
avgiftsplikten av den högst tillåtna totalvikten som fordonskombinatio-
nen kan ha. Detta innebär att en lastbil med draganordning som väger
7 000 kilogram kan komma att omfattas av avgiftsplikten eftersom ett
sådant dragfordon i regel kan dra en släpvagn på 5 000 kilogram och så-
ledes kommer att få en totalvikt på minst 12 000 kilogram.

6§

Paragrafen har, i enlighet med Lagrådets förslag, flyttats och rubriken
”Befrielse från vägavgift” borttagits.

I bestämmelsen finns en uppräkning av kategorier vars fordon skall
undantas från vägavgift. Det gäller fordon som tillhör försvarsmakten,
polisväsendet, civilförsvaret, brandväsendet och annan räddningstjänst
samt väghållningen. För att ett fordon skall undantas krävs att fordonet
kan identifieras som tillhörigt någon av de nämnda kategorierna.

Fordonsskatten för fordon som tillhör de i paragrafen nämnda katego-
rierna sänks inte såsom fordonsskatten för de vägavgiftspliktiga fordo-
nen.

Prop. 1997/98:12

Med svenskt fordon som tillhör försvarsmakten avses fordon som till-
hör Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt
eller Fortifikationsverket. Med svenskt fordon som tillhör civilförsvaret,
brandväsendet och andra räddningstjänster avses fordon som tillhör be-
folkningsskyddet och räddningstjänsten. Med fordon som tillhör väghåll-
ningen avses fordon som tillhör Vägverket, kommun eller annan väghål-
lare och som uteslutande eller så gott som uteslutande används för väg-
hållningsändamål. Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 4.13.

7§

I denna paragraf föreslås i likhet med bestämmelser i fordonsskattelagen
att avgiftsskyldigheten åvilar fordonets ägare. Det är ägaruppgiften i det
svenska bilregistret som bör ligga till grund för avgiftsskyldighet. Har
fordonet flera ägare är de solidariskt ansvariga. Paragrafen avhandlas
närmare i avsnitt 4.6.

I förevarande paragraf regleras vem som är avgiftsskyldig och i 13 och
14 §§ när vägavgift skall betalas och av vem. Enligt Lagrådets mening
bör tidsangivelserna tas in redan här. Den av Lagrådet föreslagna lös-
ningen är dock mindre lämplig. Paragraferna har utformats med fordons-
skattelagens regler som förebild och bestämmelserna vinner i tydlighet
om de utformas i enlighet härmed. De speciella bestämmelserna om be-
talning som anger vilken ägare som skall betala vägavgift och som beror
på vid vilken tidpunkt som vägavgift skall betalas bör därför vara kvar i
13 och 14 §§ under rubriken ”Betalning och återbetalning m.m.”.

Som ett exempel kan nämnas att i 17 § stadgas att när avgiftsplikt upp-
hör skall överskjutande vägavgift återbetalas till den som var avgifts-
skyldig när avgiftsplikten upphörde. Denne behöver inte alltid vara den-
samme som den som vid den aktuella tidpunkten var betalningsskyldig
för avgiften. Denna bestämmelse hänvisar till paragrafen som reglerar
vem som är avgiftsskyldig. De speciella reglerna om vem som skall be-
tala vägavgift, vanligtvis den som äger fordonet vid ingången av kalen-
dermånaden före avgiftsperioden, bör således regleras i en särskild para-
graf.

8§

Bestämmelsen om vilka som skall vara avgiftsskyldiga för utländska for-
don har utformats efter vad som stadgas i avtalet. Finns flera avgiftsskyl-
diga parter är de solidariskt ansvariga. Bestämmelsen avhandlas närmare
i avsnitt 4.6.

9§

I bestämmelsen regleras avgiftspliktens inträde. Avgiftsplikt inträder för
svenskt fordon vid registrering av fordonet i bilregistret. Om fordonet
ställs av i samband med registrering flyttas avgiftspliktens inträde till
dess avställningen upphör.

Prop. 1997/98:12

Om ett fordon ställs av för att ägaren begär det, t.ex. om ägaren inte Prop. 1997/98:12
skall använda fordonet under en viss period, inträder avgiftsplikt när av-
ställning upphör.

Om avgiftsplikt inträder för fordon som är registrerat som icke av-
giftspliktigt, men som ändras t.ex. vid ombyggnad till avgiftspliktigt,
inträder avgiftsplikt när fordonet tas in i bilregistret som avgiftspliktigt.

För fordon som är undantagna från avgiftsplikt enligt 6 § inträder av-
giftsplikt om fordonet säljs och registreras på någon annan.

10 §

För svenskt fordon skall vägavgift betalas för ett år. För utländskt fordon
skall det finnas en valmöjlighet att betala för dag, vecka, månad eller ett
år. Det skall dock inte gå att köpa vägavgiftsbevis för längre tid än ett år.
Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 4.4.

H §

För motorfordon eller ledad motorfordonskombination tas vägavgift ut
för ett år med 6 257 kr för fordon med högst tre axlar och med 10 429 kr
för fordon med fyra eller fler axlar. Detta gäller såväl svenskt som ut-
ländskt fordon. För utländskt fordon tas vägavgift ut även för perioderna
månad, vecka eller dag.

Paragrafen har, i likhet med hela lagen, utformats på så sätt att först
anges de bestämmelser som är gemensamma för svenskt och utländskt
fordon och härefter eventuella särbestämmelser. Anledningen till detta är
att lagen utformats efter det avtal som slutits mellan Sverige och de fem
avtalsslutande länderna. Den av Lagrådet föreslagna ändringen har där-
för bedömts mindre lämplig. Bestämmelserna avhandlas närmare i av-
snitt 4.5.

12 §

Vägavgift för svenskt fordon tas ut på sätt som, så långt möjligt, gäller
för uttag av fordonsskatt. Fordonsskattelagens regler beträffande beslut,
omprövning av beslut, beräkning av skatt efter skälig grund, beslut om
efterbeskattning, rättelse på grund av skrivfel och skattetillägg har därför
gjorts tillämpliga genom en hänvisning i paragrafen.

Vägverket skall debitera vägavgift genom automatisk databehandling
på grundval av de uppgifter som finns i bilregistret. Ett bemyndigande
för Vägverket bör därför införas i en förordning.

13 och 14 §§

I bestämmelserna anges att vägavgift skall betalas under kalendermåna-
den före avgiftsperioden.

Vid ikraftträdandet, som är den 1 januari 1998, skall avgiftsperioden
vara 1 februari 1998-31 januari 1999 för fordon som är registrerade i bil-
registret vid den tidpunkten och vägavgift skall betalas senast den 20

januari 1998. Om dessa fordon fortsättningsvis är registrerade kommer
avgiftsperioden att löpa från 1 februari till 31 januari påföljande år och
vägavgiften skall betalas under månaden före avgiftsperioden.

För svenskt fordon som blir avgiftspliktigt under januari månad 1998
skall avgiftsperioden vara 1 februari 1998-31 januari 1999 och vägav-
giften skall betalas senast tre veckor efter avgiftspliktens inträde. Om
fordonet fortsättningsvis är registrerat kommer avgiftsperioden att löpa
från 1 februari till 31 januari påföljande år och vägavgiften skall betalas
under månaden före avgiftsperioden.

För svenskt fordon vars avgiftsplikt inträder efter ikraftträdandet skall
vägavgift betalas senast tre veckor efter avgiftspliktens inträde, t.ex. när
ett fordon registreras, när avställning upphör, för fordon som ändras från
icke-avgiftspliktigt till avgiftspliktigt fordon och för de undantagna for-
donen enligt 6 § som överlåts till någon annan.

15 §

Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad som gäller för inbetal-
ning av fordonsskatt enligt 58 § fordonsskattelagen. Vägavgift bör kunna
betalas på samma sätt som fordonsskatt.

16 §

När betalning skett utfärdas vägavgiftsbevis. Lagrådet har anmärkt att
bestämmelserna om vilka uppgifter ett vägavgiftsbevis skall innehålla har
en sådan karaktär att de bör kunna tas in i en förordning. Dessa har därför
tagits bort. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om utformningen av vägavgiftsbevis.

17 §

Om ett fordon ställs av skall vägavgift återbetalas. Om ett fordon byggs
om så att avgiftsbeloppet påverkas skall en ny avgift tas ut och om det
finns någon överskjutande avgift skall den återbetalas. Beviset skall
skickas till beskattningsmyndigheten och det belopp som skall återbetalas
är det belopp som kvarstår beräknat på antalet hela månader uttryckt i
tolftedelar av avgiften.

18 §

I paragrafen anges att dröjsmålsavgift skall tas ut om vägavgift inte be-
talats inom föreskriven tid. Beräkningsgrunderna för dröj smålsavgiften
framgår genom en hänvisning till lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift. I
paragrafen anges även att det är möjligt att fa befrielse från skyldighet att
betala dröjsmålsavgift. Bestämmelserna i paragrafen har utformats i en-
lighet med reglerna om dröjsmålsavgift i 61-63 §§ i fordonsskattelagen.

Prop. 1997/98:12

19 §

I likhet med vad som gäller enligt fordonsskattelagen föreskrivs att av-
rundning av öresbelopp skall ske vid beräkning av vägavgift, av-
giftstillägg och dröjsmålsavgift som skall påföras eller återbetalas. Även
bestämmelsen i paragrafens andra stycke om en lägsta beloppsgräns har
utformats i enlighet med vad som gäller enligt 57 § fordonsskattelagen.

20 §

För utländska åkare skall det finnas möjlighet att köpa vägavgiftsbevis i
Sverige. Vägavgiftsbevis för utländskt fordon skall innehålla samma
uppgifter som vägavgiftsbevis för svenskt fordon.

21 §

Om ett utländskt fordon redan har ett giltigt vägavgiftsbevis utfärdat i
Belgien, Danmark, Tyskland, Luxemburg eller Nederländerna så gäller
det även i Sverige.

22 §

De utländska åkare som har köpt årsbevis i Sverige kan få återbetalning
om de sänder in beviset till Skattemyndigheten i Örebro län, som beslutar
om återbetalning. Återbetalning sker med belopp som belöper på antalet
återstående hela månader från den dag beviset kom in till myndigheten.
Från det belopp som skall återbetalas dras en avgift på 230 kronor. Be-
stämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 4.12.

23 §

Paragrafen behandlas närmare i avsnitt 4.10.

24 §

Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 4.9.

25 §

I paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anges att
ett avgiftspliktigt fordon inte får brukas om inte föreskriven vägavgift
betalats. Det är att märka att avgiftsplikt för utländskt fordon inträder
först när fordonet används på motorvägar samt de vägar som anges i bi-
laga 1.

26 §

Paragrafen har utformats med 66 § första stycket fordonsskattelagen som
förebild. I likhet med vad som gäller enligt fordonsskattelagen får rege-

Prop. 1997/98:12

4 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

ringen föreskriva att fordringar avseende ringa belopp inte behöver läm-
nas för indrivning. Syftet är att undvika att kronofogdemyndigheten be-
lastas med ärenden avseende mycket små belopp.

27 §

I paragrafen har införts en bestämmelse om skyldighet för fordonets föra-
re att alltid medföra vägavgiftsbevis vid fard. Om inte vägavgiftsbeviset
kan visas upp innebär det att påföljd kan utdömas.

28 §

Om polismyndighet påträffar ett fordon och föreskriven vägavgift inte
har betalats kan fordonets registreringsskyltar omhändertas.

Ett fordon kan ofta inte lämnas på den plats där avskyltning gjorts utan
polisman bör därför kunna medge att färden kan fortsätta en sträcka till
lämplig plats.

29 §

I första stycket anges att ägaren kan dömas till böter eller fängelse i högst
sex månader om fordonet brukas sedan registreringsskyltarna omhän-
dertagits. Detta gäller om ägaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har un-
derlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att fordo-
net brukades.

I andra stycket anges att ägaren döms till penningböter om fordonet
används trots att inte vägavgift betalats. Detta gäller dock endast om äga-
ren uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att göra vad som ankommit
på honom för att hindra att fordonet brukades.

30 §

Den som brukar annans fordon utan lov har samma skyldigheter som
ägaren. Även den som innehar fordonet med nyttjanderätt och kan be-
stämma vem som får föra fordonet eller den som anlitar någon annan
förare än den ägaren utsett har samma skyldighet som ägaren att se till att
inte fordonet brukas i strid mot bestämmelserna i denna lag eller be-
stämmelser som meddelats med stöd av denna lag. Påföljden är densam-
ma som för ägaren i 29 §.

31 §

Om en förare kände till att fordonet inte fick användas kan han dömas till
samma påföljd som ägaren enligt 29 §. Det finns dock undantag och det
är när fordonet provkörs vid besiktning eller inspektion enligt 35 § for-
donskungörelsen (1972:595).

Prop. 1997/98:12

32 §

Bestämmelsen har utformats i enlighet med vad som gäller enligt 82 §
fordonsskattelagen.

I första stycket regleras vem som ansvarsbestämmelserna är tillämplig
på för fordon som tillhör eller brukas av juridisk person.

I andra stycket regleras vem som ansvarsbestämmelserna skall tilläm-
pas på för svenska fordon som tillhör staten eller kommun.

33 §

Om föraren uppsåtligen eller av oaktsamhet vid färd inte medför giltigt
vägavgiftsbevis kan föraren dömas till penningböter.

34 §

Vägavgift omfattas även av lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m. och lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter, tullar och avgifter.

35 §

I paragrafen ges bestämmelser om överklagande genom en hänvisning
till 84-87 §§ fordonsskattelagen (1988:327). Av hänvisningen till 84 §
framgår vilka beslut som får överklagas. I övrigt innebär hänvisningen
bl.a. att fordonsskattelagens bestämmelser om överklagande i särskild
ordning skall tillämpas i fråga om beslut om vägavgift. Beslut enligt 22 §
får inte överklagas.

Ikraftträdandebestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1998. Bestämmelser som gäller
utländskt fordon samt bestämmelser om brukandeförbud och indrivning
av vägavgift liksom kontroll- och straffbestämmelser skall dock inte till-
lämpas förrän från och med den 1 februari 1998. Syftet med att lagen
skall träda i kraft den 1 januari 1998 är att de särskilda reglerna om upp-
börd för svenskt fordon skall börja gälla. För dessa fordon skall vägavgift
betalas senast den 20 januari 1998. Övriga bestämmelser gäller för det
fall ett svenskt fordon registreras under januari 1998 eller avgiftsplikt
upphör under januari 1998. I dessa fall behövs särskilda bestämmelser
om betalning och återbetalning.

7.2 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen

I bilaga 1 till fordonsskattelagen har samtliga skattesatser ändrats så att
skatten sänkts till de minimiskattesatser som anges i direktivet, dock
högst med ett belopp som motsvarar vägavgiften för ett år.

Prop. 1997/98:12

7.3

Förslaget till lag om ändring i lagen om indrivning av Prop. 1997/98:12
statliga fordringar m.m.

Lag om vägavgift for vissa tunga fordon föranleder följdändring i lagen
om indrivning av statliga fordringar m.m.

Sammanfattning av rapporten Vägavgift i Sverige Prop. 1997/98:12

Bilaga 1

På grundval av Europarådets direktiv 93/89/EEC den 25 oktober 1993
har avtal upprättats den 9 februari 1994 mellan regeringarna i Belgien,
Danmark, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna om gemensamma
avgifter för tunga godstransporter (med ‘lastbilar/lastbilsekipage - från
12 tons totalvikt) som använder vissa vägar (Eurovinjettavtalet).

Avtalet tillämpas sedan den 1 januari 1995 i Danmark, Tyskland, Lux-
emburg samt Belgien och från den 1 januari 1996 deltar också Neder-
länderna i systemet.

Den svenska regeringen har gått in i forhandlingar om en anslutning
till avtalet med de fem länderna och med Europakommissionen. Av
Kommunikationsdepartementets skrivelse till kommissionen den 6 de-
cember 1995 framgår att Sverige önskar införa ett vägavgiftssystem se-
nast den 1 januari 1997.

Uppdraget redovisas som en inventering av vilka principiella ställ-
ningstaganden och åtgärder som behövs - vid sidan av själva anslut-
ningsavtalet som förutsätts ankomma på regeringen - för att Sverige
skall kunna ansluta sig till systemet. I redovisningen ingår också rollför-
delningen mellan de berörda myndigheterna m.fl. samt de övergångsbe-
stämmelser och åtgärder som torde bli aktuella.

Regeringsförhandlingama kan väntas ge vissa förutsättningar för det
fortsatta förberedelsearbetet. Det gäller t.ex. att bestämma vilket vägnät i
Sverige som skall vara avgiftspliktigt för utländska lastbilar. Man måste
också veta om det godtas att det för svenska lastbilar erläggs vägavgift
samordnat med fordonsskatteuppbörden, vilket bl a innebär betalning i
delbelopp för s.k. skatteperioder. Även de tillvägagångssätt som väljs för
att definiera fordonskategori och ekipagevikt torde behöva godkännas
liksom information lämnas om metoder och organisation för att utfärda
och tillhandahålla vägavgiftsbevisen.

Förberedelsearbetet kommer därmed att fortsätta efter det att denna
rapport har avgivits.

Vägverket har uppfattat det som ett önskemål att vägavgiftssystemets
införande i Sverige skall återskapa den konkurrensneutralitet mellan
svenska och utländska åkare som rådde, innan Eurovinj ettsystemet inför-
des i de fem avtalsländerna. Som det är idag måste de svenska åkarna
betala avgifter när de kör på motorvägar i de fem avtalsländerna, medan
åkarna från dessa länder (i likhet med alla andra utländska åkare) kör
gratis i vårt land.

Utan ett svenskt medlemsskap i avtalet måste alltså svenska lastbils-
ägare för varje resa anskaffa ett kostsamt avgiftsbevis för den tidsperiod
varunder resan sker, något som ju även utgör en administrativ belastning.
När vägavgift införs för alla svenska lastbilar (från 12 ton) och Sverige
ansluts till Eurovinjettavtalet, får detta i stället den effekten att de svens-
ka lastbilarna kan utföra transporter utan att betala en särskild avgift i de
övriga fem avtalsländerna.

I rapporten kallat lastbilar

Samtidigt krävs dock, för att man skall uppnå konkurrensneutralitet,
en kompensation för den införda vägavgiften, vilken lämpligen bör
åstadkommas genom en motsvarande sänkning av fordonsskatten.

Genom införandet av vägavgift i Sverige uppstår en ny kostnad för alla
de utländska lastbilstransportörer som hittills kunnat använda det svenska
vägnätet utan särskild avgift. Det behöver följas upp om detta kommer att
leda till en transportkostnadsökning för svensk industri och konsumenter,
något som knappast kan avgöras på förhand. Konkurrensen mellan åkar-
na borde dock kunna leda till att utländska åkare undviker att ha högre
priser än de svenska, som ju inte vidkänns några fördyringar när vägav-
giften införs.

I rapporten behandlas principerna för hur en svensk vägavgift bör kon-
strueras och handhas samt hur dess införande återverkar på det befintliga
fordonsskattesystemet. I bilaga 1 till rapporten redovisas författningsför-
slag, däribland en lag om vägavgift för tunga fordon för godsbefordran.

Behovet av övergångsbestämmelser samt åtgärder vid systemets infö-
rande redovisas vidare. Den principiella utformningen av den svenska
organisationen för att tillhandahålla vägavgiftsbevis gås igenom. När
man efterhand har kännedom om på vilket vägnät skatteplikt skall införas
kan man - som ovan berörts - gå vidare med att kontraktera försälj nings-
ombud och andra praktiska förberedelser.

Rollfördelningen när det gäller ansvaret för det nya skattesystemet i
drift behandlas. Vidare beskrivs beräkningsmodeller för vägavgift och
fordonsskatt när det gäller svenska lastbilar. Berörda myndigheter är
Vägverket som uppbördsmyndighet, Riksskatteverket som central för-
valtningsmyndighet, skattemyndigheten i Örebro län som beskattnings-
myndighet, kronofogdemyndigheterna som indrivningsmyndigheter och
polisen som övervakningsmyndighet för att vägskatten erlagts korrekt.
Som ansvarig för informationen om skatteuppbörden och utfärdandet av
vägavgiftsbevisen föreslås Vägverket medan Riksskatteverket förelås
svara för erforderliga skatteförfattningar, information och tillämpning.

Tullverket besitter resurser och/eller lokalisering som verket anser
lämpade för kontroll- och försäljningsuppgifter i samband med vägskat-
ten. I vissa fall krävs i så fall ytterligare resurser.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 1

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
rapporten Vägavgift i Sverige

Efter remiss har yttranden över rapporten lämnats av Rikspolisstyrelsen,
Generaltullstyrelsen, Riksskatteverket, Sveriges Industriförbund,
Svenska åkeriförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, Sveriges
Transportindustriförbund, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län och
Skattemyndigheten i Örebro län.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 2

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om vägavgift för vissa tunga fordon

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Vägavgift skall betalas till staten enligt denna lag.

2 § Beteckningar i denna lag har samma betydelse som i fordonskungö-
relsen (1972:595), bilregisterkungörelsen (1972:599) och vägtrafikkun-
görelsen (1972:603) om inte annat sägs.

Beskattningsmyndighet m.m.

3 § Beskattningsmyndighet i fråga om vägavgift är Skattemyndigheten i
Örebro län.

4 § Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet i fråga om vägav-
gift.

Avgiftspliktiga fordon

5 § Motorfordon eller ledad motorfordonskombination med en totalvikt
av 12 000 kilogram eller därutöver som är avsedda uteslutande för gods-
transport på väg är avgiftspliktiga.

Det som sägs i första stycket gäller utländskt fordon och fordon som är
eller bör vara registrerat i det svenska bilregistret och inte är avställt.

Avgiftspliktiga vägar

6 § För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret betalas vägav-
gift för rätten att använda det svenska allmänna vägnätet.

7 § För utländskt fordon betalas vägavgiften för rätten att använda de
vägar som anges i bilaga 1.

Avgiftsskyldiga

8 § Avgiftsskyldig för fordon som är registrerat i det svenska bilregistret
är ägaren.

Har fordonet flera ägare är de solidariskt ansvariga för den vägavgift
som skall betalas.

Som ägare anses den som är eller bör vara upptagen i bilregistret som
ägare. I fråga om ett fordon som innehas på grund av kreditköp med för-

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

behåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för be- Prop. 1997/98:12
stämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare. Bilaga 3

9 § Avgiftsskyldig för ett utländskt fordon är den som vid tidpunkten för
användningen av de i 7 § nämnda vägarna antingen är ägare till fordonet,
förare av fordonet, den som beslutar om användningen av fordonet eller
den som har nyttjanderätt till fordonet.

Om det finns flera avgiftsskyldiga är de solidariskt ansvariga för den
vägavgift som skall betalas.

Avgiftspliktens inträde

10 § Avgiftsplikt inträder när fordonet införs i det svenska bilregistret
eller, om fordonet samtidigt avställs, då avställningen upphör. Om fordo-
net är avställt på ägarens begäran inträder avgiftsplikt då avställningen
upphör. För icke avgiftspliktiga fordon som ändras till avgiftspliktiga
fordon inträder avgiftsplikten när fordonet tas upp i bilregistret som av-
giftspliktigt, eller om det samtidigt avställs, då avställningen upphör. För
fordon som tillhör någon av de i 39 § angivna kategorierna inträder av-
giftsplikt när fordonet överlåts till annan.

Avgiftsplikt inträder för utländskt fordon när fordonet används på väg
som anges i bilaga 1.

Avgiftsperioder

11 § För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret betalas väg-
avgift för ett år.

För utländskt fordon betalas vägavgift för kalenderdag, vecka, månad
eller år, dock inte för längre tid än ett år.

Vägavgiftens storlek

12 § För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst
tre axlar tas vägavgiften ut med 6 225 kronor per år. För motorfordon
eller ledad motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas väg-
avgiften ut med 10 375 kronor per år.

För utländskt motorfordon eller ledad motorfordonskombination med
högst tre axlar tas vägavgiften ut med 622 kronor per månad, 166 kronor
per vecka och 50 kronor per dag. För utländskt motorfordon eller ledad
motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas vägavgiften ut
med 1 037 kronor per månad, 274 kronor per vecka och 50 kronor per
dag.

13 § För motorfordon som är registrerat i det svenska bilregistret bestäms
vägavgiften efter antalet axlar eller om fordonet är försett med drag-
anordning efter det största möjliga antalet axlar och den högsta totalvik-
ten som fordonskombinationen kan ha.

Beslut om vägavgift m.m. för fordon som är registrerat i det svenska
bilregistret

14 § I fråga om vägavgift skall bestämmelserna i 36-39, 41-47 och 55 §§
fordonsskattelagen (1988:327) gälla i tillämpliga delar. Därvid förstås
med

beskattningsmyndighet; Skattemyndigheten i Örebro län,
skattskyldig; avgiftsskyldig,

skatteperiod; avgiftsperiod,

skattskyldighet; avgiftsskyldighet.

Vad som i fordonsskattelagen föreskrivs om efterbeskattning och
skattetillägg skall i fråga om vägavgift i stället avse efterprövning och
avgiftstillägg.

Betalning och återbetalning m.m.

Betalning och återbetalning m.m. för fordon som är registrerat i det
svenska bilregistret

15 § Vägavgift skall betalas under månaden före avgiftsperioden.

När avgiftsplikt inträder skall vägavgift betalas senast tre veckor efter
avgiftspliktens inträde.

16 § Skyldig att betala vägavgift är

1. den som är eller bör vara registrerad som ägare i bilregistret vid in-
gången av månaden före avgiftsperioden,

2. när avgiftsplikt inträder, den som är eller bör vara registrerad som
ägare i bilregistret vid avgiftspliktens inträde.

17 § Vägavgiften betalas genom insättning på särskilt konto.

18 § Vägavgiftsbevis utfärdas när betalning skett.

Beviset skall innehålla uppgift om utfardandedatum och klockslag,
giltighetstid, avgiftskategori, avgiftsbelopp samt motorfordonets registre-
ringsnummer och nationalitet.

19 § Om avgiftsplikt upphör för fordonet under tid för vilken vägavgift
har betalats skall den överskjutande avgiften återbetalas.

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med ett
annat belopp skall ny avgift beslutas och eventuellt överskjutande vägav-
gift återbetalas. Om en högre avgift skall tas ut är det den som är registre-
rad som ägare i bilregistret när registreringsbesiktning skedde eller senast
skulle ha skett som är skyldig att betala den nya vägavgiften. Vägavgif-
ten skall betalas senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad
under vilken registreringsbesiktning skedde eller senast skulle ha skett.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Överskjutande vägavgift enligt första och andra stycket återbetalas på Prop. 1997/98:12
begäran om beviset återlämnas till beskattningmyndigheten före utgång- Bilaga 3
en av den period för vilken den har betalats. Vägavgiften betalas tillbaka
med ett belopp som motsvarar antalet återstående hela månader för vilka
avgift har betalats, från det att vägavgiftsbeviset inkom, uttryckt i tolfte-
delar av avgiften. Från det belopp som skall återbetalas avdrages en av-
gift på 207 kronor. Vägavgiften återbetalas till den som var avgiftsskyl-
dig när avgiftsplikten upphörde och vid ändring som avses i andra styck-
et till den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde.

20 § Dröjsmålsavgift skall tas ut om vägavgiften inte betalas inom den
tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag.

Dröjsmålsavgiften tas ut enligt bestämmelserna i 58 § 2 - 5 mom. upp-
bördslagen (1953:272).

21 § Vid beräkning av vägavgift, avgiftstillägg eller dröjsmålsavgift en-
ligt 20 § andra stycket som skall påföras eller återbetalas skall beloppet
avrundas till närmast lägre hela krontal.

Belopp under 25 kronor behöver inte betalas in till staten och återbe-
talas inte heller.

Betalning och återbetalning m.m. för utländskt fordon

22 § Vägavgiftsbevis erhålls mot betalning.

Beviset skall innehålla de uppgifter som framgår av 18 § andra stycket.

23 § Vägavgift skall inte betalas för fordonet, om ett giltigt bevis för be-
tald väganvändning utfardat i ett annat europeiskt land i överensstämmel-
se med det i Bryssel den 9 februari 1994 underskrivna avtalet om vägav-
gifter på tunga fordon för godsbefordran och det i Bryssel den (datum?)
underskrivna avtalet avseende Sveriges anslutning till avtalet, kan visas
upp. De båda avtalen är upptagna som bilaga till denna lag.

24 § Beskattningsmyndigheten far efter ansökan besluta om återbetal-
ning av vägavgift för svenskt årsbevis.

Vägavgift återbetalas på begäran om beviset har återlämnats till be-
skattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken den har
betalats.

Vägavgiften betalas tillbaka med ett belopp som motsvarar antalet
återstående hela månader för vilka avgift har betalats, från det att vägav-
giftsbeviset inkom, uttryckt i tolftedelar av avgiften. Från det belopp som
skall återbetalas avdrages en avgift på 207 kronor.

Reglering av vägavgiften enligt ecu-kursen

25 § De belopp som anges i 12 § och de avgifter som tas ut för återbe-
talning enligt 19 § tredje stycket och 24 § tredje stycket regleras per den
1 januari varje kalenderår enligt den kurs i svenska kronor av ecu som
var gällande den första vardagen i oktober föregående år och som offent-
liggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Vid omräkning
till svenska kronor avrundas beloppet till närmast lägre hela krontal.

Omräkningen sker enligt de avgiftssatser i ecu, som framgår av artikel
8 i avtalet i bilaga 2. Satserna regleras inte om omräkningen före avrund-
ning medför en ändring som uttryckt i svenska kronor är under 5 % eller
under 5 ecu omräknat efter den kurs som är nämnd i första stycket.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade
vägavgiftsbelopp som enligt denna lag skall tas ut för vägavgiftsbevis
som utfärdas under påföljande kalenderår.

Försäljning av bevis avsedda för utländska fordon

26 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge
att företag, organisationer m.fl. får, på närmare föreskrivna villkor, för-
värva och sedan sälja sådana vägavgiftsbevis som anges i 22 §. Rege-
ringen utfärdar närmare föreskrifter om försäljning av vägavgiftsbevis
för utländska fordon.

Färjeföretag och rederier m.fl. med fartyg som går i linjetrafik mellan
utländska och svenska hamnar och medför i 5 § nämnda fordon får sälja
vägavgiftsbevis avsedda för utländska fordon i samband med färjetrafi-
ken. Detta gäller dock inte när fartyget går i trafik mellan hamnar i länder
som uppbär avgift i överensstämmelse med de i 23 § nämnda avtalen och
svensk hamn.

27 § Beskattningsmyndigheten far efter ansökan besluta om återbetalning
till försäljare enligt 26 § för oanvända svenska bevis. Detsamma gäller
för felaktigt ifyllda bevis, om försäljaren kan visa att beviset inte har an-
vänts.

Brukandeforbud

28 § Avgiftspliktigt fordon får inte användas om vägavgiften inte har
betalats.

Indrivning av vägavgift för fordon som är registrerade i det svenska
bilregistret

29 § Om vägavgiften inte betalas i rätt tid skall avgiften lämnas för in-
drivning. Regeringen far föreskriva att indrivning inte behöver begäras
för ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891)
om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställig-
het enligt utsökningsbalken ske.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Kontrollbestämmelser

30 § Ägaren av ett fordon är skyldig att se till att fordonet inte brukas i
strid mot bestämmelserna i denna lag eller bestämmelser som har med-
delats med stöd av denna lag.

Föraren av ett avgiftspliktigt fordon skall, vid färd på avgiftspliktig
väg, medföra beviset om betald avgift. Beviset skall på begäran av po-
lismyndighet visas upp vid kontroll.

Straffbestämmelser m.m.

31 § Brukas ett fordon i strid mot 28 § skall polisman ta hand om fordo-
nets registreringsskyltar.

Den polisman som har tagit hand om registreringsskyltar får medge att
fordonet förs till närmaste lämpliga avlastningsplats eller uppställnings-
plats.

32 § Ägaren av ett fordon som brukas i strid mot 28 § sedan fordonets
registreringsskyltar har tagits om hand enligt 31 § döms till böter eller
fängelse i högst sex månader om han uppsåtligen eller av oaktsamhet har
underlåtit att göra vad som har ankommit på honom för att hindra att for-
donet brukades.

Ägaren av ett fordon som på annat sätt brukas i strid mot 28 §, döms
till penningböter, om han uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att
göra vad som ankommit på honom för att hindra att fordonet brukades.

33 § Den som brukar någon annans fordon utan lov har samma skyldig-
heter som ägaren enligt 30 § och döms i ägarens ställe enligt 32 §. Det-
samma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befo-
genhet att bestämma vem som far föra fordonet eller anlitar någon annan
förare än den ägaren har utsett.

34 § I de fall som avses i 32 § döms även föraren till samma straff, om
han kände till att fordonet inte fick brukas. Detta gäller dock inte när for-
donet provkörs vid besiktning eller inspektion enligt 35 § fordonskungö-
relsen (1972:595).

35 § I fråga om fordon som tillhör eller brukas av dödsbo, aktiebolag,
ekonomisk förening eller annan juridisk person, skall ansvarsbestämmel-
serna tillämpas på den eller dem som har rätt att företräda den juridiska
personen. Om Vägverket på begäran av en juridisk person godtagit en
viss fysisk person som bärare av ägarens ansvar, skall dock bestämmel-
serna i stället gälla denne.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

på grund av en överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas ansvarsbe-
stämmelserna i stället på den överordnade.

36 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 30 § andra
stycket döms till penningböter.

37 § Avgift enligt denna lag omfattas även av lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar m.m. och lagen (1978:880) om be-
talningssäkring for skatter, tullar och avgifter.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Överklagande

38 § I fråga om vägavgift skall bestämmelserna i 84-87 §§ fordonsskat-
telagen (1988:327) gälla i tillämpliga delar. Därvid forstås med

skatteperiod:
efterbeskattning;
skattskyldig;
skattepliktig;

avgiftsperiod,
efterprövning,
avgiftsskyldig,
avgiftspliktig.

Beslut enligt 24 och 27 §§ får ej överklagas.

Befrielse från vägavgift

39 § Vägavgift skali inte tas ut för fordon som tillhör

1. försvarsmakten,

2. polisväsendet,

3. civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst,

4. väghållningen.

En förutsättning för befrielse från vägavgift är att fordonet bär de yttre
kännetecken som tillhörigt någon av de i första stycket nämnda kategori-
erna.

För motorfordonskombinationer är det motorfordonet som är avgöran-
de for om kombinationen är befriad från avgift.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

2. Bestämmelserna i 7, 9, 22-24 och 26-39 §§ samt bestämmelserna i
5 och 10-11 §§ såvitt avser utländska fordon tillämpas först från och
med den 1 februari 1997.

3. För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret och som är
avgiftspliktigt vid ikraftträdandet skall den första avgiftsperioden vara
den 1 februari 1997 - den 31 januari 1998 och vägavgiften skall betalas
senast den 20 januari 1997.

4. För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret och som blir
avgiftspliktigt under januari månad 1997 skall den första avgiftsperioden
vara den 1 februari 1997 - 31 januari 1998 och vägavgiften skall betalas
senast tre veckor efter avgiftspliktens inträde.

5. För fordon som är registrerat i det svenska bilregistret och för vilket Prop. 1997/98:12
avgiftsplikt upphör under januari månad 1997 återbetalas vägavgift utan Bilaga 3
avdrag av den avgift som anges i 19 §.

6. För fordon som är registrerat i Grekland tas vägavgift ut med femtio
procent av de i 12 § angivna beloppen under perioden den 1 februari
1997 - den 31 december 1997.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Stamvägar i södra Sverige t o m Kopparbergs och
Gävleborgs län; Europavägar norr därom

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Specifikation till karta över stamvägar i södra Sverige t o m Kopparbergs och Gävleborgs Un; Europavägar norr darom

§8888888=8388883888833

^M *»22"" " 3 ₌ 3r-«o JT <-<

g°§^^N55“^x

8888822=2328=
fcxXnjnaäb3Q3J“¹

₂₂g^>-0₃z_Ztl._B.00u._a:

»■C22228S22S23858SR22SS

UJtXJBJUJUJUJLiJQJflÉÄBJOÉOSOtiBiflÉOÉfiÉöiO-BlOÉ

R 65 M 12 Malmö 133 99.00 M 12 Y«ad 222 358 07

R67 UWVl^ai» 1162 64 00 X2IR8O 1371 13 06

R 70 C 03 Enköping 1171 107.05 W 20 Mora 1442 62 00

R 80 X21R67 J371 13.01 X2IG8vlc 3074 1 00

5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)
skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till fordonsskattelagen (1988:327)'

Fordonsskatt

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram ______________________

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

A 1	Motorcyklar Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn	0- 76-	75	110 137	0 0
2	Annan motorcykel	0-		220	0
B 1	Personbilar Personbil som inte kan drivas med	0-	900	585	0
	dieselolja	901-		734	149
2	Personbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 som enligt bilregistret har års-	0-	900	1 172	0
	modellsbeteckning 1993 eller äldre	901-		1 468	297
	2.2 annan personbil	0-	900	2 245	0
		901-		2 814	569
C 1	Bussar Bussar som inte kan drivas med	0-	1 600	390	0
	dieselolja	1 601-	3 000	430	40
		3 001-		984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja	0-	1 600	720	0
		1 601-	3 000	775	55
		3 001-		1 545	0
D 1	Lastbilar Lastbil som inte kan drivas med diesel-	0-	1 600	390	0
	olja	1 601-	3 000	430	40
		3 001-		984	0

Senaste lydelse av bilagan 1996:834.

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar	0- 1 600	869	0
		1 601- 3 000	929	60
		3 001- 6 000	1 776	55
		6 001- 10 000	3 426	66
		10 001- 14 000	6 066	169
		14 001-	12 842	298
	med tre eller flera hjulaxlar	0- 1 600	869	0
		1 601- 3 000	907	38
		3 001- 6 000	1 446	69
		6 001- 11 000	3 525	79
		11 001- 15 000	7 485	101
		15 001- 18 000	11 533	119
		18 001- 23 000	15 097	217
		23 001-	25 932	185
	2.2 utan anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar	0- 1 600	720	0
		1 601- 3 000	775	55
		3 001- 6 000	1 545	4
		6 001- 10 000	1 677	29
		10 001- 14 000	2 821	98
		14 001- 17 000	6 737	175
		17 001-	11 984	229
	med tre eller flera hjulaxlar	0- 1 600	682	0
		1601- 3 000	731	49
		3 001- 6 000	1 424	4
		6 001- 11 000	1 556	14
		11 001- 15 000	2 271	77
		15 001- 18 000	5 351	136
		18 001-	9 443	172
E 1	Traktorer m.m. Traktor klass 1 (trafiktraktor)	0- 1 300	370	0
		1 301- 3 000	425	55
		3 001- 7 000	1 360	95
		7 001-	5 160	168
2	Traktor klass II (jordbrukstraktor)	0-	225	0
3	Motorredskap, som inte beskattas enligt punkterna 1-2	2 001-	1 000	0

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram ______________________

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

4 Tung terrängvagn, som inte beskattas

enligt punkt 2

med två hjulaxlar		2 001- 6 001- 14 001-	6 000 14 000	300 1 700 7 300	35 70 200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001-	6 000	300	30
		6 001-	14 000	1 500	50
		14 001-	18 000	5 500	130
		18 001-		10 700	170
F 1	Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst	0-	1 000	150	0
	3 000 kilogram	1 001-	3 000	170	21
2	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil¹ som inte kan drivas med dieselolja med en hjulaxel	3 001-		580	11
	med två hjulaxlar	3 001-	13 000	580	9
		13 001-		1 480	0
	med tre eller flera hjulaxlar	3 001-	13 000	580	6
		13 001-		1 180	0
3	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil som kan drivas med dieselolja, om det är fråga om
	3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjulaxel	3 001-	5 000	630	78
		5 001-	8 000	2 190	107
		8 001-		5 400	198
	med två eller flera hjulaxlar	3 001-	8 000	610	42
		8 001-	11 000	2710	76
		11 001-	14 000	4 990	114
		14 001-		8410	160
	3.2 andra släpvagnar med en hjulaxel	3 001-	8 000	320	36
		8 001-		2 120	64

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	310	23
	8 001- 11 000	1 460	38
	11001- 14 000	2 600	58
	14 001- 17 000	4 340	76
	17001-	6 620	84
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11000	300	14
	11 001- 17 000	1 420	30
	17 001- 25 000	3 220	50
	25 001-	7 220	65
4 Släpvagnar med skattevikt över
3 000 kilogram, som dras av en trafik-
traktor² eller ett motorredskap² som
beskattas som en trafiktraktor eller av en
tung terrängvagn² som beskattas
enligt E4
med en hjulaxel	3 001- 8 000	550	45
	8 001-	2 800	120
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	550	20
	8 001- 11000	1 550	50
	11 001- 17 000	3 050	170
	17 001-	13 250	250
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	550	20
	11 001- 14 000	2 150	40
	14 001- 20 000	3 350	75
	20 001- 25 000	7 850	105
	25 001- 30 000	13 100	120
	30 001-	19 100	45

² Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bil som kan drivas med dieselolja tas skatt ut enligt 3.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram ______________________

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

A Motorcyklar

1	Tvåhjulig motorcykel utan sidvagn	0- 75 76-	110 137	0 0
2	Annan motorcykel	0-	220	0
B 1	Personbilar Personbil som inte kan drivas med	0- 900	585	0
	dieselolja	901-	734	149
2	Personbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 som enligt bilregistret har års-	0- 900	1 172	0
	modellsbeteckning 1993 eller äldre	901-	1 468	297
	2.2 annan personbil	0- 900	2 245	0
		901-	2 814	569
C	Bussar Bussar som inte kan drivas med	0- 1 600	390	0
	dieselolja	1 601- 3 000	430	40
		3 001-	984	0
2	Bussar som kan drivas med dieselolja	0- 1 600	720	0
		1 601- 3 000	775	55
		3 001-	1 545	0
D 1	Lastbilar Lastbil som inte kan drivas med diesel-	0- 1 600	390	0
	olja	1 601- 3 000	430	40
		3 001-	984	0
2	Lastbil som kan drivas med dieselolja
	2.1 med anordning för påhängsvagn med två hjulaxlar
	2.1.1 inte vägavgiftspliktig enligt	0- 1 600	869	0
	lagen om vägavgift	1 601- 3 000	929	60
		3 001- 6 000	1 776	55
		6 001- 10 000	3 426	66
		10 001- 14 000	6 066	169
		14 001-	12 842	298
	2.1.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001- 10 000	2 043	33
	om vägavgift	10 001- 14000	3 022	84
		14 001- 16 700	6421	149
		16 701-	10 513	298

Fordonsslag

Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

2.2 med anordning för påhängsvagn
med tre eller flera hjulaxlar

2.2.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	869	0
om vägavgift	1 601- 3 000	907	38
	3 001- 6 000	1 446	69
	6 001- 11 000	3 525	79
	11 001- 15 000	7 485	101
	15 001- 18 000	11 533	119
	18 001- 23 000	15 097	217
	23 001-	25 932	185
2.2.2 vägavgiftspliktig enligt lagen om	7 00/- 7/ 000	2 158	40
vägavgift	// 001- 15 000	3 742	50
	15 001- 18 000	5 766	60
	18 001- 20 700	7 548	108
	20 701- 23 000	10 581	217
	23 001-	15 557	185

2.3 med annan draganordning än
anordning för påhängsvagn,
med två hjulaxlar

2.3.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	720	0
om vägavgift	1 601- 3 000	775	55
	3 001- 6 000	1 545	4
	6 001- 10 000	1 677	29
	10 001- 14 000	2 821	98
	14 001- 17 000	6 737	175
	17001-	11 984	229
2.3.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001- 10000	984	15
om vägavgift	10 001- 14 000	1 410	49
	14 001- 17 000	3 368	88
	17 001-	5 992	114

2.4 med annan draganordning än
anordning för påhängsvagn,
med tre eller flera hjulaxlar

2.4.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0-	1 600	682	0
om vägavgift	1 601-	3 000	731	49
	3 001-	6 000	1 424	4
	6 001-	11 000	1 556	14
	11 001-	15 000	2 271	77
	15 001-	18 000	5 351	136
	18 001-		9 443	172

Fordonsslag

Skattevikt,
kilogram

Skatt, kronor

grund- tilläggsbelopp
belopp för varje helt
hundratal kilo-
gram över den
lägsta vikten i
klassen

Prop. 1997/98:12

2.4.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001- 11 000	848	7
om vägavgift	11001- 15 000	1 136	38
	15 001- 18 000	2 676	68
	18 001- 24 600	4 721	86
	24 601-	10 420	172

2.5 utan draganordning
med två hjulaxlar

2.5.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	720	0
om vägavgift	1 601- 3 000	775	55
	3 001- 6 000	1 545	4
	6 001- 10 000	1 677	29
	10 001- 14 000	2 821	98
	14 001- 17 000	6 737	175
	17 001-	11 984	229
2.5.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001- 10000	984	75
om vägavgift	10 001- 14 000	1 410	49
	14 001- 17000	3 368	88
	17 001- 17300	5 992	114
	17 301-	6 446	229

2.6 utan draganordning
med tre hjulaxlar

2.6.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0- 1 600	682	0
om vägavgift	1 601- 3 000	731	49
	3 001- 6 000	1 424	4
	6 001- 11 000	1 556	14
	11001- 15 000	2 271	77
	15 001- 18 000	5 351	136
	18 001-	9 443	172
2.6.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001- 11000	848	7
om vägavgift	11001- 15000	1 136	38
	15 001- 18 000	2 676	68
	18 001- 19 800	4 721	86
	19 801-	6 314	172

2.7 utan draganordning medfyra eller
flera hjulaxlar

2.7.1 inte vägavgiftspliktig enligt lagen	0-	1 600	682	0
om vägavgift	1 601-	3 000	731	49
	3 001-	6 000	1 424	4
	6 001-	11 000	1 556	14
	11 001-	15 000	2 271	77
	15 001-	18 000	5 351	136
	18001-		9 443	172

Fordonsslag		Skattevikt, kilogram		Skatt, kronor
Fordonsslag		Skattevikt, kilogram		grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
	2.7.2 vägavgiftspliktig enligt lagen	7 001-	11 000	848		7
	om vägavgift	11 001-	15 000	1 136		38
		15 001-	18 000	2 676		68
		18 001-	24 600	4 721		86
		24 601-		10 420		172
E 1	Traktorer m.m. Traktor klass 1 (trafiktraktor)	0-	1 300	370		0
		1 301-	3 000	425		55
		3 001-	7 000	1 360		95
		7 001-		5 160		168
2	Traktor klass II (jordbrukstraktor)	0-		225		0
3	Motorredskap, som inte beskattas enligt punkterna 1-2	2 001-		1 000		0
4	Tung terräng vagn, som inte beskattas enligt punkt 2 med två hjulaxlar	2 001-	6 000	300		35
		6 001-	14 000	1 700		70
		14 001-		7 300		200
	med tre eller flera hjulaxlar	2 001-	6 000	300		30
		6 001-	14 000	1 500		50
		14001-	18 000	5 500		130
		18 001-		10 700		170
F 1	Släpvagnar Släpvagnar med skattevikt högst	0-	1 000	150		0
	3 000 kilogram	1 001-	3 000	170		21
2	Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dras av en bil¹ som inte kan drivas med dieselolja med en hjulaxel	3 001-		580		11
	med två hjulaxlar	3 001-	13 000	580		9
		13 001-		1 480		0
	med tre eller flera hjulaxlar	3 001-	13 000	580		6
		13 001-		1 180		0

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

3 Släpvagnar med skattevikt över

3 000 kilogram, som dras av en bil som
kan drivas med dieselolja, om det är
fråga om

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo- gram över den lägsta vikten i klassen
3.1 styraxel för påhängsvagn
med en hjulaxel	3 001- 5 000	630	78
	5 001- 8 000	2 190	107
	8 001-	5 400	198
med två eller flera hjulaxlar	3 001- 8 000	610	42
	8 001- 11 000	2 710	76
	11 001- 14 000	4 990	114
	14 001-	8410	160
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel	3 001- 8 000	320	36
	8 001-	2 120	64
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	310	23
	8 001- 11 000	1 460	38
	11 001- 14 000	2 600	58
	14 001- 17 000	4 340	76
	17 001-	6 620	84
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	300	14
	11001- 17 000	1 420	30
	17 001- 25 000	3 220	50
	25 001-	7 220	65
4 Släpvagnar med skattevikt över
3 000 kilogram, som dras av en trafik-
traktor² eller ett motorredskap² som
beskattas som en trafiktraktor eller av en
tung terrängvagn² som beskattas
enligt E4
med en hjulaxel	3 001- 8 000	550	45
	8 001-	2 800	120
med två hjulaxlar	3 001- 8 000	550	20
	8 001- 11 000	1 550	50
	11 001- 17 000	3 050	170
	17 001-	13 250	250
med tre eller flera hjulaxlar	3 001- 11 000	550	20
	11001- 14 000	2 150	40
	14 001- 20 000	3 350	75
	20 001- 25 000	7 850	105
	25 001- 30 000	13 100	120
	30 001-	19 100	45

² Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en bii som kan drivas med dieselolja tas skatt ut enligt 3.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av Prop. 1997/98:12
statliga fordringar m.m Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statli-
ga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,

2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den
lagen,

3. lagen (1972:435) om överlastavgift,

4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

5. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
om inte annat föreskrivs i den lagen,

8. fordonsskattelagen (1988:327),

9. lagen (1989:471) om investeringsskatt for vissa byggnadsarbeten,

10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
artister m.fl.,

12. mervärdesskattelagen 12.mervärdesskattelagen

(1994:200), eller (1994:200),

13. lagen (1994:419) om brotts- 3. lagen (1994:419) om brottsof-

offerfond. ferfond, eller

14. lagen (1996: ) om vägavgift
för vissa tunga fordon.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-
trädandet.

Senaste lydelse 1996:133.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-09-10

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i För-
säkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.

Enligt en lagrådsremiss den 29 augusti 1996 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om vägavgift för vissa tunga fordon,

2. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

3. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-
ringar m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Gunilla
Näsman.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.

Förslaget till lag om vägavgift för vissa tunga fordon

5-7 §§

5 § innehåller bestämmelser om vilka fordon som är avgiftspliktiga.
En första förutsättning är enligt första stycket att det är fråga om
"motorfordon eller ledad motorfordonskombination”.

Enligt Lagrådets mening bör det i första stycket bara talas om mo-
torfordon, medan det i ett senare stycke bör anges att med motorfor-
don jämställs ledad motorfordonskombination. På det sättet slipper
man att i följande lagbestämmelser tala om ledade motorfordonskom-
binationer utan kan nöja sig med att använda uttrycket ”motorfordon”.

Som framgår av paragrafens andra stycke kan avgiftsplikt gälla för
dels utländska motorfordon, dels motorfordon som är eller bör vara
registrerade i det svenska bilregistret och inte är avställda.

Lagrådet anser att det redan av upptakten till förevarande paragraf
bör framgå att avgiftsplikten gäller för dessa två typer av motorfordon.
Härvid kan lämpligen beteckningen ”svenskt motorfordon” användas i
fråga om motorfordon som är eller bör vara registrerat i det svenska
bilregistret.

Beträffande såväl svenska som utländska motorfordon och motor-
fordonskombinationer skall som förutsättning för avgiftsplikt gälla att
fordonet eller fordonskombinationen har en totalvikt av 12 000 kg el-
ler därutöver. Är det fråga om en motorfordonskombination där ett
svenskt motorfordon ingår, torde avsikten vara att frågan om av-
giftsplikt skall bedömas med hänsyn till den högsta totalvikt som for-
donskombinationen kan ha (jfr. 13 § i remissförslaget). Detta bör ut-

tryckligen anges i anslutning till den bestämmelse där det sägs att le-
dande motorfordonskombinationer skall jämställas med motorfordon.

Det framgår av 6 § att, när det gäller svenska motorfordon, en ytter-
ligare förutsättning för avgiftsplikt är att de används på det svenska
allmänna vägnätet. För de utländska motorfordonens del framgår av
7 £ att avgiftsplikt föreligger bara i den mån fordonet används på nå-
gon av de vägar som anges i bilaga 1 till den föreslagna lagen.

Enligt Lagrådets mening har de nu angivna förutsättningarna för
avgiftsplikt en sådan betydelse att de bör tas in som ett andra stycke i
5 §. I 6 § kan lämpligen tas in dels en bestämmelse om vad som avses
med svenskt motorfordon, dels de nyss förordade bestämmelserna om
motorfordonskombinationer.

I 39 § har, under rubriken ”Befrielse från vägavgift”, tagits in vissa
bestämmelser som innebär att vägavgift inte skall tas ut för fordon
som tillhör bl.a. försvarsmakten och polisväsendet. Enligt Lagrådets
mening är det i sammanhanget mindre träffande att tala om ”befrielse
från vägavgift”. Bestämmelserna bör ses som undantag från av-
giftsplikten för motorfordon och kan därmed lämpligen tas in efter de
allmänna föreskrifterna om avgiftsplikt. De bör då kunna bilda en 7 §.

Lagrådet förordar att 5-7 §§ och rubriken närmast före 5 § ges föl-
jande lydelse:

”Förutsättningar för avgiftsplikt

5 § Avgiftsplikt gäller för svenska motorfordon som inte är avställda
och för utländska motorfordon. En förutsättning för avgiftsplikt är i
båda fallen att fordonet har en totalvikt av minst 12 000 kilogram och
är avsett uteslutande för godstransport på väg.

För svenska motoarfordon gäller avgiftsplikt när de används på det
svenska allmänna vägnätet. Beträffande utländska motorfordon gäller
avgiftsplikt endast i den mån fordonet används på någon av de vägar
som anges i bilaga 1.

6 § Med svenskt motorfordon avses motorfordon som är eller bör vara
registrerat i det svenska bilregistret.

Med motorfordon jämställs ledad motorfordonskombination. Är det
fråga om en fordonskombination med ett svenskt motorfordon skall,
vid bedömningen av om det föreligger avgiftsplikt, hänsyn tas till den
högsta totalvikt som fordonskombinationen kan ha.

7 § Avgiftsplikt gäller inte för motorfordon som tillhör

1. försvarsmakten,

2. polisväsendet,

3. civilförsvaret, brandväsendet eller annan räddningstjänst,

4. väghållningen.

En förutsättning för undantag enligt första stycket är att fordonet bär
yttre kännetecken som visar att fordonet tillhör någon av de angivna
kategorierna.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

För fordonskombinationer är det motorfordonet som är avgörande
för om kombinationen är undantagen från avgiftsplikt.”

I paragrafens tredje stycke har tagits in bestämmelser om vem som
skall anses som ägare till ett svenskt motorfordon. Huvudregeln är att
det är den som är eller bör vara upptagen i bilregistret som är ägare.

I 6 som handlar om skyldighet att betala vägavgift beträffande
svenska motorfordon, anges att skyldigheten åvilar den som är eller
bör vara upptagen i bilregistret som ägare vid vissa angivna tidpunk-
ter. Enligt Lagrådets mening bör dessa tidsangivelser tas in redan i
8§-

Lagrådet föreslår att 8 § utformas på följande sätt:

”Avgiftsskyldig för svenskt motorfordon är ägaren.

Har fordonet flera ägare, är de solidariskt ansvariga för den vägav-
gift som skall betalas.

Som ägare anses den som är eller bör vara upptagen i bilregistret
som ägare när avgiftsplikt inträder eller, om det är fråga om en ny av-
giftsperiod, vid ingången av kalendermånaden före avgiftsperiodens
början. I fråga om ett fordon som innehas på grund av kreditköp med
förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för
bestämd tid om minst ett år anses innehavaren som ägare.”

II §

Paragrafen, som innehåller bestämmelser om avgiftsperioder för
svenska och utländska motorfordon, bör förtydligas och ges följande
utformning:

”För svenskt motorfordon betalas vägavgift för en avgiftsperiod om
ett år.

För utländskt motorfordon betalas vägavgift för en avgiftsperiod
som anges i kalenderdagar, veckor, månader eller år. Längsta avgifts-
period är ett år.”

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

12 och 13 §§

I paragraferna har tagits in regler om vägavgiftens storlek. Reglerna
bör enligt Lagrådets mening disponeras om så att 12 § handlar om vä-
gavgift för svenska motorfordon och 13 § behandlar vägavgift för ut-
ländska motorfordon.

Lagrådet föreslår att paragraferna ges följande lydelse:

”12 § För svenskt motorfordon är vägavgiften per år 6 225 kronor, om
fordonet har högst tre axlar, och annars 10 375 kronor. Är det fråga
om en motorfordonskombination, bestäms vägavgiften efter det största

möjliga antalet axlar och den högsta totalvikten som fordonskombina-
tionen kan ha.

13 § För utländskt motorfordon med högst tre axlar är vägavgiften 6
225 kronor per år, 622 kronor per månad, 166 kronor per vecka och 50
kronor per dag. För utländskt motorfordon med fyra eller flera axlar är
vägavgiften 10 375 kronor per år, 1 037 kronor per månad, 274 kronor
per vecka och 50 kronor per dag.”

70

I paragrafen finns regler angående beslut om vägavgift m.m. för
svenska motorfordon. Enligt paragrafen skall en rad bestämmelser i
fordonsskattelagen gälla i tillämpliga delar beträffande vägavgift.
Härvid skall vissa begrepp i fordonsskattelagen ersättas med andra be-
grepp.

I paragrafen anges också att vad som i fordonsskattelagen föreskrivs
om efterbeskattning och skattetillägg skall i stället avse efterprövning
och avgiftstillägg, när det är fråga om vägavgift.

Enligt Lagrådets mening bör det uttryckligen anges i förevarande
paragraf att det, vid tillämpningen av vägavgiftslagen, kan göras ef-
terprövning och tas ut avgiftstillägg. Vidare bör uppräkningen av olika
begrepp byggas ut något.

Lagrådet föreslår att 14 § samt paragrafens rubrik utformas på föl-
jande sätt:

”Beslut om vägavgift m.m. för svenskt motorfordon

14 § I fråga om vägavgift skall bestämmelserna i 36-39, 41-47 och 55
§§ fordonsskattelagen (1988:327) gälla i tillämpliga delar. Därvid för-
stås med

beskattningsmyndighet: Skattemyndigheten i Örebro län,

skattskyldig:
skatteperiod:
skattskyldighet:

avgiftsskyldig,
avgiftsperiod,
avgiftsskyldighet,

skattebelopp: avgiftsbelopp.

Vid tillämpningen av denna lag görs efterprövning i stället för efter-
beskattning. Vidare tas avgiftstillägg ut i stället för skattetillägg.”

I paragrafen har tagits in regler om när vägavgift beträffande svenska
motorfordon skall betalas. Reglerna bör enligt Lagrådets mening dis-
poneras om och förtydligas. Paragrafen kan lämpligen utformas på
följande sätt:

”När avgiftsplikt inträder, betalas vägavgift för den avgiftsperiod som
då börjar senast inom tre veckor. När en avgiftsperiod omedelbart följs

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

av en ny avgiftsperiod, skall vägavgift betalas under månaden närmast Prop. 1997/98:12
före den nya avgiftsperiodens början.” Bilaga 4

I fråga om svenska motorfordon som är avgiftspliktiga vid lagens
ikraftträdande skall, enligt vad som föreslås i lagrådsremissen, avgift
betalas i enlighet med en särskild övergångsbestämmelse (punkt 3 i
det remitterade förslaget). Lagrådet återkommer till denna fråga under
rubriken Övergångsbestämmelserna.

fö#

De regler som i remissförslaget har tagits in i 16 § bör enligt Lagrå-
dets åsikt arbetas in i 8 §. Som följd härav bör 17 § i remissförslaget
betecknas 16 §, och de därpå följande paragraferna får numreras om.

18 §

18 § andra stycket i remissförslaget innehåller bestämmelser om vilka
uppgifter som ett vägavgiftsbevis skall innehålla, när det är fråga om
ett svenskt motorfordon.

Lagrådet anser att bestämmelserna har en sådan karaktär att de bör
kunna tas in i en förordning. Bestämmelserna bör därför utgå ur lagen.

19 §

I paragrafen behandlas dels återbetalning av vägavgift i vissa fall, dels
skyldighet att betala ytterligare avgift, när ett fordons beskaffenhet
ändras. Paragrafen har enligt Lagrådets mening fått en mindre god
struktur och utformning. Lagrådet förordar - utan att någon ändring av
det sakliga innehållet i paragrafen är avsedd - att paragrafen, som bör
betecknas 18 §, ges följande utformning:

”Om avgiftsplikt upphör för ett motorfordon, återbetalas betald väg-
avgift för varje hel kalendermånad som återstår av avgiftsperioden,
räknad från det att vägavgiftsbeviset gavs in till beskattningsmyndig-
heten. Återbetalningen skall för varje månad svara mot en tolftedel av
årsavgiften och görs till den som var avgiftsskyldig när avgiftsplikten
upphörde.

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med
högre belopp än tidigare, är den som är registrerad som ägare i bilre-
gistret när registreringsbesiktning skedde eller senast skulle ha skett
skyldig att betala den tillkommande vägavgiften. Avgiften skall beta-
las senast tre veckor efter utgången av den kalendermånad under vil-
ken registreringsbesiktning skedde eller senast skulle ha skett. Om ett
fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med lägre be-
lopp än tidigare, återbetalas det överskjutande beloppet till den som
var avgiftsskyldig när registreringsbesiktningen skedde.

Från belopp som skall återbetalas enligt första eller andra stycket
dras en avgift om 207 kronor.”

6 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

22, 26 och 27 §§

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

Paragraferna innehåller regler om vägavgiftsbevis beträffande utländ-
ska motorfordon. I 22 § första stycket sägs att vägavgiftsbevis erhålls
mot betalning, medan det i andra stycket föreskrivs att beviset skall
innehålla de uppgifter som framgår av 18 § andra stycket. I 26 § har
tagits in regler om försäljning av vägavgiftsbevis, medan 27 § handlar
om återbetalning för oanvända bevis.

Enligt Lagrådets mening bör bestämmelsen i 22 § första stycket
förtydligas. Det kan lämpligen anges att vägavgiften betalas genom
köp av vägavgiftsbevis (jfr 18 § - 17 § enligt Lagrådets förslag - så-
vitt gäller betalning av vägavgift för svenska motorfordon).

När det är fråga om svenska motorfordon har Lagrådet förordat att
bestämmelsen i 18 § andra stycket i remissförslaget om innehållet i
vägavgiftsbevis skall utgå ur lagen. I konsekvens härmed bör även det
föreslagna 22 § andra stycket utgå.

Enligt 26 § första stycket kan regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge att företag och organisationer m.fl. far
förvärva och sälja vägavgiftsbevis för utländska motorfordon. Det an-
kommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om försäljning
av sådana vägavgiftsbevis.

I andra stycket av 26 § har tagits in förhållandevis detaljerade regler
om rätt för färjeföretag och rederier m.fl. att sälja vägavgiftsbevis.
Även reglerna i 27 § om återbetalning för oanvända bevis är detaljbe-
tonade.

Lagrådet anser att de föreslagna reglerna i 26 och 27 §§ bör kunna
ersättas med en kortfattad bestämmelse om att regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter
om väg-avgiftsbevis. Bestämmelsen kan lämpligen bilda ett andra
stycke i 22 § (21 §, om Lagrådets tidigare förslag följs).

26 och 27 §§ i remissförslaget liksom rubriken närmast före 26 §
bör alltså utgå, medan 22 § bör betecknas 21 § och utformas på föl-
jande sätt:

”Vägavgiften betalas genom köp av vägavgiftsbevis.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer med-
delar närmare föreskrifter om vägavgiftsbevis.”

24 §

Paragrafen, som handlar om återbetalning av vägavgift för utländskt
motorfordon, bör förenklas och struktureras om, delvis efter modell av
19 §. Lagrådet föreslår att paragrafen, som bör betecknas 23 §, får
följande lydelse:

”Om ett årsbevis, för vilket betalning har erlagts till Sverige, återläm-
nas till beskattningsmyndigheten före årets utgång, skall beskattnings-
myndigheten besluta om återbetalning för varje hel kalendermånad

som återstår av året, räknad från det att årsbeviset återlämnades. Åter-
betalningen skall för varje månad svara mot en tolftedel av årsavgif-
ten. Från det belopp som skall återbetalas dras en avgift om 207 kro-
nor.”

25 £

I paragrafen finns föreskrifter om omräkning av dels de belopp med
vilka vägavgift skall tas ut, dels de avgifter for återbetalning som före-
slås i 19 § tredje stycket och 24 § tredje stycket. Avgiftsbeloppen ut-
gör motsvarigheten i svenska kronor till de belopp i ecu som anges i
artiklarna 8 och 10 i avtalet den 9 februari 1994 om uttag av en avgift
för tunga fordon som använder vissa vägar. Avsikten är att regeringen
årligen, med början år 1997, skall fastställa beloppen för närmast föl-
jande kalenderår i enlighet med förändringen av värdet av ecu i svens-
ka kronor.

Enligt Lagrådets mening bör paragrafen förtydligas. Lagrådet föror-
dar att paragrafen, som bör betecknas 24 §, far följande lydelse:

”De belopp som anges i 12 §, 18 § tredje stycket och 23 § utgör mot-
svarigheten i svenska kronor till de belopp i ecu som anges i artiklarna
8 och 10 i avtalet i bilaga 2. Beloppen i de nämnda paragraferna skall,
med början år 1997, fastställas av regeringen före utgången av no-
vember varje år för det närmast följande kalenderåret, om inte annat
följer av andra stycket. Beloppen beräknas med ledning av den kurs i
svenska kronor av ecu som gäller den första vardagen i oktober året
före kalenderåret och som offentliggjorts i Europeiska gemenskaper-
nas officiella tidning. De framräknade beloppen avrundas till närmast
lägre hela krontal.

Om ett belopp som beräknas för ett visst år före avrundning avviker
från föregående års belopp med mindre än 5 procent eller med mindre
än motsvarigheten i svenska kronor till 5 ecu, skall föregående års
belopp fortsätta att gälla.”

28 §

I paragrafen anges att ett avgiftspliktigt fordon inte far användas om
väg-avgiften inte har betalats. Det är att märka att en förutsättning för
avgiftsplikt, såvitt gäller svenska motorfordon, är att de används på
det svenska allmänna vägnätet, medan avgiftsplikten beträffande ut-
ländska motorfordon gäller rätten att använda de vägar som anges i
bilaga 1 (6 och 7 §§ i det remitterade förslaget, 5 § i Lagrådets för-
slag). Användande av andra vägar kan således ske utan erläggande av
vägavgift.

Med hänsyn bl.a. till det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen,
som bör betecknas 25 §, ges följande lydelse:

”Avgiftspliktigt motorfordon får inte användas, om föreskriven väg-
avgift inte har betalats.”

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

38 §

I paragrafen, som handlar om överklagande, bör som en följd av Lag-
rådets förslag beträffande 27 §, hänvisningen till beslut enligt den pa-
ragrafen utgå.

39 §

Lagrådet har i det föregående förordat att bestämmelserna i 39 § i re-
missförslaget skall flyttas till 7 §.

Övergångsbestämmelserna

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1997. Bestämmelser som
gäller för utländska motorfordon samt bestämmelser om brukandeför-
bud och indrivning av vägavgift liksom kontroll- och straffbestämmel-
ser skall dock inte tillämpas förrän från och med den 1 februari 1997.
Av punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna framgår vidare att
avgiftsplikt beträffande svenska motorfordon inte föreligger för tid fö-
re den 1 februari 1997. Däremot skall betalning i vissa fall göras dess-
förinnan.

Innebörden av övergångsbestämmelserna i redovisade delar är, så-
vitt Lagrådet kan bedöma, att den föreslagna lagen i realiteten skall
börja tillämpas den 1 februari 1997 men att möjlighet skall föreligga
att genomföra uppbörd av vägavgifter för vissa svenska motorfordon
redan under januari 1997. Enligt Lagrådets mening vinner bestämmel-
serna i tydlighet om de formuleras i enlighet härmed. Lagrådet föreslår
att bestämmelserna ges följande lydelse:

”1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1997.

2. För svenskt motorfordon, som vid en tillämpning av 5-7 §§
skulle vara avgiftspliktigt vid ingången av år 1997, skall vägavgiften
för den avgiftsperiod som börjar den 1 februari 1997 betalas senast
den 20 januari 1997.

3. För svenskt motorfordon, som vid en tillämpning av 5-7 §§
skulle bli avgiftspliktigt under januari 1997, skall vägavgiften för den
avgiftsperiod som börjar den 1 februari 1997 betalas senast tre veckor
efter det att fordonet skulle ha blivit avgiftspliktigt.

4. Om ett motorfordon som avses i punkt 2 eller 3 inte är av-
giftspliktigt vid lagens ikraftträdande, återbetalas erlagd avgift utan
avdrag av den avgift som anges i 18 § tredje stycket.

5. För fordon som är registrerat i Grekland tas vägavgift ut med
femtio procent av de i 13 § angivna beloppen för tid till och med den
31 december 1997.”

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen

De föreslagna ändringarna avser bilaga 1 till fordonsskattelagen. I bi-
lagan, som innehåller skattesatserna för olika fordon, anges i punkter-
na 2.5.2, 2.6.2 och 2.7.2 skattesatserna för vägavgiftspliktiga lastbilar
utan draganordning. Skattesatserna anges för dessa lastbilar med bör-
jan vid skattevikten (=totalvikten) 7 001 kilogram. Den föreslagna
vägavgiften skall dock enligt det remitterade förslaget kunna tas ut
endast för fordon med en totalvikt om minst 12 000 kilogram. De an-
givna punkterna bör därför justeras.

Förslaget till lag om ändring i lagen om indrivning av statliga
fordringar m.m.

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 4

7 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 12

AVTAL OM UTTAG AV EN AVGIFT FÖR TUNGA Prop. 1997/98:12

FORDON SOM ANVÄNDER VISSA VÄGAR ^Bila8^{a 5}

Innehållsförteckning

Artikel 1 Avtalets syfte

Artikel 2 Definitioner

Artikel 3 Avgiftsplikt

Artikel 4 Befrielse från vägavgift

Artikel 5 Avgiftsskyldiga för vägavgift

Artikel 6 Uppbörd av vägavgift

Artikel 7 Perioder för vägavgift

Artikel 8 Avgiftssatser

Artikel 9 Bevis om betald vägavgift

Artikel 10 Återbetalning vid uteblivet utnyttjande

Artikel 11 Kontroll

Artikel 12 Påföljder

Artikel 13 Fördelning av avgiftsintäkterna

Artikel 14 Inrättande av en samordningskommitté

Artikel 15 Skiljedomsförfarande

Artikel 16 Tillträde

Artikel 17 Avstående från uppbörd av vägavgift

Artikel 18 Uppsägning

Artikel 19 Ikraftträdande

Artikel 20 Giltighet

Regeringarna i Konungariket Belgien, Konungariket Danmark, För-
bundsrepubliken Tyskland, Storhertigdömet Luxemburg och Konungari-
ket Nederländerna,

som beaktar rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om
medlemsstaternas tillämpning av skatter på vissa fordon som används för
godstransporter på väg och tullar och avgifter för användningen av vissa
infrastrukturer och

som beaktar den gemensamma förklaringen om införande av ett gemen-
samt system för vägavgifter gjord i Luxemburg av de belgiska, danska,
luxemburgska, nederländska och tyska delegationerna vid Europeiska
gemenskapernas råds 1668 möte den 7, 8 och 19 juni 1993,

har kommit överens om följande.

Artikel 1 Avtalets syfte

Detta avtal syftar till att införa ett system för uppbörd av de avtalsslutan-
de partema av en gemensam avgift på vissa fordon som använder vissa
vägar inom partemas territorier och regler för och förfaranden vid för-
delning av intäkterna av dessa avgifter.

Artikel 2 Definitioner

1. Definitionerna i artikel 2 i rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 okto-
ber 1993 om medlemsstaternas tillämpning av skatter på vissa fordon
som används för godstransporter på väg och tullar och avgifter för an-
vändningen av vissa infrastrukturer, hämedan kallat direktivet, är till-
lämpliga på detta avtal.

2. För övrigt avses i detta avtal med de avtalsslutande parternas territo-
rier Konungariket Belgiens, Konungariket Danmarks, Förbundsrepubli-
ken Tysklands, Storhertigdömet Luxemburgs och Konungariket Neder-
ländernas respektive territorier i Europa.

Artikel 3 Avgiftsplikt

1. Enligt bestämmelserna i detta avtal skall de avtalsslutande parterna
inom sina territorier från den 1 januari 1995 uppbära en gemensam avgift
för användning av motorvägar for fordon definierade i direktivets artikel

2. Motorvägar, som leder till eller från en gränsövergång till en med-
lemsstat i Europeiska unionen där gemensam avgift inte uppbärs, får en-
ligt förfarandet i direktivets artikel 9 befrias från vägavgift inom de av-
talsslutande parternas territorier mellan gränspassagen och närmast be-
lägna påfart eller avfart till det vägnät som far användas gratis.

2. I enlighet med direktivets artikel 7 d får varje avtalsslutande part ut-
sträcka uppbörden av den gemensamma avgiften till andra vägar.

3. Varje avtalsslutande part får för fordon registrerade i dess territorium
enligt direktivets artikel 7 e uppbära gemensam avgift för hela sitt väg-
nät.

4. Vägavgift uppbärs för ett bestämt fordon. Den kan inte överföras från
ett fordon till ett annat.

Artikel 4 Befrielse från vägavgift

1. Fordon tillhörande försvarsmakten, civilförsvaret, brandkåren eller
andra räddningstjänster, polisväsendet samt vägväsendet är befriade från
den vägavgift som avses i artikel 3.

2. De avtalsslutande parterna får inom sina respektive territorier befria
fordon uppräknade i direktivets artikel 6.3 andra stycket från den avgift
som avses i artikel 3.

3. En förutsättning för befrielse från vägavgift enligt punkt 1 i denna ar-
tikel är att fordonet bär de yttre kännetecken för fordon som används på
sätt som avses i nämnda punkt 1. Vad gäller punkt 2 skall de avtalsslu-
tande parterna till varandra och till Europeiska gemenskapernas kommis-
sion lämna upplysning om vilka fordon de har beviljat befrielse.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

4. I fråga om fordonskombinationer är motorfordonet bestämmande för Prop. 1997/98:12
befrielse från vägavgift. Bilaga 5

Artikel 5 Avgiftsskyldiga for vägavgift

Avgiftsskyldig är den person som under användning av de i artikel 3 av-
sedda vägarna

1) beslutar om användning av motorfordonet,

2) är förare av motorfordonet,

3) är ägare till eller har nyttjanderätten till motorfordonet.

Om det finns flera avgiftsskyldiga personer, skall de solidariskt svara för
betalning av vägavgiften.

Artikel 6 Uppbörd av vägavgift

Formerna för uppbörd av vägavgift skall bestämmas på det administrati-
va planet mellan de avtalsslutande parterna under överinseende av Euro-
peiska gemenskapernas kommission i enlighet med direktivets artikel
8.1.

Artikel 7 Perioder för vägavgift

1. Vägavgift får betalas för perioder som anges i kalenderdagar, veckor,
månader eller år; ett år är längsta tillåtna period.

2. Utan att det inverkar på tillämpningen av bestämmelserna i punkt 3
får, för en period på minst en vecka, vägavgift betalas för att gälla från
vilken dag som helst.

3. Avtalsslutande parter som för fordon registerade i deras eget territori-
um uppbär uteslutande årlig vägavgift far använda kalenderår som årspe-
riod.

Artikel 8 Avgiftssatser

1. Vägavgiften per år inklusive administrationskostnader är för fordon
med

1) högst 3 axlar 750 ecu,

2) 4 el. fler axlar 1250 ecu.

2. Vägavgiften per månad inklusive administrationskostnader är för for-
don med

1) högst 3 axlar 75 ecu,

2) 4 el. fler axlar 125 ecu.

3. Vägavgiften per vecka inklusive administrationskostnader är för for-
don med

1) högst 3 axlar 20 ecu,

2) 4 el. fler axlar 33 ecu.

4. Vägavgiften per dag inklusive administrationskostnader är 6 ecu för
båda fordonskategoriema.

5. För fordon registerade i Grekland är avgifterna enligt punkterna 1-4 i
denna artikel nedsatta till hälften av angivna avgiftssatser under en över-
gångsperiod som löper ut den 31 december 1997.

För fordon registerade i Irland eller Portugal är avgifterna enligt punkter-
na 1-4 i denna artikel nedsatta till hälften av angivna avgiftssatser under
en övergångsperiod som löper ut den 31 december 1996.

6. Avtalsslutande parter som för fordon registrerade i sina egna territorier
uppbär uteslutande årlig avgift far vid bestämmande av avgifterna enligt
punkt 1 som utgångspunkt använda den största fordonskombination som
det avgiftspliktiga motorfordonet kan ingå i.

7. Vid tillämpning av detta avtal skall växelkursen för ecun i de olika
nationella valutorna bestämmas enligt direktivets artikel 11.

Artikel 9 Bevis om betald vägavgift

1. Vid betalning av vägavgift utfärdas bevis.

2. Det bevis som avses i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

1) datum och klockslag för utfärdande,

2) period för vilken avgift har betalats,

3) avgiftskategori,

4) avgiftsbelopp, samt

5) fordonets registreringsnummer och nationalitet.

3. Fordonets förare är skyldig att vid användning av avgiftsbelagda vägar
medföra och på anfordran uppvisa det bevis som avses i punkt 1 i denna
artikel.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

Artikel 10 Återbetalning vid uteblivet utnyttjande

1. Vägavgiften återbetalas på begäran om beviset återlämnas före ut-
gången av den period för vilken den har betalats. Återbetalning är inte
tillåten om vägavgiften har betalats för en period kortare än ett år.

2. Vid beräkning av det belopp som skall återbetalas skall hänsyn endast
tas till antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats ut-
tryckt i tolftedelar av avgiften enligt artikel 8.1. Ett belopp på 25 ecu de-
biteras för täckande av administrationskostnaderna för prövning av begä-
ran om återbetalning.

3. De avtalsslutande parter som för fordon registrerade i deras egna ter-
ritorier uppbär uteslutande årlig vägavgift får avstå från återbetalning för
dessa fordon.

Artikel 11 Kontroll

1. Varje avtalsslutande part skall på eget ansvar kontrollera efterlevnaden
av bestämmelserna om vägavgift. Varje avtalsslutande part skall förordna
och inrätta behöriga tillsynsmyndigheter för denna kontroll.

2. De avtalsslutande parterna skall informera varandra och Europeiska
gemenskapernas kommission om vidtagna lagstiftningsåtgärder och ad-
ministrativa åtgärder i detta syfte samt om vilka myndigheter och organ
som är behöriga att tillse att de bestämmelser efterlevs som gäller för
vägavgift inom deras territorier.

3. De avtalsslutande parterna och deras behöriga myndigheter och organ
skall samarbeta i fråga om kontroll.

Artikel 12 Påföljder

De avtalsslutande parterna skall vidta åtgärder för att bestraffa överträ-
delser av bestämmelserna om vägavgiftsplikt och om skyldighet att med-
föra bevis.

Artikel 13 Fördelning av avgiftsintäkterna

1. Intäkter av avgifter som uppburits inom en avtalsslutande parts territo-
rium inom vilket gemensam avgift uppbäres tillfaller denna part.

Intäkter av avgifter som hänför sig till transportörer i avtalsslutande par-
ter där gemensam avgift uppbäres justeras i enlighet med punkt 2 i denna
artikel.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

Intäkter av avgifter som hänför sig till fordon registrerade utanför de av-
talsslutande parternas territorium där gemensam avgift uppbäres bestäms
och fördelas mellan parterna enligt punkt 3 nedan.

2. Intäkter av avgifter som hänför sig till transportörer i avtalsslutande
parter där gemensam avgift uppbäres skall korrigeras med hänsyn till
vägavgiftssats, genomsnittligt körda kilometer per fordon samt antal ki-
lometer tillryggalagda av en parts transportörer inom en annan parts ter-
ritorium under 1992. Parterna skall tillställa varandra nödvändig statistik.
Två eller flera parter kan komma överens om att avstå från att justera
gemensamma avgiftsintäkter.

Följande formel skall tillämpas vid justeringen:

C (D-E) = F där C = A/B, och

A = den årliga avgiften på 1250 ecu,

B = det genomsnittliga årliga kilometerantalet per fordon på 130 000 km,

C = satsen för gemensam avgift per körd km,

D = antal körda kilometer på avtalsslutande part A:s territorium av for-
don från part B,

E = antal körda kilometer på avtalsslutande part B:s territorium av fordon
från part A, samt

F = justeringsbeloppet.

3. För att fördela intäkterna av vägavgifter uppburna av fordon registre-
rade utanför avtalsslutande parters territorium där gemensam avgift upp-
bäres, skall parterna fastställa storleken på de intäkter som har betalts till
dem. Detta görs vid utgången av ifrågavarande kalenderår varvid den
första gång så sker är den 31 december 1995 för den gångna årsperioden
för uppbörd. Vederbörlig information skall inom tre månader överlämnas
till de övriga avtalsslutande parter där gemensam avgift uppbäres.

Dessa avtalsslutande parter skall gemensamt pröva informationerna och
fastställa deras riktighet.

De fastställda avgiftsintäkterna skall fördelas mellan de avtalsslutande
parterna enligt följande:

Konungariket Belgien erhåller 13 % av intäkterna,

Konungariket Danmark erhåller 4 % av intäkterna,

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

Förbundsrepubliken Tyskland erhåller 73 % av intäkterna,

Storhertigdömet Luxemburg erhåller 1 % av intäkterna,

Konungariket Nederländerna erhåller 9 % av intäkterna.

De avtalsslutande parterna far genom enhälligt beslut justera dessa pro-
centtal på grundval av statistik som utvisar berörda transportörers an-
vändning av infrastrukturen i varje avtalsslutande part som deltar i det
gemensamma avgiftssystemet. De avtalsslutande parterna skall samar-
beta i detta syfte genom att lämna varandra erforderlig statistik.

4. De avtalsslutande parterna skall enhälligt fastställa kompensationsbe-
loppen med hjälp av de ovan angivna beräkningsmetoderna och verk-
ställa kompensationsbetalningama inom en månad efter fastställandet av
kompensationsbeloppen.

Artikel 14 Inrättande av en samordningskommitté

1. De avtalsslutande parterna skall inrätta en samordningskommitté för
att utföra de uppgifter som avses i detta avtal för att uppbära gemensam
vägavgift. Denna skall särskilt utföra följande uppgifter:

1) tillämpning av justeringsnyckeln och fördelningsnyckeln enligt detta
avtal,

2) kontroll och avräkning av avgiftsintäkterna av gemensam vägavgift i
stater som inte uppbär gemensam vägavgift, samt

3) samordning mellan de nationella kontrollorgan som inrättats av de
avtalsslutande parter som uppbär gemensam vägavgift.

2. Samordningskommittén skall anta en arbetsordning som fastställer
enskildheterna i verksamheten och beslutsfattandet enligt detta avtal.

3. Samordningskommittén skall sammanträda minst en gång per år efter
kallelse av en av de avtalsslutande parterna. Kommittén skall samman-
kallas på begäran av en part.

4. Europeiska gemenskapernas kommission skall inbjudas att delta i alla
samordningskommitténs möten.

Artikel 15 Skiljedomsförfarande

Tvister mellan de avtalsslutande parterna om tolkning eller tillämpning
av detta avtal och dess tilläggsavtal som inte kan lösas genom direkta
förhandlingar inom ramen för samordningskommittén skall avgöras av
Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 182 i Fördra-
get om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

Artikel 16 Tillträde

Varje medlemsstat i Europeiska unionen får tillträda detta avtal. Tillträ-
det skall regleras genom ett avtal mellan den staten och de avtalsslutande
parterna.

Artikel 17 Avstående från uppbörd av vägavgift

1. Varje avtalsslutande part får avstå från uppbörd av gemensam vägav-
gift eller besluta att upphöra därmed inom sitt territorium. I sådant fall får
den parten dock inte infora periodlängdsberoende nationell vägavgift
eller, tidigare än den 1 januari 1998, infora ett generellt nationellt kör-
sträckeberoende vägavgiftssystem.

2. Depositarien skall senast nio månader i förväg underrättas om upphö-
rande med att uppbära gemensam vägavgift. Med verkan från samma dag
får även de andra avtalsslutande parterna upphöra med att uppbära ge-
mensam vägavgift efter en uppsägningstid minskad till sex månader.

3. 1 det fallet skall de avtalsslutande parterna på förslag av den samord-
ningskommitté som avses i artikel 14 justera den fördelningsnyckel som
fastställs i artikel 13.3. Denna justering skall godkännas genom diploma-
tisk notväxling.

Artikel 18 Uppsägning

1. Detta avtal far sägas upp första gången till den 31 december 1997 ge-
nom skriftligt meddelande till depositarien med nio månaders uppsäg-
ningstid. Därefter får det sägas upp vid utgången av varje kalenderår med
samma uppsägningstid.

Om någon av de avtalsslutande parterna utnyttjar sin rätt till uppsägning,
får de övriga parterna säga upp avtalet med en uppsägningstid minskad
till sex månader.

Om en avtalsslutande part utnyttjar sin rätt till uppsägning, far den inte
införa periodlängdsberoende nationell vägavgift.

2. Vid uppsägning enligt punkt 1 i denna artikel skall de övriga avtals-
slutande parterna justera den fördelningsnyckel som fastställs i artikel
13.3. Denna justering skall godkännas genom diplomatisk notväxling.

Artikel 19 Ikraftträdande

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
den månad då alla avtalsslutande parter på diplomatisk väg har meddelat
Europeiska gemenskapernas kommission att de nationella konstitutio-
nella bestämmelserna för avtalets ikraftträdande har uppfyllts.

Prop. 1997/98:12

Bilaga 5

2. Depositarien skall notifiera alla de avtalsslutande parternas regeringar Prop. 1997/98:12
om de meddelanden som nämns i punkt 1 i denna artikel och om dagen Bilaga 5

då detta avtal träder i kraft.

3. För det fall att en eller flera avtalsslutande parter inte har kunnat över-
lämna den notifikation som avses i punkt 1 i denna artikel före den 1 ja-
nuari 1995, far de övriga parterna eller en av dem provisoriskt tillämpa
avtalet från den dagen.

Artikel 20 Giltighet

Detta avtal skall gälla till den 31 december år 2019. Två eller flera av-
talsslutande parter far avtala om att forlänga giltigheten.

Upprättat i Bryssel den 9 februari 1994 på danska, franska, nederländska
och tyska språken, som alla är lika giltiga i en originalversion som depo-
neras i arkivet hos Europeiska gemenskapernas kommission. Europeiska
gemenskapernas kommission skall överlämna en bestyrkt kopia till var
och en av de avtalsslutande parterna.

Storhertigdömet Luxemburg

Utrikesministeriet

Vid undertecknandet av avtalet om uttag av en avgift for tunga fordon
som använder vissa vägar gjorde Luxemburg följande reservation:

Luxemburg förbehåller sig rätten att inte uppbära vägavgift på de i avta-
let avsedda fordon som utan omlastning passerar genom dess territorium
på sträckan Frankrike - Belgien resp. Saar - Belgien och omvänt och
som till följd av nationella bestämmelser nödgas använda motorvägsnätet
för att passera förbi Luxemburgs stad på de motorvägsavsnitt för vilka
dessa bestämmelser gäller.

Luxemburg den 9 februari 1994

Protokoll om Konungariket Sveriges anslutning till avtalet om uttag Prop. 1997/98:12
av en avgift for tunga fordon som använder vissa vägar Bilaga 6

Regeringarna i

Konungariket Belgien

Konungariket Danmark

Förbundsrepubliken Tyskland

Storhertigdömet Luxemburg och

Konungariket Nederländerna

som avtalsslutande parter i avtalet om uttag av en avgift for tunga fordon
som använder vissa vägar, undertecknat i Bryssel den 9 februari 1994,
nedan kallat ”avtalet den 9 februari 1994”, å ena sidan
och

regeringen i Konungariket Sverige å andra sidan

har i anledning av Konungariket Sveriges önskan att ansluta sig till avta-
let den 9 februari 1994 och med hänvisning till artikel 16 i detta avtal
kommit överens om följande:

Artikel 1

Konungariket Sverige ansluter sig till avtalet den 9 februari 1994 i dess
genom föreliggande protokoll ändrade lydelse.

Artikel 2

(1) Artikel 2, punkt 2 i avtalet den 9 februari 1994 ersätts med följande
bestämmelse:

”För övrigt avses i detta avtal med ”de avtalsslutande parternas territori-
um” Konungariket Belgiens, Konungariket Danmarks, Förbundsrepubli-
ken Tysklands, Storhertigdömet Luxemburgs, Konungariket Nederlän-
dernas och Konungariket Sveriges respektive territorier i Europa”.

(2) Artikel 13, punkt 3, stycke 3 i avtalet den 9 februari 1994 ersätts med
följande bestämmelse:

”De fastställda avgiftsintäkterna skall fördelas mellan de avtalsslutande
parterna enligt följande:

- Konungariket Belgien erhåller 12,31 % av intäkterna,

- Konungariket Danmark erhåller 3,79 % av intäkterna,

- Förbundsrepubliken Tyskland erhåller 69,16 % av intäkterna,

- Storhertigdömet Luxemburg erhåller 0,97 % av intäkterna,

- Konungariket Nederländerna erhåller 8,52 % av intäkterna, Prop. 1997/98:12

Bilaga 6

- Konungariket Sverige erhåller 5,25 % av intäkterna”.

Artikel 3

(1) Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den månad som följer
efter den månad då alla avtalsslutande parter på diplomatisk väg skriftli-
gen har meddelat Europeiska gemenskapernas kommission att de natio-
nella konstitutionella bestämmelserna for ikraftträdandet har uppfyllts.

(2) Depositarien notifierar regeringen hos alla avtalsslutande parter om
de meddelanden som nämns i punkt 1 i denna artikel och om dagen då
detta protokoll träder i kraft.

(3) Om detta protokoll inte har trätt i kraft den 1 januari 1997 i enlighet
med första stycket i denna artikel får de avtalsslutande parterna, efter det
att Konungariket Sverige har uppfyllt de nationella konstitutionella be-
stämmelserna för ikraftträdandet av protokollet, i enlighet med sina lagar
och andra föreskrifter interimistiskt tillämpa protokollet.

(4) Avtalet den 9 februari 1994 på svenska språket, som är lika giltigt
som de danska, franska, holländska och tyska texterna, skall i original-
version deponeras i arkivet hos Europeiska gemenskapernas kommission.
Europeiska gemenskapernas kommission översänder en bestyrkt kopia
till var och en av de avtalsslutande parterna.

Upprättat i Bryssel den 18 september 1997

på danska, franska, holländska, tyska och svenska språken, som alla är
lika giltiga, i en originalversion som deponeras i arkivet hos Europeis-
ka gemenskapernas kommission. Europeiska gemenskapernas kom-
mission sänder en bestyrkt kopia till var och en av de avtalsslutande
parterna.

F inansdepartementet

Prop. 1997/98:12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1997

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori,
Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johans-
son, von Sydow, Åhnberg, Messing

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Regeringen beslutar proposition 1997/98:12 Vägavgift för vissa tunga
fordon

gotab 55034, Stockholm 1997

Regeringens proposition

1997/98:12

Vägavgift för vissa tunga fordon

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om vägavgift för vissa tungafordon

22

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen(1988:327)

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om Prop. 1997/98:12indrivning av statliga fordringar m.m.

Ärendet och dess beredning

4 Vägavgift for vissa tunga fordon

4.1 Inledning

4.2 Tillträde

4.3 Avgiftspliktiga fordon

4.4 Avgiftsperiod

4.5 Avgiftssatser

4.6 Avgiftsskyldig

4.7 Vägavgiftsbevis

4.8 Avgiftsbelagda vägar

4.9 Försäljningsställen

4.10 Ecu-kurs

4.11 Kontroll

4.12 Återbetalning

4.13 Undantag

4.14 Straffbestämmelser

4.15 Ändringar i fordonsskattelagen m.m.

4.16 Administration

4.17 Fördelning av de gemensamma avgiftsintäkterna

4.18 Tvist angående tolkning av direktivet

5 Ikraftträdande

Statsfmansiella effekter m.m.

7 Författningskommentar

7.1 Förslaget till lag om vägavgift för vissa tunga fordon

7.2 Förslaget till lag om ändring i fordonsskattelagen

Förslaget till lag om ändring i lagen om indrivning av Prop. 1997/98:12statliga fordringar m.m.

Sammanfattning av rapporten Vägavgift i Sverige Prop. 1997/98:12

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande överrapporten Vägavgift i Sverige

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om vägavgift för vissa tunga fordon

§8888888=8388883888833

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av Prop. 1997/98:12statliga fordringar m.m Bilaga 3

Lagrådets yttrande

70

fö#

AVTAL OM UTTAG AV EN AVGIFT FÖR TUNGA Prop. 1997/98:12

FORDON SOM ANVÄNDER VISSA VÄGAR Bila8a 5

F inansdepartementet

2.1 Förslag till lag om vägavgift för vissa tunga
fordon

Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen
(1988:327)

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om Prop. 1997/98:12
indrivning av statliga fordringar m.m.

Förslaget till lag om ändring i lagen om indrivning av Prop. 1997/98:12
statliga fordringar m.m.

Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över
rapporten Vägavgift i Sverige

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av Prop. 1997/98:12
statliga fordringar m.m Bilaga 3

FORDON SOM ANVÄNDER VISSA VÄGAR ^Bila8^{a 5}