De så kallade praktisk-estetiska ämnena i skolan har för lite utrymme och då främst hemkunskapen.
För att dagens elever ska kunna tllgodogöra sig de teoretiska kunskaperna måste det även finnas praktiska ämnen.
De praktiska ämnen som slöjd och hemkunskap har stor betydelse för hur eleven ska klara sitt steg in i vuxenlivet.
Hemkunskapskunskaperna är viktiga att bära med sig ut i livet. Vi vet att dagens barn lever i familjer där flera av familjemedlemmarna har olika mattider och att måltiderna äts på t.ex. arbetsplatsen och för barnens del i skolan.
Matlagning och måltider blir i många familjer undanträngda p.g.a. det stressade liv vi lever.
Skolans roll som förmedlare av kunskaperna om matlagning, kost och föda är av största betydelse.
Vi lever idag i en ”mikro-värld” där det köps mer och mer färdig mat från våra affärsdiskar som bara ”mikras” i några minuter.
Betr. denna färdigmat får vi signaler med jämna mellanrum att den inte alltid är den bästa ur näringssynpunkt för ungdomarna.
Därför är det extra viktigt idag att hemkunskapen får utökad tid i grundskolan så att dagens ungdomar får lära sig att laga näringsriktig mat, och framförallt att laga billig mat t.ex. att göra ”långkok”.
Att ungdomarna får lära sig att det finns mer saker än alla dessa biffar med olika namn i butikerna , att skolan förmedlar kunskapen om hur vi tar tillvara våra fina svenska köttprodukter och framförallt våra rotfrukter som tenderar att bli helt bortglömda i ”mikro”-värmningens tidevarv. Skolan har också ett viktigt kulturarv i matens historia att föra vidare till dagens generationer.
Hemkunskapen är också ett utmärkt exempel på hur praktik och teori kan förenas i det praktiska livet, t.ex. ekonomi och svenska.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka ämnet hemkunskap i skolan.
|
Monica Widnemark (s) |
Lilian Virgin (s) |