Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 omfattar utgifter för skolväsendet, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildning samt universitetsforskning.

1 Grundskola och gymnasieskola

Skolan är en framtidsinvestering både för de enskilda medborgarna och för samhället i stort. Det är samhällets skyldighet att ge alla en likvärdig möjlighet att utvecklas efter sina anlag, intressen och önskemål. Under de senaste åren har varken kommunerna eller staten levt upp till sina åtaganden. Det har lett till att skolorna tvingats göra kraftiga nedskärningar. Alltför många skolor har idag en standard som inte kan anses tillräcklig för att de mål och riktlinjer som finns i läroplanen ska uppnås. En utbildningssatsning måste därför lägga stor vikt vid grundskolan och gymnasieskolan. I vår ekonomiska motion anslås 1 800 miljoner kronor till kommunerna utöver regeringens förslag för 1998 bland annat för att genomföra nödvändiga satsningar inom skolans område.

2 Vuxenutbildningen och kunskapslyftet

Riksdagen har på förslag av regeringen beslutat genomföra en utbildningssatsning under fem år framöver. Den har som huvudsyfte att ge vuxna med dåliga baskunskaper möjlighet till vidareutbildning och kompetensutveckling. Enligt Kunskapslyftskommittén handlade det från början om en satsning motsvarande 100 000 studieårsplatser inom vuxenutbildningen varav kommunerna skulle ansvara för att planera och genomföra 86 300. I årets vårproposition föreslog regeringen sedan att kunskapslyftet skulle utökas med ytterligare 10 000 platser per år 1997–2000. Det förslaget ligger fast. Vid närmare analys av denna satsning finner man att en stor del av platserna som omtalas inte är nya. De har fram till nu varit tillfälliga och gått under benämningen arbetsmarknadsbetingade satsningar. Att de görs permanenta anser vi kristdemokrater vara positivt eftersom utbildningssatsningar bör vara långsiktiga och inte konjunkturbetingade.

Det rör sig ändå om en kraftig och snabb utbyggnad av antalet platser inom vuxenundervisningen. Kristdemokraterna anser att det finns risk för att den höga takten innebär negativa konsekvenser för utbildningskvaliteten. Lärarantal, lokaler och material får svårt att hålla jämna steg med det stigande antalet studenter. Vi anser det därför nödvändigt med en något lägre utbyggnadstakt och föreslår att kunskapslyftet begränsas till 7 500 nya platser per år fram till år 2000.

Komvux, folkhögskolor och studieförbund är tre utbildningsformer som kompletterar varandra. Därför bör alla dessa tre få ta del av utökade resurser när stora utbildningssatsningar sker. Folkhögskolor och studieförbund skiljer sig i sin utformning från komvux, vilket innebär att de lockar till sig andra grupper av studerande. Bland annat har dessa utbildningsformer lyckats nå ut till invandrare och funktionshandikappade. Andelen kvinnor har också varit hög, cirka 60 %. Kvaliteten på dessa utbildningar har visat sig vara hög. Detta har vi påpekat länge och välkomnade därför de 10 000 platser som tilldelades folkhögskolorna som en del av utbildningssatsningen.

Vi har också understrukit vikten av att den kvalificerade yrkesutbildningen får sin del av utbildningssatsningen. Här finns en mycket stor efterfrågan och även om vi ser positivt på den omfördelning som nu gjorts till den kvalificerade yrkesutbildningen, som innebär totalt 8 800 platser höstterminen 1998, anser vi att denna verksamhet borde tilldelas en större del av de stora resurser som avsätts för vuxenutbildningen.

Totalt innebär vår lägre utbyggnadstakt att vi minskar anslaget till särskilda utbildningssatsningar för vuxna i förhållande till regeringen med 80 miljoner kronor för 1998.

3 Svensk undervisning i utlandet

I årets vårproposition föreslog regeringen att bidragen till den svenska undervisningen i utlandet skulle sänkas med 20 miljoner kronor från och med 1998. Vi framförde då åsikten att den föreslagna nedskärningen skulle drabba undervisningen orimligt hårt. Efter påtryckningar har regeringen sedan dess delvis gett med sig. Det rör sig fortfarande om 20 miljoner kronor i besparingar men nu över tre år. Vi kristdemokrater yrkar avslag på besparingen och avsätter för år 1998 13 miljoner kronor till det ändamålet under anslaget A 11. Bidrag till svensk undervisning i utlandet.

4 Högre utbildning och forskning

Även inom den högre utbildningen sker en kraftig utbyggnad av årsstudieplatserna som fortsätter de närmaste åren. Utbyggnaden är angelägen eftersom många studenter som skulle vilja läsa på högskolan i dag inte ges tillfälle till det. Vi välkomnar därför högskolesatsningen, men liksom när det gäller vuxenstudiesatsningen varnar vi för att en alltför hög takt innebär en risk för att kvaliteten på utbildningen blir lidande. Detta problem behandlas mer utförligt i en separat motion om universitet och högskolor. Vår slutsats blir även här att det krävs en något lägre takt på högskolesatsningen om kvaliteten inte ska urholkas. För att ytterligare värna kvaliteten avsätter vi 50 miljoner av de besparingar som vår lägre utbyggnadstakt innebär till forskarutbildningen, vilket bidrar till att öka antalet disputerade lärare.

Totalt sett innebär våra förslag att vi minskar anslagen till högskolan i förhållande till regeringen med 318 miljoner kronor år 1998.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen,
att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar på bidrag till de svenska utlandsskolorna om totalt 20 miljoner kronor 1998–2000,
att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning:

Anslag (i tusental kronor)		Regeringens förslag	Anslagsförändring
A 11 Bidrag till svensk undervisning i utlandet		67 108	+13 000
A 14 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna		3 474 333	-80 000
B 1–B 48 Anslag till universitet och högskolor		19 198 839	-318 000
Summa för utgiftsområdet		27 050 554	-385 000
Stockholm den 1 oktober 1997
Inger Davidson (kd)
Åke Carnerö (kd)	Holger Gustafsson (kd)
Ingrid Näslund (kd)	Chatrine Pålsson (kd)
Fanny Rizell (kd)	Tuve Skånberg (kd)
Rolf Åbjörnsson (kd)