3.3.3 Likv�rdiga villkor f�r kvinnor och m�n i forskarkarri�ren 28
3.3.4 Alternativa �tg�rdsf�rslag 30
3.3.5 Ny tj�nstestruktur f�r �kad r�rlighet 31
3.3.6 Administration och rationaliseringsm�jligheter 32
3.4 Forskning vid universitet och mindre och medelstora h�gskolor
- ett optimeringsproblem 34
3.5 Finansiering av grundforskning och forskarutbildning 34
3.5.1 Utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor 40
3.6 Samordning och effektivisering av forskningsresurser 40
3.7 Rationalisera sektorsforskningen 40
3.8 St�rk sektorsforskningen inom milj�skydd, milj�v�nlig
produktion och varuhantering samt milj�betingade h�lsorisker 40
3.9 F�rsvarets forskning i civil verksamhet 40
3.9.1 Dyslexiprojektet 43
3.9.2 Sensorprojektet 43
3.9.3 Man-maskin projektet 43
3.9.4 Riskanalysprojektet 43
3.10 Stoppa on�diga djurf�rs�k 43
3.10.1 Oinskr�nkt myndighetsansvar och etiska bed�mningar
vid vetenskapliga djurf�rs�k 43
3.11 Speciellt ansvar f�r information om utvecklingen inom vissa
vetenskapsgrenar 44
4 F�rdelning p� anslagsomr�den 45
5 Hemst�llan 54
Milj�partiets motion disponeras i sina huvuddrag efter
regeringens budgetproposition f�r 1998 (Proposition
1997/98:I) utgiftsomr�de 16 "Utbildning och universitets-
forskning". Utgiftsomr�de 15 "Studiest�d" behandlas i
anslutning till den utbildning st�det avser.
Barnomsorg, f�rskola och
grundskola
Allm�nna m�l
Milj�partiet de gr�na anser att skolan skall vara en skola f�r
alla, d�r barn med olika f�ruts�ttningar, fr�n olika milj�er
och med olika religionsinriktningar fostras till att leva
tillsammans och ha respekt f�r varandras egenart. En skola
f�r alla men ocks� en skola f�r envar.
Skolan skall vara en arbetsplats dit alla g�r med gl�dje, d�r det �r en lust
att l�ra och arbeta och d�r alla k�nner ansvar f�r varandra och f�r
verksamheten. Skolan �r landets st�rsta arbetsplats. Eftersom barn arbetar
d�r �r det viktigt att st�lla s�rskilt h�ga krav p� skolans arbetsmilj�, b�de
den
fysiska och den psykosociala.
Utbildningen skall utg� fr�n en medveten kunskapssyn. All kunskap och
all undervisning rymmer v�rderingar och d�rmed ett m�tt av subjektivitet. De
v�rderingar skolan st�r f�r skall vara �ppet redovisade och kunna
ifr�gas�ttas. Eleverna skall l�ra sig att sj�lva s�ka kunskap p� ett obundet,
kreativt s�tt. En demokratisk grundsyn som utg�r fr�n att m�nniskan till sin
natur �r aktiv och vill vara deltagande skall enligt Milj�partiets uppfattning
pr�gla all utbildning.
F�r att �verleva som art p� jorden och r�tt skydda jordens m�nga
livsformer m�ste m�nniskan utveckla en ekologisk f�rst�else och respekt f�r
naturens lagar. Vi m�ste v�rdes�tta livets m�ngfald och livsformer och v�rna
dess grundf�ruts�ttningar. Kunskap om och v�rdnad f�r livet i ett brett
ekologiskt perspektiv �r en v�sentlig del av det som eleverna skall b�ra med
sig fr�n skolan.
Vi m�ste ocks� f�rst� de historiska skeenden som format v�rt och andra
m�nniskors olika samh�llen och deras kulturella s�rart. Barnen beh�ver
kunskap om sin egen historia och insikt om att de �r med och formar
framtiden. Ett brett och medm�nskligt perspektiv p� omv�rlden �r viktigt om
denna framtid skall bli fredlig. F�rst�elsen och respekten f�r andra folk och
kulturer �r livsviktig. Id�n om j�mst�lldhet mellan k�nen m�ste f�rankras
tidigt. Som individer beh�ver barnen tycka om sig sj�lva s�dana de �r. Barn
som �r starka och trygga i sig sj�lva v�gar ocks� ge av sig sj�lva. Ett
medm�nskligt perspektiv p� omv�rlden blir d� m�jligt.
Milj�partiet anser att undervisningen skall utg� fr�n en helhetssyn p�
m�nniskan. Detta skall g�lla alla utbildningsformer, fr�n f�rskola till
h�gskola och annan vuxenutbildning. Eleverna skall uppmuntras att anv�nda
och utveckla sin tankef�rm�ga, sina k�nslor, sin vilja, sin handlingskraft och
sin fantasi.
Undervisningen skall bygga p� v�xelverkan mellan teori och praktik och
ge eleven kunskaper som �r tydligt f�rankrade i verkligheten.
Undervisningen skall s� l�ngt m�jligt anpassas efter individens egen f�rm�ga
och l�ggning. Estetik och konstn�rliga f�rdigheter skall ing� som en naturlig
del i arbetet och anv�ndas som kunskapsk�lla och uttrycksmedel av alla
elever.
Utbildningen i Sverige har genomg�tt stora f�r�ndringar under de senaste
�ren. F�r�ndringarna g�ller alla niv�er i utbildningssystemet. Barnomsorgen
byggs ut till full behovst�ckning. Sex�rsverksamheten har f�tt nya former
och m�jligheterna f�r sex�ringar att b�rja i grundskolan har �ndrats. Den
pedagogiska verksamheten vid f�rskolorna har f�tt en tydligare knytning till
grundskolans l�gstadium med f�rberedande pedagogiska inslag.
Skolplaner, kursplaner och timplaner f�r grundskolan �r nya och genom-
gripande f�r�ndringar har skett inom gymnasieskolan. F�rskolan,
grundskolan och gymnasieskolan har 1992-1994 drabbats av hastigt
p�komna, illa genomt�nkta nedsk�rningar som motiverats av brist p� pengar
i kommuner och stat. Detta har bidragit till att personal avskedats under
former som inneburit ytterligare sv�righeter i en redan omtumlad
verksamhet. Vuxenutbildningen har omorganiserats p� ett genomgripande
s�tt. S� har t.ex. Komvux inordnats i gymnasieskolans organisation. Bland
�tg�rder som riksdagen vidtagit f�r att minska den h�ga arbetsl�sheten p�
kort och l�ng sikt m�rks s�rskilt en stor �kning av utbildningsm�jligheter f�r
arbetsl�sa genom ett kraftigt �kat antal studieplatser vid universitet och
h�gskolor, liksom vid Komvux och i viss utstr�ckning p� folkh�gskolor.
Trots att kortsiktiga �tg�rder p� grund av arbetsl�sheten m�ste ges h�g
prioritet s� f�r inte det l�ngsiktiga arbetet att anpassa utbildningarna till de
nya krav som samh�llet st�r inf�r skjutas p� framtiden. Utbildningsv�sendet
har ansvaret f�r att kommande generationer r�tt kan tackla de nya och
mycket stora problemen. Milj�partiet �nskar d�rf�r att det som framf�rs i det
inledande avsnittet om skolans allm�nna m�ls�ttning i motionen skall
genomsyra hela v�rt utbildningssystem.
Barnomsorg och f�rskola
Barnomsorgen skall i dag vara utbyggd till full
behovst�ckning. Samtidigt har m�nga kommuner, med
h�nvisning till den svaga ekonomin, pressat kostnaderna per
barnomsorgsplats kraftigt. Antalet barn per f�rskoll�rare har
�kat �ver vad som kan anses betryggande. Det finns, som
flera aktuella unders�kningar visat, risk f�r att barn tar skada
p� grund av kvalitetss�nkningarna inom barnomsorgen.
L�rarf�rbundet har i en unders�kning p�talat allvarliga
brister i s�v�l f�rskolan som grundskolan, brister som
framf�r allt drabbar de svagare eleverna.
Risken �r stor att kommunerna med h�nvisning till den d�liga ekonomin
forts�tter p� den inslagna v�gen och l�ter de minsta barnen f� de st�rsta
k�nningarna av prutningarna inom den offentliga sektorn. Vi skall inte pruta
p� kvaliteten i barnomsorgen. I den m�n nedsk�rningar inom denna sektor
skall g�ras s� m�ste de �tf�ljas av en motsvarande �kning i den informella
sektorn s� att kvaliteten kan bibeh�llas.
Frist�ende f�rskolor i f�r�ldraregi har redan tagit steg i denna riktning. Vid
s� kallade f�r�ldraaktiva f�rskolor avlastas personalen vissa arbetsuppgifter
som utf�rs av f�r�ldrarna sj�lva (st�dning, ink�p, vissa enklare reparationer,
matlagning, etc.) och f�rskoll�rarna kan d�rmed h�lla en god kvalitet i den
pedagogiska verksamheten och omsorgen om barnen.
F�r att ge f�r�ldrarna vid de kommunala f�rskolorna samma m�jlighet
som f�r�ldrakooperativen redan har, s� m�ste nu g�llande skattelagstiftning
�ndras s� att den ekonomiska vinsten av f�r�ldrarnas arbete inte beskattas
som l�n f�r arbete eller betraktas som skattepliktig f�rm�n vid eventuell
reduktion av barnomsorgsavgiften.
Vi f�resl�r d�rf�r en �ndring i skattelagstiftningen s� att v�rdet av
f�r�ldrars arbete vid alla former av f�r�ldraaktiva f�rskolor undantages fr�n
beskattning. En s�dan f�r�ndring skulle medf�ra s� stora f�rdelar att �ven
med relativt blygsamma f�r�ldrainsatser skulle kommunen f� l�gre kostnad
per barn, f�r�ldern minskad barnomsorgstaxa och barnen v�sentligt
f�rb�ttrad barnomsorg.
Integrering av barnomsorg, f�rskola och
grundskola
Sex�rsverksamheten �r en viktig del i f�rskolans verksamhet.
F�rskolans hela pedagogik har p� ett annat s�tt �n tidigare
siktet inst�llt p� forts�ttningen i grundskolan. Milj�partiet
har upprepade g�nger f�reslagit att barnomsorg och f�rskola
f�r en mer genomt�nkt m�ls�ttning kopplad till grundskolans
m�l och planer. Inneh�llet i lek och undervisning b�r anges i
sina v�sentliga delar i syfte att skapa garantier f�r att alla
barn f�r likv�rdiga m�jligheter till utveckling och mognad.
Likas� b�r n�gra obligatoriska moment i verksamheterna
fastl�ggas, det kan g�lla krav p� inskolning, ordnade
observationer av individuella barn med speciell
uppm�rksamhet p� t ex barnens motoriska, kognitiva,
sociala, spr�kliga och estetiska utveckling. Minimikrav f�r
regelbundna utvecklingssamtal mellan f�r�ldrar och
f�rskoll�rare (barnsk�tare) b�r fastl�ggas. Regeringen har i
�r f�reslagit en integration av f�rskolans sex�rsverksamhet
med grundskolan samt aviserat en integration av barnomsorg
och f�rskola med skolv�sendet inom en snar framtid.
Milj�partiet vill betona att en s�dan formalisering med
uttalade m�l och l�roplaner f�r f�rskola och barnomsorg
m�ste ske med stor eftertanke och full insikt om att barn i 2-
6-�rs �ldern har den spontana leken som fr�msta
inl�rningsmetod och att utvecklingstakten �r mycket olika f�r
olika barn. I den svenska f�rskolepedagogiken finns
kunskaper och erfarenheter som skall l�ggas till grund f�r
l�roplanernas utformning. De st�rsta vinsterna med en
samordning ligger kanske i att f�rskolepedagogikens
tyngdpunkter p� lek, lust och egenaktivitet kan f� st�rre
utrymme i grundskolan. Pedagogiskt handlar det allts�
snarare om att f�rskola-barnomsorg f�r stimulera
grundskolan �n tv�rtom.
Det �r viktigt att de garantier om likv�rdig skola f�r alla elever i
grundskolan ocks� kan garanteras de yngre barnen. Detta �r ett viktigt sk�l
f�r att ange en l�roplan och m�ls�ttning f�r f�rskola och barnomsorg som
skall ge alla barn samma r�tt. Ett dylikt instrument g�r det ocks� m�jligt att
genom tillsyn kunna kontrollera att barnen ocks� f�r denna r�ttighet i
praktiken. Milj�partiet f�resl�r att regler f�r en s�dan tillsyn tas fram och
att
ansvaret f�r tillsynen l�ggs p� kommunen med ett �verordnat ansvar f�r
tillsynsverksamheten hos Skolverket. I och med att sm�barnsverksamheten
f�rs in under skollagen skall ocks� f�rskolans (barnomsorgens) verksamhet
behandlas i den kommunala skolplanen, med angivande av hur uppf�ljning,
utv�rdering och tillsyn skall ske. Liksom grundskolan skall ocks� varje
enskild f�rskola (daghem) utforma sin egen arbetsplan, d�r skolans egen
profil och inriktning redovisas.
Det �r viktigt att kommunerna redan nu uppm�rksammar verksamheternas
inneh�ll i daghem och f�rskolor, s� att de kan bygga upp en egen kompetens
inom detta ansvarsomr�de och �r f�rberedda inf�r den nyordning som
regeringen f�ranstaltat. En f�rs�ksverksamhet inom n�gra utvalda kommuner
skulle ge v�rdefulla erfarenheter inf�r den ganska stora omst�llning som
reformen inneb�r. Skolverket b�r f� i uppdrag att initiera en s�dan
verksamhet, svara f�r uppf�ljning och sammanst�llning av erfarenheterna.
F�rskoll�rarutbildning och
grundskoll�rarutbildning
F�rskolan har varit f�rberedande f�r grundskolan. Den
pedagogiska inriktningen har speciellt i fem- och
sex�rsverksamheten fokuserats p� grundskolans f�rsta �r.
Genom att f�rskoll�rare f�r tid att g�ra regelbundna,
systematiska observationer kan ocks� varje barns utveckling
f�ljas, vilket sj�lvfallet g�r �verg�ngen till grundskolan
smidigare och b�ttre f�rberedd �n vad som tidigare varit
m�jligt. Dessa nya inslag och m�jligheter i f�rskoll�rarens
pedagogiska arbete skall s�rskilt uppm�rksammas i
l�rarutbildningen. S� b�r t.ex. kunskaperna i f�rberedande
spr�ktr�ning f�r att minska problemet med specifika l�s- och
skrivsv�righeter i grundskolan ing� i
f�rskoll�rarutbildningen. Kunskaper och f�rdigheter i
observationsteknik och kopplingen mellan dessa
observationer och �tg�rdsprogram i det dagliga arbetet b�r
st�rkas (inklusive tr�ning i utvecklingssamtal med f�r�ldrar).
Att arbeta som f�rskoll�rare (eller barnsk�tare) vid en f�r�ldraaktiv
f�rskola inneb�r en n�got annorlunda l�rarsituation �n den som r�der vid en
vanlig kommunal f�rskola. R�tt sk�tt inneb�r denna situationen viktiga
positiva inslag; genom n�rmare kontakt mellan f�r�ldrar och personal, snabb
respons fr�n f�r�ldrar och barn vid olika pedagogiska och praktiska �tg�rder
vid f�rskolan, etc. Det finns dock sk�l att uppm�rksamma detta relativt nya
inslag i f�rskoll�rarnas verksamhet. I f�rskoll�rarutbildningen b�r den
speciella situation, som det n�ra samarbetet med f�r�ldrar inneb�r, behandlas
s� att f�rskoll�raren r�tt kan utnyttja den nya pedagogiska situationen till
barnens b�sta. Milj�partiet f�rordar �kade m�jligheter f�r f�r�ldraaktivitet i
f�rskolan och utvecklingen g�r i denna riktning. Inom en snar framtid
kommer f�rhoppningsvis �ven m�jligheterna till f�r�ldraaktiva f�rskolor och
dagis i kommunal regi att var fullt utbyggda. En s�dan utveckling b�r
underl�ttas genom att f�r�ldrasamverkan s�rskilt uppm�rksammas i
f�rskoll�rarutbildningen.
Grundskolan
Grundskolan har under de senaste �ren f�tt �ndrade
arbetsdirektiv i en rad olika h�nseenden, fr�n nya skolplaner,
l�roplaner, kursplaner och krav p� lokala arbetsplaner till ny
organisation och nytt huvudmannaskap. Det skolan framf�r
allt beh�ver under den n�rmaste perioden �r arbetsro och
�kade resurser. De redan beslutade f�r�ndringarna m�ste f�
s�ttas i verket och utv�rderas i lugn takt. De f�r�ndringar
som �r p�kallade �r i huvudsak s�dana �tg�rder som kr�vs
med h�nsyn till de nedsk�rningar som skett i skolans
resurser. Vissa �tg�rder �r absolut n�dv�ndiga f�r att
elevernas trygghet och r�tt till adekvat hj�lp skall kunna
garanteras. Bland annat p� grund av att antalet vuxna p�
skolorna minskats s� m�ste mobbningsproblemet
uppm�rksammas s�rskilt. Nedsk�rningarna har ocks�
minskat m�jligheterna f�r barn med behov av speciellt st�d, t
ex barn med specifika l�s- och skrivsv�righeter, att f� det
st�d de �r ber�ttigade till. Milj�partiet har l�nge riktat
uppm�rksamheten mot dessa tv� problem och har i olika
sammanhang f�reslagit kraftfulla �tg�rder f�r att snabbt
komma till r�tta med problemen. Milj�partiet har kr�vt en
s�rskild lag som reglerar ansvar i mobbningsfr�gan och
garanterar �tg�rder mot mobbning vid varje svensk skola. Ett
s�dant lagf�rslag finns i �rets regeringsproposition. Detta
skall �tf�ljas av �ndringar i l�roplanerna, till vilket
regeringen �terkommer. Lagf�rslaget st�ds helt av
Milj�partiet och vi ger i det f�ljande synpunkter p�
utformningen av l�roplanens avsnitt om mobbning.
Dyslexifr�gan har, trots m�nga p�st�tningar fr�n Milj�partiet och andra
partier, inte f�tt n�gon ordentlig behandling i regeringens f�rslag. En
utredning har just avslutats. I utredningen fastsl�s ytterligare en g�ng
problemets omfattning och allvar och att behovet av �tg�rder �r stort.
Regeringen b�r nu l�gga en proposition med f�rslag till �tg�rdsprogram och
dess finansiering.
St�d till elever med specifika l�s- och
skrivsv�righeter
I utbildningen av speciall�rare m�ste kunskap om dyslexi
och metodik f�r dyslexibehandling f� en framskjuten plats.
F� speciall�rare har i dag tillr�ckliga kunskaper f�r att r�tt
omh�nderta elever med l�s- och skrivsv�righeter. �ven i den
ordinarie l�rarutbildningen m�ste l�s- och skrivsv�righeter
behandlas mer omsorgsfullt. Man r�knar med att ca 10
procent av barnen har specifika l�s- och skrivsv�righeter. Det
inneb�r att ca 100 000 barn skall tas om hand och f� en
adekvat hj�lp s� att de inte l�mnar skolan med ett livsl�ngt
handikapp med stora psykosociala konsekvenser. F�r att
p�skynda m�jligheterna att f� adekvat hj�lp till dessa elever
b�r fortbildning anordnas f�r de l�rare och speciall�rare som
redan arbetar i grundskolan. Kvalificerad fortbildning
r�rande specifika l�s- och skrivsv�righeter b�r ocks� ges f�r
l�g- och mellanstadiel�rare.
En l�sning av dyslexiproblemet kr�ver utnyttjande av en rad olika
kunskapsomr�den, fr�n kunskap om spr�kf�rst�else, spr�kinl�rning,
perception till kunnande om teknik f�r information och kommunikation,
datorer och bildhantering. FOA �r unikt i det avseendet att organisationen
t�cker m�nga av dessa specialiteter. En samverkan mellan FOA och SIH,
Skolverket, de universitetsforskare som arbetat med dyslexi (G�teborgs
universitet och Karolinska institutet i Stockholm) och de aktiva
intresseorganisationerna skulle ge n�rmast perfekta f�ruts�ttningar f�r att n�
v�sentliga framsteg i dyslexifr�gan.
Den samlade kompetensen och resurserna i �vrigt f�r en l�sning av
dyslexiproblemet finns allts� inom landet. En effektiv samverkan mellan
institutioner som tidigare ej samverkat kr�vs och samordningen och
ledningsansvaret m�ste utformas i samverkan mellan deltagande parter. Vi
f�resl�r att FRN, som enligt sina direktiv har just denna samverkande
funktion och dessutom har m�ng�rig erfarenhet av s�dant arbete, f�r
uppdraget att samordna och administrativt leda verksamheten.
Projektet har en rad sinsemellan olika verksamhetsf�lt att t�cka. Det g�ller
t.ex. framtagande av diagnosinstrument, hj�lpmedel, etc, men ocks� massiva
insatser f�r att utveckla och sprida god information om dyslexi och
m�jligheter att f� och ge hj�lp till l�rare, skolledning och allm�nhet. Det
handlar om utbildning av l�rare och speciall�rare, uppf�ljning och
utv�rdering under projektets g�ng o s v. Vilka delar som skall prioriteras och
i vilken ordning olika insatser skall g�ras blir en uppgift f�r deltagande
parter och FRN att gemensamt avg�ra.
Milj�partiet f�resl�r att i samh�llet redan befintliga resurser skall
samordnas s� att kraftfulla insatser kan g�ras med b�rjan redan n�sta �r. En
fullgod insats skulle kunna ske genom samordning av resurserna vid Svenska
Dyslexistiftelsen, Svenska Dyslexif�reningen, FMLS, Skolverket, SIH,
Karolinska institutet, vissa universitetsinstitutioner samt FOA och FRN. En
tung del i denna samlade kompetens skulle FOA utg�ra. FOA:s roll i
sammanhanget f�rklaras n�rmare i ett senare avsnitt av motionen.
Dyslexiprojektet skall startas omg�ende s� att verksamheten kan p�b�rjas
redan 1998.
Milj�partiet ansl�r i partiets budgetmotion 43 miljoner kronor f�r projektet
f�rdelade �ver utgiftsposterna A4 (20 milj), A6 (10 milj), D1 (2 milj) och D2
(1 milj) samt utgiftsomr�de 6, D4 (10 milj).
Modersm�lsundervisning
Modersm�lsundervisning f�r invandrarbarn �r en fr�ga om
r�tt till egen identitet och m�jligheter att med bibeh�llen
sj�lvk�nsla och trygghet kunna v�xa in i det svenska
samh�llet. Elever med ett visst hemspr�k �r ofta utspridda p�
olika skolor och i olika klasser, det �r sv�rt att finna
kompetenta hemspr�ksl�rare, det �r sv�rt att samordna
scheman p� ett praktiskt s�tt med undervisning i andra
�mnen etc. Dessa sv�righeter f�r inte leda till att man brister i
verksamhetens kvalitet. Kravet p� god
modersm�lsundervisning f�r inte svikas med h�nvisning till
sv�righeter som faktiskt g�r att �vervinna med rimliga
insatser och god planering.
N�r skolan drabbas av sparkrav p� grund av kommunernas f�rs�mrade
ekonomi s� �r det stor risk att just hemspr�ksundervisningen drabbas extra
h�rt. Milj�partiet vill s�rskilt framh�lla att minoritetsgruppers r�tt till
undervisning i sitt modersm�l skall skyddas. En viktig f�ruts�ttning �r
naturligtvis tillg�ngen p� goda spr�kl�rare. Dessa l�rare skall ha god
l�rarutbildning (och erbjudas m�jlighet till l�rarutbildning i flera �mnen).
Deras verksamhet skall inte s�rbehandlas vid skolan utan inordnas i
kollegiets arbete och l�rarna skall f� en fastare plats i l�rarlaget. De
modersm�lsl�rare som nu �r verksamma och inte har l�rarutbildning skall
erbjudas kvalificerad fortbildning. Skolledningen m�ste ansvara f�r att
organisation och schemal�ggning av undervisningen sker p� samma s�tt och
med samma krav p� smidighet som st�lls f�r �vriga �mnen i skolan. Detta
st�ller stora krav p� skolledningen - att samordna mellan rektorsomr�den
och ofta �ven �ver kommungr�nser.
Modersm�lsundervisning i andra spr�k �n svenska skall tydligg�ras �ven
f�r de elever som har svenska som modersm�l s� att alla vid skolan r�tt
f�rst�r och kan v�rdes�tta att hemspr�ksundervisning ges vid skolan. Detta
fordrar medvetna insatser fr�n skolledningens sida. Risken finns annars att
attityder mot undervisning i modersm�l uppst�r som kan h�mma studielusten
f�r dem som f�ljer undervisningen och i olyckliga fall underbl�sa
fr�mlingskap mellan olika grupper av elever. Svenska som andraspr�k b�r
prioriteras. M�jlighet till kompletterande spr�khj�lp f�r elever som p� grund
av brister i spr�kf�rst�else f�r sv�righeter med kunskapsinh�mtande i andra
�mnen m�ste finnas f�r att inte dessa elever skall l�pa risken att sacka efter i
studierna i en omfattning som senare kan vara sv�rt att ta igen.
Lagstiftning mot mobbning
Det �r en grundl�ggande demokratisk r�ttighet f�r en elev att
kunna k�nna sig trygg i skolan och slippa bli f�rem�l f�r
�vergrepp och f�rnedrande behandling. Ingen elev skall vara
r�dd f�r att g� till skolan p� grund av mobbning och ingen
f�r�lder skall beh�va oroa sig f�r att hans eller hennes barn
skall uts�ttas f�r n�got s�dant. �nd� �r det s� att
mobbningsoffren �r en stor och av m�nga skolor f�rsummad
elevgrupp, som genomlever sin skoltid med st�ndig �ngest,
otrygghet och d�lig sj�lvk�nsla.
Rapporter fr�n s�v�l Skolverket som Barnombudsmannen visar att
problemet �r stort och att hittillsvarande rekommendationer och regler inte �r
tillr�ckliga. Milj�partiet har tidigare som enda parti kr�vt lagstiftning i
fr�gan. Med h�nsyn till utvecklingen har Barnombudsmannen nu kommit till
samma slutsats. Det kr�vs lagstiftning. Regeringen har i dagarna lagt ett
f�rslag om sk�rpningar och f�rtydliganden av skollagen som st�d f�r det
lokala arbetet mot mobbning. Detta �r utm�rkt och skall f�ljas upp med
regler och anvisningar i l�roplaner m m. I detta arbete skall kraven p�
program och ansvarsf�rdelning f�r programmens genomf�rande och tillsyn
tydligg�ras.
Milj�partiet f�resl�r att ett tydligt krav p� att ett fullst�ndigt program f�r
hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola och att
ansvaret f�r att detta finns och att programmet f�ljs skall ligga p� skolans
rektor. Det skall ocks� framg� att det �ligger kommunen att �vervaka att
skolorna inom kommunen verkligen f�ljer lagen genom utv�rderingar i
samverkan med skolorna. Skolverket b�r s�rskilt uppm�rksammas p� att
inf�randet i skollagen och l�roplanerna ocks� skall inneb�ra att Skolverket
har det �vergripande tillsynsansvaret och skyldighet att ingripa n�r lagens
och l�roplanens intentioner ej f�ljs.
Fr�gor kring mobbning skall ing� som en del i skolans viktiga uppgift att
ge eleverna en demokratisk grundsyn, som bygger p� respekt och f�rst�else
f�r medm�nniskor, tolerans och solidaritet. Detta har direkta konsekvenser
f�r val av �tg�rdsprogram (en fr�ga som aktualiserats genom att det
f�rekommit fall d�r metoder anv�nts som strider mot demokratiska
grundprinciper). Ett program mot mobbning m�ste inneh�lla klara regler f�r
hur man aktivt skall kontrollera om mobbning f�rekommer, regler f�r hur
mobbning f�rebyggs genom att fr�gan uppm�rksammas och diskuteras
�terkommande, s�v�l inom skolan med eleverna som med f�r�ldrar och
personal. Elever, f�r�ldrar, personal och skolledning skall engageras aktivt i
arbetet med att f�rebygga, uppt�cka och �tg�rda mobbning. Hur
mobbningsoffer och mobbare skall behandlas skall klart anges liksom
beredskapen att f�lja upp ett �rende under l�ng tid. Mobbning �r en f�r alla
p� skolan, inklusive f�r�ldrar, gemensam angel�genhet. Detta b�r ocks� vara
v�gledande f�r valet av �tg�rdsprogram.
Fritidsverksamheten
Skolbarnsomsorg i form av fritidsverksamhet i anslutning till
skolan �r numera en lagstadgad r�ttighet f�r barn t.o.m.
�rskurs 6. Detta motiveras bl a av att det �r vanligt att b�da
f�r�ldrarna f�rv�rvsarbetar utanf�r hemmet. Barn under 13 �r
skall inte beh�va vara nyckelbarn. Fritidsverksamheten har
ocks� stora och viktiga uppgifter i samarbetet med skolan.
Fritidspedagogernas verksamhet �r p� m�nga skolor
integrerade i klassrumsarbetet. Programmen p� fritids
kompletterar ocks� ofta klassundervisningen genom olika
aktiviteter som �r kopplade till aktuella
undervisningsmoment. Det �r viktigt att skolorna inte av
besparingssk�l g�r avkall p� kvalitetskrav inom
fritidsverksamheten. Tillsynen �ver denna del i skolans
verksamhet �r illa organiserad. Skolverket b�r f� tydliga
direktiv om att skolbarnsomsorgen vid en skolas
fritidsverksamhet faller inom Skolverkets tillsynsansvar.
Fritidshemmens personal �r en viktig vuxenkontakt f�r barnen och kan f�r
barn med sociala problem i familjen f� avg�rande betydelse. Skolbarns-
omsorgen borde d�rf�r knytas till kommunernas ungdomsverksamhet vid
fritidsg�rdar och ungdomsg�rdar. De fritidspedagoger som ocks� deltar i
dessa verksamheter skulle kunna bli en viktig resurs f�r ungdomar som av
olika sk�l tillh�r en riskgrupp med tanke p� alkohol, narkotika och
kriminalitet. Betydelsen av en trygg kvarst�ende vuxenkontakt, etablerad f�re
12 �rs �lder, kan vara avg�rande f�r den pojke eller flicka som under ton�ren
hamnar i sociala situationer som �r os�kra och riskfyllda. Denna
samordningsm�jlighet b�r uppm�rksammas och de formella f�rut-
s�ttningarna borde finnas inom ramen f�r redan p�b�rjade gemensamma
projekt f�r de olika sektorerna. Kanske kan initiativet och samordningen i
detta fall l�ggas vid l�nsstyrelserna. Fr�gan b�r belysas och f�rslag till
praktiska l�sningar tydligg�ras f�r att underl�tta f�r kommunerna att utnyttja
de f�rdelar som den ut�kade fritidsverksamheten vid skolorna kan ge.
Tillsyn av skolan
Beslut och ansvar f�r skolans verksamhet har
decentraliserats. Mycket av tidigare S�:s uppgifter har f�rts
�ver p� kommuner och enskilda skolor. Detta gagnar
m�jligheterna till lokala initiativ och utnyttjande av lokala
f�rdelar. Det stimulerar ocks� till st�rre engagemang i
skolfr�gor i kommunerna och vid de enskilda skolorna.
Skolan har under samma period ocks� genomg�tt stora
f�r�ndringar i sin verksamhet, med nya skolplaner, etc. Detta
har dessutom skett i en tid n�r skolorna i m�nga kommuner
f�tt vidk�nnas mycket kraftigt minskade ekonomiska
resurser. Decentralisering av verksamhetsplaneringen, nya
skolplaner och minskade resurser �r, var och en, f�r�ndringar
som borde leda till �kad uppm�rksamhet p� elevernas
situation. Tillsynen borde i en s�dan situation sk�rpas s� att
elevernas r�ttigheter till likv�rdig utbildning och trygghet i
skolan kan garanteras.
Skolverket har huvudansvaret f�r tillsynen av skolan. Kommunerna har
ansvar f�r att den direkta tillsynen sker. Det naturliga vore att Skolverket,
med ett �vergripande ansvar, tillser att kommunerna f�r information om vad
som f�rv�ntas av dem och sedan kontrollerar att kommunerna verkligen
bedriver en aktiv tillsyn enligt anvisningarna. Skolverket har f�tt ett mycket
tydligt uppdrag att f�rb�ttra tillsynsarbetet. Detta arbete har p�b�rjats och
b�r
vidareutvecklas i snabb takt.
F�r n�rvarande sker tillsynen endast i vissa mycket sn�va avseenden, som
ligger n�ra kraven p� tillst�nd att driva skola. Tillsyn av undervisningens
inneh�ll och kvalitet, f�rekomst av mobbning, m�jligheter till elevdemokrati,
resurser f�r barn med l�s- och skrivsv�righeter, risk f�r otillb�rlig
indoktrinering, tillg�ng till god skolh�lsov�rd, etc. f�rekommer i alltf�r liten
utstr�ckning.
Fr�gan om tillsyn aktualiseras i och med att m�nga frist�ende skolor
tillkommit under de senaste �ren. Kommunerna har ingen tillsyn av
frist�ende skolor och Skolverket, som ansvarar f�r tillsynen, har mycket
glesa bes�k och ett alltf�r grovmaskigt bed�mningsn�t. Inte minst med tanke
p� de frist�ende skolornas framtid och den ryktesflora som vuxit fram kring
vissa av dessa skolor (speciellt de med skolans verksamhet f�rankrad i n�gon
speciell religion), borde tillsynen ske med extra stor omsorg. Elevernas
r�ttigheter, enligt vad skollagen som helhet omfattar, m�ste garanteras �ven
vid frist�ende skolor. Milj�partiet �r f�r en m�ngfald av pedagogiska
metoder och speciella inriktningar. Vi vill emellertid inte medverka till
frist�ende skolor d�r samh�llets tillsyn sviktar och elevernas r�ttigheter och
personliga integritet inte kan garanteras av samh�llet. Skolverkets tillsyn b�r
allts� ut�kas s� att den �ven t�cker undervisningens inneh�ll och sociala
f�rh�llanden vid skolan.
Frist�ende och kommunala skolor, en dynamisk
organisation av kommunens skolv�sende
Utvecklingen av den kommunala skolan g�r i riktning mot
�kad decentralisering av ansvaret, st�rre frihet f�r den
enskilda skolan att utveckla egna m�l och undervisningss�tt.
Skolan skall ha en egen arbetsplan. Varje skola betraktas
som en sj�lvst�ndig enhet med eget ekonomiskt ansvar.
F�r�ldraaktiviteten stimuleras. Riksdagen har nyligen
beslutat om m�jligheter att inr�tta styrelse med
f�r�ldramajoritet vid en skola. De kommunala skolorna har
tagit ett stort steg i riktning mot den frihet och det
egenansvar som tidigare bara de frist�ende skolorna haft.
Den nya friskolereformen ger friskolorna samma ekonomiska
villkor som de kommunala skolorna har men med bibeh�llen
frihet. Genom f�r�ndringarna i det kommunala skolv�sendet
kommer friskolorna och de kommunala skolorna att ing� i ett
dynamiskt system som har delvis sammanfallande intressen.
Utvecklingen av den svenska skolan kan ske genom
samverkan mellan skolor som har olika verksamhetsprofiler.
F�rdelning av anslag till skolor sker inom kommunen enligt av
kommunerna utarbetade resursf�rdelningsmodeller d�r f�rdelningen sker
med h�nsyn tagen till barnens behov. Anslagens storlek �terspeglar olika
sociala faktorer och antal barn med speciella behov. Genom den nya
friskolereformen g�ller f�rdelningssystemet gemensamt f�r kommunala
skolor och frist�ende skolor. Eftersom systemet med resursf�rdelnings-
modeller �r relativt nytt skall Skolverket ges i uppdrag att kontrollera att
kommunerna verkligen uppfyller kraven p� att ha tydliga och offentligt
redovisade resursf�rdelningsregler f�r bidrag till skolor.
Den frist�ende skolans pedagogiska verksamhet utg�r ett viktigt bidrag till
det pedagogiska arbetet inom kommunen och kan i det �msesidiga utbytet
ofta fungera som banbrytare och anvisa nya alternativ f�r pedagogiken vid de
kommunala skolorna. Det �r d�rf�r ocks� naturligt att kommunen uppl�ter
utrymme f�r friskolorna att beskriva sin pedagogiska verksamhet i den
kommunala skolplanen.
Gymnasieskolan
Problem och m�jligheter
Gymnasieskolans organisation och inneh�ll har under den
f�rra mandatperioden genomg�tt stora f�r�ndringar. Den nya
ordningen till�ter stor variation inom givna ramar. Detta
skapar goda f�ruts�ttningar f�r lokala f�r�ndringar av
gymnasieskolan med ledning av de erfarenheter som v�xer
fram. Tyv�rr genomf�rdes reformen alldeles f�r snabbt utan
m�jligheter f�r skolledningar och l�rare att anpassa
organisation och undervisningsmetodik till de delvis helt nya
arbetsuppgifterna med nya kategorier elever.
Gymnasiekommitt�n, med uppdrag att f�lja gymnasieskolans
utveckling, har avgivit sitt slutbet�nkande vilket tillsammans
med Skolverkets rapporter visar att m�nga gymnasieskolor
har lyckats v�l med sina nya uppgifter men ocks� att det p�
m�nga h�ll f�religger allvarliga brister som kr�ver
omedelbara �tg�rder. Det �r fr�mst tv� grupper av elever som
drabbas. Den ena gruppen �r elever p� yrkesf�rberedande
program som i undervisning i k�rn�mnen m�ter krav som
delvis sammanfaller med dem som utformats f�r elever p� de
teoretiska programmen (upp till 30 procent passerar vissa
kurser med icke godk�nt resultat). H�r handlar det om
utslagning i st�llet f�r utveckling av unga m�nniskor. Den
andra gruppen utg�rs av de elever som g�r teoretiska
program och skall vidare p� olika h�gskoleutbildningar.
M�nga av dessa har p� grund av konkurrensl�get vid
antagningen till universitet och h�gskolor en mycket tung
studieb�rda, som l�gger hinder i v�gen f�r andra aktiviteter
som unga m�nniskor beh�ver f�r sin personlighets- och
sociala utveckling.
Det arbetas f�r h�gtryck i gymnasierna f�r att komma till r�tta med
problemen. F�r att den n�rmaste framtiden skall passeras utan att nya
�rskullar drabbas kr�vs emellertid redan nu �tg�rder. Milj�partiet f�resl�r att
l�rare och skolledare f�r ytterligare m�jligheter till effektiva fortbildningar
i
organisatoriska och metodiska fr�gor i den nya gymnasieskolan med exempel
fr�n gymnasier som lyckats bem�stra problemen. Milj�partiet ansl�r ocks�
f�r detta �ndam�l s�rskilda medel under A4 (20 miljoner kronor) i partiets
budgetmotion.
Betygssystemet
N�r betygen inf�rdes h�vdades att de hade tv� funktioner,
dels som motivationsh�jande pedagogiskt inslag och dels
som urvalsinstrument f�r antagning till h�gre studier. D� en
s� stor del av eleverna p� vissa kurser inte n�r ens till
godk�nt �r betygen snarast motivationss�nkande. Eftersom
huvuddelen av eleverna p� de teoretiska linjerna har de tv�
h�gsta betygen fungerar inte heller d�r betygen som
motivationsh�jande och inte heller som urvalsinstrument,
�ven om de vore reliabla. De diskriminerar inte p� denna
niv�. Dessutom tillkommer att betygskriterierna �r mycket
vaga och allm�nt formulerade med resultat att l�rare tolkar
betygsanvisningar p� mycket olika s�tt. I det tidigare, s.k.
relativa, betygssystemet antogs eleverna vara
normalf�rdelade �ver betygsskalans olika steg. I det nya
systemet �r det sannolikt i st�llet s� att en stor del av
variationen i betyg beror p� att det �r l�rarnas tolkning av
betygsniv�erna som varierar (och f�rmodligen �r
normalf�rdelad).
Ingen unders�kning av betygens reliabilitet eller validitet har gjorts. Vi vet
allts� inte i vilken utstr�ckning betyg �r att lita p�; de �r f�rmodligen ganska
slumpm�ssiga och godtyckliga. N�gon unders�kning av huruvida betygen
s�ger n�gonting om elevens f�rm�ga att tillgodog�ra sig h�gre utbildning
eller p� framtida yrkesframg�ng finns inte. Tidigare studier av andra
betygssystem har inte kunnat p�visa n�got n�mnv�rt samband med studie-
eller yrkesframg�ng. Det finns inget sk�l att tro att det nya systemet, med
sina vagare betygsanvisningar och kriterier, skulle vara b�ttre i dessa
avseenden.
Betygssystemet har s�ledes, helt i linje med vad Milj�partiet h�vdade d�
det inf�rdes, visat sig ol�mpligt. Betygen b�r tas bort och ers�ttas med andra
former f�r bed�mning �ven n�r det g�ller antagningsf�rfaranden. Om inte
detta g�r av politiska sk�l s� m�ste under alla omst�ndigheter
kunskapskraven och reglerna f�r betygss�ttning ses �ver. Milj�partiet
f�resl�r att en utredning tills�tts med uppdraget att mycket skyndsamt f�resl�
�tg�rder s� att betygssystemet i gymnasieskolan kan avskaffas eller starkt
reduceras.
Studiernas inneh�ll och uppl�ggning
Allm�nt sett �r gymnasiestudierna �verbelastade med
kunskapsstoff och alltf�r litet utrymme finns f�r estetisk
verksamhet, studier av livsfilosofiska fr�gor, etc. Detta �r
allvarligt med tanke p� att gymnasiestudierna g�ller en
period i m�nniskans liv d� hon �r som mest �ppen f�r
konstn�rliga upplevelser, s�kande och undrande inf�r de
stora livsfr�gorna och i f�rd med att ta det stora klivet in i
vuxenv�rlden. Det �r d�rf�r viktigt att inneh�llet i program
och kurser ses �ver. Inte minst g�ller detta de stora
k�rn�mnenas omfattning. K�rn�mnena m�ste ocks� inf�rgas,
d v s anpassas till inneh�ll och metodik efter de program de
skall ing� i. Relevant matematik, engelska etc ser ganska
olika ut f�r den som l�ser p� industriprogrammet, textil,
hotell och restaurang eller g�r naturvetenskapligt program f�r
att bli l�rare i fysik. Denna inf�rgning och d�rmed
sammanh�ngande variationer i betygskriterierna ryms helt
inom ramen f�r g�llande l�roplaner och kr�ver inga �ndrade
lagar eller regler.
Det �r ocks� tydligt att timplanerna p� m�nga h�ll haft en alltf�r styrande
inverkan. Studierna skall vara m�lstyrda och det antal timmar som en elev
beh�ver f�r en viss kurs skall kunna anpassas efter den enskilde elevens
behov. �kat elevinflytande och nya undervisningsformer med
individualiserad undervisning �r tv� viktiga inslag i gymnasieskolans
utveckling. Omst�llningen st�ller stora krav p� skolledning och l�rare.
S�rskilda resurser f�r utvecklingsarbetet finns i �rets budget men �r
otillr�ckliga. Milj�partiet f�resl�r en ytterligare f�rst�rkning av denna post.
APU
En viktig del i gymnasieutbildningen utg�r den
arbetsplatsf�rlagda utbildningen (APU). Den har s�rskild
betydelse f�r de yrkesf�rberedande programmen och b�r
byggas ut ytterligare. Tyv�rr har m�nga gymnasier haft stora
problem med att bygga upp en meningsfull APU. S�v�l
f�retag som skolledning saknar tradition p� omr�det och det
beh�vs ytterligare information och v�gledning om hur ett
effektivt samarbete med ortens f�retag byggs upp och ett
gemensamt APU formas. Milj�partiet f�resl�r att man i
f�rsta skedet koncentrerar insatserna fr�n Skolverket p� att f�
den redan beslutade APU att fungera och f�rst d�refter
utreder m�jligheterna till en ut�kad APU som ett led i en
b�ttre yrkesf�rberedande utbildning.
Modersm�l
M�nga elever har ett annat spr�k �n svenska som modersm�l.
Deras situation b�r uppm�rksammas speciellt. Mycket av det
som anf�rts om modersm�lsundervisning f�r grundskolan i
denna motion g�ller �ven gymnasieskolan. F�r den grupp
gymnasieelever som �nnu ej till�gnat sig svenska spr�ket
s�v�l att de kan f�lja undervisningen i alla �mnen �r det
viktigt att st�d kan ges i de �mnen d�r s� beh�vs.
Modersm�lsundervisning, som ett av flera �mnen som kan
v�ljas inom ramen f�r individuellt val, b�r ocks� �gnas
speciell uppm�rksamhet.
Allm�nna m�l
Det finns en stor risk att den fortsatta uppf�ljningen av
gymnasieskolans utveckling f�r en slagsida mot kontroll av
�mneskunskap i betyg m�tt. Det �r viktigt att man i
uppf�ljningen av den nya gymnasieskolan �ven
uppm�rksammar �vriga aspekter p� skolans uppgifter. Elever
som l�mnar gymnasieskolan skall framf�r allt ha med sig en
stark lust att l�ra, en v�rdnad f�r livet och f�rst�else f�r
livsvillkoren p� jorden och sin egen plats i ett historiskt och
ekologiskt sammanhang samt en djupt f�rankrad
demokratisk grundsyn. Gymnasieskolan f�r inte brista i dessa
sina viktiga huvuduppgifter.
Universitet och h�gskola
Allm�nt
S�v�l grundutbildning som forskarutbildning och forskning
vid universitet och h�gskolor har genomg�tt mycket stora
f�r�ndringar under 1990-talet. Antalet studerande har �kat
och verksamheterna expanderat bl a genom utvecklingen av
flera sm� och medelstora h�gskolor. Universitet och
h�gskolor har f�tt v�sentligt �kad beslutsr�tt i en rad fr�gor.
Under innevarande �r har ytterligare avregleringar
genomf�rts eller f�reslagits och ledningsfunktionerna har
f�rb�ttrats i syfte att �ka m�jligheterna f�r en rationalisering
och modernisering av verksamheterna.
De politiska m�ls�ttningarna med utbyggnaden har dominerats av tv�
problem; den h�ga arbetsl�sheten och bristen p� h�gkvalificerad arbetskraft
f�r n�ringslivet. Stora ekonomiska insatser har gjorts f�r att �ka antalet
utbildningsplatser i grundutbildningen och f�rst�rka den till�mpade
forskningen (fr�mst genom inr�ttande av l�ntagarfondsstiftelserna och
delfinansiering av olika EU-projekt).
Den f�rda utbildnings- och forskningspolitiken har lett till flera allvarliga
problem. Underdimensioneringen av svensk grundforskning, sedd i relation
till den till�mpade forskningen, har �kat. Den successiva �kningen av antalet
studerande, med mer heterogena och delvis nya elevkategorier, har inneburit
att en revolution av grundutbildningen har smugit sig p� universitet och
h�gskolor utan att dessa haft m�jlighet att st�lla om till den nya situationen.
Kompetenta l�rare saknas, de gamla undervisningsformerna �r inte l�mpliga
f�r de nya arbetsuppgifterna, antagningssystemets ramar har spr�ngts,
administrationen av studiemedel till de studerande klarar inte de stora
studerandegrupperna, etc. Den stora satsningen i form av 60 000 nya
utbildningsplatser borde ha f�rberetts b�ttre och har som det nu �r f�tt ett
drag av panik�tg�rd.
I �rets budgetproposition f�resl�r regeringen en rad olika �tg�rder i syfte
att f�rb�ttra genomstr�mningen och kvalit�n i utbildningarna. Bland annat
f�resl�s en genomgripande reglering av forskarutbildningen. Detta f�rslag
har mycket stora brister. Risken �r stor att regeringen genom sina satsningar
upprepar 1960-talets misstag - att genomf�ra en snabb expansion utan
tillg�ng p� kompetent personal och l�mpliga undervisningsformer och sedan
permanenta systemet. Om inte universitet och h�gskolor �n en g�ng skall
l�sas upp och tappa utvecklingspotential s� m�ste r�rligheten i systemet �kas
v�sentligt. Om dagens problem �r brist p� kompetenta l�rare s� �r
morgondagens problem just bristen p� r�rlighet.
Vad g�ller inneh�llet i utbildningarna f�respr�kar regeringen en
traditionell, n�ringslivsinriktad linje. Satsningarna p� teknisk-
naturvetenskaplig utbildning, medicin och i viss m�n IT �r mycket stora med
en rad aktiva stimulans�tg�rder. N�gon djupare analys av behovet av andra
utbildningar g�rs ej. Detta rimmar illa med det alltmer uppenbara kravet p�
en omst�llning mot en ekologiskt och socialt l�ngsiktigt h�llbar
samh�llsutveckling. H�r borde fr�gor om milj�kunskap och kunskap om
grundl�ggande biologiska livsbetingelser, internationell f�rankring av
�mneskunskaper, vetenskapsteoretiska f�ruts�ttningar f�r m�nskligt vetande
och handlande och behovet av tv�rvetenskapliga (m�ngvetenskapliga)
utbildningar behandlats ing�ende och lett till f�rslag som b�ttre gagnat en
framsynt utveckling av svensk utbildning och forskning.
Kvar st�r dock det faktum att �rets budget i ekonomiskt h�nseende inneb�r
relativt goda m�jligheter f�r universitet och h�gskolor vad g�ller
grundutbildning och i viss m�n forskarutbildning och forskning. �ven om
expansionen kr�ver stora organisatoriska och metodiska omst�llningar s� �r
f�ruts�ttningarna genom de avregleringar som skett inte orimliga.
Situationen f�r universitet och h�gskolor liknar i viss m�n den situation som
gymnasieskolan befann sig i inf�r genomf�randet av gymnasiereformen f�r
fyra �r sedan. Erfarenheterna fr�n det reformarbetet kan vara till nytta
speciellt med tanke p� behovet av f�r�ndringar av undervisningsmetodiken.
En ut�kad kunskap om och samverkan med gymnasieskolan �r �ven av andra
sk�l en viktig del i utvecklingsarbetet inom grundutbildningen vid universitet
och h�gskolor.
Grundutbildning
Grundutbildningen har tidigare omstrukturerats med i vissa
avseenden goda resultat. Ett myller av linjer har reducerats
till en mer flexibel struktur. Bristande �versk�dlighet �r dock
fortfarande ett problem liksom sv�righeter f�r
tv�rvetenskapliga utbildningar �ver fakultetsgr�nserna.
I och med att antalet studerande har �kat och kommer att �ka �nnu mer, s�
accentueras behoven av en anpassning av undervisningen till de nya
betingelser med stora heterogena grupper och nya studerandekategorier.
Kraven p� l�rarnas undervisningsskicklighet �kar och sj�lva undervisnings-
metoderna m�ste i mycket h�gre grad �n tidigare anpassas till de enskilda
elevernas olika grundf�ruts�ttningar.
Det �r nu dags att �ven h�gskoll�rarna f�r en professionalitet inom
undervisningsomr�det. Milj�partiet f�resl�r att det inr�ttas en s�rskild
h�gskoll�rarutbildning (en termin initialt). Denna utbildning skall ledas av
erfarna h�gskoll�rare med stort intresse f�r utveckling av metodik f�r
undervisning av vuxna. Den skall vara f�rlagd till h�gskolan och ha goda
m�jligheter till praktiska �vningar; hela utbildningen skall ske i n�ra
anknytning till verkliga undervisningssituationer. En s�dan utbildning kan
ocks� fylla en lucka i utbildning av l�rare f�r vuxenutbildning utanf�r
universitet och h�gskolor.
Fr�gan om inf�rande av en h�gskoll�rarutbildning aktualiserar den mer
�vergripande fr�gan om bristen p� l�rarutbildning f�r vuxenstuderande.
Behovet har tydliggjorts i samband med den mycket stora �kningen av
antalet vuxenstuderande p� gymnasie- och grundskoleniv� inom ramen f�r
Kunskapslyftet. En �kning med n�rmare 200 000 vuxenstuderande inom
detta omr�de s�tter problemet p� sin spets. Vi �terkommer till fr�gan under
avsnittet om vuxenutbildning, d�r krav st�lls p� en ordnad vuxenl�rar-
utbildning.
Yrkesutbildning
M�nga yrkesutbildningar �r f�rlagda till universitet och
h�gskolor med motiveringen att utbildningen skall vara
forskningsanknuten. Det �r emellertid l�ngt ifr�n sj�lvklart
att detta har gagnat alla yrkesutbildningar. M�nga
utbildningar f�rflackas och blir otydliga genom att l�rare i
utbildningen har sina kvalifikationer inom �mnesomr�dets
vetenskapliga del men kanske saknar den yrkesm�ssiga
erfarenheten. M�nga klagar �ver att utbildningar inte ger en
yrkesidentitet, att undervisande personal inte duger som
yrkesf�rebilder, att undervisningen inte sker i n�ra kontakt
med den verklighet som yrket sedan g�ller, etc.
L�rarutbildningen �r ett bra exempel p� en yrkesutbildning som i m�nga
fall drabbats h�rt av att den f�rdes till universitet och h�gskolor. Ofta har
utbildningen blivit splittrad p� en m�ngd olika institutioner och
praktikm�jligheterna �r ofta bristf�lliga. Undervisningens tyngdpunkt m�ste
f�rskjutas mot den praktiska verksamheten i skolmilj�n och
teoriundervisningen b�r p� ett helt annat s�tt �n f�r n�rvarande knytas
samman med erfarenheterna fr�n den verkliga skolvardagen. Det handlar om
att ers�tta en splittrad, n�got verklighetsskild utbildning med en samlad,
praktiskt inriktad, d�r l�rarna b�r ha stor yrkeserfarenhet och d�r
l�rarkandidaterna redan fr�n b�rjan f�r m�jlighet att utveckla sin identitet
som l�rare. Att l�rarh�gskolorna utvecklas mot egna sammanh�llna enheter,
att anknytning till �vningsskolor st�rks och praktikinslagen st�rks etc, �r
naturligtvis inte n�got hinder f�r att de har en n�ra anknytning till ett
universitet eller en h�gskola. F�rdelarna med en sammanh�llen
l�rarutbildning med egen tydlig hemvist �r m�nga; bland annat skulle den ge
goda f�ruts�ttningar f�r en adekvat skolforskning genom att l�rarh�gskolor i
egen regi kan utveckla s�v�l skolforskning som forskarutbildning.
Milj�partiet f�resl�r att en utredning tills�tts f�r att ta fram f�rslag till en
l�mplig utformning av yrkesutbildningar (varvid speciellt de utbildningar
som nu �r f�rlagda till universitet och h�gskolor skall uppm�rksammas).
Utredningen b�r ocks� utarbeta f�rslag till hur dessa utbildningar b�st
lokaliseras och struktureras. Erfarenheterna fr�n den nu p�g�ende
f�rs�ksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning b�r d�rvid s�rskilt
beaktas.
L�rlingsutbildning
Som ett led i utvecklingen av verklighetsanknutna,
eftergymnasiala yrkesutbildningar med h�g kvalitet framst�r
regeringens f�rslag i utvecklingsplanen 1997 om en modern
l�rlingsutbildning som en intressant m�jlighet. Milj�partiet
har i olika sammanhang tidigare f�reslagit �terinr�ttandet av
l�rlingsutbildningar. I separata motioner har vi redovisat
riktlinjer f�r en s�dan utbildning, utg�ende fr�n erfarenheter
fr�n andra l�nder som l�nge haft l�rlingsutbildningar, t ex
Tyskland, Danmark och Norge men med en anpassningen till
den svenska arbetsmarknaden. Den form av
l�rlingsutbildning som regeringen diskuterat i
utvecklingsplanen 1997 avser fr�mst gymnasiala
l�rlingsutbildningar, knutna till gymnasieskolan och med
skolan som huvudman. Detta �r en viktig del men f�r att
l�rlingsutbildning skall bli ett kraftfullt instrument i svensk
yrkesutbildning m�ste �ven de eftergymnasiala
l�rlingsutbildningarna utvecklas. F�r m�nga utbildningar �r
det d� naturligt att huvudansvaret l�ggs p� f�retag eller
branschorganisationer, f�r andra kan utbildningens
huvudman vara en folkh�gskola, en h�gskola, en kommunal
f�rvaltning etc. Erfarenheterna fr�n f�rs�ken med
kvalificerad yrkesutbildning b�r h�r kunna vara till stor hj�lp
n�r det g�ller att finna l�mpliga organisationsformer. Det �r
ocks� viktigt att arbetsmarknadens parter stimuleras att aktivt
deltaga och ocks� ta initiativ till utvecklingen av olika
l�rlingsutbildningar. H�r b�r regeringen kunna ta ett ansvar
f�r att i ett initialskede underl�tta processen.
Studiest�d
De nya formerna f�r studiest�d som f�resl�s i
Studiest�dskommitt�ns bet�nkande b�r kunna ge stora
f�rdelar j�mf�rt med de gamla. De leder inte till en orimlig
skulds�ttning och amorteringsplanerna borde inneb�ra en
b�ttre f�rdelning av kostnaderna �ver tiden. Regeringen har
avvaktat med proposition i �rendet. Reformen �r viktig och
br�dskar eftersom de nuvarande nackdelarna ackumuleras.
Alltfler studerande hamnar i en orimlig skuldf�lla och statens
framtida f�rluster vid avskrivningar av ej amorterade
studiel�n �kar. Det �r angel�get att ett f�rslag enligt den
f�rdigbehandlade utredningen l�ggs till riksdagen snarast.
Studenternas valm�jligheter
M�jligheter att fritt v�lja �mneskombinationer vid
h�gskolestudier m�ste f�rb�ttras. Kurserna b�r utformas s�
att det i st�rre utstr�ckning �n vad som nu �r fallet g�r att
kombinera �mnen fr�n olika fakulteter och
vetenskapsomr�den, t.ex. tekniska �mnen med biologi och
psykologi, kunskapsteori med medicin o s v. Universiteten
b�r �ka samordningen i kursplaneringen och f�rb�ttra
informationen till studenterna om olika m�jligheter till
�mneskombinationer. Universiteten b�r ocks� efterstr�va en
tydligare profilering s� att landets resurser samlas till
kraftfulla enheter. Kurser inom specialomr�den b�r vara
�ppna f�r studerande fr�n andra universitet och h�gskolor
och en �kad r�rlighet hos studenter �r viktig. I detta
sammanhang aktualiseras �ter fr�gan om CSN-kortet som
inte l�ngre finansieras �ver statsbudgeten. Den gamla formen
av CSN-kort b�r �terinf�ras just f�r att �ka m�jligheterna f�r
studenter att studera vid olika universitet och h�gskolor.
Den nuvarande proceduren f�r antagning av studerande till h�gre
utbildning har stora brister. H�gskolornas institutioner har att hantera stora
m�ngder anm�lningar vid terminsstarten och den slutliga antagningen
f�rsenas ofta upp till flera veckor. Detta medf�r att m�nga studerande
anl�nder till sina studiegrupper s� sent att de f�r p�tagliga sv�righeter att
till�gna sig det stoff som redan behandlats. F�r att reducera en on�dig
administrativ b�rda f�r institutionerna och eliminera de genom f�rseningarna
uppkomna studiehindren m�ste rutinerna f�r antagning bli betydligt
effektivare. En genomgripande f�r�ndring synes p�kallad och vi f�resl�r att
H�gskoleverket f�r i uppdrag att i samverkan med ber�rda myndigheter
utforma ett f�rslag till nya antagningsrutiner.
H�r kan ocks� tas upp regeringens f�rslag till f�rdelning av det �kade
antalet grundutbildningsplatser. Speciellt anm�rkningsv�rt �r att regeringen
inte beaktat vilken utbildningskapacitet l�ros�tena dokumenterat. Anslaget
f�r grundutbildning vid universitet och h�gskolor knyts i dag till ett uppdrag
i form av ett tak (max antal studerande) under vilket full ers�ttning utg�r f�r
examinerade studenter och �ver vilket inget ytterligare bidrag erh�lles.
Regeringen har i �rets budget angivit en rad kriterier f�r f�rdelning av bidrag
p� universitet och h�gskolor. Detta �r ett framsteg j�mf�rt med
redovisningen i f�rra �rets budget. Men fortfarande saknas en redovisning av
vilka universitet och h�gskolor som kunnat ge en undervisning upp till taket
och hur l�ngt under taket �vriga presterat. Situationen �r den att vissa
h�gskolor och universitet har undervisat l�ngt ut�ver taket (allts� ut�ver vad
de f�tt ers�ttning f�r; i den gruppen dominerar universiteten) medan m�nga
av de sm� och medelstora h�gskolorna �nnu inte har kapacitet att ge en
utbildning ens enligt f�rra �rets m�l (tak).
En granskning av den nu f�reslagna f�rdelningen visar att regeringen i
m�nga fall ansl�r medel f�r st�rre �kningar av studerandeantalet till de
h�gskolor som inte klarat tidigare uppdrag vilket f�ranleder oss att f�resl� att
f�rdelningen ses �ver och justeras. Det f�religger stor risk att utvecklingen
p� vissa h�ll g�r s� snabbt att kvaliteten efters�tts eller att utbildningsm�len
ej uppn�s p� grund av att f�rdelningen ej skett optimalt.
Milj�partiet f�resl�r att regeringens �kning med 30 000 platser p�
grundutbildningen disponeras s� att universiteten f�r ta emot en st�rre del �n
vad regeringen f�resl�r. Milj�partiet f�resl�r att f�rdelningen av resterande
platser p� sm� och medelstora h�gskolor ses �ver och att ett v�lmotiverat
f�rslag till platsf�rdelning f�r dessa tas fram av regeringen.
Milj�kunskap
Samh�llet kommer i en snar framtid att efterfr�ga personer
som f�rutom traditionella yrkeskunskaper inom t ex teknik
och ekonomi ocks� har gedigna baskunskaper i ekologi och
biologi. M�nniskor som har kunskap inom gr�nsomr�det
mellan biologi, ekologi, ekonomi och teknik beh�vs i arbetet
att anpassa dricksvattenhantering, byggnation,
energiproduktion, varuproduktion och �tervinning,
sophantering, avloppsrening osv. till moderna krav. Dessa
vidgade yrkeskunskaper beh�vs f�r att milj�v�nligare
alternativ skall kunna ers�tta otidsenliga l�sningar som
genom tradition har f�ste i nuvarande verksamheter.
Utbildningar med milj�kunskap som bas har redan inf�rts i mindre skala
och d� ofta i speciella syften, t.ex. utbildning av milj�skyddsinspekt�rer. Det
framtida behovet av milj�kunnig personal inom samh�llets olika sektorer �r
uppenbart. Flera l�ros�ten har p� eget initiativ startat milj�relaterade
utbildningar. Dessa utbildningar b�r ges s�rskilt st�d och en fortsatt
utveckling i denna riktning vid alla l�ros�ten b�r stimuleras. Vi f�resl�r att
en utredning tills�tts f�r att utv�rdera existerande utbildningar p� omr�det
samt med ledning av denna utv�rdering utarbeta ett f�rslag till en samordnad
utbildning i stor skala varvid speciellt skall uppm�rksammas milj�-
kunskapernas integration med andra �mnesstudier och utbildningar.
Milj�kunskap skall inte bara vara en specialitet utan b�r ing� som ett viktigt
led i alla utbildningar.
Bruksanvisning f�r akademiska grundexamina
M�nga C- och D- kurser vid universitet och h�gskolor har
det dubbla syftet att dels vara den bas fr�n vilken de
studerande skall forts�tta till forskarutbildningen och dels
(f�r flertalet studerande) vara avslutningen p� den utbildning
som ligger till grund f�r deras yrkesverksamhet. F�r flertalet
�mnen vid t.ex. de humanistiska och samh�llsvetenskapliga
fakulteterna �r denna dubbla funktion otydlig. Studenterna
vet ofta inte ens vilka villkor som g�ller f�r en fortsatt
forskarutbildning och vad den leder till f�r arbetsm�jligheter.
Inte heller vet de vilka f�rv�rvsm�jligheter som st�r �ppna
efter olika utbildningar.
Samma okunnighet finns p� avn�marsidan. Arbetsgivare s�v�l inom
n�ringslivet som inom den offentliga sektorn saknar god information om vad
olika utbildningar ger f�r yrkesm�ssig kompetens. Det duger inte att h�vda
att m�nga utbildningar �r "fria" och inte avser att vara direkta
yrkesutbildningar. I dessa fall �r behovet st�rre �n n�gonsin av en
genomlysning av utbildningens m�jliga anv�ndbarhet i samh�llet. Vi f�resl�r
att H�gskoleverket f�r i uppdrag att i samverkan med olika universitet och
h�gskolor ta fram bra informationsmaterial, ett riktat till studenter som
information inf�r studieval och yrkesval och ett f�r marknaden f�r r�tt
utnyttjande av utbildad arbetskraft. Viss s�dan information finns men �r
alldeles otillr�cklig.
J�mst�lldhet i grundutbildningen
Statistiskt sett s� r�der inte n�gon allvarlig skevhet i
k�nsf�rdelningen i grundutbildningen vid universitet och
h�gskolor. Undantag finner vi i vissa �mnesgrupper inom
t.ex. teknisk-naturvetenskapliga och medicinska
utbildningar. De insatser som beh�vs handlar sannolikt i
f�rsta hand om olika typer av information samt att l�rare i
teknisk-naturvetenskapliga �mnen i grundskolan och
gymnasiet utformar undervisningen med h�nsyn till
skillnader mellan flickors och pojkars intressen och
erfarenheter.
Trots att ungef�r lika m�nga kvinnor som m�n deltar i grundutbildningen
s� �r det en �vervikt f�r m�n bland dem som g�r vidare till forskarutbildning.
En del av orsakerna till detta st�r antagligen att finna i grundutbildningens
slutskede. Ofta anv�nds det mindre forskningsarbete som utf�rs p� C- och D-
niv� som merit vid antagningen till forskarutbildningen. Det finns m�nga
tecken p� att m�n i st�rre utstr�ckning �n kvinnor v�ljer uppsats�mnen i n�ra
anslutning till handledarens forskningsprojekt. Resultatet blir att kvinnor f�r
en n�got sv�rare arbetsuppgift samt att de eventuellt inte �r lika v�lkomna i
forskarutbildningen som de manliga studerande som redan arbetar i
handledarens projekt. Institutionerna b�r uppm�rksammas p� detta problem
och vidtaga �tg�rder s� att kvinnliga studerande inte drabbas av skillnader i
f�ruts�ttningar att g� vidare till forskarutbildning.
T�nkbara �tg�rder �r m�nga och olika f�r olika institutioner - fr�n tydlig
information om f�r- och nackdelar med olika strategier vid val av
uppsats�mne till aktiva �tg�rder f�r att kompensera brister i handledning och
kursgivning. Fr�gan om skillnader f�r m�n och kvinnor vad g�ller yttre,
institutionella betingelser f�r studieframg�ng m�ste tas p� stort allvar.
Universiteten b�r f� tydliga direktiv om behovet av �tg�rder samt krav p�
redovisning av vidtagna �tg�rder och deras resultat.
Forskarutbildning
M�nga sk�l anf�rs f�r att forskarutbildningen beh�ver
f�rb�ttras. Kvaliteten �r h�g men kan bli h�gre och antalet
utbildade forskare �r f�r litet. Efter avslutad grundutbildning
skall det ta fyra till fem �r att genomf�ra en forskarutbildning
vid svenskt universitet. F�r flertalet studerande tar
utbildningen betydligt l�ngre tid. Statistiken visar att
studerande vid teknisk eller medicinsk forskarutbildning
lyckas betydligt b�ttre �n studerande vid t.ex. humanistisk
eller samh�llsvetenskaplig fakultet i studietid m�tt. Detta ger
en viss v�gledning om var problemet ligger. Det �r ocks� s�
att studerande med doktorandtj�nst har betydligt b�ttre
studieresultat �n s�dana som ej har s�dan tj�nst.
Doktorandtj�nsterna, som bekostar den forskarstuderandes uppeh�lle
under studietiden, betalas via anslag till universiteten (och i viss
utstr�ckning
via forskningsr�d, fonder och stiftelser). D�remot finns inga medel anslagna
f�r den forskning som vederb�rande skall bedriva (mycket sm� bidrag kan
erh�llas fr�n det helt otillr�ckliga fakultetsanslaget f�r ograduerade forskares
vetenskapliga verksamhet). Detta betyder i praktiken att den
forskarstuderande �r h�nvisad till att anv�nda handledarens utrustning och
anslag f�r datoranv�ndning, laboratoriemateriel, litteratur, kopierings-
apparatur etc. Detta i sin tur f�ruts�tter att den studerande verkligen utf�r
sitt
avhandlingsarbete inom handledarens projekt. Handledaren, en
universitetsforskare, finansierar vanligtvis sin forskning via anslag fr�n
forskningsr�d. Detta beroende mellan handledaren och den forskar-
studerande inneb�r vissa f�rdelar. Det �r l�ttare att effektivt fullf�lja sina
studier n�r man har tillg�ng till litteratur, apparatur, handledarens kunskap
etc. Man h�r ofta s�gas att b�sta forskarutbildningen f�r man om man deltar i
en forskargrupp. I detta sammanhang b�r det dock uppm�rksammas att
forskarutbildningens organisation och pedagogiska utformning �r av mycket
skiftande kvalitet vid olika institutioner. H�r finns ett stort behov av
f�rb�ttringar. Regeringen f�resl�r i budgetpropositionen att en s�rskild
studierektor f�r forskarutbildning inr�ttas vid varje fakultet. Denna l�sning
kan l�tt leda till ytterligare byr�kratisering av universitetsledningen utan att
n�gra reella f�rb�ttringar n�s. Milj�partiet f�redrar en l�sning d�r
H�gskoleverket bist�r h�gskolorna med rekommendationer och sedan i sin
tillsyn s�rskilt uppm�rksammar forskarutbildningens utformning.
Sj�lvfallet inneb�r beroendet av handledarens anslag ocks� en risk f�r att
nya id�er h�mmas. Ett annat hinder �r att handledaren ofta inte handleder
lika effektivt inom hela sitt kompetensomr�de utan koncentrerar sina insatser
on�digt h�rt p� sitt eget aktuella forskningsprojekt. Detta leder till en
begr�nsning av bredden i forskarutbildningen. Det tycks vara s� att kvinnor i
forskarutbildningen oftare �n m�n v�ljer egna avhandlings�mnen, �mnen
som inte faller direkt inom n�gon handledares projekt. Detta medf�r sv�rare
studief�rh�llanden med mindre resurser och hj�lp f�r kvinnor. Studietiden
blir l�ngre. Till bilden h�r ocks� att handledarna som regel �r m�n.
F�rmodligen missgynnas kvinnliga studerande mer �n m�n av att den
forskning som doktorander utf�r saknar egen finansiering. Milj�partiet ser
det som angel�get, b�de f�r att �ka m�jligheten f�r nya id�er att pr�vas av
unga forskare och f�r att minska ett av hindren f�r kvinnliga
forskarstuderande, att till forskningsr�den ansl� s�rskilda medel f�r st�d till
forskarstuderande. F�r n�rvarande kr�vs som regel minst docentkompetens
f�r att det skall vara meningsfullt att s�ka anslag vid statliga forskningsr�d.
Genom det av Milj�partiet f�reslagna grundforskningsavdraget (GFA) kan
forskarstuderandes ekonomiska situation kraftigt f�rb�ttras (utan att n�gra
ytterligare medel beh�ver tillskjutas i budgeten). Milj�partiet f�resl�r
ytterligare 500 miljoner kronor f�r doktorandtj�nster i �rets budget, vilket
inneb�r ett tillskott p� n�rmare 2 000 doktorandtj�nster (att l�ggas till det av
regeringen budgeterade tillskottet om ca 350 doktorandtj�nster). Inom ramen
f�r GFA kan dessutom forskningsr�dens anslag f�rst�rkas med ca 30
procent, vilket enligt f�rslaget till stor del skall disponeras f�r
forskningsanslag till yngre forskare och doktorander. (Se avsnittet om
Grundforskningsavdrag nedan.)
Regeringens regleringsf�rslag
Regeringens budgetf�rslag inneb�r att antalet
doktorandtj�nster �r alldeles otillr�ckligt och att n�stan inga
medel avsatts f�r doktorandernas avhandlingsarbete. Detta �r
allvarligt. Dessv�rre f�rv�rras situationen ytterligare f�r
forskarutbildningen genom en serie regleringar som
regeringen aviserar i budgeten.
I ett av f�rslagen regleras antagningen till forskarutbildningen varvid
endast de studerande som har ordnad finansiering skall antas till
utbildningen. Den mycket stora grupp som redan �r antagna men saknar
finansiering skall dock kvarst�. Om detta f�rslag skulle verkst�llas s� inneb�r
det att antagningen till forskarutbildningen, speciellt inom flertalet �mnen
inom humanistisk och samh�llsvetenskaplig fakultet, i stort sett skulle
upph�ra under de n�rmaste �ren. Det �r ju knappast troligt att nytillkomna
s�kande kan h�vda sig i konkurrens med studerande som redan kommit en
god bit p� v�g i sin forskarutbildning om de f� doktorandtj�nsterna
(anst�llning som doktorand) eller utbildningsbidragen. Situationen f�rv�rras
ytterligare om regeringens andra f�rslag om restriktioner i m�jligheten att
studera med studiemedel p� forskarutbildningen skulle genomf�ras. P� sikt
inneb�r f�rslaget ocks� att antalet doktorander minskar kraftigt f�r att n�rma
sig det lilla antal som ryms inom gruppen som har doktorandtj�nst,
utbildningsbidrag eller annan finansiering.
Man f�r l�tt intrycket av att regeringen saknar insikt om vilken betydelse
f�r den vetenskapliga arbetsmilj�n som doktoranderna har. Vid m�nga
mindre institutioner med en eller tv� finansierade doktorander finns en stor
grupp (kanske 10 till 20 studerande) som deltar i institutionsforskningen
genom eget arbete men med l�g aktivitetsgrad (ofta vid sidan om ett annat
arbete), i institutionens seminarier etc. De l�gaktiva doktoranderna har stor
betydelse f�r institutionens forskningsklimat och �r en del av den kontakt
med omv�rlden som regeringen i andra sammanhang s� varmt f�respr�kar.
De �r ocks� b�rare av den tradition som svenska universitet har som levande
kultur- och vetenskapscentra �ppna mot samh�llet. Det vore olyckligt om
denna halv�ppna del av verksamheten str�ps och forskarutbildningen
�vergick till att bli en kursbunden skola f�r n�gra f� heltidsanst�llda
studerande. M�ngfalden och variationen m�ste beh�llas. Och sj�lvfallet r�der
det inte n�gon konflikt mellan denna funktion och en gradvis f�rb�ttring av
studiefinansieringen f�r doktorander.
Kravet p� att den s�kande skall uppvisa ordnad finansiering f�r fyra �r
(eller �tta om studierna bedrivs med halvfart) inneb�r ocks� att kvinnor
missgynnas kraftigt. Det �r allm�nt k�nt att det �r en stark �vervikt av
manliga studerande som g�r in i olika institutionsprojekt, t ex genom att v�lja
uppsats�mnen inom n�gon rullande experimentserie. Som en naturlig f�ljd
av detta f�r m�nga sedan anst�llning som forskningsassistenter eller
f�rs�ksledare inom projektet. N�r s� fr�gan om antagning till
forskarutbildning och anst�llning som doktorand blir aktuell s� ligger det
n�ra till hands att dessa studerande bed�ms ha speciellt goda (redan
dokumenterade) f�ruts�ttningar att genomf�ra forskarutbildningen och
d�rf�r kommer i fr�ga i f�rsta hand. Kvinnorna, som inte �r lika ben�gna att
g� in i p�g�ende institutionsprojekt, kommer automatiskt i underl�ge i
konkurrensen om platserna i forskarutbildningen om kravet p� ordnad
finansiering f�r antagning verkst�lls.
Flera uttalanden och f�rslag fr�n regeringen i �rets budgetproposition (t ex
om restriktioner i studietiden, avhandlingarnas m�ngfaldigande etc) tyder p�
att man tagit de v�lordnade, kursstyrda utbildningarna i vissa teknisk-
naturvetenskapliga och medicinska forskarutbildningar som f�rebilder. �r
det rent av s� att regeringen tror att den kortare studietiden �r ett uttryck
f�r
h�gre kvalit� i utbildningen? Kanske �r skillnaden i studietid i st�llet ett
uttryck f�r att vissa �mnen kr�ver en st�rre f�rdjupning och
vetenskapsteoretisk medvetenhet i forskarutbildningen �n andra? Kanske
st�lls i vissa fall kravet p� djupare bildning och bredd �t sidan till f�rm�n
f�r
skickligheten att organisera bra laborativa examensuppgifter och effektiv
tr�ning i publicering enligt accepterade manualer f�r n�gra internationella
tidskriftserier? Fr�gorna �r ber�ttigade och s� l�nge de inte besvarats
f�religger en ok�nd risk f�r att regeringens m�l, om de anv�nds generellt
�ver hela forskningsf�ltet, leder till en allvarlig f�rflackning och utarmning
av forskningskvalit�n inom stora vetenskapsomr�den.
Med h�nvisning till de uppenbara f�rs�mringar som regeringens f�rslag
skulle leda till vill Milj�partiet best�mt ta avst�nd fr�n de f�rslag och
bed�mningar som regeringen framf�r vad g�ller antagning till
forskarutbildning och reglering av finansiering och examensm�l.
Forskarutbildning f�r framtiden
Utformningen av forskarutbildningen m�ste �ndras med
h�nsyn till de nya krav som m�ter en ung forskare. De
arbetsuppgifter som den forskarutbildade skall utf�ra i
dagens samh�lle kr�ver ofta ett perspektiv l�ngt ut�ver
specialistperspektivet. Forskaren m�ter i dag en problematik
som �r l�ngt mer komplicerad och vittomfattande �n vad
forskare f�r n�gra decennier sedan reflekterade �ver.
Problemen har globaliserats och effekter av olika tekniska
�tg�rder p� v�r omv�rld �r stor. �ven forskning inom
samh�llsvetenskap och humaniora har tr�tt in i en vidgad
kultursf�r med krav p� ett globalt perspektiv, solidaritet l�ngt
utanf�r v�ra egna gr�nser och medvetenhet om hur v�ra
tankar och handlingar beror av h�ndelser l�ngt ut i
omv�rlden.
F�r att forskningen skall kunna aktivt bidra till en l�ngsiktigt h�llbar
samh�llsutveckling m�ste dagens forskare ha en medvetenhet om villkoren
f�r liv p� jorden, f�rst�else f�r m�nniskans plats i det ekologiska systemet
och en insikt om de begr�nsade ramarna f�r m�nskliga kunskapers r�ckvidd
samt en insikt om att dagens kunskap inte �r morgondagens sanning.
Framtiden kommer att utv�rdera v�ra handlingar utifr�n kunskaper och
perspektiv som vi i dag saknar. Forskaren m�ste med de resurser han eller
hon f�rfogar �ver ta ett ansvar f�r att begr�nsningarna i v�r kunskap ocks�
s�tter gr�nser f�r v�ra handlingsm�jligheter. Styrkan i specialistens
prediktionsf�rm�ga ligger i det sn�va perspektivet, vilket ocks� utg�r ett av
de st�rsta hoten mot en h�llbar utveckling. Detta har direkta konsekvenser
f�r utformningen av en l�mplig forskarutbildning.
All forskarutbildning m�ste inneh�lla studier av de biologiska och
ekologiska livsvillkoren f�r liv p� jorden och de biologiska f�ruts�ttningarna
vad g�ller m�nniskans f�rm�ga till global solidaritet i tid och rum,
begr�nsningarna i m�nniskans kognitiva f�rm�ga vid bed�mning av risker
och storskaliga effekter, etc. Forskarutbildning m�ste ocks� ge insikt om de
kunskapsteoretiska villkoren och begr�nsningarna f�r m�nskligt vetande.
Milj�partiet f�resl�r att dylika undervisningsmoment i biologi, ekologi och
filosofi inf�rs som obligatorium i all forskarutbildning i Sverige.
Likv�rdiga villkor f�r kvinnor och m�n i
forskarkarri�ren
Regeringen har tydligt markerat sin vilja att �tg�rda
oj�mlikheter i forskarkarri�ren mellan kvinnor och m�n.
Genom oskicklighet och en ben�genhet att f�rs�ka p�verka
symtomen i st�llet f�r orsakerna leder de f�rslag som
regeringen lagt och l�gger i �rets budget ofta till
f�rs�mringar, som endast i viss m�n kan uppv�gas genom
den �kade uppm�rksamhet j�mst�lldhetsfr�gan f�tt genom
f�rslagen. Tv� av regleringarna har s�rskilt allvarliga
konsekvenser f�r kvinnor i forskarkarri�ren: begr�nsningen
av meriteringstid f�r anst�llning som forskarassistent till fem
�r efter doktorsexamen samt inr�ttande av rekryteringsm�l
f�r nyanst�llning av kvinnliga professorer. Dessa behandlas
separat i f�ljande tv� avsnitt.
Regeringens meritreglering f�r forskarassistent
Den �lder n�r man genomg�r forskarutbildning sammanfaller
ofta med den tid i livet n�r man normalt skaffar barn.
Sj�lvfallet inneb�r det andra f�ruts�ttningar f�r kvinnor �n
m�n att genomf�ra en forskarutbildning p� f�rv�ntade fyra
fem �r. M�nga familjer d�r kvinnan g�r i forskarutbildning
v�ntar med det f�rsta barnet tills kvinnan tagit sin
doktorsexamen. Barnaf�dande inneb�r d� en f�rdr�jning av
kvinnans fortsatta karri�r, att genom egen forskning meritera
sig f�r forskarassistenttj�nst. Vid svenska universitet och
h�gskolor finns det bara en tj�nst efter doktorsexamen som
�r avsedd f�r vidaremeritering i forskarkarri�ren, n�mligen
tj�nsten som forskarassistent. Genom att konkurrensen om
forskarassistenttj�nster �r h�rd och meriter endast skall
r�knas fr�n de fem f�rsta �ren efter doktorsexamen s� �r
m�nga kvinnor n�st intill chansl�sa att g� vidare mot ett
arbete som sj�lvst�ndig forskare vid ett svenskt universitet
med nuvarande system. (Om kvinnan vill ha familj och barn
f�re 30 �rs �lder.) Det �r utan tvekan s� att kvinnan normalt
�gnar mer tid och uppm�rksamhet �t barnet under de f�rsta
�ren �n vad mannen g�r. En eftersl�pning i
meriteringsutrymmet om ett eller tv� �r inneb�r att kvinnor
skall konkurrera med m�n som har en till tv� femtedelar s�
l�ng meriteringstid. Den begr�nsade meriteringstiden f�r
anst�llning som forskarassistent �r i sin nuvarande
utformning en ren kvinnof�lla.
Denna begr�nsning st�r ocks� i strid med vad regeringen i andra
sammanhang framf�rt om vikten av en �kad samverkan med det omgivande
samh�llet, betydelsen av att l�rare och unga forskare ocks� g�r ut och skaffar
erfarenheter och bidrar i verksamheten i f�retag utanf�r universitet och
h�gskolor. En nybliven doktorand som lyder detta r�d hamnar med
regeringens f�rslag i ett klart s�mre l�ge om han eller hon har f�r avsikt att
forts�tta sin forskarkarri�r via den vanliga v�gen �ver anst�llning som
forskarassistent.
Milj�partiet f�resl�r att ingen begr�nsning i meriteringstid f�r anst�llning
till forskarassistent skall f�rekomma.
Regeringens rekryteringsm�l
Regeringen har specificerat rekryteringsm�l f�r nyanst�llning
av professorer f�r olika l�ros�ten. M�len �r framr�knade som
estimat av vad som skulle kunna f�rv�ntas utifr�n antalet
kompetenta s�kande inom respektive k�n vid l�ros�tet och
skulle i praktiken inneb�ra en kvotering vid anst�llning av
professorer. Ber�kningarna vilar p� antagandet att anst�llning
b�r g�ras i proportion till antalet latenta s�kande med
formell kompetens. Genom att skillnaderna i antal m�n och
kvinnor i gruppen m�jliga s�kande ofta �r mycket stor s�
leder f�rfaringss�ttet som regel till en kvalitetsf�rs�mring om
de angivna m�len skall uppn�s. Det m�ste ocks� klart uttalas
att det som st�lls upp som m�l f�r st�rre enheter, t ex
l�ros�ten, inte kan anv�ndas som rekommendationer f�r sm�
enheter, som t ex enskilda universitetsinstitutioner, med
mycket sm� rekryteringsunderlag.
F�rslaget om ekonomiska sanktioner f�r de l�ros�ten som inte n�r de
uppst�llda rekryteringsm�len �r olyckligt. Angivande av rekryteringsm�l kan
m�jligen accepteras som en beh�vlig p�minnelse om riskerna f�r en fortsatt
oj�mlikhet mellan kvinnor och m�n i forskarkarri�ren. Regeringens f�rslag
inneb�r emellertid att �tg�rderna riktas mot symtomen i st�llet f�r att
uppm�rksamheten riktas mot orsakerna.
Milj�partiet delar regeringens uppfattning att �tg�rder f�r �kad
j�mst�lldhet �r n�dv�ndiga. D�remot har vi ingen f�rst�else f�r de
r�knetekniska underligheter man anv�nder f�r att ge skenbar saklighet �t
argumenten och vi delar inte regeringens sanktionsiver. Milj�partiet delar
inte heller regeringens uppfattning att bindande rekryteringsm�l f�r kvotering
av kvinnliga professorer vid nyanst�llning �r en l�mplig metod f�r �kad
j�mst�lldhet utan avstyrker f�rslaget.
Alternativa �tg�rdsf�rslag
Redan de ovan anf�rda skillnaderna i f�ruts�ttningar f�r m�n
och kvinnor i forskarutbildningen pekar p� vissa typer av
l�mpliga �tg�rder f�r att f�rb�ttra situationen. �ndra
handledningssituationen p� C- och D-niv�n s� att kvinnliga
studerande inte drabbas av konkurrenshinder redan i
ing�ngen till forskarutbildningen och genomf�r motsvarande
f�r�ndringar i handledningen i forskarutbildningen. Vad
g�ller val av avhandlings�mne s� g�ller vad som tidigare
n�mnts i motionen i samband med uppsatsskrivande p� C-
och D-niv�erna i h�g grad ocks� f�r kvinnors val av �mne
f�r doktorsavhandlingen. Universitet och h�gskolor b�r f�
tydliga direktiv om �tg�rder f�r att f�rb�ttra rutinerna f�r
handledning med s�rskild uppm�rksamhet riktad p�
kvinnliga studerandes speciella situation.
�ndra meriteringskraven s� att en f�rdr�jning genom barnaf�dande inte
l�gger on�diga hinder i v�gen vid konkurrens om tj�nster i forskarkarri�ren.
�ppna m�jligheten f�r forskarstuderande att s�ka egna forskningsmedel, s�
att de inte �r helt h�nvisade till handledarnas resurser och v�lvilja (t.ex.
genom r�dsanslag f�r avhandlingsarbeten). Inf�r olika typer av
tidsbegr�nsade tj�nster i forskarkarri�ren.
Milj�partiet f�resl�r att H�gskoleverket f�r i uppdrag att aktivt verka f�r
att universitet och h�gskolor vidtar �tg�rder i linje med vad ovan anf�rts i
syfte att n� likv�rdiga f�ruts�ttningar f�r kvinnor och m�n i forskar-
utbildningen samt att H�gskoleverket ocks� f�r ett tydligt tillsynsuppdrag
vad g�ller forskarutbildningen som helhet.
Ny tj�nstestruktur f�r �kad r�rlighet
Alla universitet och de h�gskolor som har forskarutbildning
och forskning i sin verksamhet m�ste f� m�jligheter till �kad
r�rlighet och st�rre flexibilitet i anst�llningsf�rh�llanden.
Den stela struktur som r�der i dag med en tj�nstehierarki
best�ende av forskarassistent (tidsbegr�nsad), adjunkt, lektor
och professor l�ser systemet p� ett olyckligt s�tt.
Forskarassistenttj�nsterna �r f�r f�.
Tj�nstestrukturen vid universiteten b�r ses �ver med m�let att f� en st�rre
r�rlighet. L�rare och forskare inom ett l�ros�te skall stimuleras att under
vissa perioder arbeta vid andra l�ros�ten i och utanf�r Sverige, under vissa
tider delta i forskningsprojekt utanf�r sitt l�ros�te, under vissa perioder
arbeta inom andra delar av den offentliga sektorn och inom n�ringslivet. En
�kad r�rlighet �r en n�dv�ndighet f�r att skapa m�jligheter f�r yngre
forskare och l�rare att komma in i universitetens verksamhet. En �kad
r�rlighet skulle ocks� bidraga till en �kad kompetens inom n�ringslivet, inom
den offentliga sektorn och, inte minst, inom universitet och h�gskolor. V�ra
svenska universitet har en n�rmast unik tr�ghet inbyggd i systemet som
h�mmar utvecklingen.
Adjunktstj�nsterna, som huvudsakligen knyts till grundutbildningen var
ursprungligen t�nkta som tidsbegr�nsade l�rartj�nster inf�rda f�r att �ka
utbytet med gymnasier, h�gre yrkesutbildningar utanf�r universitet och
h�gskolor samt n�ringslivet. Denna tanke har man sedan l�nge sl�ppt.
Adjunktstj�nsterna har i st�llet blivit rena l�rartj�nster med s� mycket
undervisning att innehavaren saknar alla praktiska m�jligheter att bedriva
egen vetenskaplig verksamhet. Dessutom �r innehavet som regel inte
tidsbegr�nsat. Dessa tj�nster b�r bort eller �ndras.
Milj�partiet har tidigare f�reslagit att tj�nstestrukturen ses �ver och �ndras
radikalt f�r att �stadkomma den f�r universitet och h�gskolor s� viktiga
r�rligheten och m�jligheter till f�rnyelse. Regeringen har i st�llet valt att
inf�ra en form av kvasir�rlighet mellan anst�llningar s� att universitet och
h�gskolor sj�lva kan anst�lla en meriterad adjunkt vid l�ros�tet som lektor
och en meriterad lektor som professor. Detta f�rslag h�lsas sj�lvfallet med
gl�dje av de fackliga organisationerna. F�rslaget ger �kade m�jligheter f�r
de redan anst�lldas karri�r inom det egna universitetet (men minskar ocks�
r�rligheten mellan l�ros�ten eller l�ros�ten och det omgivande samh�llet). I
den m�n det �kade antalet h�gre tj�nster som blir f�ljden inte �tf�ljs av
�kade statliga anslag, s� kan man befara att det bidrar till minskat utrymme
f�r undervisning och forskning och medf�r minskade l�ner f�r ber�rda
tj�nster. De �kade kostnaderna �r emellertid avsev�rda om man beaktar att en
professur i dagsl�get ingalunda inskr�nker sig till enbart l�nekostnaden utan
ocks� inkluderar kostnader f�r lokaler, utrustning, service etc som totalt
ligger �ver 1 miljon kr per tj�nst. N�got utrymme f�r �kade kostnader i
samband med reformens genomf�rande finns inte i �rets budget.
De tv� helt dominerande problemen n�r det g�ller tj�nsterna vid universitet
och h�gskolor �r den d�liga r�rligheten och bristen p� kompetenta l�rare och
forskare. Milj�partiet f�resl�r d�rf�r inf�rande av visstidsf�rordnade vid
anst�llningar, en ordentlig f�rst�rkning av forskarutbildningen samt
inf�rande av en s�rskild h�gskoll�rarutbildning. De tv� senare f�rslagen har
presenterats utf�rligt p� annat st�lle i motionen.
Administration och rationaliseringsm�jligheter
Milj�partiet har under l�ng tid kr�vt en effektivisering av
ledningsfunktionerna vid universitet och h�gskolor.
Regeringen har nu f�reslagit en rad s�dana f�rb�ttringar och
riksdagen f�rv�ntas besluta i �rendet under h�sten. Detta kan
vara ett stort steg fram�t n�r det g�ller m�jligheterna till
rationalisering, kvalitetss�kring och omst�llning av
universitet och h�gskolor inf�r de helt nya
utbildningsuppdrag som den kraftigt ut�kade
studerandegruppen genererar. Milj�partiet v�lkomnar dessa
m�jligheter och konstaterar att de kan inneb�ra att
h�gskolornas stora utvecklingspotential frig�rs. Vi vill ocks�
s�rskilt betona att utvecklingen av forskning och
undervisning redan tidigt m�ste f� en inriktning som fr�mjar
utvecklingen mot ett socialt och ekologiskt l�ngsiktigt
h�llbart samh�lle.
Forskning vid universitet och mindre
och medelstora h�gskolor - ett opti-
meringsproblem
Milj�partiet st�der tanken p� utbyggnad av sm� och
medelstora h�gskolor i syfte att f� en b�ttre spridning av
utbildningsm�jligheterna, fr�mst d� grundutbildning och
regionalt motiverade yrkesutbildningar. Samverkan med
n�ringsliv och offentliga sektorns �vriga verksamheter i
regionen b�r vara ett viktigt inslag i dessa h�gskolors
verksamhet. Fr�gan om forskning vid dessa h�gskolor �r mer
komplicerad. Man f�r l�tt intrycket att regeringen gjort den
allm�nna bed�mningen att det �r bra om alla forskar. Det �r
viktigt att fr�gan om forskning vid h�gskolor f�r en allsidig
belysning och att f�ruts�ttningarna noga analyseras.
Det saknas t ex en analys av tillg�ngen p� kvalificerade forskare inom
landet. Det finns d�rf�r inte heller n�gon v�lgrundad uppfattning om inom
vilka omr�den som Sverige kan starta nya forskningscentra. Regeringen har
inte heller i �rets budget f�rb�ttrat underlaget f�r f�rdelningen av
forskningsresurser med h�nsyn till framtida behov.
Man kan i propositionen p� flera st�llen utl�sa en uppfattning att spridning
av forskningsresurser �r en f�rdel i sig. Detta b�r verkligen ifr�gas�ttas. Det
finns mycket som talar f�r att felet med svensk forskning snarare �r att den �r
f�r utspridd och splittrad p� f�r sm� enheter. Om resurserna i st�llet
koncentrerades s� skulle forskningsklimatet f�rb�ttras, effektiviteten �ka
samt studiemilj�n f�r forskarstuderande berikas.
I det ovan givna perspektivet borde forskning vid sm� och medelstora
h�gskolor utvecklas med st�rre eftertanke och omsorg om h�gskole-
forskningens framtid. Kanske �r det b�ttre att man koncentrerar sig p� att
f�rst finna, ur rikssynpunkt s�v�l som ur regional synpunkt, ett l�mpligt
forskningsomr�de f�r en viss h�gskola och sedan satsa ordentligt p� att
bygga upp en resursstark forskningsenhet vid denna h�gskola. Initialfasen
m�ste f�r h�gskolan f� vara en f�rs�ksperiod med relativt stor frihet att
planera och pr�va olika utvecklingsm�jligheter utan att resurser binds upp
och hindrar m�jligheterna f�r andra alternativ inom den n�rmaste framtiden.
Ett s�dant utvecklingsarbete m�ste utf�ras av h�gskolan sj�lv (ofta i
samverkan med andra h�gskolor, universitet, myndigheter och det regionala
n�ringslivet). Vi ser redan exempel p� s�dan naturligt framv�xande
h�gskoleforskning och det �r viktigt att denna utveckling f�ljs och att de
institutioner som dokumenterar s�dan v�xtkraft ocks� f�r ordentligt st�d.
Som st�d f�r en utveckling av forskning vid sm� och medelstora h�gskolor
f�resl�r Milj�partiet i �rets budgetmotion inr�ttande av en "Fond f�r
utveckling av forskning vid sm� och medelstora h�gskolor" med en �rlig
utdelning om 50 milj kr (se separat avsnitt).
Finansiering av grundforskning och
forskarutbildning
Den totala forskningsvolymen har �kat mycket kraftigt i
Sverige under de senaste fyrtio �ren framf�r allt beroende p�
en stark expansion av den s.k. kunskapsutnyttjande
(till�mpade) forskningen. Inom tunga sektorer av svenskt
n�ringsliv har behovet av egen forskning f�r
produktutveckling �kat dramatiskt. P� motsvarande s�tt har
den offentliga sektorns behov av forskning r�rande olika
samh�llsfunktioner �kat. Den kunskapsgenererande
forskningen, grundforskningen inklusive
forskarutbildningen, har inte �kat i den omfattning som
skulle kr�vas f�r att st� i proportion till den till�mpade
forskningen. Utvecklingen har p� detta s�tt lett till att vi idag
har en underdimensionering av grundforskning och
forskarutbildning som inneb�r stora risker f�r
kvalitetss�nkningar inom svensk forskning som helhet.
Den grundforskning som bedrivs vid v�ra universitet �r livsnerven f�r all
vetenskaplig verksamhet i Sverige. Genom att Sverige �r ett litet land har vi
ocks� ett relativt litet antal forskare vid v�ra universitet. Dessa forskare
utg�r
en resurs som dels svarar f�r att svensk grundforskning h�ller h�g
internationell standard och dels svarar f�r att kvaliteten i den till�mpnings-
forskning, som �r en f�ruts�ttning f�r produktutveckling och nyskapande
inom svenskt n�ringsliv, h�ller en h�g standard. Samma grupp av forskare
leder ocks� utbildningen av nya forskare.
Sverige har ett relativt ovanligt system f�r finansiering av forskning och
forskarutbildning. Fakultetsanslag till universiteten finansierar huvud-
sakligen tj�nster, t.ex. professorer, forskarassistenter och doktorander i
forskarutbildningen (samt viss forskningstid f�r lektorer). De statliga
forskningsr�den finansierar genom projektanslag den grundforskning som
universitetens forskare (professorer, forskarassistenter och vissa lektorer)
bedriver. Kostnaderna f�r doktorandernas vetenskapliga arbete (avhandlings-
arbetet) finns inte inbyggda i systemet (med undantag f�r vissa marginella
bidrag via fakulteterna f�r ograduerade forskares vetenskapliga verksamhet).
Ofta finansieras denna utbildningsforskning indirekt via de anslag som
institutionernas professorer har. Resurserna f�r grundforskning �r emellertid
helt otillr�ckliga f�r att tillgodose s�v�l institutionsforskarnas som
doktorandernas behov av forskningsmedel.
Departement, statliga verk, statliga stiftelser och fonder delar �rligen ut
forskningsmedel f�r olika typer av till�mpad forskning som m�ngdubbelt
�verstiger de resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid
universiteten f�rfogar �ver via forskningsr�den. F�r att svensk forskning
skall kunna h�vda sig i den v�xande internationella konkurrensen beh�ver
fakulteterna och forskningsr�den en mycket kraftig f�rst�rkning av
resurserna. I dag m�ste m�nga goda ans�kningar om forskningsanslag fr�n
framst�ende forskare avsl�s i brist p� medel och m�nga forskare avst�r fr�n
att s�ka i vetskapen om att m�jligheterna att f� anslag �r mycket sm�. Hit kan
ocks� r�knas gruppen �nnu icke docentkompetenta forskare och doktorander
som i praktiken inte har n�gon m�jlighet att f� anslag fr�n forskningsr�den.
Milj�partiet f�resl�r att medel �verf�rs fr�n den till�mpade forskningen till
grundforskningen genom ett grundforskningsavdrag (GFA). Ett GFA om t ex
5 procent skulle inneb�ra en �kning av grundforskningsresurserna med
n�rmare 100 procent vilket utan tvekan skulle kunna f�ra upp svensk
forskning till en t�tposition internationellt sett samtidigt som grunden f�r en
god forskarutbildning l�ggs och vi f�r en s�kring av tillg�ng p� forskare f�r
n�ringslivets framtida behov. F�r den till�mpade forskningens del kan en
femprocentig minskning t�ckas genom en rimlig rationalisering i verksamhet
och administration och b�r sannolikt inte f�ranleda n�gon f�rs�mring vare
sig i kvalitet eller omfattning. I ett f�rsta steg f�resl�s grundforsknings-
avdraget endast tas ut fr�n medelstilldelare inom den offentliga sektorn och
andra fonder och stiftelser som delar ut anslag f�r till�mpad forskning
(n�ringslivets forskning undantagen).
Det smidigaste s�ttet att ta in grundforskningsavdrag �r sannolikt att ta det
direkt vid k�llan. F�rdelningen av de p� detta s�tt frigjorda resurserna kan
ske enkelt som f�rst�rkning av fakultetsanslag till universiteten och som �kat
anslag till de statliga forskningsr�den. Administrationen torde bli relativt
enkel och billig.
I Milj�partiets budget finns grundforskningsavdraget med samt en
f�rdelning av dessa forskningsmedel p� forskningsr�d, fakultetsanslag till
universiteten och en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor.
Medel fr�n grundforskningsavdraget har ber�knats utifr�n ett avdrag om 5
procent p� totalt 20 miljarder, som v�l st�mmer med anslagen till den
till�mpade forskningen via statsbudgeten och via s�rskilda stiftelserna och
fonder (allts� exklusive n�ringslivets forskningsresurser). Detta ger totalt
1 000 mkr, varav 370 mkr f�rdelas p� forskningsr�d och 580 mkr p�
universitetens fakultetsanslag f�r fr�mst doktorandtj�nster, enligt f�ljande
tabell. �terst�ende 50 mkr avs�tts f�r en utvecklingsfond f�r sm� och
medelstora h�gskolor (se nedan).
Anslag
Forskningsr�d
1998
1999
2000
D1
FRN
10
10
10
D3
HSFR
150
150
150
D5
MFR
40
40
40
D7
NFR
150
150
150
D9
TFR
20
20
20
F�rst�rkning av forskningsr�dens medel via GFA i mkr
Ansla
g
L�ros�te
1998
1999
2000
B2
Uppsala universitet
100
100
100
B4
Lunds universitet
100
100
100
B6
G�teborgs universitet
90
90
90
B8
Stockholms universitet
100
100
100
B10
Ume� universitet
80
80
80
B12
Link�pings universitet
40
40
40
B14
Karolinska institutet
30
30
30
B16
Kungl.tekniska
h�gskolan
30
30
30
B18
Lule� tekniska universitet
10
10
10
F�rst�rkning av universitetens fakultetsanslag via GFA i mkr
Utvecklingsfond f�r sm� och medelstora
h�gskolor
St�d f�r utveckling av grundforskning vid sm� och
medelstora h�gskolor kan inte f�rdelas som generella anslag
i budgeten en�r utvecklingen av forskningen har kommit s�
olika l�ngt vid olika h�gskolor. Samtidigt �r
kvalitetss�kringen os�ker i initialskedet och felaktiga
satsningar kan komma att permanenta brister snarare �n
st�rka goda initiativ. Behovet av forskning �r emellertid stort
och motiverar st�d. Milj�partiet f�resl�r d�rf�r inr�ttandet av
en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora h�gskolor.
Fondens syfte �r att stimulera utveckling av forskning, i
f�rsta hand grundforskning, av betydelse f�r utveckling av
h�gskolans framtida forskning. Anslag kan ges f�r en period
om 1 till 3 �r. Som exempel p� verksamheter som skall
prioriteras kan n�mnas
1. Anst�llning av en forskare (professor eller motsvarande) under
begr�nsad tid f�r att utveckla ett visst omr�de, bitr�da vid undervisningen
och bedriva forskning inom ett f�r h�gskolan intressant omr�de.
2. Projekt f�r utveckling av vissa forskningsomr�den i samverkan med
h�gskolor eller universitet inom eller utom landet.
3. Internationell utbytesverksamhet, t ex f�r att m�jligg�ra ett l�rar-
forskarutbyte med ett utl�ndskt universitet under en viss tid, som stimulans
f�r h�gskolans forskning och h�gre utbildning.
4. Deltagande i internationella forskningsprojekt av direkt intresse f�r
h�gskolans l�ngsiktiga utveckling i kompetensh�jande syfte.
5. Anordnande av internationella konferenser vid h�gskolan inom omr�den
av speciellt intresse f�r utveckling av h�gskolans framtida forskning.
Fonden skall handhas av H�gskoleverket och anslagen delas
ut efter ans�kan till fonden fr�n h�gskolans rektor.
Ans�kningstillf�llen skall vara tv� g�nger per �r och
projektens kvalitet och betydelse f�r h�gskolans utveckling
skall vara huvudkriterier vid bed�mningen. Utdelning av
anslag sker efter bed�mning i en grupp d�r majoriteten skall
vara v�l kvalificerade forskare. N�rmare detaljer r�rande
fondens m�l och villkor best�ms av H�gskoleverket i
samverkan med representanter f�r h�gskolornas ledning.
Samordning och effektivisering av
forskningsresurser
Genom forskningsr�dens �kade ansvar f�r svensk forskning
f�r r�den ocks� ett st�rre ansvar f�r att tillgodose
gr�ns�verskridande forskning och tv�rvetenskaplig
forskning. Den samverkan som redan finns mellan r�d och
mellan �mnesgrupper inom vissa r�d skall utvecklas
ytterligare. F�rst�rkningen av anslaget till FRN motiveras
huvudsakligen av att FRN skall ta ett betydligt st�rre ansvar
f�r samordning av finansieringen av tv�rvetenskapliga
projekt. M�jligheterna att knyta TFR:s projekt till projekt vid
�vriga forskningsr�d �r h�r av speciell betydelse. FRN b�r f�
ett �kat ansvar f�r samordning av universitetsforskning och
forskning inom olika sektorsorgan och n�ringslivet.
Rationalisera sektorsforskningen
Vid en genomg�ng av sektorsforskningens resurser b�r ocks�
en ompr�vning av behoven ske s� att kommande f�rdelning
verkligen �terspeglar samh�llets behov och forskningens
kvalitet. D�rvid b�r �ven de �kade m�jligheterna till
internationellt st�d f�r forskning inom vissa
till�mpningsomr�den uppm�rksammas, t.ex. inom EU:s ram-
program. Det �r ocks� viktigt att utv�rderingen sker i ett
helhetsperspektiv s� att on�diga kvalitetsbrister kan botas
och dubbelarbete undvikas. Milj�partiet f�resl�r att en s�dan
utredning och utv�rdering av hela sektorsforskningen g�rs
och att d�rvid f�rslag tas fram f�r en genomgripande
effektivisering av forskningen inom alla olika omr�den.
St�rk sektorsforskningen inom
milj�skydd, milj�v�nlig produktion
och varuhantering samt
milj�betingade h�lsorisker
De milj�problem som det moderna samh�llet st�r inf�r
kr�ver stora forskningsinsatser under de n�rmaste �ren. Vi
f�resl�r att regeringen i sitt f�rslag till omf�rdelning av
medel f�r sektorsforskning speciellt uppm�rksammar
behovet av st�d till forskning inom milj�skydd, milj�v�nlig
produktion och varuhantering samt milj�betingat h�lsoskydd.
Utvecklingen av milj�forskningen har kraftigt bromsats av regeringen bl a
genom indragna bidrag till milj�forskningen, t ex bidrag till SNV. Detta st�r
helt i strid med de utf�stelser som gjorts i regeringsf�rklaringen om
satsningar p� milj� och inriktning mot ett ekologiskt h�llbart samh�lle. De
mindre milj�tekniska institut som vuxit fram skall f� �kat st�d och
kompletteras med ett st�rre milj�tekniskt institut enligt f�rslag i det
f�ljande.
Regeringen har beslutat att starta ett tekniskt forskningsinstitut i G�teborg.
Milj�partiet f�resl�r att ett institut med liknande konstruktion inr�ttas med
inriktning p� forskning och utveckling av milj�anpassad teknik inom
milj�skyddsomr�det och naturv�rdsomr�det. Ett s�dant milj�teknikinstitut
skall bildas i samverkan mellan Kungliga tekniska h�gskolan, F�rsvarets
forskningsanstalt, Statens naturv�rdsverk och ett eller flera universitet.
Verksamhetens samordning med f�retagens intressen skall ske genom
medverkan av NUTEK och f�retag eller branschorganisationer. FRN f�resl�s
f� ansvaret f�r ledning av planeringsarbetet som skall ske i samarbete mellan
deltagande parter. Den organisatoriska strukturen skall i relevanta delar
utformas som VTT i Finland, dvs. med laboratorie- och verkstadsresurser
disponibla f�r institutet. M�jligheterna till samordning med existerande
laboratorier vid KTH eller n�gon universitetsinstitution skall utnyttjas.
(S�dan verksamhet i mindre skala har startats p� eget initiativ av KTH). Med
h�nsyn till n�rheten till olika institutioner och aktuella f�retag f�resl�s att
institutet f�rl�ggs till Stockholmsregionen. (Alternativa placeringar kan
�verv�gas, flera goda alternativ finns.)
Det milj�tekniska institutet skall ut�ver forskning och utveckling av
milj�anpassad teknik ocks� fungera som referensorgan f�r �vriga
utvecklingsinstitut och produktutvecklande f�retag. I kraft av sin kompetens
kan institutet ha en r�dgivande funktion vid extern produktutveckling s� att
man p� ett tidigt stadium i utvecklingsarbetet kan uppt�cka milj�m�ssiga
nackdelar med en produkt och v�lja alternativ som �r mer milj�anpassade.
Genom att milj�anpassade produkter kommer att ha ett konkurrensf�rsteg s�
b�r detta vid sidan av de positiva effekterna p� milj�n ocks� generera
konkurrensf�rdelar f�r svensk industri.
Verksamheten finansieras genom medel
a) fr�n staten via enskilt anslag i statsbudgeten direkt till institutet,
b) fr�n forskningsr�d, stiftelser och fonder genom anslag efter ans�kan
fr�n institutet och
c) fr�n deltagande f�retag genom kostnadsers�ttning till institutet.
F�rsvarets forskning i civil
verksamhet
Sveriges f�rsvar har av tradition en mycket omfattande egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet. F�rsvaret �r den
organisation som vid sidan om universiteten har den st�rsta
vetenskapliga kompetensen. Forskningen t�cker stora delar
av det vetenskapliga f�ltet fr�n rent humanistiska och
samh�llsvetenskapliga omr�den till tekniska och medicinska.
Denna resurs har redan utsatts f�r nedsk�rningar i samband
med att f�rsvarsbudgeten successivt minskats. Man tappar
kompetens inom viktiga omr�den och sannolikheten f�r att
denna utveckling fortskrider �r stor. En viktig del i
anpassning av svenskt f�rsvar till de nya omst�ndigheterna �r
att successivt st�lla om f�rsvarets verksamhet till civil
verksamhet. Detta kan ske p� olika s�tt.
N�r det g�ller forskningsresurser s� �r det av vitalt intresse att en
omst�llning g�rs inte bara f�r att det civila samh�llet d�rmed f�r v�rdefulla
f�rst�rkningar utan f�r att f�rsvaret skall kunna uppr�tth�lla en kompetens
som inte annars skulle vara m�jlig under fredstid. Man kan inte l�gga
forskningskompetens i malp�se. Inte heller �r det l�tt att snabbt bygga upp
s�dan kompetens om detta skulle kr�vas i framtiden. Det �r allts� av flera
sk�l intressant att beh�lla och utveckla FOA:s forskningsverksamhet
samtidigt som verksamheten inriktas s� att den gagnar det civila samh�llet.
FOA t�cker m�nga intressanta omr�den. Sj�lvfallet �r man v�l rustad f�r
olika direkt milit�ra till�mpningsomr�den, t.ex. stridsledning, operations-
analys, strategiskt f�rsvar, psykologiskt f�rsvar etc. D�r finns ocks�
specialavdelningar och forskningsgrupper med inriktning p� man-maskin
system, perception och inl�rning, kognition, riskanalys etc men ocks�
tekniskt avancerade projekt kring datorkommunikation, processtyrning och
olika teknisk apparatur.
Milj�partiet f�resl�r att riksdagen ger regeringen i uppdrag att tills�tta en
utredning med direktiv att utarbeta f�rslag till en omst�llning och inriktning
av f�rsvarsforskningen mot civil verksamhet samt hur en s�dan omst�llning
b�r organiseras och finansieras. D�rvid skall s�rskilt klarg�ras vilka civila
myndigheter och organ som �r l�mpliga samarbetspartners och hur
ledningsansvar och samfinansiering skall utformas.
Milj�partiet f�resl�r ocks� att verksamhet redan nu inleds i form av fyra
pilotprojekt inom angel�gna omr�den. Erfarenheterna fr�n dessa kan d�
ocks� utg�ra en grund f�r utredningens arbete. Den �vergripande
samordningen och ledningen av de f�reslagna projekten kan l�mpligen
f�rl�ggas till FRN.
Milj�partiet har i partiets budgetmotion anslagit 27 miljoner kronor f�r
projekten och planeringsarbetet f�rdelade p� D1 (6 mkr), D2 (1mkr) samt
under utgiftsomr�de 6, D4 (20 mkr).
Dyslexiprojektet
I anslutning till en internationell fokusering p� livsl�ngt
l�rande har man i Sverige under 1996 s�rskilt
uppm�rksammat problemet med specifika l�s- och
skrivsv�righeter. Den inledande informationskampanjen om
dyslexi forts�tter �ven under 1997 och arbetet f�r en l�sning
av dyslexiproblemet forts�tter. Ut�ver de organisationer som
under l�ng tid drivit fr�gan om hj�lp till elever med specifika
l�s- och skrivsv�righeter �r flera olika instanser med i detta
arbete. Det har bildats en s�rskilt kampanjf�rening och fond
f�r �ndam�let (Dyslexifonden). Problemet med l�s- och
skrivsv�righeter i skolan och bland vuxna har
uppm�rksammats under flera �r i riksdagen inte minst av
Milj�partiet, som i motioner l�mnat f�rslag till l�mpliga
�tg�rder och finansiering. N�gra anslag har dock inte
riksdagen beviljat. �ven i �rets budget hemst�ller
Milj�partiet om s�rskilda medel f�r st�d till elever med
specifika l�s- och skrivsv�righeter. Den av regeringen
tillsatta Dyslexiutredningen har nu l�mnat sitt bet�nkande,
vilket i allt v�sentligt st�der vad Milj�partiet tidigare anf�rt.
Mot bakgrund av den �kade betydelsen av l�s- och skrivkunnande i dagens
samh�lle b�r alla m�jligheter till en effektiv och omedelbar insats
tillvaratagas. En minskning av dyslexiproblemet kr�ver utnyttjande av en rad
olika kunskapsomr�den, fr�n kunskap om spr�kf�rst�else, spr�kinl�rning och
perception till kunnande om teknik f�r information och kommunikation,
datorer, bildhantering, etc. FOA �r unikt i det avseendet att organisationen
t�cker m�nga av dessa specialiteter. En samverkan mellan FOA och SIH,
Skolverket, de universitetsforskare som arbetat med dyslexi (G�teborgs
universitet och Karolinska institutet i Stockholm) samt de aktiva
intresseorganisationerna skulle ge n�rmast perfekta f�ruts�ttningar f�r att n�
stora framsteg i dyslexifr�gan.
Det borde vara en intressant utmaning f�r FOA att ta sig an denna civila
insats, som ligger relativt l�ngt fr�n organisationens vanliga till�mpnings-
omr�den, och demonstrera sin f�rm�ga att operera �ven inom det civila
f�ltet.
Sensorprojektet
Den sensortekniska avdelningen vid FOA har en
internationellt framskjuten position p� sitt omr�de. Bland
annat har framtagandet av det som popul�rt kallas
"elektronisk n�sa" uppm�rksammats. Denna teknik syftar till
att detektera l�ga koncentrationer av olika gaser i luft.
Sj�lvfallet vore det av stort intresse att utveckla och anv�nda
tekniken inom civila omr�den, t.ex. f�r uppt�ckt och
kvantifiering av utsl�pp av luftf�roreningar eller f�r larm vid
ov�ntade utsl�pp fr�n energiverk eller industri. Det �r inte
sv�rt att finna till�mpningsomr�den men sj�lvfallet b�r en
n�rmare utredning av olika alternativ ske under FOA:s
ledning eller medverkan. F�rdelen med till�mpningen inom
just milj�arbetet �r emellertid s� uppenbar att ett pilotprojekt
b�r kunna startas omedelbart i samverkan med t.ex. TFR,
SNV och n�gra universitetsinstitutioner, eventuellt med
NUTEK inkopplat f�r senare samverkan med n�gra svenska
f�retag.
Man-maskin projektet
Den �kade automatiseringen och utnyttjande av teknik i allt
st�rre sektorer av arbetslivet inneb�r �kade krav p� kunskap
om samspelet mellan m�nniskan och den maskin som hon
hanterar. Det kan g�lla operat�rer vid k�rnkraftverk eller i
maskinhallar vid ett pappersbruk med komplicerade
arbetsuppgifter eller den enskilda m�nniskan framf�r en
dator i kontorsmilj�, kassorna i dagligvaruhandeln eller
liknande. H�r har FOA en kompetens som �r unik och som
skulle kunna komma samh�llet till nytta �ven i avseenden
som inte direkt ber�r f�rsvaret. Det �r gott om naturliga
samarbetspartners, t.ex. Arbetslivsfonden och Folkh�lsan.
Regeringen b�r tills�tta en arbetsgrupp stationerad p� FOA
med uppdrag att snabbt ta fram ett eller tv� l�mpliga
pilotprojekt inom omr�det och d� v�lja omr�den som �r av
stort samh�lleligt intresse och d�r naturliga
samarbetspartners finns inom den civila sektorn.
Riskanalysprojektet
Riskanalys �r ett av f�rsvarets kompetensomr�den. Speciellt
g�ller detta kvantitativa, datorbaserade system f�r
operationsanalys. Denna kompetens skulle med f�rdel kunna
anv�ndas f�r civila riskbed�mningar t ex i olika delar av
samh�llsplaneringen. Ett samarbetsprojekt inom detta
omr�de skulle sannolikt ocks� gagna f�rsvarets m�jligheter
att utveckla adekvata modeller f�r riskbed�mningar i linje
med den tyngdpunktsf�rskjutning som skett vad g�ller
hotbilden, fr�n milit�ra hot till milj�hot.
Milj�partiet f�resl�r ett pilotprojekt inom detta omr�de i form av ett
samarbete mellan FOA och det budgetkontor som inr�ttats vid riksdagen. En
komplettering med experter p� riskbed�mningar i riksdagens budgetarbete �r
synnerligen �nskv�rd. Det skulle fr�mja ett mer l�ngsiktigt perspektiv i
statens budget och ge �kat utrymme f�r konsekvensanalyser av f�reslagna
�tg�rder. Beslut b�r tas av riksdagen och formerna och omfattningen av
samarbetet med FOA skall utvecklas av FOA och riksdagen gemensamt.
En omst�llning av delar av f�rsvaret till civil verksamhet optimerar
anv�ndningen av befintliga resurser inom ramen f�r en f�rsvarspolitisk
m�ls�ttning att bevara och utveckla kritiska delar av f�rsvarets kompetens
som en f�rs�kring inf�r eventuella f�r�ndringar i beredskapsl�get.
Stoppa on�diga djurf�rs�k
Milj�partiet kr�ver att djurf�rs�k som avser tester av
generellt sett on�diga varor som t.ex. kosmetika skall
stoppas. I �vrigt skall djurf�rs�k minimeras och ers�ttas med
andra metoder, exempelvis f�rs�k med cellodlingar. Vi
kr�ver ocks� att studerande i utbildningar d�r djurf�rs�k
ing�r skall erbjudas m�jligheter till djurf�rs�ksfria alternativ
till det aktuella momentet d�r s� �r m�jligt.
Oinskr�nkt myndighetsansvar och etiska
bed�mningar vid vetenskapliga djurf�rs�k
I vetenskapliga f�rs�k med djur uts�tts djuren f�r olika grad
av lidande. En s�rskild f�rs�ksdjursetisk n�mnd bed�mer f�r
varje s�dant f�rs�k om graden av lidande kan accepteras med
h�nsyn till f�rs�kets betydelse. Felbed�mningar kan l�tt
uppst�, dels genom att n�mnden saknar kompetens f�r s�kra
f�ruts�gelser om faktiskt lidande och dels genom att
of�rutsedda komplikationer kan tilltr�da. D� djuren i ett
f�rs�k uts�tts f�r st�rre lidande �n det som n�mnden f�rutsett
vid den etiska bed�mningen kan enligt g�llande lagstiftning
inte krav st�llas fr�n t.ex. ansvarig veterin�r p� att f�rs�ket
�ndras eller avbryts. Vi f�resl�r att djurskyddslagen sk�rps s�
att ansvarig veterin�r eller myndighet f�r samma juridiska
m�jligheter att ingripa vid allt lidande, som uppenbart
�verskrider det som f�rs�ksdjursetiska n�mnden vid sin
bed�mning avs�g, som veterin�r eller myndighet har vid
andra fall av djurpl�geri. Vid s�dant �verskridande av
f�rutsatt lidande skall lidandet j�mst�llas med djurpl�geri i
lagens mening.
De djurf�rs�ksetiska n�mnderna vid universiteten granskar alla
ans�kningar om djurf�rs�k f�r tillst�ndsgivning. Vi f�resl�r att
anvisningarna f�r dessa n�mnders arbetsrutiner �ndras och specificeras s� att
de som deltagit vid godk�nnande av ett djurf�rs�k ocks� skall n�rvara vid
minst ett av f�rs�kstillf�llena. Det skall dessutom vara obligatoriskt f�r dessa
gruppledam�ter att bes�ka djuren mellan f�rs�ken f�r att sj�lva se hur djuren
har det i f�rvaringsburen e.d. Vidare skall de ha varit n�rvarande vid
avlivning av f�rs�ksdjuren. Om djuren ej avlivas omedelbart efter f�rs�kets
avslutande skall de bes�ka djuren �ven efter f�rs�kets avslutande. Denna
ut�kning av n�mndens �ligganden ger ledam�terna �kade kunskaper och
erfarenheter av den verklighet som deras bed�mningar avser. D�remot skall
inte bes�ken ha n�gra tillsynsfunktioner. Tillsynsansvaret skall of�r�ndrat
ligga p� ansvarig myndighet och verkst�llas av myndighetens tj�nsteman
(veterin�r).
Det �r viktigt att alla ledam�ter i en f�r�ksdjursetisk n�mnd har goda
kunskaper om ber�rda djurarters naturliga levnadss�tt, speciella behov och
beteende. Universitet med en etisk n�mnd b�r ansvara f�r att relevant
utbildning ges till ledam�terna. F�r finansiering av denna utbildning skall
medel avs�ttas fr�n de anslag som bekostar forskningsprojekten.
Speciellt ansvar f�r information om
utvecklingen inom vissa
vetenskapsgrenar
Forskning genererar kontinuerligt ny kunskap. I takt med att
den nya kunskapen sprids p�verkas m�nniskors attityder och
uppfattningar om olika f�rh�llanden i samh�llet. Normalt tar
det mycket l�ng tid fr�n det att kunskapen genereras inom en
vetenskap tills den blivit allm�nt k�nd och accepterad i
samh�llet.
Ibland g�r utvecklingen inom en vetenskap mycket snabbt och nya
praktiska till�mpningar kan snabbt genereras. I m�nga fall kan dylika
innovationer ha s�v�l tekniska som sociala, ekologiska och etiska
konsekvenser och vara av central betydelse f�r samh�llet. Forskare
specialiserade inom enskilda kunskapsomr�den kan ofta ha sv�rt att bed�ma
vilka olika till�mpningar, och d�rmed sammanh�ngande konsekvenser, en ny
kunskap kan eller b�r f�. Till�mpningarna har ofta effekter som ligger l�ngt
utanf�r upphovsm�nnens kompetens och kan dessutom inneb�ra krav p�
etiska st�llningstaganden. Det �r d�rf�r viktigt att i vissa fall aktivt
p�skynda
spridningen av ny kunskap i samh�llet. En bred information och diskussion
�r viktig f�r att kunskapen och dess till�mpningar skall kunna r�tt bed�mas
ur olika perspektiv. Information till allm�nheten �r en f�ruts�ttning f�r att
demokratin skall fungera.
Milj�partiet f�resl�r att forskningsr�den f�r i uppdrag att inventera vilka
forskningsr�n som kan f�rv�ntas ha stora samh�llskonsekvenser samt att
organisera och genomf�ra uppdraget att med olika metoder informera
allm�nheten och stimulera diskussioner enligt de riktlinjer som angivits i
motionen. Det �r d�rvid viktigt att informationen om ett visst
kunskapsomr�de kompletteras med andra discipliners bed�mningar av den
aktuella utvecklingen.
Ett aktuellt exempel p� ett forskningsomr�de som b�r f� detta aktiva st�d
vid informationsspridningen till allm�nheten �r forskningen kring gener och
dess till�mpningar inom genteknik.
Kunskapsutvecklingen inom genforskning och genteknik har varit stark
och ber�r sj�lva grundvalen f�r samh�llets existens - villkoren f�r utveckling
av liv p� jorden. Forskningen inom detta omr�de kan d�rf�r ha konsekvenser
som �r fundamentala och livsavg�rande i vidaste bem�rkelse. Dess
anv�ndning m�ste st�llas i relation till hur selektionen hittills fungerat under
evolutionen och vilka risker olika till�mpningar kan f�ra med sig.
�kade kunskaper om �rftliga egenskaper f�r ocks� med sig sociala
konsekvenser med etiska st�llningstaganden f�r b�de den enskilde och
samh�llet.
Milj�partiet f�resl�r att forskningsr�den f�r ett utvidgat informations-
uppdrag enligt de riktlinjer som angivits ovan. Vi f�resl�r ocks� att Statens
naturvetenskapliga forskningsr�d som pilotprojekt inom detta uppdrag f�r i
uppgift att genomf�ra en s�dan information till svenska folket vad g�ller den
gentekniska forskningen och att det f�r detta �ndam�l tillskjuts extra medel
om 20 miljoner kronor.
F�rdelning p�
anslagsomr�den
Milj�partiet f�resl�r f�ljande f�rdelning av anslag 1998 och
ber�kningar 1999 och 2000 inom utgiftsomr�de 15 (Tabell 1)
och utgiftsomr�de 16 (Tabell 2).
Tabell 1
F�rslag till anslag 1998 och ber�kningar 1999 och 2000, milj. kr
15
Studiest�d
Regeringen
Milj�partiet
F�rslag
Ber�knat
Ber�knat
Avvikelse fr�n
regeringen
1998
1999
2000
1998
1999
2000
Totalt utgiftsomr�det
21334
22619
23815
0
0
0
Anslag
A1
Studiehj�lp m.m.
2139,1
2104,7
2199,3
A2
Studiemedel m.m.
9904,6
9866,1
10482,7
A3
Vuxenstudiest�d m.m.
8624,3
9989,8
10589,6
A4
Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss
f�r�ldrautbildning i teckenspr�k
63,8
65
66,3
A5
Bidrag till vissa studiesociala �ndam�l
23,1
23,5
24
A6
S�rskilt vuxenstudiest�d till studerande
vid vissa l�rarutbildningar
61,6
62,3
63,5
A7
S�rskilt vuxenstudiest�d till studerande
vid vissa naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
517,4
507,4
389,7
Tabell 2
F�rslag till anslag 1998 och ber�kningar 1999 och 2000, milj. kr
Till�gg fr�n
16
Utbildning och
Regeringen
Milj�partiet
grundforsk-
universitetsfors
kning
F�rslag
Ber�knat
Ber�knat
Avvikelse fr�n
regeringen
ningsavdrag
1998
1999
2000
1998
1999
2000
(GFA)
Totalt
utgiftsomr�det
27051
28134
29405
40
40
40
Anslag
A1
Statens
skolverk
237
252,7
250,1
A2
Skolutveckling
163,4
167,1
171
A3
Forskning
inom
skolv�sendet
7,9
8
8,2
A4
Genomf�rande
av
skolreformer
84
45,6
44,8
40
40
40
A5
Statens institut
f�r
handikappfr�g
or i skolan
116,6
120,1
122,3
A6
Skolutveckling
och produktion
av l�romedel
f�r elever med
handikapp
20,9
21,5
22,1
10
10
10
A7
Specialskolor
och
resurscenter
418,9
431,9
444,6
D19
Nytt anslag:
Naturvetenska
pliga
forskningsr�det
: Information
om genteknik
20
20
20
E1
Kostnader f�r
Sveriges
medlemskap i
UNESCO
m.m.
36,4
37,2
38
E2
Utvecklings-
Utvecklings-
arbete inom
Utbildningsdep
artementets
omr�de m.m.
22,5
23
23,4
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �ndring i g�llande skattelagstiftning i syfte att stimulera
f�r�ldraaktivitet vid kommunala f�rskolor,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om inf�rande av m�l och planer f�r den pedagogiska verksamheten i
barnomsorg, f�rskola och grundskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om f�rskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt
Skolverkets ut�kade ansvarsomr�de,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder i utbildning av f�rskoll�rare f�r �kade kunskaper i
metodik och organisation vid f�r�ldraaktiva f�rskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder i utbildning av f�rskoll�rare med anledning av
f�rskolans v�xande ansvar f�r f�rberedande tr�ning och undervisning i n�ra
anknytning till grundskolepedagogiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om minimikrav p� tillg�ng till speciall�rare f�r elever med behov av
s�rskilt st�d i grundskolan, t.ex. speciall�rare med s�rskild kompetens inom
omr�det dyslexi,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av att kvalificerad undervisning om dyslexi och dess
behandling ges till alla l�rare i grundskolan s� att n�dv�ndig kompetens f�r
omh�ndertagande av elever med specifika l�s- och skrivsv�righeter kan
garanteras inom en snar framtid,
8. att riksdagen beslutar att samverkansprojektet Dyslexi genomf�rs enligt
de riktlinjer som angivits i motionen och med de uppdrag till FRN och FOA
som anges i motionen,
9. att riksdagen beslutar ansl� 33 miljoner kronor f�r genomf�rande av
dyslexiprojektet f�rdelat p� utgiftsomr�de 16, anslagen A 4 (20 miljoner
kronor), A 6 (10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner kronor) och D 2 (1 miljon
kronor),
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att st�rka modersm�lsundervisningen i
grundskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder mot mobbning vid svenska skolor enligt de riktlinjer
som anf�rts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att komma till r�tta med allvarliga brister
i tillsynen av skolan enligt g�llande lagstiftning,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta st�rre delar av
vad skollagen stipulerar, t.ex. vad g�ller mobbning, resurser f�r barn med
specifika l�s- och skrivsv�righeter, elevdemokrati, otillb�rlig p�verkan
(indoktrinering) och skolh�lsov�rd,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om frist�ende skolors r�tt till egen plats i kommunala skolplaner,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder f�r att komma till r�tta med allvarliga problem med den
nya gymnasieskolan,
17. att riksdagen beslutar ansl� 20 miljoner kronor under utgiftsomr�de 16,
A 4 f�r fortbildning av skolledare och l�rare vid gymnasieskolan,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om tills�ttande av en utredning med uppdrag att f�resl� l�mpliga
alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem f�r gymnasieskolan,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om vikten av att forts�tta nedtoningen av timplanens betydelse och
st�rka utvecklingen av m�linriktade studier efter individuellt anpassade
studieplaner och stort elevinflytande i gymnasieskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att utveckla den arbetsplatsf�rlagda utbildningen (APU) i
gymnasieskolan,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att speciellt uppm�rksamma behov av st�d till gymnasielever med
annat modersm�l �n svenska,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om inr�ttande av h�gskoll�rarutbildning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om tills�ttande av en utredning som skall n�rmare granska
universitetets och h�gskolors yrkesutbildningar med s�rskild pr�vning av
olika yrkesutbildningars naturliga hemvist,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om inf�rande av l�rlingsutbildning vid svenska f�retag,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om n�dv�ndigheten av att den planerade f�r�ndringen av
studiemedelssystemet genomf�rs snarast,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om f�rdelning av grundutbildningsplatser p� universitet och
h�gskolor och �tg�rder f�r att underl�tta m�jligheterna att v�lja
kombinationer av kurser vid olika fakulteter och h�gskolor,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av en genomgripande effektivisering av nuvarande
system f�r antagning till grundutbildning vid universitet och h�gskolor,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om kriterier f�r f�rdelning av grundutbildningsplatser till universitet
och h�gskolor,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av en utredning som skall framl�gga f�rslag om ordnad
utbildning vid universitet och h�gskolor av ekotekniker, milj�ekonomer och
milj�- och h�lsoskyddsinspekt�rer samt inf�rande av milj�kunskap som
baskunskap vid alla studieg�ngar,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om uppdrag till H�gskoleverket att sammanst�lla en bruksanvisning
f�r universitets- och h�gskoleutbildningar l�mpad f�r studenter vid studieval
och f�r arbetsmarknaden som v�gledning vid planering av personalbehov,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av tydliga direktiv till universitet och h�gskolor att
vidtaga �tg�rder f�r att �stadkomma likv�rdiga studief�ruts�ttningar f�r
kvinnor och m�n, med speciell uppm�rksamhet p� skillnader i f�ruts�ttningar
f�r meritering till forskarutbildning,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om nackdelarna med att inr�tta s�rskild anst�llning av studierektor
f�r forskarutbildning vid varje fakultet,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av s�rskilt anslag f�r finansiering av doktoranders
forskningsarbeten,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om finansiering av doktorandtj�nster genom inf�rande av
grundforskningsavdrag (GFA),
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om det ol�mpliga i att begr�nsa antagningen till forskarutbildningen
f�r s�kande som ej kan uppvisa full studiefinansiering f�r den ber�knade
studietiden,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om det ol�mpliga i regeringens f�rslag att begr�nsa finansiering av
forskarutbildning vad g�ller studiemedel och utbildningsbidrag,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att all forskarutbildning skall inneh�lla undervisningsmoment i
biologi, ekologi och filosofi,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av �tg�rder f�r att erbjuda likv�rdiga villkor f�r kvinnor
och m�n i forskarutbildning vid universitet och h�gskolor,
39. att riksdagen mot bakgrund av vad som ovan anf�rts beslutar att
avskaffa begr�nsningen i meriteringstid f�r ans�kan till forskarutbildning,
40. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag om rekryteringsm�l f�r
nyanst�llning av professorer,
41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av �kad r�rlighet och differentiering av forskar- och
l�rartj�nster vid universitet och h�gskolor,
42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om uppdrag till H�gskoleverket att i samverkan med universitet och
h�gskolor f�resl� nya organisationsformer i syfte att m�jligg�ra effektiva
rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och h�gskolor,
43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om principer f�r f�rdelning av forskningsresurser till universitet och
h�gskolor,
44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om inr�ttande av en utvecklingsfond f�r sm� och medelstora
h�gskolor f�r utveckling av forskning vid dessa l�ros�ten,
45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning
(till�mpad forskning) med h�nsyn till samh�llets behov av
forskningsresurser,
46. att riksdagen beslutar om inf�randet av Grundforskningsavdrag (GFA)
enligt de principer som angivits i motionen,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om tills�ttande av en utredning med uppdrag att f�resl� l�mpliga
administrativa former f�r hanteringen av ett Grundforskningsavdrag,
48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av en utredning av den tv�rvetenskapliga forskningens
situation med syftet att utarbeta f�rslag till �tg�rder f�r att underl�tta
samverkan �ver �mnesgr�nserna,
49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om rationalisering av sektorsforskningen,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av kraftigt �kad forskning inom milj�skydd,
milj�betingat h�lsoskydd, milj�v�nlig produktion samt milj�v�nligare
varuhantering,
51. att riksdagen beslutar inr�tta ett centrum f�r milj�teknik med
planering, organisation och verksamhet enligt vad som anf�rts i motionen,
52. att riksdagen beslutar att en utredning tills�tts med uppdrag att f�resl�
former f�r omst�llning av delar av FOA:s verksamhet mot civila uppgifter
vad g�ller forskning och utveckling enligt vad som anf�rts i motionen,2
53. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att utveckla formerna
f�r genomf�rande av de i motionen f�reslagna fyra pilotprojekten samt ge
FOA och ber�rda instanser uppdraget att genomf�ra projekten,2
54. att riksdagen beslutar att ansl� 40 miljoner kronor f�rdelade p�
f�ljande anslag inom utgiftsomr�de 16, A 4 (20 miljoner kronor), A 6 (10
miljoner kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D 2 (2 miljoner kronor) f�r
genomf�rande av de i motionen f�reslagna projekten,
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om krav p� omedelbart stopp f�r alla on�diga djurf�rs�k,3
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �ndring av g�llande reglemente och lagstiftning f�r vetenskapliga
djurf�rs�k s� att en myndighets veterin�r f�r befogenhet att ingripa vid
of�rutsett lidande f�r djur i djurf�rs�k,3
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ut�kade krav p� f�rs�ksdjursetiska n�mnders rutiner vid
djurf�rs�ks�renden samt nya best�mmelser om speciell utbildning i
djurkunskap f�r n�mndernas ledam�ter,3
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om speciellt ansvar f�r information om nya r�n inom vissa
vetenskapsgrenar,
59. att riksdagen hor regeringen beg�r att Statens naturvetenskapliga
forskningsr�d ges i uppdrag att informera allm�nheten om den gentekniska
forskningen enligt riktlinjer som redovisas i motionen,
60. att riksdagen beslutar att f�r budget�ret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsomr�de 15 Studiest�d enligt Milj�partiets f�rslag i tabell 1,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ber�knad f�rdelning p� anslag inom utgiftsomr�de 15 Studiest�d
f�r �ren 1999 och 2000 enligt tabell 1,
62. att riksdagen beslutar att f�r budget�ret 1998 anvisa anslagen under
utgiftsomr�de 16 Utbildning och forskning enligt Milj�partiets f�rslag i
tabell 2,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ber�knad f�rdelning p� anslag inom utgiftsomr�de 16 Utbildning
och forskning f�r �ren 1999 och 2000 enligt tabell 2,
64. att riksdagen anvisar 10 miljoner kronor f�r genomf�rande av
dyslexiprojektet �ver anslaget D 4 inom utgiftsomr�de 6,2
65. att riksdagen anvisar 30 miljoner kronor fr�n anslaget D 4
utgiftsomr�de 6 f�r genomf�rande av de i motionen f�reslagna projekten.2
Stockholm den 5 oktober 1997
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Eva Go�s (mp)
Barbro Johansson (mp)
Per Lager (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Annika Nordgren (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)