Motion till riksdagen
1997/98:Ub806
av Margitta Edgren m.fl. (fp)

Vuxenutbildning


Sammanfattning

Livslångt lärande

Folkpartiet anser inte att utbildningssystemet är färdigbyggt eller har nått sin optimala funktion för de uppgifter det har. Systemet måste ständigt förändras och anpassas till de ändrade krav som framtiden ställer. Kunskapsinnehållet i produkter är oerhört mycket större än tidigare och detta måste naturligtvis avspeglas i utbildningssystemet. Vuxenutbildningar som skall bidra till ett livslångt lärande måste vara utmanande, autentiska och relevanta för vuxna människor.

Utbildningsväsendets förvaltare, rektorer, lärare, studerande och föräldrar, måste ha rimligt långsiktiga och förutsägbara spelregler. Om de inte har det, går alltför mycket energi åt till att hantera den oro och det motstånd som till exempel en ryckig platstilldelning föder inom systemet. I ett system där oro för framtiden råder finns risken att kvalitet får vika för kvantitet och detta i sin tur påverkar de studerandes behållning av sin utbildning.

Komvux

Ansvaret för att planera för vuxenutbildning vilar på kommunerna. De kan mycket väl använda andra utbildningsanordnare än komvux till exempel studieförbund, folkhögskolor och fristående utbildningsföretag.

Oftast är kvaliteten på undervisningen i komvux mycket bra, de har mycket kompetenta lärare. Skälet till det är att många lärare söker sig till vuxenutbildning när gymnasieskolor upplevs som bråkiga och stökiga. Allt fler komvux anställer nu lektorer för att säkerställa kvalitet i undervisningen och i ämneskunnandet. Eleverna är målinriktade och motiverade och studietakten kan hållas hög.

Folkbildningens metodik passar dem som inte är så studievana eller har dåliga erfarenheter av tidigare studier.

Naturvetenskapligt basår

Folkpartiet har från det att basåret inrättades hävdat att det skall genomföras i komvux eftersom där finns vana och erfarenhet av att genomföra gymnasieutbildning till vuxna. I flera fall köper högskolor basårsstudierna från ortens komvux utifrån den kompetens som finns där. Vi kan inte se någon anledning att inte finansieringen av basåret skall gå direkt till komvux. Bas­året blir dessutom troligen billigare för staten om platserna läggs direkt. Det skulle också ge anledning till djupare samarbete och mera diskussion mellan högskolan och vuxenutbildningen om ämnen och kravnivåer för en gemensam syn på vad ett basår skall innehålla. Vi vidhåller också vår uppfattning att något stipendium för dem som gått igenom basåret inte skall delas ut.

Basår med social inriktning för män

Ökningen av antalet kvinnor i tekniska utbildningar kan till betydande del hänföras till introduktionen av tekniskt basår. Eftersom det fortfarande är stor obalans mellan män och kvinnor i en rad andra högskoleutbildningar anser vi att försök skall göras med basår för andra inriktningar, till exempel socialt basår. Ett sådant skall ge behörighet för män till utbildningar som har sned könsrekrytering, t ex vissa lärar-, vård- och omsorgsutbildningar.

Skolverket har möjlighet att omfördela resurser som inte fullt ut kan utnyttjas av gymnasieskola och komvux och vi föreslår att Skolverket får i uppgift att planera för basår med social inriktning för män.

Folkhögskolorna

Vi hoppas att Socialdemokraterna i den aviserade propositionen om folkbildning verkligen tar till vara de möjligheter som det innebär att använda till exempel folkhögskolor och studieförbund. I Socialdemokraternas utbildningspolitik har folkhögskolorna behandlats styvmoderligt, trots att deras pedagogik passar som hand i handske för ett land som vill massutbilda för att lyfta den genomsnittliga utbildningsnivån.

De fick för 1996 medel motsvarande ca 10 000 platser för att ge arbets­lösa utbildning. De lyckades rekrytera lärare, elever och i vissa fall nya lokaler. Inför 1997 skulle de med kort varsel dra ner till 6 000. Sedan kom kunskapslyftet. Då skulle kommunerna planera så att folkhögskolorna får minst 10 000 platser. Tala om brist på långsiktighet. Vi anser att folkhög­skolorna borde få riktade medel för ytterligare platser för arbetslösa och inte vara beroende av kommunernas upphandling.

Vi har tidigare argumenterat för att antalet veckor per elev inte bör sänkas. De som söker sig till folkhögskolor har ofta behov av en lugnare studietakt, åtminstone i början av studierna. De har inte så sällan misslyckats i andra utbildningsformer och har därigenom dåligt självförtroende. Det tar tid att bygga upp en människas självförtroende vilket är nödvändigt om studierna skall lyckas fullt ut.

Folkbildningsrådet bör ta på sig uppgiften att differentiera bidragen utifrån karaktären på de utbildningar som ges inom de olika folkhögskolorna. De utbildningar som kräver allmän behörighet eller ställer högre krav på de sökande har troligtvis lägre kostnader än till exempel allmän linje. En viss omställningstid kan behövas för att skolorna skall få tid att anpassa sin organisation.

Studieförbund

Det finns många studieförbund i Sverige och det har bidragit till att vi är ledande i världen i vuxenutbildning. Studiecirkel som metodik tilltalar många människor. Arbetet tar sikte på att förnya och vidga kunskaper och färdigheter och att deltagarna lär varandra. Ej heller är studiecirklar inriktade på yrkesutbildning. Det är viktigt att se vilka möjligheter det finns för den som är arbetslös eller riskerar att bli det. Alla kan inte tänka sig att sätta sig på skolbänken, det finns ofta ett inre motstånd, man har hört att studietakten i komvux är hög. Då är en studiecirkel ett alternativ för att lättare bryta det inre motståndet. För en verklig framgång med kunskapslyftet bör studieförbunden användas mera än vad som nu görs. Det utgår vi ifrån att regeringen inser och därför lägger förslag i kommande folkbildningsproposition.

Barntillägget i svux och svuxa

Riksdagen avskaffade barntillägget hösten 1995. Folkpartiet protesterade högljutt och invände att detta beslut skulle minska antalet studerande, inte minst kvinnor. I september 1994 studerade 37 000 med stöd från svuxa (särskilt vuxenstudiestöd). Denna siffra har sjunkit successivt. Bakom minsk­ningen ligger att barntillägget på 1 000 kr per barn togs bort. Många vuxna har inte längre råd att studera utan måste söka kompletterande socialbidrag. Kommunerna kan då vägra att ge socialbidrag som komplement till svuxa och hänvisa till studiemedel. Detta i sin tur betyder att den som skall läsa in grundskolenivån hänvisas till att låna pengar, ca 20 000–25 000 kr/termin vilket inte står i rimlig proportion till studiernas nivå.

För arbetslösa och/eller ensamförsörjande kvinnor var barntillägget tungan på vågen. När det togs bort kunde de inte fortsätta att studera.

Hur det framtida studiestödet skall utformas skjuter regeringen nu på framtiden. Det gör det än viktigare att hitta acceptabla och socialt värdiga lösningar som gör det möjligt även för dem som har minst ekonomiska resurser att studera. Skall livslångt lärande vara annat än en retorisk fras bör regeringen lägga fram förslag som stärker de ekonomiska villkoren för barnföräldrar. Barntillägget bör införas i väntan på ett mera heltäckande förslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om planering för socialt basår riktat till män,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barntillägg i svux och svuxa i väntan på ett nytt studiemedelssystem,

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om differentierade bidrag vid folkhögskolor utifrån utbildningarnas karaktär.1

Stockholm den 3 oktober 1997

Margitta Edgren (fp)

Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)

Gotab, Stockholm 2002

1 Yrkande 4 hänvisat till KrU.