Motion till riksdagen
1997/98:Ub802
av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd)

Ett vårdat språk


1 Det obligatoriska skolväsendet

Uppgiften att ge alla ett gemensamt språk, som kan läsas och förstås, skrivas och talas är en av skolans grundläggande uppgifter.

Utbildning och fostran handlar i hög grad om att överföra ett kulturarv (värden, traditioner, språk, kunskap) från en generation till nästa. Givetvis är detta ett delat ansvar mellan hem och skola. Skolans huvuduppgift är att ge eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare.

I skolans mål och riktlinjer i läroplanen (LPO94) anges bl.a. att skolan skall sträva efter att varje elev ”utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk”. Läraren skall organisera och genom­föra arbetet så att eleven ”får stöd i sin språk- och kommunikations­utveckling”.

I kursplanerna uttrycks de krav staten ställer på skolans undervisning i olika ämnen. I dem anger regeringen dels vilka mål som undervisningen i varje ämne skall sträva mot, dels vilka mål eleven skall ha uppnått efter det femte respektive det nionde skolåret. Här anges ämnenas kärna och dess centrala begrepp, och dessa kursplaner är bindande föreskrifter.

Vikten av ett vårdat språk anges ej i kursplanen för svenska, vilket vi menar vara en stor brist. Visserligen anges som ett mål att sträva efter att eleven ”kan analysera, bearbeta och förbättra sitt språk både självständigt och i samarbete med andra”, men vikten av att uttrycka sig vårdat i tal och skrift saknas.

Under våren 1997 tog Margit Zacharoff, Partille initiativ till en namn­insamling mot det allt mer omfattande bruket av svordomar i massmedierna. Under en kort tid samlade hon ihop över 40 000 namnunderskrifter som bl.a. presenterades vid uppvaktningar hos public service-företagen. Detta visar att en opinion finns för en utökad satsning på ett vårdat språk i vårt samhälle.

I många sammanhang används i vårt samhälle svordomar, nedvärderande uttryck, vulgära ord och uttryck. Detta missbruk av vårt språk blir enligt vår mening allt mer utbrett. Denna utveckling är inte lätt att vända men för­äldrarnas och skolans betydelse har varit, är och kommer att vara ovärderlig i arbetet för ett vårdat språk. Ansvaret för elevernas språkutveckling kan emellertid inte bara tas av läraren i svenska utan måste ses som en gemensam uppgift för alla i skolan.

Med tanke på den internationalisering som pågår och den mängd informa­tion som dagligen sköljer över oss alla måste skolans undervisning betona och förmedla betydelsen av ett vårdat språk.

För att förstärka betydelsen av ett vårdat språk bör det klart och tydligt framgå i kursplanen för svenska i grundskolan att undervisningen strävar efter att eleven ”lär sig använda ett vårdat språk i tal och skrift”.

2 Gymnasiet

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) finns bestämmelser om skolans värdegrund och uppgifter. Här nämns att skolan skall främja en förtrogenhet med svenska språket, vilket skall befästas genom undervisning i många av skolans ämnen.

Enligt gymnasieförordningen är svenska ett kärnämne som ingår i alla studieprogram. I mål att uppnå anges att det är skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett program inom gymnasieskolan ”kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier”. Detta mål att uppnå bör kompletteras så att det framgår att eleven skall kunna uttrycka sig vårdat i tal och skrift.

3 Public service-företagen

I de sändningstillstånd som regeringen meddelat Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Sveriges Television AB finns en bestämmelse om att respektive företag ”skall se till att språkvårdsfrågor beaktas i programverksamheten”.

I de sändningstillstånd som ges till andra företag finns däremot ingen bestämmelse om god språkvård. För att olika företag ska behandlas likvärdigt vad gäller språkvård bör detta anges i sändningstillstånden. Ansvarig myn­dig­het bör göra en uppföljning av hur språkvården beaktas i den verksamhet som public service-företagen bedriver.

4 Pressen

Även om det inte finns några gemensamma riktlinjer inom pressen vad gäller språkvård är medvetenheten om detta stor på våra tidningsredaktioner. Seminarier och fortbildningskurser för journalister arrangeras.

Vid Stockholms universitet och dess institution för journalistik, medier och kommunikation finns inget enskilt ämne i språkvård. Språkvårdsfrågor behandlas dock integrerade i undervisningen. För att förstärka vikten av god språkvård bör möjligheterna att anställa utbildade språkvårdare i journalist­utbild­ningen undersökas.

5 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i svenska skall innehålla målet att eleverna lär sig använda ett vårdat språk i tal och skrift,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kursplanen i svenska på gymnasieskolan skall kompletteras med uppnåendemålet att det är skolans ansvar att varje elev kan uttrycka sig vårdat i tal och skrift,

  3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i sändningstillstånden för kommersiella företag som sänder radio eller TV skall finnas en bestämmelse om god språkvård,1

  4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en uppföljning av hur språkvårdsfrågorna beaktas av public service-företagen,1

  5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att journalistutbildningen skall förstärkas med utbildade språkvårdare.

Stockholm den 1 oktober 1997

Åke Carnerö (kd)

Tuve Skånberg (kd)

1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till KrU.