Innevarande år har bl.a. betecknats som ”Dyslexiåret”. Under detta år har bl.a. bedrivits en upplysningskampanj och olika sammankomster har tagit upp frågan. Under föregående vinterhalvår har jag två gånger – med utbildningsministern och skolministern – tagit upp frågan om behovet av en satsning på utbildningen av lärare (och förskollärare) om diagnosticering av elever för att så tidigt som möjligt kunna anpassa undervisningen till dessa elevers behov.
Dyslektikerna utgör i Sverige upp emot 10 procent. Svaren från ministrarna blev att detta är en uppgift för respektive kommun. Det är självfallet en felsyn. Det är inte kommunerna som har kapacitet att utbilda lärare. Den utbildningen faller på det statliga utbildningsväsendets lärarhögskolor. Behovet är ofantligt och gäller både för dem som nu får sin första utbildning och – i än högre grad – för de tidigare utbildade som nu behöver fort- och vidareutbildning på detta område. Det kan konstateras att en majoritet av de svenska lärarna över huvud taget inte har fått någon information värd namnet om detta under sin första lärarutbildning.
De av dyslektikerna som lyckats ta sig till högskolestudier möter brister både i förståelse från utbildningsanordnarna och resurser för anpassning av studierna. För att få rätt till studiemedel för helfartsstudier fastän man bara av dyslexiskäl kanske hinner med 75–80 procent av ”normalkursen” krävs ständig förnyelse av dyslexiintyg från handläggare vid CSN. Detta känns påfrestande för studenterna och visar att de för studiemedlens beviljande ansvariga inte heller är informerade om svårigheternas innebörd utan tycks ha uppfattningen att det är ”någon övergående sjukdom”, som en drabbad student har uttryckt det. Det är viktigt att åtgärder vidtages för att förbättra studiesituationen för högskolans dyslektiker.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning av lärare om dyslexi,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förbättra studiesituationen för studenter med dyslexi vid universitet och högskolor.
|
Lennart Fridén (m) |