Vi vill idag att våra ungdomar ska att söka sig utomlands för att få en internationell studieerfarenhet och vi vill slå vakt om studerandeutbytet och hela internationaliseringsproccessen. 1989 utvidgades möjligheterna för ett stort antal studenter att kunna studera utomlands. Regeringen skriver i sin proposition med anledning av detta att ”samhället har därmed tillförts vidgad kompetens och internationell erfarenheter. En undersökning bland utlandsstuderande visar på i huvudsak positiva effekter”. Trots detta vill nu regeringen kraftigt försämra möjligheterna för studier utomlands.
Regeringen föreslår en besparing på 26 miljoner kronor för studier utomlands, inom utgiftsområde 15 anslag A 2 studiemedel. Man föreslår samtidigt att studiemedel för studier utanför Norden bör begränsas till i huvudsak utbildningar på högskolenivå. Antalet utlandsstudenter kommer härmed att reduceras successivt. Regeringen räknar med en dryg halvering om tre år.
Regeringens förslag kommer att leda till att studier utomlands blir en klassfråga. Det är bara studenter som själv har tillräckligt med pengar som i framtiden kommer att kunna studera utomlands. Om vi vill se till att många får en internationell erfarenhet bl a genom studier borde många få den chansen och inte bara vissa kategorier.
Förslaget är tänkt att gälla från 1 januari 1998. CSN har meddelat att de inte kommer att behandla några studiemedelsansökningar för utlandsstudier från 1 januari 1998 innan riksdagsbeslut tagits i december/januari. Detta innebär att ett vaccum kommer att uppstå när studenter inte kan börja i januari, bara de som har kurser som börjar senare under våren kommer att kunna studera i vår.
Medel motsvarande ovan angivna besparing bör tillföras genom att CSN skärper kontrollen för studieaktivitet och då särskilt vad avser "sista
terminens problematik". CSN har i sitt remissvar på studiestödsutredningen "Ett sammanhållet studiestöd", SOU 1996:90, anfört detta. Enligt bedömningar torde besparingspotentialen per år uppgå till ca 30 miljoner och ca 100 miljoner över en treårsperiod. Denna åtgärd innebär således att besparingen på 26 miljoner kronor för studier utomlands kan täckas inom anslaget A 2 Studiemedel. Riksdagen bör således avslå regeringens förslag till besparing. Den uteblivna besparingen bör täckas av skärpt kontroll för studieaktivitet i enlighet med vad som ovan anförts. Detta bör ges regeringen till känna.
I en allt mer internationaliserad värld är det naturligt att fler ungdomar söker sig utomlands. Det kan gälla resor till andra kontinenter eller tågluffning i Europa. Ökade internationella kontakter är en naturlighet för många unga. Detta är väl värt att stödja och uppmuntra.
Att vistas utomlands under kortare eller längre perioder ger många och goda erfarenheter och möjlighet att förbättra språkkunskaperna. Förståelsen för andra kulturer ökas.
Många gymnasister studerar utomlands under kortare eller längre tider. Många gånger rör det sig om att vara utbytesstudent under ett år. Detta ger värdefulla erfarenheter och breddade referensramar.
För elever som önskar att studera utomlands kan det vara svårt att tillgodoräkna sig detta i studierna hemma. Möjligheten till studier utomlands får inte leda till att det är tjockleken på föräldrarnas plånbok som styr. Studier utomlands innebär många gånger betydande kostnader. För familjer med knapp ekonomi kan kostnaderna vara övermäktiga. Därför är det angeläget att öka möjligheten till studier genom att elever som studerar utomlands har möjlighet att behålla studiebidraget även under denna tid.
Studier utomlands som inte kan tillgodoräknas innebär att eleven får en längre sammanhängande studietid, utlandsstudier inräknat. Dessa elever bör kunna erhålla studiebidrag för längre tid än den stipulerade tiden. Det vill säga att de har möjlighet att få studiebidrag inte endast för gymnasieskolans tre år utan även för upp till ett års studier utomlands. Detta bör ges regeringen till känna.
De statsfinansiella kostnaderna torde inte uppgå till betydande belopp. Om det sammanlagt för en årskull uppgår till 5 procent studerande blir kostnaden ca 30 miljoner. Jag anser att möjligheten att erhålla studiebidrag under längre tid är väl motiverad och föreslår att regeringen inarbetar detta i budgetförslaget för budgetåret 1999. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing för utlandsstudier,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skärpt kontroll för studieaktivitet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiebidrag,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om budgetförslag för 1999.
|
Eskil Erlandsson (c) |