Studiestöd

Bakgrund

Regeringen föreslår i budgetpropositionen små och marginella förändringar inom ett studiemedelssystem som är behäftat med en rad systemfel och som det är hög tid att reformera. Det måste vara en självklarhet att kunskap och kompetens uppmuntras genom ett rimligt skattessystem och ett ekonomiskt överblickbart studiemedelssystem.

Ett modernt studiestödsystem skall kunna fungera i livets olika skeden och för människor i olika situationer. Dagens studielån är för den enskilde studenten inte överblickbara till sina konsekvenser och betraktas inte på samma vis som andra lån som ”riktiga” lån. Till skillnad från andra lånesituationer får studenterna mycket oklara villkor för sina framtida återbetalningar. Moderata samlingspartiet framför i partimotionen Kvalitet i högre utbildning och forskning (1997/98:Ub805) ett antal förslag som leder till ett mer överblickbart studiemedelssystem som uppmuntrar till effektiva studier och hjälper den enskilde studenten att få god ekonomisk rådgivning vid lånesituationen.

Istället för att terminsvis kvittera ut maximala studielån på en blankett bör varje student erhålla privat ekonomisk rådgivning som innebär att valet mellan önskad kortsiktig ekonomisk standard vägs mot behovet av lån och möjligheter till arbetsinkomster. Varje student får därmed ett individuellt motiv och ansvar att planera standard, lånebehov och arbetsinkomster. I det sammanhanget måste CSN:s uppgift ses över. En mer kvalificerad rådgivningsfunktion låter sig inte utan vidare förenas med ren myndighetsutövning och är inte heller nödvändig. Moderata samlingspartiet anser att det är hög tid att reformera studiemedelssystemet och att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt studiemedelssystem senast våren 1998.

Utgiftsområde 15

Regeringen föreslår i årets budgetproposition besparingar i stödet till studenter som vill läsa utomlands med 26 miljoner kronor: ”Sammantaget kommer antalet utlandsstuderanden att reduceras successivt. Regeringen räknar med en dryg halvering om tre år”. Vi tycker, till skillnad från den socialdemokratiska regeringen att det är positivt att flertalet av dem som studerar utomlands själva tagit initiativet och det understryker också behovet av utbytet. Konsekvensen av den socialdemokratiska politiken blir att viktig kompetenshöjning uteblir, samt att nästan bara elever med ekonomiskt stöd hemifrån får möjlighet att läsa utomlands. Vi avvisar denna besparing på 26 miljoner kronor då goda möjligheter till studier i utlandet är en avgörande faktor för en hög kvalitet och stor valfrihet inom utbildningsväsendet.

Regeringen föreslår vidare en höjning av studiebidraget från 640 till 750 kronor per månad i konsekvens med den tidigare aviserade barnbidragshöjningen. Vi avvisar denna höjning.

I övrigt anvisar vi under detta utgiftsområde 1 355 000 000 kronor mindre än regeringen. Detta är en direkt konsekvens av våra omprioriteringar av studieplatser inom utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning, vilka presenteras närmare i en kommittémotion. I förslagen ingår bl. a. en utfasning av antalet studeranden vid NT-platser med särskilda studiefinansieringsförmåner, en utökad satsning på den eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningen och den tekniska basårsutbildningen, samt färre studerande inom ramen för regeringens utbildningsprojekt ”Kunskapslyftet”.

Vårt budgetförslag på utgiftsområde 15 jämfört med regeringens framgår av nedanstående tabell.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Förslag till sammandrag (tusental kronor)
		1998	förändring	1999	förändring	2000	förändring
	Summa	21 334 000	-1 355 000	22 619 000	-2 975 000	23 815 000	-3 325 000
A 1	Studiehjälp m.m.	2 139 056	-285 000	2 104 730	-285 000	2 199 341	-285 000
A 2	Studiemedel m.m.	9 904 570	26 000	9 866 130	26 000	10 482 670	26 000
A 3	Vuxenstudiestöd, m.m.	8 624 280	-871 000	9 989 783	-2 491 000	10 589 558	-2 841 000
A 7	Särskilt vuxenstudiestöd	517 371	-225 000	507 384	-225 000	389 651	-225 000

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i studiestödslagen (1973:349) avseende uppräkning av studiebidraget i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa 1 854 056 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa 9 930 570 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 3 Vuxenstudiestöd m.m. anvisa 7 753 280 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen,
att riksdagen beslutar att under anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd anvisa 292 371 000 kr för budgetåret 1998 i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 6 oktober 1997
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)	Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)	Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Tomas Högström (m)	Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)	Per Unckel (m)
Birgitta Wistrand (m)