Den bästa metoden för att långsiktigt öka sysselsättningen är att satsa på utbildning och kompetens på alla nivåer. En hög utbildning gör det lättare att ställa om sig till ett annat jobb. Vårt lands framtida tillväxt bygger på kompetent arbetskraft. Det behövs utbildning på alla nivåer. Den svenska högskolan befinner sig under kraftig utveckling och och allt fler människor önskar genomgå högre utbildning.
Vid den senaste antagningen till universitet och högskolor var det många som inte fick studieplats. Att behöva säga nej till människor som vill utbilda sig i en period av hög arbetslöshet är slöseri med resurser. Det gör att regeringen föreslår tidigareläggning av utbildningssatsningen till vårterminen 1998 med 1 000 platser i kvalificerad yrkesutbildning och 10 000 högskoleplatser.
Trots att Sverige har ett gott utgångsläge med den högsta andelen högutbildade av befolkningen bland EU-länderna måste utbildningen öka och den höga kompetensen bättre tas till vara.
De allra flesta som studerar och vidareutbildar sig behöver studiemedel. Gällande huvudregel är att studiemedel får beviljas senast det år den studerande fyller 45 år. I vissa fall kan studiemedel beviljas även efter denna ålder om det finns särskilda skäl.
För att motivera så många som möjligt att studera och höja sin kompetens bör studiemedelssystemets regel om 45 år ändras. Att i dag ha en gräns på 45 år som regel för att få studiemedel, sänder fel signal till de många studiemotiverade människor som är beredda att vidareutbilda sig för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. Vid 45 års ålder har de flesta 20 år kvar att arbeta, det är ca hälften av det yrkesverksamma livet.
För att säkerställa återbetalningen av studieskulden kan ett lånetak i relation till åldern införas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till studielån för personer över 45 år.
|
Eva Arvidsson (s) |
|
|
Åsa Stenberg (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Agneta Brendt (s) |
Karin Olsson (s) |