Många arbetslösa har varken rätt till a-kassa (arbetslöshetsersättning) eller KAS (kontant arbetsmarknadsstöd), ibland därför att de blivit utförsäkrade men oftast därför att de aldrig hunnit kvalificera sig för någon ersättning.
Speciellt vanligt är det bland de yngre som efter avslutad skolgång inte kunnat få något arbete.
I de flesta fall har dessa under en period varit hänvisade till socialbidrag för sin försörjning. Ibland har man dragit sig fram med hjälp av föräldrar eller vänner.
I den här situationen är för det mesta studier det bästa alternativet. Inte minst som den höga arbetslösheten varit skälet för att antalet utbildningsplatser ökats.
I de fall man haft socialbidrag upphör rätten till sådana i och med att man börjar studera eftersom man inte längre ”står till arbetsmarknadens förfogande”.
Samtidigt tar det i regel upp emot en månad innan man får sina första studiemedel. Under den tiden skall man inte bara klara sitt uppehälle och sin hyra utan också köpa böcker och annat studiematerial. Måste man dessutom flytta från en ort till en annan har man kostnaderna för detta att betala. Med de knappa omständigheter man levt under som arbetslös är det omöjligt att klara detta utan att antingen låna pengar eller skjuta på sina utgifter. När det gäller hyran kanske det i bästa fall, om man har en hygglig hyresvärd går att få vänta med betalningen. Men det lär knappast gå vad gäller mat.
Ett speciellt problem är det med böcker och studiematerial. Utan det kan man inte påbörja sina studier, vilket å andra sidan är en förutsättning för att få studiemedel. Detta moment 22-problem är för många mycket frustrerande.
Problemet borde kunna lösas utan någon extra kostnad för samhället och utan att behöva belasta socialtjänsten. För övrigt är det många som helst vill klara sig utan socialbidrag.
En möjlighet kan vara att den första utbetalningen av studiemedel kan förskotteras t.ex. direkt hos utbildningsanordnaren eller att någon form av lånemöjlighet i avvaktan på studiemedel öppnas.
För studiemedelsnämnden kan detta knappast var något stort problem. I vart fall inte i jämförelse med problemet för den som under sin första studiemånad varken kan äta eller köpa böcker.
Frågan om hur en bättre samordning skall kunna ske mellan studiestödet, socialtjänstens regler för ekonomiskt bistånd och övriga ekonomiska trygghetssystem bör belysas genom en utredning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samordning mellan olika ekonomiska trygghetssystem.
|
Roland Larsson (c) |