Vänsterpartiet stöder regeringens proposition, men föreslår några tillägg. Vi menar att förutom mobbning och rasistiska beteenden även trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier bör föras in i skollagen. På arbetslivsområdet talar man om kränkande särbehandling men nämner sexuella trakasserier för sig, eftersom det finns en viktig skillnad – den ena formen av förtryck beror på kön. På samma sätt behöver trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier nämnas förutom mobbning.
Barn till arbetslösa föräldrar måste få plats i barnomsorgen. Vi kräver en skärpning av skollagen därför att erfarenhet visar att kommunerna i många fall inte ser till barnets bästa. Vi anser att flyktingbarns rätt till barnomsorg behöver förtydligas och förstärkas i lagstiftningen.
Vi är oroade över de många olycksfall som rapporteras från barnomsorg och skola. Vi föreslår att ett nationellt register över skador upprättas så att en helhetssyn blir möjlig.
Även gymnasieelever bör få kostnadsfria skolmåltider.
I dag når förskoleverksamheten två tredjedelar av alla barn mellan ett och fem år och praktiskt taget alla sexåringar. Barnomsorgen i Sverige har av tradition haft en dubbel funktion. Den skall dels möjliggöra för föräldrarna – i praktiken mödrarna – att förena föräldraskap med förvärvsarbete eller studier, och dels stödja och stimulera barns utveckling och bidra till goda uppväxtvillkor genom en pedagogisk gruppverksamhet. Barnomsorgen skall vara av god och jämn kvalitet och tillgänglig på lika villkor för alla barn som behöver den.
Samhällets barnomsorg intar jämsides med föräldraförsäkringen, barnbidraget, mödra- och barnhälsovården en central plats i svensk familjepolitik. Statsmakterna har vid flera tillfällen framhållit att barnomsorgsavgifterna inte får vara så höga att familjerna avstår från verksamhet som det skulle vara bra för barnen att delta i. Barnomsorgens pedagogiska betydelse för barns lärande och utveckling har betonats, inte minst i samband med den pågående integreringen av skola och barnomsorg.
Barnkonventionen artikel 28:
Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt göra grundutbildningen obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla ...
De flesta barn befinner sig under en stor del av dagen i någon form av pedagogisk verksamhet. Vare sig det är i för-, grund-, eller gymnasieskolan skall verksamheten uppmuntra barnen till att bli självständiga individer med ett kritiskt förhållningssätt. Vänsterpartiets grundsyn är att barnet skall sättas i centrum. Vi anser att barnomsorg och skola måste prioriteras även i tider av nedskärningar. En god barnomsorg och en bra utbildning skapar förutsättningar för en positiv samhällsutveckling.
En decentraliserad skola får inte innebära att den folkliga/politiska styrningen på nationell nivå försvinner. Barnomsorgen och skolans utveckling är samhällets gemensamma ansvar.
Obekväma eller oregelbundna arbetstider kan göra det svårt att utnyttja samhällets barnomsorg. Det finns också de som väljer bort samhällets barnomsorg beroende på höga daghemstaxor eller oregelbundna arbetstider i småbarnsfamiljerna. I första hand drabbas arbetarhushållen som har lägre inkomster och i större utsträckning arbetar på obekväm eller oregelbunden arbetstid. Föräldrarna kan välja att arbeta ”motskift” för att klara barnomsorgen på egen hand eller att kvinnan i familjen börjar sitt arbete när mannen kommit hem. 10 procent av småbarnsmammorna inom LO har sin arbetstid förlagd till kvälls- eller nattid, 7 procent arbetar skift medan 27 procent har så kallad turlistetid. Barnomsorgen behöver i större utsträckning anpassas för att passa villkoren för dessa grupper.
De senaste årens kraftiga besparingar inom den kommunala barnomsorgen har åstadkommits bl.a. med hjälp av förändrade barnomsorgsavgifter. Avgiftsnivåerna har höjts och taxornas konstruktioner har förändrats samtidigt som barnfamiljernas ekonomi har försämrats. Risken för att familjer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara värdefull för barnen har därmed ökat. Det är därför angeläget att noga följa utvecklingen av barnomsorgsavgifterna och deras inverkan på barnfamiljernas ekonomi. Socialstyrelsen har presenterat en kartläggning av avgiftsnivåerna vid dag- och fritidshem. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att studera utvecklingen på det här området.
Barnombudsmannen framförde i sitt förslag om mobbning att skollagen bör ändras så att elevers hälsovård innefattar skolpsykolog och skolkurator. Regeringen föreslår ingen sådan ändring. Vi håller med Barnombudsmannen och menar att skolhälsovården måste innefatta också skolpsykolog och skolkurator.
Vänsterpartiet har också i tidigare motioner väckt frågan om en kvalitetssäkring av skolhälsovården. Regeringens förslag om att fördela de tre hälsokontrollerna som sker i skolan jämnt över skoltiden är mot den bakgrunden positiv. Det är ett steg i rätt riktning. Vi väntar med att lägga nya förslag på den här punkten till dess att Socialstyrelsens utredning om skolhälsovården presenteras.
Kommunernas ansvar för barnomsorgen skärptes den 1 januari 1995. Tidigare var kommunerna skyldiga att genom en planmässig utbyggnad erbjuda barnomsorg. Ändringen innebar att kommunerna blev skyldiga att faktiskt tillhandahålla plats inom barnomsorgen till alla barn mellan 1 och 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar eller motsvarande.
Arbetslösheten har ökat kraftigt. I januari 1996 var en eller båda föräldrarna till 14 procent av 2–6-åringarna arbetslösa. Barn till arbetslösa riskerar att hamna utanför barnomsorgen. Eftersom invandrare tillhör dem som är särskilt drabbade av arbetslöshet, hör barn med utländsk bakgrund till dem som riskerar att börja skolan utan att ha deltagit i förskoleverksamheten. Under förskoleåldern har barn unika möjligheter att lägga grunden för tvåspråkighet och att utveckla ett rikt språk som underlättar den senare läs- och skrivutvecklingen.
I lagtexten står att barnomsorg ”skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets behov”. I den uppföljning som Socialstyrelsen har gjort för 1995 framgår att ”barnets behov” åsidosätts som grund för rätt till barnomsorgsplats i många kommuner när en förälder blir arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre syskon. Kommunerna tolkar barnomsorgslagstiftningen på olika sätt och somliga gör en mycket snäv tolkning av barnens behov. Detta trots att Bengt Westerbergs uttryckliga avsikt med lagen var att barn till föräldralediga och arbetslösa skulle få ha barnomsorgsplatsen kvar:
Det bör inte uppställas något krav på att föräldrar förvärvsarbetar eller studerar för att plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnomsorgen ska erbjudas.
Barnets eget behov kan också föranleda en skyldighet för kommunen att erbjuda barnet plats inom förskoleverksamheten eller skolbarnsomsorgen. (Prop. 1993/94:11).
Vi delar den uppfattning som Bengt Westerberg gav uttryck för. Om en förälder arbetar eller studerar är ur barnets synvinkel helt ovidkommande. Det är barnets rätt till ett eget rikt liv, utveckling och utbildning som måste betonas och därför är det barnets behov som skall vara styrande.
Vänsterpartiet menar att kommunernas skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas. Barnens behov av barnomsorg är inte nog tydligt formulerade. I lagtexten står: ”... skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets behov”. Tillgång till barnomsorg är utomordentligt viktig för alla barns utveckling och hälsa. Vi anser därför att ”föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller” bör strykas och att lagtexten i stället bör lyda enligt följande: ”... skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov”.
Förskolans nya roll ger bättre förutsättningar för alla barns lärande och blir därigenom också ett stöd för barn med utländsk bakgrund. Närvaron av olika traditioner, språk och religioner ställer krav och erbjuder möjligheter. Förskolan kan utgöra en plats där man både kan lära känna varandra och lära av varandra.
För den som bor i Sverige är det svenska språket en nyckel till samhället och en nödvändig länk mellan människor för att skapa förståelse och ömsesidig respekt. Med kunskaper i svenska ökar förutsättningarna för arbete och deltagande i samhällslivet. Mot den bakgrunden är det väsentligt att invandrare, särskilt kvinnor, har barnomsorgsplats till barnen så att de själva har möjlighet att studera svenska.
För att detta skall vara möjligt måste förskolan vara tillgänglig. Risken att invandrarfamiljer av ekonomiska skäl avstår från barnomsorg som skulle vara värdefull för barnen har ökat. Socialstyrelsen bedömer att den kartläggning de gjort av barnomsorgsavgifterna ger anledning till oro för vissa grupper av barnfamiljer. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att bevaka frågan om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen.
Pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar bör ses som en helhet. Som ett led i det livslånga lärandet integreras nu förskoleverksamheten med skolan och skolbarnsomsorgen. Vänsterpartiet anser att det är särskilt viktigt att förskolepedagogiken når in i skolan och bidrar till att utveckla arbetsformerna där.
En av de viktigaste förutsättningarna för kvalitet i barnomsorgen är personalens och ledningens kompetens. Personalen i den svenska barnomsorgen är över lag mycket välutbildad. I stort sett alla anställda vid daghem, fritidshem och deltidsförskolor hade 1995 utbildning för arbete med barn. Vi vill markera vikten av att personalen är utbildad också inom barnomsorg som drivs i enskild regi.
Sexuella trakasserier, ovälkommet beteende av sexuell natur eller annat ovälkommet beteende som grundas på kön förekommer i skolan. Det är oftast flickor som blir utsatta. Lärare och annan skolpersonal utsätter elever för sexuella trakasserier, men det är mycket vanligare att det är elever som trakasserar andra elever. Sexuella trakasserier kan betraktas som ett slags mobbning. Regeringen föreslår nu att skollagen ändras så att det tydligt framgår att den som verkar inom skolan är skyldig att aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Mobbning och rasistiska beteenden föreslår regeringen skall räknas upp i lagen som exempel på kränkande behandling. Vi menar att förutom mobbning och rasistiska beteenden trakasserier på grund av kön bör föras in i skollagen. På arbetslivsområdet talar man om kränkande särbehandling, men nämner sexuella trakasserier för sig eftersom det finns en viktig skillnad – den ena formen av förtryck beror på kön. Vänsterpartiet anser att även sexuella trakasserier/trakasserier på grund av kön skall nämnas i skollagens portalparagraf.
Om man inte känner sig trygg i skolan presterar man sämre. En dålig arbetsmiljö är en dålig bas för det pedagogiska arbetet. Sedan 1991 omfattas alla svenska skolelever från årskurs 1 av arbetsmiljölagen och av de föreskrifter som finns i arbetsmiljön. Förutsättningarna för att kunna åtgärda arbetsmiljön måste börja med att vi får kunskap om hur situationen är.
Det finns inget nationellt system för rapportering och registrering av skador och tillbud bland barnen och ungdomarna i skolan. Det är angeläget att vi får en överblick särskilt som olycksfallen kanske ökar. I en undersökning som nyligen presenterades av en forskare i Uppsala framkom att 46 av 1 000 barn skadade sig förra året så allvarligt att de måste få läkarvård. Det är mer än dubbelt så många skadade barn som tidigare undersökningar visat. Vänsterpartiet föreslår att ett nationellt system för rapportering och registrering av skador och tillbud bland barn och ungdomar i skolan upprättas.
När det gäller vuxna så finns det en arbetsmiljölagstiftning som reglerar förhållandet på arbetsplatsen. Förskolor och skolor bör ses som barnens arbetsmiljö och lekmiljö. Vänsterpartiet anser att det bör skapas minimiregler som garanterar en god miljö på daghem, fritidshem och i skolor. När nu åtgärder måste vidtas är det på grund av att det är de vuxnas arbetsmiljö, inte den miljö där barnen vistas under en stor del av dagen. Regeringen menar att arbetsmiljöfrågan skall lösas genom att Barnombudsmannen och Arbetarskyddsverket samarbetar. Vänsterpartiet anser att det behövs en särskild lag som värnar barnens hälsa och säkerhet i skolan.
Skolorna slarvar med undervisningen i sex och samlevnad visar en undersökning av docent Gunilla Jarlbro. Sex och samlevnad skall enligt läroplanen inte bara tas upp i ämnet biologi, utan även på religions- och samhällskunskapstimmar. 600 skolor ingick i undersökningen och 60 procent av dem följer inte läroplanen. Vänsterpartiet anser att det är mycket oroande att ett så viktigt ämne inte får det utrymme det behöver. De resultat som sociologen Stina Jeffner funnit i sin undersökning av ungdomars inställning till våldtäkt visar att det finns oroande tendenser. Vänsterpartiet vill att frågan om undervisningen i sex och samlevnad särskilt följs upp av regeringen.
Vänsterpartiet har länge verkat för att skolmåltider enligt lag skall vara gratis. Regeringens förslag att elever i grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider stöder vi. Vänsterpartiet anser att det är befogat att i lag också föreskriva att elever i gymnasiet skall erbjudas kostnadsfria skolmåltider. Regeringen skriver: ”Mot bakgrund av att det där rör sig om en frivillig utbildning och att eleverna där är äldre har regeringen emellertid stannat för att inte föreslå en sådan lagändring för dessa skolformer.” Vänsterpartiet anser inte att de skälen är tillräckligt starka. Vi anser att riksdagen bör besluta om kostnadsfria måltider för elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Kvinnor har ansvar för det dagliga reproduktionsarbetet. Matlagning, städning, barnavård och omsorg utförs i huvudsak av kvinnor. Följaktligen är det inte förvånande att det inom förskolans verksamhetsområde finns en stor majoritet kvinnor.
Vänsterpartiet är angeläget om att samhället skall bli alltmer jämställt, det vill säga mäns och kvinnors livsutrymmen och möjligheter skall inte begränsas av deras kön. I dag är det i första hand kvinnors liv som begränsas. Mäns möjlighet och vilja att arbeta inom förskolan bör ses i det perspektivet. Vänsterpartiet anser att det är positivt om män i högre grad finns i förskolan i framtiden. Men vi ser möjligheterna att förändra detta som intimt förknippade med jämställdheten i stort.
De fall av sexuella övergrepp mot barn som uppdagats inom barnomsorgen den senaste tiden ser vi som en del av det sexualiserade våld mot kvinnor och barn som är utbrett i vårt samhälle. Det är ett strukturellt problem och bör ses i det perspektivet. Vänsterpartiet anser att det inte i första hand är särskilda åtgärder på barnomsorgsområdet som behövs för att komma till rätta med problemen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetstider och barnomsorg,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgifter för barnomsorg,
att riksdagen beslutar att 2 a kap. 6 § skollagen skall ges följande lydelse: Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till barnets eget behov,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkvinnor och barnomsorg,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarfamiljers utnyttjande av barnomsorgen,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förskolepedagogik i skolan,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av utbildad personal i barnomsorg i privat regi,
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 1 kap. 2 § skollagen att trakasserier på grund av kön/sexuella trakasserier nämns,
att riksdagen beslutar att ett nationellt system för rapportering av skador bland barn och ungdomar i skolan inrättas,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild lag som värnar barnens hälsa och säkerhet i skolan,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskild uppföljning av sex- och samlevnadsundervisningen,
att riksdagen hos regeringen begär förslag om skyldighet för skolan att erbjuda elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kostnadsfria skolmåltider,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om män i förskolan.
|
Johan Lönnroth (v) |
|
|
Hans Andersson (v) |
Ingrid Burman (v) |
|
Lars Bäckström (v) |
Owe Hellberg (v) |
|
Tanja Linderborg (v) |
Eva Zetterberg (v) |
|
Britt-Marie Danestig (v) |