Motion till riksdagen
1997/98:Ub488
av Owe Hellberg och Britt-Marie Danestig (v)

Dramapedagogutbildning


Dramapedagogutbildningen, en högskolefråga

Dramapedagogutbildningen är en nyskapande utbildning i kläm mellan folkbildning och högskola. Utbildningen kombinerar folkbildningsmässighet med högskolemässighet. Detta uppfattas som ett problem för Folkbildningsrådet, som ogärna ser att yrkesutbildning på högskolenivå bedrivs inom folkhögskolans ram. För Högskoleverkets tjänstemän är en utbildning som inte finns inom högskolesystemet problematisk. Ämnet är dock etablerat inom högskolan, enstaka kurser finns vid universitetet och forskning bedrivs. Regeringen avslog den 22 maj 1997 en ansökan från berörda folkhögskolor om rätt att utfärda examensrätt 80 poäng. Avslaget har troligen mer att göra med den problematiska mellanställningen än med de mer formella skäl som angivits.

Historik

Yrkesutbildningen av dramapedagoger har bedrivits vid Västerbergs folkhögskola i Gävleborg och vid Ljungskiles folkhögskola i Bohuslän sedan 1974. 1976 blev den 2-årig. 1989 inrättades dramapedagogutbildningen även vid Edelviks folkhögskola i Västerbotten. Utbildningen kom till efter en utredning som initierats av Svenska Teaterförbundet. Folkhögskolan uppfattades som den skolform, mest lämpad att genomföra utbildning av dramapedagoger. Friheten att utforma egna studieplaner, den demokratiska grundsynen och utrymmet för aktivt kulturskapande sågs som gynnsamt för en utbildning av ledare för skapande verksamhet. Sedan 1987 sker intagning till utbildningen varje år vid Västerbergs folkhögskola, medan Ljungskile och Edelviks folkhögskolor har intagning vartannat år. Totalt har ca 300 dramapedagoger utbildats vid Västerbergs folkhögskola, ca 200 i Ljungskile och ca 60 i Edelvik. För 25 år sedan var det få som visste vad en dramapedagog gjorde. I dag är det annorlunda. Dramapedagoger återfinns i de mest skiftande pedagogiska sammanhang, och efterlyses inte minst för gymnasieskolornas estetiska program och för framsynta kommuners kulturskolor. Yrket har utvecklats under andra halvan av 1900-talet. Elsa Olenius, som byggde upp den kommunala barnteaterverksamheten ”Vår teater” i Stockholm, samt rektor Margit Björkqvist, som inspirerades till utveckling av drama i skolan, har båda haft stor betydelse för dramapedagogikens ställning i skola och kulturliv. Inom folkbildningen har ett betydelsefullt utvecklingsarbete ägt rum sedan 1960-talet.

Varför dramautbildning

Unga människor växer upp i en stormflod av intryck från medier. Det skiljer deras uppväxt från alla tidigare generationers. Behovet och nödvändigheten av att träna sig i att sortera och värdera alla intryck är mycket stort. Drama vidareutvecklar barns eget sätt att bearbeta och förstå verkligheten genom lek och rollek. Det ger tillfälle till inlevelse i andras situation och utvecklar den empatiska förmågan. Den amerikanske professorn Howard Gardner kritiserar skolan för att endast utveckla två av sju intelligenser – den lingvistiska och den logisk–matematiska. Den kinetiska, den spatiala, den musikaliska, den sociala och intuitiva är satta på undantag. Människors kreativa resurser tas inte till vara. Skolans traditionella arbetsformer behöver och håller på att förändras. Drama med sin helhetssyn på inlärning är en nödvändig resurs i det arbetet. Näringslivet klagar på att skolan inte utvecklar elevers kreativitet och samarbetsförmåga. Det finns ett växande intresse för dramats potential inom den privata sektorns personalutbildning. IT-utvecklingen kommer att medföra ökade behov av direkt kommunikation mellan människor, och om datorerna skall ta över stora delar av undervisningen i framtiden, så kommer behoven av skapande undervisningsformer som drama, teater, dans, musik och bild att bli ännu mer påtagliga.

Drama utvecklar demokratin och jämställdheten mellan människor. Rapporten visar att tillbakadragna elever eller vuxna efter en period med drama har blivit mer talföra och vågar framföra sina uppfattningar. Knappast någon annan pedagogisk verksamhet kan uppvisa lika gynnsamma effekter på den sociala kunskapsbildningen som pedagogiskt drama.

Yrkesrollen i dag

Intresset för dramapedagogernas arbete och behovet av detta har hela tiden ökat. Dramapedagogerna anställs i dag på gymnasieskolornas estetiska program, i de kommunala kulturskolorna, vid barnkulturcentra, i förskolors och skolors kulturprojekt, i projekt med arbetslösa ungdomar och invandrare, i handikappverksamhet av skilda slag, på museer och teatrar, i amatörföreningar m m. Vid en undersökning gjord i slutet av 1980-talet visade det sig att 65 % av de utbildade försörjde sig som dramapedagoger, och att 30 % använde dramapedagogik i annan verksamhet. Trots en svår arbetsmarknad under 1990-talet kan det stora flertalet dramapedagoger försörja sig inom yrket. Utvärderingar från utbildningarna visar också att de studerande är utomordentligt nöjda med sin utbildning både ur ett personligt och ett yrkesmässigt perspektiv.

Frågan om utbildningsnivån

Dramapedagogutbildningen befinner sig i dagsläget i kläm mellan folkbildning och högskola. Redan 1979 föreslog en utredning gjord på uppdrag av UHÄ, Drama; Utbildning och Forskning 1979:8 att utbildningen skulle bli 3-årig och förlagd till fem ortspar bestående av en folkhögskola och ett universitet. Remissvaren från universitet och högskola gav uttryck för avståndstagande och ointresse. Utredningen lades på is.

I början av 1980-talet träffade UHÄ och SÖ en överenskommelse om att dramapedagogutbildningen kunde jämställas med högskoleutbildningens 80 poäng, sedan krav om poängsatt utbildningsplan m m genomförts. Under 1990-talet blev det alltmer uppenbart att dramapedagogutbildningen måste få samma ställning som andra pedagogutbildningar på estetiska sidan dvs bli 3-årig och få högskolestatus i likhet med bildlärare på Konstfack, musiklärare på Musikhögskolorna och danspedagoger på Danshögskolan. Behovet av forskning inom ämnesområdet och öppna vägar till doktorandstudier för dramapedagoger har ytterligare accentuerats. Anknytningen till den kultur­peda­gogiska institutionen vid högskolan Gävle/Sandviken, till vuxen­pe­da­gogiska institutionen vid Universitetet i Linköping, samt till peda­go­giska institutionen vid Umeå universitet skulle kunna ges fastare former och bättre finansiella förutsättningar. Vuxenutbildarcentrum i Linköping kunde ges ett övergripande ansvar för utbildning av dramapedagoger i Sverige.

Statens ansvar

Under 1990-talet har folkhögskolornas ekonomi försämrats samtidigt som trycket på en allmän linje har ökat på grund av den höga arbetslösheten. Detta har medfört omprioriteringar på en del folkhögskolor och har fått Edelviks folkhögskola att fatta det olyckliga beslutet att lägga ned utbildningen av dramapedagoger från och med hösten 1997. Utbildningen vid Västerbergs folkhögskola har tills vidare räddats från en hotande nedläggning förorsakad av folkhögskolans trängda ekonomi. Framtiden för dramapedagogutbildningen i Gävleborg är emellertid osäker. En rad samverkande orsaker gör att det är nödvändigt att mera långsiktigt säkra utbildningen av dramapedagoger i Sverige. Det krävs ett riksdagsbeslut för att inte en utomordentligt viktig yrkesutbildning, genom snabba beslut av lokala folkhögskolestyrelser skall riskera att försvinna helt.

Folkbildningsrådet, Högskoleverket och Utbildningsdepartementet borde rimligen se bort från gammalt revirtänkande och ge aktivt stöd åt nyskap­ande, eftertraktad och framtidsinriktad utbildning. Det borde vara självklart att dramapedagoger skall ha samma status som musiklärare, bild­lärare och danspedagoger och rätt till en 3-årig högskoleutbildning. En rim­lig lösning är att låta befintliga utbildningar omvandlas till dramahögskolor i samarbete med universitet och högskolor på det sätt som tidigare beskrivits i motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ge dramapedagogutbildningen högskolestatus,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra utbildningarna treåriga med examensrätt,

  3. att om riksdagen – om yrkande 1 avslås – hos regeringen begär att den tillsätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 5 oktober 1997

Owe Hellberg (v)

Britt-Marie Danestig (v)