De västsvenska länen, Halland och Västra Götaland med över 1,7 miljoner invånare, är för sin framtid och utveckling mer än någonsin beroende av en utbildning och forskning som växer.
Därför är det positivt att Kunskapslyftet och hela utbildningssatsningen nu ger möjlighet för vuxna att i ökad utsträckning få gymnasiekompetens, kvalificerad yrkesutbildning och plats vid våra högskolor. Tillkomsten av det tekniska institutet i Göteborg är tillsammans med fasta forskningsresurser vid våra mindre högskolor mycket betydelsefullt för att stärka forskningen och forskningssamverkan inom de västsvenska länen.
Högre utbildning och forskning har ett nationellt uppdrag och ska utvecklas i hela landet. Dock vägs enligt vår uppfattning det nationella uppdraget noga vid varje beslutstillfälle mot lokala och regionala förutsättningar och behov. Balansgången medges vara svår, men ansträngningarna att uppnå dem är betydelsefulla för att åstadkomma största nationella nytta.
För en framtida fördelning av resurser till högre utbildning och forskning vill vi lyfta fram några västsvenska förutsättningar och behov. Men också redovisa något av den ambition för högskolan som vi socialdemokrater har med det västsvenska samarbetet.
Antalet behöriga sökande till högre utbildning är fortsatt mycket högre. En stor grupp som sökt kommer inte in. Sökandetrycket förväntas öka i takt med att fler vuxna får gymnasiekompetens för att utvecklas. Vi menar också att var och en efter sina förutsättningar och intressen ska få möjlighet att bilda sig och söka kunskap. De som tidigare fått en kortare utbildning ska ges rätten att nå upp till minst gymnasienivå. Dessutom behöver våra län för sin utveckling att minst varannan får möjlighet till högskoleutbildning och att alla får möjlighet att delta i ett livslångt lärande.
Kravet på utbildning har ökat markant bara under de senaste åren, och inom flera områden i vår del av landet råder det brist på utbildad personal. Branschkunskap och spetskompetens är nyckelord. Den nya länsindelningen innebär också att förutsättningar för ett ökat samarbete växer, företag emellan, mellan företag och utbildningsanordnare och mellan företag och olika myndigheter.
Med den nya regionen kan också förväntas att de högskolor och universitet som finns kommer att öka sitt samarbete både mellan sig och med det omgivande samhället i snabbare takt än flera övriga delar av landet.
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola är internationellt framstående skolor och viktiga centra för kvalificerad utbildning, forskning och utveckling. För den västsvenska utvecklingen är det centralt att Göteborgs universitet och Chalmers i framtiden tillförsäkras förutsättningar att bedriva lika avancerad utbildning och forskning som skolorna i Stockholm och Malmö–Köpenhamnsregionen.
Social och geografisk närhet mellan högskolan och medborgare/företag har varit och är viktig för den lokala utvecklingen. Men också för att aktivt komma till rätta med den sociala snedrekryteringen. Den fortfarande låga utbildningsnivån i delar av våra län kräver en fortsatt utbyggnad av våra mindre högskolor både vad gäller utbildningsplatser och fasta forskningsresurser. Beredskap finns för både snabb volymexpansion och för att bibehålla en god kvalité.
Vid den återstående fördelningen av ytterligare platser, från år 2000, föreslår vi att högskolorna i Borås, Skövde, Halmstad och Trollhättan/
Uddevalla ges prioritet. Dessutom föreslår vi att de vård/hälsohögskolor som bedrivs av landstingen överförs till de statliga högskolorna. På så sätt kan samordningen och kvalitén stärkas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av högre utbildning och forskning vid de västsvenska högskolorna.
|
Ingvar Johnsson (s) |
|
|
Berndt Ekholm (s) |
Mona Berglund Nilsson (s) |
|
Pär-Axel Sahlberg (s) |
Monica Green (s) |
|
Marianne Carlström (s) |