Sverige och övriga länder runt Nordkalotten har en betydande del av befolkningen bosatta i områden med kallt klimat. Kännetecknande för dessa områden är att näringslivet är dåligt utbyggt. Koncentrationen till basnäringarna som gruvdrift och skogsbruk är också det mest vanliga. Förhållandena resulterar i en hög arbetslöshet samt att kvinnorna i stor omfattning flyttar till andra delar av respektive land. I Norrbottens län överstiger arbetslösheten 15 procent. I vissa kommuner är den ännu högre.
Arbete i kyla blir en allt vanligare företeelse. Bland annat finns stora delar av världens förekomster av olja, gas och mineraler i områden med kallt klimat. Exploateringen av dessa tillgångar innebär att allt fler människor kommer att arbeta i en miljö med låga eller mycket låga temperaturer.
Kraven på bl a livsmedel av hög kvalitet innebär att allt fler människor arbetar i kylrum, frysrum och andra lokaler med låga temperaturer, exempelvis slakterier.
Olyckor (arbetsolyckor, bilolyckor arbetskaderelaterade sjukdomar med mera) är högre i områden med kallt klimat än i områden med varmt klimat. Förhållandena är i stort sett likadana när man arbetar i kylrum, frysrum och i andra kalla lokaler.
Detta är ingen nyhet eftersom det är väl känt att såväl människor som fordon, arbetsredskap, byggnader mm fungerar sämre i kyla än i värme. IT-utrustning, till exempel datorer och mobiltelefoner, fungerar också dåligt när det är kallt. Effekterna av olyckor i sträng kyla såsom tankbilshaverier och andra incidenter, där kemiska medel släpps ut i naturen, har man idag inte speciellt stora kunskaper om.
Allt fler kvinnor arbetar numera i miljöer där man är utsatt för kyla. Parkeringsvakter, brevbärare och livsmedelsarbetare är exempel på sådana yrken. Den forskning som hittills gjorts har i huvudsak varit anpassad för män, detta understryker ytterligare behovet av forskning och utveckling inom området.
Det finns också anledning att tro att klimatförhållandena är en viktig orsak till att de nordliga delarna av länderna runt Nordkalotten har en sämre utveckling av i första hand näringslivet än i andra delar av respektive land.
Situationen kräver en satsning på FoU inom området människa, arbete och fritid i kyla.
Den forskning och utveckling som idag bedrivs inom området vid universiteten och högskolorna har inget brett anslag och frågorna är inte heller något prioriterat FoU-område. De FoU-resurser som finns för ändamålet är också i huvudsak lokaliserade till sydligare delar av landet. Till exempel är Stockholm huvudort för svensk polarforskning, vilket i sig kan tyckas märkligt.
Efter en blygsam start för ca 10 år sedan är Cold Center i Kiruna idag etablerat som en nationell resurs inom FoU-området människa, arbete och fritid i kyla. Verksamheten har en rad utvecklingsmöjligheter, vilka också kan komma att generera arbetstillfällen till Kiruna.
Verksamheten har också visat sig vara intressant internationellt med ett växande antal samarbetspartners och ett stort nätverk.
Cold Center är en verksamhetsgren i Futura som stiftelsen Statshälsans FoU-verksamhet och ingår i programområdet Utomhusarbete. Futuras övriga programområden är Framtidens kontor, Arbete inom transport- och kommunikationssektorn samt Tjänstekvalitet.
Det är angeläget att Sveriges möjligheter som medlem i EU också tas tillvara inom detta område. Det bör finnas ett betydande intresse inom EU att bidra till utvecklingen av de arktiska och subarktiska områdena inom EU-länderna. Dessutom bör det finnas ett starkt intresse att bidra till utvecklingen i nordvästra Ryssland, inte minst på grund av de stora mineral- och oljeförekomsterna på bland annat Kolahalvön.
Ett sätt för EU att bidra till en positiv samhällsutveckling i Ryssland kan vara att använda sig av Cold Centers verksamhet och det kontaktnät man byggt upp i norra Ryssland.
På samma sätt bör det vara av intresse för EU att FoU-arbetet beträffande arbete i kylrum och andra lokaler med låg temperatur intensifieras
Cold Center bör således utvecklas till en fast institution i Kiruna inom ramen för EU:s FoU-verksamhet.
Målet är att det ska ske senast första halvåret 2001 när Sverige för första gången innehar ordförandeposten i EU:s ministerråd.
En viktig förutsättning för Cold Centers utveckling till en fast EU-institution är FoU-miljön i Kiruna.
Kirunas bakgrund som gruvsamhälle har under årtionden präglat samhällsstrukturen. Parallellt med den alltmer högteknologiska gruvverksamheten och det gruvtekniska FoU-arbetet inom LKAB och MITU (Stiftelsen mineralindustrins utveckling) har Kiruna också tillförts betydande FoU-verksamheter som är starkt kopplade till de naturliga förutsättningarna.
Rymdverksamheten som bedrivs vid ESA (European Space Agency), Eiscat (European Incoherent Scatter), Esrange (European Space Range) och IRF (Institutet för Rymdfysik) med tillhörande sidoverksamheter inom Lantmäteriet och SIGIT AB (Svenska Institutet för Geografisk informationsteknologi) är ett sådant FoU-område.
Det andra området är miljö- och ozonforskningen inom MRI (Miljö- och Rymdinstitutet), MDC (Miljödatacenter) och GIS (Geografisk informationsteknik).
Ett tredje är den naturvetenskapliga forskningen i Tarfala (glaciologi) och i Abisko (västekologi och paleoklimatologi).
Cold Centers verksamhet inom kylaområdet blir det fjärde området.
Kiruna har således gradvis utvecklats till ett centrum för bl a rymdteknik och rymdforskning i Sverige och norra Europa. Högskoleutbildningar i anslutning till rymdverksamheten i Kiruna som leder till slutexamen (rymdingenjörs- och GIS-ingenjörsexamen) kommer att öka från cirka 130 idag till över 230 år 2000.
Nu bör en motsvarande utveckling ske i Kiruna beträffande FoU-området människa och kyla.
Luleå tekniska universitet, Vårdhögskolan i Boden och det nya centralsjukhuset i Sunderbyn är också viktiga delar i den vetenskapliga miljön i Norrbotten. Det bör också nämnas att merparten av Europas biltillverkare har betydande delar av sin utvecklingsverksamhet förlagd till Norrbottens län.
Flygplanstillverkaren Boeings planer på att förlägga en del av sin utvecklingsverksamhet till Kiruna är också viktiga i sammanhanget.
Bredden och omfattningen av FoU-miljön i Kiruna innebär, tillsammans med de naturliga förutsättningarna, att möjligheten att utveckla Cold Center till Europas främsta FoU-resurs inom området människa och kyla får bedömas som goda.
Inom EU finns ett antal forskningsinstitut, s k Joint Research Center (JRC) som utgör ett komplement till EU-ländernas egna resurser för FoU-verksamhet. JRC tillhör EU och verksamheten finansieras helt av EU.
Nuvarande JRC är lokaliserade till Belgien, Holland, Italien, Spanien och Tyskland. Vid lokaliseringen av instituten väljer man företrädesvis orter som saknar högskola eller universitet.
Målet är att Cold Center utvecklas till ett JRC inom området människa, arbete, fritid och kyla. Verksamheten bör grundas på följande tre verksamhetsområden.
Forskning och utveckling
Utbildning av räddningstjänstpersonal med flera inom EU
Testning av snöfordon, kläder, verktyg med mera
En verksamhet med denna inriktning och omfattning bör skapa uppåt två hundra kvalificerade arbetstillfällen i Kiruna, arbeten som passar både kvinnor och män. I detta ligger också den sysselsättning som skapas om den databas för olyckor i arktiskt klimat, som är under uppbyggnad, lokaliseras till Kiruna.
Databasen är ett gemensamt projekt för Landstinget i Norrbottens län och Cold Center och utförs på uppdrag av NOMESCO och Barentsrådets hälsokommitté. Avsikten är att alla olyckor i den arktiska regionen från Grönland i väster till nordvästra Ryssland i öster ska registreras i databasen och därmed kunna användas för forskningen.
Det bör också prövas om inte civilflygets behov av FoU inom detta område ska koncentreras till Kiruna och Cold Center. Det är till exempel väl känt att den räddningsutrustning som finns ombord på flygplanen fungerar mindre bra vid haverier i kyla och snö.
Skulle det visa sig att det inte är möjligt eller lämpligt att Cold Center ombildas till ett JRC bör alternativa lösningar utredas. Utgångspunkten bör även här vara att verksamheten ska ha europeisk grund.
En utveckling av Kiruna som centralort för Europas forsknings- och utvecklingsarbete inom området människa och kyla (arktiskt klimat) kräver en koncentration av Sveriges övriga resurser inom området till Kiruna och Norrbotten.
I första hand gäller det följande verksamheter
Polarforskningssekretariatet bör flyttas till Kiruna och samlokaliseras med Cold Center
Stridsskola Nord bör flyttas till Boden.
Kombinationen av stridsskolan, Luleå tekniska universitet, Vårdhögskolan i Boden, det nya centrallasarettet i Sunderbyn och Cold Center i Kiruna bör leda till utveckling av högsta möjliga kvalitet. Tillsammans bildar dessa institutioner en stark koncentration som bland annat bör kunna stimulera till utveckling av småföretag i området.
FOA:s klimatforskningsenhet bör flyttas till Kiruna och samlokaliseras med Cold Center. En sådan omlokalisering kommer kraftfullt att bidra till att göra Kiruna till Europas centrum för detta FoU-område.
Universiteten, i första hand Umeå universitet, bör stimuleras att placera forskare i Kiruna. Det skulle vara ytterligare ett betydelsefullt bidrag till att göra Kiruna till ett Europacentrum för FoU-arbete inom området människa och kyla.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla m.m.
|
Kristina Zakrisson (s) |
|
|
Monica Öhman (s) |
Lennart Klockare (s) |
|
Ulf Kero (s) |
Lars U Granberg (s) |
|
Birgitta Gidblom (s) |
Leif Marklund (s) |
Gotab, Stockholm 1997