Sverige är ett land med etnisk och kulturell mångfald, ca 900 000 personer födda i ett annat land med annan kultur och andra traditioner är bosatta här. Dessa personer kommer i kontakt med vårt samhälle på olika sätt och de har som alla andra rätt att mötas med respekt och förståelse. Brister i kunskaper om människor med annan kulturell bakgrund kan ge upphov till missförstånd och problem både för den enskilde individen och för personalen och det den företräder.
Socialstyrelsen har kartlagt förekomsten av invandrarkunskap i sju högskoleutbildningar; läkare, tandläkare, sjuksköterska, psykolog, socionom, social omsorg och barn- och ungdomspedagogisk utbildning. I examensbeskrivningarna är det endast barn- och ungdomspedagogisk utbildning som har krav på kunskaper inom invandrarområdet.
Varje högskola har stor frihet att själv bestämma innehållet i utbildningen och invandrarkunskap behandlades inte genomgående i de 81 kartlagda utbildningarna, i fem ingick invandrarkunskap inte alls och i ett 20-tal endast i begränsad omfattning.
För samtliga grundutbildningar var den genomsnittliga omfattningen 2,5 poäng. I flera utbildningar förekom endast sporadiska föreläsningar och enstaka temadagar.
Möjlighet till vidareutbildning inom området genom fristående kurser fanns hos en fjärdedel av utbildningarna.
Det kan konstateras att invandrarkunskap förekommer i begränsad omfattning i flera grundutbildningar och att skillnaderna är relativt stora både inom och mellan de olika utbildningarna.
Det finns behov av kunskaper och kompetens inom området. Dels bör högskolorna uppmärksamma detta och i samverkan med huvudmännen inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten få till stånd en utökad utbildning, dels bör den nya myndigheten få till uppgift att verka för att invandrarutbildning kommer personal till del inom alla samhällsområden.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om invandrarkunskap.
|
Birthe Sörestedt (s) |
Nils T Svensson (s) |