I regeringens förslag till fördelning av nya utbildningsplatser i årets budgetproposition bryts obegriplig nedprioritering som Högskolan i Borås fick vidkännas vid förra årets fördelning av den satsning på högskolan som då gjordes. Detta är glädjande men ändrar inte det faktum att Högskolan i Borås fortfarande tillhör de högskolor som får den allra minsta utökningen av antalet permanenta utbildningsplatser under perioden 1997–1999.
Inom kort inleds arbetet med fördelningen av 30 000 nya utbildningsplatser som aviserats för år 2000. Det är nödvändigt att denna fördelning sker på ett sådant sätt att behovet av en fortsatt snabb utbyggnad av utbildningskapaciteten vid Högskolan i Borås tillgodoses.
Få regioner i landet har så stort behov av högskoleutbildning som Sjuhäradsbygden där Borås är huvudort. De många småföretagen och en efterfrågan av studier från ungdomen visar ett dokumenterat behov av fler platser och mer resurser till forskning. Resurserna för grundutbildning vid Högskolan i Borås är även efter utbyggnaden 1997–1999 otillräckliga för att tillgodose både utbildningsbehoven bland ungdomar som just avslutat sina gymnasiestudier och de stora behoven av fort- och vidareutbildning bland redan yrkesverksamma i närregionen. Detta är ett allvarligt hinder för den regionala utvecklingen och hämmar många företags expansion.
Antalet sökande till Högskolan i Borås är stort och växande. Inför höstterminen 1997 gick det 3.4 förstahandssökande till varje plats i utbildningsprogrammen vid Högskolan i Borås vilket är en ökning med 21 % jämfört med höstterminen 1996. Sökandetrycket till fristående kurser är ännu högre. Denna verklighet visar behovet och för bygden är det viktigt att kunna tillgodose denna glädjande efterfrågan på kunskap.
Allt oftare ställs frågan om de nya högskolorna verkligen kan klara en snabb expansion utan att ge efter på kvalitetskraven. Det förtjänar därför att framhållas att Högskolan i Borås sedan åtskilliga år genomför ett långsiktigt program för kvalitetsutveckling och kompetenshöjning bland personalen. I de kvalitetsbedömningar av centrala delar av verksamheten som nyligen genomförts bl a av olika bedömargrupper från Högskoleverket har verksamheten vid Högskolan i Borås fått mycket gott betyg. Både inom teknik, ekonomi och på det textila området har studenter från Högskolan i Borås vunnit nationella pris för sina examensarbeten. Detta kan tolkas som ett bevis på den goda kvaliteten på såväl undervisning som biblioteksstöd och allmän studiemiljö.
Ett nära samband mellan utbildning och forskning är av vital betydelse för möjligheterna att långsiktigt säkra kvaliteten i grundutbildningen. Forskningen vid de nya högskolorna betyder alltmer för kunskapsöverföring till regionens näringsliv. Det är därför betänkligt att Högskolan i Borås i årets budgetproposition föreslås få ett lägre grundanslag än alla högskolor av jämförbar storlek. Genom tillfälliga resursförstärkningar av medel från KK-stiftelsen och Chalmers tekniska högskola förbättras situationen på vissa av högskolans områden de närmaste två åren. Dessa resurser kan dock inte användas för långsiktiga satsningar på fast anställda forskningsledare t ex professorer. Det är därför nödvändigt att det fasta anslaget för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Borås snarast räknas upp med 10 Mkr. När ytterligare medel fördelas till forskning måste Högskolan i Borås få detta högre belopp till forskning. Detta är för skolan och för dem som studerar vid skolan mycket angeläget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler studieplatser och mer forskningspengar till Högskolan i Borås.
|
Lennart Brunander (c) |