I Västernorrlands och Jämtlands län finns nära 8 000 företag. De flesta är små och verkar lokalt, men några, stora och små, är världsledande exportföretag och utsatta för en hård internationell konkurrens. Andelen högskoleutbildade i Mittsverige är bland de lägsta i landet. De två länen är, och har varit, utsatta för en omfattande strukturomvandling och behovet av kompetenstillväxt är därför större än i andra delar av Sverige.
Eftersom mellersta Norrland är exportberoende, och således tävlar på en internationell marknad, har företagen här ett stort behov av långtidsutbildade teknologer. Stora företag, som betyder mycket för handelsbalansen, har stort behov av att kunna anställa civilingenjörer och teknologie doktorer av hög kvalitet. I framtiden bedöms emellertid små företag vara de som kan skapa huvuddelen av de nya arbetsplatserna. De behöver också ett starkt stöd från högskolorna för att utvecklas och kunna höja sin teknologiska nivå. Såväl stora som små företag kommer därför att, för sin forskning och utveckling, vara mer beroende av ett nära samarbete med högskolor med fasta forskningsresurser. All erfarenhet visar att detta är lättare för företag lokaliserade nära tekniska högskolor. Företagen i mellersta Norrland har därvidlag en nackdel i jämförelse med andra företag. Företag i andra delar av Sverige liksom internationella konkurrenter har ofta fördelen av att vara lokaliserade på platser där avstånden till tekniska högskolor sällan överstiger 10–20 mil.
Mitthögskolan är ändå betydelsefull för många företag genom att den redan har en betydande teknisk sektor. Den är störst inom NT-området bland de nya högskolorna och jämförbar med några av universiteten när det gäller utbildningsvolym. Mitthögskolan och dess föregångare högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund har också sedan länge samarbetat med såväl stora som små företag i regionen och har därför en utbildning och forskning som avspeglar regionala behov. De studenter som får en viss del av sin utbildning utomlands kan intyga att Mitthögskolan också håller en hög kvalitet även vid en internationell jämförelse både inom forskning och utbildning.
Mitthögskolan har sedan mitten av 80-talet konsekvent och målmedvetet utvecklat nya tekniska utbildningsprogram och har nu fem längre, 160–180 poäng, program vilka med en bättre forskningsanknytning skulle kunna utvecklas till fullständiga civilingenjörsutbildningar. Mitthögskolan ger också, med framgång, de två första årskurserna av två civilingenjörsutbildningar i samarbete med KTH. Vid den prövning som gjordes av Högskoleverket under 96/97 erhöll också Mitthögskolan rätt att inrätta sju egna professurer, inom det naturvetenskapligt-tekniska området, fler än någon av de andra högskolorna i landet. Tillsammans med de professurer som är på väg att inrättas i samarbete med Umeå universitet och KTH samt möjligheten att omvandla universitetslektorat till professurer så kan 12 professurer inom NT-området vara tillsatta 1999.
Mitthögskolan var också den högskola som sammantaget fick rätt att inrätta de flesta professurerna vid prövningen. Högskolan har nämligen också en stor samhällsvetenskaplig-humanistisk sektor. Mitthögskolan har därigenom goda förutsättningar för förnyelse av forskning och utbildning i riktning mot en systemsyn som integrerar olika kunskapsområden. Exempel på detta är medieteknik som integrerar medie- och kommunikationsvetenskap med datateknik. Ett annat exempel är industriell ekonomi som integrerar ekonomi, logistik och informationsteknologi.
En framtida civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan bör innehålla, dels väl etablerade grenar, med utbildningar som tillfredsställer basindustrins behov, dels vara inriktad mot nya teknikområden. Civilingenjörer i maskin-, kemi- och elektroteknik samt industriell ekonomi tillhör de etablerade grenarna. Nya teknikområden är t ex ekoteknik, informationsteknologi och medieteknik.
För att möjliggöra för Mitthögskolan att starta fler program som leder fram till teknologie magister- och civilingenjörsexamen bör Mitthögskolans forskningsresurser för naturvetenskap och teknik förstärkas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
|
Sigge Godin (fp) |