Mycket av det lokala mobiliseringsarbetet i glesa bygder och på små platser tar sin utgångspunkt i en idé eller tanke om folks ”platskänsla” eller i den lokala identiteten. Detta är en viktig utgångspunkt för resonemanget om kraften i den lokala rörelsen. Men det behövs mer forskning om vad som händer i processen som kommer i gång i dessa utvecklingsgrupper. Hur stark är den lokala identiteten, vad är det som gör att människor tar tag i sina problem och finner lösningar på dem? Samtidigt är det viktigt att det lokala utvecklingsarbetet sker i ett perspektiv eller sammanhang av omvärldskontakter och omvärldsorientering.
Här är betydelsen av samverkansprojekt mellan forskare och praktiker, dvs lokala utvecklingsgrupper, stor. Det skulle vara önskvärt med ett bredare intresse från forskares sida när det gäller glesbygdens eller landsbygdens utvecklingsproblem. Det finns goda förutsättningar att bland annat i Värmland bygga vidare på en forskartradition med deltagarorienterad eller –styrd forskning. Sådana erfarenheter finns dels med nära inriktning mot lokala utvecklingsprocesser, dels också inom forskning som primärt har andra förtecken som t ex arbetsliv, jämställdhet och folkhälsa samt socialt arbete, men skulle kunna ges en tydlig knytning till lokala förhållanden i ett bygde- eller platsperspektiv. Man skulle kunna ge länsstyrelsen, med dess kontakter till länets forskarresurser, i uppdrag att organisera och få till stånd sådana processer och möten i Värmland som stöd för lokalt utvecklingsarbete i den breda dimensionen om lokala initiativ för sysselsättning och social sammanhållning. Sådana processer, med ett nära FoU-stöd till det lokala utvecklingsarbetet, skulle kunna prövas t ex i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län. FoU-stödets form och innehåll skulle kunna organiseras, liksom processens uppläggning och resultat skulle kunna följas upp i en samverkan mellan Högskolan i Karlstad (gruppen för regionalvetenskaplig forskning och välfärdsvetenskapligt forum), Dalarnas forskningsråd samt Mitthögskolan i Östersund. Processen borde kunna pågå under en treårsperiod och möjligen riktas till ett antal intresserade kommuner och deras lokala utvecklingsgrupper per län. På så sätt skulle processen också kunna bli en del av den kompetensutveckling av kommunala politiker och planerare som Glesbygdsverket betonar betydelsen av.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om FoU-stöd.
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
|
Karin Olsson (s) |
Helena Frisk (s) |