En av vårt lands viktigaste uppgifter är att på bred front höja yrkeskompetens och kunnande på bred front. Avsikten är att nationen och dess folk skall vara bättre rustad inför en snabbt förändrad framtid.
Sedan några år har tre frikyrkliga utbildningsanstalter fått högskolestatus. De har som huvudmän Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), Svenska Baptistsamfundet (SB), Svenska Missionsförbundet (SMF) och Örebromissionen (Nybygget) och är förlagda till Uppsala, Stockholm respektive Örebro.
I budgetpropositionen beviljas inga nya högskoleplatser trots en stor sökandeström av studenter och en stor allmän uppslutning av platser vid högskolor och universitet.
Vi har valt att närmare redovisa situation och behov för Teologiska Högskolan i Stockholm, dess bredd och storlek men också höga akademiska kompetens. De två övriga teologiska högskolornas behov måste självfallet också beaktas.
Teologiska Högskolan, Stockholm (THS), bildades 1993 genom samgående av Svenska Baptistsamfundets och Svenska Missionsförbundets teologiska seminarier. De båda trossamfunden är huvudmän för skolan. Vid starten 1993 fick THS rätt att utfärda högskoleexamen om minst 80 poäng. Enligt ett avtal med staten utgår statsbidrag för 80 årsstudieplatser, med ett takbelopp på 1.720.000 kr. Avtalet gäller till och med den 30 juni 1998. Efter att ha höjt sin vetenskapliga kompetens fick THS den 12 september 1996 genom beslut av regeringen rätt att utfärda teologie kandidatexamen om 140 poäng. Trots det vidgade utbildningsuppdraget har statsbidraget inte höjts.
THS har stärkt sambandet mellan forskning och grundutbildning. Vid skolans tillkomst fanns två forskarutbildade lärare. I dag har THS sexton lärare med halvtidstjänstgöring eller mer, varav tolv teologie doktorer, bland dem en docent och en professor. Vid skolan finns landets enda tjänst i feministteologi.
Den forskning som bedrivs vid skolan stöds bl a av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Frikyrkliga forskningsrådet. Med stöd från försäkringsbolaget Ansvar har ett särskilt lektorat inrättats för forskning kring religion och värderingsförändringar.
Teologiska Högskolan har ett omfattande internationellt utbyte av både lärare och studenter med universitet, högskolor och seminarier i bl a Oxford, Prag, Chicago, New York, Rawalpindi, Manila och Kapstaden.
Teologiska Högskolans utbildning har bred inriktning. En viktig uppgift är att erbjuda grundläggande teologisk utbildning på uppdrag av de båda samfund som står bakom skolan, men skolans resurser nyttjas också i växande omfattning av studenter från andra trossamfund, vilket stämmer överens med dess ekumeniska inriktning. Med Högskolan för lärarutbildning i Stockholm finns avtal om ämnesteoretisk utbildning för blivande lärare i religionskunskap. THS har också tillsammans med St Lukas, teologiska fakulteten i Uppsala och Ersta-Sköndals Högskola tagit initiativ till att utveckla utbildning och forskning på själavårdens område.
Läsåret 1996/97 fanns i skolans teologie kandidatprogram 128 helårsstudenter, som tillsammans svarade för 105 helårsprestationer. Innevarande läsår (1997/98) har antalet studenter i teologie kandidatprogrammet ökat med ca 30 %. Det är anmärkningsvärt att regeringen i årets budgetproposition inte föreslagit någon höjning av det antal årsstudieplatser, för vilka statsbidrag skall utgå med tanke på att avtalet mellan staten och högskolan skall omförhandlas inför andra halvåret 1998.
THS är en enskild högskola i den meningen att dess huvudmän är två etablerade svenska folkrörelser. Under dessa samfunds tidigare historia fanns i mer än hundra år ”interna” seminarier, men så är det inte längre. I dagens Utbildningssverige är det orimligt att staten förutsätter att samfunden till mer än hälften skall finansiera en öppen högskoleutbildning med medel som till allra största delen utgörs av frivilliga gåvor från medlemmar och sympatisörer. Sådan ”offervilja” väntar sig samhället inte av vare sig industrin, bankväsendet eller kommunerna. I själva verket utgår i stället ett betydande statligt stöd till såväl forskning som utbildning vid icke statliga högskolor, såsom Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping.
Vi anser att statens åtagande när det gäller teologie kandidatprogrammet vid Teologiska Högskolan, Stockholm, skall avse 150 helårsstudenter.
Vid sidan av teologie kandidatprogrammet påbörjade THS i samarbete med DemokratiAkademien och Fonden för mänskliga rättigheter innevarande år en särskild satsning i form av kurser om sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen beviljade den 19 december 1996 ett bidrag till denna satsning om 800.000 kr för år 1997.
Till de 25 platserna i denna utbildning fanns över 200 sökande. Det var personer som arbetar med mänskliga rättigheter inom myndigheter (bl a Regeringskansliet och Sida) och ideella organisationer (t ex Rädda Barnen, Röda korset, Amnesty och Diakonia) samt personer som vill komplettera annan utbildning, framför allt i juridik och samhällsvetenskap. 14 sökande antogs till hela 40-poängsutbildningen, 46 personer deltar i enstaka kurser inom detta program. Majoriteten bland både sökande och antagna var kvinnor.
En särskild grupp har tillsatts vid THS för kvalitetssäkring av denna utbildning när det gäller både dess vetenskapliga kvalitet och dess praktiska användbarhet.
Det är angeläget att detta pionjärprojekt kan fortgå. Regeringen konstaterade då det första anslaget beviljades, att det i Sverige finns ett nationellt intresse av en bred utbildning om demokrati och mänskliga rättigheter, bland annat med tanke på att FN utnämnt perioden 1995–2005 till decenniet för utbildning i mänskliga rättigheter. Desto mer förvånande är det att regeringen i budgetpropositionen inte upptagit några medel för att denna utbildning skall kunna fortsätta.
Vi föreslår att statsbidrag även i fortsättningen skall utgå till Teologiska Högskolan, Stockholm, för utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati, motsvarande 25 helårsstudenter.
Teologiska Högskolan, Stockholm, fyller en betydelsefull samhällsfunktion som komplement till annan högskoleutbildning. Det torde inte finnas någon statlig utbildning som på ett sådant sätt som THS har lyckats förena utbildning av blivande pastorer och präster med utbildning i livsåskådningsfrågor generellt och med en unik utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati.
I årets budgetproposition föreslås en omfattande satsning på nya utbildningsplatser utöver vad som beslöts föregående år. Den ökning av antalet årsstudieplatser vid Teologiska Högskolan, Stockholm, som vi föreslår kan åstadkommas genom en omfördelning inom utgiftsområde 16.
De två övriga fristående teologiska högskolorna borde komma i fråga för en liknande uppräkning av stöd och nya platser.
I förhållande till den totala satsningen på högre utbildning är den omfördelning vi föreslår blygsam. Den skulle också utgöra en signal om att det inte bara är snävt nyttoinriktade ämnen av typ ekonomi och teknik som bör erbjudas vårt lands ungdom. Även humanistiska och teologiska utbildningsvägar måste värdesättas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att till Teologiska Högskolan, Stockholm, genom omfördelning av beviljade statsbidrag 150 årsstudieplatser införs för teologie kandidatprogrammet inom nivån 1–140 poäng,
att riksdagen beslutar införa 25 årsstudieplatser för utbildning om sammanlagt 40 poäng i mänskliga rättigheter och demokrati,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av platstilldelning vid de teologiska högskolorna i Uppsala och Örebro.
|
Elver Jonsson (fp) |
|
|
Göte Jonsson (m) |
Birgitta Carlsson (c) |
|
Eva Zetterberg (v) |
Ragnhild Pohanka (mp) |
|
Rose-Marie Frebran (kd) |
Hans Hjortzberg-Nordlund (m) |
|
Erling Bager (fp) |