Hösten 1996 behandlade riksdagen lärarutbildningen i idrott och annat ämne. Det beslutades då att Lärarhögskolan i Stockholm och Umeå universitet skulle tilldelas utbildningsområde ”idrott”. Högskolan i Örebro hade redan tidigare detta utbildningsområde, dvs man har kunnat tillgodoräkna sig ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer med de högre belopp som gäller för detta område. Regeringen lade däremot inte fram motsvarande förslag när det gällde Göteborgs universitet (GU), där en mycket uppskattad och kvalitativt sett bra utbildning i idrott och hälsa bedrivits sedan 1993. GU var, vid sidan av de tre nämnda, den fjärde utbildningsorten i landet som dittills bedrivit denna utbildning.
I utbildningsutskottets betänkande framhölls att man utgick från att Göteborgs universitet skulle ta ställning till frågan om tvåämneslärarutbildningens fortlevnad ”utifrån en bedömning av utbildningens betydelse för studenterna, för det omgivande samhället och för universitetets verksamhet i stort”. Tyvärr resulterade emellertid riksdagsbeslutet i att Göteborgs universitet ansåg sig särbehandlat, eftersom inte samma ekonomiska förutsättningar gavs jämfört med de övriga tre utbildningsorter som dittills givit utbildningen, och därmed lades utbildningen inom lärarprogrammet ned med omedelbar verkan. Det bör påpekas att beslutet föregicks av flera underhandskontakter, vilka samtliga gick ut på att Göteborgs universitet bedriver en lärarutbildning i idrott och hälsa av god kvalitet och att denna bör få fortsätta och med samma ekonomiska förutsättningar som nämnda tre utbildningar.
Det finns mycket starka skäl som talar för att Göteborgs universitet även fortsättningsvis bör få utbilda tvåämneslärare i ämnet idrott och hälsa och annat ämne för de högre årskurserna. GU har vid ett flertal tillfällen framfört argument för varför man bör få bedriva utbildning i idrott och hälsa på samma villkor som övriga tre utbildningsorter. Dessa argument kan sammanfattas enligt följande:
Det vore ett mycket stort resursslöseri att inte en väl fungerande utbildning i idrott och hälsa kan få fortsätta med samma ekonomiska villkor som övriga tre utbildningsorter som dittills bedrivit denna utbildning. Med nedläggningen kommer bl a en livaktig verksamhet i regionen i form av fortbildning, vidareutbildning, seminarieserier etc att upphöra. Utbildningen är bl a mycket uppskattat av såväl studenter som lärarnas fackliga organisationer. Dessutom har ett stort antal organisationer, konkurrerande högskolor och inte minst Göteborgsregionens kommunalförbund uttalat sitt stöd för att utbildningen skall få fortleva på lika villkor som på övriga utbildningsorter.
Rent geografiskt och i en av Sveriges befolkningstätaste regioner är det högst rimligt med en utbildning i idrott och hälsa. Utbildningen har hela sydvästra Sverige som upptagningsområde med sitt stora befolknings-underlag och utmärkta kommunikationer. I Göteborg finns en bra studiesocial miljö samt inte minst möjligheter till alla ämneskombinationer inom lärarutbildningen. I Västsverige finns dessutom en mycket stark idrottslig tradition och det är inte för inte som Göteborg går under epitetet ”Sveriges idrottshuvudstad”. Det förefaller märkligt att denna stora region med ett av de största universiteten och med ett stort regionalt intresse för denna typ av utbildning inte skulle få rätt att utbilda lärare i idrott och hälsa på samma ekonomiska villkor som övriga tre utbildningsorter.
Inom Göteborgs universitet finns mycket god kompetens för att bedriva denna typ av utbildning med en stor grupp universitetslärare och forskare inriktade mot idrott och hälsa. Den idrottsforskning som producerats vid GU har på många områden utgjort den absoluta frontlinjen i Sverige och även hävdat sig väl internationellt. Forskningsaktiviteten och kompetensen inom exempelvis det idrottsmedicinska/humanbiologiska området är idag mycket stor i Göteborg. Vad gäller idrottspedagogik intar GU en särställning i landet sett till antalet personer som disputerat med idrottsinriktade avhandlingar. Vidare bedrivs det exempelvis idrottsrelaterad forskning inom historia, kulturgeografi, socialt arbete, litteraturvetenskap, klinisk näringslära, Handelshögskolan, journalistik och masskommunikation m fl. Utbildningen i idrott och hälsa har haft en mycket hög andel undervisande lärare som har disputerat. Om grundutbildningar inom området inte kan ges är risken uppenbar att även forskningsmiljöerna slås sönder.
Vid GU har erbjudits påbyggnadsutbildningar, fortbildning för lärare, idrottslärarkonvent etc. GU är exempelvis den enda utbildningsort i landet som erbjudit en magisterutbildning i idrottsämnets didaktik och ett flertal forskarutbildningskurser.
Den utbildning i idrott och hälsa som bedrivits vid GU har varit en mycket attraktiv utbildning med 1400–1600 sökande till de 13 helårsstudieplatser som erbjudits årligen, vilket innebär att utbildningen haft ett större antal sökande än någon annan ämneskombination inom lärarutbildningen. Betygspoängen för antagning har därför varit mycket hög och faktiskt högst i landet.
Utbildningen i idrott och hälsa vid GU har haft flera för Sverige unika utbildningsinslag. Här kan bl a nämnas utbildningens inriktning mot friluftsliv och marin miljö, den tydliga lärarinriktningen med dess didaktiska perspektiv och ett uttalat internationaliseringsinslag. Utbildningen vid GU var utan tvekan den mest internationaliserade utbildningen i Idrott och hälsa i Sverige.
Göteborgs universitet lät hösten 1996 utreda möjligheterna att inrätta en idrotts- och hälsohögskola vid GU. Tanken var och är att en sådan relativt fristående organisation skall – vid sidan av utbildning av lärare och tränare – utveckla områden som hälsopromotion, idrottsjournalistik etc. Detta skall göras genom tematisk verksamhet över institutions- och fakultetsgränser. Inte minst såg företrädare för den medicinska fakulteten positivt på möjligheterna att här skapa något nytt inom den förebyggande verksamheten, där frisk- och sjukvård kan mötas. Idrott skall definieras brett och folkhälsoperspektivet skall utgöra den genomgående profileringen. Kontakter kring externfinansierade professurer har knutits och kommuner, skolor och den regionala idrottsrörelsen är entusiastiska över projektet. Utredningen rönte stor positiv uppmärksamhet från olika håll och framför allt var det den folkhälsoprofil som föreslogs i utredningen som väckte stor uppskattning. Planer på en s k hälsovetenskaplig akademi inom Göteborgs universitet föreligger nu och då vore det betydelsefullt att kunna knyta den hälsobefrämjande inriktning som utbildningen representerar till en sådan verksamhet. Det blir mycket svårt att fullfölja dessa visionära idéer om en av hörnstenarna i en framtida verksamhet – lärarutbildning i ämnet idrott och hälsa – inte finns vid GU på lika villkor som övriga orter.
Vid GU har man medvetet satsat på en utbildning som satt hälsofrågor i centrum och tydliggjort kopplingar mellan fysisk aktivitet, hälsa och livsstil. Även det tydliga hälsoperspektivet har därför varit unikt för Göteborgsutbildningen. I sammanhanget kan nämnas att GU har några av de mest framgångsrika forskargrupperna i världen inom fetmaforskningen och att stora undersökningar kring fetmans prevalens, kostnader och konsekvenser kommer att genomföras med GU som centrum. Det finns planer på att koppla denna verksamhet till en eventuell idrottshögskoleverksamhet vid GU och till utbildningen av lärare i ämnet idrott och hälsa.
De skolnätverk inom bl a idrott och hälsa som håller på att tillskapas, med ett omfattande samarbete mellan universitet och skola, tvingas upphöra. Det blir negativt för hela regionen. Detta motverkar möjligheterna att starta de regionala utvecklingscentra som nyligen inrättats.
Tillgången till lokaler och anläggningar för bedrivande av en utbildning av lärare i ämnet idrott och hälsa vid GU är mycket god. Utbildningen fordrar således inga nyinvesteringar i byggnader eller anläggningar.
GU har av ideologiska skäl valt att satsa på att enbart utbilda tvåämneslärare. Såväl lärarnas fackliga organisationer som flera kommuner har klart och tydligt tagit avstånd från ettämnesutbildning och menar att det tillhör en svunnen tid. I förra årets proposition framhölls också mycket riktigt att det är tvåämneslärare som efterfrågas och att det är detta man i första hand bör utbilda.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tilldela Göteborgs universitet utbildningsområdet idrott.
|
Eva Flyborg (fp) |
|
|
Elving Andersson (c) |
Kia Andreasson (mp) |
|
Ingrid Näslund (kd) |