I det förslag regeringen lagt i årets budgetproposition angående fördelning av nya utbildningsplatser bryts äntligen en mångårig och för oss obegriplig nedprioritering av Högskolan i Borås. Detta är glädjande men ändrar inte det faktum att Högskolan i Borås tillhör de högskolor som får den allra minsta utökningen av antalet permanenta utbildningsplatser under perioden 1997–1999. Detta trots att antalet sökande till Högskolan i Borås är stort och växande. Inför höstterminen 1997 gick det 3,4 förstahandssökande till utbildningsprogrammen vilket är en ökning med 21 procent jämfört med höstterminen 1996. Trycket av sökande till fristående kurser är ännu högre.
Inom kort inleds arbetet med fördelningen av de återstående 15 000 av de 30 000 nya utbildningsplatser som aviserats för år 2000. Det är nödvändigt att denna fördelning sker på ett sådant sätt att behovet av en fortsatt snabb utbyggnad av utbildningskapaciteten vid Högskolan i Borås tillgodoses.
Sjuhäradsbygden, där Borås är huvudort, är en av de regioner i landet som har den allra lägsta utbildningsnivån. Mot denna bakgrund är det viktigt att poängtera att resurserna för grundutbildning vid Högskolan i Borås, även efter utbyggnaden 1997–1999, måste anses vara helt otillräckliga för att tillgodose både utbildningsbehoven bland ungdomar som just avslutat sina gymnasiestudier och de stora behoven av fort- och vidareutbildning bland de redan yrkesverksamma i närregionen. Detta är ett allvarligt hinder för den regionala utvecklingen och hämmar många företags möjlighet att expandera. Högskolan i Borås bedriver sin verksamhet i nära samarbete med regionens kommuner och näringsliv. Den samlade målsättningen är att genom kompetenshöjning förbättra möjligheten att skapa nya arbetsplatser och därigenom minska den alltför stora arbetslösheten inom vårt område.
Ofta ställs frågan om de nya högskolorna verkligen kan klara en snabb expansion utan att ge efter på kvalitetskraven. Det förtjänar mot denna bakgrund att framhållas att Högskolan i Borås sedan åtskilliga år genomför ett långsiktigt program för kvalitetsutveckling och kompetenshöjning bland personalen. Centrala delar av verksamheten har i de kvalitetsbedömningar som nyligen genomförts av bl.a. bedömargrupper från Högskoleverket gett verksamheten vid Högskolan i Borås mycket gott betyg. Både inom teknik, ekonomi och på det textila området har studenter från Högskolan i Borås vunnit nationella pris för sina examensarbeten. Detta menar vi är ett bra bevis på den goda kvaliteten såväl på undervisning som biblioteksstöd och allmän studiemiljö.
Ett nära samband mellan utbildning och forskning är av vital betydelse för möjligheterna att långsiktigt säkra kvaliteten i grundutbildningen. Forskningen vid de nya högskolorna betyder alltmer för kunskapsöverföring till regionens näringsliv. Det är därför, enligt vår uppfattning, mycket negativt när Högskolan i Borås i årets budgetproposition föreslås få ett lägre grundanslag än alla andra högskolor av jämförbar storlek. Genom tillfälliga resursförstärkningar av medel från KK-stiftelsen och Chalmers tekniska högskola löses på kort sikt situationen på vissa av högskolans områden de närmaste två åren. Dessa resurser kan dock inte användas för långsiktiga satsningar på fast anställda forskningsledare, t.ex. professorer. Det är därför nödvändigt att det fasta anslaget för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Borås på sikt räknas upp med motsvarande belopp.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tilldelning av nya utbildningsplatser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagsramen för forskningsinsatser vid Högskolan i Borås.
|
Lars Björkman (m) |
Birgitta Wichne (m) |