Informationssamhället och den kunskapsbaserade ekonomin är i dag realiteter som berör oss alla. Ingen har kunnat undgå att märka de senaste årens teknik- och marknadsgenombrott för integrationen av dator- och kommunikationsteknologi. Hela branscher försvinner, nya kommer till, andra struktureras om. Globaliseringen av ekonomin ökar samtidigt konkurrenstrycket. Vissa ekonomer menar att den låga inflationen, höga arbetslösheten och förekomsten av det som på modern svenska kallas för ”jobless growth” är följder av den nya informationsteknikens produktivitetshöjande verkan.
I den nya ekonomin verkar alla ovanligt överens om att kunskaps- och kompetensvägen är den enda vägen för de enskilda individerna, för företagen och för Sverige som nation.
Den nya teknologin/ekonomin är så till vida ”osolidarisk” att kunskapscentrum kring universitet och högskolor drar till sig utveckling medan andra områden utarmas. Statistiken avslöjar att vinnarna ofta är män, unga, högutbildade, boende i storstad etc. Även ”vinnarsidan” kommer emellertid snart att finna att utvecklingen leder till flaskhalsar, överhettning i vissa regioner och löneexplosion för vissa attraktiva grupper. Följden blir regionala obalanser och ett vacklande välfärdssamhälle, eftersom några få produktiva regioner, företag och människor på sikt inte kan bära alla välfärdssamhällets kostnader.
Problemen måste lösas genom flera olika åtgärder. Att förbättrad utbildning och fortbildning är en viktig åtgärd är ställt utom allt tvivel. Dagens utbildningssystem är inte organiserat på ett sätt som motsvarar behoven. Lokala högskolor i all ära, men de räcker inte till. 1997 kom inte ens hälften av de sökande in på högskolan. En snabb utbyggnad av traditionell högskola löser inte problemen, utan skapar i stället nya.
Detta leder fram till tanken på en distanshögskola. I dag finns beprövade IT-baserade metoder som kan undanröja de traditionella problemen med distansstudier (stora bortfall, dåliga resultat, höga kostnader etc.). Med till exempel moderna Internet- eller PC-baserade metoder kan kraven på modern, problemorienterad, effektiv, ekonomisk och socialt intressant distansutbildning mötas. Avdelningen University on line på Högskolan i Kalmar har visat sig kunna utveckla dessa metoder med förvånande resultat. Resultaten utvisar också att metoden är tämligen volymoberoende. 20, 200 eller 2 000 studenter spelar kvalitativt ingen roll.
Förslag: Genomför en testverksamhet där till exempel University on line i Kalmar får ett särskilt uppdrag av Utbildningsdepartementet att genomföra fristående kurser för 200 helårsstudieplatser under läsåret 1998/99.
Om resultaten är goda kan volymen och utbudet öka och mera programlika utbildningar utvecklas kommande läsår. Om resultaten fortfarande motsvarar förväntningarna bör man överväga att skapa en distanshögskola för hela landet. Ambitionen skulle kunna vara att ha 2 000 studenter år 2002.
Målet kan vara att kapa köerna och öka valfriheten i allmänhet. Genom de nya metoderna skulle också grupper som inte nås med den traditionella organisationen kunna erbjudas utbildning.
Ett framgångsrikt försök skulle rentav kunna bli en exportartikel. Väl paketerade kunskapstjänster har en gigantisk marknad i de framväxande ekonomierna runt om i världen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en försöksverksamhet med distansstudier och möjligheterna att skapa en högskola för distansstudier.
|
Nils Fredrik Aurelius (m) |
Leif Carlson (m) |