Neddragningar och besparingar har de senaste åren drabbat alla samhällsområden. På området Högre utbildning och forskning koncentrerades förra året idrotts- och hälsoutbildningen till tre av de fyra utbildningsorterna; Stockholm, Örebro och Umeå. Utbildningen i Göteborg lades ned. Detta var ett olyckligt beslut.
GU (Göteborgs universitet) lät hösten 1996 utreda möjligheterna att inrätta en Idrotts- och hälsohögskola med tydlig folkhälsoprofil och där sport-for-all- begreppet lyfts fram till skillnad mot en mer elitidrottsinriktad verksamhet som förekommer på andra håll i landet. Tanken var och är att en sådan relativt fristående organisation inom universitetet – vid sidan av den rena lärar- och tränarutbildningen – skall utveckla områden som hälsopromotion, idrottsjournalistik och skapa något nytt inom den förebyggande verksamheten, där frisk- och sjukvård kan mötas. Utredningen har rönt stor positiv uppmärksamhet från olika håll och framför allt på grund av den folkhälsoprofil som föreslogs i utredningen.
Planer på en s k Hälsovetenskaplig akademi inom GU föreligger nu samtidigt och det vore betydelsefullt att kunna knyta samman en sådan hälsovetenskaplig akademi med en idrottshögskola. Är dessutom den sistnämnda främst inriktad mot folkhälsoarbete i bred bemärkelse med den fysiska aktiviteten i centrum, blir kopplingen naturlig. Är det inte just breddningen av hälsobegreppet – de förebyggande insatserna med tydliga kopplingar mellan fysisk aktivitet, hälsa, miljö och livsstil – som är förutsättningen för den framtida folkhälsan och ett sunt samhälle? Utvecklingen och prioriteringen av ett folkhälsoperspektiv gör GU:s utbildning unik och framtidsinriktad.
Inom GU finns mycket god kompetens för att bedriva denna typ av forskning och utbildning med en stor grupp universitetslärare och forskare inriktade mot idrott och hälsa. Den idrottsforskning som producerats vid GU har på många områden utgjort den absoluta frontlinjen i Sverige och även hävdat sig väl internationellt. Forskningsaktiviteten och kompetensen inom exempelvis det idrottsmedicinska/ humanbiologiska området är idag mycket stor i Göteborg. Vad gäller idrottspedagogik intar GU en särställning i landet sett till antalet personer som disputerat med idrottsinriktade avhandlingar. Det bedrivs också idrottsrelaterad forskning inom historia, kuturgeografi, socialt arbete, litteraturvetenskap, klinisk näringslära, journalistik och masskommunikation m fl ämnen.
Hälsofrågorna har satts i centrum och GU satsar medvetet på sådana utbildningar som tydliggör kopplingar mellan fysisk aktivitet, hälsa och livsstil. Men de ekonomiska förutsättningarna saknas efter förra årets budgetproposition, och utbildningen finns därför inte kvar inom lärarprogrammet. Ett förverkligande av en ”visionär” idrottshögskola med folkhälsoprofil förutsätter att även GU:s utbildningsområde tilldelas ”idrott” till sin lärarutbildning. Detta är en förutsättning för att kunna genomföra den speciellt folkhälsoinriktade utbildningen. En viktig detalj i det här sammanhanget är att GU har några av de mest framgångsrika forskargrupperna i världen inom fetmaforskningen och planer finns på att koppla den verksamheten till den begärda utbildningen av lärare i ämnet Idrott och hälsa.
Det finns flera starka skäl som talar för att GU bör få tvåämnesutbildningen Idrott och hälsa och ett annat ämne för de högre årskurserna. De kan sammanfattas så här:
1. Det är ett stort resursslöseri att inte en väl fungerande utbildning i Idrott och hälsa kan få fortsätta med samma ekonomiska villkor som övriga tre utbildningsorter som bedriver utbildningen.
2. Rent geografiskt och i en av Sveriges befolkningstätaste regioner är det högst rimligt med en utbildning i Idrott och hälsa. Utbildningen har hela sydvästra Sverige som upptagningsområde.
3. Utbildningen i Idrott och hälsa som bedrivits vid GU har varit en mycket attraktiv utbildning med mellan 1 400 och 1 600 sökande till de 13 helårsstudieplatserna som årligen erbjudits tidigare.
4. Utbildningen i Idrott och hälsa har haft flera för Sverige unika utbildningsinslag, bl a inriktningen mot hälsa, friluftsliv och miljö, tydlig lärarinriktning med dess didaktiska perspektiv och ett uttalat internationaliseringsinslag.
5. Tillgången till lokaler och anläggningar för bedrivande av en utbildning av lärare i ämnet Idrott och hälsa är mycket god. Utbildningen fordrar alltså inga sådana nyinvesteringar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sydvästra regionens behov av och Göteborgs universitets goda förutsättningar för utbildningsområdet Idrott med tvåämnesutbildningen Idrott och hälsa med en särskild folkhälsoinriktad profil.
|
Per Lager (mp) |
|
|
Gunnar Goude (mp) |
Kia Andreasson (mp) |
|
Barbro Johansson (mp) |