Mitthögskolan är något nytt inom den svenska högskole- och universitetsvärlden. Sammanslagningen av högskolorna i Östersund och Sundsvall/Härnösand till Mitthögskolan innebär att regionen fortsättningsvis – på ett bättre sätt – kan tillgodose ett nationellt behov av utbyggnad av högre utbildning och forskning.
Det högskolepolitiska beslut som regeringen tagit och som innebär att högskoleutbildning blir tillgänglig i hela Sverige är strategiskt och framsynt. Det är dessutom ideologiskt riktigt. Beslutet har bl.a. fört med sig att Mitthögskolan tilldelats 4 300 platser under perioden 1997–1999. Detta är mycket positivt ur regionens, studenternas och högskolans synpunkt.
Vid tilldelningen av högskoleplatser har Mitthögskolan för perioden 1997–1999 tilldelats 4 300 platser och engångsmedel för 1998 motsvarande 700 platser.
Mitthögskolans styrelse har gjort den bedömningen att det är önskvärt att högskolan tilldelas 5 000 permanenta platser för perioden 1997–1999. Det är också angeläget att man får resurser utifrån de utbildningar man ger.
Mitthögskolan har fått det utmanande uppdraget att på kort tid utöka högskolan. Denna utökning motsvarar uppbyggnaden av en ordinär högskola. Av denna anledning är det angeläget att man även får ett stöd för att kunna göra detta på ett sådant sätt att man får full effekt på satsningen.
Resurstilldelningssystemet fungerar inte vid kraftig tillväxt, exempelvis när det gäller att planera och utveckla ett antal nya utbildningar. Utvecklingskostnaderna blir större än vad resurssystemet genererar.
Detsamma gäller i än högre grad investeringarna. Resurstilldelningssystemet är inte tänkt att fungera i en situation där en högskola ökar sin verksamhet i den grad som Mitthögskolan gör. Resurssystemet bygger på att enheterna finns och att verksamheten utvecklas måttligt – upp eller ner. Det är därför angeläget att Mitthögskolan ges de resurser som krävs för att klara det angenäma uppdraget att utveckla Mitthögskolan.
Högskolan ger i dag flera utbildningar i form av distansutbildningar. Denna verksamhet vill högskolan förstärka i samarbete med andra utbildningssamordnare. Distansutbildning gör det möjligt för vuxna människor att studera utan att flytta till studieorten. Det är angeläget att Mitthögskolan inom ramen för ett särskilt uppdrag anvisas medel för utveckling av distansutbildningen.
Skogsnäringen har en stor betydelse för landets ekonomi. Skogen bidrar med exportöverskott på drygt 70 miljarder. Skogen utgör också en viktig bas för näringslivet i Västernorrlands- och Jämtlands län. Mitthögskolan känner stort ansvar för skogs- och träindustrins kunskapsförsörjning.
Statens övergripande mål för insatser inom teknisk forskning och utveckling är att bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling, skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FOU-miljö i landet samt att bidra till att skapa minst lika goda förutsättningar för näringslivets teknikutveckling som de som råder i våra viktigaste konkurrentländer.
Utifrån den inriktningen bör Sverige, liksom flera andra länder, genomföra program för utveckling och vidareförädling inom den trämekaniska industrin för att tillvarata den utvecklingspotential som finns i branschen. Ökade och samordnade forskningsinsatser är nödvändiga förutsättningar för att trä och träanvändning ytterligare ska utvecklas.
De inre delarna av regionen präglas av småföretagsamhet. För att stödja regionens utveckling är det viktigt att satsa FOU-resurser för att främja utvecklingen av bl.a. små och medelstora företag och därmed öka antalet arbetstillfällen och tillvarata regionens kompetens.
Den europeiska marknaden ger ökade möjligheter för svenska trävaror. Sverige borde liksom USA och Kanada satsa mer på exportfrämjande insatser. En utveckling inom den trämekaniska industrin torde ge ökad sysselsättning i undersysselsatta delar av skogslänen.
Mitthögskolan har tillsammans med vissa andra högskolor tilldelats särskilda medel för en fyraårsperiod för att utveckla forskning med anknytning till skogsområdet. Dessa medel har resulterat i ett utökat samarbete både mot näringslivet och mellan högskolorna. Ska Mitthögskolan på allvar kunna medverka i skogs- och träindustrins kunskapsutveckling, innefattande både FOU-verksamhet, fortbildning och vidareutbildning av arbetskraften, krävs ytterligare ekonomiska satsningar både från stat och näringsliv. En fortsatt finansiering av denna för Mitthögskolans utveckling viktiga satsning är angelägen.
Inneklimat – hälsa kommer att bli en av de större miljöfrågorna under kommande decennier.
Kunskapsläget om varför allergierna ökar, varför människor får sjuka hus-symtom liksom inomhusmiljöernas betydelse över huvud taget i hälsosammanhang är mycket dåligt. Detta framgår t.ex. av Folkhälsoinstitutets vetenskapliga kunskapssammanställning Luften vi andas inomhus (Sundell, Kjellman), som utgjorde ett underlag för kampanjen Allergiåret 1995. Orsakerna till den bristande kunskapen är flera, men grundläggande är att frågeställningarna är tvärvetenskapliga ( bl.a. immunbiologi, allergologi, byggnadsteknik, byggnadsfysik, ventilationsteknik, kemi, mikrobiologi, sociologi, psykologi och ekonomi ), samtidigt som forskningen liksom akademiskt liv i övrigt är uppbyggt utifrån ett inomvetenskapligt synsätt.
Forskningsmedel till reellt tvärvetenskapliga projekt är därför mycket begränsade. I Norden liksom i övriga världen saknas därför, i stort, forskningsinstitutioner som tvärvetenskapligt behandlar inomhusmiljöfrågorna.
Det saknas i Sverige ett naturligt centrum för frågor om inneklimat – hälsa. I det vakuum som råder finns det stora möjligheter att skapa något som kan få väsentlig betydelse när det gäller sakfrågorna, och även för att skapa arbetstillfällen. Mitthögskolan borde bli föremål för en sådan satsning. Detta skulle ha stor betydelse för att skapa arbetstillfällen i Mittsverige och kunna ge Mitthögskolan internationellt rykte.
Sverige och övriga Norden ligger, trots den ringa resurstilldelningen, tillsammans med USA och Kanada i fronten internationellt inom inomhusklimatområdet. Därför finns stora möjligheter att bygga upp ett internationellt ledande mittnordiskt nätverk/samarbete kring dessa frågor. Ledande i Norge är en tvärvetenskaplig grupp i Trondheim (med professor S. O. Hansen som ledare). I Finland hålls samma position av institutioner vid Arbetsmiljöinstitutet och universitetet i Kuopio.
Vid diskussioner med representanter för respektive grupp har funnits ett genuint positivt intresse för ett mittnordiskt samarbete. Ett nätverk som skulle kunna spela en världsledande roll.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioriterade områden och resurser för Mitthögskolans framtida utveckling.
|
Sven Lundberg (s) |
|
|
Britta Sundin (s) |
Hans Stenberg (s) |
|
Susanne Eberstein (s) |
Kerstin Kristiansson (s) |
|
Rune Berglund (s) |
Berit Andnor (s) |
|
Jörgen Persson (s) |