Den ideella sektorn i Sverige fyller en mängd fundamentala funktioner i samhället. Hela sektorns nätverk av organisationer kan ses som en del av det sociala kitt som i stor utsträckning håller ihop samhället.
Grundläggande hörnstenar är förutom individen, hälsofrämjande faktorer och upplevelser, utbildning och fostran. Verksamheter som bedrivs utanför det statliga och kommunala utbildningsväsendet.
I en nyligen publicerad undersökning av Wijkström vid Handelshögskolan i Stockholm framkom att sektorn omsatte under 1992 ungefär 60 miljarder kronor. Under samma år uppskattades det att ca 480 miljoner timmar ideellt arbete presterades till ett värde av 70 miljarder kronor.
Det är alltså en viktig del av svenskt samhällsliv och en betydande resurs från ekonomisk synpunkt. En tredjedel av sektorns omsättning står fackförenings- och idrottsrörelsen för, resten övriga ideella föreningar. Här finns t.ex. folkrörelser som nykterhets- och frikyrkorörelserna, friluftsrörelser som scouterna, Friluftsfrämjandet, Ridsportförbundet, båtrörelserna, fiskarna, jägarna, naturskyddsföreningar, lottarörelser, frivilliga befälsutbildningar, politiska organisationer och studieförbund m.fl.
Idrottsrörelsen har varit och är tämligen framgångsrik att framhäva sin betydelse för t.ex. ungdomars hälsofostran. De övriga ideella verksamheterna har inte varit det.
En jämförelse med idrotten visar hur samhällets resurser har prioriterats i detta sammanhang.
Inom idrottssektorn t.ex. så finns det för närvarande långa sammanhängande utbildningar på gymnasie-, universitets- och högskolenivå. På Umeå universitet finns det t.ex. utbildningar till idrottspedagog, idrottslärarutbildningar och idrottsmedicin.
Enligt uppgift finns det åtta professorer inom idrott. Det finns också Centrum för idrottsforskning som har pengar att dela ut. Det har gett till resultat att forskningsverksamheten på detta område har varit betydande och är väl känd internationellt.
Någon motsvarighet till detta finns inte i den övriga ideella verksamheten.
De utbildningar som bedrivs inom t.ex. friluftssektorn bedrivs i huvudsak på folkhögskolor. Exempel på detta är fritidsledarutbildningen som är tvåårig, friskvårdsutbildning som i allmänhet är ett år, fjäll- och vildmarksutbildning, som varierar mellan ett och två år. Det är stora variationer i innehåll och utbildningskvalitet mellan skolorna.
En sexterminers friluftslärarutbildning har nyligen startats i Storuman. Uppmärksammas bör att fler program på gymnasienivå inriktas mot friluftsliv. Även ett nittiotal förskolor i landet har en sådan inriktning på verksamheten, i-ur-och-skur- dagis.
På högskole- och universitetsnivå är det sämre ställt i Sverige. För närvarande finns det endast enstaka 5- 10- och 20-poängskurser inom friluftsliv och fritidsvetenskap. Linköpings universitet avser dock att starta en 40-poängskurs inom lärarutbildningen.
I Sverige har inte fritidsvetenskap ännu blivit ett akademiskt begrepp. I många andra länder i Västeuropa däremot har begreppet fritidsvetenskap (leisure science) etablerats som utbildnings- och forskningsområde. I USA och Kanada finns det akademiska discipliner och omfattande utbildningsverksamhet inom området.
Vi anser att det inom en snar framtid behöver etableras mera och flera sammanhängande utbildningar i friluftsliv och fritidsverksamhet.
Vi anser att det finns ett stort behov av ökade forskningsinsatser inom detta område i Sverige.
Ett mycket stort skäl är att vi behöver mer kunskaper och forskning när vi nu på allvar går in för att bygga det ekologiskt hållbara samhället. Hur vi umgås med och uppför oss i naturen kommer att spela en betydande roll.
Vi anser att mycket av den forskning som bedrivits och bedrivs inom den etablerade idrotten är bra men lika önskvärd inom den övriga ideella sektorn.
Fältet är enormt. Här finns mycket små dagisbarn, ungdomsgrupper, pensionärer, handikappade, invandrare och medelålders, kort sagt alla grupperingar.
Vi anser att det behövs studier med olika frågeställningar, mer utbildning och forskning inom denna sektor utifrån ett historiskt, köns-, klass- och etniskt perspektiv.
Vi är övertygade om att det finns ett stort intresse i landet för ett sådant initiativ.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och forskning inom frilufts- och fritidsområdet.
|
Lisbet Calner (s) |
|
|
Lennart Nilsson (s) |
Sverre Palm (s) |
|
Märta Johansson (s) |
Mona Berglund Nilsson (s) |
Gotab, Stockholm 1997