De flesta högskolor och universitet bedriver idag uppdragsutbildning, det vill säga utbildning där deltagarna utses av den som beställer utbildningen. De positiva delarna i uppdragsutbildningen är att de ger möjligheter till fort- och vidareutbildning. De impulser och kontakter med samhället utanför universiteten och högskolorna som uppdragsutbildningen ger genom att högskolorna skräddarsyr kurser för myndigheter, företag och organisationer ligger i linje med den tredje uppgiften som de nu har fått.
Men om högskolorna och universiteten blir för ekonomiskt beroende av olika former av uppdragsutbildning finns det en risk att utbildningens och forskningens frihet att fritt söka problem och metoder och fritt publicera resultaten urholkas. Därför är det viktigt att uppdragsutbildningen inte blir så omfattande att den hotar universitetens och högskolornas integritet. Det får inte heller leda till att duktiga lärare ägnar sig åt uppdragsutbildning i sådan omfattning att den ordinarie utbildningen dräneras på lärarresurser.
Det fråga som har väckt mest debatt och som är mest kontroversiell är den del av uppdragsutbildningen som ger en möjlighet att köpa en utbildning som ger högskolepoäng. Jag anser inte att det kan vara rätt att genom uppdragsutbildning kunna ta sig förbi högskolans antagningssystem vare sig genom tillgodoräknande av poäng eller genom ansökan i kvotgruppen ”tidigare utbildning”.
Poänggivande uppdragsutbildning innebär en andra väg in i högskolan. Genom att köpa en utbildningsplats exempelvis 1–20 p i ett populärt ämne och sedan söka in till 21–40-poängsnivån där det är lättare att komma in används uppdragsutbildningen som en genväg in i högskole- och universitetsstudier. Högskolepoäng köpta genom uppdragsutbildning kan också utgöra en fördel vid urval i kvotgruppen akademiska poäng. På så vis går man om antagningssystemet.
Den poänggivande uppdragsutbildningen är också ett hot mot högskolans avgiftsfrihet. Principen om avgiftsfri utbildning är mycket viktig inte minst för att högskolan skall stå öppen för alla människor. Det finns också en risk att om avgiftsfriheten avskaffas så kan den sociala snedrekryteringen öka. Om uppdragsutbildning kan tillgodoräknas i en examen innebär det att en gråzon mellan avgiftsfri och avgiftsbelagd utbildning skapas. Det är viktigt att inte faktorer som personliga ekonomiska resurser eller vilket företag en person arbetar vid skall få avgöra deras möjlighet till högre utbildning.
Högskoleverket har i en tillsynsrapport våren 1997 konstaterat att poänggivande uppdragsutbildning är ett brott mot gällande regler. Trots det förekommer det i mycket stor utsträckning. Högskoleförordningen bör därför göras tydligare när det gäller uppdragsutbildningen:
att uppdragsutbildning endast får ges i form av skräddarsydda kurser direkt anpassade till beställarens behov
att på utbildningsbevisen för uppdragsutbildning skall det klart framgå att det rör sig om uppdragsutbildning
att begrepp som ”högskolepoäng” och ”poäng” inte får användas i marknadsföring eller utbildningsbevis.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtydligande av högskoleförordningen vad gäller uppdragsutbildningen.
|
Annika Nilsson (s) |