Reformeringen av ungdomsskolan har betydligt ökat barns och ungdomars möjlighet att utveckla sina konstnärliga intressen. De estetiska inriktningarna på grund- och gymnasieskolorna har lockat många studerande och gymnasieskolans estetiska program har stor efterfrågan.
Under många år har alla barn och ungdomar fått en unik möjlighet att utveckla sina musikaliska sinnen genom de kommunala musikskolorna. I dag har de kommunala musikskolorna i stor utsträckning omvandlats till kommunala kulturskolor och innefattar även dans, bildkonst och teater. Barns och ungdomars valmöjligheter inom den konstnärliga verksamheten har därmed utökats.
Utvecklingen inom ungdomsskolan och de kommunala kulturskolorna, med ökat inslag av estetiska ämnen, ställer nya krav på kompetens och kunskap hos lärarna.
Musik- och bildämnet har en lång tradition inom skolan och erbjuder etablerade lärar- och pedagogiska högskoleutbildningar. Numera finns även pedagogisk högskoleutbildning i dans. Däremot saknas en teaterpedagogisk utbildning med högskolestatus. Det finns i dag ingen pedagogisk högskoleutbildning inom teaterverksamheten. Vi kan konstatera att det inom de flesta andra konstnärliga verksamheter finns högskoleutbildningar såsom danspedagogik inom ramen för Danshögskolan, musikpedagogik inom Musikhögskolan och bildpedagogik inom Konstfack.
Pedagogutbildningarnas varierande uppläggning inom det estetiska området bör rättas till för att kunna möta de ökade kraven på kompetens hos lärarna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av teaterpedagogisk högskoleutbildning.
|
Cinnika Beiming (s) |