Med regeringens förslag om ökat timtal för idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de s.k. praktisk-estetiska ämnena. Hemkunskapen har det lägsta antalet undervisningstimmar, 118 klocktimmar, för dessa ämnen i grundskolan och ämnesområdet förekommer inte i gymnasieskolan. Genom förslaget att öka det lokala utjämningstalet för skolans val från 15 till 20 procent riskerar hemkunskapen att ytterligare marginaliseras. Förutsättningarna att upprätthålla kvalitet i utbildningen försvåras också av att undervisningen i många fall handhas av lärare utan kompetens för ämnesområdet.
I samband med läroplan 94 för grundskolan framfördes krav på ett utökat tidsutrymme för hemkunskapen för att kunna ge eleverna förutsättningar att nå de i läroplanen och kursplanen uppsatta målen. I Nationell handlingsplan för nutrition (regleringsbeslut 1995-10-26) föreslås som angelägen åtgärd att ”ämnesområdet mat och hälsa bör stärkas inom grundskolan”.
Hemkunskap är ett kunskapsområde om mat, boende och personlig ekonomi som ger eleverna möjlighet, lust och inspiration till att hantera den alltmer komplexa vardagen. Det är ett kunskapsområde som handlar om elevens situation idag. För att eleverna skall få möjlighet att arbeta från idé till färdig produkt krävs fler undervisningstimmar. Att skapa en konkret produkt – en måltid – och att träna sina färdigheter kräver både längre arbetspass per lektionstillfälle och totalt fler timmar i grundskolan.
Hemkunskapens bildningsområde bidrar till att ge eleven ökad självkänsla och intresse för att uppskatta och vårda de ting som omger oss, att utvecklas till självständiga, medvetna och kunniga konsumenter. I Nordiska ministerrådets handlingsplan för konsumentundervisningen i skolan 1996–1999 preciseras detta: ”Följande elevens utveckling och mognad och i överensstämmelse med andra av läroplanens mål skall de unga förvärva kunskaper så att de vid skoltidens slut kan hushålla med resurser och hantera sin ekonomi; tillvarata sina rättigheter och känna till sina skyldigheter som konsumenter; hantera den kommersiella påverkan de utsätts för, bedöma den egna konsumtionens betydelse för miljön; välja och tillaga näringsriktig och ur miljösynpunkt bra mat samt arbeta rationellt i hemmen; bedöma olika produkters säkerhet och kvalitet samt tillgodogöra sig produktinformation.” Samtliga av dessa kunskapsområden ingår i hemkunskapen.
Hemkunskapen bidrar i hög grad till barns och ungdomars sociala fostran och utveckling. Den sociala och mångkulturella skolningen får eleverna i hemkunskapen. Ett annat starkt argument för hemkunskapen är jämställdhetsfrågorna, då flickor och pojkar får likvärdig utbildning om vård och skötsel av ett hushåll. Ett viktigt kunskapsområde har med nuvarande läroplan tagits bort, nämligen samlevnadsfrågor, som tidigare ingick som ett moment i hemkunskap. Dessutom är barnkunskapen inte längre ett eget ämne i skolan.
Genom hemkunskapen kan barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik väckas och stärkas. I hemkunskapen ingår dessa områden vid beredning och tillagning av livsmedel, vid skötsel av hushållsteknisk utrustning och inredning m.m. Miljöfrågorna är en väsentlig del i hemkunskapens samtliga moment: mat, boende och ekonomi.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bild, hemkunskap, musik och slöjd får en likvärdig ställning i antal timmar i grundskolan,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvärdering och kvalitetsgranskning sker av alla ämnen i skolan.
|
Annika Nilsson (s) |
Anders Ygeman (s) |