Den svenska skolan måste bli mer kvalitetsinriktad. För att svenska elever skall kunna möta kunskapssamhällets krav föreslår Folkpartiet liberalerna en ny kurs för skolpolitiken.
Erkänn lärares professionalism och höj läraryrkets status
Gör grundskolan tioårig
Avskaffa den centralt utformade timplanen
Ingen skall lämna grundskolan utan att vara godkänd i svenska, engelska och matematik
Betyg från årskurs sex
Sexgradig betygsskala
Fler nationella prov
Hjälp till elever med särskilda behov
Godkänd arbetsmiljö
Värna om elevvårdsresurserna
En nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
Regeringens proposition vittnar om en skrämmande brist på nytänkande och ambition för kvalitetshöjningen i den svenska skolan.
Det svenska utbildningsväsendet är i kris. Oacceptabelt många elever lämnar grundskolan utan att kunna läsa eller skriva en sammanhängande text. Det är en grundskola som har misslyckats med att lägga grunden. Folkpartiet anser att det behövs ett systemskifte inom skolpolitiken.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Att arbeta med barns personliga och kunskapsmässiga utveckling är bland de viktigaste uppgifter man kan ha. Därför måste läraryrkets status stärkas och lärares professionalism erkännas. På lärarna ställs inte bara kravet att de skall ha goda teoretiska kunskaper utan de skall också vara bra pedagoger. Det är den kombinationen som gör lärarrollen unik.
Det förändrade samhällsklimatet, arbetslösheten och en ökad andel invandrarbarn i skolan ställer höga krav på såväl pedagogisk förmåga som social kunskap. Folkpartiet anser att det är bra att läraryrket har tydliga politiska krav på sig. Det är dessutom viktigt att lärarna får det stöd de behöver för att klara sina viktiga arbetsuppgifter. Folkpartiet ser med stort allvar på de rapporter som vittnar om att allt fler lärare upplever sin arbetsmiljö som psykiskt pressande och att ansvaret, utöver att förmedla kunskap, ofta känns tungt att bära. Dessa negativa signaler återspeglar sig också på flera avhopp från lärarutbildningen. Lärarnas status måste höjas. Det är viktigt att skolans huvudmän ger möjlighet till fortbildning och ökade karriärmöjligheter för lärare. Men det är också nödvändigt att en väl fungerande elevvård finns till hands för att ge lärarna bättre möjligheter att klara av kraven som ställs idag.
Folkpartiet anser att det bör vara en rättighet för eleverna att utbildas av behöriga lärare. Regeringen visade sitt förakt för läraryrket redan i propositionen Läroplan för förskolan, där den inte ger de högskoleutbildade förskollärarna ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Ju tidigare inlärningen och kunskapsinhämtandet börjar, desto viktigare är det att de som ansvarar för utbildningen är utbildade. Det har inte regeringen förstått.
Vad som anförts om vikten av att höja läraryrkets status och att elever har rätt till behöriga lärare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen förelår att läroplanen (Lpo 94) skall gälla för grundskolan och förskoleklassen. Det kan tyckas vara ett steg i rätt riktning. Men regeringen snubblar på målsnöret.
Folkpartiet anser att grundskolan skall bli tioårig och förskoleklassen skall utgöra det första året. Svenska elever har den kortaste undervisningstiden i västvärlden. Den totala undervisningstiden i skolan måste öka. Den utökade tiden bör användas till att ytterligare befästa de baskunskaper som skolan i dag inte lyckas ge många elever. Kunskapssamhällets ökade krav fordrar en tioårig grundskola.
Vad som anförts om införandet av en tioårig grundskola bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att enbart ett begränsat antal kommuner skall få pröva möjligheten att organisera undervisningen i grundskolan utan en centralt fastställd timplan. Det är inte tillräckligt. Folkpartiet anser att den centralt utformade timplanen på sikt bör avskaffas. För att det skall fungera är det viktigt med en väl fungerande målstyrning. Timplanens avskaffande hör därför ihop med att utförliga utvärderingar av kunskapsresultaten genomförs.
För att grundskolan fullt ut skall kunna bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken vara målstyrd. Folkpartiet anser att det skall vara målen i skolans kursplaner som skall vara styrande när det gäller antalet timmar i varje ämne.
Det är resultatet en elev uppnår och inte antalet timmar som läggs på varje ämne i skolan som är det viktiga. Det faktum att en elev har spenderat 150 timmar i ett ämne säger lite om de faktiska kunskaper eleven har uppnått.
Den kollektiva tanken att alla har lika stor förmåga att uppnå samma goda resultat under lika lång tid bortser från de individuella skillnader som finns mellan människor. För liberaler är det en självklarhet att den enskilda elevens behov måste stå i centrum, även när det gäller hur många timmar eleven studerar de olika ämnena.
Vad som anförts ovan om avskaffandet av den centralt utformade timplanen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår att elever inom det individuella programmets ram skall kunna komplettera sina kunskaper för att bli behöriga till ett nationellt program. Det innebär att gymnasiet får fortsätta att ta över grundskolans problem. Det är grundskolan som skall ha ansvaret för att dessa elever kompletterar sina kunskaper till godkänd nivå.
Folkpartiet anser att de elever som lämnar grundskolan utan betyget ”godkänt” skall ”läsa upp” betyget innan de får tillträde till gymnasiet.
Ingen elev skall få börja gymnasiet utan att ha uppnått betyget ”godkänt” i svenska, engelska och matematik. Att låta elever lämna grundskolan utan godkända kunskaper i dessa ämnen är cyniskt. I dag är dessa elever hänvisade till gymnasiets individuella program. Det skulle utgöra ett undantag men är i dag gymnasiets tredje största program.
Vad som anförts om att ingen skall lämna grundskolan utan betyget ”godkänt” i svenska, engelska och matematik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det behövs mer utvärdering både i och av skolan. Det måste finnas tydliga kunskapsmål för undervisningen och att utvärdera hur målen har nåtts av den enskilde eleven är en viktig uppgift.
Utvecklingssamtalen är oerhört viktiga för elever, föräldrar och lärare. Under dem skall elevens utveckling, både när det gäller kunskaper och social förmåga, utvärderas och uppmuntras. Dessa samtal skall börja redan i förskolan och följa eleven genom hela grundskoletiden. Eftersom samtalen ställer höga krav på läraren, för att de skall vara utvecklande, vill Folkpartiet ytterligare betona vikten av behöriga lärare. Folkpartiet anser dessutom att utvecklingssamtalen skall dokumenteras skriftligt.
I dag får eleverna betyg från och med höstterminen i åttonde klass. Det tycker Folkpartiet är alldeles för sent. Folkpartiet anser att elever, föräldrar, skola och skolpolitiker tidigare än i åttan bör få dessa signaler. Alla elever skall få betyg från och med årskurs sex. Dessutom bör betygsskalan bli sexgradig. Det är för få steg i dag för att betygen skall visa vilka kunskaper eleven har uppnått.
Skolans resultat skall också utvärderas. Nationella utvärderingar är viktiga eftersom de ger en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa sätt kvalitetssäkra den svenska skolan anser Folkpartiet att obligatoriska nationella prov regelbundet skall genomföras.
Vad som anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal, sexgradig betygsskala från årskurs sex och fler obligatoriska nationella prov bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Barn och ungdomar kan ha behov av särskilt stöd av fysiska, psykiska eller sociala skäl. Flera rapporter visar att det är just dessa elever som har drabbats hårt av de senaste årens besparingar i kommunerna. Skolan räcker inte till för dessa elever. Det är oacceptabelt. Dessutom uppger många skolor att fler elever än tidigare är i behov av extra stöd.
Elever med grava läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) måste uppmärksammas mer i skolan. Det är ett faktum att skolan, trots mångårig vetskap om problematiken, inte blivit särskilt framgångsrik i strävan att upptäcka och åtgärda dessa problem. Om dyslexi inte uppmärksammas i tid blir ofta konsekvensen att problemen sprider sig. Goda kunskaper hos lärarna är avgörande för att hjälpa elever med dessa problem. Det är därför oerhört viktigt att samtliga pedagoger inom grundskolan och förskolan har kunskaper och utbildning för att uppmärksamma elever med läs- och skrivsvårigheter.
Stamning är ett långt vanligare problem än vad många tror. Uppskattningsvis talar mellan fyra och fem procent av befolkningen stammande under någon period i livet. Problem med stamning börjar ofta i tre- till fyraårsåldern för att sedan försvinna hos en del barn. Hos andra fordrar stamningen kvalificerade behandlings- och rehabiliteringsinsatser.
Under senaste tiden har behovet av tidig diagnos, behandling och rehabilitering av barn med hyperaktivitet (ADHD och/eller DAMP) blivit uppmärksammat både på grund av de problem beteendestörningar skapar för barnet och de problem barnen möter som vuxna om de inte får tidig hjälp. ADHD drabbar åtminstone ett barn i varje skolklass. Det är därför viktigt att lärare och skolhälsovården får en adekvat utbildning om denna diagnosgrupp.
Vad som anförts ovan om vikten av hjälp till elever med särskilda behov bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolan är Sveriges största arbetsplats. Trots att svenska skolelever från årskurs 1 sedan 1991 omfattas av arbetsmiljölagen, så har brister i skolan påvisats när det gäller såväl den fysiska som psykosociala arbetsmiljön. Det växande antalet allergier till följd av osund miljö är ett problem. Buller ett annat. Våld och mobbning ett tredje. På skolgårdarna inträffar många olyckor och tillbud. För Folkpartiet är det självklart att även elever och lärare har en arbetsplats där kraven på en acceptabel arbetsmiljö skall uppfyllas.
Vad som anförts om vikten av en god arbetsmiljö i skolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I skolan har elevvårdsresurserna minskat samtidigt som behoven blivit större. Det finns flera indikatorer på att ett växande antal barn och ungdomar drabbas av en rad problem som mobbning, upplevelser av hot om våld och misshandel i hemmet. Astma och andra allergiska tillstånd ökar. Allt fler elever lider av ätstörningar. Det är skrämmande att ungdomar har självmordstankar och att någon varje år begår självmord. Det är också en allvarlig signal att allt fler ungdomar prövar droger och alkohol och att allt fler begår brott.
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan har i stort sett varit framgångsrik men måste utvecklas vidare. Varje oönskad graviditet är en för mycket. Ingen årskull får gå miste om denna undervisning och det är viktigt att den inte utsätts för några nedskärningar i en tid av knappa resurser.
Vi anser att hälsofostran, ett ämne som inrymmer både sex- och samlevnadsundervisning, kost samt motion (lek och idrott) och ANT-undervisning måste få en tydligare plats och ett större utrymme på skolschemat. Folkpartiet ser med allvar på att tillgängligheten när det gäller alkohol och narkotika tycks ha ökat. Informationen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) måste göras mer effektiv. Undersökningar visar att både rök- och alkoholdebuten sker allt längre ned i åldrarna. Dessutom tycks den negativa attityden till narkotika ha luckrats upp hos en del ungdomar. Det är oerhört viktigt att kampen mot alkohol, narkotika och tobak intensifieras. Folkpartiet efterlyser därför en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
Vad som anförts om vikten av elevvårdsresurser och en nationell handlingsplan mot ungas missbruk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att höja läraryrkets status,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten för elever att undervisas av behöriga lärare,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att grundskolan skall bli tioårig,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa den centralt utformade timplanen i grundskolan,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen elev skall kunna lämna grundskolan utan att ha uppnått betyget ”godkänd” i svenska, engelska och matematik,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betyg från årskurs 6,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skriftligt dokumenterade utvecklingssamtal,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av en sexgradig betygsskala,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av fler obligatoriska nationella prov,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av hjälp till elever med särskilda behov,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en god arbetsmiljö för elever och lärare,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av elevvårdsresurser,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en nationell handlingsplan för hur kampen mot ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall intensifieras.
|
Ola Ström (fp) |
|
|
Barbro Westerholm (fp) |
Siri Dannaeus (fp) |