Motion till riksdagen
1997/98:Ub284
av Margitta Edgren m.fl. (fp)

Kunskapslyftet


Kunskap är enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning en av de viktigaste förutsättningarna för samhällets vidare utveckling, tekniska och ekonomiska framåtskridande. Kunskap är också en viktig förutsättning för den enskilde att vidga sina möjligheter att möta framtida utmaningar. Det verktyg som utbildning innebär för enskilda att skapa möjligheter och att bli attraktiva på arbetsmarknaden är en av de viktigaste faktorerna för att väsentligt kunna minska massarbetslösheten.

Folkpartiet har också satt dessa utgångspunkter i ett sammanhang med en öppen attityd till ett alltmer integrerat samarbete i Europa. Möjligheterna att tillsammans med andra vidga kunskapen, att i samverkan utveckla och utväxla erfarenheter, pedagogik och metodik är självfallet viktiga drivfjädrar i en liberal utbildningspolitik med en europeisk och internationell dimension.

Folkpartiet har därför bejakat, och på europeisk nivå medverkat till, planer och program under den gemensamma benämningen ”Ett livslångt lärande”. För regeringen tog det lång tid att aktivt driva på en gemensam europeisk strategi på detta för medborgarna – inte minst de unga – viktiga område.

Denna osäkerhet om den strategiska inriktningen går igen när bestånds­delar av programmen och planerna skall förverkligas i det s k Kunskaps­lyftet.

Utgångspunkten för Folkpartiet och för många medborgare har varit att verksamheten i Kunskapslyftet skall kunna utföras på nytt sätt, i nya former, i nya organisatoriska ramar och med nya samarbetspartners. Ett lyft för kunskapen och för människan i syfte att nå en högre bildningsnivå och att möta framtidens utmaningar, kort sagt att både växa som individ och som medborgare.

Förväntningarna och förhoppningarna har i oroväckande omfattning kommit på skam. Med den konstruktion av finansiering och organisations­form som regeringen drivit fram, har många av de nya initiativ, nya organisationsformer, nya konstellationer av intressenter och nya pedagogiska grepp, kraftigt förhindrats. Istället har kommunerna finansierat fortsatt anställning av annars bortrationaliserad personal, fortsatt utbildning i gängse former, och därmed hindrat de nya greppen.

Under våren och sommaren har flertalet lokala dagstidningar varit fyllda av rekryteringsannonser med kommunala skolförvaltningar som avsändare. En ny parallell kommunal skolform har byggts upp i helt sedvanligt mönster. Administrativa chefer, rektorer och biträdande rektorer, ämnesföreståndare och lärare har rekryterats. Många gånger har det varit en direkt koppling till komvux. Ibland har det varit en parallell organisation i kommunen till existerande grundskola, gymnasieskola och komvux och med samma organisatoriska struktur bakom.

Kommunerna har med dessa medel fyllt i de hål regeringen skapat genom indragningar från kommunerna av ordinarie budgetmedel. Avsikten var att finna nya spännande former för att lyfta kunskapsnivån utifrån den enskildes behov och önskningar.

Utanför står andra utbildningsanordnare.

Denna stelhet och oförmåga att tänka i nya banor drabbar självfallet de många människor som deltar i Kunskapslyftet för att de vill höja sin utbildningsnivå och vidga sina möjligheter att i framtiden möta utvecklingen på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt.

Flödet av annonser som visat att stora resurser av Kunskapslyftet satsats på att i praktiken vidmakthålla förstelnade former och administrativa system för utbildning kan kompletteras med ett enda exempel. I Göteborg räckte medlen till ca 3 000 platser. Det fanns dock inte utrymme för att en enda plats skulle gå till Vision Centret Framtidsbygget med kvinnor i spetsen för en nydanande pedagogik som tidigare fått EU-finansiering, och vars inriktning alla inklusive kommunens utbildningsansvariga bejakat. Men när medlen fördelats enligt de av regeringen givna normerna, var inget kvar till nya former och nya möjligheter.

Den av regeringen utlagda modellen för Kunskapslyftet har varit kontraproduktiv med de mål och ambitioner som borde följa med ett livslångt lärande och önskan att ge den enskilde självständiga möjligheter att stå rustad inför framtiden. Regeringen måste därför förmås att ändra inriktning så att en större del av satsningen på Kunskapslyftet görs av andra än kommunernas ordinarie skolförvaltningar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avsikt och mål med Kunskapslyftet,

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra inriktning så att en större del av satsningen på Kunskapslyftet görs av andra än kommunernas ordinarie skolförvaltningar.

Stockholm den 6 oktober 1997

Margitta Edgren (fp)

Ola Ström (fp)

Siri Dannaeus (fp)

Gotab, Stockholm 2002