Mycket talar för att Kunskapslyftet kommer att visa sig vara nittiotalets viktigaste jämlikhetsreform. Genom att de med lägst utbildning erbjuds nya kunskaper motverkas klyftor på framtidens arbetsmarknad.
Det särskilda utbildningsbidrag, som inrättas med början den 1 juli 1997 har blivit en stor framgång. Närmare 80 000 studerande beräknas under hösten studera mot den ersättning motsvarande a-kassenivån, som det särskilda utbildningsbidraget ger. Det särskilda utbildningsbidraget har betytt att många lågutbildade vågar sig ut i studier utan att behöva skuldsätta sig för att ha ekonomiska möjligheter att påbörja studier.
Det särskilda studiebidraget ger möjlighet till studier i ett år. För många räcker inte ett år för den utbildning, som krävs för att åter etablera sig på arbetsmarknaden eller få en stabil grund för fortsatta studier. Därför finns i budgetpropositionen förslag om att den som under ett år fått särskilt utbildningsbidrag bör ges förtur till särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, svuxa.
Det är bra att regeringen redan nu har beredskap för fortsatta studier för dem som deltar i Kunskapslyftet, men kopplingen till svuxa:s regelverk innehåller flera komplikationer. Då svuxa:s regelverk enbart riktas till arbetslösa utesluts den sjättedel, som avser att fortsätta sina studier, men hade ett arbete när studierna påbörjades. Vidare har svuxa andra äldregränser än det särskilda utbildningsbidraget. Det finns vidare bestämmelser om nivåer, studieomfattning etc, som skiljer svuxa:s regelsystem från det särskilda utbildningsbidraget. Den som beviljats särskilt utbildningsbidrag och vill inrikta sina studier på ytterligare ett studieår kan därmed inte med säkerhet veta om han eller hon är berättigad till svuxa under det andra studieåret.
Som alternativ till att erbjuda svuxa under det andra studieåret bör regeringen därför studera möjligheten att också år två erbjuda studiemedel enligt de regler som gäller för särskilt utbildningsbidrag. Ett bibehållet regelverk för dem som omfattas av Kunskapslyftet kan förenas med en egeninsats i form av en lånedel om en tredjedel av totalbeloppet så att kostnaderna inte överstiger statens kostnader för svuxa. Oavsett statsfinansiella skäl kan det kräva en lånedel i studiefinansieringssystemet, och under år två bör inte regelverket konstrueras så att det innehåller nya trösklar för de studerande. Vi anser det därför angeläget att regeringen belyser konsekvenserna av att tillämpa det formella regelverk som avser det särskilda utbildningsbidraget också på det bidrag som utgår under det andra studieåret.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studier av konsekvenserna av att tillämpa särskilt utbildningsbidrag under det andra studieåret.
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Hans Karlsson (s) |
Helena Frisk (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Maud Björnemalm (s) |
|
Håkan Strömberg (s) |