Motion till riksdagen
1997/98:Ub275
av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s)

Uppfinnarutbildningar


Det har under lång tid funnits en allmän uppslutning i Sverige kring vikten av att ha ett gott företagsklimat och goda förutsättningar för uppfinnare att utveckla nya produkter.

Det finns många människor som skulle vilja pröva möjligheten att utveckla egna idéer till bärkraftiga produkter. En del lyckas, men alltför många goda idéer rinner ut i sanden – i brist på stöd och kunskap om hur en idé kan utvecklas till produkt.

På uppfinnarskolan Idéum bedrivs sedan 1979 en uppfinnarutbildning som har gett mycket goda resultat. Yrkesaktiva med goda idéer har med hjälp av stipendier och egna insatser kunnat genomgå 15 veckors utbildning för att med sakkunnig hjälp kunna få nya perspektiv och utvecklingsidéer. En mängd produkter som nu finns på marknaden har utvecklats genom dessa kurser och en mycket stor del av deltagarna vittnar om vilket stöd utbild­ningen inneburit. Under snart 10 år har snart 400 deltagare genomgått utbild­ningen och över 300 projekt har presenterats. Släcksystem för flygplatser, vapenlås, husgrundsventilation, drivaggregat för rullstolar – listan på nya idéer som nu i många fall är bärkraftiga produkter kan göras lång. Och intresset att delta i utbildningarna har varit konstant – senast nu 50 sökande på 15 platser. Detta trots att finansieringen ofta får göras med egna semesterdagar eller sparade pengar.

Det finns emellertid ett stort problem: utbildningen har ständigt under dessa år fallit ”mellan stolarna”. Det är ingen gymnasieutbildning, ingen högskoleutbildning, ingen kvalificerad yrkesutbildning mm och har därför inte kunnat finna någon stadigvarande finansiering. Eldsjälar som driver utbildningen gör förvisso ett mycket bra arbete, men den ständiga jakten på finansering via Almi, LAN, landsting, projektpengar från departement eller liknande tar på krafterna. Alla försök till att finna en långsiktig finansiering brukar oftast resultera i råd att omforma utbildningen så att den ”passar in” i dagens resurstilldelningssystem. Med andra ord – gör om den till en högskoleutbildning eller förläng den till en kvalificerad yrkesutbildning. Frågan infinner sig då onekligen: varför ska ett framgångsrikt koncept behöva anpassas och kanske försämras för att få en stadigvarande finansie­ring? Borde det inte ligga i statsmakternas intresse att istället ta vara på och utveckla uppfinnarutbildningens särart? För det är onekligen en speciell form av utbildning och målgruppen klart svårdefinierad: yrkesverksamma människor, ofta utan längre formella utbildningsmeriter, men med dokumen­terat god förmåga till kreativt tänkande. Regeringen borde få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningarna i Sverige och finna en struktur som passar dem. De behövs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att utveckla uppfinnarutbildningen.

Stockholm den 6 oktober 1997

Lars Hedfors (s)

Monica Widnemark (s)